Del 4. KOMMUNÖVERGRIPANDE STUDIE AV LÄMPLIGA BYGGNADER ATT BEBYGGA MED BOSTÄDER I SOLNA

Transkript

1 Del 4. KOMMUNÖVERGRIPANDE STUDIE AV LÄMPLIGA BYGGNADER ATT BEBYGGA MED BOSTÄDER I SOLNA

2 58

3 KOMMUNÖVERGRIP- ANDE STUDIE AV LÄMP- LIGA BYGGNADER ATT BEBYGGA MED BOSTÄ- DER I SOLNA Metoden som formulerades i förra delen har applicerats i Solna Stad och resultatet av studien redovisas i denna del. Studien som gjorts är kommunövergripande för att testa metoden i sin helhet. KORT OM SOLNA Geografiskt läge Solna Stad ligger centralt i norra delen av Stockholmsregionen. Angränsande kommuner är Stockholm Stad, Danderyd, Sollentuna och Sundbyberg. Bebyggelse Solna har en varierande bebyggelse med allt från kolonilotter och flerbostadshus till slott. 90% av byggnadsbeståndet är från 1900-talet. Mesta delen har tillkommit efter Under talen planerade man för ett stort ökande invånarantal i Solna. Invånarantalet blev aldrig så högt som man planerade för, men likväl byggdes då en hel del flerbostadsområden. I enlighet med miljonprogrammets idéer skedde stora förändringar under och 70-talen. Hagalunds och Huvudstas gamla arbetarmiljöer fick lämna plats för nya storskaliga flerbostadsområden. På Hagalundsberget uppfördes åtta blå 14- våningshus som än idag dominerar i stadsbilden. 2 Mot slutet av 1970-talet upphörde bostadsbyggandet i staden nästan helt p g a brist på tillgänglig mark. På 1980-talet kunde dock en del mark i Bergshamra, Frösunda och Frösundavik köpas in från staten vilket möjliggjorde att man åter kunde utöka beståndet av bostäder och arbetsplatser. 3 Solnas läge i Stockholmsregionen (Karta:...) Olika typer av bebyggelse i Solna 59

4 nelbana (T), pendeltåg (J) och bussar. Inom en snar framtid kommer antagligen även tvärbanan att gå genom Solna Stad. Fler bebyggelsetyper (Foto kolonistuga :Anna Schlossberg) Kommunikationer Genom Solna Stad går tre stora trafikleder, E4, E18 och E20. Dessa bidrar till goda kommunikationer med bil till övriga delar i Stockholmsregionen. Genom sitt läge i regionen och tack vare de tre trafiklederna har Solna Stad en stor andel biltrafik som rör sig genom kommunen varje dag. Ca fordon passerar Solna varje dygn.4 Grönstruktur Solna Stad är en relativt grön kommun, med ett flertal närparker, stadsdelsparker och strövområden. Under talet satsade kommunen på att skapa en grönare stadsbild, vilket resulterade i fler planteringar och restaurering av ett antal parker.5 Slott E4 J E18 T T Slott J T Slott T T T E20 Kollektivtrafiken i Solna är väl utbyggd med tun- 60 Områdena kring de tre slotten, Ulriksdals, Haga och Karlbergs slott är viktiga grönområden i kommunen. Dessa är välbesökta såväl av kommuninvånare som av turister och andra besökare. En tredjedel av kommunens yta, marken öster om E4:n, utgör en del av nationalstadsparken. Enligt miljöbalken 4 kap 7 får,

5 inom en nationalstadspark, ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Befolkning Med Stockholms Stad som grannkommun har Solna, sedan länge, påverkats av ett ökat befolkningsantal i huvudstaden. Redan i slutet av talet bidrog en explosionsartad befolkningsökning i Stockholm till att många flyttade till Solna. Idag har Solna Stad ca invånare (enligt 2002 års siffror). Den största andelen, lite mindre än hälften, av befolkningen bor i Råsunda och Huvudsta. 97% bor i flerfamiljshus och resterande bor i villa. Majoriteten, 59 %, av befolkningen är mellan år. Den näst största befolkningsgruppen är invånare över 65 år och utgör 19%. Den minsta befolkningsgruppen är mellan år och utgör 4%. 6 Sysselsättning I Solna finns en hel del arbetsplatser, ca och ca människor pendlar in till kommunen varje dag. Ca av kommunens invånare både bor och förvärvsarbetar i Solna. De största arbetsplatserna är Karolinska sjukhuset, Solna Stad, Karolinska institutet, SAS, SJ, Siemens Elema m fl. Ett flertal statliga verksamheter och stora företags huvudkontor ligger inom kommunens gränser. 7 KOMMUNÖVERGRIPANDE STUDIE I SOLNA I studien har samtliga steg i metoden, som formulerades i del 3, genomförts: Steg 1. Identifiering av områdens behov av förtätning för att gynna god stadsplanering. Områden som studeras vidare väljs ut. Steg 2. Identifiering av lämpliga byggnader att bebygga med hänsyn till storlek och kulturhistoriskt värde Steg 3. Identifiering av lämpliga byggnader att bebygga med hänsyn till takens utformning Steg 4. Kvantifiering av byggnaders lämplighet med hänsyn till hur boendekvaliteter kan säkerställas Steg 5. Bedömning av påverkan på stadsbilden Steg 6. Resultat och utbyggnadsprioritet På nästa sida visas en figur som illustrerar hur resultatet av studien kommer att presenteras i denna rapport. Anledningen till att jag väljer att redovisa resultatet av studien på detta sätt är för att göra kedjan med vad som sker i ett delområde efter varje steg mer överskådlig för läsaren. 61

6 Upplägg, hur resultatet presenteras För att presentera resultatet på ett tydligt sätt redovisas varje delområde, som valts att undersökas vidare, var för sig i steg 2,3,4 och 5. Områden med förtätningsprioritet I Områden med förtätningsprioritet II STEG 1 Bergshamra Huvudsta Råsunda/Frösunda Vreten/Solna Hagalund/ Businesspark Huvudsta Karolinska sjukhuset STEG 2 STEG 2 STEG 2 STEG 2 STEG 2 STEG 2 STEG 3 STEG 3 STEG 3 STEG 3 STEG 3 STEG 3 STEG 4 STEG 4 STEG 4 STEG 4 STEG 4 STEG 4 STEG 5 STEG 5 STEG 5 STEG 5 STEG 5 STEG 5 STEG 6 Byggnader med utbyggnadsprioritet 1 Byggnader med utbyggnadsprioritet 2 Byggnader med utbyggnadsprioritet 3 62

7 RESULTAT AV STEG 1 I SOLNA 63

8 STEG 1. OMRÅDENS BEHOV AV FÖRTÄTNING I SOLNA Område med förtätningsprioritet I, för att skapa ökat underlag för lokal service 64 Område med förtätningsprioritet II, arbetsplatsområde Område med förtätningsprioritet III, övrig bebyggelse Område med förtätningsprioritet IV, expansionsmöjligheter för viktig befintlig verksamhet bör prioriteras

9 Områden som undersökts vidare Områden med förtätningsprioritet I och II är de områdestyper som undersökts i denna studie. Varje delområde redovisas vidare var för sig enligt indelningen nedan. Bergshamra (Förtätningsprioritet I) Arbetsplatsområde i Råsunda/Frösunda (Förtätningsprioritet II) Vreten/Solna Businesspark (Förtätningsprioritet II) Huvudsta (Förtätningsprioritet I) Arbetsplatsområde i Hagalund/ Huvudsta (Förtätningsprioritet II) Karolinska sjukhuset (Förtätningsprioritet II) 65

10 66

11 RESULTAT AV STEG 2-5 I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGS- PRIORITET I 67

12 BERGSHAMRA STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STOR- LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE Byggnader som är för små för att bebyggas med bostäder Byggander av kulturhistoriskt värde 68 Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

13 BERGSHAMRA STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 69

14 BERGSHAMRA STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS Primär väg för farligt gods Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) Dagligvarubutik. Rimligt gångavstånd ( m) Skola. Rimligt gångavstånd ( m) 70 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

15 BERGSHAMRA Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa- lämplighetspoäng Kommentar * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * * B* /0* 2* 18*/19 B*/A P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? /0* 2* 18*/19 B*/A P-platser under jord? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? * /0* 2 16*/17* B* P-platser under jord? * /0* 2 16*/17* B* P-platser under jord? 15 x Ligger för nära väg för transporter med farligt gods * * x Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll * /0* 2* 16*/17* B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? 18 x Ligger för nära väg för transporter med farligt gods * x Kommer att skugga för grannbyggn. fm och em /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? 21 x Ligger för nära väg för transporter med farligt gods 22 x /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? * x Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll, * x byggn. 25 är högre än de byggn * x Se bullerutredning i FÖP för Nationalstadsparken * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 16*/17* B* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * x Se bullerutredning i FÖP för Nationalstadsparken 32 x Ligger för nära väg för transporter med farligt gods Lämplighetsbetyg 71

16 BERGSHAMRA STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN Påbyggnader i dessa lägen (inom rödmarkerat område) bedöms vara olämpliga med hänsyn till stadsbilden då dessa ingår i en grupp av sju likadana punkthus. Det kan se konstigt ut om några av dem ändras sin utformning då bilden av dessa som en grupp förändras. Påbyggnader i resterande lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder. 72

17 73

18 HUVUDSTA STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STORLEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE Byggnader som är för små för att bebyggas med bostäder Byggander av kulturhistoriskt värde För höga byggnader för att bebygga med bostäder med hänsyn till gällande flyghöjder 74 Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

19 HUVUDSTA STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 75

20 HUVUDSTA STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS Bensinmack Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) Dagligvarubutik. Rimligt gångavstånd ( m) Skola. Rimligt gångavstånd ( m) 76 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

21 HUVUDSTA Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss * 0* x * 0* x * 0* x * 0* * C* * 0* x Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar Byggnaderna kommer att skugga varandra framförallt under eftermiddag och kväll Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll * 0* /0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * 0* /0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * 0* /0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * 0* /0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * 0* /0* 2 13*/14* C* Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 15*/16* C*/B* P-platser under jord? * /0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? * /0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? * /0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? * /0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? * /0* 2* 15*/16* C*/B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? /0* 2 17*/18 B*/B Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk /0* 2* 17*/18 B*/B Ang p-platser: grönytor måste tas i anspråk * /0* 2 15*/16* C*/B* P-platser under jord? * * B* * * B* * * B* * /0* 2 16*/17* B* P-platser under jord? * /0* 2 16*/17* B* P-platser under jord? * /0* 2* 16*/17* B* P-platser under jord?, Lite skugga kan accepteras? * * x Kommer att skugga för grannbyggn. em och kväll /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? * /0* 2 15*/16* C*/B* P-platser under jord? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? /0* 2 18*/19 B*/A P-platser under jord? 63 x Byggnaden är en bensinmack A A * * B* 77

22 HUVUDSTA STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN Påbyggnader i dessa lägen (inom rödmarkerat område) bedöms vara olämpliga med hänsyn till stadsbilden då dessa ingår i en grupp av fyra respektive sex likadana hus. Det kan se konstigt ut om några av dem ändras i sin utformning då bilden av dessa som en grupp förändras. Påbyggnader i resterande lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder. 78

23 RESULTAT AV STEG 2-5 I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGS- PRIORIET II. 79

24 ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STOR- LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE Alla byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder 80

25 ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 81

26 ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS Bilskrot Primär väg för farligt gods Bilverkstad Sekundär väg för farligt gods Bensinmack Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) Dagligvarubutik. Rimligt gångavstånd ( m) Skola. Rimligt gångavstånd ( m) 82 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

27 ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss A A A A A A * * A* A A A * x * x x x x x x x Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar Allderles för höga bullernivåer här. (se bullerutredning i FÖP för Nationalstadsparken) 83

28 ARBETSPLATSOMRÅDEN I RÅSUNDA/FRÖSUNDA STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder. 84

29 85

30 VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STOR- LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE Byggnader av kulturhistoriskt värde För höga byggnader för att bebyggas med bostäder med hänsyn till gällande flyghöjder 86 Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

31 VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 87

32 VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS 85 Kafferosteri Bilverkstad Sekundär väg för farlgt gods Bryggeri Värmeverk Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) Dagligvarubutik. Rimligt gångavstånd ( m) Skola. Rimligt gångavstånd ( m) 88 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

33 VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss 85 x 86 x 87 x A A A A A 93 x * * B* * * A* * * A* * * A* * * B* * * B* * * A* * * A* * * B* * * B* * * B* * * B* * * A* * * A* Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa- lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar Byggnaden innehåller ett kafferosteri Byggnaderna ligger inom säkerhetsavstånd från kafferosteri Ligger inom säkerhetsavstånd från kafferosteri 89

34 VRETEN/SOLNA BUSINESSPARK STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder. 90

35 91

36 ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STOR- LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE 92 Byggander av kulturhistoriskt värde Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

37 ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 93

38 ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS Sekundär väg för farligt gods Bilverkstäder 110 Bensinmack Bensinmack Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) Dagligvarubutik. Rimligt gångavstånd ( m) Skola. Rimligt gångavstånd ( m) 94 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

39 ARBETSPLATSOMRÅDEN I HAGALUND/HUVUDSTA Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet x x x x Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar Området ligger så avskilt så det krävs både fler bostäder i området än de som skulle kunna skapas på dessa tak och en allmän estetisk upprustning för att skapa en känsla av trygghet i området. 95

40 KAROLINSKA SJUKHUSET STEG 2. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL STOR- LEK OCH KULTURHISTORISKT VÄRDE 96 Byggander av kulturhistoriskt värde Övriga byggnader kan bedömas som lämpliga att bebygga med hänsyn till storlek, kulturhistoriskt värde och gällande flyghöjder

41 KAROLINSKA SJUKHUSET STEG 3. LÄMPLIGA BYGGNADER MED HÄNSYN TILL UTFORM- NING Byggnader med platt tak Övriga byggnader kan bedömas som olämpliga att bebygga med bostäder med hänsyn till utformning 97

42 KAROLINSKA SJUKHUSET STEG 4. KVANTIFIERING AV BYGGNADERS LÄMPLIGHET MED HÄNSYN TILL HUR BOENDEKVALITETER KAN SÄKER- STÄLLAS Primärväg för farligt gods Bensinmack Sekundär väg för farligt gods Område inom gränser för gällande säkerhetsavstånd till verksamhet/väg för farligt gods Hållplats/station för kollektivtrafik. Rimligt gångavstånd ( m) 98 (Samtliga byggander ligger inom rimligt gångavstånd, m, till rekreationsområden och närparker)

43 KAROLINSKA SJUKHUSET Tabell med lämplighetspoäng/betyg Byggnad (identifikationsnummer) Störningar Närhet till Kollektivtrafik Närhet till dagligvarubutik x x x 115 x Närhet till skola Närhet till plats för utevistelse Trygghet i bebyggelseområdet Möjligheter till att anordna trappa och hiss Möjlighet att skapa bullerfri boendemiljö Möjlighet att tillgodese behov av p-platser Påverkan på grannars solförhållanden Summa lämplighetspoäng Lämplighetsbetyg Kommentar Finns hållplats för bussar inom rimliga gångavstånd men det är läg turtäthet. Ligger för nära väg för transporter med farligt gods * /0* 2 15*/17* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas * /0* 2 15*/17* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas 118 x Ligger för nära väg för transporter med farligt gods 119 x * x Allderles för höga bullernivåer här. (se bullerutredning * x i FÖP för Nationalstadsparken) * /0* 1 13*/15* B* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas * /0* 1 14*/16* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas * /0* 1 14*/16* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas * /0* 2 15*/17* B*/A* Ang p-platser, beror på hur verksamheten utvecklas 99

44 KAROLINSKA SJUKHUSET STEG 5. BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ STADSBILDEN Påbyggnader i samtliga lägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på stadsbilden eller befintlig byggnad. Det betyder att de byggnader som är markerade med svart är lämpliga att bebygga med boståder. 100

45 SUMMERING OCH UTBYGGNADSPRIORITET, STEG 6 101

46 UTBYGGNADSPRIORITET 1: BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A*, B OCH B* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET I Bergshamra B* B* B* B* B* B* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B* B* B* 102

47 UTBYGGNADSPRIORITET 1: BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A*, B OCH B* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET I Huvudsta B* B* B*/B A A B* B*/B B*/A B*/A B* B*/A 103

48 UYBYGGNADSPRIORITET 2: BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A*, B OCH B* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET II Arbetsplatsområde i Råsunda/Frösunda A A A A A A A A A* A 104

49 UYBYGGNADSPRIORITET 2: BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A*, B OCH B* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET II Vreten/Solna Businesspark A A A A B* A A A* A* B* B* A* A* A* B* B* B* B* A* A* 105

50 UYBYGGNADSPRIORITET 2: BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG A, A*, B OCH B* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET II Karolinska sjukhusområde B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* B*/A* 106

51 UYBYGGNADSPRIORITET 3/(1): BYGGNADER MED LÄMPLIGHETSBETYG C, C*, D OCH D* I OMRÅDEN MED FÖRTÄTNINGSPRIORITET I Huvudsta C* C* C* C* C* C*/B* C*/B* C*/B* C*/B* C*/B* C*/B* C*/B* C*/B* I steg 4, gällande Huvudsta, fanns det frågetecken kring om p-platser kunde ordnas under jord. Beroende på om det det kan ordnas under jord eller inte får byggander betyg B* eller C*. Det innebär därför också att läget antingen har utbyggnadsprioritet 3 (med betyg C*) eller 1 (med betyg B*). 107

