Universitet & högskolor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Universitet & högskolor"

Transkript

1 Rapport 2011:8 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport

2

3 Rapport 2011:8 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011

4 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011 Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:8 R ISSN X REDAKTÖRER Ingeborg Amnéus, Lena Eriksson, Ingrid Pettersson UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Ellen Almgren, Ingeborg Amnéus, Lena Eriksson, Örjan Hemström, Magdalena Inkinen, Anna Lundh, Lars Pettersson, Per-Gunnar Rosengren, Åsa Rurling UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Ingrid Pettersson INTERNATIONELL MOBILITET Anders Wiberg UTBILDNING OCH ARBETE Örjan Hemström, Anders Wiberg PERSONAL Per Gillström, Helen Dryler, Magdalena Inkinen EKONOMI OCH FORSKNINGSFINANSIERING Marie Kahlroth SVERIGE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Aija Sadurskis NYCKELTAL Jan-Åke Engström TABELLER Eva-Marie Larsson GRAFISK FORM OCH GRAFIK Lena Ernstson OMSLAGSBILD Illustration av konstnärligt campus, innan byggstart, Umeå Universitet. White Arkitekter INLAGANS ILLUSTRATIONER Kreativa miljöer vid svenska universitet TRYCK Åtta.45 Tryckerier AB, Solna, juni 2011 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

5 FÖRORD HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT SAMMANFATTAR utvecklingen vid svenska universitet och högskolor under det senaste året. Årets utveckling sätts också in i ett längre perspektiv, vilket möjliggör en redovisning av trender och tendenser. Årsrapporten 2011 präglas av rekord. Den svenska högskolan är större än någonsin i den högre utbildningens tusenåriga historia. Närmare en halv miljon individer studenter och anställda verkar i högskolan. Ett rekordartat stort antal nybörjare påbörjade högskoleutbildning läsåret 2009/10. Den kraftiga ökningen gällde även om man exkluderar inresande studenter. Läsåret 2009/10 stod, för första gången på tio år, de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Medianåldern bland de svenska högskolenybörjarna var också lägre än någonsin tidigare. Det totala antalet studenter det senaste läsåret utgjorde också ett rekord. Antalet examina ökar igen och en Bolognaeffekt kan ses i att generella program har ökat kraftigt sedan 2007/08. Det är fortfarande stora skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i högskolestudier den kvinnliga dominansen är hög. Internationaliseringen ligger på en hög nivå men balansen mellan inresande och utresande studenter är ojämn mot men med införandet av avgifter för studenter utanför EU/EES förväntas omvända förhållanden. Sammantaget kan antalet svenska studenter som väljer att förlägga hela sin utbildning utomlands sägas motsvara ytterligare ett svenskt lärosäte. Antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå är oförändrat 2010 jämfört med 2009, men andelen kvinnor ökar hela tiden. Grupper med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i utbildning på forskarnivå. Samma situation råder i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Nu har 32 procent av den svenska befolkningen högskoleutbildning vilket är fyra procentenheter över genomsnittet för OECD. Högskolans storlek syns också i att de anställda utgör ungefär en fjärdedel av all statlig personal. Såväl totalantalet anställda som antalet som forskar och undervisar var det högsta någonsin Könsfördelningen bland den forskande och undervisande personalen har blivit jämnare men det finns stora skillnader inom olika personal- och ämnesgrupper. Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning var rekordartade 67,4 miljarder kronor 2010 två procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Merparten av forskningsfinansieringen härrör från offentliga medel, men den privata sektorn står för en överraskande hög andel 13 procent av forskningsfinansieringen. Sammantaget präglades läsåret 2009/10 av högskolans fortsatta expansion. Analyserna i årsrapporten bygger på lärosätenas löpande rapportering av statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån och på den direktrapportering till Högskoleverket som lärosätena gör i samband med att de avlämnar sina årsredovisningar till regeringen. Förutom denna huvudrapport publiceras en förkortad version på engelska. Dessa publikationer finns, liksom en tabellbilaga till årsrapporten, tillgängliga på Högskoleverkets webbplats, Via hemsidan når man också Högskoleverkets databas för nationell uppföljning av verksamheten vid universitet och högskolor (NU-statistikdatabasen). Uppgifterna i årsrapporten kompletteras också av mer detaljerad information i de statistiska meddelanden som ges ut gemensamt av Statistiska centralbyrån och Högskoleverket. Jag hoppas att de uppgifter om verksamheten vid högskolor och universitet som presenteras i Högskoleverkets årsrapport ska kunna tjäna som information och underlag för beslutsfattare såväl inom statsmakterna och näringslivet som inom universitet och högskolor. Lars Haikola Universitetskansler FÖRORD 3

6 LÄROSÄTEN LÄROSÄTEN MED TILLSTÅND ATT UTFÄRDA EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ, AVANCERAD NIVÅ OCH FORSKARNIVÅ Statlig huvudman Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet 1 Mittuniversitetet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola* Gymnastik- och idrottshögskolan* Högskolan i Borås* Högskolan i Gävle* Högskolan i Halmstad* Högskolan i Skövde* Malmö högskola* Mälardalens högskola* Södertörns högskola* Enskild huvudman Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping* * Högskolor med tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett eller flera begränsade områden vid utgången av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick den 1 januari 2010 samman till Linnéuniversitetet. LÄROSÄTEN MED TILLSTÅND ATT UTFÄRDA EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Statlig huvudman Försvarshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Dans- och cirkushögskolan Dramatiska institutet 2 Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm 2 Enskild huvudman Beckmans designhögskola Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds teologiska högskola Newmaninstitutet Röda Korsets högskola Sophiahemmet högskola Stockholms Musikpedagogiska Institut Teologiska Högskolan, Stockholm Örebro Teologiska Högskola Dessutom finns ett antal utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen. 2. Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm gick den 1 januari 2011 samman till Stockholms dramatiska högskola.

7 INNEHÅLL FÖRORD 3 LÄROSÄTEN 4 SAMMANFATTNING 7 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 Sökande antagna nybörjare 12 Uppföljning av nya tillträdesregler, FAKTARUTA 16 Studenterna 19 Basår, FAKTARUTA 19 Kårobligatoriet, FAKTARUTA 21 Studenter med funktionshinder, FAKTARUTA 21 Examina 21 Bedömning och behörighetsprövning av utländsk utbildning, FAKTARUTA 25 Genomströmning 25 Utbildningens omfattning och inriktning 27 De tre första åren med ny utbildnings- och examensstruktur, FAKTARUTA 29 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 33 Nybörjare 34 Forskarskolor för yrkesverksamma lärare, FAKTARUTA 36 Hela doktorandpopulationen 36 Examina 39 Högskolor med examenstillstånd på forskarnivå inom ett område, FAKTARUTA 39 Doktorander vid högskolor utan eller med begränsat examenstillstånd i utbildning på forskarnivå, FAKTARUTA 39 Konstnärlig licentiatexamen och doktorsexamen, FAKTARUTA 40 INTERNATIONELL MOBILITET 43 Utresande studenter från Sverige 44 Inresande studenter till Sverige 47 Internationellt utbyte doktorander 49 Internationellt utbyte personal 49 UTBILDNING OCH ARBETE 51 Utbildningsnivå och arbetsmarknadsställning 52 Etablering på arbetsmarknaden 52 Doktorsexaminerades etablering 54 Framtidsutsikter 55 PERSONAL 59 Personalen totalt 60 Den forskande och undervisande personalen 60 Kvinnor och män 61 De olika personalgruppernas utveckling 62 EKONOMI OCH FORSKNINGSFINANSIERING 67 Intäkter, kostnader och resultat 68 Resurstilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, FAKTARUTA 72 Forskningsfinansiering 73 Direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, FAKTARUTA 74 SVERIGE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 81 NYCKELTAL 89 Nyckeltal för lärosäten 90 Nyckeltal för yrkesexamensprogram 100 TABELLER 105

8 Campus Sundvall, Åkroken Mittuniversitetet Åkroken utsågs 2008 till Europas bästa nybyggda universitetsområde och Bästa stadsdel. Det har även vunnit det prestigefyllda stadsbyggnadspriset Charter Awards. Fotograf Tina Stafrén

9 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 7

10 FLER STUDENTER ÄN NÅGONSIN TIDIGARE Läsåret 2009/10 var på många sätt ett rekordår för den svenska högskolan. För utbildningen på grundnivå och avancerad nivå märks detta tydligt. Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som inte tidigare studerat i högskolan, var högre än någonsin tidigare. Detta gällde även om man tar bort de inresande studenterna och bara räknar de studenter som tillhör den svenska befolkningen. Totalt var det personer, varav en fjärdedel var inresande studenter, som för första gången påbörjade en högskoleutbildning vid ett svenskt lärosäte under 2009/10. Under 2000-talets första decennium har antalet högskolenybörjare per läsår ökat kraftigt, från till , men under denna period har det framför allt varit de inresande nybörjarna som bidragit till ökningen. Läsåret 2009/10 stod dock, för första gången på tio år, de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Allra mest ökade antalet 19-åriga högskolenybörjare, alltså de som fortsatte direkt till högskolan efter avslutade gymnasiestudier. Medianåldern bland de svenska högskolenybörjarna, dvs. när inresande studenter exkluderats, var 20,2 år, vilket är lägre än någon gång tidigare. Också totalantalet studenter var det största någonsin. Höstterminen 2010 var antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå Distansutbildningen fortsatte att öka, och ungefär en femtedel studerar enbart på distans. Rekordsiffror uppmättes också för volymen utbildning på grundnivå och avancerad nivå, mätt i helårsstudenter. Antalet helårsstudenter var under Sammantaget fanns två tredjedelar av helårsstudenterna på program och en tredjedel på fristående kurser. Generella program har ökat kraftigt sedan den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes 2007/08. BEFOLKNINGEN ALLT MER VÄLUTBILDAD Under 2009/10 avlade personer examen på grundnivå eller avancerad nivå, vilket innebär att antalet examinerade ökade igen efter tre års nedgång. Under de senaste tio åren har andelen med högskoleutbildning i befolkningen ökat påtagligt. Av årskullen född 1975 hade 27 procent avlagt en minst treårig examen senast vid 35 års ålder 15 procentenheter mer än årskullen född Enligt statistik från Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) ligger Sverige något över genomsnittet vad gäller andelen i befolkningen som har högskoleutbildning. Som högskoleutbildning räknar OECD minst 120 avklarade högskolepoäng. Mätt på detta sätt hade 32 procent av den svenska befolkningen högskoleutbildning Genomsnittet för OECD var 28 procent. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är det tydligt att högskoleutbildning inte rekryterar från alla grupper i lika stor utsträckning. Det är fortfarande stora skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i högskolestudier. Av dem som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 hade 48 procent av kvinnorna gått vidare till högskolestudier inom tre år, medan motsvarande andel bland männen var 37 procent. Bland högskolenybörjarna 2009/10 var andelen kvinnor, när inresande studenter exkluderats, 58 procent och andelen män 42 procent. Benägenheten att börja i högskolan är också beroende av föräldrarnas utbildningsnivå. Personer med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i högskoleutbildning och personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. Även studenter med utländsk bakgrund har lägre representation i högskolan än deras andel i befolkningen. FORTSATT ÖKNING AV INRESANDE STUDENTER Läsåret 2009/10 fortsatte ökningen av inresande studenter till Sverige, och nästan studenter från andra länder studerade i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. De flesta av dessa var freemover-studenter som kom till Sverige på egen hand. Mer än hälften av freemover-studenterna kom från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet inresande studenter kommer antagligen att minska då studieavgifter införs för studenter utanför EU/EES och Schweiz från och med hösten Uppgifter om antalet sökande och antagna till de internationella masterutbildningarna hösten 2011 visar också på en stor minskning jämfört med föregående år. De svenska studenter som studerar utomlands är betydligt färre än antalet inresande studenter till Sverige. Läsåret 2009/10 studerade svenska studenter utomlands, och antalet har legat på ungefär samma nivå under tio års tid. Drygt tre fjärdedelar var freemover-studenter. Även om de flesta utresande studenter studerar en eller två terminer utomlands, är det också allt fler svenskar som skaffar sig hela eller större delen av sin högskoleutbildning utomlands. Många av dessa studerar på en läkarutbildning. Också internationellt har studentrörligheten ökat kraftigt. OECD räknar med att det 2008 var 3,3 miljoner studenter som studerade i ett annat land, en ökning med 70 procent sedan millennieskiftet. OFÖRÄNDRAT INFLÖDE I UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Till skillnad från utbildning på grundnivå och avancerad nivå var antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå i princip oförändrat 2010 jämfört med Under 2010 började nästan personer utbildning på forskarnivå. Teknikvetenskap och medicin är de områden som har flest nybörjare, följt av naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Inom dessa fem områden finns 90 procent av doktorandnybörjarna. Sedan 1990 har andelen kvinnor ökat från en tredjedel till närmare hälften (47 procent) av doktorandnybörjarna. Om man exkluderar de utländska doktoranderna, som utgör en tredjedel av doktorandnybörjarna, är andelen kvinnor 51 procent. Även om könsfördelningen bland samtliga doktorandnybörjare är jämn, är den ojämn inom de olika ämnesområdena. Mest ojämn är könsfördelningen inom teknikvetenskap 8 SAMMANFATTNING

11 (29 procent kvinnor, 71 procent män) och medicin (59 procent kvinnor, 41 procent män). Liksom i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är grupper med högutbildade föräldrar överrepresenterade i utbildning på forskarnivå, och grupper med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. Framför allt är det gruppen med forskarutbildade föräldrar som är överrepresenterad. Under 2010 fanns aktiva doktorander i utbildning på forskarnivå. En majoritet 59 procent studerade på heltid. Drygt hälften av doktoranderna hade en doktorandanställning, och en tiondel vardera finansierade sin utbildning med utbildningsbidrag eller med stipendier. Olika finansieringsformer är olika vanliga beroende på ämnesområde. Det totala antalet examinerade från forskarnivå fortsatte att minska. Både antalet doktorsexamina och antalet licentiatexamina minskade, och under 2010 avlades doktorsexamina och 700 licentiatexamina. HÖGSKOLEUTBILDADE ETABLERAR SIG SNABBT PÅ ARBETSMARKNADEN En majoritet av alla examinerade från universitet och högskolor etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Det gäller både dem med examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå, och dem med doktorsexamen. Av dem som tog examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå 2006/07 hade i genomsnitt 80 procent hunnit få en etablerad ställning på arbetsmarknaden 1 1,5 år efter sin examen, och 75 procent var både etablerade på arbetsmarknaden och hade ett yrke som normalt kräver högskoleutbildning. Bland de doktorsexaminerade 2000 och 2002 var nästan nio av tio etablerade på arbetsmarknaden 2008, och åtta av tio var etablerade bland de doktorsexaminerade Både för dem med examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå och dem med doktorsexamen skiljer sig etableringen beroende på ämnesområde. Examinerade inom medicin-odontologi och teknik hade en stor andel etablerade, medan andelen var mindre inom konstnärligt ämnesområde, humaniora-teologi samt naturvetenskap. ÖKAD ANDEL KVINNLIGA PROFESSORER De anställda i högskolan utgör ungefär en fjärdedel av all statlig personal. Antalet anställda vid universitet och högskolor, inklusive forskarstuderande med anställning som doktorand, var cirka individer under 2010, vilket motsvarar helårspersoner. När forskarstuderande undantas uppgår den forskande och undervisande personalen till helårspersoner. Både totalantalet anställda och antalet som forskar och undervisar var det högsta någonsin Könsfördelningen bland den forskande och undervisande personalen har blivit allt jämnare, och 2010 var totalt 43 procent kvinnor och 57 procent män (helårspersoner) anställda. Det är dock stora skillnader bland olika personalgrupper. Bland professorerna var andelen kvinnor minst 21 procent men det är ändå en fördubbling av antalet kvinnliga professorer sedan 2001, från 460 till 960 helårspersoner. Då utgjorde kvinnorna 14 procent av professorerna. Den tydligaste ökningen av andelen kvinnor under denna tidsperiod har skett bland den stora gruppen lektorer, från 30 till 43 procent. Det är också skillnader i könsfördelning beroende på ämnesområde. För sju av tolv ämnesområden låg könsfördelningen i intervallet procent. Inom de flesta ämnesområden är dock män i majoritet bland den forskande och undervisande personalen, och det är också främst män som är anställda som professorer. Inom teknikvetenskap och naturvetenskap är andelen manliga lärare och forskare särskilt stor (75 respektive 64 procent), medan andelen män är liten (21 procent) inom det stora området övriga forskningsområden, som inkluderar bland annat vårdvetenskap. REKORDSTORT EKONOMISKT ÖVERSKOTT IGEN Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning var 67,4 miljarder kronor Det motsvarade 2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Om man undantar kostnaden för centrala myndigheter och kostnaden för studenternas studiemedel och bara ser till lärosätenas verksamhet, var de sammanlagda kostnaderna 54,8 miljarder kronor. Det sammantagna ekonomiska resultatet för lärosätena var ett rekordstort överskott om 2,8 miljarder kronor. Det motsvarar 5 procent av den totala omsättningen. Höga studentantal i kombination med tillfälligt utökade takbelopp (den maximala ersättning ett lärosäte kan få från staten), och ökade forskningsintäkter har lett till det rekordstora överskottet. Flera lärosäten har använt anslagssparande från tidigare år och därigenom fått ersättning för utbildning som de utfört utöver takbeloppet. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad (88 procent) av direkta statsanslag. Finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer däremot från många olika källor. Direkta statsanslag står för knappt hälften (47 procent) av finansieringen. Totalt sett står dock offentliga medel för cirka 80 procent av forskningsfinansieringen eftersom en relativt stor del av den statliga finansieringen går via forskningsråd och andra myndigheter, och därtill kommer forskningsmedel från kommuner och landsting. Den privata sektorn står sammantaget för 13 procent av forskningsfinansieringen. Lärosätenas intäkter av forskningsbidrag var 13,4 miljarder kronor 2010, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Jämfört med två år innan är det en ökning med nästan 20 procent. Forskningsråden Vetenskapsrådet, FAS och Formas samt Vinnova stod för 40 procent av bidragsintäkterna I ett internationellt perspektiv lägger Sverige en förhållandevis stor andel av de offentliga utgifterna på högre utbildning. Inom OECD lade länderna 2007 i genomsnitt 3,0 procent av de offentliga utgifterna på högre utbildning, medan motsvarande andel för svensk del var 3,4 procent. < SAMMANFATTNING 9

12 Ljungbergssalen Karlstads universitet Fotograf Hans M Karlsson

13 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Läsåret 2009/10 var ett rekordår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Såväl antalet nya studenter som det totala antalet studenter och helårsstudenter de senare mäter volymen av utbildning var detta läsår större än någonsin tidigare, mycket beroende på att unga i hög utsträckning påbörjade högskoleutbildning. Även antalet examinerade ökade efter att ha minskat tre år i rad. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11

14 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ och avancerad nivå kan beskrivas på olika sätt. Det handlar dels om de personer som deltar i utbildningen, dvs. studenterna, dels om hur mycket och vilken utbildning som ges, dvs. utbildningsvolymen. Studenterna kan i sin tur beskrivas i olika delar av utbildningen. De nya studenter som för första gången påbörjar högskoleutbildning ger en bild av inflödet i den högre utbildningen i Sverige. I andra änden av ett sådant tänkt flöde finns då de studenter som tar examen som färdigutbildade individer. De flesta av de studenter som studerar i högskolan befinner sig dock varken i inflödet eller i utflödet utan mitt i en utbildning, men det finns också ett stort antal studenter som återkommer till högskolan efter en redan avslutad utbildning. Högskoleutbildning fyller alltså olika funktion för olika studenter, och därmed skiljer sig också deras avsikter med studierna. SÖKANDE ANTAGNA NYBÖRJARE Läsåret 2009/10 var ett rekordår på många vis för den svenska högskolan. Antalet nybörjare har aldrig varit högre även utan de inresande studenterna medräknade. Följande avsnitt syftar till att beskriva inflödet av studenter i högskolan ur olika perspektiv. Processen ansökan, antagning och påbörjande av högre utbildning redovisas i detta avsnitt liksom övergångsfrekvensen mellan gymnasieskolans olika program och högskolan. I de flesta beskrivningar är det just tidigare nämnda läsår (2009/10) som beskrivs, men avsnittet börjar med en redogörelse för den senaste stora ansöknings- och antagningsprocessen, vilket innebär att avsnittet inleds med uppgifter om sökande till höstterminen FÖREGÅENDE ÅRS REKORDSTORA ÖKNING AV SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN AVSTANNAR Inför höstterminen 2009 ökade antalet sökande till högskolan mycket kraftigt (med 29 procent) till det högsta antalet sökande någonsin personer utan tidigare högskolestudier sökte till högre utbildning då. Inför höstterminen 2010 har antalet sökande utan tidigare högskolestudier minskat något till men det är fortfarande ett betydligt högre antal än inför tidigare höstterminer. Sett i ett längre perspektiv var antalet nya sökande under 2000-talets första hälft runt till varje hösttermin, men antalet minskade kraftigt mellan höstterminen 2005 och höstterminen 2006 till omkring Därefter ökade det i långsam takt igen fram till höstterminen 2008, varefter det alltså skedde en mycket kraftig ökning till höstterminen Andelen sökande 19-åringar i förhållande till befolkningen har ökat jämfört med föregående höst medan andelen 20-åringar och 21-åringar har minskat. Fortfarande är årskullen 19-åringar i befolkningen mycket stor, och eventuellt spelar även den tidigare konjunkturnedgången roll för arbetsmarknaden för yngre personer. Figur 1. Sökande och antagna utan tidigare högskolestudier per hösttermin Endast personer med svenska personnummer ingår i redovisningen. Från och med 2007 gäller ett nytt samordnat antagningssystem, Nya. Tidigare förekom en viss dubbelräkning, och därför bör jämförelser över tid göras med försiktighet. Fördelningen mellan könen bland sökande utan tidigare högskolestudier har varit densamma under lång tid, men från och med höstterminen 2009 blev den något jämnare, och samma fördelning gäller inför höstterminen 2010 av de sökande utan tidigare studier var 57 procent kvinnor och 43 procent män. FÄRRE BLIR ANTAGNA Antalet antagna utan tidigare studier var inför höstterminen Det är en minskning med 5 procent jämfört med höstterminen Eftersom den minskningen är större än minskningen av antalet sökande utan tidigare studier innebär det att också andelen antagna av de sökande minskat något från 55 procent höstterminen 2009 till 53 procent höstterminen Sett i ett längre perspektiv har dock andelen antagna ökat från 41 procent höstterminen Könsfördelningen bland de antagna utan tidigare studier var densamma som bland de sökande. Andelen 19-åringar av samtliga antagna ökade från 33 procent till 34 procent mellan höstterminen 2009 och höstterminen åringarna är också den åldersgrupp där flest blir antagna 59 procent av 19-åringarna blev antagna höstterminen I ett längre perspektiv är det i denna åldersgrupp som andelen antagna ökat mest hösten 1998 blev 40 procent av 19-åringarna antagna. Som framgår av figur 1 överstiger antalet sökande alltid antalet antagna. Skillnaden kan emellertid inte tolkas som ett direkt mått på hur mycket större efterfrågan på högre utbildning är än utbudet. Dels finns stora skillnader mellan olika utbildningar vad gäller utbud och efterfrågan, dels är ansöknings- och antagningsprocessen en lång och komplex process med föränderliga populationer. Alla sökande är inte behöriga, vissa som antas tackar nej till sin plats i något av urvalen, och vissa som påbörjar utbildning har inte sökt inom ramen för 12 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

15 antagningssystemet. Mer om processen från ansökan till påbörjad utbildning beskrivs i Högskoleverkets årsrapport 2010 (2010:10 R). ANTALET UTLÄNDSKA SÖKANDE FORTSÄTTER ATT ÖKA Redovisningen i föregående avsnitt handlar om svenska sökande och antagna. Under senare år har emellertid också antalet utländska sökande ökat kraftigt. Uppgifter om de utländska sökande är dessvärre något mer svårtolkade. Utländska sökande utgörs av den population sökande som saknar fullständiga personnummer, och ofullständiga personnummer innebär att det saknas en unik identitet, vilket kan leda till dubbelräkningar. Tack vare en större samordning av antagningssystemen från och med våren 2007 har problemen med dubbelräkning minskat, men det förekommer fortfarande mellan olika antagningsomgångar. Sett till den ordinarie höstterminsomgången den antagningsomgång som redovisats ovan skulle man kunna sluta sig till att antalet utländska sökande minskat jämfört med höstterminen 2006, då de var som flest i denna antagningsomgång sökte personer med ofullständiga personnummer. Höstterminen 2010 var antalet sökande med ofullständiga personnummer i den ordinarie antagningsomgången Sedan höstterminen 2008 finns dock två separata antagningsomgångar utöver den ordinarie, nationella höstterminsomgången som vänder sig till just utländska studenter. Den ena omgången innehåller internationella kurser och program på grundnivå och den andra innehåller internationella masterprogram. Antalet sökande inom dessa två omgångar har ökat kraftigt sedan Jämfört med höstterminen 2009 ökade antalet sökande till internationella kurser och program med 12 procent höstterminen 2010, medan antalet sökande till internationella masterprogram ökade med 20 procent. En del av den ökningen kan kanske förklaras av införandet av studieavgifter för s.k. tredjelandsmedborgare (personer utanför EES-området) höstterminen 2011, och att ansökningsomgångarna 2010 således var de sista utan avgifter. Allt tyder på att antalet utländska sökande minskat kraftigt i samband med införandet av anmälnings- och studieavgifter. ANTALET HÖGSKOLENYBÖRJARE FORTSÄTTER ATT ÖKA FRÅN REKORDNIVÅER Läsåret 2008/09 hade antalet högskolenybörjare aldrig varit högre personer som inte tidigare hade studerat vid svensk högskola påbörjade högre utbildning under detta läsår. Men ökningen stannade inte där. Till läsåret 2009/10 ökade antalet högskolenybörjare med 16 procent, och föregående års rekordnivå ersattes av ett nytt rekord på högskolenybörjare. I ett längre perspektiv ökade antalet högskolenybörjare ganska kraftigt under 1990-talet och de första åren av 2000-talet. Därefter minskade antalet nybörjare något under mitten av 2000-talet innan de senaste årens kraftiga ökningar tog vid. För första gången på tio år står de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Mellan läsåret 2008/09 och läsåret 2009/10 ökande antalet svenska nybörjare med 18 procent, medan antalet inresande nybörjare ökade med 11 procent. Andelen inresande studenter av högskolenybörjarna ligger fortsatt på 25 procent. Allra mest ökade antalet 19-åriga högskolenybörjare en ökning med 33 procent jämfört med föregående läsår. Till viss del beror det på en rekordstor årskull 19-åringar i befolkningen år 2009, men ännu viktigare var sannolikt den djupa lågkonjunktur som rådde och som inte minst påverkade möjligheterna för ungdomar att få ett arbete. Över hälften 52 procent av högskolenybörjarna var under 22 år läsåret 2009/10 samtidigt som åldersgruppen 35 år och äldre för första gången sedan 1977 utgjorde mindre än en tiondel av högskolenybörjarna. Antal sökande Antal antagna 2008 Internationella kurser och program Internationella masterprogram Internationella kurser och program Internationella masterprogram Internationella kurser och program Internationella masterprogram Tabell 1. Sökande och antagna till de två internationella omgångarna höstterminerna Figur 2. Högskolenybörjare läsåren 1997/ /10. Antalet personer som för första gången började studera vid universitet och högskolor i Sverige var läsåret 2009/10. En fjärdedel av dessa utgjordes av inresande studenter, dvs. studenter som deltar i utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, s.k. free-moverstudenter. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 13

16 INRESANDE STUDENTER HÖJER MEDIANÅLDERN I internationella jämförelser framstår emellertid högskolenybörjarna i Sverige som gamla (se kapitlet Sverige i ett internationellt perspektiv, figur 57). Läsåret 2009/10 var medianåldern bland högskolenybörjare i Sverige 20,9 år. Hälften av nybörjarna var således upp till 20,9 år gamla, medan den andra hälften var äldre än så. Den relativt sett höga medianåldern bland högskolenybörjarna i Sverige hänger delvis samman med att det svenska högskolesystemet i större utsträckning än många andra länders system möjliggör för studier senare i livet. Men den är också avhängig det faktum att man med begreppet nybörjare avser alla som för första gången börjar studera vid ett svenskt lärosäte. Därmed inkluderas även de många inresande studenterna, som alltså utgjorde en fjärdedel av alla högskolenybörjare i Sverige läsåret 2009/10. De inresande studenterna är väsentligt äldre än de svenska i medianålder mätt. Läsåret 2009/10 var medianåldern 22,7 år bland de inresande nybörjarna jämfört med 20,2 år bland de svenska. Merparten av de inresande nybörjarna har studerat innan de börjar studera i Sverige. I många fall studerar de antingen på ett utbytesprogram som förutsätter tidigare studier eller på ett magister- eller masterprogram på avancerad nivå som en fortsättning på tidigare studier. När de inresande studenterna inkluderas bland nybörjarna höjs således medianåldern för samtliga nybörjare. I ett längre perspektiv kan det konstateras att medianåldern bland svenska högskolenybörjare aldrig tidigare varit så låg som den var läsåret 2009/10, men det åskådliggörs bara om de inresande studenterna särredovisas såsom i figur 3. Också könsfördelningen påverkas av de inresande studenterna. Läsåret 2009/10 var andelen kvinnor bland det totala antalet högskolenybörjare 55 procent. Exkluderas de inresande studenterna är emellertid andelen kvinnor 58 procent, vilket i och för sig innebär att könsfördelningen blivit något jämnare bland de svenska nybörjarna jämfört med föregående läsår. Av stor betydelse för utvecklingen av antalet som påbörjar högskolestudier är förstås årskullarnas storlek. Med tanke på den stora tillströmningen av antalet 19-åringar till högskolan under läsåret 2009/10, är det intressant att notera att årskullen 19-åringar nådde sin topp på närmare personer Därefter minskar antalet ganska snabbt, vilket sannolikt innebär att antalet 19-åriga nybörjare också kommer att minska relativt kraftigt framöver. ÖVERGÅNGEN FRÅN GYMNASIESKOLANS NATURVETENSKAPLIGA PROGRAM KLART HÖGST Övergångsfrekvensen från gymnasieskolan till högskolan beräknas traditionellt som andelen av dem som slutfört gymnasieskolan som gått vidare till högre utbildning inom tre år. Läsåret 2006/07 slutförde elever gymnasieskolan. Av dessa hade 42,5 procent påbörjat högskolestudier t.o.m. läsåret 2009/10. Det är dock en stor skillnad mellan mäns och kvinnors övergångsfrekvens. Bland de kvinnor som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 hade 48 procent gått vidare till högre utbildning inom tre år, medan motsvarande andel bland de männen var 37 procent. Liksom tidigare år är övergångsfrekvensen högst från de studieinriktade programmen: det naturvetenskapliga, det samhällsvetenskapliga och det internationella baccalaureateprogrammet. I särklass högst är övergångsfrekvensen från det naturvetenskapliga programmet. Av de elever som slutförde gymnasieskolan på detta program läsåret 2006/07 hade 81 procent påbörjat studier i högskolan inom tre år. Bland övriga program var övergångsfrekvenserna relativt höga från teknikprogrammet och från det estetiska program- Figur 3. Medianålder bland högskolenybörjare 1985/ /10. De inresande studenterna, som ingår i nybörjarpopulationen, har en väsentligt högre medianålder än de svenska nybörjarna. Figur 4. Antal 19-åringar i befolkningen Mellan 1990 och 2010 redovisas antalet 19-åringar per den 31 december respektive år. Mellan 2011 och 2028 är antalet 19-åringar en uppskattning baserad på antalet i yngre åldersgrupper per den 31 december 2010, vilket innebär att ingen hänsyn tagits till eventuell in- och utvandring. Antalet 19-åringar nådde sin topp 2009 med över Därefter kommer antalet att minska relativt snabbt igen. 14 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

17 met också det ett återkommande mönster från tidigare år. I övrigt syns ett välkänt mönster övergångsfrekvenserna är generellt sett högre från kvinnodominerade yrkesinriktade program, såsom barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet, än från mansdominerade yrkesinriktade program, såsom fordons-, bygg- och industriprogrammen. Även om övergångsfrekvensen traditionellt beräknas som andelen av dem som slutfört gymnasieskolan inom tre år, kan det vara intressant att också notera hur stora andelar som går direkt vidare till högre utbildning efter slutförd gymnasieskola. Av dem som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 påbörjade 19 procent högskolestudier direkt efter detta, dvs. under läsåret 2007/08. Ett genomgående mönster över tid är att den största övergången under de tre år som övergången följs upp sker direkt. Andelen som går direkt vidare har länge legat runt 20 procent, men det senaste läsåret har en kraftig ökning skett. Av de elever som slutförde gymnasieskolan 2008/09 hade en fjärdedel 25 procent påbörjat högre utbildning läsåret 2009/10. PÅ NÄSTAN ALLA STORA YRKESEXAMENSPROGRAM ÖKADE ANTALET NYBÖRJARE Antalet nybörjare ökade på många av högskolans stora yrkesexamensprogram läsåret 2009/10 jämfört med läsåret 2008/09, som också var ett läsår förknippat med nybörjarökningar på många av dessa program. Delvis är detta förstås en effekt av de generella ökningarna av högskolenybörjare, men att vara nybörjare på ett program innebär inte att man med nödvändighet är högskolenybörjare. Även personer som bedrivit andra studier innan de påbörjar studier inom ett specifikt program räknas som programnybörjare. På nästan alla av de stora yrkesexamensprogrammen ökade antalet nybörjare kraftigt. Särskilt stora över 30 procent var ökningarna på civilekonom- och högskoleingenjörsprogram. Minskningar mindre kraftiga skedde bara på specialistsjuksköterske- och sjuksköterskeprogram, till stor del beroende på indragna examenstillstånd för sådana examina vid vissa lärosäten. Antalsmässigt var ökningen av nybörjare störst på lärarprogram där nybörjarna var nästan fler läsåret 2009/10 jämfört med läsåret 2008/09, men så är också lärarprogrammet det i särklass största yrkesexamensprogrammet. Många av yrkesexamensprogrammen är likt gymnasieprogrammen kraftigt könssegregerade. Yrkesexamensprogram inom vård och omsorg (sjuksköterske- och socionomutbildningarna) och även lärarprogrammet är kraftigt dominerade av kvinnor, medan motsatsen gäller yrkesexamensprogram inom teknik (ingenjörsutbildningarna). Antal elever som slutförde gymnasieskolan 2006/07 Andel som påbörjat högskolestudier t.o.m. läsåret 2009/10 Program i gymnasieskolan Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Samtliga ,8 48,2 42,5 Nationella program Naturvetenskapsprogrammet ,5 81,6 81,0 Samhällsvetenskapsprogrammet ,3 61,8 58,4 International Baccalaureate ,8 62,4 63,5 Summa NV-, SP-pgm, Int Bacc ,6 67,5 66,7 Barn- och fritidsprogrammet ,4 28,9 25,8 Byggprogrammet ,1 10,5 2,4 Elprogrammet ,6 17,7 9,7 Energiprogrammet ,9 20,0 6,1 Estetiska programmet ,4 46,4 45,4 Fordonsprogrammet ,8 4,0 2,0 Handels- och adm.programmet ,1 16,5 15,4 Hantverksprogrammet ,4 15,1 14,2 Hotell- och restaurangprogrammet ,3 11,3 9,9 Industriprogrammet ,7 21,7 5,2 Livsmedelsprogrammet ,4 9,8 8,4 Medieprogrammet ,3 38,0 35,1 Naturbruksprogrammet ,4 24,8 18,6 Omvårdnadsprogrammet ,7 29,7 28,9 Teknikprogrammet ,5 64,6 57,6 Summa övriga nationella program ,2 28,3 23,4 Specialutformade program ,6 53,8 48,2 Utbildningar vid fristående skolor ,7 52,5 46,3 Tabell 2. Elever som slutförde gymnasieskolan 2006/07 och som påbörjat högskoleutbildning t.o.m. 2009/10 fördelade efter program i gymnasieskolan och kön. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 15

18 Uppföljning av nya tillträdesregler Högskoleverket har i rapporten Första antagningen med de nya reglerna en uppföljning av antagningen till höstterminen 2010 (2011:7 R) följt upp de regler som för första gången tillämpades vid antagningen av nybörjare på utbildning på grundnivå höstterminen Reglerna innebär bland annat att sökande med betyg utfärdade efter 2003 kan tillgodoräkna meritpoäng. Några ämnen ger meritpoäng i urvalet om den sökande uppnått minst betyget godkänt. Betyg som har kompletterats efter avslutade gymnasiestudier värderas i en särskild grupp med få platser (grupp II). Syftet med gruppen är att kompletteringar ska löna sig mindre jämfört med tidigare antagningsomgångar. Sökande med utländska betyg ska också värderas i en egen grupp. Uppföljningen bygger på en enkät bland sökande under hösten 2010 samt på data från antagningen. Undersökningen visar att något fler än hälften av de svarande med betyg utfärdade 2003 eller senare, uppgav att de var osäkra eller inte förstod hur reglerna påverkade dem. Sökande som gick ut gymnasieskolan 2009 och 2010 har haft bättre kunskap om reglerna och kunnat göra de val som krävs för att få många meritpoäng. De har därmed haft en fördel jämfört med sökande som gått ut gymnasieskolan tidigare år. Rapporten pekar på att denna grupp i många fall valt kurser i gymnasieskolan enligt regeringens intentioner. Framför allt har de valt att läsa fler kurser i matematik och även beviljats utökat program i gymnasieskolan. Den meritpoängskurs som gett flest antal sökande meritpoäng är engelska B. Omkring 40 procent av de sökande till nybörjarprogram har uppnått det maximala antalet meritpoäng (2,5). I Högskoleverkets rapport framgår att betygen väl godkänt eller mycket väl godkänt är viktigast för goda studieresultat i högskolan. Rapporten visar även att andra ämnen, än de som ger meritpoäng, är viktiga för studieframgång. Därför bidrar meritpoängen sannolikt inte till betygens förmåga att ge en prognos för studieframgång i högskolan, eftersom meritpoäng viktar godkända betyg och inte de betygssteg eller de ämnen som har störst betydelse för studieframgång. Uppföljningen visar även att för flera sökalternativ har sist antagen i grupp II (kompletteringsgruppen) lägre meritvärde än sist antagen i grupp I (direktgruppen). Det betyder att det tvärtemot intentionerna har lönat sig att komplettera betygen. Detta har varit vanligt på tre stora programutbildningar; socionom-, sjuksköterske- och civilekonomutbildningen. Att det krävts högre poäng i grupp I än i grupp II beror sannolikt på att färre än förväntat ansökt med kompletterade betyg och att många sökande med förhållandevis svaga jämförelsetal konkurrerat i grupp II. Uppföljningen visar även att sökande med utländska betyg missgynnats. På flera utbildningar har det inte funnits några platser för sökande med utländska betyg, eftersom det varit för få sökande i dessa fall. Endast något fler än hälften av de sökande med utländska betyg och maximala meriter har antagits. Antal nybörjare 2009/10 Förändring från föregående läsår Andel i procent kvinnor/ män Lärarprogram /26 Civilingenjörsprogram /71 Sjuksköterskeprogram /16 Högskoleingenjörsprogram /76 Socionomprogram /17 Civilekonomprogram /50 Juristprogram /44 Specialistsjuksköterskeprogram /15 Läkarprogram /47 Tabell 3. Nybörjare på yrkesexamensprogram med fler än nybörjare. För uppgifter om nybörjare på alla yrkesexamensprogram över en längre tidsperiod hänvisas till tabell 2 längst bak i denna rapport. KRAFTIG ÖKNING AV ANTALET NYBÖRJARE PÅ GENERELLA PROGRAM På alla typer av program som leder till en generell examen högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen ökade antalet nybörjare kraftigt mellan 2008/09 och 2009/10, se tabell 10 i slutet av detta kapitel. Procentuellt ökade antalet nybörjare på de tvååriga högskolexamensprogrammen mest en ökning med 32 procent mellan 2008/09 och 2009/10. På masterexamensprogrammen ökade antalet nybörjare med 27 procent, medan ökningen av antalet nybörjare var 21 procent på såväl kandidatexamenssom magisterexamensprogrammen. Andelen inresande studenter av nybörjarna är fortsatt hög på de generella programmen på avancerad nivå. Av nybörjarna på magisterexamensprogrammen är andelen inresande studenter 52 procent och av nybörjarna på masterexamensprogrammen är motsvarande andel 60 procent läsåret 2009/10. Den höga andelen inresande studenter av nybörjarna på magister- och master examensprogrammen avspeglas också i könsfördelningen. Av nybörjarna på magisterexamensprogrammen är andelen kvinnor 48 procent och av nybörjarna på masterexamensprogrammen är den 42 procent, till stor del beroende på att andelen män är mycket högre bland de inresande än bland de svenska studenterna. Andelen kvinnor är också relativt låg 46 procent på högskoleexamensprogrammen. Det har dock inget att göra med de inresande studenterna, som är väldigt få på dessa program, utan återspeglar sannolikt att många av högskoleexamensprogrammen ligger inom ämnesområdet teknik. HÖGSKOLESTUDIER ÄR TYDLIGT SOCIALT SKIKTADE Benägenheten att börja studera i högskolan är tydligt socialt skiktad. Personer med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i högskoleutbildning och personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. De sociala skillnaderna i påbörjade högskolestudier är tydligt ordnade efter varje utbildningsnivå och har hittills inte ändrats nämnvärt över tid: 16 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

19 Figur 5. Fördelning (procent) efter föräldrarnas utbildningsnivå bland högskolenybörjare under 35 år för olika ämnesområden och jämfört med befolkningen år. Uppgifterna gäller för läsåret 2009/10. Antalet nybörjare för olika ämnesområden och för samtliga områden anges inom parentes. ju högre utbildningsnivå som föräldrarna har desto högre andel börjar i högskolan. För gruppen med forskarutbildade föräldrar var det 83 procent i årskullen födda 1984 som hade börjat studera i högskolan till och med 25 års ålder. Denna andel minskar stegvis med fallande utbildningsnivå bland föräldrarna, till 21 procent för personer med förgymnasialt utbildade föräldrar. (Alla uppgifter i detta avsnitt är hämtade från publikationen Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå, Statistiska meddelanden, UF 20 SM Inresande studenter ingår inte i denna redovisning.) Föräldrarnas olika utbildningsnivå innebär olika sociala förutsättningar som påverkar barn och ungdomar under hela skoltiden. Flera olika studier har visat att det bland annat leder till sociala skillnader i skolprestationer, val av bostadsplats och val av skola. Redan innan det är dags att söka sig till högskolan finns stora sociala skillnader när det gäller vilka gymnasieutbildningar olika sociala grupper avslutat. I årskullen födda 1984 var det exempelvis 3,7 gånger vanligare att personer med forskarutbildade föräldrar hade avslutat naturvetenskapligt- eller samhällsvetenskapligt program jämfört med personer som hade förgymnasialt utbildade föräldrar, 73 jämfört med 20 procent. Övergången till högskolestudier är hög från de två nämnda gymnasieprogrammen (se tabell 2.). FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSNIVÅ PÅVERKAR ÄVEN STUDIERNAS INRIKTNING Läsåret 2009/10 hade cirka en tredjedel av högskolenybörjarna under 35 år högutbildade föräldrar (minst en av föräldrarna hade som lägst avslutat en treårig eftergymnasial utbildning). I befolkningen i åldrarna år var motsvarande andel 23 procent (figur 5). Andelen av nybörjarna läsåret 2009/10 som hade högutbildade föräldrar varierar mellan olika ämnesområden. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar fanns inom ämnesområdet medicin odontologi, 48 procent. Därefter kom konstnärligt område samt humaniora teologi med 41 procent. Lägst var andelen, 20 procent, inom undervisningsområdet. Detta område har nästan samma fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som den i befolkningen i motsvarande åldrar, det vill säga år. Nybörjarna inom vård och omsorg hade också en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som låg ganska nära fördelningen i befolkningen. Andelen högskolenybörjare med förgymnasialt utbildade föräldrar är liten i alla grupper, mellan 2 och 7 procent. Det beror främst på att det är den minsta gruppen i befolkningen men också på att gruppen är den mest underrepresenterade bland nybörjarna i högskolan. Mest underrepresenterad var gruppen med förgymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjarna inom det konstnärliga området. Där var det bara 2 procent som hade förgymnasialt utbildade föräldrar. Det kan jämföras med 7 procent inom undervisningsområdet. Om man i stället för ämnesområden analyserar olika yrkesexamensprogram var andelen med högutbildade föräldrar högst bland nybörjarna på läkarexamensprogrammet. De flesta av nybörjarna inom ämnesområdet medicin odontologi började på just läkarexamensprogrammet. Stora andelar med högutbildade föräldrar fanns också på utbildningarna till arkitekt, psykolog, jurist, tandläkare och civilingenjör. I alla dessa yrkesexamensprogram hade mer än hälften av nybörjarna högutbildade föräldrar. NYBÖRJARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND Med utländsk bakgrund avses att man är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är utrikes födda. Inresande studenter som inte är folkbokförda i Sverige räknas dock inte till den gruppen. Läsåret 2009/10 fanns det knappt nybörjare med utländsk bakgrund vid svenska universitet och högskolor. Två tredjedelar av nybörjarna med utländsk bakgrund var själva födda utomlands medan en tredjedel var födda i Sverige av utrikes födda föräldrar. Både antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund har ökat över tid. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund ökade från drygt läsåret 2000/01 till nästan läsåret 2009/10. Det motsvarar en ökning med ungefär 70 procent. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund ökade under samma period från 13 till 17 procent. Trots att nybörjarna med utländsk bakgrund har blivit allt fler är de fortfarande något underrepresenterade i högskolan. Det visar en jämförelse med hela befolkningen i åldern år, som är den åldersgrupp som flertalet nybörjare i högskolan tillhör. År 2010 hade 23 procent av hela befolkningen i ålders- UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 17

20 gruppen år utländsk bakgrund, vilket alltså kan jämföras med 17 procent av nybörjarna i högskolan läsåret 2009/10. Att studenter med utländsk bakgrund är underrepresenterade i högskolan framgår också om vi ser till andelen av en viss årskull som har påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, hade 45 procent av ungdomarna med svensk bakgrund påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel bland ungdomar med utländsk bakgrund var 37 procent. KÖN OCH URSPRUNGSLAND HAR BETYDELSE En majoritet (59 procent) av nybörjarna med utländsk bakgrund läsåret 2009/10 var kvinnor. Här liknar mönstret alltså det som finns bland nybörjare med svensk bakgrund. Andelen kvinnor var något högre bland de utrikes födda nybörjarna (60 procent) än bland nybörjarna födda i Sverige av utrikes födda föräldrar (58 procent). Hur vanligt det är att påbörja högskolestudier varierar också beroende på ursprungsland. En jämförelse mellan de tio största ursprungsländerna i befolkningen med utländsk bakgrund visar att det var vanligast att påbörja högre utbildning bland utrikes födda personer från Iran och Polen. I årskullen födda 1983 hade 60 respektive 47 procent av gruppen med iranskt och polskt ursprung börjat läsa vid högskolan vid 25 års ålder. Det kan jämföras med 16 procent av årskullen med somalisk bakgrund och 22 procent av dem med bakgrund i före detta Jugoslavien. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund varierar också mellan olika ämnesområden. Den största andelen nybörjare med utländsk bakgrund finns inom det naturvetenskapliga området. Inom det naturvetenskapliga området finns de yrkesexamensprogram som hade störst andel studenter med utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Det är utbildningarna till apotekare, receptarie och biomedicinsk analytiker, där omkring hälften av nybörjarna hade utländsk bakgrund. Allra lägst andel studenter med utländsk bakgrund fanns det inom området lant- och skogsbruk. Där hade endast 1 procent av nybörjarna utländsk bakgrund läsåret 2008/09. FÖRÄLDRARS UTBILDNINGSNIVÅ HAR OLIKA STOR BETYDELSE FÖR PERSONER MED SVENSK OCH UTLÄNDSK BAKGRUND Såväl för personer med svensk bakgrund som för personer med utländsk bakgrund har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för påbörjade högskolestudier, oavsett om vi beskriver variationen i påbörjade högskolestudier för män eller kvinnor (figur 6). När kön, svensk respektive utländsk bakgrund kombineras med föräldrarnas olika utbildningsnivå märks vissa skillnader mellan grupper. Om föräldrarna var förgymnasialt utbildade eller hade en kortare gymnasieutbildning var det personer med utländsk bakgrund som hade en större andel med påbörjade högskolestudier än personer med svensk bakgrund. Detta gällde bland såväl kvinnor som män. Om föräldrarna i stället hade en längre eftergymnasial utbildning eller var forskarutbildade var det personer med svensk bakgrund som var mer benägna att påbörja högskolestudier än de med utländsk bakgrund. I grupper som hade föräldrar med längre gymnasiala eller kortare eftergymnasiala utbildningar var det ingen skillnad i påbörjade högskolestudier mellan personer med svensk och utländsk bakgrund. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Läsår Antal Procent Antal Procent 2000/ / / / / / / / / / Tabell 4. Högskolenybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2000/ /10 (antal och procent). Figur 6. Andel (procent) i årskullen födda 1984 med påbörjade högskolestudier upp till 25 års ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå, kön, svensk och utländsk bakgrund, läsåret 2009/10. Uppgifterna gäller individer i årskullen födda 1984 som var folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder. 18 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan

Trender och tendenser i högskolan Trender och tendenser i högskolan Högskolans utbildningskapacitet på grundnivå och avancerad nivå utnyttjas nu till fullo. Sedan flera år utbildar universiteten och högskolorna fler studenter än anslagen

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå År 216 ökade antalet doktorsexamina jämfört med föregående år och var det högsta antalet någonsin. En förklaring till ökningen är att doktorandnybörjarna blev fler under perioden

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 UF 20 SM 1301 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2011/12 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2011/12 I korta drag Stor

Läs mer

Universitet & högskolor

Universitet & högskolor Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 www.hsv.se Rapport 2012:10 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2012 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851,

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 UF 20 SM 1202 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2010/11 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2010/11 I korta

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 UF 20 SM 1401 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2012/13 I korta drag

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Sedan flera år är intresset för högskolestudier högt, men de senaste åren har antalet studenter minskat, trots utbyggnader av utbildningen på grundnivå och avancerad

Läs mer

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 1403 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 UF 46 SM 1001 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2010 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 UF 20 SM 1501 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2013/14 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2013/14 I korta drag

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018 Antagning till högre utbildning vårterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018 Antagning till högre utbildning vårterminen 2018 Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16. Färre svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1603 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2015/16 I korta drag

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare EFFEKTIVITETSANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 214-4-15/ Nr 3 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 8-563 87 62 Ingrid.pettersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09 UF 20 SM 1002 Universitet och högskolor Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09 Higher education. Students and graduated students at first and second cycle studies 2008/09 I korta

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05

Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time postgraduate students 2004/05 UF 20 SM 0602 Universitet och högskolor Social bakgrund bland högskolenybörjare 2005/06 och doktorandnybörjare 2004/05 Higher education. Social background among university entrants 2005/06 and first time

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitet och högskolor Årsrapport 2016 RAPPORT 2016:10 Universitet och högskolor Årsrapport 2016 Universitet & högskolor Årsrapport 2016 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Rapportnummer: 2016:10

Läs mer

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 17

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 17 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå et nybörjare och studenter i högskolan minskade kraftigt läsåret 211/12, men i ett längre perspektiv är både nybörjar- och studentantalen fortfarande höga. Även

Läs mer

Universitet och högskolor

Universitet och högskolor Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Rapport 2013:2 www.uk-ambetet.se/rapporter Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Universitet & högskolor Årsrapport 2013 Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 UF 20 SM 1601 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2014/15 I korta drag

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 UF 21 SM 0701 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in 2006 I korta drag Antalet doktorander

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Sjunkande prestationsgrader i högskolan Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2010-08-31 2010/10 Sjunkande prestationsgrader i högskolan Under den senaste femårsperioden har studenternas

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2017

Antagning till högre utbildning vårterminen 2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-10-24 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16

Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16. Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 UF 20 SM 1701 Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2015/16 Higher Education. Students and graduates at first and second cycle studies 2015/16 I korta drag

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 UF 46 SM 1301 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2013 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå UF 20 SM 0802 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2007/08 och doktorandnybörjare 2006/07 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen

Läs mer

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad

Färre nybörjare i högskolan för femte året i rad STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning /löpnummer 215-12-8/7 Analysavdelningen Handläggare Niklas Karlsson 8-563 87 88 niklas.karlsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-10-20 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

UKÄ ÅRSRAPPORT

UKÄ ÅRSRAPPORT Tabeller UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 155 Tabell 1. Antal helårsstudenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2010-2014 samt antal studenter (registrerade) höstterminen 2014 per lärosäte. Alla uppgifter

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå. UF 20 SM 1204 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2011/ /12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017 Antagning till högre utbildning höstterminen 2017 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017 Antagning till högre utbildning höstterminen 2017 Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12 2013-10-31 1(13) Avdelningen för befolkning och välfärd Enheten för statistik om utbildning och arbete Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren

Läs mer

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor

Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor PM Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2010-12-21 Reg.nr. 63-2963-10 Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Återrapportering av

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer