IT-styrning Vad ledning och styrelse behöver känna till om informationsteknologi
|
|
- Karl Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Provläsning
2 IT-styrning Vad ledning och styrelse behöver känna till om informationsteknologi 2009 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress: Uppsala Publishing House, Box 2070, Uppsala Tfn: , Fax: E-post: Omslagsbild: Maureen Perez/Istockphoto Omslag: Daniel Åberg Grafisk form: Daniel Åberg Redaktör: Nina Pettersson Upplaga: 1:1 ISBN: Tryckeri: Bulls Graphics, Halmstad Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
3 Innehåll Introduktion Styrelsens uppgifter Vad menas med IT-styrning? Det handlar om att hantera information Att veta vad som pågår IT som en generellt användbar teknologi Bokens disposition Några viktiga frågor Litteratur Information möjligheter och risker Sammandrag Information och data Informationshanteringens risker Informationssäkerhet Informationsarkitekturen Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur Hur viktig är tekniken? Sammandrag Hur kan IT-beroendet beskrivas? Infrastruktur och arkitektur Behovet av IT-kompetens
4 Styrelsens och valberedningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur Vem fattar besluten och på vilket underlag? Sammandrag Beslutsmodeller rationella och andra Vem fattar besluten? Hur styrs IT i framgångsrika företag? Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur Alla dessa regler att efterleva Sammandrag Några viktiga lagar och regelsystem Att bygga upp rutiner för regelefterlevnaden Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur IT i den dagliga verksamheten Sammandrag Problem med IT och informationstjänsterna Ramverk till stöd för företagets mognadsprocess Gapet mellan vad man vill och vad man får Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur
5 6 När IT möjliggör förändring Sammandrag Var finns problemen? IT som stöd för affärsutveckling Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur Värdet av IT för företaget Sammandrag Mognadsprocessen Hur anpassa IT och verksamhet till varandra? Värdestyrning och ramverket ValIT Styrelsens och ledningens ansvar Några viktiga frågor Litteratur
6 6
7 Förord P å ett frukostseminarium hamnade jag en gång bredvid en man med omfattande erfarenhet av att arbeta i företagsstyrelser. Vårt samtal gled in på dagens informationsteknologi och han utbrast spontant: Du förstår, man har nästan alltid en klump i magen när man i en styrelse ska fatta beslut i större IT-frågor. Det är ju sällan man har någon riktig överblick över vad beslutet innebär. Det samtalet gav mig en viktig impuls till den här boken. Mitt intresse för det som på engelska kallas IT Governance, på svenska bolagsstyrning av informationsteknologi eller kort och gott IT-styrning, väcktes i de diskussioner vi förde i nätverket Generalisterna i början av 2000-talet. Jag vill därför tacka alla medlemmar i det nätverket för det givande utbyte av erfarenheter vi haft genom åren. Även ISACA Sweden Chapter är värda ett tack för det moraliska stöd jag fått, och för att medlemmar i både styrelsen och FoU-kommittén läst och kommenterat delar av min text i olika stadier. Likaså tackar jag de kolleger och andra som tagit sig tid att läsa och kommentera manuskriptet. Ni kan ta åt er en del av äran för bokens eventuella förtjänster. Eventuella fel och brister tar jag själv ansvar för. Boken är tänkt att kunna fungera både som en handbok och som en översikt över hur informationsteknologin kan användas för att skapa värde i företag och offentlig verksamhet. Den kan mycket väl läsas från pärm till pärm. I det fallet kan det vara klokt att hoppa över de samman- 7
8 drag som inleder varje kapitel, för att undvika en känsla av upprepning. De läsare som endast vill fördjupa sig i ett eller några enstaka kapitel kan förslagsvis läsa introduktionen och sedan koncentrera sig på det som är av intresse och bara läsa sammandragen för de övriga kapitlen. Varje kapitel avslutas med ett antal frågor och en litteraturlista. Frågorna är dels tänkta som en hjälp för styrelsemedlemmar och andra att diagnosticera sin egen kännedom om hur det egna företaget hanterar IT, dels tänkta som direkta frågor som en styrelse kan ställa till vd och via internrevisorerna till företaget som helhet. Litteraturlistan redovisar källor som jag själv inspirerats av. Den ger samtidigt tips för fördjupning åt den som så önskar. Att skriva boken har varit som att skjuta mot ett rörligt mål. Medan jag skrev publicerade samtliga ramverk av betydelse nya, uppdaterade versioner. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) gav ut en helt ny internationell standard med rekommendationer för hur styrelse och företagsledning kan hantera informationsteknologin. Lagstiftning pågår med förändrade krav på företagens informationsgivning och styrelsens ansvar anpassade till nya direktiv från EU. Och till råga på allt kom hösten 2008 den stora kollapsen i handeln med företagsaktier och värdepapper, som tydligt visat bland annat hur viktig öppen informationshantering är. Det är min förhoppning att boken ska bidra till att färre företagsledare och styrelseledamöter får ont i magen när IT-frågor ska behandlas och även till att informationsteknologin intar sin naturliga plats i företagens verksamhet. Stockholm i januari 2009 Rabbe Kurtén 8
9 Introduktion s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s9 9
10 Styrelsens uppgifter Styrelsen ska förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares intresse. 3.1 I styrelsens uppgifter ingår bland annat att fastställa verksamhetsmål och strategi, tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktör, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet, se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt säkerställa att bolagets informationsgivning präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig. (Ur Svensk kod för bolagsstyrning, 2008, avsnitt III.3) 10
11 V ad har citatet ur den nya svenska bolagskoden att göra i en bok om informationsteknologi (IT) och informationstjänster? Frågan är berättigad. IT uppfattas ju ofta som en fråga för specialister och tekniker, IT-frågorna hamnar sällan på styrelsens bord. Och när de någon gång gör det så kan det hända att vissa i styrelsen upplever att de inte riktigt har kontroll över vad som ska beslutas. Styrelsen och ledningen kanske då abdikerar och överlämnar de viktiga besluten till IT-avdelningens tekniker. Specialisterna är sällan förtrogna med företagets strategiska planer, knappast ens med målen för den dagliga verksamheten. Många undersökningar visar att en viktig orsak till misslyckade IT-satsningar är att ansvaret hamnat för långt ner i beslutshierarkin. Projektledningen har saknat överblick och befogenhet att fatta de avgörande besluten. I en undersökning, IT-styrning i privat och kommunal verksamhet 2007, utförd av Öhrlings/PriceWaterhouseCoopers, intervjuades ekonomicheferna i 400 svenska företag och kommuner. I rapporten konstateras bland annat att många företag upplever att IT-kostnaderna är alltför höga i förhållande till den nytta man tycker sig få ut av IT; att många företag saknar styrmodeller för IT-verksamheten och att man i mycket få företag rapporterar strategiska nyckeltal kring IT-verksamheten till ledningen. I en motsvarande global undersökning utförd av PriceWaterhouse- Coopers på uppdrag av IT Governance Institute (ITGI) i USA och publicerad 2008 tidigare undersökningar har publicerats 2004 och 2006 redovisas liknande resultat. Rapporten utmynnar i några viktiga konstateranden. Informationsteknologin ökar stadigt i betydelse. Samtidigt noterar rapportförfattarna att även om kontrollen över informationsteknologin i ökande utsträckning hamnar på ledningsnivå så ligger ansvaret för de dagliga informationstjänsterna fortfarande huvudsakligen på IT-chefens bord. Det blir allt vanligare att behovet av IT-styrning på 11
12 ledningsnivå erkänns, och många företag redovisar en mycket positiv bild av IT-styrningen i det egna företaget. Representanter för IT-sidan är i allmänhet något mindre nöjda med det egna företagets hantering av IT. Det tycks också finnas ett stort utrymme för förbättringar när det gäller hur informationsteknologin är anpassad till hur företagen styrs i övrigt. I rapporten redovisas ett antal problemområden där företagen upplever att de har problem. Det handlar då främst om informationssäkerhet, regelefterlevnad och problem kring människors sätt att fungera. Med tanke på hur viktiga informationstjänsterna är i företagens verksamhet i dag, och hur stor andel av företagens investeringar som handlar om informationshantering och informationsteknologi, så visar detta på att styrelse och företagsledning bör ta en mer aktiv roll i företagens IThantering talets alla företagsskandaler har också bidragit till att kraven har skärpts på att företagsledning och styrelse ska ta ett personligt och fullt ansvar för företagens informationshantering och för den information företagen ger om sig själv. Vi har fått SarbanesOxley-lagstiftningen (SOX) i USA med dess ökade krav på styrning och kontroll. I Europa har EU utfärdat direktiv som skärper kraven på företagens interna och externa information och på framför allt den finansiella kontrollen. De nya direktiven skulle ha varit inarbetade i respektive lands nationella lagstiftning från och med andra halvåret Den svenska lagstiftningen dröjer dock fortfarande vid årsskiftet 2008/2009. Styrelsen och ledningen ges alltså ett ökat ansvar för den information som företagen ger om sig själva. Likaså skärps kraven på företagens riskhantering och interna kontroller. Det bör då ligga i alla styrelsemedlemmars intresse att företagen bygger upp sina interna kontrollsystem och hanterar risker på ett medvetet sätt, och att företagets informationstjänster fungerar så att den information som tillhandahålls går att lita på. Samtidigt kan man vända dessa utökade kontroller till något positivt, se dem som en möjlighet att ytterligare utveckla och förbättra företagets processer. 12
13 Information möjligheter och risker s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s KAPITEL 1 2 s 9 13
14 Sammandrag Hantering och användning av information har blivit allt viktigare såväl inom företagen som i samhället i stort. Med hjälp av ny teknologi har vi lärt oss att hantera stora datamängder. Data kan lagras, bearbetas och modifieras samt göras tillgängliga som användbar information i företagens värdeskapande processer. All information är inte lika betydelsefull. Därför ligger det i företagets intresse att göra den egna informationsportföljens sammansättning tydlig. Information bör klassificeras både efter hur viktig den är för verksamheten och efter hur sekretessbelagd den bör vara. Med verksamhetens ökande beroende av informationstjänster följer ökade risker. Informationsriskerna kan grovt sammanfattas i: risk för felaktig information på grund av misstag eller förfalskning; risk för läckage, informationsstöld eller otillbörlig spridning; risk för att informationen går förlorad eller inte är tillgänglig; risk för att information missbrukas eller används på ett felaktigt sätt; risk för att viss information aldrig registreras och därför går förlorad. Varje företag behöver någon som ansvarar för informationssäkerheten och som följer utvecklingen på området. Större företag kan behöva en hel säkerhetsavdelning. Den/de säkerhetsansvariga ska fungera som internkonsulter. Den som äger processerna och använder informationen ska fatta de slutliga besluten om säkerhetsnivåer och acceptabla risker. Varje företag behöver ha sin informationsarkitektur dokumenterad som en del av affärsarkitekturen. Dokumentationen av företagets informationsarkitektur ger ett underlag för bedömning av var företaget behöver satsa på IT-området. 14
15 I nformationshantering ingår som en väsentlig del i all organiserad verksamhet, privat såväl som offentlig, vinstdrivande som ideell. Detta kapitel ska handla om information i allmänhet och om hur information hanteras i företag och organisationer. Hur använder vi information i olika verksamheter? Vilken information är viktig? Vilken information är värdefull för företaget, och hur skyddar vi denna information och de värden den representerar? Hur skapar och realiserar vi värde för företaget med hjälp av information? En viktig aspekt av problematiken kring informationsbehandling är sambandet mellan tillgänglighet och värde. Information är värdefull bara om någon har användning eller nytta av den. Information som alla har tillgång till och kan använda som de vill har inte något direkt, ekonomiskt värde för någon enskild. Däremot kan sådan allmänt tillgänglig information ha ett stort indirekt värde för samhället och för dess enskilda medlemmar. Ju större den gemensamma kunskapsbasen är i samhället eller i en organisation, desto bredare är kontaktytorna mellan människorna, och desto större är chansen att nya, berikande kombinationer av tankar och idéer ska uppstå i samhället eller företaget. Detta är ett starkt argument mot onödigt hemlighetsmakeri såväl internt som externt. Å andra sidan kan det inte alltid undvikas att viss information hålls hemlig. Lagar och bestämmelser kan kräva detta. Företag och organisationer väljer själva att hemlighålla information och endast ge begränsad intern spridning åt vissa uppgifter. Det kan till exempel handla om bolagets finansiella ställning. Företaget vill behålla kontrollen över den bild av sig och verksamheten som syns utåt. Denna strävan efter sekretess måste hela tiden balanseras mot marknadens och andra intressenters behov av korrekt information och nödvändigheten av att de anställda har tillgång till all den information de behöver för sitt arbete. 15
16 Information och data Begreppet informationsteknologi (IT) är ett relativt nytt begrepp. Tidigare använde man som redan nämnts i introduktionen uttrycket Automatisk Databehandling (ADB). Det sistnämnda uttrycket beskriver egentligen bättre vad det handlar om. Datoriseringen och den därmed sammanhängande utvecklingen av kommunikationsteknologin har inneburit att vi skaffat oss allt kraftfullare verktyg att snabbt hantera stora datamängder. Det finns skäl att göra en åtskillnad mellan data och information. Så länge uppgifter finns i datorsystemen talar vi om data. Först när data används av en människa som kan göra något meningsfullt av tillgängliga data förvandlas data till information. Ny information i kombination med personalens tidigare färdigheter och kunskaper blir en utvidgad kunskap som i en arbetsprocess ytterligare kan förädlas. Rena data, ren databehandling, skapar inga värden för företaget. Värden uppstår först när individerna i en organisation gör data meningsfulla och sedan använder informationen på ett värdeskapande sätt. Detta glömmer man ofta bort när man driver utvecklingsprojekt inom IT. Projekten ses som rena teknikprojekt där man inte tar hänsyn till de mänskliga och sociala aspekterna. Det är trots allt människor, i organisationer uppbyggda av människor, som hanterar informationen. Ny teknik är värdefull bara om den möjliggör eller stödjer nya och förbättrade arbetsprocesser och skapar värden för organisationen. Hur har den automatiserade databehandlingen utvecklats? Utvecklingen på dataområdet har inneburit en ständigt ökad kapacitet att hantera allt större datamängder. Moores lag, som brukar citeras i sammanhanget, säger att antalet transistorer som ryms på ett chip fördubblas vartannat år ibland talar man om 18 månader samtidigt som priset halveras. Det betyder att både processorkraft och datalagringsutrymme 16
17 Hur viktig är tekniken? s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s 2 s KAPITEL 2 2 s 17 9
18 Sammandrag Alla företag är i dag mer eller mindre beroende av informationsteknologi. Detta beroende varierar mellan företag av olika storlek och med olika inriktning. Man kan klassificera företagets teknikberoende längs två axlar. Längs den ena axeln mäter man hur beroende företaget är av att informationen är tillgänglig. Måste informationssystemen vara tillgängliga alla dagar, 24 timmar om dygnet, eller räcker det att de är igång under arbetstid på veckodagarna? Hur långa avbrott kan tolereras? Hur snabbt måste systemen svara när användare begär information ur systemen? Den andra axeln mäter hur beroende företaget är av att befinna sig i den tekniska frontlinjen. Måste ny teknik implementeras så fort den blir tillgänglig? Eller är det viktigare för företaget att systemen är pålitliga och tekniken beprövad? I det senare fallet talar vi om ett defensivt beroende, i det förra är beroendet offensivt. Ett företag med ett starkt defensivt beroende bör sätta säkerheten främst. Ett företag med ett offensivt beroende har en högre riskexponering och bör satsa på riskanalys. Ny teknik innebär alltid okända risker. Betydelsen av en väldokumenterad arkitektur och en välfungerande infrastruktur växer parallellt med företagets teknikberoende. Företag med ett starkt teknikberoende behöver teknisk kompetens högt upp i företagshierarkin, i extrema fall till och med så att styrelsen inom sig kan behöva utse ett utskott för styrning av informationsanvändningen. Ju starkare företagets beroende av informationsteknologi är, desto mer kan styrelsen behöva ingripa aktivt i och ta ansvar för företagets hantering av IT. Informationsteknologin kan då vara själva grunden för företagets värdeskapande. 18
19 A ll verksamhet i dag använder informationstjänster och är följaktligen beroende av IT i en eller annan form. Teknikberoendet varierar dock i hög grad mellan företag. Därmed varierar även behovet av teknisk kompetens i företagsledning och styrelse. Även det mindre företaget vi kan kalla det Svantes Snickeri använder informationsteknologi. Offerter och fakturor skrivs på en PC och den anlitade bokföringsfirman bokför på dator. IT är en del av allas vår gemensamma infrastruktur. I den meningen ger informationsteknologin inte företagen några direkta konkurrensfördelar, snarare är det så att företag som inte utnyttjar teknologins möjligheter halkar efter i konkurrensen. Informationsteknologin skapar konkurrensfördelar och värde för ett företag genom det sätt på vilket företaget utnyttjar tekniken. Därmed är det också en stor skillnad mellan olika företag och mellan olika branscher vad beträffar hur beroendet kommer till uttryck. Enligt en forskningsrapport från MIT från 2005 representerar 7-Eleven i Japan ett lysande exempel på ett offensivt och framgångsrikt utnyttjande av informationsteknologins möjligheter. Liksom hos oss är 7-Eleven i Japan en franchisingkedja. Företaget har över försäljningsställen. Varje butik har egna datorer. Dessa är sammankopplade till ett riksomfattande datanät som även inbegriper leverantörer och distributörer men också externa informationskällor. Totalt datorer ingår i nätet. Alla beställningar sker över nätet, alla leveranser noteras i nätet och all försäljning registreras där. På butiksdatorerna presenteras även till exempel det lokala vädret, så att beställningarna kan anpassas till dagens väderförutsättningar med hjälp av den enskilda butikens försäljningsstatistik som relateras till väderförhållandena. Alla anställda 19
20 deltar i arbetet med att ta fram bästa varumix i butikerna, och har rätt att experimentera med beställning av nya varor. Systemet har drastiskt minskat lagerhållningstider och därmed kapitalkostnaderna samtidigt som antalet dagliga leveranser till de enskilda butikerna har minskat. Alltsammans har gjort att 7-Eleven år 2005 var Japans mest framgångsrika minuthandelskedja. Exemplet visar att även i branscher där man kan tycka att IT-beroendet kanske inte är så stort, kan en riktig IT-satsning ge mycket stora konkurrensfördelar. Hur kan IT-beroendet beskrivas? När man studerar ett företag beroende av informationsteknologi är det främst längs två axlar beroendet kan tydliggöras. Den ena axeln visar hur viktig tillgängligheten i informationssystemen är, den andra hur beroende företaget är av att hänga med i utvecklingen och använda den nyaste tekniken. En annan viktig distinktion att hålla i minnet är om företaget är verksamt inom en IT-relaterad bransch eller inte. Är de produkter och tjänster som företaget tillhandahåller IT-relaterade, så att produkterna skapar ett starkt IT-beroende? Å andra sidan kan företaget vara beroende av informationstjänster i sin interna verksamhet och i sitt sätt att göra affärer, oberoende av vad företaget producerar. Så är till exempel dagens banker i hög grad beroende av informationsteknologi medan bankernas tjänster inte är IT-relaterade annat än till sin yttre form. Däremot är företag som tillhandahåller system för mobil kommunikation och mobiltelefoner i högsta grad beroende av att hänga med i teknikutvecklingen i sina produkter, men behöver kanske inte i lika hög grad ligga i den tekniska frontlinjen när det gäller affärssystem eller produktionsmetoder. 20
21 Behovet av tillgänglighet Behovet av tillgänglighet är förhållandevis lätt att klargöra. Det handlar om ifall en tjänst ska kunna användas dygnet runt, alla veckans sju dagar, eller om det räcker att den är tillgänglig under arbetstid fem dagar i veckan. Det handlar också om hur snabbt systemen måste svara när användarna begär vissa data. Behovet klargörs bäst genom en analys av vad som händer om en tjänst uteblir. Vilka konsekvenser får det om systemet går ner och data ur systemet inte är tillgängliga under en minut, en timme eller en dag? För Svantes Snickeri fungerar IT-systemen som rena stödfunktioner. Bokföringen är utlagd på ett bokföringsföretag, och huvudsaken är att bokföringen sköts på ett lagligt och godkänt sätt, marginalerna är vida. Och när det gäller offerter, brev och fakturor, så kan företaget i värsta fall klara sig med en gammal skrivmaskin, om datorn är inne för reparation. Om vi å andra sidan ser på till exempel flygbolagens bokningssystem eller internetbankernas kundbetjäningssystem får vi exempel på system som måste fungera mer eller mindre utan avbrott alla dagar dygnet runt. Några timmars planerade avbrott någon sällsynt natt för uppgraderingar och underhåll är vad som kan accepteras, i övrigt ska systemen stå påslagna och gå oavbrutet. Opålitliga system med alltför frekventa oplanerade avbrott innebär inte bara direkta inkomstbortfall när systemen inte fungerar, utan också indirekta kostnader i form av irritation och vikande förtroende hos kunder och andra intressenter. När vi pratar om tillgänglighet pratar vi även om svarstider. Det finns standarder och normer som ger rekommendationer för vilka svarstider som krävs för att arbetet vid ett informationssystem ska fungera effektivt och inte skapa stress. Alla arbetsuppgifter ställer inte samma krav på systemen. Ett interaktivt och kontinuerligt arbete vid en skärm kräver betydligt kortare svarstider än ett mer intermittent arbete. Graden av stress hos den som ska utnyttja systemet påverkar naturligtvis också kraven på 21
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax
Läs merArbetsordning. för. Styrelsen. ICTA AB (publ)
Arbetsordning för Styrelsen i ICTA AB (publ) 1. Inledning 1.1 Styrelsen i ICTA AB (publ), 556056-5151, ( Bolaget ) har upprättat denna arbetsordning, som skall ses som ett komplement till reglerna i aktiebolagslagen
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts
Läs merInformationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.
Informationssäkerhetspolicy 2011-2014 1. Bakgrund Detta dokument fastställs av kommunfullmäktige och gäller för all verksamhet inom kommunen. Detta betyder att det inte finns utrymme att besluta om lokala
Läs merÅrsmötesdirektiv för Ersta diakonisällskap
Årsmötesdirektiv för Ersta diakonisällskap Val av styrelse och revisor Val och arvodering av styrelse och revisor ska beredas genom en av medlemmarna styrd, strukturerad och transparent process, som skapar
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;
Läs merInformationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
Läs merInformationssäkerhetspolicy
2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan
Läs merInterna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter
Interna riktlinjer för identifiering och hantering av intressekonflikter Antagen av styrelsen 2014-06-30 eturn Fonder AB P.O. Box 24150, 104 51 Stockholm, SWEDEN Office Address: Linnégatan 89 Phone +46
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning
Läs merNYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket
2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket
Läs merDe fem vanligaste säljutmaningarna
De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när
Läs merProvläsning Provläsning
Min Egobok David Beskow och Cina Staron Provläsning Min EGO -bok Uppsala Publishing House Min Egobok 2009 Författarna och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala
Läs merAvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet
ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,
Läs merIT-styrning i privat och kommunal verksamhet - Undersökning av 400 organisationer Jon Arwidson, 7 maj 2008
IT-styrning i privat och kommunal verksamhet - Undersökning av 400 organisationer Jon Arwidson, 7 maj 2008 2 It s all about transparency! 3 4 E-förvaltning för kommunal utveckling Med hjälp av IT kan en
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merVetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy
Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy 1 (6) Ändringshistorik Datum Version Beskrivning av ändring Vem 2014-01-07 PA1 Initial version Torulf Lind 2014-01-07 PA2 Uppdatering roller Torulf Lind 2014-01-17
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merRiktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merCompliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum
Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Vem är jag och varför dessa frågor? Styrelseledamot i CF sedan start Växelvis
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merÄgarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014
1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,
Läs mer10 tips för den ansvarsfulla entreprenören
10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 2 Att lyckas med sitt hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete kan bedrivas av företag i alla branscher och storlekar. Den enda skillnaden är att det är enklare i
Läs merKreativitet som Konkurrensmedel
www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett
Läs merKapitel 7 Hantering av tillgångar
Kapitel 7 Hantering av tillgångar Information och data som skapas, inhämtas, distribueras, bearbetas och lagras i en organisation är en av dess viktigaste tillgångar. Graden av tillgänglighet, sekretess
Läs merProvläsning Förord 1
Förord Provläsning 1 ProjektSamarbete - metodbok för effektiva projekt 2 ProjektSamarbete - metodbok för effektiva projekt 2009 Författaren och Uppsala Publishing House AB Adress Uppsala Publishing House,
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om it-system, informationssäkerhet och insättningssystem;
Läs merKöpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.
Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta
Läs merEnkätundersökning 2009
Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.
