Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län"

Transkript

1 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Reviderat Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län Vimmerby kommun Landstinget i Kalmar Län

2 Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelsen omfattar enheten för socialpsykiatri och beroende i Vimmerby Kommun, Alkoholmottagningen på Hälsocentralen i Vimmerby, samt Oppenvårdspsykiatrin i Vimmerby. Syfte Mål Att skapa en evidensbaserad, sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att tillsammans avsätta personella resurser för ett behandlingsteam som samarbetar kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att säkerställa en individuell och sammanhängande vård för den enskilde personen. Att genom tidiga insatser motverka begynnande missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande substanser. Att personer med missbruks- och beroendeproblem får optimalt stöd och behandling för att bryta pågående missbruk. Att samarbetet leder till att personen avstår eller minskar sitt bruk av alkohol och droger. Att samarbetet leder till förbättrad livskvalitet för personen. Målgrupper Vuxna personer med riskbruk, missbruks- och beroendeproblem bosatta inom Vimmerby kommun. Kommunen och landstinget har enats om att särskilt uppmärksamma följande viktiga målgrupper: Personer med riskbruk. Gravida med riskbruk, missbruk eller beroende (i samarbete med mödravården). Barn till föräldrar med missbruk, riskbruk eller beroende. Unga vuxna från 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende Personer med samsjuklighet eller behov av insatser från habiliteringen och därmed komplexa vårdbehov. Definition av målgrupper och diagnoskriterier se bilaga 1. 1

3 Ansvarsområden Vimmerby Hälsocentral: LVM-läkarintyg Somatisk utredning, bedömning och behandling, vid missbruk och/eller psykiatrisk sjukdom Klinisk bedömning av bruket av alkohol och efterföljande åtgärder Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Alkoholmottagningen: Okomplicerad abstinensbehandling Alkoholkontroller inom ramen för medicinsk behandling Bedömning av alkoholbruket och behandling därefter Läkemedelsassisterad behandling vid alkoholproblem Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Psyk öppenvård/rehab Vimmerby: LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd vid psykiatrisk samsjuklighet Uppföljning av patient med LPT-öppenvård Psykoterapi och psykiatrisk omvårdnad Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Psykkliniken Västervik, slutenvård: Komplicerad abstinensbehandling LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning, vård och behandling Utredning, vård och vidare behandling av beroendetillstånd Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd LPT Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Vimmerby kommun: Uppsökande verksamhet Motivationsarbete Utredning, vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjevård och/eller vård på institution Samordning av stödinsatser för den enskilde Boende och boendestöd Meningsfull sysselsättning 2

4 Socialt och psykosocialt stöd Träning av psykosociala färdigheter Kontaktpersoner Anhörig- och nätverksarbete Tvångsvård enligt LVM och LVU Uppföljning av personer med LPT i öppenvård Kontakter med frivården Arbetsgrupper Ledningsgrupp (styrgrupp): Består av chefer och personal från de olika verksamheterna. Fyra mötestillfällen per år. Två möten per år tillsammans med psykiatriska slutenvården i Västervik. En agenda inför varje möte upprättas och skickas ut till gruppen en vecka innan mötet. Minnesanteckningar skall göras vid varje möte. Konsult kan kallas in vid behov. Extra möte kan kallas in till vid behov. Uppgifter för ledningsgruppen: Ansvarar för strategisk planering av det gemensamma arbetet Skall aktivt följa behandlingsteamets arbete. Se till att behandlingsteamets arbete kvalitetssäkras. Ansvarar för upprättelse av verksamhetsplan och sammanställa verksamhetsberättelse. Skall verka för god arbetsmiljö. Aktivt arbeta för behandlingsteamets gemensamma kompetensutveckling. Bevaka behandlingsteamets arbetsmiljösituation. För kontaktuppgifter se bilaga 2. Behandlingsteam: I teamet ingår personal med sin grundprofession i vardera förvaltningen. Professionerna är sjuksköterska från primärvårdens alkoholmottagning, sjuksköterska från psykiatrisk öppenvård, samt behandlingspedagoger, biståndshandläggare och socialsekreterare från enheten för socialpsykiatri och beroende. Lokalmässigt kommer teamet att vara i socialförvaltningens eller i landstingets lokaler. Träff en gång var tredje vecka, 90 minuter, för information, diskussion om handläggning av enskilda personer med missbruk- och beroendeproblematik och upprättande av samordnad individuell vårdplan. I övrigt kontinuerligt samarbete. Behandlingsteamets arbetsuppgifter: Teamets hembesök sköts i första hand av kommunens beroendegrupp. Sjuksköterska på primärvården eller psykiatrin kan vid behov av medicinska/psykiatriska bedömningar följa med. Ansvarar förutom direkt klientarbete för rådgivning, information och förebyggande arbete i beroendefrågor. 3

5 Samverkar vid behov med mödravårdscentral, BVC, skolhälsovård, BUP, m.fl. Utvecklar sin kompetens inom området beroendeproblematik. Arbetar utifrån evidensbaserade metoder och beprövad erfarenhet. För kontaktuppgifter se bilaga 3. Utbildning Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling avseende riskbruk, missbruk och beroende ska genomföras med berörd personal inom kommunen och landstinget. Sekretess Blankett finns för detta ändamål. (Se bilaga 4) Originalet av blanketten "Samtycke till utlämnande av uppgifter" förvaras hos den som aktualiserar ärendet och kopia finns hos övriga. Samordnad individuell vårdplan Från och med 1 januari 2010 har kommunen och landstinget skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL "När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen." 4

6 Dokumentet revideras årligen. Anette Nilsson Socialchef Vimmerby kommun Niklas Fög ner / Verksamhetscyef Vimmerby Fälsocentral Stefan Bohm 1;a linjens chef Psykiatriska öppenvårdsmottagningen/rehab 5

7 Bilaga 1 Definition av målgrupper och diagnoskriterier Ansvarsområde Socialtjänstlagen (SoL), reglerar socialtjänstens skyldigheter. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), anger ansvaret för sjukvården. 1 båda lagarna betonas vikten av frivilliga insatser så långt möjligt. Tvångsvård De lagar som kan bli aktuella vid missbruk är: LVM; Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, används om det är fara för det egna eller andras liv på grund av beroendet. LVU; Lagen om vård av unga, används när den unge utsätter sig för allvarlig fara på grund av missbruk. LPT; Lagen om psykiatrisk tvångsvård, är tillämpligt då missbruket är en del i en allvarlig psykisk störning. Definition av målgruppen. Definitioner (Socialstyrelsen.) Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det idag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa, lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser dock Socialstyrelsen att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. Några termer i riktlinjedokumentet: Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälsooch sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem. Missbruk respektive beroende av alkohol och droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symptom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med en multifaktoriell bakgrund. Behandling är en oklar term och behovet av en entydig definition är stort. Här föreslås att behandling definieras med stöd av fyra kriterier: evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. Psykosocial behandling inom detta område bör förbehållas den behandling som nämns ovan, i kombination med kraven på att den främst inriktas på den enskildes psykologiska situation och sociala förhållanden samt med fokus på missbruket eller beroendet. Psykosocialt stöd uppfyller inte behandlingskraven och bör därför avse sådana insatser som främst är ägnade åt den enskildes sociala situation.

8 Diagnoskriterierna för alkoholism från DSM IV. Riskbruk definieras som en högkonsumtion av alkohol med risk för organskada men där diagnoskriterierna enligt DSM-IV (American Psychiatry Asosiation, 2002) för missbruk eller beroende inte är uppfyllda. Gränsvärdena för riskfylld konsumtion för män är 210 gram ren alkohol per vecka vilket motsvarar tre flaskor 11 % vin. För kvinnor är gränsen 140 gram ren alkohol per vecka eller två flaskor 11 % vin. Prevalensen är att cirka personer i Sverige har ett riskbruk som med anpassade interventioner kan minskas till ett icke, för hälsan, riskfyllt bruk (Heilig, 2004). Intensivkonsumtion, även kallat "Berusningsdrickande", definieras som ett dryckesmönster med samma höga risk för fysisk och psykisk skada som vid riskbruk. För kvinnor innebär det minst fyra glas och för män minst fem glas vid ett och samma tillfälle där ett glas motsvarar tolv gram ren alkohol (Franck, Andrasson, Danström, Thakker & Wirbing, 2002). Missbruk definieras enligt diagnoskriterierna i DSM-IV som upprepad användning av drogen som leder till misslyckande i arbetslivet, i skolan eller i hemmet. Det finns även en betydande risk för fysisk skada i samband med till exempel bilkörning och arbete med maskiner och eventuell kontakt med rättvisan. Det är fortsatt användning av drogen på trots av påtagliga konsekvenser av social eller interpersonell karaktär. Minst ett av dessa fyra kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månaders period och kriterierna för beroende får aldrig ha uppfyllts. Vid beroende utvecklas även tolerans, abstinens, kontrollförlust och varaktig önskan om att sluta. En stor del av den vakna tiden används för att införskaffa alkohol (drogen) och det sociala, yrkesmässiga livet ges upp eller minskas (Heilig, 2004). Beroendevård är högt specialiserad och inleds oftast på avgiftningsavdelningar eller specialist mottagningar. Två former av alkoholberoende: Typ I. (ca 75 %) Relativt sen debut, efter 25 års ålder (oftast ett fullt utvecklat beroende vid 40 års ålder) Psykologiskt beroende/kontrollförlust Skuldkänslor efter drickandet Personlighetsmässigt beroende Eventuellt blandmissbruk endast med benzodiazepin. Typ II. (Ca. 25 %) Tidig debut oftast innan 25 års ålder Spontant alkoholsökande beteende Bråk, slagsmål, ofta polisingripande Hög grad av sensations-/nyhetssökande Låg "harm avoidance" (försöker EJ undvika faror) Drag av eller fullt ut antisocial personlighetsstörning: livslång anamnes på impulsivitet, lögner, bråk och avsaknad av adekvata skuldkänslor Stor överlappning med "multiple substance abuse" (cannabis, alkohol, centralstimulantia och benzodiazepin) Källa: "Beroendetillstånd" Markus Heilig m fl. s 77, 2004)

9 Definition enligt ICD 10 Med alkoholberoende menas enligt ICD 10 F10 en grupp av fysiologiska kognitiva och beteendemässiga fenomen som utvecklas efter oftast lång regelbunden alkoholanvändning. Kriterier för alkoholberoende enligt F10 Toleransökning Abstinenssymtom Tvång att dricka alkohol "sug" Svårigheter att styra sin konsumtion "kontrollförlust" Alkohol dominerar tillvaron Fortsatt alkoholkonsumtion trots allvarliga alkoholrelaterade skador Illegala droger Definition ICD 10 En grupp psykoaktiva medel som sinsemellan har olika kemisk karaktär och med olika påverkan på centrala nervsystemet och som saknar medicinskt användningsområde. Dess illegala karaktär innebär att drogerna tillverkas för illegal användning och omges av en subkultur, delvis kriminell, och där risken för allvarliga skadeverkningar av preparaten är en del av missbrukarnas livsföring. De vanligaste drogerna kan uppdelas i tre grupper och en blandning av dessa kan även förekomma: Opiater (ICD-F11) Centralstimulantia (ICD-F14, ICD-F15) Cannabis (ICD- F12)/hallucinogen (ICD-F16) Indelning av alkoholmissbruk i fyra grupper från A-D Grupp A: Tillfälligt missbruk utan identifierbar orsak. Grupp B: Personer som under pressade levnadsförhållanden och kriser använder alkohol i en omfattning som kan karaktäriseras som missbruk och där risk för beroendeutveckling finns. Till denna grupp kan också hänföras alkoholmissbruk som kan betecknas som sekundär till en bakomliggande psykisk sjukdom. Grupp C: Personer med ett etablerat och långvarigt beroende men med delvis bibehållen social förankring, så kallat dolt missbruk, där sociala och känslomässiga band sviktar. Grupp D: Långvarigt alkoholberoende, missbrukaridentitet och social utslagning. Har ofta en rad misslyckade behandlingsförsök bakom sig. Definition dubbeldiagnos (Samsjuklighet) Samsjuklighet definieras enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård på följande sätt: "missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Med allvarlig psykisk sjukdom menas här: Psykoser schizofreni, andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Behandling av dessa personer skall ske samtidigt och integrerat med beroendevården och med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänsten.

10 Bilaga 2 Kontaktuppgifter Styrgruppen Vimmerby kommun: Sofie Tiderman, Enhetschef socialpsykiatri och beroende Sake Verboom, Socialsekreterare Vimmerby Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Niklas Föghner, Verksamhetschef Ing-Marie Hansevi Henrysson, Distriktsköterska Psykiatrisk öppenvård/rehab Vimmerby, Landstinget i Kalmar län: Stefan Bohm, 1;a linjens chef Rebecka Nilsson, Sjuksköterska

11 Bilaga 3 Kontaktuppgifter Behandlingsteam Vimmerby kommun: Sofie Tiderman, Socialsekreterare Tony Söder, Behandlingspedagog Malin Johansson, Behandlingspedagog Lennart Johansson, Behandlingspedagog Biståndshandläggare Vimmerby Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Ing-Marie Hansevi Henrysson, Sjuksköterska Psykiatrisk öppenvård/rehab, Landstinget i Kalmar län: Rebecka Nilsson, Sjuksköterska

12 Bilaga 4 Vimmerby kommuns socialförvaltning och Landstinget i Kalmar län arbetar tillsammans för att säkerställa en individuell och sammanhängande missbruks- och beroendevård för den enskilde klienten. Vi vill tillsammans skapa en evidensbaserad och sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblemtik. Samtycke till utlämnande av uppgifter 12 kap 1 och 2 Offentlighets- och sekretesslagen 1 "Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag". 2 1:a stycket " En enskild kan helt eller delvis häva sekretessen som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag". Se kap 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv m.m För att uppnå bästa möjliga resultat med din rehabilitering behöver flera enheter/myndigheter samverka genom att lämna information till varandra. Information kan bara lämnas om du lämnar ditt godkännande till detta. Den information som lämnas är endast sådan information som är relevant och som behövs för bästa möjliga samarbete mellan aktuella myndigheter/verksamheter. Undertecknad lämnar härmed enligt 12 kap 1 och 2 offentlighets- och sekretesslagen, medgivande till att relevant och behövlig information får utbytas inom ramen för samverkan mellan socialförvaltningen i Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län. De uppgifter som får utbytas är: Hälsotillstånd Tidigare utredningar Expertutlåtande t ex medicinska utlåtanden Tidigare rehabiliteringsinsatser Studie- och arbetsförhållanden Sociala och ekonomiska förhållanden Samtycket är giltigt under den tid du har en aktuell kontakt med Vimmerby kommuns socialförvaltning och Landstinget i Kalmar län och kan när som helt återkallas. Vimmerby, datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Personnummer: Telefon: Vimmerby kommun Enheten för socialpsykiatri och beroende Tel Landstinget i Kalmar län Vimmerby Hälsocentral Alkoholmottagningen Tel Landstinget i Kalmar län Psykiatri Norr Öppenvård Vimmerby Tel

antistinget Oskarshamns kommun i Kalmar län

antistinget Oskarshamns kommun i Kalmar län Datum 2015-02-16 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN 2015-04- 2 3 D-nr Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Oskarshamns kommun och Landstinget i Kalmar län Oskarshamns kommun

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Landstinget. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget i Kalmar län 2015-03- 04 HOGSBY

Landstinget. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget i Kalmar län 2015-03- 04 HOGSBY Datum 2014-01-01 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) RECEONFÖRBUNDET KALMAR LÄN 2015-03- 04 Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Högsby kommun och Landstinget

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Vårdrutin Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem Gäller för: Vårdcentralen Grums, Grums Nya Vårdcentral, psykiatriska

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatriska

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Läns-SLAKO Östergötland

Läns-SLAKO Östergötland Läns-SLAKO Östergötland 1 (12) 2014 05 27 Dnr LiÖ Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget i Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri

Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Riktlinjer för utredning,

Läs mer

Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende

Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende Ärendenr HSN 2011/218 1 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende Förslag till beslut Hälso- och

Läs mer

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri 2010-02-08 Reviderad 2013-07-24 2014-07-01 Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri Arbetsgruppen har bestått av: Anita Bemerstam, enhetschef, funktionshinderenheten,

Läs mer

Andra dokument som är av betydelse för utformningen av samverkan mel an kommun och landsting är:

Andra dokument som är av betydelse för utformningen av samverkan mel an kommun och landsting är: 2(18) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Parter... 4 Målgrupp för överenskommelsen... 4 Syfte... 5 Gemensamma mål för landsting och kommun... 5 Parternas övergripande ansvar... 6 Sekretess... 7 Rutiner

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer