DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE Inträdesförhöret Kriterier för poänggivningen

Transkript

1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE Inträdesförhöret Kriterier för poänggivningen BOKBASERAT PROV (30 poäng) DEL IA (16p) DEL IB (6p) DEL IC (8p) DEL IA. Påståenden (0-16 poäng) Besvara uppgiften utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok genom att skriva ett kryss i någondera kolumnen beroende på om du anser att påståendet är rätt eller fel. För rätt svar ges en (1) poäng; för felaktigt svar avdras en (-1) poäng. För obesvarat påstående avdras ingen poäng. 1A. 1 Med behovsprövning avses att man gör en utvärdering över klientens behov för att avgöra vilka organisationer klienten kan få hjälp av. (s. 133/F) 1A. 2 Inom socialt arbete kan interaktionistiska teorier användas för att förstå stämplingsprocesser och avvikande beteende. (s. 104/R) 1A. 3 En institutionell välfärdsmodell karaktäriseras av en restriktiv socialpolitik, där förmåner är knutna till prestationer i arbetslivet. (133/F) 1A. 4 Émile Durkheims begrepp anomi innebär ett tillstånd av normlöshet som präglade primitiva samhällen där det inte fanns utrymme för individualism (99/F) 1A. 5 Gøsta Esping-Andersen skiljer mellan tre olika typer av välfärdsregimer: en socialdemokratisk, en konservativ-korporativ och en liberal men dessa existerar enbart i Europa. (212/F) 1A. 6 Socialpsykologen Johan Asplund har myntat begreppet mikromakt för att beskriva den makt t.ex. socialarbetaren under ett möte kan utöva genom blickar, gester eller annan ordlös kommunikation. (155/R) 1A. 7 Enligt Walter Lorenz utvecklas socialt arbete på olika sätt beroende på vilken välfärdsmodell som styr samhället medan Malcolm Payne hävdar att socialt arbete alltid konstrueras utgående från tre faktorer: socialarbetare, klient och kontext. (64/R) 1A. 8 Utilitarism innebär att man endast tar hänsyn till ett begränsat antal personer då man bedömer konsekvenserna av en handling. (s. 231/ F) 1A 9. Enligt den franske vetenskapsfilosofen Michel Foucault fungerar en integrativ socialpolitik som en god förmedlare av sociala rättigheter och jämlikhet (s. 100 & universell 133/F)

2 1A 10. Enligt den evolutionistiska kulturförståelsen har människor i västvärlden uppnått ett högre utvecklingsstadium än människor i mindre utvecklade samhällen, men har trots detta ingen legitim rätt att påtvinga eller erbjuda sina egna sociala och kulturella värderingar och normer på andra samhällen. (286/F) 1A. 11 Socialpsykologen Fritz Heider utvecklade begreppet naiv psykologi som idag används inom forskning i socialt arbetet för att studera hur socialarbetare hanterar den makt och kontroll de innehar. (77/F) 1A 12. Enligt Talcott Parsons strukturfunktionalistiska teori beror sociala problem på brister i samhällets organisation och bristande konsensus i fråga on normer och värderingar. (95-97/R) 1A 13. Begreppet solidaritet hänvisar till god samhällelig stabilitet och ordning. (238/F) 1A 14. Enligt sociologen Charles Tilly uppstår och vidmakthålls ojämlikhet och sociala problem i hög grad av de organisationer och föreningar människor har skapat. (R) 1A 15. Marshalls tes hänvisar till en process, genom vilken civila, politiska och sociala rättigheter anses ha framvuxit i kapitalistiska samhällen. Dessa skänker individer status som fullvärdiga samhällsmedborgare (140/R) 1A 16. Familjerådslagning är en metod inom socialt arbete som bl.a. innehåller bedömningar av föräldrars förmåga till omsorg. Den uppskattade förmågan kopplas till insatser, vars syfte är att förbättra föräldrarnas omsorg om sina barn. (178/F) DEL IB Definiera begreppen (0-6 poäng) Definiera kort följande begrepp utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok. Svaret skall skrivas inom det angivna utrymmet (max. 5 rader), med endast en textrad på varje linje. Text som skrivits utanför svarsutrymmet beaktas inte vid bedömningen av svaret. 1B. 1) Rättsäkerhet (2 p) (sidan 120) En grundläggande princip inom all offentlig verksamet, som innebär att myndigheternas handläggning skall vara opartisk och klienten bör ha insyn och kontroll över hela processen, dvs. kunna förutse myndigheternas handlande. Offentliga myndigheter har en serviceskyldighet som innebär att de bör ge råd, vägledning och annan hjälp till klienten

3 1B. 2) Paternalism (2p) (sidan 254) Begreppet innebär att individens valmöjligheter begränsas med motiveringen att det är för individens eget bästa, utan hans/hennes uttryckliga medgivande. Man utgår ifrån att individen inte vet vad som är bäst för han/henne utan experterna vet bättre. 1B. 3) Företrädarskap (2p) (sidan 264) Begreppet innebär att någon representerar de maktlösa klienternas intressen i förhållande till mäktiga grupper och strukturer, t.ex. att man argumenterar klienternas åsikter och behov. Företrädarskap kan också handla om att beskriva de maktlösa människornas situation för t.ex. beslutsfattare. DEL IC. Välj det rätta alternativet (0-8 poäng) Besvara uppgiften utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok. Välj ett av alternativen (a-d) för varje fråga. Sätt kryss i rutan framför det alternativ du anser vara rätt. För rätt svar ges en (1) poäng; för felaktigt svar avdras en (-1) poäng. För obesvarat påstående avdras ingen poäng. 1C. 1 Michel Foucaults begrepp sanningsregimer hänvisar till (sidan 253) a) socialarbetares erfarenhetsbaserade kunskap. b) processer som leder till att vissa syner på och definitioner av, t.ex. sociala problem, anses som sanna och mer giltiga än andra c) att klienters handlingar eller valmöjligheter begränsas med motiveringen att det är för klientens bästa d) idéer som förklarar människors agerande i sociala sammanhang för att vägleda socialarbetare i det praktiska arbetet. 1C. 2 Sociologen Max Weber är känd för sina analyser av (sidan 101) a) samspelet mellan personal och intagna vid sk. totala institutioner b) byråkratin som medel för en tilltagande och systematisk kontroll av verkligheten inom det kapitalistiska samhället c) social integration och sammanhållning i samhället d) maktutövning, kontroll och disciplinering inom den moderna välfärdsstaten

4 1C. 3 Settlementrörelsen uppstod under 1880-talet i London och lade grunden till det som vi idag kallar för (sidan 54) a) samhällsarbete b) aktionsinriktat socialt arbete c) individinriktat socialt arbete d) casework 1C. 4 En kontextuell kulturförståelse betraktar (sidan 291) a) minoritetsmedborgares sociala problem som en följd av deras etnicitet eller kultur b) etnicitet som en relation mellan grupper och inte som en egenskap hos en grupp c) kulturer som avgränsade, slutna världar vars värden och traditioner statiskt förs vidare från generation till generation d) alla kulturer som likvärdiga och därmed har alla kulturer sin egen logik och likvärdiga lösningar på sociala problem 1C. 5 Likhetsfeminismen hävdar att (sidan 266) a) bristande jämställdhet har sin grund i att kvinnliga egenskaper inte värderas lika högt som manliga b) varje individ har rätt att själv bestämma vad han eller hon vill uppnå utan att begränsas av sitt kön c) den rådande maktordningen överordnar män och underordnar kvinnor d) staten bör driva en aktiv jämställdhetspolitik för att angripa strukturer som hindrar lika möjligheter för män och kvinnor 1C. 6 Street-level bureaucrats (gräsrotsbyråkrater) är ett begrepp myntat av amerikanen Michael Lipsky med vilket han menar att: (sidan 251) a) Tjänstemän som arbetar närmast klienterna har en tyst kunskap som de ofta tillämpar i arbetet istället för regler och allmänna lagar angivna av organisationen de arbetar för b) Tjänstemän som arbetar närmast klienterna har stor handlingsfrihet och därmed stor möjlighet att utöva osynlig makt c) Tjänstemän som arbetar närmast klienterna har föga handlingsfrihet i sitt arbete och kan därför inte fritt tillämpa den tysta kunskap de innehar d)tjänstemän som arbetar närmast klienterna har föga makt att påverka hur organisationens resurser används för att hjälpa klienterna. 1C. 7 Minnesotametodiken är känd inom (sidan 179)

5 a) psykatrin b) missbrukarvård c) familjeterapi d) socialbidragsarbete 1C. 8 Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM, är intresserad av (sidan ) a) hur ordning skapas i samhället b) vad som bidrar till att individer klarar motgångar och svårigheter i livet c) sociala gruppers förmåga till motstånd mot ojämlika samhällsförhållanden c) hur människor samtidigt uppfattar sig som enskilda individer trots att de är beroende av samhället

6 MATERIALBASERAT PROV DEL 2 MATERIALBASERAT PROV/POÄNGFÖRDELNING Essäns struktur (4p) Dilemman enligt Andersson (10p) Fem etiska värden enligt Blennberger (10p) Förhållanden mellan dilemman och social arbetets etiska värden enligt Blennberger (6p) Totalt = 30 p Essäns struktur (4p) Essän utgör välstrukturerad helhet: inledning, strukturerat upplägg, sammanfattning och diskussion (1p) Rubriken motsvarar innehållet (1p) Analytisk och välmotiverad helhet (1p) Korrekt/Förståeligt språkdräkt (1p) Dilemman enligt Andersson (10p) Gunvor Andersson diskuterar dilemman inom social barnavård med vilket hon menar att pendla mellan å ena sidan och å andra sidan istället för att ha en entydig ståndpunkt som grund för sin verksamhet. = 1p Andersson nämner individ och struktur som ett första dilemma, med vilket hon menar att man inom social barnavård kan lägga för mycket tyngdpunkt på missförhållanden på individ- eller familjenivå istället för att se på de strukturer som skapar fattigdom. (1p) Enligt Andersson gäller det att inte låta fokus på individen skymma de samhälleliga strukturerna men inte heller fokusera för mycket på strukturerna för att inte skymma individen. Av socialarbetaren krävs en förståelse av sammanhangen mellan dessa olika nivåer. (1p) = 2p Det andra dilemmat är synen på föräldrar och barn, med vilket Andersson menar att det kan uppstå en motsättning var socialarbetaren skall lägga tyngdpunkten, dvs. på barnet som individ eller familjen som en enhet. (1p) Dilemmat uppstår då det gäller att ta hänsyn till föräldrars och barns olika intressen och perspektiv i beslutsfattningsprocessen. (1p) = 2p

7 Det tredje dilemmat handlar om bedömningen av acceptabla och oacceptabla förhållanden. Då anmälningar om barns som far illa kommer in har socialarbetaren ett individuellt handlingsutrymme då hon bedömer behovet av insatser. Gränsdragningen om vad som anses acceptabel eller oacceptabel föräldraomsorg eller acceptabla versus oacceptable hemförhållanden påverkas av såväl barns, som föräldrars och samhällets samt organisationens värderingar och ställningstaganden. (1p) Dilemmat förblir även om socialarbetaren tar hjälp av olika vetenskapsbaserade bedömningsinstrument som utvecklats som en följd av allt färre gemensamma värderingar om hur det goda föräldraskapet ser ut. (1p) = 2p Det fjärde dilemmat gäller förmedlingen av forskningsresultat inom barnavårdsforskningen som Andersson anser förmedlar antingen för mörka eller för ljusa bilder, då forskningen borde kunna förmedla en mer nyanserad bild av förhållanden. (1 p) Med detta menar hon att likartade forskningsresultat kan uppfattas som både bra eller dåliga, dvs. dilemmat är var tyngdpunkten ska läggas i förmedlan av forskningsresultat. Skall forskaren påvisa missförhållanden för att barn inom samhällsvård skall kunna få samma villkor och utvecklingsmöjligheter som andra barn eller skall man betona goda förhållanden för att bidra till fortsatt positivt utvecklingsarbete. (1p) =2p Vidare påpekar Andersson att det inom social barnavård finns många aspekter och frågor som inte forskare ännu ägnat sig åt. Enligt Andersson är t.ex. både social praktik och forskning modersfixerad i och med att barnavårdsforskningen inte har lika mycket forskningsresultat om fäders situationer medan mödrar är överrepresenterade. Vidare menar Andersson att barn i utsatta levnadsförhållanden bör bli mer synliga i både praktik och forskning så att social barnavård alltmer kunde uppfattas som stöd och hjälp. = 1p Fem etiska värden enligt Blennberger (10p) Erik Blennberger talar om fem etiska värden inom socialt arbete. Med välfärd (1p) menar Blennberger att man inom socialt arbete strävar till att människor som hamnat i svårigheter får bättre resurser eller stöd att använda sina egna resurser bättre. (1p) = 2p Värdighet (1p) inom socialt arbete innebär att bidra till respekt för den andras integritet samt rätten till frihet från tvång och förtryck och ett respektfullt bemötande. (1p) = 2p Frihet (1p) kan innebära antingen negativ eller positiv frihet. Med negativ frihet avses sådant som människan är fri ifrån, t.ex. tvång, förtryck, manipulation, otillbörlig insyn i privatliv medan positiv frihet innebär rätten till t.ex. respektfullt bemötande, rättssäkerhet, demokratiskt inflytande, individuella val etc. (1p) = 2p Social rättvisa (1p) inom socialt arbete handlar om kompensation för sociala orättvisor som drabbat människor i samhället och för socialt arbete handlar det då om att arbeta för att åtgärder som kan mildra och häva social utsatthet för människor och grupper. (1p) = 2p Jämlikhet (1p) eller ökad jämlikhet som en norm för socialt arbete avser att resurstilldelning och insatser i samhället skall bestämmas av en kombination av likhets- och behovsprinciper, dvs. att dela lika till var och en efter behov. (1p) = 2p

8 Förhållanden mellan dilemman och social arbetets etiska värden enligt Blennberger (6p) I Anderssons beskrivning av sociala barnavårdens fyra dilemman avspeglas de etiska grundfrågorna och värderingar Erik Blennberger beskriver. Den mest påtagliga frågan är möjligtvis frågan om välfärd, social rättvisa, jämlikhet och frihet för vem? Blennberger betonar att dessa värderingar och normer inom socialt arbete strävar till att förstärka bl.a. individers resurser och individuella val, men så som Andersson beskriver kan dilemmat ofta bli på vem tyngdpunkten skall läggas, vems intressen och behov kommer först, barnets eller föräldrarnas? (1p) Trots denna motsättning mellan föräldrar och barns intressen påpekar Andersson i enlighet med social arbetets etiska normer, att ett respektfullt bemötande, pålitlig information och utrymme för delaktighet kan överbrygga eventuella motsättningar och de val och beslut som görs blir lättare att leva med. (1p) Att man inom socialt arbete bör sträva till social rättvisa och arbeta för sådana åtgärder som kan mildra social utsatthet för människor i samhället resonerar med det som Andersson eftersträvar, då hon påpekar att tyngdpunkten inom arbetet inte får ligga enbart på individnivå, utan socialarbetare bör också kunna se sammanhangen till de sociala strukturer som upprätthåller utsatthet som t.ex. fattigdom. (1p) Andersson beskriver i sin artikel hur socialarbetarens individuella handlingsfrihet ibland kan leda till ojämlika insatser för olika familjer med olika bakgrund beroende vilken socialarbetarens referensram är för vad som anses acceptabelt vs. oacceptabelt. Detta är motstridigt i förhållande till jämlik behandling som grundläggande norm inom socialt arbete. (1p) Vidare menar Andersson att då det kan vara svårare att sätta ord på missförhållanden i hemmiljön hos små barn i jämförselse med tonåringars eget (destruktiva) beteende, kan det hända att många barn inte blir sedda i tid eftersom föräldrars intressen kan väga tyngre i beslutfattningsprocessen. Barns rätt till välfärd, värdighet och rätt till en trygg uppväxt kan därmed riskeras. (1p) Forskning kan bidra till social rättvisa och jämlik fördelning av resurser, genom att dels påvisa missförhållanden och brister i samhällets insatser. Man bör dock komma ihåg forskningsobjektens, i detta fall utsatta barn och familjers rätt till värdig och respektfullt bemötande, dvs. att på ett rättvist sätt lyfta fram barns röst utan att bidra till ytterligare skuldbeläggning av föräldrarna eller också att komma ihåg en förmedlan av en mer nyanserad bild av verkligheten, dvs. även vid dåliga omständigheter eller förhållanden kan det finnas positiva synpunkter. (1p)