Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län

Transkript

1 REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Reviderat Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län Vimmerby kommun Landstinget i Kalmar Län

2 Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelsen omfattar enheten för socialpsykiatri och beroende i Vimmerby Kommun, Alkoholmottagningen på Hälsocentralen i Vimmerby, samt Oppenvårdspsykiatrin i Vimmerby. Syfte Mål Att skapa en evidensbaserad, sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att tillsammans avsätta personella resurser för ett behandlingsteam som samarbetar kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att säkerställa en individuell och sammanhängande vård för den enskilde personen. Att genom tidiga insatser motverka begynnande missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande substanser. Att personer med missbruks- och beroendeproblem får optimalt stöd och behandling för att bryta pågående missbruk. Att samarbetet leder till att personen avstår eller minskar sitt bruk av alkohol och droger. Att samarbetet leder till förbättrad livskvalitet för personen. Målgrupper Vuxna personer med riskbruk, missbruks- och beroendeproblem bosatta inom Vimmerby kommun. Kommunen och landstinget har enats om att särskilt uppmärksamma följande viktiga målgrupper: Personer med riskbruk. Gravida med riskbruk, missbruk eller beroende (i samarbete med mödravården). Barn till föräldrar med missbruk, riskbruk eller beroende. Unga vuxna från 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende Personer med samsjuklighet eller behov av insatser från habiliteringen och därmed komplexa vårdbehov. Definition av målgrupper och diagnoskriterier se bilaga 1. 1

3 Ansvarsområden Vimmerby Hälsocentral: LVM-läkarintyg Somatisk utredning, bedömning och behandling, vid missbruk och/eller psykiatrisk sjukdom Klinisk bedömning av bruket av alkohol och efterföljande åtgärder Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Alkoholmottagningen: Okomplicerad abstinensbehandling Alkoholkontroller inom ramen för medicinsk behandling Bedömning av alkoholbruket och behandling därefter Läkemedelsassisterad behandling vid alkoholproblem Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Psyk öppenvård/rehab Vimmerby: LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd vid psykiatrisk samsjuklighet Uppföljning av patient med LPT-öppenvård Psykoterapi och psykiatrisk omvårdnad Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Psykkliniken Västervik, slutenvård: Komplicerad abstinensbehandling LVM-läkarintyg Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk utredning, vård och behandling Utredning, vård och vidare behandling av beroendetillstånd Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd LPT Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende Suicidbedömning Vimmerby kommun: Uppsökande verksamhet Motivationsarbete Utredning, vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjevård och/eller vård på institution Samordning av stödinsatser för den enskilde Boende och boendestöd Meningsfull sysselsättning 2

4 Socialt och psykosocialt stöd Träning av psykosociala färdigheter Kontaktpersoner Anhörig- och nätverksarbete Tvångsvård enligt LVM och LVU Uppföljning av personer med LPT i öppenvård Kontakter med frivården Arbetsgrupper Ledningsgrupp (styrgrupp): Består av chefer och personal från de olika verksamheterna. Fyra mötestillfällen per år. Två möten per år tillsammans med psykiatriska slutenvården i Västervik. En agenda inför varje möte upprättas och skickas ut till gruppen en vecka innan mötet. Minnesanteckningar skall göras vid varje möte. Konsult kan kallas in vid behov. Extra möte kan kallas in till vid behov. Uppgifter för ledningsgruppen: Ansvarar för strategisk planering av det gemensamma arbetet Skall aktivt följa behandlingsteamets arbete. Se till att behandlingsteamets arbete kvalitetssäkras. Ansvarar för upprättelse av verksamhetsplan och sammanställa verksamhetsberättelse. Skall verka för god arbetsmiljö. Aktivt arbeta för behandlingsteamets gemensamma kompetensutveckling. Bevaka behandlingsteamets arbetsmiljösituation. För kontaktuppgifter se bilaga 2. Behandlingsteam: I teamet ingår personal med sin grundprofession i vardera förvaltningen. Professionerna är sjuksköterska från primärvårdens alkoholmottagning, sjuksköterska från psykiatrisk öppenvård, samt behandlingspedagoger, biståndshandläggare och socialsekreterare från enheten för socialpsykiatri och beroende. Lokalmässigt kommer teamet att vara i socialförvaltningens eller i landstingets lokaler. Träff en gång var tredje vecka, 90 minuter, för information, diskussion om handläggning av enskilda personer med missbruk- och beroendeproblematik och upprättande av samordnad individuell vårdplan. I övrigt kontinuerligt samarbete. Behandlingsteamets arbetsuppgifter: Teamets hembesök sköts i första hand av kommunens beroendegrupp. Sjuksköterska på primärvården eller psykiatrin kan vid behov av medicinska/psykiatriska bedömningar följa med. Ansvarar förutom direkt klientarbete för rådgivning, information och förebyggande arbete i beroendefrågor. 3

5 Samverkar vid behov med mödravårdscentral, BVC, skolhälsovård, BUP, m.fl. Utvecklar sin kompetens inom området beroendeproblematik. Arbetar utifrån evidensbaserade metoder och beprövad erfarenhet. För kontaktuppgifter se bilaga 3. Utbildning Kontinuerlig gemensam kompetensutveckling avseende riskbruk, missbruk och beroende ska genomföras med berörd personal inom kommunen och landstinget. Sekretess Blankett finns för detta ändamål. (Se bilaga 4) Originalet av blanketten "Samtycke till utlämnande av uppgifter" förvaras hos den som aktualiserar ärendet och kopia finns hos övriga. Samordnad individuell vårdplan Från och med 1 januari 2010 har kommunen och landstinget skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL "När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen." 4

6 Dokumentet revideras årligen. Anette Nilsson Socialchef Vimmerby kommun Niklas Fög ner / Verksamhetscyef Vimmerby Fälsocentral Stefan Bohm 1;a linjens chef Psykiatriska öppenvårdsmottagningen/rehab 5

7 Bilaga 1 Definition av målgrupper och diagnoskriterier Ansvarsområde Socialtjänstlagen (SoL), reglerar socialtjänstens skyldigheter. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), anger ansvaret för sjukvården. 1 båda lagarna betonas vikten av frivilliga insatser så långt möjligt. Tvångsvård De lagar som kan bli aktuella vid missbruk är: LVM; Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, används om det är fara för det egna eller andras liv på grund av beroendet. LVU; Lagen om vård av unga, används när den unge utsätter sig för allvarlig fara på grund av missbruk. LPT; Lagen om psykiatrisk tvångsvård, är tillämpligt då missbruket är en del i en allvarlig psykisk störning. Definition av målgruppen. Definitioner (Socialstyrelsen.) Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det idag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa, lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser dock Socialstyrelsen att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. Några termer i riktlinjedokumentet: Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälsooch sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem. Missbruk respektive beroende av alkohol och droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symptom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med en multifaktoriell bakgrund. Behandling är en oklar term och behovet av en entydig definition är stort. Här föreslås att behandling definieras med stöd av fyra kriterier: evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. Psykosocial behandling inom detta område bör förbehållas den behandling som nämns ovan, i kombination med kraven på att den främst inriktas på den enskildes psykologiska situation och sociala förhållanden samt med fokus på missbruket eller beroendet. Psykosocialt stöd uppfyller inte behandlingskraven och bör därför avse sådana insatser som främst är ägnade åt den enskildes sociala situation.

8 Diagnoskriterierna för alkoholism från DSM IV. Riskbruk definieras som en högkonsumtion av alkohol med risk för organskada men där diagnoskriterierna enligt DSM-IV (American Psychiatry Asosiation, 2002) för missbruk eller beroende inte är uppfyllda. Gränsvärdena för riskfylld konsumtion för män är 210 gram ren alkohol per vecka vilket motsvarar tre flaskor 11 % vin. För kvinnor är gränsen 140 gram ren alkohol per vecka eller två flaskor 11 % vin. Prevalensen är att cirka personer i Sverige har ett riskbruk som med anpassade interventioner kan minskas till ett icke, för hälsan, riskfyllt bruk (Heilig, 2004). Intensivkonsumtion, även kallat "Berusningsdrickande", definieras som ett dryckesmönster med samma höga risk för fysisk och psykisk skada som vid riskbruk. För kvinnor innebär det minst fyra glas och för män minst fem glas vid ett och samma tillfälle där ett glas motsvarar tolv gram ren alkohol (Franck, Andrasson, Danström, Thakker & Wirbing, 2002). Missbruk definieras enligt diagnoskriterierna i DSM-IV som upprepad användning av drogen som leder till misslyckande i arbetslivet, i skolan eller i hemmet. Det finns även en betydande risk för fysisk skada i samband med till exempel bilkörning och arbete med maskiner och eventuell kontakt med rättvisan. Det är fortsatt användning av drogen på trots av påtagliga konsekvenser av social eller interpersonell karaktär. Minst ett av dessa fyra kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månaders period och kriterierna för beroende får aldrig ha uppfyllts. Vid beroende utvecklas även tolerans, abstinens, kontrollförlust och varaktig önskan om att sluta. En stor del av den vakna tiden används för att införskaffa alkohol (drogen) och det sociala, yrkesmässiga livet ges upp eller minskas (Heilig, 2004). Beroendevård är högt specialiserad och inleds oftast på avgiftningsavdelningar eller specialist mottagningar. Två former av alkoholberoende: Typ I. (ca 75 %) Relativt sen debut, efter 25 års ålder (oftast ett fullt utvecklat beroende vid 40 års ålder) Psykologiskt beroende/kontrollförlust Skuldkänslor efter drickandet Personlighetsmässigt beroende Eventuellt blandmissbruk endast med benzodiazepin. Typ II. (Ca. 25 %) Tidig debut oftast innan 25 års ålder Spontant alkoholsökande beteende Bråk, slagsmål, ofta polisingripande Hög grad av sensations-/nyhetssökande Låg "harm avoidance" (försöker EJ undvika faror) Drag av eller fullt ut antisocial personlighetsstörning: livslång anamnes på impulsivitet, lögner, bråk och avsaknad av adekvata skuldkänslor Stor överlappning med "multiple substance abuse" (cannabis, alkohol, centralstimulantia och benzodiazepin) Källa: "Beroendetillstånd" Markus Heilig m fl. s 77, 2004)

9 Definition enligt ICD 10 Med alkoholberoende menas enligt ICD 10 F10 en grupp av fysiologiska kognitiva och beteendemässiga fenomen som utvecklas efter oftast lång regelbunden alkoholanvändning. Kriterier för alkoholberoende enligt F10 Toleransökning Abstinenssymtom Tvång att dricka alkohol "sug" Svårigheter att styra sin konsumtion "kontrollförlust" Alkohol dominerar tillvaron Fortsatt alkoholkonsumtion trots allvarliga alkoholrelaterade skador Illegala droger Definition ICD 10 En grupp psykoaktiva medel som sinsemellan har olika kemisk karaktär och med olika påverkan på centrala nervsystemet och som saknar medicinskt användningsområde. Dess illegala karaktär innebär att drogerna tillverkas för illegal användning och omges av en subkultur, delvis kriminell, och där risken för allvarliga skadeverkningar av preparaten är en del av missbrukarnas livsföring. De vanligaste drogerna kan uppdelas i tre grupper och en blandning av dessa kan även förekomma: Opiater (ICD-F11) Centralstimulantia (ICD-F14, ICD-F15) Cannabis (ICD- F12)/hallucinogen (ICD-F16) Indelning av alkoholmissbruk i fyra grupper från A-D Grupp A: Tillfälligt missbruk utan identifierbar orsak. Grupp B: Personer som under pressade levnadsförhållanden och kriser använder alkohol i en omfattning som kan karaktäriseras som missbruk och där risk för beroendeutveckling finns. Till denna grupp kan också hänföras alkoholmissbruk som kan betecknas som sekundär till en bakomliggande psykisk sjukdom. Grupp C: Personer med ett etablerat och långvarigt beroende men med delvis bibehållen social förankring, så kallat dolt missbruk, där sociala och känslomässiga band sviktar. Grupp D: Långvarigt alkoholberoende, missbrukaridentitet och social utslagning. Har ofta en rad misslyckade behandlingsförsök bakom sig. Definition dubbeldiagnos (Samsjuklighet) Samsjuklighet definieras enligt de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård på följande sätt: "missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Med allvarlig psykisk sjukdom menas här: Psykoser schizofreni, andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Behandling av dessa personer skall ske samtidigt och integrerat med beroendevården och med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänsten.

10 Bilaga 2 Kontaktuppgifter Styrgruppen Vimmerby kommun: Sofie Tiderman, Enhetschef socialpsykiatri och beroende sofie.tiderman@vimmerby.se Sake Verboom, Socialsekreterare sake.verboom@vimmerby.se Vimmerby Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Niklas Föghner, Verksamhetschef niklas.foghner@ltkalmar.se Ing-Marie Hansevi Henrysson, Distriktsköterska ing-marie.hansevihenrysson@ltkalmar.se Psykiatrisk öppenvård/rehab Vimmerby, Landstinget i Kalmar län: Stefan Bohm, 1;a linjens chef stefan.bohm@ltkalmar.se Rebecka Nilsson, Sjuksköterska rebecka.nilsson@ltkalmar.se

11 Bilaga 3 Kontaktuppgifter Behandlingsteam Vimmerby kommun: Sofie Tiderman, Socialsekreterare sofie.tiderman@vimmerby.se Tony Söder, Behandlingspedagog tony.soder@vimmerby.se Malin Johansson, Behandlingspedagog malin.johansson@vimmerby.se Lennart Johansson, Behandlingspedagog lennart.johansson@vimmerby.se Biståndshandläggare Vimmerby Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län: Ing-Marie Hansevi Henrysson, Sjuksköterska ing-marie.hansevihenrysson@ltkalmar.se Psykiatrisk öppenvård/rehab, Landstinget i Kalmar län: Rebecka Nilsson, Sjuksköterska rebecka.nilsson@ltkalmar.se

12 Bilaga 4 Vimmerby kommuns socialförvaltning och Landstinget i Kalmar län arbetar tillsammans för att säkerställa en individuell och sammanhängande missbruks- och beroendevård för den enskilde klienten. Vi vill tillsammans skapa en evidensbaserad och sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblemtik. Samtycke till utlämnande av uppgifter 12 kap 1 och 2 Offentlighets- och sekretesslagen 1 "Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag". 2 1:a stycket " En enskild kan helt eller delvis häva sekretessen som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag". Se kap 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv m.m För att uppnå bästa möjliga resultat med din rehabilitering behöver flera enheter/myndigheter samverka genom att lämna information till varandra. Information kan bara lämnas om du lämnar ditt godkännande till detta. Den information som lämnas är endast sådan information som är relevant och som behövs för bästa möjliga samarbete mellan aktuella myndigheter/verksamheter. Undertecknad lämnar härmed enligt 12 kap 1 och 2 offentlighets- och sekretesslagen, medgivande till att relevant och behövlig information får utbytas inom ramen för samverkan mellan socialförvaltningen i Vimmerby kommun och Landstinget i Kalmar län. De uppgifter som får utbytas är: Hälsotillstånd Tidigare utredningar Expertutlåtande t ex medicinska utlåtanden Tidigare rehabiliteringsinsatser Studie- och arbetsförhållanden Sociala och ekonomiska förhållanden Samtycket är giltigt under den tid du har en aktuell kontakt med Vimmerby kommuns socialförvaltning och Landstinget i Kalmar län och kan när som helt återkallas. Vimmerby, datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Personnummer: Telefon: Vimmerby kommun Enheten för socialpsykiatri och beroende Tel Landstinget i Kalmar län Vimmerby Hälsocentral Alkoholmottagningen Tel Landstinget i Kalmar län Psykiatri Norr Öppenvård Vimmerby Tel