Dala Airports betydelse för hälso- och sjukvård åt befolkningen i Dalarna

Transkript

1 Landstinget Dalarna PM Enheten för ledning och styrning Regionavdelningen Gösta Andersson Regionsamordnare Dala Airports betydelse för hälso- och sjukvård åt befolkningen i Dalarna Bakgrund Nuvarande aktieägaravtal avseende ägandet och drift av AB Dalaflyget går ut i december PM ska ses som ett kunskapsdokument som vägleder till beslut om villkoren för nytt avlösande avtal med särskilt fokus på flygplatsens betydelse för att säkerställa hälso- och sjukvårdens behov av möjligheter till luftburen vård och transporter av donerade organ. Utvecklingen av hälso- och sjukvård Hälso - och sjukvården står inför många utmaningar framöver. Den demografiska utvecklingen innebär en fortsatt koncentration av länets befolkning till centralorter som innebär att vårt vidsträckta län befolkas av en allt större andel äldre i de mindre befolkningstäta områdena. Den äldre befolkningens medellivslängd ökar vilket innebär att den friska tiden förlängs men som kan innehålla ett ökande behov av specialiserad vård vid en rad tillstånd högt upp i åldrandet. Naturligtvis innebär detta också ett ökande behov av närvård i olika former vilket inte närmare berörs i denna PM. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är snabb och många nya behandlingsformer är under utveckling. Kännetecknade för utvecklingen är att det inom fältet akut vård oftast finns ett smalt tidsfönster för att nå optimala behandlingsresultat. Den fördjupade kunskapen inom olika vårdområden leder till en successiv koncentration av vården både inom vårt län som mellan våra län regionalt och nationellt, i vissa fall också internationellt. Hälso- och sjukvården utmanas också av den demografiska effekten som innebär att tillgången till kvalificerad arbetskraft inom den närmaste tioårsperioden. Landstinget Dalarna tillhör de första som kommer att få stora pensionsavgångar av de s k fyrtiotalisterna. Detta kan påskynda behovet av koncentration av vård i olika former, inte minst akut vård.

2 Just i vårt län kompliceras planeringen av hälso- och sjukvård av att turistnäringen är under dramatisk utbyggnad. Det innebär i sig ökande riskgrupper och behov av att tillgodose kvalificerad vård i det smala tidsfönstret. Inom området organtransplantationer ökar behovet av snabba transporter. I vår sjukvårdsregion har transplantationsorganisationen nyligen förstärkts och medvetenheten om organbehovet har stimulerats. Ökningen av transplantationer följer också den, den demografiska utvecklingen. En annan pågående process är regionförstoring. Bildandet av regionkommuner pågår i vårt land även om Dalarna just för dagen inte ser exakt hur den processen kommer att se ut för det här länet. Regionförstoringar kommer i framtiden att innebära en snabbare takt i att diversifiera och koncentrera olika verksamheter över nuvarande länsgränser. Det bör dock noteras att denna utveckling kommer att ske oavsett regionförstoring eller ej eftersom drivkrafterna är ökad, kvalitet, ökad kostnadseffektivitet och begränsad tillgång till kompetens inom vissa områden. Regionförstoring möjliggör snabbare strukturomvandlingar vilket kan bli nödvändigt med tanke på det ökande gapet mellan vårdens framtida kostnadsökning och möjligheterna till finansiering. Koncentrationen över länsgränser för in landstingets verksamhet i en tydlig konkurrenssituation där inte enbart den medicinska kompetens i sig kommer att avgöra utfallet utan också tillgängligheten som sådan. Allt detta kräver ett säkert och ofta snabbt sjuktransportsystem med olika kommunikationsmedel varav luftburen vård är ett. Vi ska gå vidare och se på vad som är på gång nationellt och regionalt och återkommer med fördjupade bilder av hur den moderna luftburna vården utvecklar sig. Pågående utvecklingsarbeten för luftburen hälso och sjukvård Landstinget Dalarna deltar/har deltagit i tre olika utredningar/studier som berör detta ämnesområde. En utredning som landets landstingsdirektörer låtit genomföra via Sveriges kommuner och Landsting, SKL, vars innehåll är känt men rapporten är ej ännu offentliggjord. En förstudie om upprättande av ambulanshelikopterstation i Karlstad som Dalarna, Värmland och Örebro läns landsting genom fört och till sist en genomförd förstudie för att etablera ett interreg projekt som ska utveckla samarbetet med Norge avseende luftburen vård över riksgränsen. SKL:s studie I utredningen beskrivs nyttan med luftburen ambulanssjukvård. Några specifika områden nämns som exempel på vad modern vård ställer för krav på transporter. Inom trauma vården har utvecklingen gått från att på nittiotalet fokusera på att snabbt komma till platsen och där stabilisera patientens tillstånd för att sedan transportera till närmaste sjukhus till att under 2000-talet innebära att man snabbt hämtar patienterna, ger vård under färd och transporterar till närmaste traumacentrum I strategin ingår att hoppa över led i vårdnivåer och på snabbast möjliga sätt nå adekvat specialiserad vård oavsett plats eller landsting. Det här kallas scoop and run på fackspråk.

3 Skallskador kan inträffa i många olika situationer, allt från bergsklättring till cykelolyckor. Gemensamt för alla är att man numera vill snabbt transportera en skallskadad till ett neurokirurgiskt centrum för att erbjuda adekvat vård och kunna erbjuda vård under färd. För vår del är det oftast Akademiska i Uppsala som gäller. Vid akut hjärtinfarkt ska s k ballongsprängning av hjärtats kranskärl, PCI, erbjudas inom 90 minuter. Endast ett 10- tal platser i landet erbjuder dygnet-runt 24/7 service varav Falun är ett. Falun är alltså en möjlig vårdgivare för såväl dalfolk som kringliggande län. Inom Strokevården ska propplösande behandling erbjudas så snabbt som möjligt. Tid är hjärna! Behandlingen förutsätter att man kan skilja på propp och blödning som orsak till tillståndet. Det kräver röntgenundersökning som i vårt län under helger endast kan erbjudas i Falun. En ny metod är också under utveckling som innebär att man kan mekaniskt ta bort proppbildning i hjärnan. Detta kan idag endast erbjudas som försöksverksamhet vid ett Stockholmssjukhus men kommer troligen att bli allt vanligare behandlingsform i framtiden. Även vad avser andra sjukdomstillstånd är tidsfaktorn viktig. Trafiksituationen på våra vägar kan medföra att en luftburen transport är att föredra. I katastrofsituationer /masskadesituationer kan behovet av transportkapacitet dramatiskt öka. Det kan beröra såväl kringliggande län som granlandet Norge. Inom ramen för katastrof och beredskapsplanering ingår vi i ett samverkansavtal som Nordiska rådet beslutat om och som innebär skyldighet att bistå varandra i motsvarande situationer. Andra strukturella faktorer Som nämnts inledningsvis får man i framtiden räkna med en koncentration av akutsjukhusens verksamhet. Vad det betyder för Dalarnas del är alltför tidigt att ha en uppfattning om men beredskapen för att trygga medborgarnas behov av vård med bl a hjälp av luftburen ambulanssjukvård måste öka. Motsvarande utveckling ser vi tydligt i de stora befolkningsområdena, Stockholm, Västra Götaland och Skåne men även i de mindre befolkningstäta länen som Norrbotten och Värmland för att nämna några exempel. Redan i dag är viss verksamhet samordnad till så kallad rikssjukvård. Det gäller t ex brännskadevården men också hjärttransplantationer som endast utförs på ett fåtal ställen. En rikssjukvårdsnämnd arbetar kontinuerligt för att yttrligare koncentrera vården inom smala specialiteter. Koncentrationen av vårdåtgärder i landet påverkar såväl behov av transportmedel i den akuta situationen som behovet av så kallade sekundärtransporter. Den luftburna kapaciteten behöver att öka båda vad gäller ambulanshelikopter som ambulansflyg. I utredningen noteras att vår luftburna transportkapacitet är oordnad vad gäller placering, kapacitet och kompetens. Det föreslås därför en nationell samordning varvid ett gemensamt bolag bildas som tar ett ansvar för hela landet vad avser upphandling av flygtjänster, gemensam planering av resurser i katastrofsituationer, egenregiverksamhet av ambulanshelikopterverksamhet, ökat samarbete med marinens helikopterverksamhet, ökat nordiskt samarbete mm. Ekonomiskt handlar detta om ca 400 mkr före en förväntad rationaliseringsvinst å ca 25 mkr. En starttidpunkt är ännu ej angiven men mycket talar för att det redan under 2012 kan komma att bildas ett sådant bolag.

4 Utredning av förutsättningar för att öppna en ambulanshelikopterstation i Karlstad Under 2010 genomfördes en utredning av förutsättningarna för att starta ambulanshelikopterverksamhet i Karlstad. Utredningen leddes av Värmlandsföreträdare men genomfördes i samarbete med Dalarna och Örebro. Förstudien drog följande sammanfattande slutsatser: Sverige har i förhållande till de flesta europeiska länder få ambulanshelikoptrar och Värmland är ett av de landsting som saknar möjligheter till ambulanshelikopter för primäruppdrag Värmland har ett geografiskt läge, en geografisk struktur och befolknings fördelning, där en läkarbemannad ambulanshelikopter skulle göra stor medicinsk nytta Den medicinska och den tekniska kunskapsutvecklingen har skapat och skapar kontinuerligt nya tidskritiska vårdmetoder, vilket ökar värdet av luftburen ambulanssjukvård. En läkarbemannad ambulanshelikopter blir då ett viktigt verktyg för att säkerställa att befolkningen ges likvärdiga förutsättningar att i tid nå rätt vårdkompetens vid allvarliga sjukdomar och skador Hög beredskap dygnet runt och hög medicinsk kompetens ger bättre möjligheter att snabbt kunna bistå patienter samt vägambulans i hela Värmland Värdet av en ambulanshelikopter skall ställas mot kostnaden. För att få ett rimligare kostnads- /nyttoperspektiv bör en ambulanshelikopterorganisation söka samarbete mellan flera landsting. Samarbetet med andra organisationer skall också vägas in. Karlstad är en strategisk bra placering av en ambulanshelikopter, som kan ge goda förutsättningar för samarbete med Dalarna, Örebro, Västra Götaland och även med Norge. En ambulanshelikopter placerad i Karlstad blir således också ett viktigt regionalpolitiskt satsningsområde

5 Landstinget ui Värmland har beslutat att planera för öppnande av verksamhet från Verkställighetsbeslut är dock ännu ej fattat. För Dalarnas del kan noteras att stora delar av vår fjällvärld inte är försörjd med stående resurser för ambulanshelikoptervård. En ökad service enligt Värmlands planering kan komma att öka behovet av transporter mot ffa Falu lasarett för fortsatt vård i akuta situationer. Planering för start av interregprojekt för samarbete med Norge Under 2011 har ett interregprojekt planerats tillsammans med företrädare för norska myndigheter som innebär att vi klarar ut förutsättningar för samarbete över riksgränsen. Projektet berör alla landsting längs gränsen men det är Västra Götaland, Värmland och Dalarna som är huvudaktörer på den svenska sidan. Efter gemensamma diskussioner formuleras nu en ansökan med koncentration på Operativt samarbete med tre delprojekt: 1) avtalskonstruktioner och ekonomiska modeller 2) medicinska ansvarsfrågor och 3) operativa förhållanden. Utredningen förväntas ge underlag för ett smidigare och ökat samarbete och ska ses som ett inslag i den pågående utvecklingen mot ökad luftburen vård i vår närmiljö. Utredningsarbetet förväntas starta våren Förutsättningar för luftburna transporter i Dalarna Dalarna har tillgång till två flygplatser. Mora/Siljan flygplats och Dala Airport är viktiga länkar för det ambulansflyg, som sker till och från länet. För Dala Airports och Falu lasaretts del är det i genomsnitt en avgång/ankomst i veckan. I huvudsak är det sjuktransport av patienter, som skall förflyttas, men även 8 10 brådskande organtransporter per år passerar flygplatsen i Borlänge. När det gäller organdonation och hjärttransplantation är tidsfönstret så snävt att man inte hinner med marktransport. För svårt hjärtsjuka barn, som skall transporteras till Göteborg, innebär en transport med markambulans ett stort riskmoment. Enligt gamla Vägverket och SIKA värderas ett människoliv till 22,3 Mkr. Ambulanshelikoptrar, som angör Falu lasarett kan vid dålig väderlek genomföra flygningen tack vare flygplatsens inflygningssystem ILS och bistånd från flygplatsens flygtrafikledare att ta sig sista biten till Falun.

6 Sammanställning av ambulansflyg till 8 dec 2011 Helåret 2010 noterades 248 flygrörelser. Fram till den 8 december 2011 är antalet flygrörelser för ambulansflyget 346 en ökning med nästan 100 flygrörelser, vilket tyder på att flyget används mer och mer för sjukvårdstransporter. Hälso- och sjukvården kan rekvirera ambulansflygtransporter för transport av patienter och organ. Ambulanshelikopter kan rekvireras från Akademiska i Uppsala som förfogar över en intensivvårdshelikopter men också ett ambulansflygplan. Helikopter kan också rekvireras från Östersund. Sammanfattande slutsatser av utredningarna Utvecklingen går mot en koncentration av specialiserad vård inom och över länsgränser. De akuta insatserna tenderar att genomföras med hjälp av luftburna transporter som ger möjlighet till vård under färd och direkttransporter av patienter till adekvata vårdnivåer oavsett avstånd och geografisk placering. Utvecklingen för in Dalarnas hälso- och sjukvård i en konkurrenssituation för att kunna erbjuda nischad hälso- och sjukvård över länsgränserna samtidigt som en koncentration av specialiserad vård inom länet kan skönjas. Antalet luftburna transporter kommer att öka och avser såväl helkopter som flygburen transport. Frekvensen av organtransporter förväntas också öka av bl a demografiska skäl. Vid otjänlig väderlek kan behovet av alternativa landningsplatser med bättre tekniska förutsättningar än vad som kan erbjudas vid en helikopterlandningsplatta öka. Falu lasarett är länets största centrum för länssjukvård idag och mycket talar för att den utvecklingen fortsätter. Om Dalarna också ska kunna utvecklas till en större regional aktör i sjukvårdsregionen krävs bl a att det finns en hög tillgänglighet för luftburna transporter. Det är därför av utomordentlig betydelse att den framtida finansieringen av flygplatsen kan säkras både utifrån landstingets ansvar för hälso- och sjukvård och värdkommunens ansvar för att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling även vad avser offentliga åtaganden och verksamheter.

7