Från 6 olika journaler. Till en ny journal med ett gemensamt sökordsträd baserat på ICF och KVÅ!

Transkript

1 Från 6 olika journaler Till en ny journal med ett gemensamt sökordsträd baserat på ICF och KVÅ!

2 Bakgrund Efter signaler från socialstyrelsen om behovet av sammanhållna journaler och att dokumentationen skall vara både tydlig och baserad på ett gemensamt språk började vi för ett år sedan via en dokumentationsgrupp arbeta med en förändrad journal. Detta arbete inleddes med en journalgranskning inom kommunen där man tittade på dokumentationen inom olika verksamheter i kommunen med alla professioner inblandade. Resultatet vi fann var att man hade svårt att hitta en röd tråd i journalerna samt att dokumentation om målformuleringar, resultat och utvärderingar var så gott som obefintliga. Det förekom även mycket dubbeldokumentation. Då det är patienten i sista änden som äger journalen är det av stor vikt att de är läsbara och att man som lekman kan följa de olika ärenden som den berör. Detta blir allt viktigare i tider då journaler blir mer tillgängliga via t.ex. internet. Varför ICF-KVÅ Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting påtalat att användandet av specifika yrkesspråk inom hälso - och sjukvården kan leda till missförstånd och risker för patienters säkerhet. Man bör därför använda sig av gemensamma begrepp och termer som har sin utgångspunkt i ICF:s språk för beskrivning av funktionstillstånd. WHO: Världshälsoorganisationen godkände i maj 2001 den slutliga versionen av den nya klassifikationen: International Classification of Functioning, Disability and Health förkortat till ICF. Den samlade rehabiliteringen har med denna nya version fått ett nytt värdefullt hjälpmedel som vi bör ta till oss och börja tillämpa inom äldrerehabiliteringen. Finns i 192 länder. Socialstyrelsen betonar vikten av samordning och en gemensam struktur mellan de olika vårdgivare och rehabiliteringsaktörer som vi finner i ICF med dess komponenter: Kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet, delaktighet, miljö och personliga faktorer. ICF ger oss för första gången ett gemensamt paraply där såväl vård- som rehabiliteringsgivare kan hitta nya möjligheter att samlas till en gemensam rehabiliteringsstrategi i syfte att förbättra äldrerehabiliteringen. ICF söker sin utgångspunkt i den biopsykosociala modellen som förenar den medicinska modellen med den psykosociala modellen. Kort uttryckt en förening mellan två motstridiga uppfattningar om vad som är problemet men också möjligheten att komma tillrätta med problemet, trots att mycket är förlorat eller skadat. På så vis ser vi ICF som plattform för utvecklingen av en kvalificerad geriatrisk rehabilitering och kommunrehabilitering. ICF har fokus på den enskildes möjligheter till aktiviteter och delaktighet och hur omgivnings- och personliga faktorer påverkar detta.

3 Med modellen kan människans funktionstillstånd beskrivas liksom de möjligheter och hinder som påverkar möjlighet till aktiviteter och delaktighet. VIPS-modellen har spelat en mycket viktig roll för att utveckla omvårdnadsdokumentationen och synliggöra sjuksköterskans insatser. Genom sin processorienterade struktur har VIPS-modellen vidgat perspektivet på omvårdnadsdokumentationen och lagt grund för nya sätt att arbeta. När allt fler verksamheter inom hälso- och sjukvården nu inför gemensamma elektroniska journal- och vårdinformationssystem måste VIPS-modellen vidareutvecklas och ingå i en tvärprofessionell dokumentationsstruktur. Klassifikation av vårdåtgärder ( KVÅ ). Sektionen för omvårdnad har under året aktivt deltagit i det tvärprofessionella samarbetet med arbetsterapeuter och sjukgymnaster kring att utveckla åtgärdsklassifikationen KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) med åtgärder inom områdena arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik. Förslaget på åtgärdsbeskrivningar använder ICF som en indelningsgrund för åtgärderna. En testmodul i KVÅ publicerades vid årsskiftet 2006 av Socialstyrelsen. Utifrån den prövning av testmodulen som genomfördes, och andra intressenters synpunkter på innehållet, reviderades innehållet i KVÅ under vårvintern En hearing utifrån revideringen genomfördes också med deltagande från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt ett 30-tal företrädare för arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Den reviderade listan med åtgärder överlämnades till Socialstyrelsen i april 2007 och åtgärderna finns nu med i KVÅ version I dagsläget är ett stort antal kommuner och landsting långt framme med ICF arbetet och några kör redan skarpt sedan en tid. Vi har bl.a. varit på studiebesök i Vänersborg och Skellefteå där man kört skarpt sedan 6-12 månader. Varberg, Lidköping,Skara, Götene och Tidaholm jobbar redan med att färdigställa ny journal enligt ICF. Procapita+ Parallellt med detta arbete införs även en ny version av Procapita som får benämningen Procapita + och i med denna versions införande kommer man framöver ej från Tieto att jobba vidare med den nuvarande version. De största förändringarna i den nya versionen är att utredning/ verkställighet blir till ett enda fönster och att man kan utnyttja en intern mailfunktion som följer sekretessen m.m.

4 Sökordsträdet i den nya journalen: Här dokumenterar alla professioner i samma träd och på samma sökord då med olika infallsvinklar. Statusdelarna är ur ICF och åtgärd / insatsdelen är ur KVÅ. Undersköterskor skriver på ett eget sökord längst ner på trädet och använder meddelandefunktionen till legitimerad personal vid iaktagelser / observationer. På följande sidor följer en lathund som innefattar det nya sökordsträdet. Detta är det fönster ni kommer in i och hittar det nya sökordsträdet: Detta är en bild av det nya trädet!!! För att komma åt frastexterna måste du dubbelklicka eller trycka på ny på det sökord som skall dokumenteras på:

5 Frastexter Hjälpfrastexter

6 Planering Rubrikerna finns som frastexter: Samordnad vårdplanering Vårdplaneringar i samband med slussar. Överrapporteringar: Här dokumenteras överrapporteringar i samband med slussar. Vid överrapporteringar öppna journal, skriv in rapporten och vid behov avsluta journalen. Planerade åtgärder: Här dokumenteras planerade provtagningar, planerade återbesök bl.a. Allmänna uppgifter Samtycke: Här dokumenteras om tillåtelse till att inhämta och utlämna uppgifter om patienten mellan kommunen och olika vårdgivare. Om patienten ej är i stånd att lämna samtycke bör samtycke inhämtas från anhöriga eller god man. Om samtycke inte finns eller går att inhämta i akuta situationer bör menprövning göras och detta bör dokumenteras här. Här dokumenteras om särskild sekretess skall föreligga. Pågående vård: Här dokumenteras andra vårdgivare eller växelvård, dagvård m.m. Diabetessköterska, fotterapeut, sjukgymnast t.ex skall dokumenteras med namn och telefonnummer. Närståendekontakter Här dokumenteras direkta kontakter eller telefonkontakter med anhöriga/närstående. Läkarkontakter Läkarbesök: Här dokumenteras om patienten har haft eller varit på besök hos läkare. Telefonkontakter läkare: Här dokumenteras telefonkontakter med läkare.

7 Läkarkontakt: Samtal mellan läkare och leg. personal. Anamnes Kontaktorsak: Orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patienten anger. Vad patienten söker för! Patientens egen beskrivning av sitt hälsoproblem, gäller även för patienter i hemsjukvården. I särskilda boenden skrivs det på kontaktorsak bara en gång per legitimerad personal och patient. Inskrivningsorsak: Här dokumenteras aktuell diagnos enligt bedömning av läkare. Hänvisning till dokument, datum och läkarens namn. Aktuell inskrivningsorsak i HSL efter bedömning av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller på indikation av biståndsbedömmare. Hälsohistoria: Samlad beskrivning av tidigare hälso-/sjukdoms- och funktionstillstånd. Social bakgrund / Livsstil: Här dokumentaras levnadsförhållanden, på vilket sätt personer lever och verkar, innefattande boendeförhållande och arbetsförhållande. Uppgifter om psykologiska förhållanden samt missbruk skall dokumenteras under psykiska funktioner. Överkänslighet: Här dokumenteras överkänslighet mot läkemedel eller andra ämnen, kända allergier enligt patient eller anhörig. Hur patienten reagerar på och hanterar sin överkänslighet. Dokumentera även om ingen överkänslighet och allergi är känd. OBS! Överkänslighetsreaktioner konstaterade av läkare skall dokumenteras under VARNING och hänvisas till aktuellt dokument

8 Status Kroppsfunktioner Psykiska funktioner Rubrikerna finns som frastexter! Hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande,energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner. ICF-kod: b110 - b199 Medvetande: -Funktioner av medvetandetillståndets kontinuitet och beskaffenhet, medvetslöshet, koma, vegetativa tillstånd, förändrat medvetande orsakat av droger, delirium, stupor och epileptiska anfall. Orientering till tid, rum och person: -Allmänna psykiska funktioner av att känna till och fastställa sin relation till sig själv och andra, till tid och till sin omgivning -Funktioner av orientering till tid, rum och person, orientering till sig själv och andra, desorientering till tid, rum och person. Intellekt: -Den intellektuella utvecklingens funktioner, intellektuell utvecklingshämning, psykisk utvecklingshämning, demens. Psykosociala funktioner: -Allmänna psykiska funktioner och deras utveckling över livscykeln som krävs för att förstå och på ett konstruktivt sätt integrera de olika psykiska funktioner som utgör grund för uppbyggnad av mellanmänsklig förmåga som är nödvändig för att upprätta meningsfulla ömsesidiga sociala interaktioner. Motivation: -Funktioner av energinivå, motivation, aptit, begär efter substanser, inklusive sådana som kan missbrukas. Energinivå: -Funktioner av energinivå, motivation, aptit, begär efter substanser, inklusive sådana som kan missbrukas. Impulskontroll: Se föregående sökord. Sömn: -Funktioner av sömnmängd, insomning, sömnunderhåll, sömnkvalitet, funktioner som rör sömncykeln såsom sömnlöshet, hypersömn, narkolepsi.

9 Koncentration: -Funktioner att vidmakthålla uppmärksamhet, att skifta uppmärksamhet, att fördela uppmärksamhet, dela gemensam uppmärksamhet, koncentration; distraherbarhet. Minnesfunktion: -Funktioner av kort- och långtidsminne, omedelbart, nyligt och avlägset minne, minnesomfång; att dra sig till minnes, att erinra sig; funktioner som används för att komma ihåg och att lära in, såsom vid allmän, selektiv och dissociativ minnesförlust. Emotionella funktioner: -Funktioner av emotionens lämplighet, reglering och omfattning, affekt, sorgsenhet, lycka, kärlek, rädsla, ilska, hat, spänning, ångest, glädje, sorg, emotionslabilitet, utslätning av affekt. - Kroppsspråk (Tex. rastlöshet )? Perception: -Funktioner av auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid hallucination eller illusion. Högre kognitiva funktioner: -Funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar, tidsplanering, insikt och omdöme, begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet. Psykiska språkfunktioner: -Funktioner för mottagning och avkodning av talat, skrivet eller andra former av språk såsom teckenspråk, funktioner att uttrycka talat, skrivet eller andra språkformer, integrerande språkfunktioner, talade och skrivna såsom vid receptiv afasi, expressiv afasi, Brocas- och Wernickes afasi samt konduktionsafasi. Apraxi: -Funktionsnedsättningar som vid ideatorisk apraxi, ideomotorisk apraxi, påklädningsapraxi, ockulumotorisk apraxi och talapraxi. Kroppsmedvetenhet, självuppfattning: -Funktioner av erfarenhet av jaget, kroppsbild och tid. -Droger, missbruk, beroende. Sinnesfunktion och smärta Sinnesorganens funktioner, syn, hörsel, smak osv.. samt om smärtförnimmelser. ICF-kod b b 299 Syn: -Sinnesfunktioner avseende att förnimma närvaro av ljus och synintryckets form, storlek, utformning och färg. -Funktioner hos strukturer i och runt ögat som underlättar synfunktioner. -Förnimmelser av trötthet, torrhet och klåda och liknande förnimmelser i ögat. Hörsel och vestibulära funktioner:

10 -Hörselfunktioner, auditiv diskriminering (att skilja mellan ljud), avgöra varifrån ljud kommer (lokalisera, lateralisera), taldiskriminering (talurskiljning), funktionsnedsättningar såsom dövhet, hörselskada, hörselförlust. -Kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). -Förnimmelser av öronsus (tinnitus), irritation i örat, örontryck, illamående i samband med yrsel eller svindel. Smak: -Smakfunktioner, funktionsnedsättningar såsom förlorad smak, nedsatt smak. Lukt: -Funktioner att lukta, funktionsnedsättningar såsom förlorat luktsinne, nedsatt luktsinne. Proprioception: -Statestesifunktioner (förnimmande av kroppens ställning i vila) och kinestesifunktioner (kroppens ställning i rörelse). Beröring: -Beröringsfunktioner, att känna beröring, funktionsnedsättningar såsom domningskänsla, känsellöshet/bedövning, krypningar/stickningar, parestesi (onormala känselförnimmelser), hyperestesi (överkänslighet för beröring). Känsel: -Funktioner att förnimma temperatur, vibration, skakning eller svängning, ytligt tryck, djupt tryck, att man bränner sig eller annat skadligt stimulus. Smärta: -Förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudsegment), huggande, brännande, molande smärta och värk, funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Hjärta / Kärl / Blod / Immun / Andning Funktioner inom hjärt-, kärlsystemet (hjärtats och blodkärlens funktioner), blodbildnings- och immunsystemsfunktioner och andningsfunktioner (funktioner för andning och ansträngningstolerans). ICF-kod: b410 b499 Hjärta: -Funktioner för hjärtfrekvens, hjärtrytm och effekt, hjärtmuskulaturens kontraktionskraft, hjärtklaffsfunktioner; pumpning av blodet genom lungkretsloppet, hjärtats cirkulationsdynamik, funktionsnedsättningar såsom takykardi, bradykardi, arytmi, hjärtsvikt som vid kardiomyopati, myokardit och koronarinsufficiens. Blodkärl:

11 -Funktioner i artärer, kapillärer och vener; vasomotorisk funktion, funktioner i lungartärer, kapillärer och vener, funktioner hos venklaffar, funktionsnedsättningar såsom stopp och förträngning i artärer, ateroskleros, arterioskleros (åderförkalkning i artärer), tromboembolism (blodpropp), åderbråck. Blodtryck: -Funktioner att upprätthålla blodtrycket, ökat och minskat blodtryck, funktionsnedsättningar såsom för lågt blodtryck, för högt blodtryck, posturalt lågt blodtryck. Blodbildning: -Funktioner för produktion av blod och benmärg, blodets syretransportfunktioner, blodrelaterade funktioner i mjälte, blodets funktioner att transportera ämnesomsättningsprodukter, blodlevring, funktionsnedsättningar såsom anemi (blodbrist), blödarsjuka och andra koaguleringsstörningar. Immunologi: -Immunrespons (specifik och ickespecifik), överkänslighetsreaktioner, funktioner i lymfkörtlar och lymfkärl, cellförmedlade immunitetsfunktioner, antikroppsförmedlad immunitet, immuniseringsreaktion, funktionsnedsättningar såsom autoimmunitet, allergiska reaktioner, lymfkörtelinflammation. Andning: -Funktioner att andas in luft i lungorna, gasutbyte mellan luft och blod samt utandning. Funktioner i muskler som är involverade i andning. Övriga funktioner som hänger samman med andningssystemet, såsom att hosta, nysa och gäspa. -Funktioner i andningsfrekvens, andningsrytm och andningsdjup, funktionsnedsättningar såsom apné, hyperventilering, oregelbunden andning, paradoxal andning, lungemfysem, luftrörsspasm, funktioner i bröstkorgens andningsmuskler, diafragmans funktioner, funktioner hos accessoriska andningsmuskler, funktioner att blåsa, vissla och andas genom munnen. Tolerans för fysiskt arbete: -Funktioner av aerob förmåga (förmåga till syretransport), kondition, fysisk uthållighet, uttröttbarhet. Förnimmelser i samband med hjärt-kärlfunktioner och andningsfunktioner: -Förnimmelser av tryck över bröstet, känsla av att hjärtat slår oregelbundet, dyspné (andnöd), behov av mer luft, att hålla på att kvävas, att munnen är tilltäppt, rosslande andning. Matsmältning: Funktioner som intagande av föda, matsmältning och elimination (utsöndring) liksom även funktioner involverade i ämnesomsättning och endokrina system. ICF-kod: b510-b539 Matsmältning: -Funktioner för transport av föda genom magsäcken, peristaltikfunktioner, nedbrytning av föda, enzymproduktion och

12 aktivitet i magsäck och tarmar, funktionsnedsättningar såsom hyperaciditet (ökad grad av magsyra), dålig absorbering, intolerans mot föda, överdriven tarmrörlighet, tarmförlamning, tarmvred och minskad gallproduktion. Eget: Munslemhinna, tandstatus. Avföring: -Avlägsningsfunktioner, avföringskonsistens, avföringsfrekvens, avföringskontinens, väderspänningar, funktionsnedsättningar såsom förstoppning, diarré, vattnig avföring, nedsatt förmåga i ändtarmens slutmuskel eller inkontinens. Viktupphållande funktioner: -Funktioner att bibehålla ett acceptabelt kroppsmasseindex (BMI Body Mass Index), funktionsnedsättningar såsom undervikt, kachexi, att banta, övervikt, avmagring, primär och sekundär fetma. Förnimmelser förenade med matsmältningssystemet: -Förnimmelser av illamående, att känna sig uppsvälld och att ha kramp i buken, känslan av fylld magsäck, klumpkänsla i halsen, kramp i magsäcken, gasbildning i magsäcken och halsbränna. Värmereglering: -Funktioner att bibehålla kroppstemperatur, funktionsnedsättningar såsom sänkt temperatur, förhöjd temperatur. Endokrina funktioner: -Hormonbalansfunktioner, förhöjd eller för låg verksamhet i hypofys, sköldkörtel, binjure, bisköldkörtlar, könskörtlar och bukspottkörtel (diabetes). Urin / Kön / Reproduktion Funktioner såsom urinutsöndring och reproduktion innefattande funktioner för sexualitet och fortplantning. ICF-kod b610 b679 Urinfunktioner: -Funktioner för filtrering och uppsamling av urin; funktionsnedsättningar såsom njursvikt, anuri (upphävd urinutsöndring), oliguri (minskad urinutsöndring), hydronefros (stockning av urin på grund av nedsättning av eller hinder för urinutsöndring), hypoton urinblåsa och hinder i urinledare. -Funktioner för urinering, urineringsfrekvens, urineringskontinens, funktionsnedsättningar såsom stressinkontinens, urineringsnöd, reflexblåsa, överfyllnad, kontinuerlig inkontinens, läckage, neurogen blåsa, ökad urinutsöndring, kvarhållande av urin, urinträngning. -Förnimmelser av ofullständig tömning av urin, känsla av fylld blåsa. Genitala och reproduktiva funktioner: Sexualitet: -Funktioner för att ge uttryck åt upphetsning, förstadium, orgasm och post-coital avslappning, funktioner som hänger samman med sexuellt intresse, genomförande, peniserektion, klitoriserektion, ökad vaginal sekretion, ejakulation, orgasm,

13 funktionsnedsättningar såsom impotens, frigiditet, slidkramp (vaginism), för tidig ejakulation, bibehållande av erektion, försenad ejakulation. Menstruationsfunktioner: -Funktioner av regelbundenhet och intervall i menstruation, graden av menstruationsblödning, menarche, menopaus, funktionsnedsättningar såsom primärt och sekundärt utebliven menstruation, ökad menstruationsblödning, täta menstruationer, avtagande menstruation och premenstruella besvär. Förnimmelser förenade med genitala och reproduktiva funktioner: Förnimmelser som uppkommer i samband med sexuell upphetsning, under samlag och under menstruationscykel och besläktade genitala eller reproduktiva funktioner. -Dyspareuni (smärta och obehag vid samlag), dysmenorré (smärtsamma menstruationer), heta vallningar under menopaus, nattsvettningar under menopaus. Nerver / Leder / Muskler Rörelsesystemets funktioner, inklusive funktioner i leder, skelett, reflexer och muskler. ICF-kod b710-b729 Leder och skelett: - Funktioner för rörelseomfång och smidighet vad avser rörelse i en led - Funktioner för att upprätthålla stabilitet i leder - Funktioner för graden och smidigheten i rörlighet mellan specifika ben, såsom skulderbladens rörelser mellan småbenen i hand och fot m.m. Muskler: - Funktioner avser den styrka som genereras vid sammandragning av en muskel eller muskelgrupper - Funktioner vad avser den spänning som finns i muskler i vila och det motstånd muskler bjuder vid passiva rörelser - Funktioner vad avser att upprätthålla muskelsammandragning under erfordelig tid. Rörelsefunktioner: - Förnimmelser som hänger samman med kroppens muskler och muskelgrupper och deras rörelser - Funktioner för icke viljemässig sammandragning av muskler som utlöses automatiskt genom specifika stimuli - Funktioner för oavsiktliga, icke viljemässiga eller delvis målinriktade sammandragningar av en muskel eller muskelgrupp. Huden Funktioner i hud, naglar och hår. ICF-kod: b810-b869 Hud: -Hudens funktioner för att skydda kroppen från fysiska, kemiska och biologiska hot. -Funktioner för skydd mot solen och annan strålning,

14 ljuskänslighet, pigmentering, hudkvalitet, isolerande hudfunktion, bildande av valkar, tilltagande förhårdning. -Funktionsnedsättningar som t.ex. sprucken hud, sårnader, liggsår, trycksår, hudförtunning. -Hudens funktioner för att läka sprickor och andra hudskador. -Funktioner för att bilda sårskorpa, att läka, bilda ärr, bilda blåmärken och keloid (abnorm ärrbildning). -Andra funktioner i huden än att skydda och läka som t.ex. att kyla och att svettas. -Svettningsfunktioner, körtelbetingade hudfunktioner och kroppslukt. -Förnimmelser som hänger samman med huden såsom klåda, brännande känsla och krypningar. -Funktionsnedsättningar som t.ex. nålstickskänsla, krypningsförnimmelse. Hår: Funktioner för hårväxt, hårfärg, hårlokalisering; funktionsnedsättningar som t.ex. hårförlust, håravfall. Naglar: Nageltillväxt och nagelfärg, nagelkvalitet. Aktivitet / Delaktighet Lärande och kunskapstillämpning Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. ICF-kod: d Allmänna aspekter på att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och att hantera stress. ICF-kod: d Kommunikation genom språk, tecken- och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel. Bedömning av förmåga att använda sig av språket. Att kommunicera - att vara mottagare. Att kommunicera - att vara sändare. Förmåga att använda kommunikationshjälpmedel. ICF-kod: d310 d399 Eget: Vaxproppar.

15 Förflyttning Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel. Bedömning av förmågan att förflytta sig, gå, stå, bära saker, att använda arm och hand. Att förflytta sig med hjälpmedel. Förmåga att köra ett fordon. ICF d410-d499. Hänvisning till befintliga bedömningsinstrument ADL-index, S-COVS och Bergs balansskala. Att ändra/bibehålla en kroppsställning: -Att inta eller ändra kroppsställning och att förflytta sig från en plats till en annan såsom att resa sig ur en stol för att lägga sig på knä eller ställa sig på huk och åter resa sig. - Att bibehålla en kroppsställning t.ex förbli sittande, liggande eller stående. Att förflytta sig själv: -Att göra en överflyttning från en yta till en annan såsom att glida längs en bänk eller flytta sig från säng till stol utan att ändra kroppsställning. Handens finmotoriska användning: -Att genomföra koordinerade handlingar för att hantera föremål, plocka upp, behandla och släppa dem genom att använda hand, fingrar och tumme såsom krävs för att plocka upp ett mynt från ett bord, slå ett telefonnummer eller trycka på en knapp. Användning av hand och arm: -Att genomföra koordinerade handlingar som krävs för att flytta föremål eller hantera dem genom att använda händer och armar såsom att vrida på dörrhandtag eller kasta eller fånga ett föremål. Att gå/röra sig på olika sätt: -Att förflytta sig längs en yta, steg för steg, där en fot alltid är i marken såsom att promenera, flanera, gå framlänges eller i sidled. -Att gå i trappa, krypa, hoppa eller simma. Att förflytta sig med hjälp av utrustning: -Att förflytta kroppen från plats till plats, på vilket underlag eller avstånd som helst med hjälp av specifika hjälpmedel som utformats för att underlätta förflyttning t.ex rullstol eller rollator. Att vara förare: -Att ha kontroll över och köra ett fordon. Personlig vård Egen personlig vård, att tvätta och torka sig, att ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa. ICF-kod: d

16 Hänvisning till befintliga bedömningsinstrument: ADL-Index. Att tvätta sig: Att tvätta och torka hela kroppen eller delar av den genom att använda vatten och lämpliga matrial och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk. Kroppsvård: Att vårda de delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan. Att sköta toalettbehov: Innefattar att kontrollera urinering, avföring, ta hand om menstruation och att göra sig ren efteråt. Att klä sig: Innefattar att ta på och av kläder och skor och att välja lämplig klädsel. Att äta: Att genomföra samordnade uppgifter och handlingar för att äta mat som serveras, att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, äta sina måltider till fest och vardags. Att dricka: Att fatta tag i en dryck som serveras, föra den till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt såsom att blanda, röra och hälla upp dryck för att dricka, öppna flaskor och burkar, dricka genom sugrör eller rinnande vatten från en kran eller källa. Att sköta sin egna hälsa: Att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall. Att ta hand om sig själv genom att vara medveten om behovet och göra vad som behövs för att se till sin hälsa, genom att uppmärksamma hälsorisker och att förebygga ohälsa såsom att söka professionell hjälp för att se till den egna hälsan; att följa medicinska och andra hälsoråd; att undvika hälsorisker såsom vid fysisk skada, smittosamma sjukdomar, droger och sexuellt överförbara sjukdomar. Hemliv Att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete, innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra

17 hushållsgöromål samt att hjälpa andra. ICF-kod: d Hänvisning till befintliga bedömningsinstrument: Suunaas ADL-index Skaffa förnödenheter: - Att handla. Hushållsgöromål: - Att bereda måltider. Hushållsarbete: - Att tvätta och städa. Mellanmänskliga relationer Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Att genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor (okända, vänner, släktingar, familjemedlemmar och andra närstående) på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt. ICF-kod: d Rekreation och fritid: - Engagemang sport, konst, konsthantverk hobbies samt umgänge med andra. ICF d920. Religion och andlighet: - Engagemang i religiösa eller andliga aktiviteter. ICF d930. Omgivningsfaktorer Fysisk miljö Fysisk miljö: Yttre miljö: Trappa: antal trappsteg, storlek plan Trappräcke: utformning Hiss/ytterdörr: vänster/högerhängd, tröskel Balkong: nivåskillnad, dörr Altan: nivåskillnad Gång till trappa/entré: lutning, bredd Tomtens utformning: nivåskillnad, trappa i / till trädgård Övrigt: t.ex. brevlåda, garage, förvaringsutrymme för elrullstol Inre miljö: Trappa: rak, svängd

18 Trappräcken: utformning Trösklar: höjd Dörrar: bredd, vänster/högerhängd Hygienutrymme: dusch eller badkar, fristående/inbyggt Kök: placering Tvättstuga: placering Övrigt: uppvärmning, golvbeläggning Hjälpmedel Hjälpmedel: Produkter och teknik för eget bruk i det dagliga livet: -Utrustning, produkter och teknik, även anpassad eller specialutformad, sådan som människor använder i sitt dagliga liv och som finns i, på eller nära personen som använder dem. -Innefattar: Allmänna och stödjande produkter och teknik för personligt bruk. ICF e115. Produkter och teknik för personlig förflyttning och transport inomhus och utomhus: -Utrustning, produkter och teknik, även anpassad och specialutformad sådan, som används av personer för att röra sig inomhus och utomhus och som är placerade i, på eller nära den person som anvander dem. -Innefattar: Allmänna och stödjande produkter samt allmän och stödjande teknik för personlig förflyttning och transport inomhus och utomhus. ICF e120. Produkter och teknik för kommunikation: -Utrustning, produkter och teknik, även anpassad och specialutformad sådan, som människor använder vid sändning eller mottagande av information och som finns i, på eller nära den person som använder dem. -Innefattar: Allmänna och stödjande produkter och teknik för kommunikation. ICF e125. Läkemedel Läkemedel: Varje naturligt eller mänskligt skapad produkt eller ämne som är samlad, bearbetad eller tillverkad för medicinska ändamål som t.ex allopatisk medicin och naturprodukter. ICF e1101. Läkemedelsansvar: Här dokumenteras om patienten har eget läkemedelsansvar eller om ansvaret helt eller delvis övertagits av Leg. Sjuksköterska. Uteblivet/felaktigt läkemedelsintag: Här dokumenteras utebliven/felaktig läkemedelsdos samt orsak.

19 Mat Kost: T.ex passerad kost eller specialkoster. Dryck: T.ex förtjockningsmedel. Mätvärden Här dokumenteras enbart olika former av mätvärden. Övrig dokumentation skrivs under respektive sökord. Blodtryck: BMI: BMI = Kroppsvikt /( Längden * Längden) = kg/m*m Längd: Omkretsmätning: Här dokumenteras mätningar av t.ex benomkrets inför stödstrumpor eller bukomfång P-glucos: Puls: VAS-skala: Vikt: Bedömningsinstrument Bedömningsinstrument enligt skalor: - Bergs balansskala - Sunnaas ADL-index - S-Covs - Nortonskalan Här kan flera mätinstrument läggas in vi behov! Kartlagt hälsotillstånd Här dokumenteras sammanfattning av aktuellt / uppdaterat status med fokusering på det huvudsakliga problemet t.ex terminalvård. Detta får inte ersätta dokumentation under aktuellt sökord! Omvårdnads / Rehabdiagnos Här dokumenteras den omvårdnads / rehabdiagnos som sedan kan kopplas till åtgärderna.

20 Åtgärder / Ordinationer Kroppsfunktioner: Psykiska Övervakning av medvetandet: Övervakning av medvetandgrad med eller utan instrument oavsett metod Träning av orienteringsfunktioner: Träning av orientering till person, tid och rum Insatser riktade mot motivation och impulskontroll: Träning av motivation och impulskontroll Underlättande av sömn: Underlättande av regelbunden sömn genom information, lugnande närvaro, avslappningshjälp, anpassning av omgivningen. Icke farmakologisk åtgärd Uppmärksamhetsträning: Träning i att vidmakthålla, skifta och fördela koncentration i olika aktiviteter Minnesträning: Träning av minnesfunktion genom att använda olika minnestekniker t.ex. visualisering, minnesspel, associeringsteknik Träning av psykomotoriska funktioner: Träning av specifika psykiska funktioner för kontroll över motoriska och psykologiska händelser på kroppsnivå Stöd vid oro: Reducera oro genom förhållningssätt och psykisk närvaro Perceptionsträning: Träning i att känna igen och tolka sinnesstimuli Kognitiv funktionsträning: Träning av psykiska funktioner som beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under olika omständigheter, ofta benämnda executiva funktioner

21 Afasiträning: Träning i att känna igen och använda talat och skrivet språk Apraxiträning: Träning i att organisera och samordna sammansatta målinriktade rörelser Kroppsmedvetenhetsträning: Träning i att förbättra den medvetna och omedvetna uppfattningen om kroppen, kroppsbild, Yoga, Qigong, rytm & rörelse ingår Självbildsträning: Träning i att ompröva skeva tankemönster och att se realistiskt på sig själv och omgivningen Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Sinnesfunktioner och smärta Balansträning: Träning i att bibehålla balans eller kompensera för eventuell falltendens Yrselträning: Träning i att hantera och minska yrsel Fallprevention: Förebyggande åtgärder för att minimera risken för fallskada, innefattar fallskyddsträning, information och rådgivning, anpassning av omgivningen och ökad uppmärksamhet Känselträning: Träning i att känna ytor och deras struktur eller kvalitet samt förnimma kroppen och kroppsdelars inbördes läge och relation till varandra Smärtreducerande träning/behandling: Behandling med redskap såsom avlastad träning, viloställningar, avspänning, kroppsmedvetande- och/eller kroppskännedomsträning, bassängbehandling, orthoser, ergonomiska insatser i form av anpassat arbetssätt och anpassningar i miljön. Akupunktur och TENS-behandling. Icke farmakologisk åtgärder Massage: Manuell behandling, taktil stimulering, beröring, klassisk och

22 andra former av massage, mjukdelsmobilisering och mjukdelsbehandling samt triggerpunktsbehandling Fysikalisk behandling: Behandling med värme, kyla, ultraljud och/eller vatten i smärtreducerande eller muskelstimulerande syfte Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Hjärta / Kärl / Blod / Immun / Andning Cirkulationsbefrämjande åtgärder: - Rörelseträning och lägesförändring för att öka det arteriella och / eller venösa blodflödet. Ingår: Träning av perifer cirkulation, icke- farmakologisk trombos- och ödemprofylax Skötsel av central venkateter: - Skötsel av central venkateter och övervakning av funktion och tecken på komplikation, inklusive subcutan injektionsport Skötsel av perifer venkateter: - Skötsel av perifer venkateter och övervakning av funktion och tecken på komplikation, inklusive subcutan injektionsport Lymfödembehandling: - Lymfödembehandling innefattar såväl manuell som mekanisk behandling och behandling med strumpor och lindning Andningsträning: - Träning av nedsatt rörlighet, andningsdjup, andningsmuskelfunktion och andningsmönster samt instruktion i sekretmobiliserande tekniker och inhalationsteknik. Integrering av andning i kroppsmedvetandet inkl. aktiviteter i det dagliga livet. Inkluderar lägesändring Skötsel av endotracheal eller trachealtub: Rengöring, byte, administrering av endotracheal eller tracheltub Syrgasbehandling: Administrering av syrgas och övervakning av dess effekt Träning av hostfunktion: Manuell behandling, inlärning och träning av hostfunktion

23 och med sekretpåverkan Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Matsmältning Övervakning av näringsintag : Registrering och bedömning av näringsintag och vätskeintag i förhållande till metaboliskt behov samt initiering av kompenserande åtgärder Underlättande av sväljning: Underlättande av sväljning och minskning av risken för aspiration genom t.ex. anpassning av födans konsistens, instruktion om kroppsställning Avföringsfunktion: Upprättande och underhåll av en regelbunden tarmtömning, inklusive användning av laxativ. Övervakning av avföringen med avseende på t ex frekvens, mängd, konsistens och lukt Stöd för viktupphållande funktioner: Underlättande av viktnedgång genom att ge information, uppmuntran, sätta mål för minskningen samt utveckla en daglig diet Underlättande av viktuppgång genom att ge information, uppmuntran, sätta mål för ökningen samt utveckla en daglig diet Stöd vid illamående och kräkning: Psykologiskt stöd genom närvaro samt konkret fysisk hjälp i samband med illamående och kräkning. Anpassning av måltidsvanor och val av mat för att minimera risken för illamående Övervakning och korrigering av saltbalansen: Övervakning av elektrolytstatus samt påverkan på saltbalansen genom tillförsel eller begränsning av intag av t ex natrium och kalium i kosten eller via intravenös tillförsel av vätska Övervakning av blodsockernivå: Övervakning av blodsockernivå över tid i relation till medicinering, födointag och aktivitet Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Urin / Kön / Reproduktion Bäckenbottenträning: Träning av bäckenbottenmuskulaturen genom muskelsammandragningar med eller utan elektrisk

24 stimulering KAD-skötsel: Kontinensträning: Träning i att hålla tätt mellan toalettbesök Inkontinensvård: Hjälp med att främja kontinens och att upprätthålla en hel hud i perineal-område Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Nerver / Leder / Muskler Rörlighetsträning: Behandling med aktiva eller passiva rörelser, kontrakturprofylax, respektive träning med olika redskap. Manuell behandling i form av ledfrigöring, manipulation. Ingår muskeltöjning, traktionsbehandling Muskelfunktionsträning: Behandling och träning av muskelstyrka och uthållighet med eller utan belastning, olika redskap eller aktiveringsapparater, inklusive tonusnormalisering, muskelidentifiering Träning av posturala reaktioner: Träning av posturala reaktioner såsom upprätnings-, jämvikts-, balans- och skyddsreaktioner Koordinationsträning: Behandling, inlärning och träning av balans mellan agonister och antagonister, huvudkontroll, balans, ögahandkoordination, koncentration Avslappningsträning: Träning enligt olika metoder för avslappning/ avspänning Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående. Huden Trycksårsprofylax: Tryckavlastning genom lägesändringar, bruk av tryckutjämnande underlag, övervakning av hudkostymen. Anpassning av klädval, skor, sätt att ta i personen och kroppspositionering Hand och fotvård: Inspektion, rengöring av händerna och fötter inklusive

25 borttagande av förhårdnader, klippning av naglar Sårvård: Sårvård omfattande övervakning, rengöring och bandagebyte av t.ex. operationssår spolning av fistel, debridering av nekros Ärrbehandling: Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla abnorm ärrbildning och dess konsekvenser Hudvård: Tvätt, dusch och bad i relation till hudens behov, eliminera kontakt med externa skadefaktorer och smörjning av huden samt övervakning av hudkostymen Klådstillande behandling: Avtvättning, lätta kläder/svalt sovrum. Mjukgörande behandling. Undvikande av uttorkning, stress, värme, alkohol, kryddor etc som sänker klådtröskeln Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående Aktivitet / Delaktighet Lärande och Stöd och/eller träning av grundläggande lärande: Kunskapstillämpning Lärande och träning av att härma, att repetera, att lära sig läsa, att lära sig skriva och att lära sig räkna och beräkna samt i att förvärva grundläggande färdigheter så som att hantera verktyg och mera sammansatta färdigheter som att spela ett spel Träning av att tillämpa kunskap: Lärande och träning av att kunna vara uppmärksam, att tänka, läsa och att kunna skriva och beräkna samt lösa problem och fatta beslut samt kunna prioritera bland ett flertal uppgifter som behöver genomföras. Stöd och träning att utföra en uppgift Stöd och/eller träning i problemlösning: Träna med olika metoder för problemlösning Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående Allmänna uppgifter och krav Stöd och träning att utföra en uppgift: Information, undervisning och stöd samt träning i att genomföra: -Handlingar som sammanhänger med de psykiska eller fysiska komponenterna i en enstaka uppgift såsom att påbörja en uppgift, planera tid och material. Genomföra och

26 avsluta uppgiften -Enkla eller komplicerade och koordinerade handlingar som komponenter i mångfaldiga, integrerade och komplicerade uppgifter i följd eller samtidigt -Enkla eller samordnade handlingar för att planera och hantera tid och energi samt genomföra de aktiviteter som innefattas i dagliga rutiner under hela dygnet Stresshantering: Information, undervisning och stöd samt träning i att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att klara av de psykologiska krav som ställs för att genomföra uppgiften. Innefattar att hantera ansvarstagande, stress och kris Krishantering: Interaktiv hjälpande process fokuserad på behov, problem och känslor Stöd vid sorgearbete: Hjälp med att gå igenom en sorgeprocess i samband med förlust Kommunikation Stöd, träning och övervakning av kommunikation: -Kommunikation genom språk, tecken, symboler, att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående Förflyttning Kroppsplacering: Medveten placering av individ eller kroppsdel för att främja fysiskt och/eller psykologiskt välbefinnande t.ex. i rullstol Träning av kroppshållning och kroppsställning: Träning av hållning och kroppsställning i olika utgångsställningar såsom liggande, sittande, stående, inkl statisk balans, lod- och mittlinje, ryggradskrökar, ev. asymmetri i vila och/eller rörelse. Innefattar att bibehålla en kroppsställning Förflyttningsträning: Träning i att inta eller ändra kroppsställning, såsom att förflytta sig i säng, sätta sig upp och lägga sig,ställa sig upp och sätta sig, förflytta sig till och från stol eller dylikt, komma ner och upp från golv, att lägga sig på knä eller sätta sig på på huk och åter resa sig samt att glida längs en bänk Träning i att använda arm och hand: Träning av koordinerade handlingar som krävs för att flytta

27 föremål eller hantera dem genom att använda händer och armar t.ex. att kasta eller fånga ett föremål Gångträning: Träning i att förflytta sig till fots, steg för steg, att promenera, gå framlänges, baklänges eller i sidled, kortare eller längre sträckor, inomhus eller utomhus, att gå på olika underlag samt runt hinder av olika slag. Innefattar träning av gångmönster, protesträning, gåskola Information / instruktion: Här dokumenteras vilken information / instruktion som givits till patient, personal eller närstående Personlig vård Stöd vid, assistans vid eller fullständigt utförande av personlig vård: -Stöd och rådgivning vid utförande av personlig vård eller assistans vid personlig vård där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren innefattar att med lämpliga metoder och material tvätta och torka sig, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, klä sig, äta och dricka och sköta sin egen hälsa. -Fullständigt utförande vid personlig vård där individen behöver hjälp med alla moment i proceduren som innefattar att med lämpliga metoder och material tvätta och torka sig, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, klä sig, äta och dricka och sköta sin egen hälsa Träning i, assistans vid eller fullständigt utförande av tvättning: -Träning i att tvätta och torka delar av eller hela kroppen med lämpliga metoder och material. Innefattar att bada eller duscha. -Assistans vid tvättning där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren. Fullständigt utförande av tvättning där individen behöver hjälp med alla moment i proceduren Träning, assistans eller fullständigt utförande av kroppsvård: -Träning i att utföra hudvård, tandvård, hårvård, rakning, manikyr och pedikyr. Innefattar att kamma sig, ordna frisyr och att klippa sig. -Assistans vid hudvård, tandvård, hårvård, manikyr, pedikyr, rakning där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren. -Fullständigt utförande av kroppsvård där individen behöver hjälp med alla moment i proceduren Träning, assistans eller fullständigt utförande av munvård: -Träning i att borsta tänder och hålla munnen ren. -Assistans vid munhygien där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren. -Fullständigt utförande av munhygien där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren

28 Träning i att sköta sina toalettbehov -Träning i att kontrollera urinering, avföring och sköta menstruation, komma till lämplig plats och ställning samt hantering av kläder Tvättning och rengöring vid inkontinensvård: -Tvättning och rengöring i samband med tömning av tarm el blåsa Skötsel av stomi: -Skötsel av urin-, avföringstömning via stomi och av kringliggande vävnader, byte av förband, inspektion, tvättning och smörjning runt stomin (Enl.KVÅ). Träning av,assistans vis eller fullständig av och påklädning: -Träning av på- och avklädning av kläder och skor samt val av lämplig klädsel. -Handräckning och stöd vid på- och avklädning där individen behöver hjälp med alla eller en del moment i proceduren. -Klär på eller av en individ Träning i att äta och dricka, assistans vid eller övervakning vid födointag: -Träning av att kunna genomföra samordnade handlingar såsom att skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, blanda dryck, använda bestick samt att föra mat och dryck till till munnen och att äta och dricka på ett kulturellt accepterat sätt. -Assistera vid födointag genom att t ex sönderdela mat, dimensionera portioner, organisera upplägg på tallrik där individen själv genomför en del moment i proceduren. -Övervakning av genomförandet av samordnade handlingar såsom att skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, blanda dryck, använda bestick samt att föra mat och dryck till till munnen och att äta och dricka på ett kulturellt accepterat sätt Matning: -Föra mat och dryck till munnen, kontrollera intaget av födan och att maten tuggas och sväljs Övervakning av vätskeintag: -Övervakning av genomförandet av samordnade handlingar så som att öppna flaskor och burkar, blanda dryck föra dryck tilll munnen och dricka på ett kulturellt accepterat sätt Stöd och / eller träning i att sköta sin hälsa: -Träning i att kunna tillförsäkra sig fysiskt och psykiskt välbefinnande, såsom att upprätthålla lämplig kost och nivå av fysisk aktivitet samt undvika hälsorisker. Innefattar: egenvård, att söka professionell hjälp och att följa medicinska ordinationer och andra hälsoråd och

29 träningsprogram. Att ta mediciner Hemliv Träning i inköp av dagligvaror: Träning i att planera större eller mindre inköp, att ta sig till och från affären, att välja och ta varor, betala och frakta hem varorna Mellanmänskliga relationer Omgivningsfaktorer Fysisk miljö Träning i hushållsgöromål: Träning i att planera, organisera, laga och servera enkla eller sammansatta måltider, att hålla rent i hemmet, att rengöra kök och köksredskap, städa bostaden, förvara dagliga förnödenheter och på lämpligt sätt ta hand om avfall, samla ihop, tvätta, torka, vika och stryka kläder samt putsa skor, att till olika sysslor använda lämpliga hushållsapparater Matlagningsträning: Träning i att planera, organisera, laga och servera måltider till sig själv och andra. Innefattar att göra upp en matsedel, välja ut lämpliga varor och drycker och samla ihop och bereda ingredienser till varm eller kall mat. Innefattar inte: att diska och städa upp efter matlagning eller användandet av lämpliga hushållsapparater Träning i att tvätta: Träning i att tvätta kläder för hand eller i tvättmaskin och på lämpligt sätt torka dessa och efterbehandla tvätten. Innefattar att samla ihop, sortera, tvätta, på lämpligt sätt torka upp och efterbehandla tvätten. Innefattar även att kunna använda hushållsapparater samt att transportera sig själv och tvätten till och från avsett utrymme Träning i att städa bostaden: Träning i att städa hemmet såsom att plocka upp, dammsuga, damma, sopa, skura, torka av golv, tvätta fönster och väggar, rengöra badrum och toaletter och att rengöra hemmets inventarier Användningsområde: Bedömning av förmåga att ha relationer med olika människor, det sociala samspelet. Fysisk miljö: Anpassning av produkter och teknik i det dagliga livet: Anpassa, flytta om, ställa undan, produkter, inventarier och möbler för att möjliggöra eller underlätta att aktiviteter i det dagliga livet kan utföras på ett säkert sätt Anpassning av allmänmiljö: Ge förslag på anpassning, utformning av produkter och teknik i en allmän miljö Anpassning av boendemiljö:

30 Ge förslag till anpassning, utformning av produkter och teknik i hemmiljön Anpassning av den fysiska miljön: Anpassning fysisk miljö med tanke ljusförhållanden, förekomst av vibrationer, luftkvalitet Hjälpmedel Hjälpmedel: Utprovning och / eller tillverkning av orthos: Innefattar justering/anpassning av ortos samt administrativa rutiner i samband med utprovning / tillverkning. Innefattar inte strumpor/lindning vid kompressionsbehandling eller perifer kompressionsbehandling Hjälpmedelsrådgivning: Ge råd om lämpligt hjälpmedel samt dess användning Hjälpmedelsförskrivning: Prova ut, anpassa, välja lämplig specifik produkt och teknik som används i det dagliga livet, för förflyttning och transport, kommunikation, utbildning, arbete, sysselsättning och vid aktiviteter relaterade till kultur rekreation och sport. Eget: Även inkontinenshjälpmedel och antidecubitusmadrasser. Träning i att använda hjälpmedel: Informera, instruera, träna, följa upp produkter och teknik som används i det dagliga livet för förflyttning och transport, kommunikation, utbildning, arbete, sysselsättning och vid aktiviteter relaterade till kultur rekreation och sport Inkontinenshjälpmedel: Rådgivning och förskrivningar av inkontinenshjälpmedel. Antidecubitushjälpmedel: Förskrivningar av madrasser. Information / instruktion: Läkemedel Läkemedelsadministrering: Läkemedelshantering Här dokumenteras t.ex delning av dosett. Injektioner/vaccinationer Information / instruktion: Mat Information / instruktion: