antistinget Oskarshamns kommun i Kalmar län

Transkript

1 Datum REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN D-nr Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Oskarshamns kommun och Landstinget i Kalmar län Oskarshamns kommun antistinget i Kalmar län

2 Samverkansöverenskommelse angående riskbruk, missbruk och beroende inom Oskarshamn kommunområde mellan Oskarshamn kommun och Landstinget i Kalmar län Syfte Mål Att skapa och säkerställa en evidensbaserad, sammanhängande vårdkedja för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga. Att tillsammans upprätthålla personella resurser till ett behandlingsteam som samarbetar kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Att genom tidiga insatser identifiera och förebygga begynnande missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande substanser. Att personer med missbruks- och beroendeproblem får stöd och behandling för att bryta pågående missbruk. Att samarbetet leder till att personen avstår eller minskar sitt bruk av alkohol och droger. Att samarbetet leder till förbättrad livskvalitet för personen. Att samarbetet leder till samhällsvinster. Målgrupper Personer med riskbruk, missbruks- och beroendeproblem bosatta inom Oskarshamn kommun. Kommunen och landstinget har enats om att särskilt uppmärksamma följande viktiga målgrupper: Personer med riskbruk. Gravida med riskbruk, missbruk eller beroende (i samarbete med mödravården) Barn till föräldrar med missbruk, riskbruk eller beroende (BIM) Unga vuxna från 18 år med riskbruk, missbruk eller beroende Personer med samsjuklighet eller behov av insatser från habiliteringen och därmed komplexa vårdbehov Anhöriga Definition av målgrupper och diagnoskriterier se bilaga 1.

3 Ansvarsområden Hälsocentralerna: Riskbruksbedömning Upptäcka och identifiera alkoholproblem Erbjuda rådgivning vid riskbruk hos hälsokoordinator eller remittera/hänvisa till annan instans v.b. Utreda, bedöma och behandla somatisk sjukdom Suicidbedömning enligt suicidstegen Klinisk bedömning av alkoholbruket Erbjuda nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende när så bedöms lämpligt inom primärvården Hänvisa till specialistvård inom psykiatrin vid samtidig psykisk sjukdom Erbjuda akut bedömning vid behov samt utfärda LVM-läkarintyg Initiera/delta vid upprättande av SIP (samordnad individuell plan) Alkoholpolikliniken Riskbruksbehandling Abstinensbehandling Alkoholkontroller inom ramen för medicinsk behandling Bedömning av alkoholbruk och behandling därefter Läkemedelsassisterad behandling vid alkoholproblem riskbruk, missbruk och beroende Blandproblem av måttlig grad där alkoholen är huvudproblemet Samtalskontakt Återfallsprevention Körkortsärenden Drogtester och nykterhetstester Stödkontakter Motiverande samtal Information och rådgivning Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Psykiatrisk öppenvård: LVM-läkarintyg. Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling. Psykiatrisk utredning. Utredning och vidare behandling av beroendetillstånd med psykiatrisk samsjuklighet. Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd vid psykiatrisk samsjuklighet. Uppföljning av patient med LPT-öppenvård. Psykoterapi och psykiatrisk omvårdnad. Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende. Suicidbedömning. Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan)

4 Psykkliniken, Västervik, slutenvård: Komplicerad abstinensbehandling. LVM-läkarintyg. Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling. Psykiatrisk utredning, vård och behandling. Utredning, vård och vidare behandling av beroendetillstånd. Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd. LPT Nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende. Suicidbedömning. Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Oskarshamns kommun: Uppsökande verksamhet gentemot klienter, familjer och samhället Motivationsarbete Utredning. vård och behandling av riskbruk, missbruk och beroende Insatser i form av öppenvård, familjevård och/eller vård på institution Samordning av stödinsatser för den enskilde Boende och boendestöd Meningsfull sysselsättning Träning av psykosociala färdigheter Anhörig- och nätverksarbete Tvångsvård enlig LVM och LVU Kontakter med frivården Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Grupper Chefsgrupp / lokal styrgrupp: Cecilia Brauer. Mönsterås kommun Yvonne Olsson, Oskarshamn kommun Malin Holgert, Högsby kommun(sekr. i denna grupp) Sofia Welinder Vuxenpsykiatrin mitt LKL Maria A Hilberth, PV Mönsterås LKL(ordf.) Anna Vuorijärvi, PV Blomstermåla LKL Monica Hultqvist, PV Oskarshamn LKL Ingela Fungbrant, PV Högsby LKL Morgan Johansson, slutenvården i Västervik LKL Möten sker en till två gånger per termin. Till vissa möten kallas deltagarna i den lokala arbetsgruppen. Lokal arbetsgrupp: Erika Almström, öppenvårdspsykiatrin, Oskarshamn Ulrica LovU Wickman, PV Blomstermåla Elisabetta Fredriksson, PV Mönsterås Camilla Hossmark, PV Oskarshamn Sophia Gustavsson, PV Högsby Anneli Eriksson, Oskarshamns socialtjänst Camilla Aldorsson, Högsby socialtjänst Anna Petersson. Mönsterås socialtjänst

5 En gång per månad träffas deltagarna i den lokala arbetsgruppen kommunvis på psykiatrin i Oskarshamn. Vid behov träffas hela lokala arbetsgruppen. Sekretess Blankett finns för detta ändamål. Originalet av blanketten "Samtycke till utlämnande av uppgifter" förvaras hos den som aktualiserar ärendet och kopia finns hos övriga. (Se bilaga 3) Samordnad vårdplanering = Samordnad Individuell Plan SIP Från och med 1 januari 2010 har kommunen och landstinget skyldighet att upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att få sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. Det finns en överenskommelse sedan 2012 mellan landstinget och länets kommuner. Den nås via: http: for-n ardltivare samorelninu 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL "När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och frun hälso- och.sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs får att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara fin., 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen." En samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas när det finns behov av det. Det är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov av en individuell plan. Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han/hon inte samtidigt far medicinska rehabiliteringsinsatser. När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses.

6 I den individuella planen ska huvudmännens ansvar anges så konkret och tydligt som möjligt. En särskild rubrik rörande hemmavarande barn ska finnas med. Ett exemplar av planen ska finnas hos de inblandade parterna. Den enskilde ska alltid godkänna planen och ha en kopia av den. Plan vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling Vid läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har landstinget ansvar för att upprätta en vårdplan för varje enskild patient. Om patienten har behov av insatser från socialtjänsten ska en samordnad individuell plan göras i samverkan mellan huvudmännen. Plan och insatser i samband med abstinensbehandling Abstinensbehandling vid alkoholberoende och narkotikaberoende som kräver medicinsk behandling är en landstingsangelägenhet som kan ges inom både öppen- som slutenvård. En samordnad individuell plan med individens samtycke ska erbjudas innan behandlingen påbörjas. Önskar individen vidare vård och behandling genom socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål. Vid akut abstinensbehandling ska ett första steg tas till samordnad vård och omsorgsplanering för de individer som önskar. Kontakt med socialtjänsten ska erbjudas i samband med inläggning och erbjudande ska ges om att en samordnad individuell plan kan upprättas. Planen ska då vara färdig vid utskrivningen. Planering och insatser i samband med samsjuklighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för individer med missbruk eller beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Om socialtjänsten misstänker att samsjuklighet föreligger ska socialtjänsten med klientens samtycke utan dröjsmål kontakta primärvård eller psykiatri för bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att samsjuklighet föreligger ska, med patientens samtycke, utan dröjsmål kontakt tas med kommunens missbruksvård. Det är viktigt med en samtidig och samordnad vård och behandling för problemen. Styrdokumentet revideras årligen av lokala styrgruppen. Oskarshamn den 26 november 2012 Reviderad februari 2015 \ Monica Hultqvist Verksamhetschef Blå Kustens Hälsocentral (Repr även Slottsgatans HC, Kristinebergs HC) Landstinget i Kalmar län Chris lan Jansson Verksamhetschef Vuxenpsykiatri norr, Rättspsykiatri Landstinget i Kalmar län fl 1.4 ika Kratz Områdeschef Individ och Familjeomsorgen Oskarshamn Kommun Mona Lövmo Verksamhetschef Vuxenpsykiatri mitt Landstinget i Kalmar län

7 Bilaga 1 Definition av målgrupper och diagnoskriterier Ansvarsområde Socialtjänstlagen (SoL), reglerar socialtjänstens skyldigheter. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), anger ansvaret för sjukvården. I båda lagarna betonas vikten av frivilliga insatser så långt möjligt. Tvångsvård De lagar som kan bli aktuella vid missbruk är: LVM; Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. LVU; Lagen om vård av unga. LPT; Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Definition av målgruppen. Definitioner (Socialstyrelsen.) Terminologin inom socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård skiljer sig åt på vissa avgörande punkter. Även om det vore önskvärt, är det idag omöjligt med en gemensam terminologi på grund av de administrativa. lagmässiga och innehållsliga skillnader som finns mellan verksamheterna. På sikt anser dock Socialstyrelsen att det är viktigt att utveckla en gemensam terminologi, där det är möjligt. Några termer i riktlinjedokumentet: Missbruks- och beroendevård avser den verksamhet som bistår eller ger insatser i form av vård och behandling till klienter och patienter inom socialtjänsten eller hälsooch sjukvården med missbruks- eller beroendeproblem. Missbruk respektive beroende av alkohol och droger betecknar tillstånd enligt de kriterier som anges i DSM-IV eller ICD-10 (klassifikationssystem som används inom hälso- och sjukvården). Beroende är ett psykobiologiskt tillstånd med flera samtidiga symptom (syndrom) samt starka kulturella och sociala inslag, ofta med en multifaktoriell bakgrund. Behandling är en oklar term och behovet av en entydig definition är stort. Här föreslås att behandling definieras med stöd av fyra kriterier: evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. Psykosocial behandling inom detta område bör förbehållas den behandling som nämns ovan. i kombination med kraven på att den främst inriktas på den enskildes psykologiska situation och sociala förhållanden samt med fokus på missbruket eller beroendet. Psykosocialt stöd uppfyller inte behandlingskraven och bör därför avse sådana insatser som främst är ägnade åt den enskildes sociala situation.

8 Diagnoskriterierna för alkoholism från DSM IV. Riskbruk definieras som en högkonsumtion av alkohol med risk för organskada men där diagnoskriterierna enligt DSM-IV (American Psychiatry Asosiation, 2002) för missbruk eller beroende inte är uppfyllda. Gränsvärdena för riskfylld konsumtion för män är 210 gram ren alkohol per vecka vilket motsvarar tre flaskor 11 % vin. För kvinnor är gränsen 140 gram ren alkohol per vecka eller två flaskor 1 1 % vin. Prevalensen är att cirka personer i Sverige har ett riskbruk som med anpassade interventioner kan minskas till ett icke. för hälsan, riskfyllt bruk (Heilig. 2004). Intensivkonsumtion, även kallat "Berusningsdrickande", definieras som ett dryckesmönster med samma höga risk för fysisk och psykisk skada som vid riskbruk. För kvinnor innebär det minst fyra glas och för män minst fem glas vid ett och samma tillfälle där ett glas motsvarar tolv gram ren alkohol (Franck, Andreasson, Danström, Thakker & Wirbing, 2002). Missbruk definieras enligt diagnoskriterierna i DSM-IV som upprepad användning av drogen som leder till misslyckande i arbetslivet, i skolan eller i hemmet. Det finns även en betydande risk för fysisk skada i samband med till exempel bilkörning och arbete med maskiner och eventuell kontakt med rättvisan. Det är fortsatt användning av drogen på trots av påtagliga konsekvenser av social eller interpersonell karaktär. Minst ett av dessa fyra kriterier ska vara uppfyllda under samma 12 månaders period och kriterierna för beroende får aldrig ha uppfyllts. Vid beroende utvecklas även tolerans, abstinens, kontrollförlust och varaktig önskan om att sluta. En stor del av den vakna tiden används för att införskaffa alkohol (drogen) och det sociala. yrkesmässiga livet ges upp eller minskas (Heilig, 2004). Beroendevård är högt specialiserad och inleds oftast på avgiftningsavdelningar eller specialist mottagningar. Två former av alkoholberoende: Typ I. (ca 75 %) Relativt sen debut, efter 25 års ålder (oftast ett fullt utvecklat beroende vid 40 års ålder) Psykologiskt beroende/kontrollförlust Skuldkänslor efter drickandet Personlighetsmässigt beroende Eventuellt blandmissbruk endast med Benzodiazepin. Typ II. (Ca. 25 %) Tidig debut oftast innan 25 års ålder Spontant alkoholsökande beteende Bråk, slagsmål, ofta polisingripande Hög grad av sensations-/nyhetssökande Låg "harm avoidance" (försöker EJ undvika faror) Drag av eller fullt ut antisocial personlighetsstörning: livslång anamnes på impulsivitet, lögner, bråk och avsaknad av adekvata skuldkänslor Stor överlappning med "multiple substance abuse" (cannabis, alkohol, centralstimulantia och Benzodiazepin) Källa: "Beroendetillstånd" Markus Heilig m fl. s 77, 2004)

9 Definition enligt ICD 10 Med alkoholberoende menas enligt ICD 10 Fl 0 en grupp av fysiologiska kognitiva och beteendemässiga fenomen som utvecklas efter oftast lång regelbunden alkoholanvändning. Kriterier för alkoholberoende enligt F10 Toleransökning Abstinenssymtom Tvång att dricka alkohol "sug" Svårigheter att styra sin konsumtion "kontrollförlust" Alkohol dominerar tillvaron Fortsatt alkoholkonsumtion trots allvarliga alkoholrelaterade skador Illegala droger Definition ICD 10 En grupp psykoaktiva medel som sinsemellan har olika kemisk karaktär och med olika påverkan på centrala nervsystemet och som saknar medicinskt användningsområde. Dess illegala karaktär innebär att drogerna tillverkas för illegal användning och omges av en subkultur. delvis kriminell, och där risken för allvarliga skadeverkningar av preparaten är en del av missbrukarnas livsföring. De vanligaste drogerna kan uppdelas i tre grupper och en blandning av dessa kan även förekomma: Opiater (ICD-F1 1) Centralstimulantia (ICD-F14, ICD-F15) Cannabis (ICD- F12)/hallucinogen (ICD-F16) Indelning av alkoholmissbruk i fyra grupper från A-D Grupp A Tillfälligt missbruk utan identifierbar orsak. Grupp B Personer som under pressade levnadsförhållanden och kriser använder alkohol i en omfattning som kan karaktäriseras som missbruk och där risk för beroendeutveckling finns. Till denna grupp kan också hänföras alkoholmissbruk som kan betecknas som sekundär till en bakomliggande psykisk sjukdom. Grupp C Personer med ett etablerat och långvarigt beroende men med delvis bibehållen social förankring. så kallat dolt missbruk. där sociala och känslomässiga band sviktar. Grupp D Långvarigt alkoholberoende. missbrukaridentitet och social utslagning. Har ofta en rad misslyckade behandlingsförsök bakom sig.

10 Definition dubbeldiagnos (Samsjuklighet) Samsjuklighet definieras enligt de nationella riktlinjerna för missbruks/ beroendevård på följande sätt: "missbruk/beroende och samtidig allvarlig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Med allvarlig psykiatrisk sjukdom menas här: Psykoser schizofreni. andra psykotiska syndrom, vanföreställningar Affektiva syndrom bipolär sjukdom, egentlig (svårare) depression Allvarligare personlighetsstörningar Behandling av dessa personer skall ske samtidigt och integrerat med beroendevården och med övriga stöd- och kontrollinsatser från socialtjänsten.

11 1 Bilaga 2 Kontaktuppgifter Styrgruppen Blomstermåla Hälsocentral Landstinget i Kalmar län: Anna Vourijärvi Verksamhetschef annkristink@ltkalmar.se Mönsterås Hälsocentral Landstinget i Kalmar län Maria A Hilberth Verksamhetschef maria.hilberthaltkalmar.se Primärvården i Oskarshamn, Landstinget i Kalmar län Monica Hultqvist Verksamhetschef Blå Kustens hälsocentral monicaqa ltkalmar. se Högsby Hälsocentral, Landstinget i Kalmar län Ingela Fungbrant Verksamhetschef ingelaf@ltkalmar.se Vuxenenheten, Oskarshamns kommun Yvonne Olsson Sektionschef Yvonne.olsson(ax)skarshamn.se Individ och familjeomsorgen, Mönsterås kommun: Cecilia Brauer Avdelningschef Cecilia.brauergmonsteras.se Individ och familjeomsorgen, Högsby kommun Malin Holgert IFO-chef Malin.holgerva hogsby.se Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Sofia Welinder Avdelningschef sofiawb(a hkalmar.se Morgan Johansson från slutenvård, psykiatri, Västervik morganjohanssonglikalmar.se

12 Bilaga 3 Samtycke till utlämnande av information 12 kap 1 och 2 Offentlighets- och sekretesslagen 1 "Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag". 2 1:a stycket "En enskild kan helt eller delvis häva sekretessen som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag". Se kap 12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv m.m. För att kunna hjälpa dig med dina problem måste vi kunna samarbeta och dela med oss till varandra om den viktigaste informationen om dig. Oskarshamn den./ 20 Namnteckning Personnr Namnförtydligande Hälsocentralerna Psykiatrin öppen/slutenvård Socialförvaltningen Landstinget i Kalmar län Landstinget i Kalmar län Arbete och kompetens Västervik kommun