REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE"

Transkript

1 REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE HUR KAN EN AVSKAFFAD REVISIONSPLIKT TÄNKAS PÅVERKA VERKSAMHETEN HOS REVISORER, BANKER SAMT SKATTEVERKET? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Helena Emilsson Jelena Maljukanovic VT 2008:KF11

2 FÖRORD Först och främst vill vi tacka vår handledare, Urban Österlund, som har ställt upp och väglett oss genom arbetet. Ett stort tack till våra respondenter som har gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vår studie baseras på utförda intervjuer med Jan Andréasson, Mats Persson, Inger Sjöberg samt Kent Björkdahl. Deras åsikter och erfarenheter har betytt mycket under uppsatsens gång. Vi vill även tacka våra opponenter, Karolina Johansson och Josephine Strand, som har gett oss respons och konstruktiv kritik under skrivandets gång. Borås den Helena Emilsson Jelena Maljukanovic

3 Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande Engelsk titel: The abolishing of statutory audit Utgivningsår: 2008 Författare: Helena Emilsson, Jelena Maljukanovic Handledare: Urban Österlund Abstract Today there is an ongoing debate whether or not Sweden should abolish the duty of audit for small joint stock. The starting shot for the discussion is that it can be seen as an administrative burden for a small company. If the proposal goes through, all companies will encompass the new regulation in the year The referral authorities has not yet put forward their opinions and therefore, we can today in our study, only speculate around the affects of a possible abolished duty of audit. We have chosen to start from three groups of interest, auditors, banks, and the IRS. Sweden s statutory audit is more comprised than the remaining European countries, since it does not only include account audit but also administrational audit. Today there are many discussions regarding the threshold value for a joint stock and the variation is big between the countries within the EU. This is a problem, because there are divided opinions about where to set the boundaries. The suggestion that has been presented means that all finance and listed companies should be obliged to have a qualified auditor and other bigger companies should include a of duty of audit if they fulfil more than one of the following conditions: More than 83 million SEK in turnover, more than 41, 5 million SEK in assets or if the company have more than 50 employed. The theory starts from an international perspective to later describe how the duty of audit looks like in Sweden. We have taken other countries rules into consideration, especially Denmark, since they have recently abolished the duty of audit for small companies. What our study has shown, is that an abolishment of the duty of audit to a high degree will have an influence on the future work of the auditor. Audit is of great importance for the market, as the audit can be seen as a quality and a security stamp and it gives a reliable picture of the company. Banks are participants who share the same opinion as the auditors since the audit is the basis for credit allowance. Through the audit the IRS receive the information they need to control whether the company is managing charges and taxation. The Swedish connection between the audit and taxation is very strong and if the report reduces, anxiety is that the taxation follows after. Everything points to that there will be some kind of replacement to the audit, and before the remaining interest groups have left their point of view, we have to expect this. Alternative services will be presented and many audit bureaus have already begun to publish these. The bank will in the future claim some kind of documentation and signature that confirms that the information is reliable and impartially revised. Keywords: Duty of audit, audit, abolish the duty of audit, auditor, bank, the IR - 2 -

4 Sammanfattning Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommer samtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år Remissinstanserna har fortfarande inte lagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna av en eventuellt slopad revisionsplikt. Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om de gränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem, eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts fram innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie ska vara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställning till allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hur revisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, speciellt Danmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri bygger på genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studie har visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i räkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen. Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag ger en trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikten eftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket den information som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning. Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskar redovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idag kommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och de resterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kring effekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redan börjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form av dokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad. Nyckelord: Revisionsplikt, revision, avskaffande av revisionsplikt, revisor, bank, Skatteverket

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Centrala begrepp Disposition Metod Teori och tolkning Kvalitativ forskningsmetod Val av metodansats Sekundärdata Primärdata Undersökningens genomförande Respondenter Intervju Validitet och reliabilitet Teoretisk referensram Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv Revisionspliktens avskaffande i Danmark Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll Revisionens intressenter Revisorer Banker Skatteverket Empiri Revisionsbyråer Gothia revision AB Ernst & Young AB Skandinaviska Enskilda Banken Skatteverket Analys Analys av våra respondenter Analys av revisorsintervjuer Analys av intervju med bankrepresentant Analys av intervju med Skatteverkets representant28 6. Slutsatser Slutsats av revisorsintervjuer Slutsats av intervju med bankrepresentant Slutsats av intervju med Skatteverkets representant Förslag till fortsatt forskning Källförteckning BILAGOR Bilaga I Intervjufrågor till revisorerna Bilaga II Intervjufrågor till representant för banken Bilaga III Intervjufrågor till Skatteverket

6 1 INLEDNING Vårt inledande kapitel beskriver bakgrunden till uppsatsämnet som följs av en problemdiskussion samt en problemformulering. Vi redogör för syftet med vår uppsats och för vilka verksamheter vi har valt att avgränsa oss till. Kapitlet avslutas med stycket centrala begrepp som ger substans i bakgrundsinformationen samt arbetets disposition. 1.1 Bakgrund Idag förs en debatt huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Revisionsplikten har varit obligatorisk för samtliga svenska aktiebolag, oberoende av dess storlek, ända sedan den 1 januari Syftet med lagen angående aktiebolagens redovisning var att minska den ekonomiska brottslighet som förekom inom denna bolagsform. 1 Redovisningens historia sträcker sig längre tillbaks i tiden, redan i 1895 års Aktiebolagslag utformades krav på revision av aktiebolag. 2 Revisionsplikt innebär att bolagets räkenskaper skall granskas av en opartisk person i form av en godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorn utses vid en bolagsstämma av ägarna och skall vidare granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och VD: s förvaltning. Det finns både intern- och extern redovisning beroende på vem som har intresse av den ekonomiska informationen. 3 Sverige och Malta är idag de enda länderna inom EU som har kvar revisionsplikt för småföretag. Övriga länder i EU har valt att hjälpa småföretagarna genom att underlätta revisionen. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt kan ses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, har gjort uträkningar och kommit fram till att revisionsplikten i genomsnitt kostar omkring kronor för ett litet aktiebolag med en omsättning på mindre än 3 miljoner kronor om året och upp till 10 anställda. För de mindre aktiebolagen är revisionsplikten mycket kostsam, och många småföretagare anser att kostnaden till och med överväger nyttan med revisionen. De stora bolagen som har mycket högre omsättning har ett större behov av finansiell rapportering och revisorsgranskning. 4 Den 3 april år 2008 presenterades ett delbetänkande för regeringen, där f.d. Justitierådet Bo Svensson, som agerat utredare i frågan, överlämnade delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) till justitieminister Beatrice Ask. Denna fråga har varit mycket omdiskuterad och skulle innebära att Sverige gör en anpassning till EU och därmed går tillbaka till den ordning som gällde i Sverige före år Förslaget innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning Fler än 50 anställda 1 Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005) 2 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 3 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006) 4 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) - 5 -

7 Förslaget innebär att de undantag som finns nämnda i EG: s fjärde bolagsdirektiv kommer att utnyttjas maximalt och att Sverige använder samma gränsvärden som bland annat Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Sverige är känd som stat för att oftast ha en säregen lösning vilket det kanske blir ändring på. I och med förslaget försvinner revisionsplikten för de små bolagen och de får frihet att välja de redovisnings och revisionstjänster som de själva anser sig behöva. Utbudet av dessa tjänster kommer att öka och därmed priset sjunka vilket ger de svenska småföretagen en ökad konkurrenskraft. Besparingarna som småföretagarna kommer att göra har beräknats till cirka 5,8 miljarder kronor om året och denna summa inkluderar endast arvodet och inte all den övriga tid som exempelvis spenderas med revisorn. I delbetänkandet föreslår utredningen nedanstående åtgärder för att uppmuntra frivillig revision: 1. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen ska slopas, då revisorn idag är skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. 2. Utredningen föreslår att revisorns anmälningsplikt avskaffas. I dag är revisorn skyldig att granska klientens skyldighet att betala skatt, och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. Förekommer detta ska revisorn påpeka eller anmäla missförhållanden. 3. Utredningen föreslår att revisorns mandattid förkortas till ett år, istället för den fyraåriga perioden som väljs idag. 4. I dag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från och med den 1 juli 2010 och användas först det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni Ett slutbetänkande skall presenteras i september 2008, där utredningen kommer att fokusera kring revisorernas skadeståndsansvar och om det idag rådande förbudet för revisionsbyråerna att erbjuda redovisningstjänster. Den frivilliga revisionen beräknas bespara 5,8 miljarder kronor rena revisionskostnader för de svenska småföretagarna. Detta innebär 5,8 miljarder kronor i friska pengar som istället kan läggas på mer personal, personalutbildning, högre vinst eller inventarier. Vad gäller avskaffandet av förvaltningsrevisionen kommer det som inte tas bort istället förflyttas till räkenskapsrevisionen. Revisorns anmälningsplikt kommer sannolikt att försvinna, då skadeståndet idag riktas mot revisorn och inte styrelsen vid brottslig verksamhet. Det här vill utredningen alltså ha ändring på, eftersom revisorn inte ses som det avgörande elementet i frågan om ekonomisk brottslighet. Skatteverket vill utöka sin verksamhet för stärkt kontroll. 5 Det som sker i praktiken är att bankerna först och främst kommer att se över sina rutiner för kreditgivning, skatteverket måste se över sina kontrollrutiner liksom företagets kunder och leverantörer. Många tycker att revisorns arvode är för högt, och menar att vi i Sverige har färre företagare i och med kravet på revision. I små bolag är ägare och företagsledare ofta samma person, vilket gör att revisionsplikten känns onödig kl. 14: kl.12:00-6 -

8 1.2 Problemdiskussion Grundtanken bakom vårt uppsatsarbete är att forska kring hur en avskaffad revisionsplikt skulle förändra situationen för ett flertal aktörer på marknaden såsom revisorer, banker samt Skatteverket. Revisorer ser på avskaffandet ur ett marknadsperspektiv, där framtiden kanske inte ser så ljus ut. Bankens kreditavdelning måste se över sina rutiner och bevilja lån utan revisionen som beslutsunderlag. Skatteverkets bekymmer har med minskade skatteintäkter att göra, och måste således utveckla både nya och bättre kontrollsystem. Såsom revisionen ser ut idag påträffas ekonomisk brottslighet och vår frågeställning om avskaffande av revisionsplikten och vilka som påverkas av detta är nära kopplat till detta problem. En anledning till att revisionsplikten finns kvar i de små aktiebolagen har hittills varit att minska kriminaliteten som oftast visar höga siffror i denna bolagsform. Skatteverket oroar sig inte bara för minskade skatteintäkter, utan ser även andra effekter som bland annat minskad kvalitet på bokföringen samt ökad ekonomisk brottslighet. Till sist kan förslaget komma att påverka det svenska välfärdssystemet. Direktkontakt kommer istället att ske mellan småföretaget och Skatteverket vilket innebär att revisorns roll som förmedlare däremellan försvinner. Missnöjet är störst hos Skatteverket och bankerna, men det finns dock många som kan se ett positivt resultat av slopad revisionsplikt. Efterfrågestyrd revision ses som en positiv effekt samt att revisionen inte blir så standardiserad som den tidigare har varit. Sverige är medlem i EU och anammar allt mer internationella regler vad gäller redovisningsnormer och principer. EU skulle kunna underlätta situationen genom att arbeta fram en gemensam definition av ett småföretag som skall gälla för samtliga medlemsstater. Frågan om var gränserna bör ligga för småföretag hör ihop med frågan om slopad revisionsplikt, och därför kommer vi att beakta den frågan under vår fortsatta studie. Danmark avskaffade revisionsplikten för småbolag år 2006 och vi kan se utveckling och konsekvenser hos dem som bra referenser för vår forskning. Finland avskaffade revisionsplikten i juli år 2007, vilket innebär att det är för tidigt att se konsekvenserna. Trots ett önskat införande av revisionsfrihet var det endast 6,5 % av småbolagen i Danmark som valde bort revisionen. En del revisorer kan se att utvecklingen leder till en mer äkta kundrelation eftersom kunderna själva kontaktar revisorn om önskad revision, medan många revisorer menar att slopad revisionsplikt innebär ett hot mot såväl marknaden som efterfrågan på revisorer. Kreditinstitut är i stort behov av revision som beslutsunderlag vid kreditbedömning. Vid en kreditbedömningsprocess finns andra delar än revision att beakta, men revisionen ses ändå som den viktigaste och mest avgörande delen

9 1.3 Problemformulering Det som diskuterats i problemdiskussionen har lett oss till följande problemformulering: Hur kan en avskaffad revisionsplikt tänkas påverka verksamheten hos revisorer, banker samt Skatteverket? 1.4 Syfte Syftet med vår uppsats är att förklara och beskriva hur en eventuellt slopad revisionsplikt skulle påverka verksamheten hos utvalda respondenter, och studera omständigheterna kring förslaget ur revisorers, bankers samt Skatteverkets olika synvinklar. 1.5 Avgränsning Vår avgränsning innebär att vi kommer att rikta in oss på effekterna av slopad revisionsplikt ur ett intressentperspektiv. Vi har valt att se denna fråga ur revisorers, bankens samt Skatteverkets synvinklar. Vi har valt att ta kontakt med en liten och en stor revisionsbyrå. Vi tror att dessa två kommer att påverkas olika mycket om förslaget går igenom, och vi tror även att vår forskning blir mer tillförlitlig. Vi har valt banken SEB som respondent, då vi tidigare under utbildningens gång haft ett bra samarbete. Vi kommer inte att se till någon annan bank, på grund av att kreditbedömningsprocessen är likvärdig hos de flesta bankerna. Vi kommer även att intervjua en person hos Skatteverket som är väl insatt i frågan. Vi är medvetna om att det finns många andra aktörer på marknaden som skulle påverkas av slopad revisionsplikt. Varför vi valt att avgränsa oss till dessa tre är för att de skulle påverkas mest och i störst omfattning av förslaget. I frågan om andra EU-länders revisionsfrihet kommer vi endast att se till utvecklingen i Danmark, då den införda revisionsfriheten i detta land har debatterats mycket i Sverige

10 1.6 Centrala begrepp Definitionen av småföretag är ett diffust begrepp och idag finns ett flertal olika gränsvärden som olika organisationer fastställt. De olika variablerna som avgör storleken på företaget är omsättning, balansomslutning samt antalet anställda EU-kommissionens definition av SME SME står för Small Medium Sized Enteties vilket betyder små och medelstora företag. EUkommissionen har publicerat rekommendationer som gäller från den 1 januari 2005 där de fastställt sin definition av små och medelstora företag (SME). 7 Medlemsstaterna måste dock inte följa den. Att följa definitionen är dock obligatoriskt när det gäller statligt stöd där små och medelstora företag ges en mer förmånlig behandling än andra företag, eftersom förmånsbehandling ska godkännas efter gemenskapens regelverk. Om mer än ett av kriterierna uppfylls måste företaget ha revisor. Små och medelstora företag enligt kommissionens definition har färre än 250 anställda och en årlig omsättning som understiger 40 miljoner euro eller en balansomslutning som understiger 27 miljoner euro. De små företagen har mellan 10 och 49 anställda. Deras omsättning underskrider 7 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner euro. Mikroföretag tillhör kategorin små och medelstora företag men har färre än 10 anställda Definitionen enligt EU: s fjärde bolagsrättsliga direktiv Medlemsländerna kan befria småföretag från revisionsplikten om de har mindre än 50 anställda, en balansomslutning som understiger 3,65 miljoner euro eller en omsättning som understiger 7,3 miljoner euro Den svenska definitionen av småföretag enligt Årsredovisningslagen Sverige har anpassat sig till EU:s regleringsteknik vilket innebär att endast ett av tre gränsvärden får överskridas för att bolaget skall vara ett mindre företag. Överskrids ett värde blir företaget per automatik ett större företag. Sveriges definition av ett småföretag är 50 anställda, 50 miljoner SEK i omsättning samt 25 miljoner SEK i balansomslutning. 10 Vidare fastställde Danmark sina gränsvärden till 12 anställda, euro i omsättning och euro i balansomslutning Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 8 EU-kommissionens definition av SME :00 rekommendation (96/280/EG) 9 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 10 FAR samlingsvolymen (2007) del 1 11 Hugo, Linus (2008), Fler ekobrott om revisorn tas bort. Göteborgs-Posten del 2 s

11 1.7 Disposition Här nedan presenteras uppsatsens fortsatta disposition. Kapitel 2 Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg. Kapitel 3 Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt. Kapitel 4 I följande kapitel kommer vi att göra en översiktlig beskrivning av våra respondenters verksamheter som följs av en resumé av respektive respondents åsikt. Kapitel 5 I följande kapitel presenteras vår analys där vi sammankopplat vår teoretiska referensram samt empiri. Våra respondenter presenteras i den ordning som de behandlades i empirikapitlet. Kapitel 6 I följande kapitel kommer vi att redogöra för våra åsikter där vi diskuterar våra slutsatser med utgångspunkt från vår problemformulering

12 2 METOD Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg. 2.1 Teori och tolkning Empiriska observationer är våra iakttagelser, som i sin tur bygger på våra erfarenheter och de egna iakttagelser vi gör som forskare. Det är just dessa observationer, denna empiri som vi skall tolka och beskriva, och detta kommer vi att göra med hjälp av olika teorier. De observationer samt förförståelsen som vi har idag kommer att bilda ett mönster som till slut överensstämmer med utvecklade teorin. Vid tolkningsprocessen kommer vi att försöka förstå vår studies livsvärld, genom att skapa dialoger med våra utvalda respondenter. Vi kanske kan se att vår förståelse kommer att ändras och att vi kan komma till att byta åsikt Kvalitativ forskningsmetod En kvalitativ forskningsmetod lämpar sig på vår studie med tanke på syftet och problemformuleringen. Då vi önskar ökad förståelse för revisionsplikten och dess avskaffande så kändes den kvalitativa metoden som ett naturligt val. Metoden kännetecknas av att forskaren går på djupet och söker rikliga beskrivningar, gör osystematiska intervjuer samt strävar efter förståelse och beskrivning. Den kvantitativa metoden är inte lämplig för oss då den går mer på bredden. Metoden är oftast byggd på statistiska undersökningar. Fördelarna med den kvalitativa metoden är att den som vi intervjuar kan ge obegränsade svar och att metoden lägger tonvikten på detaljer och alla unika svar Val av metodansats Det finns ett flertal metodansatser att välja bland, den deduktiva, induktiva samt den abduktiva. Den deduktiva metodansatsen innebär att utgångspunkten ligger i teorin för att sedan övergå till empirin, och är således en teoretiskt grundad förklaringsmodell. Induktion är istället en empiriskt grundad förklaringsmodell, som tar sin startpunkt i empirin för att sedan övergå till teorin. Det finns ytterligare en förklaringsmodell som kallas för den abduktiva. Under den abduktiva forskningsprocessen sker en alternering mellan teori och empiri varvid båda omtolkas i skenet av varandra. Vår studie grundar sig på redan befintliga teorier och iakttagelser varför den deduktiva metodansatsen lämpar sig bäst för vår studie då den återberättar verkligheten på ett bra sätt Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) 13 Holme, I, Solvang, B. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997) 14 Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)

13 2.4 Sekundärdata Det finns många källor att utnyttja när det gäller sekundärdata. En sådan är processdata som skapas i samband med de löpande aktiviteterna i samhället såsom rapporter, tidningsartiklar, olika arkiv samt referat. Forskningsdata är data som har samlats in av andra forskare. Nästan all data och information är vinklat ur någons synvinkel och till någons fördel, men vi ska försöka att vara kritiska och objektiva och därefter redovisa våra egna tankesätt och slutsatser Primärdata Undersökningar kommer att genomföras hos utvalda respondenter och då i form av muntliga intervjuer. Våra frågeformulär som vi använder oss av läggs som bilagor i slutet av uppsatsen. 2.6 Undersökningens genomförande Vi har använt oss av panelstudier, det vill säga diskussioner med personer som har goda kunskaper inom ämnesområdet. Fallstudien går ut på att samla in mycket information inom ett avgränsat område. Denna studie omfattas av kvalitativ forskning med öppna intervjuer, och vi kan till viss gräns säga att vi har använt oss av evaluering. Detta innebär att vi kommer att diskutera kring effekterna om revisionsfrihet tas bort men vi kommer inte att ha möjlighet att testa teorin i praktiken Respondenter Som respondenter har vi valt tre intressenter på marknaden, som vi tycker påverkas mest av eventuellt slopad revisionsplikt. Dessa tre är revisorer, banken SEB samt Skatteverket. Varför vi har valt att ha SEB som respondent för kreditinstitut beror på att vi tidigare samarbetat med dem och att relationen har varit bra. Vi kommer att intervjua Mats Persson som är regionchef för SEB:s kreditavdelning i Västra Götaland. Skatteverket var ett naturligt val, och där kommer vi att intervjua Kent Björkdahl som har djupa kunskaper i ämnet. Kent arbetar på Skatteverkets rätts- och utvecklingsenhet sedan 1,5 år tillbaks, som för hans del är innebär redovisningsfrågor. Tidigare i karriären har Kent arbetat hos Kronofogdemyndigheten vilket gör att han har mycket erfarenhet inom branschen. Vi har valt att intervjua en revisor hos en internationell revisionsbyrå, Ernst & Young AB, och en revisor hos den mindre revisionsbyrån Gothia Revision AB belägen i Göteborg. Inger Sjöberg är auktoriserad revisor och arbetar sedan 23 år tillbaks hos Ernst & Young AB, och tjänstgör även internt med kvalitetskontroll och utbildning. Jan Andréasson är godkänd revisor hos Gothia Revision AB och har arbetat där sedan 30 år tillbaka. Vi känner att valet av en liten och en stor revisionsbyrå ger en mer rättvisande bild av vår studie och därmed ökar dess validitet. 15 Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) 16 Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)

14 2.7.1 Intervju Då verkligheten är komplex, kommer vårt arbete och våra intervjuer relateras till våra valda aktörers verklighet. Vi kommer att ställa öppna frågor där den intervjuade själv kan formulera svaren. Intervjun kommer att spelas in på ljudband, med komplettering av anteckningar. Vi använder oss av denna typen av intervju då den har större flexibilitet i form av att den intervjuade kan styra informationen själv. Den kvalitativa forskningsmetoden kommer att ge en djupare helhetsförståelse för ämnet. Intervjun kommer att vara ostrukturerad, det vill säga informell och ostandardiserad. 17 För att göra det så lätt som möjligt för personen vi intervjuar kommer våra frågor att vara korta och konkreta men respondenten har möjlighet till diskussion. Vanligtvis har forskare en viss teoretisk och empirisk kunskap om de fenomen som vi studerar, men vi kommer att vara öppna för nya synvinklar och ny information som den intervjuade kan bidra med. Vi kommer att ta kontakt via telefon och i förväg skicka våra frågor via e-post till respektive respondent. På så sätt får den intervjuade god tid på sig att förbereda sina svar, vilket ger oss mer genomtänkta svar. Vi har i förväg frågat varje respondent om en ljudbandspelare är tillåten vid mötet, och även underrättat respondenterna om att vår uppsats skickas till dem för ett godkännande innan vi offentliggör den. 2.8 Validitet och reliabilitet De bedömningskriterier som kan användas är validitet och reliabilitet. Validitetsbegreppet i sig innehåller de två begreppen giltighet och relevans. Giltighet säger något om den allmänna likheten mellan vårt teoretiska och vårt empiriska avsnitt. Om flera teorier tillämpas på ett och samma problem, och utfallet fortfarande blir detsamma, är validiteten hög. Reliabiliteten anger i hur hög grad resultaten från ett mätinstrument eller en mätmetod påverkas av tillfälligheter. 18 Syftet med kvalitativa studier är att få en bättre förståelse för vissa faktorer och då kommer inte den statistiska representativiteten i fokus, som i kvantitativa studier. Där är den insamlade informationen mer pålitlig (reliabel). Problemet med att få giltig (valid) information är i princip mycket mindre i sådana undersökningar än i kvantitativa studier, då vi i kvalitativa undersökningar har en mycket större närhet till det som studeras. Kvalitativa metoder har med sin flexibla planering och nära förhållande till informationskällan möjlighet att ge relevanta tolkningar. Endast genom kontinuerlig kritisk prövning och noggrannhet vid bearbetning av materialet kan vi uppnå en tillfredställande grad av reliabilitet och validitet. Det är inte tillräckligt att ha reliabel information. Mäter informationen något annat än det vi vill eller tror oss mäta kan den vara hur reliabel som helst, men den kan ändå inte användas för att pröva våra frågeställningar. En nödvändig förutsättning för detta är att vi också har valid information Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007) 18 Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) 19 Holme, I, Solvang. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997)

15 3 TEORETISK REFERENSRAM Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt. 3.1 Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv USA och England följer den anglosaxiska traditionen, och diskussionen om avskaffande av revisionsplikten för små bolag har varit intensiv i dessa länder, med anledningen att samhället i dessa länder vilar på korrekt, tillförlitlig och offentlig information. 20 I USA omfattas endast börsnoterade företag av revisionsplikt, och dessa styrs på en federalnivå medan de små bolagen styrs på delstatsnivå. Anledningen till att USA inte har krav på revision för de allra minsta bolagen är att det, ur ett etableringsperspektiv, ska vara lätt och lönsamt att etablera sig på marknaden. 21 USA har något som kan liknas vid Sveriges förvaltningsrevision, där revisorn gör skriftliga uttalanden. Skillnaden ligger i att granskningen inte görs av någon utomstående utan att den granskade själv intygar att det inte finns några fel i revisionen. 22 England avskaffade revisionsplikten år 1993 för SME. Idag utnyttjar % av alla aktiebolag revisionsfriheten, som även i England togs bort på grund av de höga kostnaderna för företagarna. Har intressenter trots detta krav på revision, är de alternativa tjänsterna till revision kostsammare än tidigare. Idag tillåts skatte- och rådgivningstjänster i England, dock inte i stora börsnoterade bolag. Banker och Skatteverket i England ställde sig emot slopad revisionsplikt medan revisorer hade delade åsikter. Inställningen hos den engelska regeringen var att kostnaderna översteg nyttan med revisionen. I England går revisionens utveckling mot en alltmer rådgivande funktion och på så sätt väntas även skattebrott upptäckas. 23 Tyskland har en fullkomligt slopad revisionsplikt för små aktiebolag sedan år 1984 och idag är det endast de medel och stora företagen som revideras av en kvalificerad revisor. De tyska gränsvärdena uppgår till euro i omsättning och 50 anställda. Även här är det tillåtet att ge revisionsklienten skatte- och rådgivningstjänster. 24 Cirka 90 % av de tyska företagen har idag en revisor som upprättar bokslut och deklaration, men istället för revision gör revisorn ett utlåtande om omfattningen av bokföringskontrollen. 25 Detta är Tysklands alternativ till revision. De franska småföretagarna undantas revisionsplikten om de ligger under gränsvärdena i omsättning och 50 anställda. 26 Dock omfattas finansiella institut av revisionsplikten även om de är definierade som småföretag. I Frankrike är det inte heller tillåtet av revisorn att erbjuda skatte- och rådgivningstjänster, dock får revisorn ge rekommendationer vad gäller val av redovisningsmetod. Idag tillåts skatte och rådgivningstjänster till klienterna i hela Skandinavien. I Finland lades förslaget om slopad revisionsplikt fram år 2003 men genomfördes år 2007 och då med gränsvärdena euro i omsättning och 3 anställda. Danmark avskaffade revisionsplikten i mars år 2006 vilket gör att vi någorlunda kan se hur landet påverkats Diamant, Adam. Revisorns oberoende (2004). 21 Flowe, J. The Regulation in Financial Reporting in the Nordic Countries (1994) 22 Cassel, Filip. Den reviderade revisorsrollen: En oren berättelse (1996) 23 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 24 Balans Nr 3/2005 Sällan revision av små företag i EU-länderna. s ( ) kl.12:00 26 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 27 Justitiedepartementet (2005)

16 3.2 Revisionspliktens avskaffande i Danmark Frågan om revisionsplikten var under år 2003 hög-aktuell i Danmark. Där presenterade Handels- och bolagsverket en rapport där de konstaterade att nyttan av den lagstadgade revisionen inte motiverade den årliga kostnaden på 1,7 miljarder DKR och därför föreslogs det att revisionsplikten skulle slopas. I rapporten lades gränsvärden fram för småföretag enligt EG: s fjärde bolagsrättsliga direktiv. I Danmark var FSR, vår motsvarighet till FAR, kritiska till rapporten. De ansåg att samhällsekonomiska vinster inte kan förknippas med slopad revisionsplikt och att revisionen skulle tappa sin trovärdighet. De menade också att den ekonomiska brottsligheten skulle öka och att Skatteverket skulle bli tvungna att öka sina resurser. 28 I mars år 2006 godkände det danska folketinget lag L50 som föreskriver att småföretag inte längre är skyldiga att utföra revision. Syftet med avskaffandet var även i Danmark att underlätta kostnaderna för de minsta bolagen, men idag två år senare har någon större effekt av förändringen ännu inte kunnat konstateras. 29 Erhvervs- & selskabsstyrelsens har gjort kontinuerliga undersökningar av den danska småföretagsbranschen för att ta reda på varför det inte blivit något större bortfall av revisionsklienter för de danska revisionsbyråerna. Anledningen har visat sig vara att danska företag fortfarande ser revision som det bästa medlet att skapa förtroende i sina affärsrelationer. Majoriteten av de tillfrågade företagen anser även att kostnadsbesparingen för att välja bort revisionen är för liten för att vara relevant, trots att de danska revisionsarvodena är mycket högre än de svenska. Kvalitetsstämpeln som företaget får genom revisionen är otroligt viktig om företaget till exempel behöver låna pengar. 30 Den danska revisionsmarknaden har inte genomgått någon dramatisk förändring och år 2009 ska en utvärdering ske av perioden som gått. Revisionsbyråerna i Danmark fokuserar idag på att leverera andra tjänster än revision, och då till exempel rådgivning, redovisningstjänster och assistans vid omstrukturering av företag Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll Revision anses spela en viktig roll i vårt samhälle eftersom revisorernas centrala uppgift är att kvalitetssäkra information. Utan tillförlitlig information fungerar vårt samhälle och dess respondenter dåligt. När vi beskriver en revisors uppgifter, brukar vi säga att de uppfyller en attestfunktion. Redovisare ger sin attest genom att lämna en ren revisionsberättelse enligt god redovisningssed. Värderingar spelar en allt viktigare roll i revisorsyrket och ledorden för professionen är oberoende, objektivitet och integritet. Ett antal skandaler inom revision ligger bakom oss, som exempelvis Enron & Worldcom i USA och Skandia i Sverige, vilket har lett till att näringslivet reagerat starkt och därför förändrat regelverkets struktur. Om vi går långt tillbaka i tiden kan vi lättare dra slutsatser och beskriva varför professionen ser ut som den gör idag. Revision går tillbaka till 1500-talets Venedig, där den första revisionsorganisationen grundades. Bevis för svensk revision finns från och med år 1650, med 28 Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s Balans Nr 2/2007, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, s Balans Nr 10/2007, De danska företagen behåller revisorn, s Balans Nr 11/2007, Få danska företag väljer bort revisionen, s

17 ursprung i de svenska handelskompanierna. Den egentliga professionen utvecklades i mitten av 1800-talet, först i Skottland och sedan i England. Svenska Revisorsamfundet, numera Revisorsamfundet SRS, bildades år 1899 och detta blev startskottet för professionaliseringen i Sverige. På den tiden tjänstgjorde revisorerna inom banken, eller som jurister. Först i mitten av 1800-talet kom behovet av självständiga revisorer, men revision av bolagets räkenskaper blev lag år År 1919 bildades den Centrala Revisionsnämnden, som bestod av en ledamot från varje auktoriserad handelskammare. Nämnden fungerade på det sättet att den revisorsnämnd som fanns vid varje handelskammare lämnade förslag till Centrala Revisorsnämnden på personer som ansökt om auktorisation. Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, bildades år 1923 och erbjöd alla affärsföretag som anställde revisor kostnadsfri ledamotsförteckning. Efterfrågan var trots annonsering mycket liten, vilket gjorde att revisorerna inte klarade sig rent ekonomiskt. Vid sidan av revisionsuppdragen var det vanligt att revisorerna arbetade med konsultuppdrag. År 1930 lämnade en kommitté ett förslag till handelskammarmötet om att sänka auktorisationskraven och att detta skulle öka antal sökande för att bli revisorer. Förslaget avvisades av handelskammarmötets kommitté med motiveringen att det krävs en hög teoretisk utbildning och praktiskt erfarenhet för att bli revisor. Istället beslutades det i Malmö år 1930 att ett certifikat skulle utfärdas för särskilda granskningsmän som skulle syssla med revision, fast i mindre omfattning. Revisorsamfundet SRS fick nu en representant i handelskamrarnas Centrala Revisorsnämnd. Genom redovisning ska företag och organisationer informera investerare och övriga intressenter om verksamheten. Revisorernas huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra 32 redovisningsinformationen för att tillbringa trygghet hos de olika intressenterna. Anledningen till att diskussionen har kommit till Sverige är att den svenska revisionen påverkas av den internationella utvecklingen och för att många regeringar, däribland Sveriges, arbetar med regelförenklingar för småföretag. Syftet med Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är att motverka ekonomisk brottslighet i småföretag och att ägarna och samhället behöver en kontroll av småföretag. Nyttan måste vägas mot kostnaderna för företagen. 33 År 2005 aktualiserades frågan om revisionsplikt på nytt genom rapporten Revisionsplikten i små aktiebolag, som var framtagen på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv. I rapporten framgår det att revisionsplikten inte bör tas bort, då det skulle innebära nya metoder för kvalitetssäkring av redovisningsinformationen från småbolagen. Många som är beroende av denna information skulle ta för mycket skada och syftar på banker, leverantörer och Skattemyndigheten. Normgivarna står idag inför ett stort beslut och det som prioriteras högst är att förenkla redovisningsregler för småföretag. Dessa förenklingar kan åstadkommas genom materiell samordning mellan redovisning och beskattning, begränsning av tillåtna redovisningsalternativ och förenklingar genom tydligare regelverk Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005) 33 Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005)

18 Stefan Persson, ansvarig för Ernst & Youngs nationella revisionsverksamhet, tycker att det är viktigt att hjälpa småföretagen. Han tror inte att slopad revisionsplikt utger någon fara för professionen då han tror att alla behöver revisor, men inte revision. Han menar att det är bättre att revisionen för vissa företagstyper är marknadsefterfrågad och inte påtvingad, och tror även att om revisionsplikten tas bort får företagen mer tillgång till kompetens på det sättet att revisorer har den kompetensen att hjälpa dem. Revisorns arbetsuppgifter kommer absolut inte att försvinna utan de får endast en annan utformning. Många av de länder som har tagit bort revisionsplikten har fått positiva effekter, där bankerna exempelvis har fortsatt att begära någon sorts av intygande från revisorer så att yrket inte har påverkats negativt. Dessa intyg som finns idag i länder som har tagit bort plikten är skräddarsydda och har många liknelser med revision. 35 Skatteverkets negativa åsikt till slopad revisionsplikt är ganska självklar, med tanke på den starka koppling som råder mellan redovisning och beskattning. Revision är grunden till trovärdig information, och idag finns vetskapen att revision gynnar både näringslivet och samhället. 36 Arbetssituationen för revisorer kommer att underlättas när revisionsplikten tas bort då de inte längre tvingas sitta på två platser i sin arbetsutövning, dvs. både som granskare och rådgivare. Idag måste revisorer antingen sätta stopp när rådgivningen går för långt eller bryta mot gällande lagar och regler. Det senare leder ofta till en obehaglig arbetssituation som revisorer kan slippa i framtiden. Den kompetens som revisorer har idag vad gäller rådgivning och skattefrågor kommer att vidmakthållas och utvecklas istället för som nu hämmas och försämras. 37 Bo Svensson föreslår att Sverige skall tillämpa EU:s maximivärden för undantag från revisionsplikt, och att förändringen ska ske i en enda fas. Andra länder inom Europa som slopat revisionsplikten har gjort detta i flera steg, vilket underlättar för revisionens intressenter som också måste göra omställningar i sitt arbete. Kritiken som Bo Svenssons förslag har fått handlar främst om den snabba implementeringen, även kallad big bang, men även de skyhöga gränsvärdena. Bo Svensson menar att vi bara återgår till det vi hade före år 1988 och att vi med detta anpassar oss till övriga Europa. Vad gäller införandet av förslaget vill näringslivet att revisionsplikten avskaffas den 1 juli år Bland annat Skatteverket anser att de behöver mer tid på sig inför förändringen, och så blir det troligtvis. Som det ser ut idag måste alla aktiebolag ha ett revisionspaket medan de i framtiden kan välja den rådgivning som de själva anser att företaget behöver. Med ökad konkurrens revisorerna sinsemellan kommer priset på dessa tjänster troligtvis att sjunka. Revisorn kommer inte längre vara tvungen att granska och rapportera om revisionsklientens hantering av skatter och avgifter, och inte heller agera vid misstanke om brott. Anmälningsskyldigheten skall således avskaffas, men bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke om bestickning och mutbrott införs dock i revisorslagen. Utredningen föreslår att Skatteverket under löpande år kan begära att få se ett företags bokföring. Detta handlar inte om någon razzia utan att Skatteverket kommer ut till företaget eller tvärtom. Datoriseringen har redan gett Skatteverket nya möjligheter till bättre kontroll Balans Nr 2/2004, Dags att avskaffa revisionsplikten för småföretag? s Balans Nr 4/2005, Het debatt om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag, s Balans Nr 3/2008, Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen, s Balans Nr 4/2008, Slopad revisionsplikt i 96 procent av aktiebolagen, s

19 3.4 Revisionens intressenter Redovisningen är av stor vikt för företagets existens då inte bara de anställda är beroende av företaget. Våra valda respondenter har helt olika informationsbehov och alla dessa skall tillfredställas genom en och samma årsredovisning. Årsredovisningen skall vara så pass omfattande att olika intressenter kan fatta rätt beslut med samma beslutsunderlag. Revisionen är en sammanställning av vad som redan har hänt och används ofta som underlag för hur framtiden för företaget kommer att te sig. 39 Intressentmodellen syftar till att belysa vilka aktörer som har intresse av ett företag eller en organisation. De olika intressenterna presenteras i modellen nedan och därefter görs en kort beskrivning av deras särskilda intresse för företagets revision. Leverantörer Långivare Kunder Styrelse & VD Revisionens intressenter Anställda Ägare Stat & Kommun Figur 3:1 Revisionens intressenter (Källa: Egen bearbetning) Ägare: En av de främsta intressenterna är ägarna som skall fatta rätt beslut för företagets framtid, där beslutet grundas utifrån den information de får från styrelsen och VD:n. Styrelse & VD: Informationen som fås från revisionen är av stor vikt för företagsledningen då denna utgör grunden för framtida beslut om investeringar och för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. Stora företag har oftast tillgång till mer detaljerad information utöver årsredovisningen. För småföretag är årsredovisningen oftast den enda organiserade sammanställda ekonomiska information som finns. Styrelsen och VD: n värdesätter revisorsgranskningen av företaget då revisorn ser företaget ur ett annorlunda perspektiv. Banker: Banker och andra kreditinstitut använder redovisningen som underlag för att bevilja lån eller inte. Reviderade företag ses som trovärdiga då det är ordning och reda i deras räkenskaper. Leverantörer: Redovisningen gäller som beslutsunderlag för leverantörer om de ska kräva kontant betalning eller lämna kredit på de varor eller tjänster som levereras. Kunder: Kundföretag är intresserade av att se om företaget håller sig kvar på marknaden i framtiden och hur väl de skulle klara en eventuell lågkonjunktur. Kunder vill även ha trovärdig information om företaget kan sköta sina leveranser. 39 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006)

20 Anställda: Det huvudsakliga intresset för anställda är hur framtiden ser ut för företaget, dels för att trygga sin befintliga anställning och dels för att se om det finns utrymme för löneökningar. Informationen kan också vara till hjälp för någon som överväger att ta anställning hos företaget. Stat & Kommun: Staten har ett stort intresse i företaget då de utgör en viktig del i samhällsekonomin som till stor del finansieras av skatt från företagen. Redovisningen fungerar som underlag för statens beslut vad gäller skatt och avgifter som påförs företagen. Vissa företag får istället statligt bidrag, vilket också måste baseras på redovisningen Revisorer Revisorerna och revisorsorganisationerna är negativa till förslaget om ett avskaffande av revisionsplikten, då det kan innebära tappade revisionsuppdrag. Lagstadgad revisionsplikt för samtliga bolagsformer ger revisorerna en monopolställning på marknaden som de inte vill bli av med. Uppgifter från länder som avskaffat revisionsplikten visar att de tappade revisionsuppdragen ersatts av andra uppdrag och att revisionsbyråernas inkomster därför inte nödvändigtvis måste bli mindre som en följd av ett avskaffande. Deras roll kan uppfattas som mindre seriös och redovisningen som mindre sanningsenlig vilket kan leda till att skatteverket och andra intressenter tappar förtroendet gentemot revisorerna Banker Den främsta anledningen till att banker har stort intresse av bolagens revision är för att revisionen används som beslutsunderlag för om företaget beviljas lån eller inte. För banker är det viktigt att en revisor har granskat redovisningen, men revisionen är inte den enda och avgörande faktorn som granskas vid kreditgivning. 41 Bankerna gör även kreditupplysningar av kunden hos Upplysningscentralen, UC, men ett reviderat företag innebär ofta ordning och reda i bokföringen gentemot de företag som inte har någon revisor alls. Bankerna är positiva till redovisning och om revisionsplikten skulle tas bort kommer någon form av ersättning eller alternativ till redovisning att begäras av banken Skatteverket Skatter och avgifter är den största anledningen till att Skatteverket använder sig av företagets redovisning. Inställningen till förslaget om slopad revisionsplikt hos Skatteverket är negativ, då deras oro kretsar kring ökad ekonomisk brottslighet och minskade skatteintäkter. Revisorn ses som en viktig granskare i relationen mellan Skatteverket och småföretagarna. Skulle revisionsplikten tas bort förlorar Skatteverket revisorerna som kontrollorgan. 43 Sverige har ett känt skattesystem och man kan tydligt se den koppling som finns mellan skatt och revision. Slopad revisionsplikt kan innebära att 96 % av cirka bolag slipper revisor, vilket på sikt kan inverka på vårt samhälle Thomasson, Jan & Arvidsson, Per. Den nya affärsredovisningen (2005) 41 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006) 42 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 43 ECON rapport nr Den samhällsekonomiska nyttan av revision kl.12:

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Författare: Charlotte Myhrberg Therese Wiik Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32 Sammanfattning I dag har alla aktiebolag skyldighet att ha en kvalificerad revisor. Utredningen föreslår att bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Detta innebär i stort sett en återgång

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Gaby Khoury Simon Nuay

AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Gaby Khoury Simon Nuay AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER Kandidatuppsats i Företagsekonomi Gaby Khoury Simon Nuay VT 2009:KF48 Svensk titel: Avskaffandet av revisionsplikten för

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Avskaffandet av revisionsplikten - Hur banker och små företag kommer att agera om revisionsplikten avskaffas. The abolition of the audit exemption - How banks and small businesses will act if the audit

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Författare: Sofia Brixin Marina Persson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin:

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt LINKÖPINGS Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Expectation gap small companies expectations

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67). R-2008/0815 Stockholm den 15 oktober 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/5460/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Värt att veta om frivillig revision

Värt att veta om frivillig revision Värt att veta om frivillig revision Publicerad av Frivision AB i april 2011 www.frivision.se Frivision AB, Box 53057, 400 14 Göteborg FÖRFATTARE Tobias Rybeg, VD Frivision (tobias.ryberg@frivision.se)

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Företagsekonomiska institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID Kandidatuppsats LUNDS UNIVERSITET Juni 2008 Avskaffandet av revisionsplikten Hur stora blir förändringarna? Handledare Gunnar Wahlström Författare

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete Örebro universitet Institution för ekonomi, statistik och informatik C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Claes Gunnarsson HT 2007 Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ

Läs mer

Att bevilja krediter eller inte?

