minhälsa TÄNDER Egenvård avgör din munhälsa Fysisk aktivitet på recept Fokus på levnadsvanor råd om vård från landstinget sörmland nummer 2/2010

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 2/2010 TÄNDER Egenvård avgör din munhälsa Fysisk aktivitet på recept Fokus på levnadsvanor

2 foto björn fröberg 3 Tema Tänder Varannan sörmlänning är kund hos Folktandvården som satsar mycket på förebyggande tandvård, till exempel frisktandvård. 4 Hur du sköter dina tänder har ofta större betydelse för munhälsan än årliga tandläkarbesök. 6 Frisktandvård betala ett fast pris varje månad för den tandvård du behöver. 8 Tandlossning är en folksjukdom som till stor del har genetiska orsaker. Men hur vi sköter våra tänder har också stor betydelse. 10 Tandimplantat är en individanpassad behandlig som ställer patienten inför många val. 12 Ont i käkarna, svårt att gapa och tugga kan kräva besök hos flera olika specialister. 15 Bleka sina tänder är inget man ska göra utan att först rådfråga sin tandläkare eller tandhygienist. 24 Lättläst En sammanfattning av tidningens artiklar på lättläst svenska. 27 Hälsoraden En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Anna Jerdén. Redaktionskommitté: Åsa Hellström, Anders Stjerna, Gösta Lööf, Ruth Lööf, Marie Portström, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Anna Jerdén. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Björn Fröberg. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: informationsenheten@dll.se, fax: landstingetsörmland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 2/2010

3 nya folktandvården mer än tandvård Varannan sörmlänning är i dag kund hos Folktandvården. Målet är att på sikt vara det självklara valet för alla sörmlänningar. De ser ut att vara på god väg. Antalet kunder ökar från år till år. text mikael jeppe Vi är duktiga, men kan givetvis bli ännu bättre. Vi jobbar också med att försöka förändra bilden av Folktandvården hos dem som inte har varit hos oss på ett tag, säger Sverre Berglund, tandvårdschef hos Folktandvården Sörmland. Det pratas ibland om att vi finansieras med landstingsbidrag. Det här stämmer naturligtvis inte, det vet alla som är kunder hos oss i dag. Folktandvården Sörmland har 430 anställda och 24 tandvårdsmottagningar fördelade på 15 orter och tillgång till alla kompetenser i vårdkedjan. Mottagningarna har öppet fem dagar i veckan och ibland också på kvällar och helger. Det är också Folktandvården som sköter akuttandvården i länet när alla andra mottagningar har stängt. Stora delar av verksamheten är konkurrensutsatt, varav 20 procent är vårduppdrag från landstinget. Vi jobbar mycket med förebyggande tandvård vilket bland annat satsningen på frisktandvård är ett uttryck för, säger Sverre Berglund. Vi tittar ständigt på vad som går att göra för att underlätta för våra kunder, både administrativt och odontologiskt. SMS-påminnelse och onlinebokning av sista minuten-tider är bara två exempel. Tandvårdsmottagningarna är moderna i fråga om både utrustning och arbetssätt. Folktandvården jobbar också mycket med att minska verksamhetens miljöpåverkan. På tandvårdsmottagningarna jobbar man i dag i team bestående av både tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor, det gör att kunden nästan alltid möter bekanta ansikten. Folktandvården Sörmland bolagiseras 1 januari 2011 och blir då ett helägt dotterbolag till landstinget. «fotnot: Odontologi är läran om tänderna och deras sjukdomar. min hälsa 2/2010 3

4 Tandborstning och tandtråd, men också kost och kostvanor. Egenvården, det vill säga det man kan göra själv hemma, har ofta större betydelse för munhälsan än årliga tandläkarbesök. Men båda behövs. Det spelar ingen roll vad reklamen säger; tandborstning med fluortandkräm efter frukost och innan man går och lägger sig är tillsammans med tandtråd eller motsvarande basen i en bra egenvård. Det går inte att hoppa över tandborstningen för att man fluorsköljer eller tuggar fluortuggummi, säger Anna Besterman, tandhygienist, och tillägger: Det finns inga mirakelmedel eller genvägar en bra munhygien kräver hårt arbete. En timme i tandläkarstolen kan inte väga upp det man själv ska göra mellan tandläkarbesöken. Oavsett tandborste behövs något för att få rent mellan tänderna; tandtråd är ett sätt men det finns också flera andra produkter, exempelvis tandsticka och mellanrumsborste. Enklast är att göra detta varje dag. text Mikael jeppe foto björn fröberg Gör man inte det finns risk för att det inte blir av, säger Anna Besterman. Om det finns bakterier kvar i munnen så slår immunförsvaret till vilket yttrar sig i form av rodnader och svullnader; bakterierna måste tas bort mekaniskt, de försvinner inte för att man äter fluortabletter. Eltandborste är bättre än vanlig tandborste om man gör rätt. Det är också ett säkrare sätt att få rent eftersom man borstar tand för tand. Den som har återkommande pro- blem med hål rekommenderas också att fluorskölja munnen vilket stärker emaljen. Sköljningen bör göras precis innan man går och lägger sig så att det får verka över natten. Det går dock inte att säga hur ofta man bör fluorskölja. Det beror på hur kariesaktiv man är. Det finns också olika styrkor att välja mellan. Det man behöver göra utöver tandborstning och tandtråd tipsar vi om i samband med att man kommer till oss på undersökning, säger Anna Besterman. Det går att lägga ut hur mycket pengar som helst på egenvård och någonstans måste vi alla fundera på hur mycket vi är beredda att betala. Det skadar exempelvis inte att tugga fluortuggummi men det är inte säkert att det behövs. Det här är exempel på saker som vi tar upp när man kommer till oss. Hon slår också fast att kost och kostvanor har stor betydelse för munhälsan. Det räcker inte att borsta tänderna som man ska om man stoppar i sig fel Egenvård grunden t 4 min hälsa 2/2010

5 saker på fel tider. Det är dock mycket svårare att förändra människors livsstil än att få dem att borsta tänderna. Om vi föreslår förändrade kostvanor för ett barn så påverkar det ju också föräldrar och syskon och då blir det lite mer komplicerat. Så fort man stoppar något i munnen så tar det cirka 30 minuter innan saliven hinner återställa balansen. Därför ska man undvika småätande och sötsaker. Nyttig mat, som frukt, fiberrika smörgåsar, mjölkprodukter och grönsaker, är perfekt att äta till mellanmål. Det minskar också suget efter något sött. Det som är viktigt är tiden mellan målen: två-tre timmar. Det som inte påverkar tänderna alls och som kan ätas eller drickas även mellan målen är egentligen bara vanligt vatten, kaffe och te utan socker och tuggummin utan socker, säger Anna Besterman. Det är inte meningsfullt att totalförbjuda något utan det handlar mer om att tänka på när och vad man äter. Genom att äta glass och godis i samband med andra måltider så minskar belastningen på munnen. Egenvården kan enbart vuxna ansvara för. Det är ingenting man kan överlåta åt sina barn. Det är mamma och pappa som ansvarar för tandborstningen och det är mamma och pappa som ska sätta upp tydliga regler för vad som gäller i övrigt. Det är inte barnets fel om barnet får hål i tänderna, säger Anna Besterman. «ill bra munhälsa min hälsa 2/2010 5

6 Friskare tänder med frisktandvård sörmlänningar betalar ett fast pris varje månad för den tandvård de behöver. Förutom full koll på tandvårdskostnaderna kan de även glädjas åt bättre tandhälsa till följd av fler förebyggande behandlingar. text mikael jeppe E foto björn fröberg n riktad kampanj till 19-åringar gör nu också att allt fler blivande 20-åringar får upp ögonen för Folktandvården Sörmlands succékoncept. När vi jämför våra frisktandvårdskunder med kunder som betalar efter varje behandling så ser vi bland annat att den senare gruppen i större utsträckning tackar nej till förebyggande behandlingar jämfört med dem som har frisktandvård. Jag är ganska säker på att det är en ekonomisk fråga, säger Christer Stenvinkel, tandläkare, utvecklingschef och ansvarig för frisktandvården i Sörmland. Frisktandvården lanserades i Sörmland 2006 och går ut på att sörmlänningar från det år de fyller 20 kan betala ett fast pris för den tandvård de behöver. Varje individ väljer själv om han eller hon vill betala kontant i förskott eller om priset för frisktandvården ska delas upp och dras via autogiro. Priset för frisktandvården bestäms vid en vanlig undersökning på någon av Folktandvårdens mottagningar och grundar sig på en prognos för hur munhälsan utvecklas. Många 20-åringar betalar endast 35 kronor i månaden utöver tandvårdschecken för frisktandvården. Ju bättre tandhälsa, desto mindre kostar det. När vi jämför våra frisktandvårdskunder med kunder som betalar efter varje behandling ser vi också att frisktandvårdskunder får mindre karies. Skillnaden är så stor som 30 procent. Frisk- tandvårdskunder väljer också i större utsträckning rotfyllning framför tandutdragning vilket även det kan ha ekonomiska orsaker, säger Christer Stenvinkel. Det mesta ingår i frisktandvården, dock inte tandvård till följd av olycksfall. Men annars är undantagen få. För att kunna teckna ett frisktandvårdsavtal måste man vara minst 19 år gammal och ha en munhälsa som inte kräver åtgärder som omfattas av särskilda trygghetssystem. Avtalet börjar dock först gälla det år man fyller 20. Hälften i målgruppen mellan 20 och 65 år har i dag frisktandvård. Redan det gör oss till Sverigebäst på frisktandvård, men vårt mål är att minst 70 procent ska välja frisktandvård, säger Christer Stenvinkel och berättar att det inte finns någon övre åldersgräns för frisktandvård. Även 19-åringar kan teckna frisktandvårdsavtal men det gäller först från första januari året man fyller 20. För att få in fler 19-åringar i frisktandvården erbjuds de gratis frisktandvård i sex månader. Därefter gäller samma principer som för övriga. «fotnot: Det finns mer information om frisktandvård på Folktandvården Sörmlands hemsida, 6 min hälsa 2/2010

7 Ökat fokus på treåringarna Treåringar ska få en mer lustfylld första kontakt med tandvården. Folktandvårdens mottagningar kommer bland annat att anordna särskilda dagar för treåringar med undersökningar och aktiviteter som fiskdamm, pyssel och mycket annat. text mikael jeppe foto björn fröberg Fokus ligger på att få en roligare start; vi kommer också att ta fram nytt material till treåringarna och deras föräldrar, säger Christer Stenvinkel, tandläkare och utvecklingschef hos Folktandvården Sörmland. Treåringar omfattas av den organiserade barn- och ungdomstandvården och det fria vårdvalet, men i Folktandvårdens uppdrag ligger även ett- och tvååringars tandhälsa. Vi tittar i munnen för att bedöma den allmänna munhälsan, räknar antalet tänder och ser om det finns karies. Finns det karies så lägger vi upp en behandlingsplan, säger Christer Stenvinkel och berättar att procent av treåringarna är kariesfria. Men de som har karies kräver ofta mycket vård, det är dessutom svårbehandlat när de är så små. Hur länge ska man som förälder borsta tänderna på sina barn? Åtminstone tills barnen har fyllt tolv år. Motoriken för att kunna borsta rätt är nämligen inte färdigutvecklad förrän då. Men ju äldre barnen är, desto mer handlar det om att kolla lite då och då. Det är också viktigt att man som förälder föregår med gott exempel, det vill säga borstar sina tänder morgon och kväll och inte småäter i tid och otid. Eltandborste eller vanlig tandborste? Rätt använd är eltandborsten både snabbare och bättre, den förbereder också barnen på det som komma skall. En eltandborste skramlar nämligen på samma vis som när vi polerar. Fel använd kan eltandborsten dock orsaka skador på både tänder och tandkött. Barntandkräm eller vuxentandkräm? Det spelar ingen roll. Det viktiga är att man borstar två gånger om dagen och att tandkrämen innehåller fluor. Väljer man vuxentandkräm så ska det inte vara mer tandkräm än motsvarande en ärtas storlek. Fluorsköljning, tandtråd eller tandpetare? Alla extragrejer ska man bara göra på inrådan av tandläkare eller tandhygienist. Något mer att tänka på? Inget småätande, utan fasta måltider och godis en dag i veckan. Emaljen på mjölktänder är tunnare än på vanliga tänder och det innebär att det lättare blir hål. «min hälsa 2/2010 7

8 Tandlossning en folksjukdom Tänderna är den enda vävnaden på kroppen som inte förnyar sig vilket ger bakterier goda förutsättningar. Tar vi inte bort bakterierna från våra tänder förökar de sig mycket snabbt och kan ge upphov till folksjukdomarna karies och tandlossning. text kristina eder När det gäller tandlossning så kallad parodontit är det som med många andra sjukdomar att olika genetiska anlag bestämmer risken för att drabbas. Detta förklarar varför vissa personer har större problem med tandlossning än andra. Att en stor del av orsaken till tandlossning beror på genetiska orsaker betyder inte att vi inget kan göra. Men det kräver att patienten anpassar sin dagliga munhygien för risken för tandlossning och nedbrytning av ben i käken finns kvar livet ut, säger tandläkare Jörgen König vid specialisttandklinken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Att borsta effektivt är nyckeln till att hålla de onda bakterierna i schack. Effektivt betyder inte att tänderna måste borstas ofta utan noggrant. Du ska alltid ge dig tid att borsta så bra som möjligt med målet att komma åt överallt och få bort alla beläggningar. Det vi missar på morgonen måste vi försöka ta bort på kvällen. För ett bra resultat krävs rätt hjälpmedel. Har man inga tecken på tandlossning räcker det ofta med tandborste, tandkräm, tandtråd respektive tandstickor för att komma åt mellan tänderna. Den största riskfaktorn för parodontit är bakterieansamlingen på tandytan, även kallad plack. Den andra stora riskfaktorn är rökning. Med hjälp av egenvård, tandhygienist och tandläkare går det att förebygga tandlossning och att hålla den i schack hos de patienter som redan är drabbade. Har man en gång fått problem med tandlossning får man dock räkna med att leva med sjukdomen så länge man har kvar sina tänder. Tandlossning uppstår när bakterierna på tandytan blir för många och kroppen börjar reagera med en inflammation. Första tecknet på att bakterierna börjar irritera tandens stödjevävnad är en ytlig inflammation i tandköttet som börjar blöda. Tandköttsblödningen som uppstår vid tandborstning är nämligen en första varning. Lättblödande tandkött betyder i regel att kroppens försvarsceller har mobiliserats och går till attack mot bakteriemassorna. Genomblödningen ökar i tandköttet och vävnaden luckras upp för att blodets försvarsceller ska kunna komma ut och nå bakterierna på tandytan. Så länge inflammationen är ytlig och begränsad till tandköttet runt tanden kan vi med noggrann munhygien, effektiv borstteknik och användning av rätt hjälpmedel, bota inflammation. Fortsätter bakterierna att föröka sig kan dock inflammationen sprida sig längs tanden ner under tandköttet och även drabba vävnadsstrukturer som utgör tandens fäste i käkbenet. Det uppstår tandköttsfickor och käkbenet 8 min hälsa 2/2010

9 »De flesta patienter är äldre och har man borstat sina tänder på ett visst sätt i alla år är det inte så enkelt att ställa om sig, det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor. «Vänster röntgenbild visar en frisk patient som inte har tandlossning. På bilden till höger syns bennedbrytning i käkbenet runt tänderna, vilket betyder förlust av stödjevävnad till följd av paradontit. förstörs. Tänderna börjar bli rörliga, kan förflytta sig och i värsta fall måste de tas bort eftersom rötterna saknar förankring i käkbenet. De fördjupade tandköttsfickorna runt tänderna försvårar egenvården. Det samlas bakterier i fickorna som inte går att avlägsna och det kan uppstå små varbölder. Oftast är skadorna så svåra att det inte går att återskapa den förlorade stödjevävnaden. Behandlingen inriktas då på att få sjukdomen att avstanna. Eftersom parodontit är en bakteriell inflammation frågar många patienter efter antibiotika. En parodontitbehandling med enbart antibiotika gynnar etablering av en annorlunda bakterieflora eller uppkomst av svampinfektioner som komplicerar behandlingen av parodontit. Istället fokuserar behandlingen primärt på att minska det totala antalet bakterier. Patienten får lära sig en effektiv munhygien med syftet att reducera mängden bakterier på tandytan. Oftast krävs speciella hjälpmedel för att även nå bakterier som sitter mellan tänderna. Tandhygienister hjälper gärna till med att hitta rätt hjälpmedel för varje enskild patient. Vid djupa tandköttsfickor krävs förutom egenvård en professionell behandling under bedövning för att göra rent i de djupa tandköttsfickorna där patienten inte kommer åt själv. Vi är alla unika individer och därför behöver varje patient en instruktion i individuellt anpassad munhygienteknik. Den stora utmaningen vid parodontit är att ändra sina vanor. De flesta patienter är äldre och har man borstat sina tänder på ett visst sätt i alla år är det inte så enkelt att ställa om sig, det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor, säger Jörgen König. Ett bra stöd kan vara att regelbundet besöka sin tandhygienist. I början kanske man behöver komma flera gånger inom en kort behandlingsperiod. När de nya vanorna börjar sätta sig kan det vara längre mellan besöken, säger Jörgen König. Han konstaterar att vi blir allt bättre på att sköta vår munhygien och att antalet patienter med parodontit minskar trots att vi lever längre och sjukdomen blir vanligare vid stigande ålder. Aggressiv marknadsföring av sköljmedel antyder att vissa preparat har en bakteriedödande effekt som kan kompensera brister i tandborstningen. Även om några preparat har en viss antibakteriell effekt kan de inte ersätta mekanisk rengöring. Sköljmedel kommer inte åt bakterierna som sitter på tandytan under tandköttskanten. «Rökning kan orsaka smygande tandlossning Rökning kan ge missfärgningar på tänderna och snabbare produktion av tandsten. Rökning innebär också dramatiskt ökad risk för tandlossning; för rökare kan sjukdomen dessutom i många fall smyga sig på. Folktandvården Sörmland peppar de kunder som vill sluta röka och hjälper dem också vidare till olika rökavvänjningsaktiviteter inom landstinget. Tobaken påverkar läkningsförmågan vilket gör att bakterierna lätttare angriper tandens fäste i käkbenet. Långsiktigt leder det till fästeförlust och att skelettet som tanden är förankrad i sjunker. Till sist blir tanden lös och lossnar. En person som inte röker har naturligt ett bättre skydd mot tandlossningsbakterierna. Sjukdomen kan smyga sig på eftersom varningstecken som blödningar, svullnader och ömmande tandkött inte märks lika mycket hos rökare som hos icke-rökare, säger Anna Besterman, tandhygienist. Om man slutar röka vidgas blodkärlen och immunförsvaret börja jobba igen med full kraft. En del rökare upplever att munhygienen försämras när de slutar röka, men så är det inte. Det som händer är att skadorna i munnen plötsligt blir synliga man får bland annat inflammation i tandköttet till följd av att immunförsvaret kan göra sitt jobb, säger Anna Besterman. «min hälsa 2/2010 9

10 Vi kan inte trolla. Därför är det viktigt att inte ha för stora förväntningar, säger tandläkare Urban Alsenmyr. text kristina eder foto björn fröberg Nya tänder med implantat Urban Alsenmyr är protetiker och arbetar med tandimplantat på specialistkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Eftersom tandimplantat är en individanpassad behandling är det viktigt att patienten är väl insatt i behandlingens alla moment, möjligheter och risker. Individuella behov och förutsättningar påverkar också behandlingstiden och det kan ta upp till två år från första besöket till det att implantatet fungerar fullt ut. För att patienten ska vara så välinformerad som möjligt avsätter Urban Alsenmyr ordentligt med tid till samtal. Han vill vara så säker som möjligt på att patienten är medveten om vad behandlingen innebär, både fysiskt, psykiskt och inte minst ekonomiskt. Utifrån den enskilde patientens behov görs en uppskattning av slutkostnaden. Det är inte alltför ovanligt att det under behandlingen uppstår komplikationer som vi inte kunnat förutse vilket fördyrar det hela och det är viktigt att patienten är medveten om det. På bilden ses en skruv och en distans som används vid tandimplantat. Skruven ersätter tandroten i käkbenet. På skruven fäster man sedan en distans på vilken själva tandkonstruktionen sätts fast. Röntgenbilder och foton utgör ett bra underlag för att diskutera fram en individuell lösning. Men även om röntgenbilderna visar att det finns tillräckligt med ben och att kvaliteten i käkbenet ser bra ut är det först under operationen som man kan avgöra om det går att fästa ett implantat. Själva operationen görs av en parodontolog eller käkkirurg. Det synliga resultatet av implantatet, en krona eller bro, tas fram av en tandtekniker i nära samarbete med tandläkare och patient. Ett avtryck tas för att få en exakt modell till kronan eller bron. Patienten kan välja mellan olika material till sina nya tänder. Till den del som fästs i käkbenet används oftast guld, titan eller kobolt krom. Till själva tanden används akryl eller porslin. Det finns för- och nackdelar med olika material och lösningar som din tandläkare kan redogöra för. Vi för alltid en nära dialog med patienten för att kunna ta fram den bästa lösningen för varje enskild individ, säger Urban Alsenmyr. Det finns två olika metoder för tandimplantat; enstegs och tvåstegs. 10 min hälsa 2/2010

11 Tvåstegsmetoden har använts sedan tekniken började utvecklas i mitten av 60-talet. Tandköttet öppnas under lokalbedövning och en kirurg borrar hål i käkbenet. En skruv av titan gängas fast i hålet, det kallas för fixturinstallation och ersätter tandroten i käkbenet. Därefter sys tandköttet ihop över implantatet. Titan accepteras av kroppen och efterhand bildas ny vävnad runt skruven som växer fast i käkbenet. Hur lång tid läkningen tar varierar men i regel tar det tre till sex månader. När fixturen läkt fast i käkbenet öppnas tandköttet igen. Nu fästs en distans i skruven och implantatet förlängs upp genom tandköttet. På distansen fästs sedan en tandkonstruktion, det kan vara en enstaka tand eller en bro. Sammanlagt tar implantat med tvåstegsmetoden fyra till åtta månader innan patienten kan använda sina nya tänder fullt ut. Måste tänder tas bort innan man kan börja arbeta med implantaten kan den totala behandlingstiden behöva förlängas med cirka sex månader. Det finns för- och nackdelar med olika implantatmetoder och material som används till de nya tänderna. Din tandläkare kan ge råd om vad som passar bäst för dig. Enstegsmetoden innebär att samtliga implantatdelar opereras in vid ett och samma tillfälle. Även den här metoden görs under lokalbedövning. Ett snitt görs i tandköttet och ett hål borras där titanskruven, fixturen, gängas fast. Behövs en distans för att fästa tandkonstruktionen fäster man den direkt på fixturen. Tandköttet sys ihop runt implantatet som sticker upp någon millimeter. Direkt efter operationen görs avtryck av implantatet och en tandtekniker gör en tandkonstruktion som fästs på implantatet. Alternativt görs en provisorisk krona eller bro och den slutliga tandkonstruktionen fästs när implantatet växt fast. Med enstegsmetoden kan patienten tugga under läkningsprocessen. Själva läkningsprocessen förkortas inte utan är, precis som vid tvåstegsmetoden, individuell men generellt tar det tre till sex månader innan implantatet växt fast i käkbenet. Eftersom enstegsmetoden är relativt ny finns inte så många vetenskapliga studier som utvärderat den. Men eftersom implantaten belastas innan svullnaden gått tillbaka vet man inte var tandköttskanten kommer att stanna. Risk finns därför att metall blir synlig och/eller att det blir ett avstånd mellan brokonstruktionen och tandköttet. Det betyder att patienten kan få problem med talet och börjar läspa. Mat fastnar också lättare i hålrummen vilket gör det svårare att hålla rent kring implantatet och risken för inflammationer ökar. Dålig munhygien och belastning på implantatet innan det fäst ordentlig i käkbenet ökar också risken för att implantatet inte växer fast. Infektioner kan drabba vävnaderna runt implantaten, både tandkött och käkben. Får bakterier fäste i implantatet kan de orsaka en form av tandlossning kallad peri-implantit. Patienter som drabbas av periimplantit känner nästan aldrig av några symtom. Infektionen förstör långsamt benet runt implantatet och det kan ta år innan man får problem oftast för att tanden börjar sitta löst. Om periimplantiten inte behandlas finns risk för att implantatet förloras. Implantat bör skötas lika bra som de egna tänderna eftersom bakterier kan orsaka infektioner som i sin tur gör att implantaten kan förloras. Ingen vet ännu säkert hur gammalt ett implantat kan bli. Under förutsättning att patienten sköter sina nya tänder väl menar många experter att ett implantat håller livet ut, även om implantat sätts in vid unga år. Kronorna kommer dock att behöva göras om eftersom de slits och går sönder. Även implantatets läge visavi de egna tänderna kan ändras vilket i sig kan kräva omgörning av kronan samt risk för försämrad estetik. «min hälsa 2/

12 Hjälp finns att få vid Det finns många orsaker till smärta i käke, käkleder och ansikte. Ofta behöver patienten få hjälp av flera olika specialister för att hitta orsaken till problemen. En av dem är tandläkare Bengt Adérn som specialiserat sig på bettfysiologi. text kristina eder foto björn fröberg Till Bengt Adérn kommer patienter som har ont, svårt att gapa och tugga. När de rör på käkarna hörs ibland ett knäppande eller krasande ljud. Smärta och funktionsnedsättning i käksystemet kan vara symtom på allmänsjukdom, till exempel en reumatisk sjukdom. Det kan också vara en reaktion på stress. När vi utsätts för stress vill vi skydda oss, ofta genom att bita ihop käkarna vilket är ogynnsamt för hela käksystemet, säger Bengt Adérn. Gemensamt för hans patienter är problem med käksystemet men orsaken till problemen varierar. En del har varit med om trauma av olika slag, exempelvis en trafikolycka. Andra lever under psykosocial stress eller lider av någon sjukdom som fibromyalgi eller reumatism. När patienten kommer till specialisttandkliniken vid Mälarsjukhuset vill patienten och remitterande tandläkare eller läkare veta orsaken till problemet och oftast också få hjälp med behandling. Målet är att varje enskild patient ska ha ett käksystem som fungerar så bra som möjligt i vardagen och att patienten ska veta när man bör söka hjälp. Alla patienter blir inte helt besvärsfria. Till dem hör reumatikerna som tåligt, ibland alltför tåligt, bär sin smärta, ofta i onödan eftersom det finns hjälp att få. Bland annat har det under senare år gjorts stora framsteg inom den medicinska behandlingen, säger Bengt Adérn. De flesta reumatiker är mellan 30 och 70 år när sjukdomen debuterar. Den kommer ofta smygande med symtom som trötthet, stelhet om morgnarna och svullnadskänsla över lederna. Det finns flera olika reumatiska sjukdomar, en del inflammatoriska, bland annat reumatoid artrit och en del icke-inflammatoriska som artros och spondylos. När ledkulorna i käken drabbas kan hakan falla tillbaka och patienten kan inte längre bita av med framtänderna. Man får också svårt att tugga eftersom tandytorna inte når varandra som de ska. 12 min hälsa 2/2010

13 smärta i käksystemet Eftersom det gör ont att tugga försöker de flesta patienter använda käkarna så lite som möjligt vilket kan förvärra problemet. Rör man istället på käkarna stimuleras produktionen av ledvätska och det gör mindre ont. I den akuta inflammationsfasen bör man dock vara försiktig med käkrörelser. Rådfråga gärna din tandläkare om du är tveksam. Har man svårt att gapa kan en bettklämma vara till hjälp. Bettklämman, som ser ut som en klädnypa, hjälper patienten att gradvis öppna munnen mer. Annan käkgymnastik kan också ge god hjälp. Patienten får hjälp med individuellt anpassade övningar. För reumatiker är det viktigt att sjukgymnastiken inte sker under ett akut skede av sjukdomen eftersom den då kan skynda på destruktionen av käkleden, säger Bengt Adérn. För reumatiker är det också viktigt med tidig behandling. Kommer man i tid kan risken för skador på käkbenet minskas och med lämplig strategi kan god käkfunktion upprätthållas i de flesta fall. Det finns också olika metoder som kan dämpa ledbelastningen, till exempel bettskena som hjälper till att hålla bettet stabilt. Viktigast är att dämpa grundsjukdomsaktiviteten. Här används olika mediciner, bland annat kan kortison sprutas in i leden och dämpa inflammationen, säger Bengt Adérn och påpekar vikten av samarbete mellan patientens läkare, oftast en reumatolog som har huvudansvaret för den generella medicineringen, och tandvården. Kan patienten ha bettskena kan den vara till stor hjälp. Bettskenan låter käkmusklerna vila och minskar slitaget på tänderna. Har man svårt att sova på grund av smärta som orsakas av problem med käksystemet kan skenan lindra smärtan och underlätta sömnen. Under vissa förutsättningar, grava leddestruktioner och svår smärta, kan operation av käken vara ett alternativ. Reumatism går i skov, därför är det en grannlaga uppgift att operera dessa patienter. Med prover kan vi se om sjukdomen är inne i ett lugnt skede men vi vet inte när den slår till nästa gång. Kommer ett skov efter att käken opererats kan allt förberedelsearbete på kort tid ödeläggas. Många patienter upplever att det är jobbigt att äta och en måltid tar lång tid. För att hjälpa patienten tittar tandläkaren på käkleder, muskler och bett, tar fotografier och röntgar för att kunna analysera var problemet sitter. Ibland görs också gipsmodeller av bettet. Då ser man exakt hur det ser ut när patienten biter ihop. Ibland är det bara två eller fyra tänder i över- och underkäken som får kontakt när patienten tuggar. På gipsmodellen kan vi slipa på tänderna och leta oss fram till ett bättre käkläge, innan behandlingen görs på patientens tänder. En gipsmodell kan också vara till hjälp för att bygga upp tänder eller ersätta förlorade tänder för att skapa fler tandytor och göra det lättare att tugga. För att underlätta för patienten vid behandlingar i tandläkarstolen används mjuka nackkuddar. Behandlingarna görs så korta som möjligt och med pauser för att käkmuskulaturen och käkleder ska få vila. En bitkloss kan också användas, då slipper patienten hålla munnen öppen med muskelkraft. Flertalet patienter mår bra av att under en tid bryta sin smärta, dels slipper de ha ont och dels upplever de att de har kontroll över situationen vilket stärker dem. Tens, att blockera smärtan med elektriska impulser, ger många patienter lindring. Värme, kyla, akupunktur och massage är andra behandlingar som kan dämpa smärtan. Olika typer av antistressbehandling, allsidig träning av styrka, kondition och uthållighet kan också hjälpa. Eftersom det ibland kan vara svårt att hitta en enda bakomliggande orsak till problemen med käksystemet kan patienten behöva flera olika behandlingar. För att patienten ska våga använda sin käke krävs att man känner sig trygg i situationen, till exempel vid behandling med käkgymnastik där patienten får individuella övningar och coachning. Har man ont utsätter man sig inte gärna för något som man vet förvärrar smärtan. Därför är det viktigt att patienterna litar på oss så att de vågar tänja sina gränser till den nivå som är optimal för dem men de får inte gå över gränsen för då blir behandlingen destruktiv. Innan patienten tar till sina övningar är det viktigt att försöka gå ner i varv och värma upp. Är man stressad och kall är det svårt att utföra rörelserna så de ger effekt. Alla patienter blir inte av med sin smärta men den kan lindras. Vi stänger inga dörrar. Ändras symtombilden finns möjligheten att komma tillbaka för vård. Även barn kan få reumatism. Symtomen är trötthet i käkarna och smärta i käksystemet, både vid rörelse och i vila. För att käksystemet ska utvecklas normalt är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Inom Folktandvården är vi duktiga på att fånga upp de här patienterna. För patienterna är det viktigt att bli fria från smärtan då kan de använda sin käkmuskulatur fullt ut så att käksystemet kan utvecklas normalt, säger Bengt Adérn. «Fördjupning: 1177.se min hälsa 2/

14 Skenor plus en särskild gel används för att bleka tänderna. 14 min hälsa 2/2010

15 Blek gärna men undersök först Få tänder och mun undersökta på en tandvårdsmottagning innan du börjar bleka. Det säger tandhygienisten Sofia Sjöqvist som arbetar på Forskliniken i Eskilstuna. text mikael jeppe foto björn fröberg Hon bleker inte sina egna tänder, utan får dem i stället högtryckstvättade med ett särskilt slipkornspulver cirka två gånger om året. Det biter på vanliga missfärgningar från kaffe, te och rökning men inte på missfärgningar i emaljen. Sofia Sjöqvist lägger inga värderingar i att en del väljer att bleka sina tänder och andra kör med tandsmycken. Det är en fråga om tycke och smak. Men blekning är absolut ingenting man ska göra utan att först rådfråga en tandläkare eller tandhygienist. Den som har hål i tänderna, blödande tandkött eller tandlossning bör undvika tandblekning eftersom blekningen kan förvärra problemen. Man ska inte bleka tänder om den inre vävnaden, pulparummet, inte är färdigutvecklad. Det här är ingenting man ser utanpå utan det krävs röntgen och en tandläkare för att avgöra det. Blekning är ofta inte aktuellt på patienter under 20 år om det inte är en patient som lider av sina tänder, säger Sofia Sjöqvist som bestämt avråder från att köpa blekningspreparat via internet eller från en lagerhylla någonstans. Då vet man inte vad det innehåller om det exempelvis innehåller ämnen som torkar ut tanden. Det är billigare, men man riskerar att äventyra både tänder och blekningsresultatet och kan lätt få besvär. Folktandvården Sörmlands kliniker jobbar med en beprövad blekningsmetod som består av skenor, generella eller individanpassade, och en särskild gel. Den aktiva substansen är karbamidperoxid som omvandlas till syre och tränger in i emaljen och vävnaden alldeles innanför (i dentinet). Det tar mellan 8 och 10 dagar att bleka tänderna beroende på val av skena. Under blekningsperioden bör man, för att uppnå bästa resultat, undvika färgrika ämnen som kaffe, te och rödvin. Efter en första undersökning, där vi bland annat tittar på röntgenbilder, och en genomgång av hur man ska göra kan kunden sköta resten i hemmet. Vi gör också en kontroll under och efter och dokumenterar med bland annat bilder, för att vi och kunden ska kunna se hur vi har lyckats. Vanliga biverkningar är ilningar i tänderna och irriterat tandkött, men det är lätt åtgärdat, säger Sofia Sjöqvist och fortsätter: Det är viktigt att hålla rent i munnen, det vill säga att borsta tänderna och att även hålla rent mellan tänderna, exempelvis med tandtråd. Det går inte att ersätta tandborstningen med blekning. Det funkar inte så. Ett vitt leende börjar med god munhygien! Ett blekningskit kostar hos Folktandvården mellan och kronor beroende på om man kan använda engångsskenor (prefabricerade) eller behöver individanpassade skenor; tillkommer gör kostnader för undersökning och uppföljning. En korrekt genomförd blekning håller normalt i ett till fyra år. En del drabbas av blekningsblindhet, det vill säga att man bleker och bleker trots att tänderna är vita och man uppnått det resultat man förväntat sig, men man ser det inte själv. Det är därför viktigt med foto i början av behandlingen och i slutet och gärna som en kortare mellankontroll. Det händer också att kunder vill ha tandsmycken även om det inte är lika vanligt som för några år sedan då det var inne. Det är bara att boka tid, ta med sig ett tandsmycke eller köpa ett här, så etsar vi fast smycket på tanden och lämnar över en särskild tandborste så att man kan få rent runt smycket. Skulle man tröttna på smycket så tar vi bort det och putsar så att ytan blir fin igen, säger Sofia Sjöqvist och berättar det inte går att lämna någon garanti för hur länge smycket sitter kvar. Precis som i fallet med tandblekning gäller det att hålla rent i munnen, annars fungerar det inte. «min hälsa 2/

16 berätta om din tandvårdsrädsla Många av oss känner obehag inför besöket hos tandläkaren. Berätta för din tandläkare vad som oroar dig så kan vi hjälpa dig att mildra rädslan, säger Gordana Damjanovic, tandläkare vid Mälarsjukhusets specialistklinik. text kristina eder illustration anders weston Tandvårdsrädsla är ett vitt begrepp och omfattar känslor från lättare obehag till fobisk rädsla. Ofta kan det hjälpa att få prata om sin rädsla. Patienten kanske inte gillar ljudet från borren, man tycker sugen är obehaglig eller får kräkreflexer när vi arbetar långt bak i munnen. Berättar man det här så kan vi anpassa behandlingen för att mildra rädslan och obehaget, säger Gordana Damjanovic och poängterar att det är viktigt att bemöta varje patient med respekt och lyhördhet för att försöka förstå hur just den individen upplever sitt tandläkarbesök. Hon avsätter extra tid för tandvårdsrädda patienter eftersom hon är mån om att patienten ska förstå hur behandlingen går till. Upplever man obehag inför en viss situation är det viktigt att våga säga till så kan vi diskutera olika alternativ innan vi går vidare. Tandvårdsrädsla kan ha många orsaker. Patienten kan, till exempel, ha upplevt stark smärta under en behandling eller så tycker man helt enkelt inte om att inte ha kontroll över situationen. Är man förälder och tycker det är jobbigt att gå till tandläkaren är det bra om man försöker kontrollera sin rädsla inför barnen. Barn märker direkt om något är fel och det är lätt att föra över sin rädsla på dem. Det är bra om man kan undvika det för att bespara barnen framtida obehag. De flesta tandvårdsrädda stålsätter sig och klarar av sitt tandläkarbesök. Men ibland har rädslan medverkat till allvarliga problem med tänderna som kräver större ingrepp. Känner patienten en stark oro kan vi ge lugnande medicin i form av tabletter eller flytande. Medicinen gör personen lite avtrubbad och efter behandlingen minns man inte alla detaljer. Tar man lugnande medel är det bra om någon kan följa med till tandläkaren eftersom det tar ett tag innan medicinen går ur kroppen. Lustgas höjer smärttröskeln och kan vara ett bra alternativ. Lustgasen går också snabbt ur kroppen och man kan klara av tandläkarbesöket utan ledsagare. Narkos är inte ett förstahandsalternativ. Det är aldrig riskfritt att sövas och personalmässigt är det ett stort jobb som omfattar flera yrkesgrupper. De patienter som känner rädsla och tror sig vara hjälpta av att få prata med någon kan efter prövning få kostnadsfri psykoterapi. Men tandvården kostar som vanligt, säger Gordana Damjanovic. «16 min hälsa 2/2010

17 Så kan du lindra muntorrhet Muntorrhet kan vara mycket besvärande men det finns hjälp att få. text kristina eder foto björn fröberg Alla kan drabbas av muntorrhet men det är framförallt när vi blir äldre som vi kan få besvär. Muntorrhet kan ha flera orsaker: Biverkning av medicin eller psykofarmaka Tar man många mediciner så kan det i sig orsaka muntorrhet Vissa sjukdomar, till exempel Sjögrens syndrom Strålning När vi blir äldre minskar produktionen av saliv Känner man sig torr i munnen bör man ta kontakt med sin tandläkare eftersom man lättare får karies då det inte finns någon saliv som kan hjälpa till att skölja rent runt tänderna. En del blir torra även i svalget och får svårt att prata och svälja. Eftersom skyddet på slemhinnan är borta får man också lättare svampinfektioner, säger Gordana Damjanovic tandläkare vid specialistkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Tandläkaren hjälper till att utreda vad som orsakar muntorrheten. För att lindra muntorrheten kan man prova receptfria sprayer, sugtabletter och tuggummin som finns på apoteket. Sprayen smörjer munhålan och sugtabletter och tuggummin sätter igång den egna salivproduktionen. Man kan också testa att då och då skölja munnen med vanligt vatten eller ta några droppar vanlig matolja på tungan och rulla runt tungan i munhålan. Det går inte att veta vilket alternativ som passar bäst för den enskilde patienten utan var och en får prova sig fram, säger Gordana Damjanovic. Blir man inte hjälpt av de receptfria alternativen kan tandläkaren hjälpa till att hitta receptbelagda preparat. Vid muntorrhet bör man vara extra noga med sin munhygien eftersom kariesrisken ökar. Helst bör man undvika allt som ökar kariesrisken, till exempel söta drycker, allt som är sött och kladdigt stannar kvar längre på våra tänder. Mineralvatten är inte heller bra eftersom det sänker ph-värdet vilket gynnar bakterierna som i sin tur ger karies, säger Gordana Damjanovic som rekommenderar att man ber anhöriga om hjälp med munhygienen om man själv har svårt att komma åt överallt. Mellanrumsborstar i olika storlekar är ett bra hjälpmedel för att göra rent ordentligt även mellan tänderna. «min hälsa 2/

18 Fysisk aktivitet på Recept, FaR, ordineras som komplement eller istället för en annan behandling. Forskning har nämligen visat att regelbunden fysisk aktivitet har lika stor behandlingseffekt som läkemedel för ett flertal sjukdomar. text Birgitta Bergman Hälsoutvecklare Hälsofrämjande Landsting foto björn fröberg RÖRELSE ÄR HÄLSA en stärkande medicin Att få recept på upplevelse som ger glädje och är stärkande både för kropp och själ är en verklighet inom hälso-och sjukvården för Landstinget Sörmland. Receptet heter FaR och betyder Fysisk aktivitet på Recept. Stillasittande livsstil under längre tid kan ge olika besvär och sjukdomar. Människokroppen behöver rörelse och fungerar bäst om den får arbeta och anstränga sig på rimlig nivå, då fungerar den optimalt och motverkar sjukdomar. Många barn och ungdomar är fysiskt aktiva för att det är roligt och ett sätt att umgås med kompisar. Vuxna ser det mer som en investering för framtida hälsa och välbefinnande samt betonar den positiva upplevelsen att få avkoppling, att ha roligt kroppsrörelsen får ett egenvärde. Precis som barn och ungdom säger vuxna att det är upplevelsen här och nu som är det väsentliga. Rörelse ger glädje! Dagens samhälle har utvecklats till att vi inte behöver anstränga oss fysiskt och ett ökat utbud av energirik mat med mycket socker och fett, har lett till att forskare använder uttryck som kronisk obalans i energibalansen och fetmaframkallande miljöer som bidrar till att allt fler i befolkningen får problem med vikten och påföljande problem. Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland beslutade under hösten 2009 att FaR ska ingå som ett första behandlingsalternativ vid de diagnoser där fysisk aktivitet är medicinskt motiverat enligt FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. FYSS är en handbok som beskriver över 30 olika sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har en dokumenterad effekt, se Fysisk aktivitet ordineras som ett komplement eller istället för en annan behandling. Vetenskapen visar att regelbunden fysisk aktivitet har lika stor behandlingseffekt som läkemedel för ett flertal sjukdomar. Exempelvis alkoholberoende/missbruk, artros, astma, depression, diabetes typ 1 och 2, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, högt blodtryck, KOL, fetma, benskörhet, ryggbesvär, smärta, stress, stroke, yrsel och balansrubbningar, ångest med flera. Att ändra sina vanor kan för många vara svårt. För att lyckas behöver man känna sig motiverad till en förändring, då finns det en lust och en vilja. Att man själv sätter ett mål stärker beslutet och att låta förändringen gå sakta framåt och vara glad för varje framsteg som tas, då är man på rätt väg för att nå sitt mål. Vårdgivare som ordinerar ett FaR kan bidra till att motivationen blir högre för en förändring. Motiverande samtal är ett nytt förhållningssätt inom hälso- och sjukvården där man på ett professionellt sätt motiverar människor att på allvar vilja förändra sin livsstil och samtidigt hjälpa personen att bevara sin nya livsstil. De vårdgivare som ordinerar FaR är läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer. Undersköterskor kan också förskriva FaR på delegation. Genom att ordinera ett FaR stärks det friska hos patienten och det ger större förutsättningar att förebygga ohälsa samt att det ger positiv effekt på flertalet sjukdomstillstånd. Att inom hälso- och sjukvården ordinera fysiskt aktivitet signalerar hur betydelsefullt det är för välbefinnandet. Som patient kan du även själv be din vårdgivare om ett FaR. För att kunna erbjuda FaR-patienter olika anpassade aktiviteter som ordineras samarbetar landstinget Sörm-land, Sörmlandsidrotten och kommuner samt olika aktivitetsarrangörer inom länet. De aktivitetsarrangörer som erbjuder lågintensiv träning med mer stöd och vägledning har FaR-utbildade ledare. Övriga aktivitetsarrangörer som medverkar i FaR-arbetet erbjuder en kontaktperson som har kunskap om FaR-konceptet. «18 min hälsa 2/2010

19 min hälsa 2/

20 Levnadsvanor påverkar vår hälsa Sjukvården i Landstinget Sörmland kommer att lägga allt större fokus på levnadsvanornas betydelse för hälsan. Patienter, som så önskar, erbjuds också ett större stöd för förändring av levnadsvanor. text angeli beijnoff hälsosamordnare hälsofrämjande landsting Patienten erbjuds ett samtal om sina levnadsvanor utifrån ett frågeformulär som benämns Frågor om din hälsa. I detta frågeformulär ställs frågor om tobaksanvändning, alkoholvanor, kostvanor, fysisk aktivitet och om psykiskt välbefinnande och allmänt hälsotillstånd. I formuläret lämnas också uppgifter om längd och vikt för att räkna ut ett mått på om man har övervikt eller fetma. Utifrån frågeformuläret erbjuds patienten ett samtal om sina levnadsvanor. Utifrån patientens behov kan sedan en plan läggas upp för individuellt stöd, till exempel tobaksavvänjning eller stöd foto björn fröberg för att minska alkoholkonsumtionen. Ibland kanske psykiska faktorer, som att man befinner sig i alltför stark stress eller har utvecklat ohälsosamma sömnvanor, är mer uttalade och då är detta något som vården i samarbete med patienten ska arbeta för att påverka i en gynnsammare riktning. Kunskapen om vilken stor betydelse levnadsvanorna har för hälsan har ökat väsentligt de senaste åren. Det finns idag mycket forskning som visar levnadsvanornas effekt på hälsans utveckling. Vi vet idag att utbredningen av de stora folksjukdomarna som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och lungsjukdomen KOL till stor del beror på våra levnadsvanor. Även de psykiska faktorerna har stor betydelse för hälsans utveckling. Levnadsvanorna står bakom 70 procent av all ohälsa. När det gäller till exempel hjärt- och kärlsjukdomar står levnadsvanorna för 90 procent av orsakerna till sjukdomen. Det pågår också ett arbete att i större utsträckning lyfta fram levnadsvanornas betydelse inom vården på sjukhusen. Detta är ett arbete som pågått i en lång rad år, men resurser har nu avsatts för att kunna stödja denna utveckling ännu mer. Patienter som så önskar ska erbjudas hjälp att bli rökfria inför operation. Även inom detta område finns idag mycket starkt vetenskapligt stöd för hur man som patient kan få väsentligen färre komplikationer vid en operation om man får till stånd rökstopp och alkoholstopp inför och efter operationen. «20 min hälsa 2/2010