DaJa Airports betydelse för hälso- och sjukvård åt befolkningen i Dalarna

Transkript

1 Landstinget Dalarna Enheten för ledning och stvrnlng Regionavdelningen Gösta Andersson Reglonsamordnare DaJa Airports betydelse för hälso- och sjukvård åt befolkningen i Dalarna Bakgl 1 ulld Nuvarande aktieägaravtai avseende ägandet och drift av AB Dalaflyget går lit I december PM. ska ses som ett kunskapsdokument som vägleder till beslut om villkoren för nytt avlösande avtal med särskilt fokus på flygplatsens betydelse för att säkerställa hälso- och sjukvårdens behov av möjligheter till luftburen vard och transporter av donerade organ. Utvecklingen av hälso'" och sjulcvå,.d Hälso och sjukvården star Inför manga utmaningar framöver. Den demografiska utvecklingen Innebär en fortsatt koncentration av länets befolkning till centralorter som Innebär att vårt vidsträckta län befolkas aven allt större andel äldre f de mindre befolkningstäta områdena. Den äldre befolkningens medefjfvslängd ökar vilket Innebär att den friska tiden förlängs men som kan Innehålla ett ökande behov av specialiserad värd vid en rad tillstånd högt upp I åldrandet. Naturligtvis Innebär detta också ett ökande behov av närvard I olika former vilket Inte närmare berörs I denna PM. KunskapsutvecklIngen Inom hälso- och sjukvården är snabb och manga nya behandlingsformer är under utveckling. Kännetecknade för utvecklingen är att det Inom fältet akut vard oftast fjnns ett smalt tidsfönster för au nå optimala behandlingsresultat. Den fördjupade kunskapen Inom olika vårdområden leder till en successiv koncentration av vården både Inom vårt län som mellan vara län regionalt och natlonellt l I vissa fall ocksa Internationellt. Hälso- och sjukvården utmanas också av den demografiska effekten som Innebär att tillgången till kvalificerad arbetskraft Inom den närmaste tioårsperioden. landstinget Dalarna tillhör de första som kommer att få stora penslonsavgangar av de s k fyrtiotalisterna. Detta kan påskynda behovet av koncentration av vård I olika formel~ Inte minst akut vård.

2 Just f värt län kompliceras planeringen av hälso- och sjukvard av att turistnäringen är under dramatisk utbyggnad. Det Innebär I sig ökande riskgrupper och behov av att tillgodose kvalificerad vard I det smala tidsfönstret. rnom området organtransplantatjoner ökar behovet av snabba transporter. I vår sjukvardsreglon har transplantationsorganisationen nyhgen förstärkts och medvetenheten om organbehovet har stimulerats. Ökningen av transplantationer f6uer ocksa den l den demograflska utvecklingen. En annan pågående process är reglonförstorfng. Bildandet av regionkommuner pagär I värt land även om Dalarna Just för dagen Inte ser exakt hur den processen kommer att se ut för det här länet. Reglonf6rstorlngar kommer J framtiden att Innebära en snabbare takt I att diversifiera och koncentrera olika verksamheter över nuvarande länsgränser. Det bör dock noteras att denna utvecklfng kommer att ske oavsett regionförstoring eller ej eftersom drivkrafterna är ökad l kvaliteti ökad kostnadseffektivitet och begränsad tillgång till kompetens Inom vissa omraden. Regionförstoring möjliggör snabbare stnikturojnvandllngar vilket kan bli nödvändigt med tanke på det ökande gapet mellan vardens framtida kostnadsökning och möjligheterna till finansiering. Koncentrationen över länsgränser för In landstingets verksamhet f en tydlig konkurrenssjtuatlon där Inte enbart den medicinska kompetens f sig kommer att avgöra utfallet utan ocksä tillgängligheten somsadan. Allt detta kräver ett säkert och ofta snabbt sjuktransportsvstern med olika kommunikationsmedel varav luftburen vård är ett. Vi ska gå vidare och se på vad som är på gäng nationellt och regionalt och återkommer med fördjupade buder av hur den moderna luftburna varden utvecklar s(g_ Pdgdel1de lltveclclillgsarbetell för luftburen hälso - oclj sjlllcv/j.,'d Landstinget Dalarna deltar/ha." deltagit r tre olika utredningar/studier som berör detta ämnesområde. En utredning som landets landstingsdirektörer IAtlt genomföra via Sveriges kommuner och landsting, SKl, vars Innehåll är känt men rapporten är ej ännu offentliggjord. En förstudie om upprättande av ambulanshelikopterstatron I Karlstad som Dalarna, Värmland och örebro läns landsting genom fört och tlll sist en genomförd förstudie för att etablera ett Interreg projekt som ska utveckla samarbetet med Norge avseende luftburen vard över riksgränsen. SKL:s studie I utredningen beskrivs nyttan med luftburen ambulanssjukvird. NAgra speclflka områden nämns som exempel på vad modern vard ställer för krav pa transporter. Inom trauma vltrden har utvecklingen gätt från att pi nittiotalet fokusera på att snabbt komma till platsen och där stabilisera patientens tillstånd för att sedan transportera till närmaste sjukhus till att llllder 20DO-talet Innebära att man snabbt hämtar patienterna, ger vård under färd och transporterar till närmaste traumacentrum I strategin Ingår att hoppa över led f vårdnivåer och på snabbast möjliga sätt nä adekvat specialiserad vård oavsett plats eller landsting. Det här kallas scoop and run på fackspråk.

3 Skallskador kan Inträffa I många olika situationer, allt från bergsklättring till cykelolvekor. Gemensamt för alfa är att man n~mera viii snabbt transportera en skallskadad till ett neurokirurgiskt centrum för att erbjuda adekvat vard och kunna erbjuda vård under färd. För var del är det oftast Akademiska I Uppsala som gäljer. Vid akut hlllrtlnfarkt ska s k ballongsprängning av hjärtats kranskärl, pel, erbjudas Inom 90 minuter. Endast ett 10-tal p!atser I landet erbjuder dygnet~runt 24/7 service varav Falun är ett. Falun är a litsa en m6jllg vardglvare för såväl dalfojk som kringliggande län. Inom Strakevården ska proppiösande behandling erbjudas sa snabbt som möjligt. Tid är hjärna I Behandlingen förutsätter att man kan skilja på propp och blödning som orsak till tillståndet. Det kräver röntgenundersökning som J vart län under helger endast kan erbjudas I Falun. En ny metod är ocksa under utveckling som Innebär att man kan mekaniskt ta bort proppbildning I hjärnan. Detta kan Idag endast erbjudas som försöksverksamhet vid ett Stockholmssjukhus men kommer troligen alt bjl allt vanligare behandlingsform I framtiden. Även vad avser andra sjukdomstlllst6nd är tidsfaktorn Viktig. TrafiksItuationen på våra vägar kan medföra att en luftburen transport är att föredra. I katastrofsituationer /masskadesjtuatloner kan behovet av transportkapacitet dramatiskt öka. Det kan beröra såväl kringliggande län som granlandet Norge. Inom ramen för katastrof och beredskapsplanering Ingår vii ett samverkansavtal som Nordiska r~det beslutat om och som Innebär skyldighet att bistå varandra I motsvarande situationer. Andra st,.ulcturella /aktol"er Som nämnts InledningsvIs far man I framtiden räkna med en koncentration av akutsjukhusens verksamhet. Vad det betyder för Dalarnas del är alltför tidigt att ha en uppfattning om men beredskapen för att trygga medborgarnas behov av värd med bl a hjälp av luftburen ambulanssjukvärd måste öka. Motsvarande utveckling ser vi tydligt I de stora befolknlngsomrädena, Stockholm, Västra Götaland och Skåne men även I de mindre befolkningstäta länen som Norrbotten och Värmland för att nämna några exempel. Redan f dag är viss verksamhet samordnad till sa kallad rikssjukvård. Det gäller t ex brännskadevärden men också hjärttransplantationer som endast utförs pa ett fatal ställen. En rikssjukvårdsnämnd arbetar kontinuerligt för att yttrijgare koncentrera vården Ino"! smala speclallteter. KoncentratIonen av vårdåtgärder I landet påverkar saväl behov av transportmedel f den akuta situationen som behovet av så kallade sekundärtransporter. Den luftburna kapaciteten behöver att öka båda vad gäller ambulanshelikopter som ambulansflyg. I utredningen noteras att vår luftburna transportkapacitet är oordnad vad gäller placerjng, kapacitet och kompetens. Det föreslas därför en nationen samordning varvid ett gemensamt bolag blidas som tar ett ansvar för hela landet vad avser upphandling av flygtjänster, gemensam planering av resurser I katastrofsituationer, egenreglverksamhet av ambulanshellkoptelverksamhet, ökat samarbete med marinens helikopterverksamhet, ökat nordiskt samarbete mm. Ekonomiskt handlar detta om ca 400 mkr före en förväntad ratlonallserjngsvinst å ca 2S mkr. En starttidpunkt är ännu ej angiven men mycket talar för att det redan under 2012 kan komma att blidas ett sadant bolag.

4 Utredning av!ö,.utstlttnlngar för att 6ppna en Qlnblllanshelikoptel statlon l Karlstad Under 2010 genomfördes en utredning av förutsättningarna för att starta ambulanshellkol>terverksamhet I Karlstad. Utredningen leddes av Värmlandsföreträdare men genomfördes I samarbete med Dalarna och örebro. Förstudien drog följande sammanfattande slutsatser: Sverige har I förhållande till de flesta europeiska länder få ambulanshelikoptrar och Värmland är ett av de landsting som saknar möjligheter till ambulanshelikopter för primäruppdrag o Värmland har ett geografiskt lägel en geografisk struktur och befolknings fördelning, där en läkarbemannad ambulanshelikopter skulle gara stor medicinsk nytta G Den medicinska och den tekniska kunskapsutvecklingen har skapat och skapar kontinuerligt nya tidskritiska vårdmetoderi vilket ökar värdet av luftburen ambulanssjukvard. En läkarbemannad ambulanshelikopter blfr då ett viktigt verktyg far att säkerställa att befolkningen ges likvärdiga farutsättningar att J tid nå rätt vård.. kompetens vid allvarliga sjukdomar och skador Hög beredskap dygnet runt och hög medicinsk kompetens ger bättre möjligheter att snabbt kunna bistå patienter samt vägambulans I hela Värmland o Värdet aven ambulanshelikopter skall ställas mot kostnaden. För att få ett rimligare kostnads /nyttoperspektlv bö., en ambulanshellkopterorganjsation söka samarbete mellan ffera landsting. Samarbetet med andra organisationer skall också vägas In. o Karlstad är en strategisk bra placering aven ambulanshelikopter, som kan ge goda förutsättningar för samarbete med Dalarna, örebro l Västra Götaland och även med NOI"ge. En ambulanshelikopter placerad f Karlstad blir således också ett viktigt regionalpolitiskt satsningsområde

5 Landstinget ul Värmland har baslutat att planera för öppnande av verksamhet från VerkställIghetsbeslut är dock ännu ej fattat. För Dalarnas del kan noteras att stora delar av vår fjällvärld Inte lir försörjd med stående resurser för mnbulanshellkoptervärcl. En ökad service enligt Värmlands planering kan koil1i11<1 att öka behovet av transljorter mot ffa Falu lasarett för fortsatt vård I akuta situationer. Planel'ing föl' start av illtel'l'egpl'ojekt föl' samarbete med Norge Under 2011 har ett Interregprojekt planerats tillsammans med företrädare för norska myndigheter som innebär att vi klarar ut förutsättningar för samarbete över riksgränsen. Projektet berör alla landsting längs gränsen men det är Västra Götaland, Värmland och Dalarna som är huvudaktörer på den svenska sidan. Efter gemensamma diskussioner formuleras nu en ansökan med koncentration på Operativt samarbete med tre delprojekt: 1) avtalskonstruktioner och ekonomiska modeller 2) medicinska ansvarsfrågor och 3) operativa förhållanden. Utredningen förväntas ge underlag för ett smidigare och ökat samarbete och ska ses som ett Inslag I den pågående utvecklingen mot ökad luftburen vård I vår närmiljö. Utredningsarbetet förväntas starta våren FÖ1'Ilt'sättningal'!öl' luftbll1'lla transporter i Dala1'1la Dalarna har tillgång till två flygplatser. MorajSlljan flygplats och Dala Alrport är Viktiga länkar för det ambulansflyg, som sker till och från länet. För Dala Alrports och Falu lasaretts del är det I genomsnitt en avgång/ankomst I veckan. I huvudsak är det sjuktransport av patienter, som skall förflyttas, men även 8-10 br5dskande organtransporter per är passerar flygplatsen I Bormnge. När det gäller organdonation och hjärttransplantation är tidsfönstret så snävt att man Inte hinner med Illarktransport. För svårt hjärtsjuka barn, SOIll skall transporteras till Göteborg, Innebär en transport med markal11blllans ett stort riskmoment. Enligt "gamla" Vägverket och SIKAvärderas ett människoliv till 22,3 Mkr. Ambulanshelikoptrar, som angör Failliasarett kan vid dålig väderlek genomföra flygningen tack vare flygplatsens inflygningssystem ILS och bistånd från flygplatsens flygtrafikicciare att ta sig sista biten till FailIn.

6 Sammanställning av ambulansflyg tl!lb dec 2011 ~oo -, ~ m Borlilngc m Mora mtotalt Dal.llyget 50 O Ambulansllyg DalaIlygot 2011 Helåret 2010 noterades 248 flygrörelser, Fram till den B december 2011iir antalet flygrörelser för ambulansflyget 346 en ökning med nästan 100 flygrörelser. vilket tyder på att flyget används mer och mer för sjukvårdstransporter, Hiilso- och sjukvården kan rekvirera ambulansflygtransporter för transport av patienter och organ, Ambulanshelikopter kan rekvireras från Akademiska I Uppsala som förfogar över en Intenslwårdshelikopter men också ett ambulansflygplan, Helikopter kan också rekvireras från Östersund, Sammanfattande slutsatser av utred1llngarna Utvecklingen gäl' mot en koncentration av specialiserad vård Inom och över IMnsgränser, De akuta Insatserna tenderar att genomföras med hjälp av luftburna transporter som ger möjlighet till vård under färd och direkttransporter av patienter till adekvata vårdnivåer oavsett avstånd och geografisk placering. Utvecklingen för In Dalarnas hälso- och sjukvård I en konkurrenssituatian för att kunna erbjuda nlschad hälso- och sjukvård över länsgränserna smntldlgt som en koncentration av specialiserad vård Inomliinet kan skönjas, Antalet luftburna transporter kommer att öka och avser såvä l helkopter som flygburen transport. Frekvensen av organtransporter fölväntas också öka av bl a demografl.ska skäl. Vid otjänlig väderlek kan bellovet av alternativa landningspla tser med bättre tekniska förutsättningar än vad som kan erbjudas vid en helikopteriandningsplatta öka, Falu lasarett är länets största centrum för länssjukvård Idag och mycket talar för att den utvecklingen fortsätter, Om Dalarna också ska kunna utvecklas till en större regi onal aktör I Sjukvårdsregionen krävs bl a att det finns en hög tillgänglighet för luftburna transporter, Det är därför av utomordentlig betydelse att den framtida finansieringen av flygplatsen kan säkras både utifrån landstingets ansvar för h1llso- och sjukvård och värdkommunens ansvar för att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling även vad nvser offentliga åtaganden och verksamheter,

7 Fjämtyrd flygplats 2014 Page 1 of3.com En näringsjivssajtfrån: 9torrJtij.pinga~Umingar & COm~Onde~ten J Fjärrstyrd flygplats 2014 Norrköpings flygplats kan bli fjärrstyrd. Om systemet med kameror är "säkert" kol11l11er den nya övervakningen av flygplatsen att bli aktuell redan Det betyder att flygledarna blir fån e. -När avtalet om flygtrafikledningen går ut 2013 får vi se hur långt man konunit i säkerhetsbevisningen. Flygplatschefen Mari Torstensson är inte främmande för att införa kameror i stället för flygledare. -Om det fjärrstyrda systemet fungerar kan det säkelt bli aktuellt i Norrköping. Alla flygplatser kommer då titta på altell1ativ. Vi kan tänka oss alt samarbeta med flera flygplatser så att man har flygledningen på en gemensam plats och "remote powers" på de andra, säger Marie Torstensson. Snart klartecken Öll1sköldsvik blir först i landet med den nya tekniken. Just nu sätts master upp för kameratoll1. Flygplatsen ska sedan styras från Sundsvall. Sedan 2006 har utvecklingsarbetet med fjärrstyrning pågått hos försvarskoncernen Saab och Luftfartsverket. Luftfartsverket väntas få certifikat i slutet av Australien har köpt ett motsvarande system. Flygplatsen i Alice Springs ska ledas från Adelaide. v.com/pri n t.aspx?arti cleicl=

8 Fjärrstyrd flygplats 2014 Page 2 of3 För höga kostnader Det som började som ett projekt for att kostnaderna var for höga for flygplatserna i glesbygden, ser ut att bli räddningen även for större flygplatser. Den nya tekniken anses få stor betydelse for minst 25 av Sveriges 40 flygplatser. Om det inte krävs ett flygledartorn med personal blir kostnaden 25 procent lägre. Det blir kort sagt billigare att flyga. Avgör säkerheten eller kostnaden om Norrköpings flygplats infor fjärrstyrning? - Det är en kombination. Om systemet uppfyller kraven for flygsäkerhet tittar vi givetvis på priset, säger Mari Torstensson. Inget hot Det innebär att flygledarna blir färre. Ensam flygledare i tornet på Norrköpings flygplats är Niklas Larsson när NT ringer. Hur ser ni på den nya övervakningen? - Vi har inte sett hur den fungerar ännu. Jag kan inte uttala mig om säkerheten. Känner ni er hotade av kameror? - Nej, det kommer fortfarande vara flygledare som tittar på kameror i stället for ut genom fönstren. Ser bättre Enligt Luftfartverkets generaldirektör Thomas Allard ökar säkerheten med kameror. -Om det till exempel ligger ett främmande forernåi på banan är det inte säkert att ögat upptäcker det. Men kameran ser det omedelbart och varnar dessutom direkt. Flygplatschefen Maria Torstensson är av samma åsikt. - Det kan tyckas konstigt att leda flyg med ljud och bild som man inte kan se. Men en kamera kan zooma in foremål och ställa in vinklar som ett mänskligt öga inte kan i ett tom. Så hur oroliga ska flygpassagerna vara? - Vi höjer säkerheten till en nivå som vi aldrig haft, säger Thomas Allard. Vi kan trolla bort dimma, mörker och dåligt väder. En svår olycka som när Concorden kraschade i Paris hade aldrig inträffat med det här systemet. Maria Waxegård/NT 97 aw '1r(l

9 Fjärrstyrd flygplats 2014 Page 3 of 3 Foto: Strand Jvlikael Arbetsplatsen för en flygledare i dag. I fram liden kan Norrköpings flygplats bli fj ärrstyrd. Den nya övervakningen kan bli aktuell redan mkivbild: MIKAEL STRAND Webbadress: i