Nya rutiner ger ökad säkerhet

Transkript

1 Tema Arbetsmiljö Nr Nyheter från Sirius finns också på Nya rutiner ger ökad säkerhet Processindustrin är en tuff miljö och det är viktigt att processen är ordentligt avstängd om egen personal eller externa entreprenörer ska öppna kärl eller gå in och göra reparationer. Kenneth Vesterberg på Smurfit Kappa i Piteå där nya rutiner skapar ökad säkerhet. Läs mer på sidan 3 Heinz Jönsson på Södra Cell i Mörrum var långtidssjuk men fick hjälp av företagets Rehabteam. Idag är han tillbaka på sin gamla arbetsplats på heltid igen. Läs mer på mittuppslaget Framgångsrikt Rehabteam i Mörrum

2 Mer information finns på Skogsindustriernas hemsida, där det också finns anmälningsformulär. Ledarkonferens för nätverkande och ny kunskap Sirius arrangerar vartannat år partsgemensamma konferenser med utgångspunkt från Samverkansavtalet. Årets tema är hållbart arbetsliv. Syftet är att inspirera till bättre lokal samverkan, visa på nya vägar till en utvecklad arbetsorganisation och att stärka företagens arbete inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa. Vi hoppas naturligtvis på en god uppslutning, säger Mårten Ericsson på Skogsindustrierna. Det här är ett bra tillfälle att utbyta erfarenheter och att bygga nätverk mellan bruken. Konferenserna genomförs på fyra orter: 7-8 december Jönköping/Hooks Herrgård januari Karlstad Konferens Center 9-10 februari Gävle/Högsbo Brukshotell mars Umeå Scandic Plaza Bland programpunkterna finns bland annat: Hållbara chefer hållbara arbetsplatser, erfarenheter från ett utvecklingsprojekt Bygga goda relationer genom professionell förhandling. Ledning i förändring en lärande upptäcktsfärd God säkerhetskultur hur gör man? Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Avstämning hållbarhetsmål

3 I mitten på 1950-talet skapar SCA för första gången embryot till det som skulle komma att bli SSG - avdelningen för utarbetande av interna företagsstandarder för anläggningarnas komponenter. Företaget byter så småningom namn till Standard Solutions Group ägandet övertas till lika delar av sju skogsindustrikoncerner, Billerud, Holmen, Korsnäs, M-real, SCA, Stora Enso och Södra. För tre år sedan kompletterades den med ytterligare ett affärsområde, nämligen Hälsa Säkerhet Miljö. Säker avställning handlar om att skapa rätt rutiner Sedan drygt ett år har Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå jobbat efter nya rutiner för säkra stopp i processen. Förr var personalen mer vana vid maskinerna. De kunde lyssna och hade en särskild känsla för ovana ljud. Planerade stopp av fabriken gjordes vid storhelger, men oplanerade stopp hände också t.ex vid åskoväder. Idag handlar det om övervakning Vi får ibland diskussionen där man undrar om inte pappersarbetet tagit över tid från jobbet. Personalen vill jobba vid maskinen - inte gå till manöverrummet och fylla i papper. vid datorer och ett enda stopp om året, personalen får inte samma träning som förr, säger säkerhetschefen vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå, Peder Eriksson. Följden blir att personalen har inte samma erfarenhet av att ställa av maskinerna, utan det krävs mer instruktioner alt. checklistor för att kunna ställa av maskinerna på ett säkert sätt. Peder sitter med i säkerhetskommittén inom Standard Solutions Group, som arbetar med att utveckla gemensamma, effektiva arbetssätt och metoder som ger god arbetsmiljö hos ägarföretag och kunder. Gruppen har också tagit fram gemensamma grundrutiner för att få ett väl fungerande arbete med säker av- och påställning av arbetsutrustning vid stopp av olika slag. Vi har sedan haft en egen arbetsgrupp inom Smurfit Kappa för att anpassa reglerna och för att införa dem hos oss, berättar Peder. En avdelning testade först och i våras förra året infördes rutinerna över hela företaget. Smurfit Kappa i Piteå har idag två pappersmaskiner och 550 anställda som tillsammans producerar ton kraftliner per år. Processindustrin har en tuff och farlig miljö, säger Peder Eriksson. Och det är viktigt att processen är ordentligt avstängd om egen personal eller externa entreprenörer måste öppna kärl eller kanske gå in och göra reparationer. Vid vissa svåra objekt finns idag färdigskrivna mallar för hur en avstängning ska gå till. Det är ett sätt att säkra platsen, säger Peder Eriksson. Vid mer frekventa arbetsmoment finns istället en tom blankett där operatör och underhållspersonal dokumenterar processavsnittet och noterar så att alla ventiler och liknande som kan tillföra energier är avstängda. Sedan ger operatören ett tillträdestillstånd. I samma dokument måste underhållspersonalen också skriva in - och sedan skriva ut sig - med klockslag och tid, säger Peder och antyder att här fortfarande finns vissa kulturproblem som ännu inte är helt lösta: Vi får ibland diskussionen där man undrar om inte pappersarbetet tagit över tid från jobbet. Personalen vill jobba vid maskinen - inte gå till manöverrummet och fylla i papper. Men, poängterar han, personalen kan utsättas för oerhörda risker om någon glömt stänga av el eller kanske en ventil om det t ex ska bytas en omrörare i ett kärl eller liknande. För att få säkra rutiner innebär ett icke-skrivet dokument också en avvikelserapportering som hanteras på vanligt sätt. Syftet är ju en säkrare arbetsplats, säger Peder, som ser Peder Eriksson. (foto Anders Lindberg) att rutinerna idag accepteras bäst på avdelningen som började testa först. Alla förändringar tar tid för att bli accepterade, menar han. De flesta förstår i sak, men tycker det är besvärligt med pappersarbetet. Fast, avslutar han. Vi ger inte avkall på säkerheten.

4 Smurfit Kappa blev årets industriföretag Flera gånger har Smurfit Kappa i Eslöv tillhört toppskiktet. I år gick företaget hela vägen och kammade hem priset Årets Industriföretag, som delas ut av Dagens Arbete. Priset delas ut till industriföretag som satsar på en god arbetsmiljö. Hittills har Smurfit Kappa förlorat på mållinjen. Men i år var juryn enig. Företagets kontinuerliga arbetsmiljöarbete bidrog till segern. Dessutom är sjukfrånvaron låg och arbetsolyckorna få. Trots att de jobbar kontinuerligt med arbetsmiljön finns en förbättringspotential, säger juryns ordförande Mikael Sjöberg, tillika Arbetsmiljöverkets generaldirektör till Dagens Arbete. Det går hela tiden att förbättra sig. Kraven på en god arbetsmiljö förändras hela tiden. Det som ansågs som bra på 1950-talet är knappast bra idag. Ett företag kan alltid bli bättre, säger Mikael Sjöberg. Vi vill uppmuntra de företag som bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete. Genom att lyfta fram de goda exemplen kan vi stimulera andra företag att ta efter, säger Hans Larsson, Dagens Arbetes chefredaktör. Förutom Smurfit Kappa var också Bolidens gruva i Kristenberg och Tomoku Hus i Insjön i final. Företag som kan nomineras är arbetsplatser med medlemmar ur fackförbunden IF Metall, GS och Pappers. Första pris i tävlingen är ett friskvårdsarrangemang. Ifjol vann Stora Enso i Fors utanför Avesta och året dessförinnan vann SSAB Tunnplåt i Luleå. Juryns hela motivering för årets vinnare: Genom en god friskvård och via ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete som resulterat i låg sjukfrånvaro och få arbetsolyckor har Smurfit Kappa i Eslöv bildats skola för hela Smurfit-koncernen. I god samverkan mellan företag, fack och medarbetare tas ett helhetsgrepp på arbetsmiljön, alltifrån fria och obligatoriska arbetskläder till hälsosam kost i personalmatsalen. Rehabteamet fångar upp problem tidigt Det ligger ett grundmurat intresse för individen i botten Malin Abrahamsson minns dagen när Försäkringskassan erbjöd henne 75-procentig sjukersättning. Jag vill inte, tänkte Malin, som med hjälp av företagets Rehabteam nu är tillbaka på jobbet på heltid. Efter aktivt stöd av Rehabteamet har Malin Abrahamsson kastat kryckorna. Malin Abrahamsson är anställd inom Södra Cell i Mörrum sedan mitten av 1990-talet då hon arbetade på driftlaboratoriet. Allt svårare ryggproblem gjorde henne kraftigt funktionsnedsatt, hon gick med kryckor och hade svår värk. Det var besvärligt både här och hemma i familjen. För fem år sedan fångades hon in av det nystartade Rehabteamet på företaget. Malin skickades bl.a. till Rygginstitutet i Växjö, fick rätt träning och en tydlig rehabiliteringsplan. I planen ingick också samtal med beteendevetare. Det var tungt att vara borta från jobbet och inte veta om jag någonsin kunde komma tillbaka, säger Malin. Men utan det här stödet hade jag aldrig klarat det, säger hon och nickar mot Kristina Andersson från företagshälsan, Olle Svensson som är huvudskyddsombud och HR-specialist Sara Bengtsson, som tillsammans utgör kärnan i Rehabteamet. Medarbetarens chef är också en viktig och självklar part i rehabteamet eftersom han/hon har det närmaste rehabansvaret. Bredvid träningen testade Malin försiktigt andra arbetsuppgifter på företaget, bland annat som bemannningsplanerare och i receptionen där hennes

5 Viktiga delar av Rehabteamet i Mörrum; huvudskyddsombudet Olle Svensson (t.v.), Företagshälsovårdens Kristina Andersson (i mitten) och HR-specialist Sara Bengtsson (t.h.) tillsammans med Heinz Jönsson och Malin Abrahamsson som båda har egna erfarenheter av fungerande rehabilitering. sjukskrivningar, underlätta återgång i arbetet till ordinarie arbetsplats eller en meningsfull sysselsättning. Arbetet ska följa en fastställd process i en rehabiliteringskedja med en tydlig ansvarsfördelning och checklista för uppföljning. - Företaget, en fristående företagshälsovård, Alviva, som finns här på området, facket och medarbetaren själv är fyra viktiga parter i det arbetet, säger HR-specialist Sara Bengtsson på Södra Cell i Mörrum. Men vi har också en fast kontakt inom Försäkringskassan som tidigt är delaktig i diskussionerna. Hon betonar samarbetet, det gemensamma målet och att gruppen håller sig uppdaterad tillsammans - åker på gemensamma kurser om innebörden av ny lagstiftning etc. Utan stödet hade jag aldrig klarat mig Personal med upprepad korttidsfrånvaro erbjuds hälsosamtal, indikationer på hälsoproblem på en avdelning leder till diskussioner med arbetsledningen. Hälsoundersökningar och gruppaktiviteter syftar alla mot ett proaktivt arbetssätt. Här finns ett grundmurat intresse för individen, säger huvudskyddsombud Olle Svensson. kunskaper om bruket kom väl till pass. Idag arbetar hon heltid i receptionen, hon äter medicin mot värken, men är oerhörd glad över att kunna jobba. På Försäkringskassan visste de först inte hur de skulle hantera mitt fall - de var inte vana att någon ville bryta en sjukersättning, berättar hon. Ryggskada På Flisfabriken arbetar Heinz Jönsson sedan 2006 bl a med truckkörning. Jag fick en ryggskada för tre år sedan, berättar han. Domningar och svåra smärtor blev följden. Han fångades upp av Rehabteamet under sjukskrivningstiden. På samma sätt som med Malin samlade vi alla gemensamma krafter, berättar Sara Bengtsson. Heinz fick en personlig sjukgymnast som ordnade ett anpassat - och hårt - träningsprogram. I Heinz rehabilitering ingick också samtal med psykolog. Det mentala har också betydelse, vet han idag. Jag kände mig som en belastning men upplevde att Rehabteamet verkligen ville ha mig tillbaka hit. Efter enklare arbetsträning kom han först tillbaka på deltid och sedan allt mer. Idag är det ordinarie skift som gäller. Inom Södrakoncernen finns en tydlig och formellt fastställd rehabiliteringspolicy med målen att undvika upprepade korta sjukskrivningar, undvika långa Heinz Jönsson var aktiv idrottsman när han skadade ryggen och blev långtidssjuk. Idag är han tillbaka på sitt gamla jobb på heltid.

6 Arbetsmiljöverket inspekterar: Med fokus på underhållsarbetet Glöm inte centrala pengar för arbetsmiljöutbildning Skyddsombuden inom Pappers är det LO-förbund som har störst andel dagar för arbetsmiljöutbildningar per år visar en LOundersökning. Säkert underhållsarbete står i fokus för EU kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv Underhåll är nödvändigt för att förebygga risker på arbetsplatsen men underhållsarbetet i sig kan ofta medföra risker. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU- Osha, lyfter under 2010/2011 i en kampanj fram riskerna med underhållsarbete. I samband med underhåll I några europeiska länder har upp emot 20 % av arbetsolyckorna samband med underhållsarbete. Europeiska siffror för år 2006 visar att ungefär % av dödsolyckorna har samband med underhållsarbete. Svensk statistik saknar motsvarande siffror. Inspektioner i oktober I linje med övriga Europa kommer Arbetsmiljöverkets tillsyn under den europeiska arbetsmiljöveckan att ha underhåll som tema. Omkring inspektioner planeras i slutet av oktober. Bruken bör se till att riskbedömningar görs vid underhållsarbete och att det finns skriftliga rutiner på hur underhållsarbetet kan utföras på ett säkert sätt. En viktig del En viktig del är bryt & lås och samordningen mellan underhåll och övrig produktion/personal. Mer information om EU-kampanjen se: Margareta Jernelöv Inom Pappers har 10,8% av skyddsombuden mer än tio dagars utbildning per år jämfört med alla LO- förbund, där 1,9% av skyddsombuden hade mer 10 dagar. Därför att det vikigt att uppmärksamma de medel, 10 mkr per år, som Svenskt Näringsliv och LO har avsatt för vidareutbildning av skyddsombud utsedda av LO förbunden. Pengarna kommer att finnas under fem år ( ). Utbildningsanslaget täcker kursavgift, kost, logi och resa. För att få ta del av medlen ska utbildningen omfatta någon av LO:s vidareutbildningar, som en partgemensam styrgrupp årligen godkänner. Utbildningen ska omfatta högst tre dagar. Arbetsgivare och kursdeltagare ska gemensamt besluta om deltagandet och kursanmälan ska undertecknas av bägge parter. Ansökan görs via det lokala facket till LO centralt.

7 Fortsatt nedgång av den totala sjukfrånvaron Sjukfrånvaron inom branschen fortsätter att gå ner. (Arkivbild) Den totala sjukfrånvaron, Sjukfrånvaro totalt 2009 räknat i procent av den ordinarie Arbetare och tjm Arbetare Tjänstemän arbetstiden, fortsätter att minska. Sjukfrånvaro totalt < 20 dagar 3,36 1,76 3,83 2,02 2,19 1,09 Det är långtidssjukfrånvaron som i första hand går ner, medan den kortare sjukfrånvaron har legat relativt stabilt de senare åren. Den totala sjukfrånvaron är högre bland arbetare jämfört med tjänstemän och högre bland kvinnor än män. År 2003 var långtidssjukfrånvaron bland kvinnliga arbetare i branschen 8,57 %, att jämföra med 2, 11 % år Den kraftiga nedgången är ett resultat av ett aktivt rehabiliteringsarbete ute på företagen i kombination med nya sjukförsäkringsregler. Margareta Jernelöv > 20 dagar 1,60 1,81 1, kvinnor Arbetare och tjm Arbetare Tjänstemän Sjukfrånvaro totalt 3,71 4,58 2,57 < 20 dagar 1,94 2,47 1,25 > 20 dagar 1,77 2,11 1, män Arbetare och tjm Arbetare Tjänstemän Sjukfrånvaro totalt 3,27 3,69 2,03 < 20 dagar 1,71 1,94 1,02 > 20 dagar 1,56 1,75 1,01

8 Sverige porto betalt B Box 55525, Stockholm Chaufförer vill ta fram ett säkrare låssystem Det finns många kritiska punkter i massaprocessen ur arbetmiljöoch säkerhetsaspekter. Leverans av kemikalier är en. Margareta Engholm är arbetsledare vid utlastningen av kemikaler vid Eka Chemicals fabriker i Alby, strax utanför Ånge. Hon har direktkontakter med ett 20-tal kunder inom den svenska massaindustrin. Chaufförer från Eka Chemicals fabriker i Alby och Stockvik levererar både natriumklorat och väteperoxid direkt till brukens blekningsprocesser, främst via lastbil över hela landet. Förbättringsförslag Jag har diskuterat rutinerna med chaufförerna som menar att massaindustrins mottagningsrutiner idag fungerar överlag väldigt bra, säger hon. Hon har, med hjälp av chaufförerna, en idé för att ytterligare öka säkerheten vid leverans av väteperoxid där hon vill att bruken, tillsammans med transportörerna, tar fram ett säkert låssystem, för att förhindra att annan produkt lossas i VP-tankarna. Det skulle vara omöjligt att välja fel Margareta Engholm och chauffören Emilie Hultin som kör väteperoxid. ventil när väteperoxiden lossas. Det är en säkerhet både för chaufförerna och bruken. Några bruk har redan ett sorts låssystem som ev kan för bättras, säger Margareta Engholm. I övrigt är hon ganska nöjd: Det är lätt att komma fram till lossningsplatserna, slangar, packningar och ventiler är överlag täta och i god kondition. Vid lossningsstationerna för natriumklorat kan det ibland dröja lite lång tid innan ångslangar/lossningsslangar byts ut när de är otäta vilket innebär en säkerhetsrisk eftersom det handlar om hetvatten som då sipprar ut, säger hon. Kemikalierna är oxiderande och frätande och kräver tillgängliga nödduschar och vattenslangar för att kunna skölja bort ev spill. Också där fungerar det överlag bra idag, säger Margareta Engholm. Några saknas i PIA... Branschen saknar några av er i PIAsystemet Alla företag i branschen är inte med i PIA-systemet, branschens gemensamma rapporteringssystem för olycksfall och tillbud. Men även de som inte använder systemet kan rapportera in sina årliga siffror och på så sätt bidra till att hela branschens statistik är samlat. Vi saknar flera företags siffror och ber er därför skicka in uppgifterna till administratören AFA Försäkring. Statistiken är värdefull för branschen, eftersom den visar vilka som är de vanligaste skadorna och tillbuden, men även om skadorna minskar eller ökar. Systemet synliggör riskerna och är därför ett bra verktyg i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Fallskador vanligast Den senaste statistiken i PIA systemet visar att fallskadorna fortfarande är de absolut vanligaste år 2009 (56 stycken har medfört sjukfrånvaro), näst vanligast är fastnat eller klämts mellan föremål (29 stycken medförde sjukfrånvaro). Massa- och pappersindustrin var först med att utveckla rapporteringssystemet, som nu används av flera andra branscher. Varje branschsystem är namngett med bokstavsprefix, t ex MIA, SIA TIA, FIA, GRIA, LIA. Nytillkomna företag under 2009/2010 är; Rexcell Bengtsfors, SCA Östrand, SCA Ortviken, Stora Enso Kvarnsveden, Stora Enso Skutskär, Stora Enso Fors, Billerud Gruvön. Margareta Jernelöv Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: