ÖRBY VATTENTÄKT. Marks kommun. Tekniskt underlag, vattenskyddsområde samt skyddsföreskrifter. Göteborg Uppdragsnummer

Transkript

1 ÖRBY VATTENTÄKT Tekniskt underlag, vattenskyddsområde samt skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

2 1 INLEDNING BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE UNDERLAGSMATERIAL SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING ORIENTERINGSKARTA VATTENTÄKTEN VATTENTÄKTENS UTFORMNING Örby I Örby II VATTENBEHANDLING FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE VATTENFÖRBRUKNING KAPACITET FRAMTIDA UTTAGSBEHOV RESERVVATTENTÄKT VATTENTÄKTENS VÄRDE ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN VATTENDOM TIDIGARE SKYDDSOMRÅDE HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING MARKANVÄNDNING GEOLOGI HYDROLOGI Nederbörd och grundvattenbildning HYDROGEOLOGI Vattenbalans Tillrinningsområde och grundvattendelare In- och utströmningsområden Inducerad infiltration NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING Strömningstider omättad zon VATTENKVALITET Vattenprovtagning i grundvattenmagasinet Kvävebelastning PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING ÖVERGRIPANDE PLANERING Översiktsplan Naturvärden/skyddade områden Lokala föreskrifter/områdesbestämmelser MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET (57)

3 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR GENOMFÖRANDE RISKKÄLLOR OCH EMISSIONER INOM ÖRBY TILLRINNINGSOMRÅDE Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Industrier Övriga riskkällor Sabotage, kris och krig Klimatförändringar RISKBEDÖMNING RISKANALYS Riskanalysens resultat RISKANALYSENS ANVÄNDNING RISKANALYSENS KÄNSLIGHET SKYDDSBEHOV ÅTGÄRDER UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE KRAV OCH ALLMÄN METODIK VATTENTÄKTSZON PRIMÄR ZON Inducerad infiltration Ljungaån SEKUNDÄR ZON TERTIÄR ZON AVGRÄNSNING I LJUNGAÅNS VATTENSYSTEM GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Strategi och generella motiv PLATSSPECIFIKA MOTIV SAMMANFATTNING BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER (57)

4 Bilagor 1a: Riskanalys - kommentarer 1b: Resultat riskanalys (matris) 1c: Karta över risker identifierade vid riskinventering 2:a Hydrogeologisk karta med grundvattennivåer vid noll-uttag 2b: Hydrogeologisk karta med grundvattennivåer vid uttag 3a: Förslag till vattenskyddsområde (detaljvy Örby, skala 1:10 000) 3b: Förslag till skyddsområde (översikt skala, 1:40 000) 4: Förslag till skyddsföreskrifter 5: Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut 3 (57)

5 1 INLEDNING På uppdrag av har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt skyddsområde och skyddsföreskrifter för Örby vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde står idag för ca 20% av vattenproduktionen till centralorten. En betydligt större potential finns och sannolikt finns möjlighet att infiltrera vatten i sådan mängd att centralortens vattenförsörjning till stor del kan ske från Örbydeltat. Det ger området stort värde i form av presumtiv reservtäkt, alternativt huvudtäkt, för centralorten. Naturvårdsverket kom hösten 2003 ut med nya råd och anvisningar för vattenskyddsområden (allmänna råd NFS 2003:16 samt handbok om vattenskyddsområde 2003:6). Syftet med att upphäva det gamla vattenskyddsområdet och inrätta ett nytt är att vattenskyddsområdet för skall följa de nu gällande normerna. Syftet med att inrätta ett nytt vattenskyddsområde är att ge Örby vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden erhåller en god status. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, NFS 2003:6 4 (57)

6 Enligt de lokala miljökvalitetsmålen ska alla kommunala vattentäkter med fler än 50 anslutna personekvivalenter ha fastställda relevanta skyddsområden senast år Alla större grundvattentillgångar ska ha fastställda skyddsområden senast år Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för. Arbetet har genomförts under och har omfattat: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde. Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Själva utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret 1.3 Underlagsmaterial A) Topografiska kartan 6C NV, skala 1: B) Fastighetskartan, skala 1: C) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 D) Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 E), Diverse utredningar om Örby, se ref. i fotnot F) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003: Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, (57)

7 G) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2003:6. H) Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, I) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, J) Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning K) Översiktsplan 90 för Mark. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsbestämmelserna. Skälen är bl a att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden (kap 3.1) är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 6 (57)

8 1.5 Orienteringskarta Örby I Örby II Figur 1: Orienteringskarta med ungefärligt läge för. Copyright Lantmäteriverket Ärende nr M2006/ (57)

9 2 VATTENTÄKTEN 2.1 Vattentäktens utformning utgörs av två stycken brunnsområden, Örby I beläget ca 100 m SV om korsningen väg 156 och väg 526, samt Örby II beläget ca 400 m SSV om Örby I. (Örby I benämns i vissa sammanhang Örby och Örby II för Vännåkra.) Örby I Örby I utgörs av två brunnar, en schaktbrunn (B1), ca 1,5 m i diameter och 10 meter djup samt en formationsfilterbrunn (B2), ca 0,168 m i diameter och 14,5 m meter djup med filtret placerat mellan meter Örby II Örby II utgörs av fyra brunnar och en infiltrationsbassäng. Ur två brunnar (B3 och B4) som ligger nära Ljungaån tas vatten som sedan infiltreras i bassäng. Grundvatten tas sedan upp ur brunnarna (B5 och B6). 2.2 Vattenbehandling Råvattnet håller en hög kvalitet och den enda behandling av råvattnet som sker är med UV-ljus. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkterna Fåglaslätt, Ramslätt, Örby och Örby är sammankopplade och försörjer tillsammans centralorten, d.v.s. Kinna, Berghem, Rydal, Fritsla, Örby och Skene. Risäng utgör officiellt en reservvattentäkt men den har används kontinuerligt under perioder för att täcka vattenbehovet i centralorten. Inom distributionsområdet finns ca anslutna personer (J). Vattenförbrukningen inom industrin utgör ca 6-7 % av total förbrukning och allmän service av ca 19 %. 2.4 Vattenförbrukning Inom centralortens distributionsområde förbrukas i medeltal ca 5310 m 3 /dygn (år 2002), vilket motsvarar 61,5 l/s. Från Örby levererades 8 (57)

10 våren 2003 till våren 2004 i medeltal ca 18 l/s, vilket motsvarar knappt 30% av centralortens vattenbehov. 2.5 Kapacitet De vattendomar som finns för täkterna (Örby I Dom A 74/1956, Örby II Dom DVA 60 Mål VA 25/93) medger ett uttag om 15 l/s respektive 16 l/s. Totalt uttag enligt vattendom från Örby, är således 31 l/s, eller 112 m 3 /h. Provpumpningar av Örby I 3 och Örby II 4 visar att den vattenförande förmågan i avlagringen är relativt god. Den hydrauliska konduktiviteten kan från genomförda provpumpningar uppskattas till ca 5*10-4 m/s. Från utförda provpumpningar beräknas den uttagbara vattenmängden vid Örby I till ca 8 l/s och vid Örby II till ca 16 l/s. 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till centralortens vattenförsörjning har varit relativt konstant de senaste 10 åren. Enligt kommunens befolkningsprognoser uppskattas att ca 50 personer tillkommer centralortens vattenförsörjningssystem varje år. Det medför att vattenbehovet år 2025 i medeltal beräknas vara ca 5610 m 3 /dygn, förutsatt att den specifika förbrukningen (m 3 /d*pers) är konstant. Detta motsvarar c:a 65 l/s. 2.7 Reservvattentäkt Risäng vattentäkt är officiellt reservvattentäkt för centralorten. Vattentäkten användes under perioden november 2003 till juni 2004 för att täcka vattenbehovet i kommunen. Brunnen provpumpades under hösten Resultatet visade att under en kortare tid (ca dagar) är det möjligt att ta ut ca 30 l/s ur brunnen. Grundvattenmagasinets kapacitet för ett kontinuerligt grundvattenuttag är dock max 10 l/s. Det innebär att Risäng vattentäkt kan användas för att ersätta Örby under en kortare tidsperiod. Kommunen har även reservvattentäkterna Barrsjön och Skene, men de har en igångkörningsperiod på 6 månader till ca ett år. 3 PM Ny brunn i Örby, provpumpningsresultat, KM Grundvattenundersökningar , KM littera , (57)

11 2.8 Vattentäktens värde saknar egentlig reservvattentäkt då Risäng vattentäkt som är tänkt att fungera som reservvattentäkt i dagsläget nyttjas för att täcka kommunens vattenbehov. Vattentäkten i Örby bedöms därför utgöra en viktig allmän vattentäkt utan reservvattentäkt och bedöms därför ha ett extremt till mycket högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets värderingsmall i handbok 2003:6. Örbydeltat bedöms i sin helhet som geologisk avlagring ha ett högt skyddsvärde som grundvattenresurs för framtida vattenförsörjning. Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 2.9 Ägandeförhållanden äger enligt uppgifter i vattendom 1994 följande fastigheter inom närområdet för : Vännåkra 1:3, 1:2 Hanatorp 1:9, 2:25, 2:28, 1:26 Örby II vattentäkt (Vännåkra) med tillhörande anläggningar är belägen på fastighet Mark Vännåkra 1:3 och Örby I på fastighet Hanatorp 2: (57)

12 2.10 Vattendom Vattendom finns för vattentäkt på Örby 17:1 fastställd 1959 samt för vattentäkt på Mark Vännåkra 1:3 fastställd Vattendom för Örby I (Örby 17:1, Dom A 74/1956) medger ett maxuttag på 2000 m 3 per dygn (23 l/s), men uttag för årsmedeldygn får dock ej överskrida 1300 m 3 per dygn (15 l/s). Kommunen ersatte markägaren där vattentäkten anlades för intrång och skada. I vattendom anges även skyddsföreskrifter och ett skyddsområde specificeras med cirkulär utbredning. Vattendomen för Örby II (Vännåkra, Dom VA 25/93) omfattar två befintliga brunnar (B3 och B4 (tidigare benämnda B II och B III)) samt tillstånd att utföra ytterligare två brunnar (B5 och B6 (tidigare B IV och B V)). Vattendomen medger uttag av 1400 m 3 per dygn (16 l/s) i medeltal under året, dock högst 2800 m 3 under ett dygn (32 l/s). Kommunen har rätt att fördela uttaget mellan brunnarna. Kontrollmätning av grundvattennivån i vissa observationsrör vilka specificeras i domen ska pågå under tid för oförutsedd skada vilken angivits till 10 år efter arbetstiden för färdigställande av anläggningen. Arbetstiden för medgivna arbeten anges till 5 år efter domslut. Tillståndet omfattar inte nyttjandet av infiltrationsbassängerna för förstärkning av grundvattenbildningen med vatten ifrån Ljungaån eller Öresjön. Öresjön har tidigare varit avsedd som kommunal ytvattentäkt. Tillstånd till uttag gavs av vattendomstolen i dom DVA 95/1974. Det avsedda ytvattenverket uppfördes dock inte och därmed förföll tillståndet Tidigare skyddsområde Tidigare fanns ett skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för vattentäkter på Örby 17:1 samt Vännåkra 1:3 fastställt Detta skyddsområde beaktade inte förekomst av inducerad infiltration ifrån Ljungaån. Skyddsområdet var utformat efter vattentäkternas nuvarande utformning och beaktar inte skyddsvärdet för hela Örbydeltat som framtida grundvatten/dricksvattenresurs. Utbredning av tidigare vattenskyddsområde visas i figur (57)

13 Figur 2.1: Utbredning av tidigare skyddsområde samt läge av schematisk profil redovisad i figur 3.1. Lantmäteriverket Ärende nr M2006/ (57)

14 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Sand och grusavlagringen vid Örby utgörs av ett delta. Överytan är flack över ett stort område. Från öster kommer Ljungaån och bildar en naturlig gräns mot norr för huvudavlagringen. I höjd med Örby Skola viker sedan Ljungaån av mot söder och skär genom deltats västra delar. Mot väster stiger landskapet och berghällar blottas. 3.2 Markanvändning Huvudavlagringen utnyttjas främst som friluftsområde/idrottsområde men det finns även en hel del bostadshus. På avlagringen finns även såväl skog som äng och åker. Över avlagringen löper väg 156 mot Svenljunga och väg 526 mot Öxabäck. I nordöstra delen finns en större grustäkt. Norr om Ljungaån finns ett större relativt flackt område huvudsakligen bestående av åkermark. 3.3 Geologi Sand och grusavlagringen vid Örby, det sk Örbydeltat eller Örbyfältet, är en deltaavlagring som sträcker sig ca 2 km sydväst från Kinna till Östra Öresjön. Deltat är uppbyggt till ca möh, vilket motsvarar högsta kustlinjen i området. Genom deltat har Ljungaån eroderat fram en å-fåra. Deltat bildades under den senaste inlandsisens avsmältningsskede och har en uppbyggnad bestående av finkornigt material som lera och silt avsatt direkt på berg eller på ett tunt moräntäcke avsatt på berg. En tidigare sondering till berg visar på en sedimentmäktighet på 43 m. I denna punkt överlagrades berget av 2 m grusig morän. Lagren med finsediment överlagras av grövre material i form av sand och grus med en mäktighet på ca 10 m. Dessa grövre lager domineras av sand men det förekommer linser med finmaterial i form av lera. De grövsta sedimenten, som utgörs av grusigt material, förekommer i områdets centrala delar. 13 (57)

15 3.4 Hydrologi Nederbörd och grundvattenbildning Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca mm/år, vilket motsvarar l/s*km 2 5. Tidigare utredningar har uppskattat den naturliga grundvattenbildningen till ca 5 l/s 6, ej medräknat den mängd som vid pumpning kan tillföras via inducerad infiltration ifrån Ljungaån. Hela ytan av sand- och grusavlagringen som redovisas i bilaga 2 uppskattas till ca 3,5 km 2. Den teoretiska nybildningen av grundvatten för hela avlagringen uppskattas till l/s (12,8 l/s*km 2 med infiltrationsfaktor 0,8). Det ska påpekas att detta värde är teoretiskt och att den uttagbara mängden sannolikt är mindre. 3.5 Hydrogeologi Deltaavlagringen vid Örby är i dess övre delar uppbyggd av relativt grovt material, vilket medfört att de övre lagren har en god vattenförande förmåga och att dräneringsmöjligheten därför är mycket god. Genomförda mätningar av grundvattennivåer visar också på en mycket flack grundvattengradient i avlagringen. I kombination med omgivande ytvattendrags avsevärt lägre belägenhet så finns i området därför en mäktig omättad zon. Innan någon nederbörd kan bilda grundvatten i området måste därför porernas fältkapacitet först fyllas. Det medför att den tid det tar för en vattenpartikel att transporteras genom den omättade zonen blir mycket lång. I bilaga 2 redovisas hydrogeologiska kartor över vattentäkten och sand- och grusavlagringen i stort. Uppgifterna baseras på iakttagelser i fält samt på uppgifter i tidigare rapporter och utredningar bland annat provpumpningar. I figur 3.1 nedan redovisas en geologisk profil över Örby II framtagen av KM Profilen utgör en konceptuell modell över yt- och grundvattenmagasinet på platsen. 5 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 6 KM 1980: Redogörelse för inledande grundvattenundersökningar KM:Redogörelse för inledande grundvattenundersökningar (57)

16 Figur 3.1: Schematisk profil över Örbyfältet vid Örby II. Profilens läge framgår av figur 2.1. Figuren hämtad ifrån utredning av KM Vattenbalans Med vattentäktens nuvarande utformning uppskattas den naturliga nybildningen till ca 2,5-3,5 l/s utifrån influensområdenas storlek, totalt ca 0,2 km 2 (R 0 på 300 respektive 400 m). Naturligt bildat grundvatten tillförs också genom grundvattenströmning ifrån nybildningsområden uppströms vattentäkten. Den totala mängden naturlig nybildning är svårbedömd men uppskattas till ca 5 l/s. Den andel av uttagsmängden som tillförs via konstgjord infiltration uppgår till ca 6-8 l/s. Denna uttagsmängd utgörs dock av vatten som tagits ut ifrån två grundvattenbrunnar (Örby II och Örby III). Detta vatten utgör därmed inget egentligt tillskott vid en vattenbalansberäkning. Vid ett uttag av 30 l/s uppskattas uttagsmängden som härstammar ifrån Ljungaån via inducerad infiltration till ca l/s och en mindre andel utgörs av naturligt nybildat grundvatten (ca 5-10 l/s). 8 KM 1980: Redogörelse för inledande grundvattenundersökningar (57)

17 3.5.2 Tillrinningsområde och grundvattendelare Vattentäktens tillrinningsområde utgörs i stort av sand och grusavlagringen som utgör Örby deltat. Avlagringens utbredning i bilaga 2 baseras på äldre geologiska kartor samt på uppgifter i tidigare utredningar. Redovisad gräns är därmed osäker, speciellt i områden norr, nordväst och nordost om vattentäkten. Tidigare provpumpningar har visat att influensområdet för de olika brunnsområdena (Örby I och Örby II) är begränsat till närområdena kring respektive brunnsområde. Vid tidigare provpumpning 9 (ca 16 l/s) bedömdes påverkansområdet för brunn 3 och brunn 4 uppgå till ca m ifrån brunnarna och att brunnarna vid Örby I därmed inte påverkas. En analys av befintlig provpumpningsdata visar på ett influensområde på ca 400 meter för Örby I. Influensområdenas utbredning framgår i den hydrogeologiska kartan i bilaga 2b. Hela avlagringen påverkas alltså inte av nuvarande uttag vid rådande brunnsplacering. Dock utgör även sand och grusområden som ligger utanför influensområdet nybildningsområden för grundvattenmagasinet om dessa ligger uppströms vattentäkten eller dess influensområde. Därför måste även dessa områden beaktas vid skyddsområdets utformning. Det förekommer grundvattendelare i sand- och grusavlagringen. De grundvattendelare som bedöms som tillförlitliga redovisas i den hydrogeologiska kartan i bilaga 2b. På grund av uttaget förekommer även en grundvattendelare mellan de olika uttagsområden, denna redovisas dock ej i bilaga 2b då dess läge är svårbestämd och beror av uttagets storlek samt rådande grundvattennivå. Ljungaån utgör en sk positiv hydraulisk gräns genom att den vid pumpning tillför vatten till grundvattenmagasinet. Kontakten mellan ån och grundvattenmagasinet är dock inte tillräckligt god för att förhindra en grundvattensänkning i området norr om Ljungaån vid uttag av vatten i täkten. Detta medför att influensområdet vid uttag sträcker sig under ån och berör områden på motsatta sidan ån i förhållande till både Örby I och Örby II. 9 KM: vattenförsörjning Örby II, Grundvattenundersökningar (57)

18 3.5.3 In- och utströmningsområden Enligt uppgift 10 förekommer källflöden ca 300 m VSV om Örby II i deltabildningen, och i utkanten av deltat ca 400 m NNV om Örby II vilket kännetecknar utströmningsområden. Ökade uttagsmängder kan dock medföra att utströmningsområden övergår till att utgöra inströmningsområden Inducerad infiltration En slutsats efter tidigare utförd provpumpning var att en stor del av uttagsmängden antogs härstamma ifrån Ljungaån via inducerad infiltration. I befintligt underlag finns inget som tyder på att kontakten mellan ån och grundvattenmagasinet skulle vara begränsad till några avgränsade partier av å-fåran. En naturlig begränsning utgörs dock av uttagsbrunnarnas influensområden då det endast är inom dessa områden som det finns förutsättningar för inducerad infiltration. I övrigt antas Ljungaån fungera naturligt dränerande för grundvatten i sand- och grusavlagringen. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Vattentäkten ligger i en grus- och sandavlagring som utgör ett öppet grundvattenmagasin. Lera förekommer ställvis som linser i de mäktiga sand- och grusavlagringarna och utgör därför inget skydd som kan förhindra ytliga föroreningar att nå grundvattnet. Vattentäkten får därmed betraktas som extremt sårbar. Det förkommer inducerad infiltration av vatten ifrån Ljungaån till grundvattenmagasinet. Strömningstidsberäkningar (se avsnitt 8.3.1), visar på korta uppehållstider mellan ån och brunnarna vilket gör att vattentäkterna även är sårbara mot eventuella föroreningar i Ljungaån. I ett ytvattensystem sköljs större punktutsläpp relativt snabbt ur systemet och återgång till ett acceptabelt råvatten går vanligen 10 KM 1980: Redogörelse för inledande grundvattenundersökningar (57)

19 relativt snabbt jämfört med en förorening i ett grundvatten. För en vattentäkt med inducerad infiltration förutsätter dock detta att föroreningen inte når grundvattenmagasinet. Vid ett större punktutsläpp bör därför uttag upphöra för att förhindra att en förorening sugs in i grundvattenmagasinet. Om en förorening sugs in i grundvattenmagasinet kan det beroende på föroreningens egenskaper innebära att vattentäkten förorenas och blir obrukbar för en mycket lång tid framöver. Föroreningskällor som kan leda till en långsiktig kvalitetsförsämring av Ljungaån som råvatten utgör sannolikt ett större hot än enskilda punktkällor. Långsiktiga kvalitetsförsämringar orsakas oftast av diffusa riskkällor och många små enskilda utsläppskällor tex enskilda avlopp, näringsläckage ifrån jord- och skogsbruk, förorenade områden etc Strömningstider omättad zon Beräkningar av uppehållstiden i den omättade zonen har utförts med hjälp av programverktyget Consim (Ver ) för ett par punkter i vattentäktens närområde. Med begreppet uppehållstid menas den tid det tar för en vattenpartikel att transporteras ett visst avstånd. I detta avsnitt avses transport från markytan ned till grundvattenzonen. Strömningstiden i den omättade zonen avgörs av dess mäktighet vilken varierar i området pga platsspecifika förhållanden. Mäktigheten varierar även under året pga den årstidsbundna variationen. Uppehållstiden för en mäktighet på den omättade zonen av ca m uppgår till ca 5 år. Förekomst av makroporer tex i form av borrhål, dräneringar eller partier med grovt material kan leda till betydligt reducerade uppehållstider. Naturvårdsverkets rekommendationer är dock att skyddsområden ska utformas efter strömningstidsberäkningar enbart i den mättade zonen. Detta innebär att man inte tar någon hänsyn till den uppehållstid som sker i den omättade zonen. 3.7 Vattenkvalitet Vid provtas både råvattnet och renvattnet som går ut på nätet. De flesta prover tas dock på renvattnet. Eftersom vattnet 18 (57)

20 endast behandlas med UV-ljus, kan rå- och renvatten antas vara snarlika. Mängden analysdata är begränsad, men en genomgång av befintliga analysresultat av råvatten från åren visar att vattnet har en god kvalitet. Nitrathalten i utgående vatten vid vattentäkterna i Örby provtas regelbundet och analys görs av flertal parametrar. I figur 3.2 visas nitrathalterna i utgående dricksvatten för åren (våren). Nitrathalterna i utgående dricksvatten har varit som lägst ca 7 mg/l och som högst ca 11 mg/l. För brunnarna i Örby I och Örby II har halten som lägst varit ca 5 mg/l och som högst ca 15 mg/l (B3), i de dataserier som studerats. Halterna nitrat i utgående dricksvatten ligger således med marginal under de gränsvärden som livsmedelsverket angett (se tabell 3.1). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten kan nitrathalten i utgående dricksvatten beskrivas som måttlig. Tabell 3.1: Enligt Livsmedelsverket 11 gäller nedanstående gränsvärden vid bedömning av dricksvattenprov Ämne Kemisk formel Tjänligt med anmärkning [mg/l] Otjänligt [mg/l] Ammonium NH 4 0,5 a - Nitrat NO 3 20 a 50 a Nitrit NO 2 0,1 b 0,5 a a: Gäller dricksvattnet hos användaren b: Gäller för utgående dricksvatten 11 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 19 (57)

21 Nitrathalter i Örby vattenverk Örby vv dricksvatten Tjänligt med anmärkning Otjänligt Bakgrundshalt Nitrat, mg/l Figur 3.2: Nitrathalter i. Gränserna för nitrat i dricksvatten, tjänligt med anmärkning (20), Otjänligt (50) samt bakgrundshalten (5) finns med i diagrammet för att ge en bättre uppfattning om nivån på uppmätta halter. Utförda analyser i de olika provtagningspunkterna indikerar att bakgrundshalten av nitrat i området är av storleksordningen 5 mg/l. Det har inte påträffats några spår av bekämpningsmedel i de prover som tagits. Från det vi idag vet går det inte att utläsa några trender i förändringen av vattenkvaliteten Vattenprovtagning i grundvattenmagasinet För den kommunala deponin i området finns ett kontrollprogram upprättat och grundvattenprover skall enligt kontrollprogrammet tas två gånger om året. Inom ramen för ett annat projekt om fotbollsplanernas inverkan på grundvattenkvaliteten har ytterligare provtagning gjorts i några grundvattenrör i närheten av fotbollsplanen 12. Grundvattenrörens läge redovisas i figur IFK Örby Fotbollsplaner, Hydrogeologisk undersökning. Spridning av kväveföreningar med grundvattnet, riskbedömning samt förslag till kontrollprogram. SWECO VIAK, (57)

22 Vid bedömning av analysresultaten har jämförelse gjorts med referensrören, NV rapporter och samt tidigare erfarenheter från analysdata. Genomförd provtagning, som utgör ett stickprov, visar att: Rör 7911: Något högt ph, liksom konduktiviteten. Halten klorid är högre än vad som kan förväntas, liksom nitrathalten. Rör 9401: Konduktiviteten är hög liksom kloridhalten. Alkaliniteten liksom nitrathalten är högre än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Rör 9402: Kloridhalten är något högre än förväntat. I övrigt inget anmärkningsvärt. Rör 9403: Nitrat- och nitrithalterna är högre än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Rör 9404 har extremt låga halter av bland annat kväve, klorid mm med tanke på dess placering mellan deponin och fotbollsplanen. Orsaken till detta är idag inte känd. Kobolthalten är betydligt högre än i övriga provpunkter. Rör 9405: Alkaliniteten är hög. Nitrathalten är högre än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Rör 9406: Högre ph och nitrathalt än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Låga halter av vanadin detekterades samt även en mycket låg kadmiumhalt. Rör 9408: ph är något högt, liksom konduktiviteten. Kloridhalten är högre än vad som kan förväntas vara bakgrundhalten. Rör 9509: Inget anmärkningsvärt. Referensrör. Rör 9510: Något högt ph och alkalinitet. Rör 0401: Något högt ph och högre ammoniumhalt än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. 13 Grundvattnets kemi i Sverige, Naturvårdsverket rapport 4415, Naturvårdverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten, Rapport 4915, (57)

23 Rör 0402: Något högt ph och högre ammoniumhalt än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Rör 0403: Högre nitrathalt än vad som kan förväntas vara bakgrundshalten. Referensrör. Rör 0404: Något högt ph. Referensrör. Att halten avviker mot vad som förväntas kan bero på flera orsaker, naturliga som artificiella. Nedan redogörs för några möjliga orsaker till noterade avvikelser: I rör 7911 och 9408 är kloridhalten högre än vad som förväntas. En möjlig källa till kloriden är saltning av vägarna i området. Rör 9401 De förhöjda nitrat- alkalinitetsvärdena är sannolikt en effekt av påverkan från den kommunala deponin. I rör 9402 påträffades något förhöjda kloridhalter. Orsaken kan vara naturlig, saltning av grusplan, saltning av väg eller påverkan från material deponerat vid 9402 eller i den kommunala deponin. I rör 9405 är alkaliniteten hög. Möjliga orsaker kan vara spridning av krossad kalksten på planen, eller påverkan från den kommunala deponin. I rör 9406 påträffades en låg halt vanadin samt en mycket låg halt kadmium. Vanadin används som tillsatsmedel i olja. Kadmium kan finnas naturligt, men förekommer också i lakvatten från deponier. Utvecklingen av nitrathalten i området bör följas. Att det i rör 9406, mycket nära vattentäkten Örby I, finns indikation på bl.a. oljepåverkan är inte tillfredsställande. Ytterligare prover bör tas och om fler indikationer erhålls bör en utredning av orsak göras. 22 (57)

24 Ex1!(!( Ex !(!(!(!( !( HG2 7908!(!( HG !(!( 9204!(!( 9208 ) ) 9209 )!( 9210!(!(!(!(!(!(!( ) )!(!(!( 9211!( !( !( !(!( ) !( 9510!(!(!(!( !(!( !( 9407!(!( HG3 7906!( !( Teckenförklaring ) Brunn!( Gv-rör Meter Figur 3.2: Grundvattenrör i anslutning till. Lantmäteriverket Ärende nr M2006/ Kvävebelastning Det finns ett flertal källor som tillför kväve i tillrinningsområdet. Nedan görs en uppskattning av bidrag ifrån olika kvävekällor inom 23 (57)

25 vattentäktens bedömda primära tillrinningsområde inom den föreslagna primära och sekundära skyddszonen. Uppskattningar av arealförluster bygger i huvudsak på uppgifter hämtade ifrån en utredning av näringstillförseln i Viskans vattensystem 15. Andelen åkerareal uppskattas till ca 28 ha (arealförlust ca 20,5 kg/ha*år) ger totalt ca 570 kg/år. Den atmosfäriska depositionen av kväve för områden som inte utgörs av skogs- eller åkermark uppskattas till ca 0,9 kg/ha*år. Detta gäller för övrig mark då nedfall via luft är inräknat för skog, åker och bete. Storleken på övriga markytor uppgår till ca ha = 93 ha. Det totala tillskottet av kväve via luftnedfall uppskattas härigenom till ca 84 kg/år. Andelen betesmark uppskattas till ca 6 ha (samma arealförlust som för skog utnyttjas 14, ca 3,5 kg/ha*år) ger totalt ca 21 kg/år Andelen skogsmark uppskattas till ca 43 ha (arealförlust ca 3,5 kg/ha*år) ger totalt ca 152 kg/år. Enskilda avlopp. Uppskattning baseras på antagande av förekomst av 15 fastigheter med enskilda avloppsanläggningar, belastning 3,5 kg N/person och år, antagande om 2,5 personer per hushåll. Belastning: 15*2,5*3,5 = ca 130 kg/år. Om anvisningarna på vanliga gödselpreparat för gräsmattor följs innebär detta att ett hushåll med 500 m 2 gräsmatta tillför mellan 6-12,5 kg kväve per år (motsvarar kg/ha*år). Inom den föreslagna primära och sekundära zonen förekommer ca 200 st fastigheter (motsvarar ca 10 ha gräsmattor) vilket medför ett möjligt tillskott på kg kväve per år via gödsling av gräsmattor. En grov uppskattning av läckage ifrån enskilda gräsmattor ligger till grund för den kvävebudget som redovisas i diagram 3.7. I denna antas att 1/3 (3,3 ha) av gräsmattorna i tillrinningsområdet gödslas regelbundet och arealförlust på ca 15% dvs den kvävemängd som läcker ut i grundvattnet som överskott. Detta ger ett kvävetillskott på mellan kg/år 15 Viskans Vattenvårdsförbund Peter Nolbrant - Miljökontoret Marks kommun: Näringstillförseln till Viskans vattensystem (57)

26 ifrån gräsmattor i vattentäktens primära tillrinningsområde. Detta motsvarar ett kväveläckage på ca kg/ha och år. Den kvävemängd som tillförs fotbollsplanen genom gödsling uppgår enligt uppgift till ca 100 kg/år. På samma sätt som för gräsmattorna antas 15% av den tillförda mängden läcka ut i grundvattnet som överskott, dvs ca 15 kg/år. I diagram 3.7 redovisas fördelningen mellan olika utsläppskällor och i diagram 3.8 en översiktlig kvävebudget för vattentäktens primära tillrinningsområde Kväve (kg/år) Luft Åker Bete Skog Avlopp Gräsmattor Fotbollsplan Diagram 3.7: Fördelning av uppskattat kväveläckage (kg/år) för utsläppskällor i vattentäktens primära tillrinningsområde. 25 (57)

27 Fotbollsplan Gräsmattor 3% 8% Luft 8% Avlopp 12% Skog 14% Bete 2% Åker 53% Diagram 3.8: Översiktlig kvävebudget i form av kväveförluster (kg/år) för utsläppskällor i vattentäktens primära tillrinningsområde. Enligt ovanstående uppskattning sker största kväveläckaget ifrån åkermark. 26 (57)

28 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Konflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkommer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa genom att vara restriktiva mot verksamheter som kan påverka kvaliteten negativt Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i s översiktsplan antagen I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. I översiktsplanen anges att Öresjöarna med kringliggande grusavlagringar är av strategiskt intresse för centralortens framtida vattenförsörjning. Östra Öresjön har även ett mycket högt naturvärde. 27 (57)

29 För området runt Öresjöarna anger kommunen som rekommendation att en oförändrad markanvändning är önskvärd. Det anges att det är av väsentlig betydelse för den attraktiva landskapsbilden att jordbruksmarken hålls öppen även i framtiden. Detta innebär att det kan uppstå målkonflikter mellan vattenförsörjning och jordbruk/kulturlandskap. Örby omfattas av den fördjupade översiktsplan som gäller för centralorten. Bebyggelsetrycket anges som högt samtidigt som kommunen är medveten om starka bevarandeintressen (främst naturvård och vattenvård) som talar emot en alltför spridd bebyggelse. Målsättningen är att tillämpa styrning av tillkommande bebyggelse för att därigenom undvika framtida problem Naturvärden/skyddade områden Sammantaget så har vattentäktens tillrinningsområde ett högt skyddsvärde ur naturvårdsynpunkt. Området domineras av barrskog och har en mosaikartad karaktär. Naturvärdena är ofta knutna till våtmarker, mindre odlingslyckor och betesmarker. Inga naturreservat eller andra skyddade områden finns i Ljungaåns tillrinningsområde. Inom primär och sekundär zon finns emellertid 9 naturvårdsobjekt med ganska högt, högt eller mycket högt naturvärde, och i den tertiära zonen finns ytterligare 28 naturvårdsobjekt. De flesta finns i anknytning till Ljungaån. Ljungaån har ett mycket högt naturvärde (klass 1 MiM 1994:3) 16 och rymmer bla flodpärlmussel- och öringbestånd. Ljungaån har även en funktion som lekområde för öringbeståndet i Östra Öresjön Lokala föreskrifter/områdesbestämmelser lokala föreskrifter förekommer beträffande avloppslösningar samt gödselhantering i eller i närheten av detaljplanerat område. Det finns Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (14 FS 2000:344). I dessa ställs krav på gödselhantering i eller i närheten av detaljplanerat område. 16 En dammrivnings effekter på flora och fauna i och längs en å Ljungaån, Marks kn. Examensarbete, A. Elm. Göteborgs Universitet, (57)

30 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Exempel på motstående intressen inom tillrinningsområdet för Örby vattentäkt utgörs av: Gödsling av fotbollsplan. Jordbruk Grusexploatering Lagring av biobränslen på den gamla sågverksfastigheten. Verksamheten består av flisning av ved samt lagring av flis. Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för. 29 (57)

31 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskinventering har gjorts inom tillrinningsområdet med särskild detaljeringsgrad inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Inom Örbyavlagringen har riskobjekt som hotar såväl grund- som ytvatten inventerats medan riskinventeringen uppströms sågverksdammen huvudsakligen inriktades på risker för Ljungaån. I bilaga 1c återfinns en karta med de flesta riskkällor markerade. Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering genomfördes i området Den kompletterades senare med information om riskkällor som tillhandahölls av Miljökontoret i. 5.2 Riskkällor och emissioner inom Örby tillrinningsområde De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: 1 Vägar/transporter 2 Gårdar med jord- eller skogsbruk 3 Bostadshus/fritidshus 4 Industrier 5 Övrigt Vägar/transporter Ett flertal vägar går genom vattentäktens bedömda tillrinningsområde. Den största trafikleden genom området utgörs av väg 156 mellan Skene och Svenljunga. Avståndet till Örby I är som minst av storleksordningen 50 m. Ljungaån passeras något 100-tal meter 30 (57)

32 uppströms uttagsbrunnarna vid Örby II. Trafiken är tidvis tät och en hel del transporter med tunga fordon och farligt gods förekommer. Vägen mellan Örby och Torestorp/Öxabäck passerar mellan Ljungaån och Örby I, endast något tiotal meter från uttagsbrunnarna. Även denna väg trafikeras av en hel del tunga fordon, varav en del transporterar farligt gods. Korsningen mellan väg 156 och väg 526 ligger knappt 100 m från vattentäkten Örby I. (Riskkälla 1 i figur 5.1) En utredning 17 om skyddsbehovet vid vägarna 156 och 526 i anslutning till Örby genomfördes Rekommendation om räcken, tät vägbeläggning, kantsten, täta diken, sedimentationsdammar mm gavs. har i samarbete med Vägverket vidtagit de åtgärder som bedömts vara nödvändiga, t ex räcken, täta diken och fördröjningsdammar, för att förebygga allvarliga konsekvenser av olyckor. Inom vattentäkternas närområde förekommer även ett antal mindre tillfartsvägar till fastigheter etc. Vid Örby II finns en lokal traktorväg som passerar endast någon meter från brunnarna. Trafiken på vägen är reglerad med fordonstrafik förbjuden för obehöriga. Uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostäder såväl runt Örby I som Örby II samt i anslutning till campingplatsen och idrottsplatsen. Dagvattenhanteringen i anslutning till de flesta vägar innebär att vattnet huvudsakligen infiltrerar direkt i marken. De riskkällor för Örby som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Väg- och fordonsslitage Trafikemissioner Vägsalt (något kg/m 2 år) Dagvatten Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via grundvattnet relativt snabbt kan 17 Skydd av grundvattentäkt Örby, Konsekvensklassificering väg 156 och 526, KM Miljöteknik AB, Uppdrag , (57)

33 transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten Gårdar med jord- eller skogsbruk Odlingsmark förekommer i begränsad omfattning vid Hanatorp i östra delen av Örbyavlgringen och vid Vännåkra i väster. Norr om Ljungaån finns ett mer utbrett jordbruksområde i anslutning till Karlshed gård. Inga uppgifter finns om spridning av gödsel inom jordbruk. Spridning av gödsel förväntas ske på förekommande odlingsmark och kan utgöra en risk genom spridning av mikroorganismer och kväveurlakning till grundvattenmagasinet. Spridning av bekämpningsmedel kan också förväntas ske. Avståndet till närmaste gård med större djurhållning är relativt stort, ca 1 km. Uppströms sågverksdammen bedrivs i huvudsak skogsbruk. Mindre områden med jordbruksmark finns. Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret kan antalet lantbruk och hästgårdar uppskattas till något tiotal. Erfarenhetsmässigt kan man säga att storleksordningen 30-50% av enskilda avloppsanläggningar brukar vara undermåliga beroende på antingen konstruktion eller skötsel. I de fall enskilda avlopp är bristfälligt utförda eller underhållna kan de utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till Ljungaån. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos gårdar med jord- eller skogsbruk är: Avlopp Bekämpningsmedel Gödsling Hushålls/trädgårdskemikalier Trasiga bränsletankar Olyckor Den risk som kan uppkomma från gårdar med jord- eller skogsbruk är att skadliga ämnen från verksamheterna når ytvattendrag eller grundvattnet för vidare transport till vattentäkten. Detta kan påverka vattenkvaliteten negativt. 32 (57)

34 5.2.3 Bostadshus/fritidshus Större bostadsområden förekommer i anslutning till Örby samhälle norr om vattentäkterna. I de centrala delarna av Örbyavlagringen, främst runt Örby I, finns en hel del äldre bebyggelse. Enligt uppgift från kommunen är Örby samhälle samt den samlade bebyggelsen sydöst om Örby 1 anslutna till det kommunala VA-nätet. Fastigheterna runt Östergården har en gemensamhetslösning för avlopp. Standarden på serviceledningarna är okänt, men kan på grund av ledningsnätets ålder ställvis antas vara varierande. Fastigheter utanför kommunens verksamhetsområde kan förutsättas ha enskilda avlopp av skiftande kvalitet. Erfarenhetsmässigt kan man säga att storleksordningen 30-50% av avloppsanläggningarna brukar vara undermåliga beroende på antingen konstruktion eller skötsel. I de fall enskilda avlopp är bristfälligt utförda eller underhållna kan de utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer ett flertal bergvärmeanläggningar i Örby samhälle. I Örby församling finns det ett 70-tal bergvärmeanläggningar samt några jordvärmeanläggningar. De allra flesta har tillkommit de senaste 4 åren. Ett fåtal hamnar inom den föreslagna tertiära zonen. Kommunen har hittills tillämpat förbud mot energibrunnar inom skyddsområde för vattentäkt, men tillåtit jordvärme i sekundär zon. Det finns inga uppgifter på förekomst av ytjordvärmeanläggning i Örby skyddsområde. Viss osäkerhet råder dock angående äldre anläggningar samt ej anmälda anläggningar. Energianläggningar kan inte uteslutas utgöra en riskkälla för vattentäkten. Läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra att grundvattnet och därmed vattentäkten påverkas. Vanligtvis utgörs köldbärarvätskan av alkoholbaserade lösningar eller saltlösningar med tillsatser av denatureringsmedel och korrosionsmedel. De alkoholbaserade lösningarna är biologiskt nedbrytbara men kan vid utsläpp leda till svavelvätebildning och lukt och smak förändringar. Humantoxiciteten är låg för de ämnen som vanligtvis ingår i köldbärarvätskan men det är inte utrett vad som händer om man under lång tid dricker påverkat vatten 18. Effektiviteten av nedbrytningsprocesser beror av temperatur och syretillgång vilket kan leda till mycket långsam nedbrytning i grundvattenmagasin p.g.a. ogynnsamma förhållanden. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 18 Naturvårdsverket rapport 4444, Värmepumpar och närmiljön, Naturvårdsverket (57)

35 Enskild användning av bekämpningsmedel leder inte sällan till överdosering eller annan felaktig hantering och bedöms utgöra en risk för vattentäkten. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras i samband med bostadshus/fritidshus är: Enskilda avlopp Energianläggningar Hushålls/trädgårdskemikalier Oljetankar Dagvatten Industrier Några industriområden inom vattentäktens tillrinningsområde finns inte. De enskilda industrier som finns tas upp under punkten 5.2.5, övriga riskkällor Övriga riskkällor Två allmänna spridningsvägar kan definieras under posten övrigt : Luftutsläpp (t.ex. från brand) Nederbörd Konsekvensen av luftutsläpp, nederbörd mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och försämra vattenkvaliteten. Övriga identifierade riskkällor: 1) Vägkorsning vägar 156:an / 526:an. 2) En panncentral tillhörande Marks energi finns i anslutning till skolan. Vid panncentralen finns en oljetank på 9 m 3. Från oljetanken gick ledningarna delvis ovan mark till pannorna. Tanken har sannolikt inte dubbla väggar. Två kranar på tankens nedre del bedömdes som mindre svåra att öppna. Runt oljetanken fanns en del spill på marken. 3) Garage med äldre bil och oljefat utanför. Garaget ligger i direkt anslutning till infiltrationsområde för Örby I. 34 (57)

36 4) Bara något tiotal meter uppströms Örby I finns en gammal grustäkt som till viss del fyllts med avfall. Glödlampor, glasflaskor, gräsklippare mm går att se bland bråten. Det mesta ser ut att vara mycket gammalt och endast nytt trädgårdsavfall kunde ses. 5) I området finns en idrottsanläggning omfattandes bland annat två gräsplaner, en grusplan samt löparslingor. På löparslingorna har bark, flis och spån lagts. Förr i tiden sprutades även bekämpningsmedel på löparslingorna. Grusplanen saltades tidigare, men det fick man sluta med då kloridhalten i Örby I ökade. Gräsplanerna har sedan början av 1970-talet gödslats. Några problem med höga halter av näringsämnen i vattentäkterna har inte förekommit, men en utredning om gödslingens inverkan utförs just nu 19. Ett kontrollprogram håller på att tas fram. De hittills utförda undersökningarna visar att en påverkan på vattentäkterna finns från gödslingen, men att den inte är så omfattande att det medför några problem för vattenkvaliteten. 6) En äldre kommunal deponi finns ca 400 m SO om Örby I i en före detta grustäkt. Enligt uppgift från kommunen 20 utgörs det deponerade avfallet i huvudsak av schaktmassor och byggavfall. Något hushållsavfall eller slam har inte deponerats. I västra delen har en hel del organiskt material deponerats i form av sågspån, trädrötter ris mm. Den typ av avfall som deponerats är vanligtvis inte någon stor källa till kväveförorening. I mitten av 1990-talet genomfördes undersökningar om deponins påverkan på grundvattnet i området 21. Resultatet visade att påverkan var begränsad, men eftersom allt innehåll i tippen inte var känt så utfördes för säkerhets skull en tätning av deponins överyta för att minska lakvattenbildningen. Flera provtagningsrör finns i anslutning till deponin och ett kontrollprogram 22 finns upprättat. Utförda analyser visar att en viss spridning av lakvatten förekommer mot framförallt Örby I. Halterna av de ämnen som analyserats har varit låga. 7) Diverse bråte och baracker från tiden för täktverksamheten finns uppställt på ett mycket snyggt och välskött område. Påtaglig ordning råder på området! 19 Örby IF Fotbollsplaner hydrogeologisk undersökning, SWECO VIAK Uppdrag , 2004 (utredningen pågår) 20 Muntlig uppgift från Gunnar Mellström, Mark och grundvattenundersökningar vid kommunens deponi, KM, ordernummer , KM, Förslag till kontrollprogram, ordernr , (57)

37 8) I anslutning till fastigheten Vännåkra 2:89, och möjligen även på en grannfastighet, finns ett flertal gamla bilar (veteranbilar?) uppställda och en hobbyverkstad finns troligen i en av de närliggande byggnaderna. En hel del bildelar ligger på marken inom området. 9) På fastigheten Vännåkra 2:89 finns en äldre mindre industribyggnad eller garage av något slag. Någon aktiv verksamhet kunde inte konstateras. Diverse bråte ligger i anslutning till huset. Marken är delvis utfylld med okänt material. 10) Mindre område med trädgårdsavfall. 11) På ängarna längs Ljungaån finns hästhagar. Avståndet till Ljungaån är endast någon meter och till närmaste uttagsbrunn ca 100 m. 12) Vid Örby II finns en lokal traktorväg som passerar endast någon meter från brunnarna. Trafiken på vägen är reglerad med fordonstrafik förbjuden för obehöriga. 13) Avloppsinfiltrationer vid fastigheterna närmast uttagsbrunnarna vid Örby II. De två närmaste fastigheterna leder ev. avlopp till Ljungaån. Gården N-O har en markbädd med utlopp till dagvattenledning. 14) Gård med hästar nära Örby II. Närmaste delen av hästhagen ligger ca 20 m från uttagsbrunnen. 15) En mindre tipp med trädgårdsavfall strax ovan vattentäkten 16) Hanatorp Camping. Fordon parkeras strax uppströms vattentäkterna vid Örby II. Centralbyggnaden har oljeeldning. 17) I området där campingen nu är belägen fanns tidigare en såg. Det är okänt om det finns gamla upplag av bark och spån etc liksom om det förekom hantering av impregneringsmedel 18) En större grustäkt finns nordöst om vattentäkterna. Täktverksamheten har pågått lång tid och de västra delarna av täktområdet är återställt. Brytningen har skett ner till någon meter över grundvattnet. 36 (57)