Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Transkript

1 Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt

2 Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations) baseras på en transparent och lätthanterlig modell som har utvecklats i Markus Robèrts doktorsavhandling på KTH (2007) för att förse företag och större organisationer med skräddarsydda och ekonomiskt optimala strategier för att uppnå klimatmål genom effektivare resor och möten. CERO-modellen publicerades i den peer-reviewade vetenskapliga tidskriften International Journal for Sustainable Transportation (2009). Forskningsmodellen ligger till grund för ett nytt helhetsgrepp som idag har utvecklats till att omfatta hela processen med start i analys av resandet fram till uppföljning av beslutade och genomförda förändringar av resandet. CERO identifierar via analysen de åtgärder som ger konkreta och mätbara resultat i form av ekonomi- och klimatbesparing och stöder upprättande av en åtgärdsplan kompletterad med verktyg samt kunskap för själva genomförandet. CERO har knutit till sig landets ledande experter inom travel management, bilekonomi, virtuella mötesteknologier och förändringsledning som stöder processen från start till mål. Varje CERO-analys utgör värdefull empiri till forskning på KTH vilket borgar för vetenskaplig kvalitet och utveckling av modellen. Företag och andra organisationer som inlett CERO-processer är bl.a. Ericsson, Microsoft, IBM, Atea, Oracle, Swedbank, Posten i Sverige och i Danmark, TeliaSonera, Apoteket, Vattenfall, LFV, SLL, samt ett antal övriga företag, och drygt 20 kommuner och landsting i landet.

3 Att stärka organisationens roll som framgångsexempel i klimatarbetet Reskostnader och utsläpp hänger ihop. Genomsnittlig kortsiktig besparingspotential i hittills genomförda CERO-analyser är 0,5-5 milj kr/1000 anställda och år. CERO innebär att med en strukturerad metod analysera tjänsteresor och pendlingsresor och hitta vägar mot klimatmål med störst ekonomisk besparingspotential. Ur ett samhällsperspektiv är den ekonomiska potentialen även viktig för att locka fler att följa organisationens exempel. Att inkludera personalens tjänste- och pendlingsresor i klimatarbetet kräver nya tvärvetenskapliga angreppssätt. Ytterst få organisationer lyckas involvera transportsektorn fullt ut i sina klimatmål och följa upp effekter av åtgärder, trots att det ofta är den snabbast växande utsläppskällan. Kartläggning och benchmarking Varje organisation som genomför en CERO-process får en tydlig bild av utsläpp och kostnadsrelationer från verksamhetens resor. Genom benchmarking kan organisationen lära från goda exempel och samtidigt bidra till att föra vidare kunskaper till andra. Benchmarking kan även genomföras internt för att jämföra olika geografiska eller organisatoriska enheter inom organisationen och på så vis skapa best practice. Nedanstående figur exemplifierar CEROkartläggningen vid Vattenfall Årligt CO2-utsläpp (ton) A. Arbetspendling bil 8000 B. Arbetspendling övrigt 7000 C. Tjänsteresor bil 6000 D. Tjänsteresor flyg inrikes 5000 E E. Tjänsteresor flyg utrikes 4000 F. Tjänsteresor tåg 3000 A Totalt 2000 D 1000 C <500 F B Reskostnad (milj. kr) Skapa förståelse bland medarbetarna och förse organisationen med kvitto på effekten av åtgärder Att omforma klimatmålet till konkreta åtgärder, där varje åtgärd analyseras ur ett cost-benefit perspektiv, är ett sätt att skapa förståelse för hur personalens resbeteende påverkar organisationens klimatmål och ekonomi. Detta är även viktigt för att förse organisationen med kvitto på de klimatåtgärder som genomförts, och som sker från år till år. Detta motiverar ledningen såväl som organisationens anställda att fatta klimateffektiva och ekonomiskt lönsamma beslut. Genom CERO-

4 modellen kan organisationen kommunicera resultat såväl externt som internt och klara oberoende granskning. Identifiera hur långt organisationen når själva och vad som krävs ytterligare från samhället Mot bakgrund av kartläggningen och målformuleringen stöder CERO organisationen att utforma åtgärder som styr från dagens situation mot det mål som satts upp. En viktig del i denna analys är att identifiera vad organisationen klarar av egen kraft (t.ex. vilka åtgärder som är lönsamma i dagsläget), men också vad som skulle krävas ytterligare från trafikhuvudmän, myndigheter och beslutsfattare (förmånsskatter, drivmedelsskatter, kollektivförbindelser, mm) för att nå ännu längre. Workshop för implementering av CERO-process För att uppnå de potentiella effektiviseringar som identifieras i CERO-analysen krävs att en handlingsplan upprättas för att förändra resandet i praktiken. Det finns olika sätt att påverka resandet inom organisationen, där väl valda åtgärder tillsammans skapar störst effekt. Centralt för att få igång en kraftfull förändringsprocess är att skapa förståelse och bred förankring i en projektgrupp, där man tillsammans har god insyn i såväl målbilder som resultat och metodik i CEROanalysen. Med detta som grund kan en handlingsplan upprättas med ansvarsfördelning av prioriterade åtgärder som tillsammans styr mot det uppsatta målet. CERO har utvecklat interaktiva verktyg och en workshopmetodik för detta som visat sig framgångsrikt. Sammanfattning av syfte med CERO CERO är en unik modell baserad på en doktorsavhandling, vilket också innebär att den fortsätter att utvecklas genom knytningar till andra forskningsprojekt. CERO baseras på backcasting, dvs processen utgår från organisationens mål och utifrån dessa görs en kartläggning av dagens situation i organisationen för att därefter leda till förslag på policyåtgärder med dvs. konkreta åtgärder som styr mot uppsatta mål. CERO påvisar ett organisationsspecifikt reduktionspaket baserat på ett smörgåsbord av olika åtgårder som har de bästa förutsättningarna att nå uppsatta mål för klimat och ekonomi. Genom att mycket tydligt koppla ihop ekonomi och klimat görs fluffiga miljömål konkreta, där den ekonomiska besparingspotentialen i hittills genomförda CERO-analyser noga kalkylerats till i storleksordningen 0,5-5 Mkr/1000 anställda och år. Beteendemodellering tillämpas för att härleda framkomliga vägar utifrån ett medarbetarperspektiv - CSR frågan lyfts fram och den tar hänsyn till anställdas motivation och förutsättningar till förändringsarbete. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan resvanor och hälsa. CERO bidrar till att synliggöra det sambandet inom organisationen. Genom forskning på KTH har en workshopmetodik med interaktiva webverktyg utvecklats för att skapa konsensus kring "smörgåsbordet" av föreslagna åtgärder i CERO-processen. Detta ger organisationen en möjlighet att skapa konkreta handlingsplaner för att föra förändringsarbetet framåt, omfattande både taktiska och strategiska överväganden.

5 CERO vänder sig till hela organisationen, förutom arbetet med hållbarhet även till ekonomer och personalansvariga samt kommunikatörer. Vetenskaplig kvalitet ger möjlighet till tillförlitlig benchmarking mellan organisationer. Benchmarking och nätverkssamarbete sker idag mellan kommuner, landsting och företag. Exempelvis genomförs en benchmarkingprocess mellan drygt 20 CERO-kommuner. Cost-benefitanalyser genomförs av landets främsta reskostnadsexpert med mångårig praktisk erfarenhet från närmare ett 40 tal kommuner, landsting och företag. Detta säkerställer konkreta taktiska och strategiska lösningar som kan omsättas direkt i förändringarbetet. Stort nätverk och öppenhet mot experter, konsulter och forskare ger CERO möjlighet att fortlöpande knyta till spetskompetens inom olika områden eller för utvidgningar av hållbarhetsarbetet. Arbetar alltid så långt det är möjligt med kommunens/kundens verkliga data. Om data saknas kan uppskattningar göras som baseras på en mycket stor CERO-databas omfattande över observationer. Ger organisationen delaktighet i kommande forskningsprojekt vilket ökar möjligheten till fortsatt fokus kring detta komplexa område. Informationsinsamling blir ofta en learning by doing process för utveckling av de administrativa systemen. CERO stöder denna process genom konkreta råd för utveckling av administrativa system och leverantörs-redovisningar allt för att effektivisera fortsatt arbete mot uppsatta mål i förändringsprocessen. CERO ger som följdresultat möjlighet att samtidigt redovisa energibesparingar avseende transporter. CERO-forskning vid KTH och Umeå Universitet har utvecklat en kartbaserad enkät för att förbättra precisionen på reslängder när medarbetare uppger resväg till och från arbetet.