52 Områden i behov av förtätning för att gynna god stadsplanering Bergshamra För att stärka underlaget för service bör Bergshamra förtätas så att möjligheter för ökad befolkningstäthet kan skapas i stadsdelen. Eftersom stadsdelen ligger i nationalstadsparken, får ny bebyggelse inte byggas på parkmark. Därför är det positivt att det finns byggnader som kan bebyggas i Bershamra, så att det finns möjligheter för att bygga nya bostäder utan att parkmark behöver tas i anspråk. 18 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder. Bebyggs samtliga kan minst 90 lägenheter skapas om man räknar med att minst fem lägenheter kan byggas på varje tak. Huvudsta För att stärka underlaget för service bör Huvudsta förtätas så att möjligheter för ökad befolkningstäthet kan skapas i stadsdelen. Undersökningar, som tidigare har gjorts över Huvudstas utvecklingsmöjligheter har visat att det finns en del möjligheter att förtäta genom att bygga på mark. Att det dessutom finns möjligheter att förtäta genom att bygga på tak skapar ytterligare möjligheter för att öka befolkningstätheten i området. 24 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder. Bebyggs samtliga kan minst 120 lägenheter skapas. Eftersom det finns mark att bygga på i Huvudsta bör man, vid förtätning fundera över den bästa kombinationen av att bygga på mark och på tak. Arbetsplatsområden Generellt om arbetsplatsområdena i Solna kan sägas att de i många fall ligger i nära anslutning till befintliga bostadsområden. Detta ger goda förutsättningar för att på ett naturligt sätt integrera bostäder i dessa områden och skapa trivsamma funktionsblandade miljöer. Råsunda/Frösunda Kommunen har egna planer på att utveckla framförallt Råsunda arbetsplatsområde med blandning av bostäder och verksamheter. Bostäder som byggs på tak skulle kunna vara en del i denna utveckling. 7 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder i Råsundaområdet. Bebyggs samtliga kan minst 35 lägenheter skapas. I västra Frösundaområdet finns inga utvecklingsplaner med bostäder än så länge från kommunens sida. Dock skulle förtätning med bostäder genom påbyggnad kunna möjliggöra att detta område skulle kunna integreras mer med det befintliga bostadsområdet som ligger intill i söder. 3 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här och om samtliga bebyggs kan minst 15 lägenheter skapas. I det östra Frösundaområdet finns inga byggnader som kan betecknas som lämpliga för bostäder. Detta beror främst på de kraftiga bullerstörningarna från E4:n. Solna businesspark/vreten I Solna Businesspark finns inga uttalade utvecklingsplaner med bostäder än så länge från kommunens sida. Detta område har dock en stor potential att utvecklas till ett trivsamt funktionsblandat område, då vissa delar redan har 108

53 en känsla av bostadsområde och att det gränsar till befintliga bostadsområden. 7 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här. Bebyggs samtliga kan minst 35 lägenheter skapas. I Vreten finns planer på att bygga ett hotell som ska flyta på vattnet i Bällstaviken. Hotellbygget skulle tillsammans med bostäder som byggs på tak kunna utveckla området till en mer funktionsblandad miljö. I Vreten har 11 byggnader, med metoden, bedömts som lämpliga att bebygga med bostäder. Om samtliga bebyggs kan minst 55 lägenheter skapas. Detta område har stor potential att utvecklas till ett trivsamt funktionsblandat område då det ligger i ett vattenläge och i nära anslutning till befintliga bostadsområden. Hagalund/Huvudsta Efter en bedömning, med stöd av metoden, är inga byggnader lämpliga att bebygga med bostäder i arbetsplatsområdena i Hagalund och Huvudsta. Vad gäller arbetsplatsområdet i Huvudsta är samtliga byggnader kulturminnesmärkta. I arbetsplatsområdet i Hagalund kan inte kvaliteten trygghet säkerställas då området ligger så avskilt från annan bebyggelse. Genom att bygga på tak här kan endast ett fåtal bostäder skapas. Det skulle inte räcka, även om en allmän estetisk upprustning skulle ske i området för att en känsla av trygghet ska kunna skapas. Karolinska sjukhuset Utvecklingsplanerna för Karolinska sjukhusområdet ser idag ut som att sjukhusets verksamheter ska koncentreras till färre lokaler. Vad som ska hända med resterande lokaler är ännu oklart, kanske kommer andra verksamheter etablera sig här eller kanske kommer lokalerna omvandlas till bostäder. I alla fall ger dagens planer möjlighet för att planera för förtätning med bostäder genom påbyggnad och funktionsblandning i delar som inte är tänkta att behöva utrymme för expansion av sjukhusverksamhet. 6 byggnader har med metoden bedömts vara lämpliga att bebygga med bostäder här. Om samtliga bebyggs kan minst 30 lägenheter skapas. Eftersom det i samtliga arbetsplatsområden, som undersökts, handlar om relativt stora takytor finns det möjlighet att skapa betydligt fler lägenheter i dessa områden än vad som angetts ovan. Sammanställning Att döma av studiens resultat skulle en hel del bostäder kunna skapas i Solna Stad genom att bygga på tak. Bara i de områden som undersökts, områden som kan anses vara i behov av förtätning och arbetsplatsområden finns 76 byggnader som skulle kunna vara lämpliga att bebygga med bostäder. (Jag har generellt antagit att det går att anordna hiss i samtliga). Med utgångspunkt från att varje byggnad minst kan bebyggas med fem lägenheter innebär en påbyggnad på samtliga att ca 400 lägenheter minimum skulle kunna skapas genom att bygga på tak. Dessutom skulle betydligt fler lämpliga byggnader för påbyggnader med bostäder kunna identifieras i resterande områden. 400 bostäder genom att bygga på tak motsvarar dock inte så många bostäder som behöver skapas på ett år enligt regionplanen, dvs bostäder, för att tillgodo se behovet i Solna Stad. Förtätning genom att bygga på tak tycks därför inte vara den huvudsakliga lösningen när behovet av bostäder ska tillgodoses i Solna Stad. Det hade dock varit den mest fördelaktigta lösningen, då det råder brist på tillgänglig och byggbar mark i kommunen. Förtätning på mark kan behöva bli den huvudsakliga strategin trots allt. 109

54 FÖRFATTARENS KOMMEN- TARER OM METODEN OCH STUDIEN I SOLNA I en kommunövergripande undersökning av var det är lämpligt att bygga på tak kan det vara nödvändigt att göra mer övergripande bedömningar. För en fysisk planerare kan det vara svårt att bedöma alla tekniska aspekter t ex vad gäller hissar och p-platser under jord. Olika professioner måste därför engageras beträffande vissa tekniska förhållanden, bullerfrågor etc. I stort sett stämde resultatet vid användning av metoden ganska bra med min subjektiva uppfattning, men i enstaka fall blev inte resultatet helt överensstämmande. Metoden korrigerade mina intuitiva bedömningar till det bättre, exempelvis vad gäller avstånd till stadsfunktioner och påverkan på befintlig byggnad. I vissa fall skulle man intuitivt kunna acceptera längre avstånd till vissa stadsfunktioner såsom service och kollektivtrafik. Intuitivt tar det ibland också emot att föreslå att ett nybyggt hus ska bebyggas ovanpå. Metodens styrka är att den utgår ifrån att alla ska ha samma tillgång till olika stadsfunktioner och att alla byggnader ska bedömas lika oavsett ålder. En metod är aldrig perfekt och även denna skulle kunna utvecklas ännu mer. Om inte annat skulle den kunna kompletteras med mer detaljerade tekniska, juridiska och ekonomiska bedömningar som här endast har behandlats utifrån vissa schablonmässiga antaganden. 110

55 REFERENSER 1 Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s 9 2 Ibid. s 11, 21 3 Ibid. s 22, <upptäck solna/snabbfakta om solna> 5 Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s <upptäck solna/snabbfakta om solna> 7 Ibid. Underlag för bedömningar i pilotstudien Steg 1: Samtal med planarkitekterna Ann-Christine Källeskog och Jessica Andersson på Solna stadsarkitektkontor, Steg 2: Solna Stad (1988) Kulturminnesvårdsprogram för Solna (underlag för samtliga områden) Steg 4: Solna Stad (1991) Grönplan för Solna 1991 Solna Stad (1997) Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, II Särskild del Nationalstadsparken inom Solna (underlag gällande buller för Bergshamra, Frösunda och Karolinska) Thyréns (2003) Detaljplan kvarteret nöten, Solna stad. Niljökonsekvensbeskrivning (underlag gällande buller för Vreten och delar av Huvudsta) Bilder Anna Schlossberg. Ur Linder, Per m fl (1994) Akitektur i Solna. s 256 Kartor Underlag till samtliga kartor: Solna stadsingenjörskontor 111