Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI

Transkript

1 Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI Steg 2 Samverkansprojekt våren 2014

2 Projektkatalog UtmaningsDriven Innovation - UDI Steg 2 Samverkansprojekt Våren 2014

3

4 Förord VINNOVA har identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället 3.0, Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård och Konkurrenskraftig produktion. Utmaningar är en viktig drivkraft för innovationer och de projekt vi nu finansierar kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som på sikt kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb i Sverige. Projekten bygger på breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Såväl VINNOVA som våra externa bedömare har goda förhoppningar om att projekten kan göra avtryck nationellt och internationellt. Totalt beviljades 21 projekt till det andra steget under våren 2014 och de återges kortfattat i den här katalogen. Vi hoppas att ni blir inspirerade och, vem vet, ni kanske t.o.m. identifierar nya partners och projekt som ni vill komma i kontakt med. VINNOVA i november 2014 Daniel Rencrantz Programledare Utmaningsdriven innovation

5

6 Innehåll Framtidens hälsa och sjukvård... 7 Digitala och Fysiska Lekmiljöer... 8 Nästa generations testsystem för läkemedel, material och kemikalier I-Tex Intelligent användning av Innovativa Textilier IntegrIT ett innovativt verktyg för klinisk forskning Skonsam Strålbehandling Individanpassad strålbehandling utan invalidiserande biverkningar Hållbara attraktiva städer Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer Den varma och rena staden SamCity Hållbart försörjningssystem för attraktiv stad T O R Tysta Offentliga Rum GrönNano Innovativ vattenhantering Stadsbruk Södertörnsmodellen Elmob elektrifierad mobilitet i Göteborg Informationssamhället HASPOC High Assurance Security Products On COTS Platforms Minimum Viable Device DIA Datadriveninnovationsarena Konkurrenskraftig produktion Nya vegetabiliska livsmedel med högt proteinvärde Innovativ komponentteknologi via pulverteknik Future Industrial Services Management Från spill till guld... 54

7

8 Framtidens hälsa och sjukvård Kontaktperson på VINNOVA Sofia Norberg 7

9 Digitala och Fysiska Lekmiljöer Projektledare: Eva-Lotta Sallnäs Pysander, KTH - Kungliga Tekniska Högskolan E-post: evalotta@csc.kth.se Diarienummer: Utmaningsområde: FHS Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation projektparter I projektet samarbetar en unik sammansättning av partners för att utveckla gröna digitala utomhuslekmiljöer i alla stadsdelar inklusive miljonprogrammen. I partnerkonstellationen finns representanter för alla delar av genomförandeprocessen såsom, kommun, bygg och stadsplanering, landskapsarkitektur, tillverkning av lekredskap, mjukvaruutveckling och speldesign samt forskning både inom landskapsutformning, interaktionsdesign och miljöpsykologi. Bakgrund Allt yngre barn spenderar mycket tid med digitala medier. Samtidigt varnar forskare för att barn inte rör på sig tillräckligt mycket och man tror att datorspelande kan vara en bidragande orsak. Frågan är vad det är som får barn att spendera så mycket tid med datorspel? Finns det mekanismer i den digitala världen som särskilt stimulerar och vilka är i så fall dessa mekanismer? Vi vill utveckla lekmiljöer som får barn och ungdomar att aktiveras och lockas till den fysiska miljön och utomhuslek genom att dessa digitala mekanismer förs ut till lekplatser. En öppen, modulär och generisk lekplattform kommer att utvecklas baserad på IKT (Informations och kommunikations-teknik) där digitala interaktiva element integreras med den fysiska lekmiljön i bostadsområden med utgångspunkt i ett ekologiskt perspektiv. Resultatet kan användas för lekplatsutformning, upprustning och nyprojektering av parker och bostadsgårdar men också för att utveckla utomhusdidaktiska verktyg i förskole och skolmiljö samt för rehabiliteringssyften. Nyckelresultat från steg 1 En kartläggning har gjorts av målgruppens attityder och vanor när det gäller utomhuslekmiljöer samt användande av digitala medier och spel genom en fältstudie på en mellanstadieskola. En mindre boendesociologisk under sökning har gjorts av bostadsgårdar i Gränby i Uppsala kommun samt en översiktlig kartläggning av bostadsgårdar i Vårby gård. Initieringsprojektet ger redan ringar på vattnet i termer av att man har nya tankar vid planeringsarbetet i exempelvis Vårby gård. Aktuell forskning har sammanställts om spelmekanismer samt interaktiva landskapselement. En kartläggning har gjorts av tekniken som ska användas för lekplattformsutvecklingen baserat på IKT. Fem prototyper har utvecklats i labbmiljö på KTH, där några grundläggande spelidéer realiserats med mikroprocessorteknik som kan kombineras och integreras i en fysisk lekmiljö i en utomhuskontext. Lekinfrastrukturkonceptet har beskrivits där prototyperna ingår och dessa kompletteras av fem beskrivna spelscenarion där lekplattformens funktion tydliggörs. Workshops har genomförts internt och externt. En publik demonstration av de fem prototyperna har gjorts. Utmaning och mål Att staden i allt mindre grad är tillgänglig för barn är en viktig utmaning att adressera som ofta helt förbises av stadsplanerare, vilket bidrar till att barn blir beroende av vuxna för att kunna gå ut och t.ex. leka själva. När de s.k. miljonprogrammen nu rustas upp, glöms en del av de tidigare goda planeringsförutsatserna bort. Ofta bilfria miljöer men med nedgångna närlekplatser vid flerbostadhus avvecklas och rationaliseras bort, till förmån för större lekplatser med fler upplevelser, men som barnen inte kan gå till på egen hand. En lika stor samhällsutmaning idag är att forskare varnar för att barn och unga inte rör på sig tillräckligt mycket och man tror att dator och TV-spelande kan vara en orsak. Utevistelse i gröna miljöer har visat sig främja både fysisk och psykisk utveckling och kan fungera rehabiliterande vid stress. Vi går mot en utveckling där så unga barn som tvååringar spenderar mycket tid med digitala medier med starkt lockande mekanismer på ex. Ipads. Vår hypotes är att en lekmiljö utomhus med integrerade spelscenarion kan fungera som katalysator för fysiska aktiviteter och sociala möten utomhus. Forskning har visat att datorspelande kan ha positiva effekter som att öka hjärnans plasticitet och att det kan förbättra unga människors inlärningskapacitet. De spelelement som utvecklas i projektet ligger i gränslandet mellan lek och spel där barnen själva kan omforma sin lekvärld och skapa nya lekar med digitala och fysiska material. Målet är att teknikförstärka gröna lekmiljöer nära barnens hem så att de blir än mer magiska och inspirerande. Hållbar stad för barn och unga Uppgraderade bostadsgårdar i ekonomiskt svaga bostadsområden där boende själva har möjlighet att påverka 8

10 miljön kan öka dessa områdens attraktivitet. Estetiska och sociala värden kan generera affärsidkande, kan ge ett ökat värde på bostäderna och kan ge ett ökat välbefinnande hos de boende. Partnerkonstellationen i detta projekt, förvaltar och förmedlar en värdegrund som bygger på hållbart hanterande av både naturresurser samt människans resurser i termer av välmående och utveckling. Detta relaterar med lätthet till några av samhällets största utmaningar i framtiden såsom att kunna socialisera barn och unga till att tänka i termer av hållbar miljö, att minska deras stress, att få dem mer aktiva utomhus samt att neutralisera de negativa effekter som datorspelande och sociala medier kan ha. Om Sverige med sin tradition av pedagogiskt och etiskt hållbart tänk vad gäller barn och ungas livsvärld blir först med att utveckla en öppen lekplattform och en integrerad digital och grön lekmiljö kan dålig och exploaterande design och systemutveckling undvikas i högre grad. Det finns en lång tradition av väl utformade lek och datorspelmiljöer i Sverige som nu behöver integreras och ta steget in i 2000-talet för att säkerställa att etiskt hållbara och lätt tillgängliga lekmiljöer för barn och unga finns som attraktiva alternativ för stadsplanerare i framtiden. Angreppssätt och genomförande I projektet prövas prototypmiljöer i landskapet på olika platser, under olika årstider samt i labbmiljö inomhus. Vi kommer iterativt att involvera barn i olika åldrar och bakgrund i workshops och utvärderingar. Platser omformas med prototyperna vilket innebär mindre markanläggningar. Den mikroprocessorbaserade hårdvaran prövas i denna gröna miljö under några tillfällen. En vidareutveckling av prototypen sker i industriell tillverkningsmiljö. Avslutande prövning av lekmiljön sker på plats ute på bostadsgårdar med målgrupperna. 9

11 Nästa generations testsystem för läkemedel, material och kemikalier Projektledare: Joakim Håkansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: FHS Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation projektparter Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Vi lever idag allt längre, och tack vare stark utveckling på det medicinska området kan vi bota eller lindra allt fler sjukdomar hos såväl äldre som yngre. Med detta ökar också behovet av nya läkemedel, behandlingsmetoder och material för medicintekniska produkter. En flaskhals vid utveckling av nya produkter är att utvärdera om de är säkra för människor att använda, dvs att de inte är giftiga, hudskadande osv, liksom att utvärdera om de verkligen har önskad effekt hos olika patientgrupper. De testsystem som man idag är begränsad till är dyra och till stor del baserade på försöksdjur. Testerna tar lång tid att utföra och speglar inte den kliniska situationen hos människan tillräckligt bra Detta leder till att många produkter idag fallerar i sent utvecklingsstadie, ofta klinisk fas II eller III, när mycket resurser redan investerats i utvecklingen. Detta är en stor nackdel för industrin, och gör sjukvårdsprodukter i allmänhet dyrare då denna kostnad delas upp på kostnaden för de produkter som lyckas nå marknaden. Med våra lösningar kan produktutvecklande företag i ett tidigt skede både sålla bort dåliga/farliga produktkandidater och få mer information om de som är bra genom en mer överensstämmande effektprofil med den kliniska situationen. De tre viktigaste initiativen inom närliggande områden är: EU-projektet inom FP7 SEURAT-1 som jobbar mot att få fram djurfria metoder för toxicitetsstudier med upprepad dosering. Detta initiativ arbetar endast med cellkulturer in vitro till skillnad från vårt projekt som baserar sig på att recellularisera en vävnadsmatris. Wake Forest School of medicine i USA som arbetar med samma teknik som vårt projekt där cellerna tas bort från ett organ från avliden människa eller ett djur och sedan återuppbyggd med hjälp av mänskliga stamceller. Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset som har ett projekt inom cellterapi. Detta skiljer sig från vårt genom att det är kliniskt inriktat för transplantation och inte nya testsystem, samt att det bygger på terapi med enbart celler från kultur och inte i form av vävnader. De viktigaste resultaten från steg ett är 1) konsortiet har stärkts ytterligare jämfört med den ursprungliga ansökan, genom tillkomst av AstraZeneca, Acreo, två forskargrupper från Göteborgs Universitet, en forskargrupp från Chalmers samt medlemmar av en referensgrupp. 2) Ytterligare medfinansiering har säkrats via Västra Götalandsregionen, och 3) Arbetspaketen har definierats tydligare och i vissa fall omarbetats, för att bättre möta sjukvårdens och industrins behov. Utmaning och mål Med en åldrande befolkning och ökande kunskap inom medicinområdet ökar efterfrågan på nya läkemedel och behandlingsmetoder liksom på bättre material för medicintekniska produkter. Utmaningen är att förenkla all produktutveckling inom detta område genom att ta bort den flaskhals som den nödvändiga säkerhets- och funktionstestningen innebär. Med hjälp av de senare årens stora framsteg inom transplantationsbiologin där man med mänskliga stamceller lyckats bygga upp organ och vävnader i cellodlingsmiljöer vill vi skapa unika, revolutionerande testsystem i vilka man för olika organ och vävnader skall kunna göra mer träffsäker, snabbare och säkrare utvärdering av nya läkemedel och medicintekniska material. Vi siktar på att under samverkansprojektet kunna ta fram och genomföra proof of concept-studier på ett antal testsystem inom de olika arbetspaketen. Målet är att vissa av dessa skall kunna vara klara för validering inom ett fas C-projekt. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) De nya testsystemen kommer innebära att patienter får tillgång till väsentligt fler och billigare läkemedel och medicintekniska produkter, vilket i förlängningen ger en friskare befolkning med högre livskvalitet. Ett konkret exempel på hur våra testsystem kan effektivisera läkemedelsutveckling ges nedan. Utvecklingstiden och slutkostnaden för en produkt kommer 10

12 kunna minskas avsevärt och risken att stora kostnader läggs på projekt som fallerat i sen utvecklinsfas minskas radikalt. Angreppssätt, genomförande Projektet är uppdelat i fem arbetspaket med utsedda arbetspaketsledare och definierade mål och leveranser. De olika parterna ingår i ett eller flera arbetspaket beroende på intresse och behov. Projektledningen håller kontinuerlig kontakt med de olika arbetspaketledarna och ordnar möten vid behov. En styrgrupp med beslutande funktion håller kvartalsvisa möten där projektledaren är föredragande. Hela konsortiet träffas varje halvår. Lösningarna inom varje arbetspaket kommer att utvecklas som bioreaktorer i olika format beroende på tillämpning, där en del kommer vara anpassade för s.k. high-throughput screening där man utvärderar en stor mängd substanser åt gången, och andra passar bättre för att ge mycket information om få testsubstanser. Behovet av nya metoder för att utvärdera säkerhet och funktionalitet är mycket stort. Att kunna göra detta betydligt billigare och snabbare än vad som är möjligt idag kommer innebära enorma konkurrensfördelar för de medverkande företagen, och genom att tjänsterna kommer erbjudas externt även för svensk industri i stort. Resultaten kommer spridas genom vetenskapliga publikationer, presentationer vid vetenskapliga konferenser och liknande. Det är också högst troligt att projektet ger upphov till ett antal nya patent. 11

13 I-Tex Intelligent användning av Innovativa Textilier Projektledare: Ulla Elofsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: FHS Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation projektparter Akademi och institut: Högskolan i Borås, SIK, SP (koordinator), Swerea IVF. Industri: SCA, Borregaard, FOV, Innu-Science, COOR, Textilia, Kwintet. Kravställare: Södersjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Nästan varje vecka belyses problem relaterade till VRI (Vårdrelaterade Infektioner) i media och samhällets medvetandegrad har ökat markant på senare tid. I arbetet med att minska smittspridningen har fokus främst legat på handhygien, men trots detta är andelen patienter med VRI allt jämnt hög (ca 9 %) [SKF]. Vi tror att ett bredare angreppssätt, innefattande såväl innovativ materialutveckling som systemoch beteende-kunskap, kan vara det som behövs. Lokala initiativ för att minska utbredningen av VRI har gett effekter men det har inte skett någon större förbättring på nationell nivå. I Örebro läns landsting har nya städrutiner minskat antalet infektioner av C. difficile med över 50 % [Läkart ;111:CIIL]. På Capio S:t. Görans Sjukhus, där städning är ett uppmärksammat område, är prevalensen av VRI betydligt lägre än både riks- och SLL-snittet. Det pågående UDI-projektet Innovation mot Infektion har påvisat problem beträffande rutiner inom vården och sett att dessa inte alltid följs, vilket kan öka smittorisken. Näst efter kontaktsmitta via händer är smitta som överförs via kläder den mest betydelsefulla. Spridningen av spårpartiklar och bakterier mellan vårdrum är ca 50 ggr högre via vårdpersonalens kläder än via luft, och i en studie från 2011 fann man att över 60% av personalens kläder var koloniserade med sjukdomsalstrande bakterier [Weiner-Well, AJIC, 39]. Smittspridning mellan patienter kan även ske via hudpartiklar som transporteras med vårdpersonalens kläder. Just personalkläder har visat sig orsaka spridning av MRSA [Osawa, JIC, 2003]. Andra studier har visat att effektiv städning har stor effekt på VRI [Dancer, EJoCMIC, 30,12,1473]. En av våra frågeställningar blir därför: kan vi minska smittspridning och bakterietryck, framför allt för känsliga patientgrupper såsom barn på neonatalavdelningar, brännskadade och patienter med nedsatt immunförsvar? Eftersom textilier utgör ca 90 % av patientens närområde är renheten av dessa ytor en viktig del av renheten i patientnärmiljön. Detta projekt syftar till att modifiera textila material med miljömässigt hållbara bakterierhämmande teknologier och innovativ probiotisk teknik i kombination med systemkunnande kring hälsovården. Genom att tillföra goda bakterier till olika miljöer kan sjukdomsalstrande bakterier konkurreras ut och den lokala miljön blir friskare [Falagas et.al., J of Hosp Inf, 2009,71,301]. Var och hur en sådan användning kan ske blir en viktig frågeställning för projektet. Under initieringsprojektet har vi märkt ett stort intresse från omvärlden kring projektets objektiva och visionära angreppssätt och vi tror därför att de potentiella tillväxtmöjligheterna är goda. Utmaning och mål Enligt en rapport av WHO är VRI ett stort problem och årligen drabbas 5 miljoner patienter inom EU. Med en åldrande befolkning förväntas problemet att öka ytterligare. Förutom stort lidande och enorma vårdkostnader utgör även sjukfrånvaron en fara för Sveriges konkurrenskraft. I vissa fall kan infektionerna också vara direkt livshotande, t.ex. för prematura barn och HIV-patienter och varje sänkning av mängden sjukdomsalstrande bakterier hos de extra utsatta patientgrupperna vore en stor vinst. Problemen med VRI ökar med en växande antibiotikaresistens och det är ett uttalat mål att antibiotikaanvändningen skall minska. Inom I-Tex vill vi åstadkomma en lokalt ren miljö genom ett koncept där kunskap och funktionella textila material används tillsammans. Beroende på situation och plats skall materialet vara bakterieadsorberande, tillväxthämmande eller sprida goda bakterier med syfte att konkurrera ut de sjukdomsalstrande 12

14 bakterierna. Projektets mål blir därför att skapa produkter inom städ och patentnära textilier och dessutom ha kunskaper för hur de används, helt enkelt att skapa en helhetslösning där rätt produkt används på rätt plats. För att detta skall vara möjligt måste vi kartlägga bakteriella miljön, ev bakteriereservoarer, samt analysera städrutiner ur ett systemperspektiv, vilket inkluderar såväl personliga misstag och organisatoriska/tekniska brister. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) I Sverige medför VRI vårdkostnader på ca 3700 Mkr/ år. Sjukfrånvaron, vilket kostar svenska samhäller ca 100 miljarder/år, utgör ett hot både mot den svenska tillväxten och det svenska välfärdssystemet. Det är därför en stor och viktig utmaning för samhället att minska antalet VRI. För att åstadkomma en lokalt ren miljö vill vi skapa ett koncept där kunskap och funktionella textila material används tillsammans. Marknaden för sjukhustextiler är stor och i Sverige omsätter enbart patientkläderna miljoner kr. För att säkerställa att de utvecklade koncepten är långsiktigt hållbara ska produkter och dess användning utvecklas med ett LCA-optimerat perspektiv i relation till patientsäkerheten. Det finns redan idag antibakteriella teknologier och textilier men till vår vetskap använder dessa uteslutande nanopartiklar av silver, vilket är tveksamt med avseende på utveckling av resistenta bakterier och miljöpåverkan [Kemikalieinsp. 2011]. Genom att använda miljömässigt hållbara bakterierhämmande teknologier som katjonpolymerer, och innovativ probiotisk teknik i kombination med systemkunnande kring hälsovården kan vi använda mindre kemikalier och få ett renare sjukhus och miljö. Angreppssätt, genomförande Projektet kommer att ha 2 huvudfokusområden. Ett område inriktat på vidareutveckling av olika material samt ett mer övergripande område kring olika system och beteenden. Vi är övertygade om att interaktionen däremellan kommer att ge de största innovationerna. För att säkerställa att interaktionen blir effektiv kommer en tydlig intern kommunikationsplan att utarbetas initialt i projektet. Dessutom kommer många partners att vara delaktiga i arbetspaket som inte ligger inom deras normala verksamhetsområde. Ett övergripande mål för projektet är att påverka och öka den allmänna medvetandegraden i samhället inom frågor såsom smittspridning, städkvalitet och bakteriell påverkan inom sjukhus- och vårdmiljö. Vi tror att vi har de rätta kunskaperna, personerna och kontaktnäten kopplade till projektet för att göra detta. Tydliga resultat som vi förväntar oss att leverera är underlag för nya riktlinjer inom städning i vården samt att påverka kravställningen i upphandlingsunderlag för lokalvård. Bredden av projektdeltagarna, där hela kedjan från producent till användare och beslutsfattare finns representerad, möjliggör att rätt sak görs för rätt ändamål där användarfokus och samhällsnytta alltid kommer att vara närvarande. Projektet kommer att genomföra oberoende studier på nya material och teknologier för att säkerställa funktion och effekter i en verklig miljö Denna typ av testbädd och samverkansplattform är något som saknas och efterfrågas idag både från offentlig sektor och från industrin. För att säkerställa att resultat och intellektuella lärdomar kommer till nytta för användare under och efter projektets gång kommer projektresultaten att sammanställas till kvartalsvisa interna och externa nyhetsbrev. Projektet skall även delta aktivt i debattforum och på mässor och event för städ och vårdhygien. 13

15 IntegrIT ett innovativt verktyg för klinisk forskning Projektledare: Esther Edlundh-Rose, Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: FHS Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation projektparter Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Dagens sjukvård står inför en rad utmaningar. Människor lever längre och kroniska sjukdomar ökar, vilket innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt görs det färre kliniska studier, då det är svårt att rekrytera patienter och arbetsbelastningen är hög med all dubbeldokumentation en klinisk studie innebär. Patienterna har blivit mer engagerade i sin vård och sin sjukdom istället för att vara passiva mottagare och de kräver allt större insyn och rättigheter. Utredningar så som Starka Tillsammans (SOU 2013:87) och Prövningar för svensk medicin (IVA) visar också behovet av en gemensam infrastruktur för att stödja och underlätta klinisk forskning och uppföljning i vården. Med IntegrIT förbättrar vi möjligheterna för klinisk forskning och kunskapsbaserad vård, genom att skapa en plattform som tillgängliggör patientdata från journaler, register, egenrapportering mm. Genom att underlätta för klinisk forskning i vårdens vardag, kan ny diagnostik och nya behandlingar snabbare utvärderas och implementeras och därmed bidra till allmänt bättre hälsa. IntegrIT är ett koncept som består av en kombination av tekniska applikationer, kommunikationsplattformar och organisatorisk support, med målet att erbjuda en heltäckande och integrerad lösning för att underlätta kliniska studier. Under samverkansprojekt kommer vi att fokusera på forskningsprojekt inom de inflammatoriska luftvägssjukdomarna och diabetes typ 2, som är exempel på våra största kroniska sjukdomar och som representerar områden där det finns stora otillfredställda behov inom vården. IntegrIT är i linje med pågående nationella och regionala satsningar och utredningar. I Starka Tillsammans föreslås att stöd till kliniska studier ges vid 6 regionala noder med en nationell nämndmyndighet i centrum och vi anser att IntegrIT kommer att vara ett viktigt IT stöd som komplement till denna struktur. I Stockholmsregionen har KI och SLL initierat 4Dprojektet, med syfte att skapa förutsättningar för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom hälso- och sjukvården inom 4 utvalda diagnosområden. Genom att samarbeta med 4D säkerställer vi synergier mellan pågående utveckling av informationssystem för vården och IntegrITs nya lösningar för klinisk forskning. I ett internationellt perspektiv pågår det europeiska projektet EHR4CR (Electronic Health Records for Clinical Research) med målet att skapa semantisk interoperabilitet mellan journalsystem i olika länder för att kunna återanvända kliniska data för forskning. Våra respektive konstellationer överlappar till viss del och vi ser därför, även här, möjligheter till framtida synergier. Under initieringsprojektet har vi fokuserat på att göra behovsanalys utifrån den kliniska verkligheten och identifierat tre nyckelområden som är särskilt angelägna: hitta patienter för studier, undvika dubbeldokumentation vid kliniska studier samt utveckla patientens partnerskap. Vi har utformat vår konstellation till att innefatta kompetens inom relevanta områden och tillsatt en styrgrupp som ger förankring inom KI, SLL, SKL och näringslivet. Utmaning och mål Kroniska sjukdomar ökar i takt med att födelsetalen ökar, liksom en åldrande befolkning, och orsakar mycket lidande och stora samhällskostnader. För att bemöta denna utmaning och säkra ett hållbart samhälle behöver sjukvården effektiviseras. Idag baseras mycket av sjukvården på sedvanliga rutiner och läkarens egen uppfattning om vad som är best practice, utan att dessa utvärderas. Målet med IntegrIT är att erbjuda ett stöd för att enkelt kunna följa upp och utvärdera olika vårdinsatser, för att kunna erbjuda en bättre och mer evidensbaserad sjukvård. Detta ger också goda förutsättningar för ett skifte till värdebaserad vård. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Sverige har historiskt sett legat i framkant vad gäller sjukvård och medicinsk forskning och idag står läkemedelsföretagen för 5 % av vår export. Dock, förläggs fler och fler kliniska studier i andra länder, där det går fortare att rekrytera patienter och där arbetskraften är billigare. Det innebär att de svenska patienterna 14

16 får färre möjligheter att delta i kliniska studier och ta del av nya potentiellt livsförändrande behandlingar. Hela landets ekonomi påverkas om läkemedelsbranschen tappar mer mark. Med IntegrIT erbjuder vi en infrastruktur som stödjer klinisk forskning i vårdens vardag och kan bidra till att främja samarbete mellan akademi, industri och sjukvården. Unikt med vår lösning är de förbättrade möjligheter vi vill erbjuda patienten att ta en aktiv roll och medverka i kliniska studier. Detta ger bättre förutsättningar för nya forskningsstudier och stärker svensk läkemedels- och medicinteknikindustri, samt bidrar till bättre sjukvård och ett friskare samhälle. Angreppssätt, genomförande Projektet har organiserats i fyra projektspår: forskning och utveckling, patienters medverkan, informatik och teknik samt nyttiggörande. Specifika aktiviteter ingår i det operativa arbetet, som kan korsa flera av dessa spår; på så sätt vill vi säkerställa samverkan mellan projektparterna. För att kravställa funktionalitet hos de tjänster vi avser att utveckla, kommer vi göra ingående behovsanalyser med de tilltänkta användarna, exempelvis forskare, sjukvårdspersonal och patienter. De tekniska lösningarna kommer att utvecklas i ett iterativt arbete med kontinuerlig återkoppling med användarna. Vi kommer att använda oss av den nationella gemensamma tjänsteplattformen för att säkra interoperabilitet mellan olika datakällor, vilket även ger förutsättningar för att koppla till flera källor i framtiden. Självklart väcks en del juridiska och etiska frågor gällande personuppgifter och patientintegritet och vi kommer att anlita professionell juridisk kompetens för att säkra att gällande regelverk uppfylls. Under första perioden kommer vi ta fram en affärsmodell för plattformen och tjänsterna. Det finns många uppenbara nyttor med IntegrIT, men vi kommer att göra en sytematisk analys av dessa för att säkerställa att projektet når sin fulla potential. Vi har även en stark styrgrupp som kommer att vara ett viktigt stöd för att förankra och sprida information om IntegrIT. 15

17 Skonsam Strålbehandling Individanpassad strålbehandling utan invalidiserande biverkningar Projektledare: Mikael Karlsson, Västerbottens läns landsting E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: FHS Framtidens Hälsa & Sjukvård Konstellation projektparter Offentliga parter Umeå, Uppsala, KS, Linköping, Göteborg, Skåne. Företagspartner Siemens, Elekta, Raysearch, Spectronics, Naslund medical, MicroPos. Associerade parter Universiteten, Innovationsplatsen KS, Nationella Testbädden för Innovativ Strålterapi, Örebro Läns Landsting, GE Healthcare. Kommunicerande parter Philips, Equalis, osv. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Vi lever allt längre och allt fler av oss kommer att leva med en botad cancersjukdom. För att kunna ha ett vitalt liv får inte behandlingen i sig orsaka invalidiserande skador. Med magnetkameran (MR) som verktyg förverkligar projektet Skonsam Strålbehandling visionen om individanpassad cancerbehandling tuffare mot tumören, men skonsammare för patienten. Genom att integrera moderna avbildningstekniker med strålbehandling kan vi bättre lokalisera tumörer, stråla med högre precision och tidigt se hur tumören svarar på behandlingen. Det är vanligt att vissa delar av en tumör är mer resistent och kräver extra hög dos. Med bra funktionell bildteknik kan vi leverera extra stråldos i just de delarna och samtidigt undvika att stråla andra organ. Här har MR-tekniken (magnetresonanstomografi) visat stor potential, men för att vården ska kunna använda konceptet fullt ut krävs nya metoder, ny teknik och ny programvara. Sveriges universitetssjukhus har gått samman för att lösa uppgiften i samverkan med svensk industri. Satsningen ligger väl i tiden. Strålterapiföretagen har identifierat MR-integrering som ett framgångskoncept i den internationella konkurrensen. De flesta svenska universitetssjukhus har idag dedikerade MR-skanners på strålterapiavdelningen och fler inköp planeras. Det finns alltså ett starkt behov av metoder för att kunna nyttja tekniken på bästa sätt. Utmaning och mål Projektet Skonsam Strålbehandling ska resultera i en effektiv behandlingsprocess med utvecklade tekniska komponenter, nödvändig mjukvara och färdiga protokoll för klinisk drift. Projektet ger även stöd för en internationell utbildningsmiljö förlagd till våra universitetssjukhus. Vi siktar på ett paradigmskifte. Idag genomförs strålbehandling regelmässigt med stöd av CT (bildgivande datortomografi). Ansatsen är att ersätta CT med MR för all strålbehandling. Med innovativa MR-metoder skapas en individanpassad cancerbehandling som både ger bättre bot och mindre skadliga biverkningar. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Implementering i sjukvården hos parter: Nya produkter/metoder valideras i nationella testbädden för innovativ strålterapi. Deltagande i projektet underlättar snabb klinisk implementation. Kommersialisering. Konsortiets stora företag har redan nätverk och rutiner. Små företag kan samarbeta med stora eller nyttja befintliga innovationsslussar och andra innovationsstödjande verksamheter. Nationella forskningsplattformen. Internationellt kontaktskapande via möten, konferenser, publikationer och (H2020-påverkan). International board svara för detta. Angreppssätt, genomförande Fem koordinerade arbetspaket under ledning av två OPprojektledare utvecklar MR i strålterapi: 1 Ny standard för bättre bilder av tumören, Ledare: Lars Filipsson, Siemens Genom att optimera magnetkamerans bilder för användning inom strålterapi blir det möjligt att avgöra exakt hur utbredd en tumör är. Det går också att följa patientens rörelser i realtid och anpassa behandlingen därefter. Resultatet blir bättre medicinsk bedömning och effektivare strålbehandling. 2 Behandling utifrån de bilder som visar tumören bäst, Ledare: Joakim Jonsson, Norrlands universitetssjukhus Det ger stora fördelar att planera strålbehandling utifrån MR-bilder men än så länge behövs även annan teknik för 16

18 att få all nödvändig information. Projektet tar fram en metod som löser det problemet. 3 Effektivare arbetsflöde och bättre underlag för beslut, Ledare: Stina Svensson, RaySearch Laboratories Segmentering av bilder handlar om att identifiera tumörer och organ i bilderna. Genom att automatisera processen sparas tid och resurser. Det ger också ett mer tillförlitligt underlag när strålbehandling planeras. För effektiv uppföljning av behandlingen utnyttjas bilder tagna vid olika tidpunkter. 4 Kvaliteten säkras med nya metoder, Ledare: Peter Lundberg, Universitetssjukhuset i Linköping. Hur kan vi kontrollera kvaliteten när magnetkameran används för diagnostik och planering av strålbehandling? En ny standard ger landets kliniker stöd i kvalitetssäkringsarbetet. 5 Nationell forskningsplattform ger Sverige konkurrenskraft, Ledare: Adalsteinn Gunnlaugsson, Skånes Regionsjukhus En ny forskningsinfrastruktur ger Sverige internationell konkurrenskraft inom funktionell MR, i både klinisk användning och forskning. Det innebär ett stort kliv framåt för individanpassad cancerbehandling. 17

19 18

20 Hållbara attraktiva städer Kontaktperson på VINNOVA Cecilia Johansson 19

21 Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak Projektledare: Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: HAS Hållbara Attraktiva Städer Konstellation projektparter Bakgrund och resultat från steg 1 initiering I allt större omfattning föreskrivs idag miljöstadsdelar med gröna lösningar som bland annat skall öka den biologiska mångfalden, ha en temperaturdämpande effekt och ge energibesparingar. Byggherrar åläggs därmed helt enkelt att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, gröna terrasser, gröna innergårdar och gröna hela stadsdelar (t.ex. Hagastaden). En hel del kunskap fattas idag för detta och konsekvenserna kan därför bli förödande. Staden behöver vidare klara ökad nederbörd och ett varmare klimat. I vissa städer har man arbetat med en grönytefaktor som skall ge vägledning för utformning av utemiljön och säkerställa tillräcklig grön kvalitet. I de flesta så kallade miljöstadsdelar har man också ett fokus på att skapa energieffektiva byggnader, samt bidra till reducerade koldioxidutsläpp. För att kunna nå uppsatta miljömål krävs emellertid utveckling av olika systemlösningar för en stad eller stadsdel. De gröna strukturerna ges stort fokus i planeringen. En viktig del i dessa gröna lösningar utgörs av så kallade gröna tak. I t.ex. Basel krävs enligt lag att alla nya platta tak utförs med grön anläggning. Initieringsprojektet har identifierat ett stort behov av att utveckla nya övergripande helhetslösningar för gröna anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljön och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering. Problem med dagens lösningar, behov och möjliga nya helhetslösningar har identifierats och analyserats genom främst en workshop med ett stort antal deltagare från offentlig och privat sektor, näringsliv samt forskare. Utmaning och mål Att gröna anläggningar/taksystem på betongbjälklag konstrueras så att de orsakar läckage, stora skador och får rivas är varken hållbart eller attraktivt. Projektets utmaning ligger i att lösa problemen genom tvärvetenskaplig transektoriell samverkan. Projektet sammanför forskare, offentlig sektor och näringsliv inom bland annat bygg- och anläggningssidan för att inom samarbetsprojekt utveckla nya och attraktiva helhetslösningar för gröna anläggningar/tak med hänsyn taget till den miljö och högt ställda krav på hållbarhet, material, byggnadsteknik och energieffektivisering. Målet är att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer där gröna anläggningar/taksystem på bärverk/bjälklag konstrueras och underhålls så de fungerar utan problem, med främst läckage, i 100 år. Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter, standarder, guidelines och certifieringssystem. Beställaren kommer känna större trygghet i samband med upphandling. Anläggningarna blir säkrare, forskarsidan utökas, kunskapsnivån höjs och konsortiet utvecklas till en viktig kunskaps- och erfarenhetsorganisation. Svenska företag bereds goda möjligheter till ökad tillväxt. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) Den marknadsmässiga tillväxtpotentialen i Sverige vad gäller nybyggnation verkar mycket stor eftersom byggherrar i allt större omfattning helt enkelt åläggs att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, och en hel del kunskap fattas för detta. Vinsterna med att bygga rätt och hållbart från början kan bli stora. Men här krävs gemensamma krafter från kommun, fastighetsägare, arkitekter, byggherrar och entreprenörer. För att anläggningen av en grön anläggning på betongbjälklag (tak, terrass, innergård, park eller liknande) skall bli framgångsrik behövs därför ett gemensamt forum där alla inblandade har möjlighet att aktivt påverka. Projektet utgör ett sådant forum. Markägare, byggherrar, tillverkare, entreprenörer, forskare och allmänheten är tänkta kunder och användare av projektresultaten. Angreppssätt, genomförande Steg 2 kommer att fokusera på helhetslösningar mot bakgrund av resultat från initieringsprocessen. I projektet ingår sex 20

22 arbetspaket som på olika sätt och i samverkan identifierar och utvecklar aktuella problemlösningar. Projektresultaten utvärderas och integreras till helhetslösningar. Minst två gröna anläggningar ingår i projektet, med byggstart under 2014/

23 Tjänsteproduktion för hållbara dynamiska städer Projektledare: Björn Hellström, Konstfack, Inst. för Design, Konsthantverk & Konst E-post: Diarienummer: Utmaningsområde: HAS Hållbara Attraktiva Städer Konstellation projektparter KONSTFACK Inst. för Design, Konsthantverk & Konst SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Centrum för praktisk kunskap HANDELS/SU: SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor STOCKHOLMS UNIVERSITET Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen SWEDEN GREEN BUILDING COUNCIL Div. Hållbar stadsutveckling TYRÉNS Miljöavdelningen & avd. Strategisk samhällsanalys UPPLANDS VÄSBYS KOMMUN Kontoret för samhällsbyggnad VARBERGS KOMMUN Planeringskontoret, Kommunstyrelsens förvaltning Samt: KTH, Linköpings Universitet, Malmö Högskola, Mistra Urban Futures, Arkus, BAU, Transformator Design, Stockholm, Umeå, Östersund, Västerås, Uppsala, Eskilstuna, Täby, Järfälla, Borås, Malmö. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Medborgardeltagande i stadsplaneprocesser ses idag som en självklarhet, men resultaten blir sällan bra. Under senare år genomförs dock lovvärda försök, världen över, för att förbättra planprocessen, ur såväl demokratiska som hållbarhetsdrivna hänseenden. Projektets centrala frågeställning handlar om hur de gängse arbetssätt som tillämpas i planprocessen kan utmanas. Det tas ofta för givet att olika former av medborgaroch brukardeltagande leder till demokratiska och effektiva förändringsprocesser. Projektets utgångspunkt är att aktivt deltagande i planprocessen är en form av verktyg, som måste designas noggrant så att de som medverkar verkligen kan bidra på ett effektivt sätt med sina erfarenheter och sitt kunnande. Detta gäller samtliga intressenter; näringsliv, medborgare, offentlig förvaltning och politiker. Om verktyget deltagande används felaktigt eller slentrianmässigt riskerar det att medföra ogynnsamma resultat. En viktig utmaning är att inte ha som mål att uppnå konsensus, utan snarare en strävan mot ett gemensamt syfte. Här är relationen särintresse-allmänintresse ofta väldigt känslig. Denna förhandlande-ickekonsensus-drivna-hållningen i relation till planprocessen utgör också basen för ett nödvändigt bejakande av urbana dynamiska förändringar. Ett komplicerat mål under initieringsprojektet har handlat om problemhantering kring kunskaps-, informations- och erfarenhetsöverföring från en planprocess till en efterföljande, osv. Här handlar det om olika former av relationer mellan kvalitet och kvantitet. Den centrala frågan handlar om att skapa system för informationsöverföring, dvs. att införliva och tillämpa samverkansplattformarna i komplexa planprocesser samtidigt som systemet inte ska medbringa kvalitetsförluster, vilket i viss mån kan ses som en paradox. Utmaning och mål För att uppnå utmaningsdriven innovation krävs ett radikalt omtänkande av invanda planprocesser och det sätt på vilket deltagare erbjuds bidra med sin erfarenhet och sitt kunnande. Målsättningen är att förena forskning kring hållbar stadsutveckling, och den omställning en sådan utveckling kräver; med ett radikalt omtänkande av relationen individsamhälle-miljö. Genom att ifrågasätta konventioner inom etablerade kunskapsområden, genom att verka transdisciplinärt, samt genom att förena görandets praktiker med relevanta kunskapsteoretiska och metodologiska perspektiv ska projektet bidra med en stark innovationskraft. Detta i betydelsen av förmågan att ställa andra frågor, arbeta med andra metoder, och uppnå andra svar. Projektet har genom kombinationen av designbaserade, arkitektoniska, sociala, filosofiska, konstnärliga och organisationsteoretiska perspektiv en stark transdisciplinär potential som genom samverkan med aktörer inom näringsliv, kulturliv, offentlig verksamhet och politik kan skapa hållbara processer för förändring. Målet är att utveckla designdrivna certifierade tjänster i form av samverkansplattformar för komplexa planprocesser, riktade för omställningen mot ett hållbart samhälle. Plattformarna utgörs av två metodinriktade arbetssätt för samverkan Co-Design och Interdisciplinär Tjänstedesign. Co-design ska kopplas till projektets ena utmaning, vilken handlar om att utveckla inkluderande-samskapande aktiviteter, där personer med olika erfarenheter deltar; medborgare som är experter på det lokala, partikulära och personer med erfarenhet och kunnande om det generella. De utvecklar förslag tillsammans som utgår från platsspecifika förutsättningar. Interdisciplinär Tjänstedesign ska kopplas till projektets andra utmaning, vilken handlar om att utveckla en plattform för att planlägga och systematisera komplexa problemställningar, samt kommunikativa infrastrukturer mellan olika kompetens- och tjänsteinriktningar. Co-design är inriktad mot lösningsdrivna metoder, medan interdisciplinär tjänstedesign siktar mot systemdrivna metoder. Plattformarna förankras i planprocessen med stöd av etablerade hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar [HCS] via ett nordiskt och svenskt ramverk, för att svara upp mot krav om kvalitet och tillämpbarhet. Ramverken förväntas fungera som 22

24 erkända verktyg i planprocesser för såväl kravställare som för slutanvändare. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) En växande stadsbefolkning i kombination med krav på hållbar tillväxt, resurssnålhet och tillgänglighet ställer enorma krav på nytänkande och systemtänkande i planprocessen. Det gäller inte minst tillgänglighet, i termer av social hållbarhet. Många av de bostäder, infrastrukturer och offentliga anläggningar som planeras idag, som försöker svara upp mot sociala hållbarhetskrav, brottas just med problem som rör demografi och välfärd; t.ex. frågor om behov och livsvillkor. Därför fordras omsorgsfulla arbetssätt för samverkan i planprocessen. Ett ytterligare problem - vilket kan ses som en effekt av ovan beskrivna problem - är att många planförslag överklagas. Det är inte ovanligt att en process tar 5-10 år, på grund av utdragna remissyttringar, överklaganden och omarbetningar. De samhällsekonomiska konsekvenserna är därför närmast oöverskådliga. Angreppssätt, genomförande Samverkansplattformarna utvecklas, används och utvärderas i pågående stadsutvecklingsprojekt, i Upplands Väsbys kommun och Varbergs kommun, i samverkan med Tyréns. Projektets advisory board garanterar relevans och kvalité. Plattformarna kommer att förankras i ett etablerat internationellt system - HCS (hållbar hetscertifiering av stadsdelar). HCS är idag under uppbyggnad inom samhällsbyggnadssektorn. Utvecklingen av HCS-system i Sverige drivs av Sweden Green Building Council ( SGBC involverar 46 kommuner, entreprenörer, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, högskolor och forskningsinstitut. En del av arbetet sker via 12 workshops som SGBC arrangerar tillsammans med 11 kommuner samt 1 med nordiska partners. Dessa workshops är viktiga testbäddar för att undersöka och metodutveckla såväl det svenska som nordiska ramverket för hållbar stadsutveckling som hållbarhetscertifieringssystem och samverkansprocesser. SGBC kommer, inom ramen för HCS, att utveckla ett nordiskt och ett nationellt ramverk för hållbar stadsutveckling, konkreta verktyg som hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar; erbjuda fysiska och virtuella utbildningar i både verktyg och hållbar stadsutveckling; skapa engagemang och möjliggöra spridning av erfarenheter och innovationer m.m. Projektets samverkansplattformar kommer inte bara att kunna inordnas i hållbarhetscertifieringssystemet, utan de kommer även att bidra med ny tillämpar kunskap och nya metoder. HCS-ramverken sörjer för att samverkansplattformarna kommer att spridas och nyttiggöras i framtida planprocesser, inom den offentliga sektorn (främst stads- och miljöplanekontor), och företag och organisationer inom samhällsbyggnadssektorn. 23

25 Den varma och rena staden 2 Projektledare: Markus Paulsson, Lunds kommun E-post: markus.paulsson@lund.se Diarienummer: Utmaningsområde: HAS Hållbara Attraktiva Städer Konstellation projektparter 16 partners ingår i projektet, varav tre är offentliga organisationer, tre är forskningsorganisationer och tio är från näringslivet. Alla projektpartners: Alfa Laval AB AnoxKaldnes AB Aquaporin A/S Biomil AB Ekobalans Fenix AB European Spallation Source AB (ESS) Heliospectra AB Hydrotech AB Kraftringen Energi AB Lunds kommun Lunds tekniska högskola (LTH) Norups gård Bioraff AB Purac AB Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Trelleborgs kommun VA Syd/Sweden Water Research A. Bakgrund och resultat från steg 1 initiering Rening av avloppsvatten är en viktig miljöåtgärd och en del av det moderna samhällets grundläggande infrastruktur. Kraven på reningsverken har succesivt ökat och omfattar idag organiskt material (syretärande ämnen) samt kväve och fosfor (övergödande ämnen). Lagkraven på reningsverken kommer fortsätta att öka och närmast till hands är att även ta hand om tungmetaller och läkemedelsrester samt att hushålla med resurser genom att använda mindre energi och att återvinna näringsämnena i avloppsvattnet. Dagens reningsverk har ofta etablerats på en låglänt plats en bit från staden och byggts ut i takt med de ökande kraven. Samtidigt har städerna växt vilket medför att mer avloppsvatten måste tas om hand och att marken närmare reningsverken bebyggts. Den globala trenden är nu att städerna växer allt mer och att behovet av nya lösningar därför är stora. I Den varma och rena staden 1 tog vi fram två koncept som angriper avloppsvattenreningen på nya sätt. Koncepten är Energipositiv rening och Kompakt rening. I båda koncepten ingår det att få fram säljbara produkter ur avloppsvattnet samtidigt som det renas från föroreningar. Produkterna vi fokuserar på just nu är biogas, koncentrerade näringsämnen samt algbiomassa som råvara för vidareförädling. Fler produkter är möjliga men de får utvecklas i kommande projekt. Det finns initiativ runt om i världen som arbetar med likanade lösningar, men oftast är det med enskilda delar. Exempel är Hammarby sjöstadsverk där man testar membraner för vattenrening och All-gas i Spanien som använder alger för vattenrening och biogasproduktion. Utmaning och mål I Den varma och rena staden 2 kommer vi utveckla och testa teknikerna och metoderna som ingår i de båda koncepten samt att utvärdera hur de kan användas i befintliga verk och hur konkurrenskraftiga teknikerna är. Målet är att få fram produkter som företagen kan sälja och som de offentliga aktörerna kan använda för att få en renare miljö till en lägre kostnad, inklusive bättre resursutnyttjande och ett bättre kretslopp för näringsämnena. Utmaningen är att få alla delarna att fungera tillsammans och att få allt klart på projektets två år. Idéns potential med fokus på hållbar tillväxt (ekonomisk, grön, social) När människor samlas på en lite yta så blir koncentrationen av avfall och avlopp större än vad naturen klarar av att ta hand om. Därför uppkommer behovet av att samla upp och behandla avfallet och att rena avloppsvattnet. Eftersom mer än hälften av världens befolkning numera bor i städer är det miljarder av människor som behöver lösningar för vattenrening. Tyvärr saknar fortfarande en stor del av världens städer fungerade system. Stora mängder orenat avloppsvatten är påfrestande för miljön och kan ställa till stora skador på framför allt de vattenbaserade ekosystemen. Dessutom är det ett resursslöseri att inte ta hand om den energi och de näringsämnen som finns i avloppsvattnet. Bara i Sverige kommer det i de växande storstadsregionerna investeras flera miljarder kronor varje år på att rusta upp och utöka infrastrukturen för vatten och avlopp. Angreppssätt, genomförande Arbetet i projektet är uppdelat på de båda koncepten och på en tredje del som vi kallar Systemlösning och integration. De båda koncepten består i sin tur av vars tre delområden. I varje delområde ingår en till fem partners vilka ska lösa uppgifterna inom respektive område. De båda koncepten har många tekniska frågor att lösa och utveckla. Dessa kommer sedan testas och utvärderas hos de 24