Läs merMin syn på Optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts
Läs merBilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Läs merPunkt 19 Riktlinje för regelefterlevnad
1 Tjänsteutlåtande 2018-04-24 Diarienummer: Handläggare: Katrin Kajrud Tel: 031-368 55 12 E-post: katrin.kajrud@gotalejon.goteborg.se Punkt 19 Riktlinje för regelefterlevnad Förslag till beslut i styrelsen
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merUppförandekod för personal på Rala
Dokument: Version 1.0 Code of Conduct för personal på Rala Rala AB Styrelsen beslut December 2013 Innehåll Innehåll... 2 Introduktion... 3... 3 Våra affärsprinciper... 3 Respekt för mänskliga rättigheter...
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post
Datum Diarienr 2011-12-12 750-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut
Läs merIntern kontroll enligt koden.
Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merRiktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB
Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den
Läs merSkärpta krav för informationssäkerhet, IT-verksamhet och insättningssystem. Jonas Edberg och Johan Elmerhag 20 maj, GRC 2015
Skärpta krav för informationssäkerhet, IT-verksamhet och insättningssystem Jonas Edberg och Johan Elmerhag 20 maj, GRC 2015 Om företaget Hos Transcendent Group möter du erfarna konsulter inom governance,
Läs merUPPFÖRANDEKOD Kort version
UPPFÖRANDEKOD Kort version Portsystem är en det samarbetspartner utöver kundanpassade vanliga och specialist på m. Vi har engaport- och dockningssyste arbetar för att m so re ta be ar ed m de ra ge nden,
Läs merSMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.
SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,
Läs merInnehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter
CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merRiktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern
Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och
Läs merHur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2015-10-01. Föreläsare
Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2015-10-01 Föreläsare Satish Sen Kaleidoscope Ann Theander Grant Thornton Hans Svedberg Maqs Advokatbyrå
Läs merPolicy och strategi för informationssäkerhet
Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy
Läs merPolicy för informationssäkerhet
Policy för informationssäkerhet Informationssäkerhet är den del i organisationens lednings- och kvalitetsprocess som avser hantering av verksamhetens information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda
Läs merIT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16
IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten
Läs merFörslag till principer för valberedningens tillsättning jämte instruktioner för
Förslag till principer för valberedningens tillsättning jämte instruktioner för valberedningen samt ersättning till valberedningens ledamöter Det föreslås att årsstämman i Smart Eye Aktiebolag (publ) den
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merPERSONAL. Kan, vill och vågar. Tema: En andra chans? Få delar ägarskap och vinst trots förtjänster
PERSONAL FACKTIDNINGEN FÖR PERSONALANSVARIGA #5 2012 & L E D A R S K A P Kan, vill och vågar Jernhusen tror att människor med god självinsikt driver företag framåt. Ulrika Frisk och Angela Rossi hjälper
Läs merHUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD
HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett
Läs merProfilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil
Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.
Läs merVEM TAR IT-RISKEN. Lars Gunnerholm CISA CISM
VEM TAR IT-RISKEN Lars Gunnerholm CISA CISM Min presentation, innehåll Vem är Lars Gunnerholm IT- områdets utveckling IT- risker och utvecklingen Revisorns uppgift/roll Riskområden Vem tar risken? Hur
Läs merReglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet
Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL
POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta
Läs merCODE OF CONDUCT. Vår gemensamma uppförandekod ODE. Denna policy godkändes av Coors styrelse 11 december 2014.
ODE CODE OF CONDUCT Vår gemensamma uppförandekod Denna policy godkändes av Coors styrelse 11 december 2014. VD ORD VÅRA GEMENSAMMA SPELREGLER Etik handlar i grunden om vilka handlingar som anses rätt och
Läs merKontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag?
Kontinuitetshantering IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? IT-avbrott - hur beroende är ditt företag? Automatisk kontroll av mängd och vikt, kontinuerlig övervakning av kyl- och frystemperaturer,
Läs merRiktlinjer för intern styrning och kontroll
1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser
Läs merKom igång med internetbanken företag. Så gör du.
Kom igång med internetbanken företag. Så gör du. Välkommen till internetbanken företag Med internetbanken får du en bra överblick över företagets samlade affärer, ekonomisk information i realtid och funktioner
Läs merRENEWS HANDBOK RENEW SERVICE AB
RENEWS HANDBOK Du som är leverantör och samarbetspartner är välkommen att leva upp till våra ambitioner att vi ska göra ett bra jobb tillsammans och se till att våra boende har det bra hos oss. RENEW SERVICE
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merTMP Consulting - tjänster för företag
TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.
Läs merFör att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter
Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och
Läs merErsättningspolicy. Allmänt. Bankens verksamhetsmål. Syfte med rörlig lön till anställda. Kriterier för rörlig lön. Definitioner
Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen 2013-08-27 Ersätter tidigare fastställd 2012-12-18 Allmänt Syftet med denna policy är att styrelsen i Bjursås Sparbank AB (nedan kallad banken) ska ange grunder
Läs merBolagsstyrningsrapport Gävle Energi AB
Bolagsstyrningsrapport 2017 Gävle Energi AB Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Ägarstyrning...3 3 Uppfyllelse av bolagsordning och ägardirektiv...3 4 Styrelsens och verkställande direktörens arbete...3
Läs merLedaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning
Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig
Läs merINFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2
INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2
Läs merArbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören för Möja Konsumtionsförening
Arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören för Möja Konsumtionsförening Denna arbetsordning gäller för styrelsearbetet i Möja Konsumtionsförening. Arbetsordningen skall bli föremål
Läs merNy i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på
Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen
Läs merPunkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon
2016-06-09 Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon Förslag till beslut - att anta framlagd VD-instruktion för Försäkrings AB Göta Lejon FÖRSÄKRINGS AB GÖTA LEJON VD-instruktion
Läs merReglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar
Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25 53 VIMMERBY KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25, 53. Syfte
Läs merVägen mot affärsplanen
Vägen mot affärsplanen 1. Analys av affärsplan (Nocturnal Vision) 2. Ini:al affärsidé 3. Format för affärsplan 4. Iden:fiera de kri:ska resurser och partners som krävs för genomförandet av er affärsidé.
Läs merMidsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)
Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merOKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT
Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver
Läs merMed kunden i fokus Kurshäfte 2011
Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Skylttextning Sälj mer med service! Praktisk butiksekonomi Skapa en egen hemsida Mera - sälj mer med service! Utveckla din befintliga hemsida Marknadsföring & marknadsplanering
Läs merAttentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1
Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet
Läs merAnvisning för intern kontroll och styrning
Bilaga 14 Sida 1 Styrelsen 2016-06-07 Handläggare: Anders Söderberg Tel: 031-368 4018 E-post: anders.soderberg@goteborg.com Anvisning för intern kontroll och styrning Förslag till beslut i styrelsen för
Läs merHur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?
Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? 2015-02-03 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen
Läs merInsamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen
Fastställd av styrelsen den 9 november 2015 Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta stiftelsens angelägenheter.
Läs merReviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1
Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Avsnitt 6-9. Styrelseordförandes uppgifter, styrelseutvärdering m m Informationsdag för nya kodbolag Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 6. Styrelseordförande Styrelsens
Läs mer1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001
R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport
Läs merUtveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Läs merUppförandekod för representanter för Olov Lindgren
Uppförandekod för representanter för Olov Lindgren Antagen 2018-05-14 Ansvarig: Ledningsgruppen Inledning Uppförandekoden sammanfattar de regler och värderingar som alla inom Olov Lindgren arbetar efter
Läs merINSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING
INSTRUKTION FÖR MOMENT GROUP AB (PUBL):S VALBEREDNING 1. Inledning 1.1 Allmänt om Moment Groups valberedning Styrelsen har beslutat att Moment Group ska följa den svenska Koden för bolagsstyrning ("Koden").
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs merREMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II
Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID
Läs merTa steget in i SIS värld
Ta steget in i SIS värld Innehåll Vår värld är din värld 5 Vad är en standard och standardisering? 7 Det här är SIS 9 Nyttan med standarder 11 Internationell standardisering 13 Standardiseringsarbete
Läs merE-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på
E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8
Läs merHänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?
Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter
Läs merInformationssäkerhet - Instruktion för förvaltning
Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Innehållsförteckning 1. INFORMATIONSSÄKERHET...3 2. ORGANISATION OCH ANSVAR INFORMATIONSSÄKERHET...4 2.1 KOMMUNSTYRELSEN... 4 2.2 NÄMND OCH BOLAG... 4
Läs mer