Att bevilja krediter eller inte? KANDIDATUPPSATS (41-60 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:KFxx Att bevilja krediter eller inte? Bankers syn på diverse alternativ till revision Lina Jonsson Hanna

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

SLOPANDE AV BYRÅJÄVSREGLER FÖR

SLOPANDE AV BYRÅJÄVSREGLER FÖR SLOPANDE AV BYRÅJÄVSREGLER FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA BOLAG UR ETT REVISORSPERSPEKTIV Kandidatuppsats i Företagsekonomi Monica Okumu Philip Hübinette Monica Okumu VT 2009:KF18!!! Förord! Vi vill börja med

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket

Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket Kandidatuppsats i Företagsekonomi Helena Gustafsson VT 2010: KF09 Anna Nilsson VT 2010: KF09 Förord Efter tio veckors slit och arbete

Läs mer

EN REVISION UTAN PLIKT

EN REVISION UTAN PLIKT EN REVISION UTAN PLIKT UR FÖRETAGARNAS PERSPEKTIV Magisteruppsats i Företagsekonomi Sofia Svensson Therese Andersson VT 2009:MF33 Svensk titel: En revision utan plikt- ur företagarnas perspektiv. Engelsk

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Kostnaden för revision

Kostnaden för revision Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Bengt Lindström Höstterminen 2007 Kostnaden för revision Hur belastande är revisionskostnaden

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken?

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program 180hp Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Kandidatuppsats företagsekonomi, 61-90hp Slutseminarium

Läs mer

Styrelsens förslag 1 (1) 3.2.2014 STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR

Styrelsens förslag 1 (1) 3.2.2014 STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR ns förslag 1 (1) STYRELSENS FÖRSLAG OM VAL AV REVISOR På rekommendation av revisions- och riskkommittén föreslår styrelsen att CGRsamfundet Deloitte & Touche Ab återväljs till bolagets revisor och att

Läs mer

Examensarbete. Examensarbete

Examensarbete. Examensarbete Institutionen för ekonomi Titel: Författare: Examensarbete Avskaffandet av revisionsplikten En förskjutning av revisorernas och i ämnet företagsekonomi redovisningskonsulternas yrkesroll? Examensarbete

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT

ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT En studie om revisorer i Göteborg Magisteruppsats i Externredovisning Företagsekonomiska institutionen Vårterminen 2003 Handledare: Marcia Halvorsen Författare: Sara

Läs mer

Revision eller pengar

Revision eller pengar Kandidatuppsats Vårterminen 2007 Handledare: Åke Gabrielsson Författare: Teresa Edin Revision eller pengar - Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015 Kommunal revision Johan Osbeck 20 januari 2015 VAD? 1 Revisorernas grunduppdrag 9 kap 9 kommunallagen Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs

Läs mer

RELATIONEN TILL REVISORN FÖRVÄNTNINGSGAPETS

RELATIONEN TILL REVISORN FÖRVÄNTNINGSGAPETS RELATIONEN TILL REVISORN FÖRVÄNTNINGSGAPETS BAKOMLIGGANDE FAKTORER Kandidatuppsats i Företagsekonomi Elisabeth Karlsson Sophie Karlsson VT 2009:KF26 Förord Vi vill först och främst tacka de sex respondenter

Läs mer

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden?

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Institutionen för Ekonomi Sara Karlström Maria Lövgren Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Examensarbete 10 poäng Ekonomiprogrammet Datum/Termin: VT 2007 Handledare: Dan Nordin Examinator:

Läs mer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen C-uppsats Vt-2005 Revisionsplikt Mikroföretagens inställning till revision och revisorer Författare: Handledare: Emil Abedian Mattias Mattsson Roger

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - Konsekvenser för intressenterna

Slopandet av revisionsplikten - Konsekvenser för intressenterna Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Slopandet av revisionsplikten - Konsekvenser för intressenterna Removal of mandatory auditing

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Bankers kreditgivning till små företag

Bankers kreditgivning till små företag Bankers kreditgivning till små företag - Efter avskaffandet av revisionsplikten The banks granting of credits to small companies after the abolition of the statutory audit Författare: Cecilia Andersson

Läs mer

Revision, en jämförelse mellan Iran och Sverige

Revision, en jämförelse mellan Iran och Sverige Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Januari 2006 Revision, en jämförelse mellan Iran och Sverige Handledare: Green Erling Unger Carl-Michael Författare: Mirrezaei Fatemeh Förord Jag har under

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Revisionsplikten i små aktiebolag En litteraturstudie

Revisionsplikten i små aktiebolag En litteraturstudie Revisionsplikten i små aktiebolag En litteraturstudie Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Höstterminen 2007 Handledare: Märta Hammarström Författare: Anders Folkesson

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark

Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark Ekonomihögskolan Företagsekonomiska Institutionen FEKH95 Examensarbete Kandidatnivå VT 2012 Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark Författare: Kanlic,

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009

Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009 Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i addvise inredning skyddsventilation ab (publ), org.nr. 556363-2115 i Bromma den 24 september 2009 Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Juni 2008 Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Handledare: Författare: Thomas Carrington Elin Carlsson Anna Pira Sammandrag

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna?

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Kandidatuppsats i företagsekonomi Vårterminen 2007 Handledare: Kristina Jonäll Författare: Kai Karjalainen 800827 Robert Åberg 800225 Förord Författarna

Läs mer

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien.

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien. Sammanfattning Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes

Läs mer

Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag

Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag Göteborg 2010-01-10 Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Externredovisning, HT 10 Författare:

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Ett avskaffande av revisionsplikten En studie av konsekvenser för små företag utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande

Ett avskaffande av revisionsplikten En studie av konsekvenser för små företag utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C, Kandidatuppsats 15 hp HT-07 2008-01-14 Ett avskaffande av revisionsplikten En studie av konsekvenser för små företag utifrån kreditgivares,

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Revisionsvalet i byggbranschen

Revisionsvalet i byggbranschen Revisionsvalet i byggbranschen - Vad upplever företagsledare, för småföretag inom byggbranschen, påverkar dem kring valet av revision? Författare: Anton Holkvik Patrik Nygren Handledare: Thommie Burström

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN?

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN? AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN? Magisteruppsats i företagsekonomi för civilekonomexamen Hygren Maria 890329-5668 Mothi Ameneh 890524-1660 VT 2012:CE05 Svensk

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I MSC KONSULT AKTIEBOLAG Enligt begäran från aktieägare till mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget, kallas aktieägarna i MSC Konsult Aktiebolag (publ), org. nr

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisorslag; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:883 Utkom från trycket den 7 december 2001 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Denna

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

KREDITBEREDNING TVÅ BANKERS SYN PÅ DEN REVIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

KREDITBEREDNING TVÅ BANKERS SYN PÅ DEN REVIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN KREDITBEREDNING TVÅ BANKERS SYN PÅ DEN REVIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN Kandidatuppsats i Företagsekonomi Sophie Johansson Gustav Damborg VT 2008:KF18 Svensk titel: Kreditberedning två bankers syn på den reviderade

Läs mer