Omvårdnad vid hematologiska maligniteter - Vuxna patienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvårdnad vid hematologiska maligniteter - Vuxna patienter"

Transkript

1

2 R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M Omvårdnad vid hematologiska maligniteter - Vuxna patienter ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

3 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen ISSN: Onkologiskt centrum Göteborg 2004

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Cytostatikabehandling...4 Omvårdnadsåtgärder med fokus på cytostatikabehandling...5 Patientinformation...8 Cytostatikabiverkningar...9 Omvårdnadsåtgärder med fokus på cytostatikabiverkningar...12 Patientinformation...14 Nutrition...15 Omvårdnadsåtgärder med fokus på nutrition...17 Förebyggande hygienrutiner för infektionskänsliga patienter...19 Omvårdnadsåtgärder med fokus på infektionskänsliga patienter på avdelning...20 Patientinformation vid infektionskänslighet...22 Patientinformation vid hemgång...22 Munvård...23 Omvårdnadsåtgärder med fokus på munvård...25 Patientinformation...26 Aktivitet...27 Omvårdnadsåtgärder med fokus på aktivitet...28 Patientinformation...29 Smärta...30 Omvårdnadsåtgärder med fokus på smärta...33 Psykosociala aspekter...34 Omvårdnadsåtgärder med fokus på psykosociala aspekter...34 Sexualitet...35 Omvårdnadsåtgärder med fokus på sexualitet...36 Patientinformation...37 Palliativ vård...38 Omvårdnadsåtgärder med fokus på palliativ vård...39 Centrala infarter...40 Omvårdnadsåtgärder med fokus på centrala infarter...42 Patientinformation...50 Transfusioner...51 Omvårdnadsåtgärder med fokus på transfusion...52 Omvårdnad vid stamcellstransplantation...53 Utskrivning efter stamcellstransplantation...56 Omvårdnadsåtgärder med fokus på stamcellstransplantation...58 Patientinformation...59 Referenslista...60 Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 1

5 Arbetsgruppens medlemmar: Elisabet Blixt Lisbeth Blomqvist Seija Brundin (v.ordf.) Annela Böge Charlotte Fransson (v.ordf.) Carina Hellström Jeanette Jarl Britt Karlsson Ulrika Lindgren Eva Magee Avd 53, Kärnsjukhuset i Skövde Hematologimottagningen avd 238, SU/Mölndal Sektionen för Hematologi och Koagulation, SU/Sahlgrenska, Göteborg Hematologimottagningen/avd 7, Sjukhuset i Lidköping Sektionen för Hematologi och Koagulation, SU/Sahlgrenska, Göteborg Avd 14 hematologi, Uddevalla sjukhus Med avd 1, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Avd 7, Sjukhuset i Lidköping Med avd 1, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Avd 5A, Sjukhuset i Varberg Susanne Lysell Sektionen för Hematologi och Koagulation, SU/Sahlgrenska, Göteborg Maria Miemois Svanberg Avd 14 hematologi, Uddevalla sjukhus Christine Sürer Anna Söderstrand (ordf.) Avd 5A, Sjukhuset i Varberg Sektionen för Hematologi och Koagulation, SU/Sahlgrenska, Göteborg Författare till de reviderade kapitlen 2007 Cytostatikabehandling(rev) Seija Brundin Charlotte Fransson Cytostatikabiverkningar Seija Brundin Charlotte Fransson Nutrition(rev) Susanne Lysell Förebyggande Hygienrutiner(rev) Jeanette Jarl Ulrika Lindgren Munvård(rev) Carina Hellström Maria Miemois Svanberg Aktivitet(rev) Carina Hellström Maria Miemois Svanberg Smärta Annela Böge Britt Karlsson Elisabet Blixt (myelomavsnittet) Psykosocial aspekter(rev) Eva Magee Christine Sürer Referensgrupp: Kuratorer i VGR Sexualitet(rev) Eva Magee Christine Sürer Palliativ vård Elisabet Blixt Centrala infarter(rev) Seija Brundin Lisbeth Blomqvist Transfusioner Bengt Andersson Omvårdnad vid stamcellstransplantation (rev) Anna Söderstrand Susanne Lysell Granskat av: Mats Brunö Granskning av Omvårdnadsprogrammet: Per-Ola Andersson Hematologen SU/Sahlgrenska Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 2

6 Inledning Inledning Inom Västra sjukvårdsregionen vårdas patienter med varierande hematologiska diagnoser på åtta olika enheter i Borås, Göteborg, Mölndal, Lidköping, Skövde, Uddevalla och Varberg. Årligen diagnostiseras det ca 650 med bland annat lymfom, leukemi och myelom. Beroende på diagnos och behandlingsregim omhändertas patienterna både på sjukhusens öppenvårds- och slutenvårdsenheter. Det är dessutom vanligt att samma patient under perioder vårdas på olika enheter i regionen, t.ex. vid vissa cytostatikabehandlingar, stamcellsinsamling eller transplantation. Att drabbas av en hematologisk sjukdom är ofta omvälvande och berör patienten på många plan, fysiskt, psykiskt och socialt, vilket ställer stora krav på omvårdnaden. Syftet med detta vårdprogram är att med regionalt gemensamma rutiner befrämja god hematologisk omvårdnad och därmed trygghetskänsla hos patienten. Det är också viktigt att befrämja kontinuitet i omvårdnadsutförandet dels mellan öppenvård och slutenvård och dels mellan enheterna. Detta leder i sin tur till en ökad kvalitetssäkring på omvårdnaden. Målet med vårdprogrammet blir följaktligen att förena omvårdnadsrutinerna inom hematologienheterna i Västra sjukvårdsregionen. Detta uppnås genom att erbjuda ett arbetsredskap med omvårdnadsåtgärder till hjälp i det dagliga vårdarbetet samt en överblick vid t.ex. introduktion av nyanställd personal. Regionalt vårdprogram inom hematologisk vård och omvårdnad har funnits sedan Denna reviderade upplaga följer samma utformning som antogs 2005 med omvårdnadsåtgärder och patientinformation kopplat till de flesta avsnitten för att göra innehållet lättillgängligt i det praktiska vårdarbetet. Liksom tidigare ges det inga större fördjupningar i respektive kapitel utan läsaren hänvisas till referenslitteraturen och i vissa fall till internetadresser. Vårdprogrammet inriktas dessutom huvudsakligen på specifik hematologisk omvårdnad och utelämnar allmänonkologiska omvårdnadsaspekter. Hänvisning gällande detta görs i stället i möjligaste mån till vårdprogrammet Understödjande cancervård/supportive care - Vuxna patienter i Västra sjukvårdsregionen Kapitlen om förebyggande hygienrutiner och centrala infarter har arbetats fram i samarbete med sjukhushygienavdelningarna i Västra sjukvårdsregionen. Hematologisk omvårdnad kräver speciella kunskaper hos sjuksköterskan och kontinuerlig fortbildning är nödvändig. Under 2006 har en nationell kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för sjuksköterskor inom hematologisk verksamhet utarbetats. Diskussioner pågår nationellt hur detta ska kunna inkorporeras i befintliga specialistutbildningar startade en studie på Sektionen för Hematologi och Koagulation SU/Sahlgrenska med syfte att utvärdera patienters hälsorelaterade livskvalitet efter en stamcellstransplantation. 200 patienter har inkluderats i studien och följts under det första året efter transplantation. Inklusionen avslutades 2004 och bearbetning och analys pågår för närvarande. Utifrån resultaten erhålls ökad kunskap och förståelse om denna patientgrupp och sjuksköterskor kan därmed förbättra omvårdnaden och öka patientens livskvalitet. Under 2006 genomfördes en enkät för att undersöka tillämpningen av vårdprogrammet i regionen. Arbetsgruppen som har utarbetat vårdprogrammet är sjuksköterskor representerande hematologisektionerna inom Västra sjukvårdsregionen. Varje deltagare är ansvarig att inom sin verksamhet implementera vårdprogrammet. Detta vårdprogram ska revideras 1 gång/år. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 3

7 Cytostatikabehandling Cytostatikabehandling Inledning Cytostatika betyder cellhämmare och är ett samlingsnamn för flera olika läkemedel som dödar eller hindrar cellen att dela sig. De flesta cytostatika verkar på celler som delar sig snabbt och detta drabbar också normala celler men dessa har nästan alltid bättre förmåga att återhämta sig. Ordinär cytostatikabehandlingen är en avvägning mot att ge tillräcklig kraftig behandling så att tumörcellerna dödas, men samtidigt inte så mycket att patienten inte kan tåla behandlingen. Ofta kombineras olika cytostatika för att angripa tumörceller i olika faser men även för att sprida biverkningarna. Man vill också reducera risken för uppkomst av resistens hos tumören. Kurativ behandling med syfte att bota patienten kan delas in i två delar: Induktionsbehandling som syftar till komplett remission. Konsolideringsbehandling som syftar till ökad botfrekvens eller förlängd remissionslängd. Symtomlindrande behandling ges vid många hematologiska sjukdomar som är kroniska och inte kan botas. Palliativ behandling kan ges i ett sent skede av sjukdomen för att lindra symtom. Arbete med cytostatika finns reglerat I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 2005:5 cytostatika och andra läkemedel med bestående toxiska effekter. Det är viktigt att patienten är väl förberedd inför sin cytostatikabehandling. Det bästa är om den sjuksköterska som skall ge behandlingen träffar patienten och helst tillsammans med en anhörig, dels för att kunna ge patienten stöd men det är också viktigt att få samma information som patienten. Extravasering De flesta cytostatika är kärlretande och kan ge vävnadsskador med svåra nekroser. Det är därför mycket viktigt att sjuksköterskan känner till de olika preparatens egenskaper och vilka åtgärder som ska vidtas om extravasering inträffar. Symtom vid extravasering Sveda och smärta vid injektionsstället, det viktigaste och tidigaste symtomet. Lokal svullnad kan noteras beroende på mängden extravaserad vätska. Inflammationssymtom som rodnad, svullnad och ömhet kan uppträda efter ett tag. Missfärgning kan förekomma om färgat preparat givits. Om inga åtgärder vidtas kan det under 1-14 dagar utvecklas blåsbildningar med efterföljande sår med tecken på nekrotisering av såväl hud som underliggande vävnader. Åtgärder vid extravasering se omvårdnadsåtgärder. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 4

8 Cytostatikabehandling Omvårdnadsåtgärder med fokus på cytostatikabehandling Information Ta reda på vad patienten vet om cytostatika och eventuella frågor som finns inför behandling. Förklara hur behandlingen går till exempelvis gällande tid och längd. Informera om eventuella biverkningar och vilka mediciner som finns för att förebygga dessa. Upplys om vikten av rikligt med vätskeintag för att upprätthålla en hög urinproduktion. Informera om att cytostatika kan missfärga urinen. Skriftlig information kan hämtas: Kanylval/Venval Vid administrering av cytostatika skall patienten ha en väl fungerande infart som CVK, subkutan venport eller PVK. Vid PVK, använd helst blå med storlek 0,9 x 25 mm.(så liten som möjligt, för att bibehålla ett gott blodflöde runt kanylen) Använd i första hand stora mjuka vener i underarmen. Undvik kärl nära leder och senor, som på handled och handrygg. Koppla alltid till en lång minst 7 cm 3-vägskran. Skyddskläder Använd handskar (enligt lokala anvisningar). Använd plastförkläde/skyddsrock med långa ärmar eller armskydd. Använd plastat underlägg under 3-vägskranen och över patientens hud som ett skydd mot ev. spill. Använd ett slutet system. Byt skyddsrock efter varje administrering. Administrering Behandlingen bör ges av en erfaren sjuksköterska som har goda kunskaper inom området. Identitetskontroll Kontrollera att aktuella blodprovssvar och ev. EKG är bedömda inför behandlingen. Kontrollera att ordinationen stämmer med blandad infusion/injektion (helst av två personer) och att dosen är rimlig. Koppla alltid spoldropp. Kontrollera alltid backflödet före start och vid varje injektion/infusionsbyte. Om backflöde saknas i central infart ska läkare alltid kontaktas för vidare åtgärder. Vid avsaknad av backflöde i perifer venkateter byt insticksställe till ovanför det gamla eller till andra armen. Ge läkemedel mot illamående enligt ordination. Ge alltid det mest vävnadsretande preparatet först. Observera patienten regelbundet under behandlingen och se till att tillgång till ett larm finns. Spola igenom infarten efter avslutad behandling ordentligt och dra helst ut PVK om sådan använts. Omedelbara åtgärder vid extravasering Avbryt omedelbart droppet vid extravasering eller misstanke om sådan. Kontakta ansvarig läkare Låt kanylen sitta kvar tillsvidare Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 5

9 Cytostatikabehandling Försök att aspirera ur kanylen Vilka åtgärder som skall vidtas beror på vilket cytostatika som hamnat extravasalt. (se FASS under respektive preparat, utom vid Adriamycin där åtgärderna finns att läsa i bruksanvisningen i förpackningen.) Köldbehandling: Avkylningen minskar blodflödet och cellmetabolismen, vilket man tror kan begränsa spridningen av den extravaserade substansen. Coldpack eller isbitar i en handduk lindas (löst) över området under minst 12 timmar (med min:s paus var 3:e timme) och upp till 3 dygn. Värmebehandling: Värmedyna inställd på 38 grader under ca 2 timmar Endast risk för lokal reaktion - ingen behandling Amsakrin/Amekrin Cisplatin (>0,4 mg/ml) Daunorubicin/Cerbudin Doxorubicin/Adriamycin Idarubicin/Zavedos Mitoxantron/Novantron Mekloretamin/Mustine Vinblastin/Velbe Vindessin/Eldsine Vinkristin/Oncovin Busulfan/Myleran Cisplatin (<0,4mg/ml) Dacarbarbazin/DTIC Etoposid/Vepesid Karboplatin/Paraplatin Karmustin/BICNU Melfalan/Alkeran Mitoguazone/Methylgag Teniposid/Vumon Lokal reaktion ovanlig - ingen behandling Asparaginase/Ervinase Bleomysin Cyklofosfamid/Sendoxan Cytarabin/Cytosar Fludarabin/Fludara Ifosfamid/Holoxan Kladdribin/Leustatin /CDA Metrotrexat Thiotepum/Thitepa Dokumentera noggrant det inträffade. Skriv alltid en avvikelserapport med noggrann dokumentation, även vid händelse med preparat med låg risk. Omhändertagande av utsöndringar från cytostatikabehandlade patienter Utsöndringar av blod, kräkningar urin och avföring från patienter som fått cytostatika skall betraktas som riskavfall! Låt urin svalna innan det hälls ut. Använd alltid plastförkläde/skyddsrock med långa ärmar eller armskydd och handskar. Om möjligt låt patienten mäta och spola ner sin urin i toaletten själv. Informera annan personal exempel hemtjänst och hemsjukvård om eventuella utsöndringar vid skötsel av patienten! Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 6

10 Cytostatikabehandling Avfall Lägg engångsmaterial i en sluten påse exempelvis i en Pacto-Safe eller i en plastlåda/kartong märkt RISKAVFALL (cytostatikaavfall m.m. enligt AFS 2005:5) Åtgärder vid spill Chemoprotect spill box bör finnas på varje enhet som hanterar cytostatika, används vid större spill. Använd alltid plastförkläde/skyddsrock med långa armar eller armskydd och handskar Vid spill på ytor, torka genast upp med absorberande material. Skölj rikligt med vatten. Textilier som kontaminerats bytes omedelbart och hanteras enligt lokala rutiner. Vid cytostatikastänk i ögonen, skölj genast i minst 15 minuter med vatten eller NaCl. Använd helst ögondusch ev. kontakt med ögonläkare. Vid spill på huden skölj omedelbart i minst 5 minuter med vatten och sedan tvål. Vid patienttillbud skrivs alltid en avvikelserapport och vid tillbud som berör personalen. En arbetsskadeanmälan görs. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 7

11 Cytostatikabehandling Patientinformation Skriftlig information till patienter finns: Cancerfonden: Cytostatikabehandling Glaxo Smith Kline: Frågor kring cytostatikabehandling En webbaserad information för patienter som just fått veta att de ska få behandling med cytostatika Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 8

12 Cytostatikabiverkningar Cytostatikabiverkningar Alla kroppens celler, både friska och sjuka, påverkas av cytostatika. Hur stora biverkningar patienten får beror till stor del på kombinationen av olika cytostatika samt dosstorlek. Det är dock viktigt att veta att det kan vara skillnad mellan olika patienters biverkningar trots att de fått exakt likadan behandling. Sjuksköterskans arbete bör inriktas mot att förebygga och minimera biverkningar av cytostatikabehandlingen. Benmärgspåverkan Neutropeni Risken för infektioner är ofta ökad hos patienter med maligna blodsjukdomar. Detta beror på att defekter i immunförsvaret kan vara en del av sjukdomen. Dessutom medför cytostatikabehandlingen att immunförsvaret ytterligare försvagas. Ju mer aggressiv behandlingen är desto mer ökar risken för infektion. Den lägsta granulocytnivån ses vanligtvis 1-2 veckor efter behandlingen. Det är viktigt att målmedvetet arbeta för att förhindra infektioner och vidta rätt åtgärder. De flesta infektioner som uppkommer kommer från patienten själv men spridning från anhöriga, andra patienter och från personal vid enheten är också vanligt. För att förebygga denna spridning inom enheten är noggrann handhygien viktig. Det är viktigt att sjuksköterskan målmedvetet arbetar för att förhindra nya infektioner och vidtar rätt omvårdnadsåtgärder. Vara uppmärksam på symtom vid sepsis chock. Påverkat allmäntillstånd Frossa, temperatur stegring Lågt blodtryck, hög puls Hög andningsfrekvens Minskad urinproduktion Trombocytopeni Brist på trombocyter efter cytostatikabehandling gör att risken för blödningar ökar. De vanligast förekommande blödningarna är petekier, hematom, samt slemhinneblödningar från tandkött, näsa, tarm, urinvägar och ögonvitor. Intrakraniella blödningar eller inre blödningar till exempel från magtarmkanalen kan förekomma i enstaka fall. Anemi Vilken Hb-nivå som förknippas med god livskvalitet skiljer sig från patient till patient. Äldre patienter med hjärt- kärlsjukdomar behöver t.ex. ofta ha en högre Hb-nivå än övriga för att uppleva en god livskvalitet. Hår Hårförlust är en vanlig biverkning på grund av att cellbildningen i hårsäckarna skadats. Detta inträffar vanligtvis 2-3 veckor efter första kuren. Håret blir successivt tunnare och faller av i tussar vilket kan leda till att hårbotten blir öm. Även ögonbryn, ögonfransar och övrig kroppsbehåring kan falla av. Graden av håravfall är individuell och beroende på dos och cytostatikapreparat. Efter avslutad behandling växer håret snart tillbaka, det kan då ha en förändrad kvalitet eller färg. Den hårtillväxt man ibland kan se under behandlingsperioden kan förklaras med att hårcellerna befann sig i en vilande fas då behandlingen påbörjades. För många är håravfallet en stor psykisk påfrestning. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 9

13 Cytostatikabiverkningar Hud Flebit, urtikaria, smärta, hudrodnad, missfärgning av vener kan ibland ses efter cytostatikabehandling. Naglar, tänder och tandkött kan få färgförändringar och huden kan bli torr. I svåra fall kan vävnadsnekros uppstå efter extravasering av vissa cytostatika. Urinvägar Det finns risk för njurskador i samband med cytostatikabehandling därför är adekvat vätsketillförsel och urinproduktion viktig för att undvika skador. Urinens färg och lukt kan förändras. Hemorragisk cystit kan uppstå i samband med behandling med cyklofosfamid eller ifosfamid om vätsketillförseln inte är tillräcklig (för att förebygga detta ges även mesna). Mag- tarmkanalen Diarré Diarré drabbar många patienter. Orsaken är en toxisk påverkan på epitelcellerna i mag- tarmkanalen och på tarmperistaltiken. Förstoppning Vissa cytostatika, som till exempel vincaalkaloider, kan framkalla förstoppning. Andra faktorer kan spela en stor roll, varav de största faktorerna är läkemedel mot illamående och smärtstillande medel, men även minskad aktivitet och ändrade kostvanor bidrar. Neurologiska biverkningar Vid användning av vincaalkaloider, till exempel Vincristin kan domningar i fingrar och tår uppkomma. Besvären kan bli så uttalade att patienten inte kan stå på hälarna, svårt att gå i trappor eller får svårt med finmotoriken i fingrarna. Det går dock oftast tillbaka efter avslutad behandling. Det är viktigt att vara observant på om patienten upplever dessa besvär redan innan varje påbörjad behandling. Besvären skall rapporteras till läkare för ställningstagande till om dosen ska sänkas eller behandlingen avslutas. Vissa andra cytostatika kan ge stickande och brännande känsla i huden, muskelsvaghet, även mag- tarmkanalens nerver kan skadas vilket leder till förstoppning. Illamående och kräkning Illamående och kräkningar upplevs av patienterna som den mest påfrestande biverkningen. Illamående utlösta av cytostatikabehandling kan delas in i tre olika faser. Akut illamående, uppstår inom 24 timmar Fördröjt illamående, uppstår inom timmar efter cytostatikabehandlingen, kan kvarstå ända upp till en vecka efter avslutad behandling, i sällsynta fall ända fram till nästa behandling. Betingat illamående, som kan utlösas om patienten har upplevt illamående vid tidigare cytostatikabehandlingar. Man kan börja må illa innan behandlingen påbörjas. Detta kan även utlösas flera år efter avslutad behandling. Faktorer som ökar risken för illamåendes uppkomst och omfattning Kön (kvinnor drabbas oftare än män) Ålder (yngre patienter drabbas oftare) Tidigare besvär av illamående vid graviditet, åksjuka, sjösjuka, ångest eller oro Trötthet Se kapitel Aktivitet Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 10

14 Cytostatikabiverkningar Sexualitet och infertilitet Se kapitel Psykosociala aspekter Se kapitel Nutrition Mun och svalg Se kapitel Munvård Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 11

15 Cytostatikabiverkningar Omvårdnadsåtgärder med fokus på Cytostatikabiverkningar Benmärgspåverkan Neutropeni Se kapitel Förebyggande hygienrutiner angående infektionskänsliga patienter. Trombocytopeni Inspektera patientens hudkostym och munslemhinnor Informera patienten om: - Den ökade blödningsrisken. - Att använda mjuk tandborste, ej använda tandtråd eller tandstickor. - Försiktighet vid nagelvård, ej använda vassa föremål. - Att undvika rakhyvel. - Att undvika förstoppning. - Att patienter som vistas i hemmet mellan cytostatikabehandlingarna ska höra av sig till behandlande enhet vid blödning. - Att pågående näsblödning kan lokalbehandlas med kyla till exempel med isbitar eller med Spongostan för att försöka stoppa blödningen. - Att trombocyttransfusion kan bli aktuellt. Anemi Informera patienten om de symtom som kan uppstå vid anemi till exempel yrsel, trötthet, blekhet, andnöd, hjärtklappning, svimningskänsla, huvudvärk. Blodtransfusion kan bli aktuell. Hår Informera om peruk, vart man vänder sig och kostnader. Utprovning av peruk bör ske i ett tidigt skede, helst innan patienten tappat håret. Skydda huvudet mot starkt solljus och kyla Använd milt schampo Smörj in huvudet med mjukgörande kräm om allt eller nästan allt hår har fallit av. Hud Smörj in torr hud med en mjukgörande salva. Skydda huden mot solen under pågående cytostatikabehandling. Informera patienten att vara uppmärksam på eventuella utslag och sår och i förekommande fall kontakta läkare eller sjuksköterska. Inspektera huden dagligen. Angående torra slemhinnor i underlivet, se kapitel Sexualitet. Urinvägar I samband med cytostatikabehandling informera patienten om: Vikten av rikligt vätskeintag. Att en del cytostatika kan förorsaka färgförändringar i urinen till exempel doxorubicin ger en klar rödfärgad urin. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 12

16 Cytostatikabiverkningar Mag- tarmkanalen Diarré Tag reda på orsaken till diarrén. Rikligt med klara drycker som vatten, svagt te och klara buljonger. Stoppande livsmedel t ex morotssoppa, blåbärssoppa, kex, vitt bröd, banan, ris och pasta Undvik kaffe, mjölkprodukter, bönor, färsk eller torkad frukt, råa grönsaker, starka kryddor samt sötsaker. Vid måltider, små portioner men ofta och minskad mängd fibrer i kosten. Om patienten vistas hemma mellan kurerna informera om vikten av att ta kontakt med sin behandlande enhet vid diarré, feber, blodig avföring eller smärta i samband med diarré. Vid långvarig diarré ges vätska intravenöst enligt läkarordination. Var uppmärksam på eventuella sår runt ändtarmen risk för infektion. Noggrann stjärtvård, tvätta med ljummet vatten och mild tvål, smörj in med salva, använd mjukt toalettpapper. Se även kapitel Förebyggande hygienrutiner Förstoppning Tag reda på orsaken till förstoppningen. Rikligt med dryck, varma drycker som vatten, kaffe eller örtte. Regelbundna måltider, små portioner ofta. Fiberrik kost, OBS vid morfinbehandling kan fibrer få motsatt effekt. Lösande kost t.ex. torkad frukt, katrinplommondryck eller 1 msk linfrö blötlagt i ett litet glas vatten. Regelbundna toalettvanor. Uppmuntra till regelbundna promenader. Informera patienten att vid förstoppning rådfråga innan laxermedel tas. Se även kapitel Förebyggande hygienrutiner Neurologiska biverkningar Informera patienten om att han ska vara uppmärksam på stickningar och domningar i fingrar och tår och tala om detta för vårdpersonalen vid nästa behandlingstillfälle Illamående och kräkning. Ge läkemedel mot illamående innan behandlingsstart. Kostråd, små täta måltider under dagen. Kall mat, undvik söta och friterade maträtter och för fet mat. Undvik favoritmat för att inte vid senare tillfälle förknippas med illamående. Uppmana patienten att tala om eventuellt illamående och inte vänta och tro att det går över. Vid illamående kan salta kex, skorpa, rostat bröd och te hjälpa. Patienten skall ha tillgång till läkemedel mot illamående. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 13

17 Cytostatikabiverkningar Patientinformation Skriftlig information till patienter finns: Cancerfonden: Cytostatikabehandling Mat vid cancer Glaxo Smith Kline Frågor kring cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter som just fått veta att de ska få behandling med cytostatika Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 14

18 Nutrition Nutrition Inledning Hematologipatienter är en riskgrupp när det gäller malnutrition. Undernäring utvecklas till följd av ökad ämnesomsättning och minskat energiintag. Orsaken till ökad ämnesomsättning vid maligna sjukdomar är inte känd. Ett adekvat och balanserat näringsintag är viktigt för kroppen. Glukos, fett och proteiner kan metaboliseras och bilda energi som cellen kan använda. Under delar av vårdtiden klarar inte alla patienter att tillgodose sitt energi- och näringsbehov per os och i många fall behövs (total) parenteral nutrition, (T)PN, sättas in. Det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera riskpatienter och följa nutritionsstatus under hela sjukdomsförloppet. Alla patienter som genomgår stamcellstransplantation bör ses som riskpatienter vad det gäller nutrition. Nutritionsövervakning Efter kostanamnes formuleras patientens individuella eventuella nutritionsproblem. För att hitta riskpatienterna skall parametrarna viktminskning under tid, tidigare eller nuvarande nutritionsproblem samt BMI utredas (BMI = Body Mass Index vikt(kg)/längd 2 (m), normalt BMI-värde 20-25). En metod som kan användas för att göra en nutritionsscreening är SGA (Subjective Global Assessment of Nutritional Status). Syftet med kostregistrering är att observera uppkomst av negativ trend i energibalansen och i god tid identifiera riskpatienten. Hos riskpatienter bör kostregistrering ske dagligen. På andra patienter sker registreringen om behov uppstår och/eller på läkarens eller dietistens ordination. Nutritionsövervakning med tabell (se bilaga 1) eller stapeldiagram på näringsintag/tidsenhet ger bra överblick över en definierad tidsperiod och kan vara till stor hjälp vid utvärdering av insatt nutritionsåtgärd. Pga. ofta förekommande problem i mun och svalg förekommer sällan enteral sondnäring. Nutritionsproblem kan behöva beskrivas mera detaljerat i dokumentationen och en möjlig uppdelning kan vara: Sjukdomsrelaterade nutritionsproblem, inklusive effekter av behandling, t ex illamående, aptitlöshet, kräkning, sväljningsproblem och smärta. Matrelaterade nutritionsproblem, t ex diet, allergi, smaklös mat och olämplig konsistens. Miljörelaterade nutritionsproblem, t ex främmande miljö, sängläge, lukter och medpatienter. Kostrestriktioner Kostrestriktioner är nödvändiga på avdelningen på grund av patienternas ökade infektionsrisk som följd av grundsjukdom och behandling. God hygien vid handhavande av livsmedel är av största vikt: Noggrann handhygien, rena redskap och spritade ytor i köket. Livsmedel som hanteras upprepade gånger löper större risk att bli förorenade av mikroorganismer. De flesta livsmedel kan förtäras utan risk om de tillagas genom upphettning till minst 72 0 i två minuter. Maten ska kylas snabbt om den ska sparas. Eventuella bakterier i maten börjar växa så fort man tar fram den i rumstemperatur. Pastöriserade mejeriprodukter i tetrapack, kräm, nyponsoppa och liknande som är öppnade är hållbara 2 dygn i kylskåp och 4 timmar i rumstemperatur. Buffémat; lägg inte upp mer än vad beräknas gå åt under en timme, max stå framme i rumstemperatur högst 2 timmar och kasseras därefter. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 15

19 Nutrition PM om Kostrestriktioner för immunosupprimerade patienter på avdelningen finns på Sahlgrenskas hemsida (www.sahlgrenska.se) under Infektionshygien - PM/Direktiv Nutrition - Kost och livsmedelshantering för immunosupprimerade patienter. För öppenvårdspatienter som får cytostatika gäller de restriktioner som står i bilaga 2. Allmänt om livsmedelhygien finns på Livsmedelverkets hemsida: och även i deras broschyr, Säker mat på eget fat, samt i patientbroschyrerna på avdelningen/dagvården, se Sahlgrenskas hemsida hematologen - patientinformation och/eller bilaga 2. Det är tillåtet att dricka alkohol, men i måttliga mängder. Då många läkemedel ej bör kombineras med alkohol är det bra om patienten rådfrågar läkare. Kosttillägg Om patienten kan försörja sig peroralt men inte täcker sitt energi- och näringsbehov bör förstärkning ske med hjälp av kosttillägg och/eller berikning av maten. På marknaden finns en rad olika former av kosttillägg och vi hänvisar till sortimentet på respektive sjukhus. Fast föda kan berikas med grädde, smör, olja och socker. Man kan också berika flytande föda med berikningsprodukter. Patienterna kan fortsätta med dessa former av energiförstärkning i hemmet, kosttillägg förskrives av dietist. Under perioder av illamående eller smakförändring, var försiktig med att erbjuda kosttillägg då detta kan skapa en aversion som ej försvinner. Total parenteral nutrition TPN TPN syftar till att bevara kroppcellsmassan eller återuppbygga förlorad kroppcellsmassa vid undernäring. Indikationer för TPN Svårt att tillgodose sig hela energibehovet peroralt. Kraftig viktnedgång. Patienter med svåra biverkningar i samband med cytostatika terapi och stamcells transplantation. Kliniska studier har även visat att tillsatser av aminosyran L-glutamin (Dipeptiven/Fresenius Kabi) har gett positiva effekter till de stamcellstransplanterade patienterna. För patienter inom öppenvården där (T)PN är aktuellt kopplas hemsjukvården in. För att beräkna rätt mängd parenteral näring till olika patienter behövs bl. a patientens vikt, ev. viktminskning och BMI. Energinivån bör inte överstiga (20)-25 kcal/kg. Naturligtvis måste även vätske- och elektrolytbalansen samt bl. a levervärdena beaktas. PM/Riktlinjer för användande av (T)PN finns på Sahlgrenskas hemsida hematologen - under PM/Riktlinjer. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 16

20 Nutrition Omvårdnadsåtgärder med fokus på nutrition Patientens längd/vikt/bmi Tidigare normalvikt Frågor att ställa - Har patienten besvär som påverkar matintaget t.ex. aptitlöshet, illamående, kräkning, förstoppning, diarré, smärta, tugg- och sväljproblem, nedstämdhet, oro eller ångest? - Finns det maträtter eller livsmedel som patienten inte kan äta? - Besväras patienten av viss mat, dofter eller av smakförändringar? - Har patienten önskemål om speciella mattider eller maträtter? - Hur fungerar matsituationen hemma? Lagar patienten eller någon anhörig maten? Hur Fungerar matinköpen? Nutritionsövervakning, inom slutenvården. Kosttillägg, näringsdryck, berikning av mat TPN, se ordination på patientens läkemedelslista. Dela ut informationsmaterial till patient vid behov. Dietistkontakt vid behov. Omvårdnad av hematologiska maligniteter Vuxna patienter 17

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm Aciklovir och hydrokortison Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.

Läs mer

Regional medicinsk riktlinje

Regional medicinsk riktlinje Regional medicinsk riktlinje Omvårdnad hematologiska maligniteter Huvudbudskap Att drabbas av en malign blodsjukdom kan leda till fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Framtiden blir oviss

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling

Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Välkommen till Onkologmottagningens dagvård Till dig som får cytostatikabehandling Innehåll Onkologens dagvårdsenhet... 1 Cytostatikabehandling... 2 Så här går det till... 2 Biverkningar... 3 Vanliga biverkningar...

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Terbinafin ratiopharm

Terbinafin ratiopharm Terbinafin ratiopharm Vid behandling av fotsvamp Vad är fotsvamp? Fotsvamp är en ofarlig men ofta irriterande och som regel kliande infektion i huden. Fotsvamp kan drabba alla människor oavsett livsstil

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår Apotekets råd om Munnen blåsor och sår Blåsor och sår i och runt munnen kan vara väldigt besvärande, men är för det mesta helt ofarliga. Såren går över av sig själv på någon vecka utan behandling. Orsaken

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer