ÅTGÄRDER MOT RISKER FÖR KORRUPTION

Transkript

1 För kännedom Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Jan Grönlund Verksamhets- och ledningsservice Förvaltningschef Helena Söderquist ÅTGÄRDER MOT RISKER FÖR KORRUPTION SAMMANFATTNING Politiker och offentlig anställda har höga krav på sig att uppfylla medborgarens förtroende och hantera skattemedel effektivt och ändamålsenligt. Därför är ett aktivt förebyggande arbete mot korruption viktigt. Statskontorets utredning 1 om korruption i det kommunala Sverige visar att antalet anmälningar i den kommunala sektorn är oförändrat, medan tjänstemän och förtroendevalda har uppfattningen att det har skett en ökning av korruption. Ett av flera riskområden är de stora investeringarna som landstinget står inför med de omfattande om- till- och nybyggnationer som ska göras runt om i länet. Det är enkelt att skada förtroende för en verksamhet men arbetsamt och tidsödande att bygga upp det. En förtroendevald eller anställd bör inte kunna misstänkas för korruption. Korruptionen leder inte enbart till mindre effektiv ekonomi utan påverkar även tilltron till landstinget. Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer och enligt revisionsplanen en granskning av hur landstinget säkerställer att korruption inte förekommer i landstinget och dess bolag. Granskningen har omfattat den del av ledning och styrning av förebyggande arbete mot korruption som bedrivs på ledningsnivå under landstingsstyrelsen samt övergripande styrande dokument. Vi har granskat två enheter, FM-enheten och Inköp, inom förvaltningen Verksamhets- och ledningsservice. Granskningen omfattar två frågeställningar; Hur identifierar landstinget risker för korruption? Vilka åtgärder har landstinget vidtagit för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption? Granskningen visar att det saknas en övergripande organisation för korruptionsfrågor. Vi har inte kunnat finna några landstingsövergripande riskanalyser avseende korruption. Detta innebär att riskidentifiering ur korruptionssynpunkt kan vara varierande inom organisationen. 1 Köpta relationer, Om korruption i det kommunala Sverige, 2012:20

2 Vi bedömer att landstinget behöver utveckla sitt förebyggande arbete mot risker för korruption. Vi vill lyfta det förebyggande arbetets värde och lämna rekommendationer för det fortsatta arbetet enligt nedan; Landstinget bör tydliggöra landstingets organisation för korruptionsfrågorna. Landstinget bör tydliggöra och harmonisera riktlinjer för korruptionsfrågorna. Riktlinjerna bör också kommuniceras och säkerställas att dessa är kända i organisationen. Landstinget bör öka kunskapen om korruption genom utbildning och information till samtliga. Landstinget bör överväga att upprätta en visselblåsarfunktion 2. LANDSTINGETS ARBETE MOT RISKER FÖR KORRUPTION Hur identifierar landstinget risker för korruption? Vi har inte kunnat finna någon dokumenterad riskanalys för landstinget rörande korruption. De intervjuade personerna har inte kännedom om sådan analys. Det saknas en övergripande beskrivning av landstingets samlade organisation för korruptionsfrågor. Landstingets nämnder ansvarar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde enligt kommunallagen och landstingets reglemente för internkontroll. Landstinget Sörmland har en decentraliserad organisation med enheter med eget resultat- och verksamhetsansvar. Detta ställer högre krav på en god intern kontroll och ett tydligt förebyggande arbete. Vi kan inte finna några centrala anvisningar för nämndernas arbete avseende korruptionsfrågor. Revisionens kommentarer Det finns en risk att korruptionsfrågor lämnas utanför nämndernas riskanalyser därför att det inte finns något krav från centralt håll och att nämnderna gör en annan riskbedömning. Arbetet med att motverka risker för korruption kan med fördel kopplas till arbetet med internkontroll. Riskanalyserna behöver omfatta områden för risker för korruption. Landstingsstyrelsen har förutsättningar, genom sitt samordningsuppdrag samt internkontrollreglementet, att påverka i 2 Möjlighet att lämna information om missförhållanden till landstinget SID 2(15)

3 utformning av nämndernas internkontrollplaner. Detta genom att ge instruktioner för minimikrav på vad internkontrollplanen bör innehålla. Landstinget bör också ställa krav på dokumenterade riskanalyser på enhetsoch förvaltningsnivåer. Vi anser att landstinget bör utveckla arbetet med riskanalyser. Korruption är svårt att upptäcka eftersom det finns intresse att hemlighålla sådan företeelse. Det finns också upptäckta misstankar som aldrig rapporteras vidare. Ett skäl kan vara att arbetstagare är försiktiga med att anmäla av rädsla för att uppfattas som besvärliga på arbetsplatsen. Att bara misstänka att en kollega eller överordnad chef är involverad i korruption, kan vara svårt att tänka sig. Det är därför vi rekommenderar att landstinget överväger att upprätta en visselblåsarfunktion för att underlätta anmälan av eventuella misstankar om korruption. Vilka åtgärder har landstinget vidtagit för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption? Det ingår i landstingets ansvar för sin verksamhet att informera sina förtroendevalda och anställda om de lagar som gäller och hur de ska tillämpas. En av landstingets jurister har till uppgift att informera landstingsfullmäktiges ledamöter om mutbrott och jäv. Hur landstinget informerar tjänstemännen har vi inte kunnat finna. På landstingets interna webbsida, Insidan, under styrande dokument, finns två dokument som behandlar korruption; Riktlinjer för leverantörskontakter och Förhållningssätt vid misstänkt brottslighet inom Landstinget Sörmland. Landstingsdirektören har beslutat om dessa. Riktlinjerna för leverantörskontakter avser mut- och bestickningsbrott men information om jävsregler saknas. Riktlinjerna gäller för all personal och alla verksamheter inom Landstinget Sörmland. Dokumentet, Förhållningssätt vid misstänkt brottslighet inom Landstinget Sörmland, avser all brottslighet. Av dokumentet framgår att vid brott som lyder under allmänt åtal ska landstingsdirektören informeras och brottet ska alltid polisanmälas. Exempel på sådana brott är bedrägeri, förskingring och mutbrott. Andra brott som alltid skall polisanmälas är brott mot patient/brukare. Vid lindrigare fall av brottslighet som inte lyder under allmänt åtal bedömer ansvarig chef om polisanmälan ska göras. Av dokumentet framgår inte vad som menas med lindrigare fall och om dessa fall ska anmälas vidare i organisationen. Avskedande eller avstängning ska ske vid all allvarig brottslighet och alla arbetsrättsliga åtgärder ska föregås av kontakt med berörd personalorganisation. Som stöd för ansvarig chef finns landstingsjuristen, personaldirektören och säkerhetschefen. SID 3(15)

4 Vi har inte kunnat finna skriftlig information om mut- och jävsreglerna för förtroendevalda. Landstinget arbetar utifrån uppkomna situationer vilka i vissa fall rapporteras till landstingsdirektören enligt intervjuerna. Verksamheterna kontaktar en av landstingsjuristerna kring korruptionsfrågor för rådgivning. Landstingets verksamheter kontaktar säkerhetschefen när det uppkommer olika situationer som behöver hanteras. Enligt intervjuerna kan det vara svårt att anmäla eventuella misstankar kring korruption för att då uppfattas personen som besvärlig på arbetsplatsen. Vi har inte kunna finna, undantaget hos Inköpsenheten, någon central vägledning för vad som ska tas upp avseende korruption i introduktionsutbildningen med nyanställda utan det är upp till varje chef. Revisionens kommentarer Decentraliserad organisation ställer höga krav på tydliga riktlinjer och rutiner. För att stärka den interna kontrollen bör landstinget utveckla och harmonisera riktlinjerna genom att tydliggöra vad de styrande dokument innebär samt säkerställa att dessa är kända i organisationen. Det finns ett värde att lyfta styrande dokument upp för politiskt beslut. Landstinget bör komplettera, harmonisera och uppdatera styrande dokument avseende korruptionsfrågor. Det bör också tydliggöras hur korruption ska förebyggas, upptäckas och hanteras av landstingets verksamheter. Exempelvis när, hur och till vem man ska anmäla i de fall där reglering saknas. Det är också viktigt att informationen är lätt tillgänglig. FM-ENHETENS ARBETE MOT RISKER FÖR KORRUPTION Hur identifierar enheten risker för korruption? Det pågår ett arbete med att ta fram riskanalyser och att upprätta en internkontrollplan för enheten. Internkontrollplanen kommer att ingå i budget för 2015 och följa landstingets planerings- och uppföljningsprocess. Vilka åtgärder har enheten vidtagit för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption? Innan den internkontrollplanen beslutas och genomförs, har enheten beslutat att genomföra interna kontroller som kommer att återrapporteras i verksamhetsberättelse för Enhetens medarbetare kommer att utbildas i internkontollens betydelse. SID 4(15)

5 Enheten tillämpar Hälso- och sjukvårdens administrativa anvisningar avseende mutor. Verksamhetschefen är tydlig med enhetens förhållningssätt kring korruptionsfrågor. För enheten innebär detta att medarbetare inte får ta emot någonting från leverantörer och att landstinget alltid betalar logi och mat vid konferenser. Dessa diskussioner förs löpande och vid enhets- och FM-ledningsmöten. Medarbetare ska alltid informera chefen om denne misstänker eller upptäcker något avvikande. Medarbetare förväntas också att informera om det finns ett jävsförhållande. Information om korruption ingår inte i utbildningar till nyanställd och befintlig personal. Verksamhetschefen går igenom medarbetares bisysslor årligen och rapporterar till personalenheten. Revisionens kommentarer På grund av pågående arbete med riskanalyser och enhetens egen internkontrollplan har vi svårt att bedöma enhetens arbete mot risker för korruption. Däremot rekommenderar vi att riskanalyserna bör omfatta korruptionsfrågor och att den interna kontrollplanen bör innehålla kontroller som särskilt fokuserar på korruption. INKÖPSENHETENS ARBETE MOT RISKER FÖR KORRUPTION Hur identifierar enheten risker för korruption? DU-nämnden har beslutat om intern kontrollplan för för inköpsverksamheten. Av planen framgår inte kontrollområden som kan direkt hänföras till identifiering av risker för korruption. Inköpsenheten medverkar i landstingens nätverk för upphandlingsfrågor. Sverige Kommuner och landsting stöder nätverket genom administrativtoch kunskapsstöd. Samverkan avser bland annat ett gemensamt förhållningssätt för leverantörskontakter för läkemedel, laboratorium samt medicintekniska produkter och grundläggande principer för samverkan. Landstingen diskuterar där frågor kring korruption. Vilka åtgärder har enheten vidtagit för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption? Enheten reglerar sitt förhållningssätt i en handbok för medarbetare. Regelverket omfattar mutor, bestickning och jäv. Inköpschefen är tydlig med att det är noll-vision som gäller vilket innebär bland annat att inte ens pennor från leverantörer får användas. I handboken anges att respektive 3 DU-nämnden 26/2013, Intern kontrollplan 2014 SID 5(15)

6 anställd ansvarar för att inte försätta sig i situationer som kan skada myndighetens anseende. Vid jäv eller andra tveksamma situationer ska inköpschefen underrättas och han fattar beslut om fortsatt hantering av den aktuella situationen. Information om korruption ingår i enhetens introduktion av nyanställda och diskussioner om korruption förs på enhetsmöten. Enheten kommer att anställa en jurist på kontoret i Västmanland som kan svara på medarbetares frågor kring korruption och ge handledning. Inköpschefen går igenom anställdas bisysslor årligen och rapporterar till personalenheten. De nätverkande landstingen har kommit överens om en standard avseende etiska och sociala krav vid upphandling. Inom samverkan finns också en visselblåsarfunktion där tips kan lämnas in. Enheten har inte landstingsövergripande ansvar för att informera om korruption. Revisionens kommentarer Vår bedömning är att enhetens riskanalys bör innehålla risker för korruption. Vi rekommenderar att enhetens internkontrollplan bör innehålla kontroller som särskilt fokuserar på korruption. LANDSTINGETS BOLAGS ARBETE MOT RISKER FÖR KORRUPTION Landstinget har tre helägda bolag; moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB och dotterbolagen Folktandvården Sörmland AB samt Sörmland Landstingsservice AB. Enligt lekmannarevisorns granskningsrapporter 4 har arbetet mot risker för korruption påbörjats. Vita Huset i Nyköping AB har beslutat om att genomföra en riskanalys under Diskussioner har förts med dotterbolagen och förebyggande åtgärder kommer att tas fram när riskanalysen är klar. Folktandvården Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB har kommit olika långt med det förebyggande arbetet. 4 Granskningsrapport för år 2013, RE-REV14-020, RE-REV och RE-REV SID 6(15)

7 STYRANDE DOKUMENT Enligt Kommunallagen ska nämnderna och styrelserna bland annat se till att den interna kontrollen är tillräcklig och säkerställa att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat 5. Av Intern kontrollreglementet framgår att nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen respektive verksamhetsområde 6. Landstingsstyrelsens ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter 7. Lagreglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i landsting finns i 6 kap Kommunallagen. Reglerna handlar om när en förtroendevald eller anställd ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet kan ifrågasättas. Förskingring, annan trolöshet och mutbrott regleras i Brottsbalken 10 kap 8. Landstingsstyrelsen har det övergripanade ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Detta innebär ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas inom landstinget samt att övergripande reglementen, regler och policys upprättas. Med stöd av internkontroll reglementet har lanstingsstyrelsen rätt att utfärda närmare föreskrifter och anvisningar för det interna kontrollarbetet. En annan viktig uppgift är att ta initiativ till, utveckla och formulera landstingsövergripande anvisningar kring intern kontroll. Anvisningarna kan gälla såväl anvisningar för själva kontrollarbetet som regler och anvisningar för olika rutiner, exempelvis i frågor om attest, uppföljning, lönerapportering mm. 9 Enligt Gemensam värdegrund för personalfrågor 10 tar medarbetare på Landstinget Sörmland eget ansvar och medverkar aktivt såväl till sin egen kompetensutveckling som till utveckling av verksamheten. Medarbetarskap innebär bland annat att det naturligt att rapportera avvikelser. Utvecklande arbetsplats innebär att som ett led i kompetensutveckling främjas den interna rörligheten och att misstag ses som grund för lärande. I verksamheter finns förutsättningar för ett hållbart arbetsliv genom ett öppet och tillåtande arbetsklimat. Landstingsdirektören har beslutat om Riktlinjer för leverantörskontakter och riktlinjerna gäller för all personal och alla verksamheter inom Landstinget 5 Kommunallagen (1991:900) 6 kap 7 6 Landstingsstyrelsen 157/2002, Reglemente för intern kontroll 7 Kommunallagen (1991:900) 6 kap 1 8 Brottsbalk (1962:700) 9 Landstingsstyrelsen 157/2002 Reglemente för intern kontroll 10 Landstingsfullmäktige 41/2013 SID 7(15)

8 Sörmland. Syftet med riktlinjerna är att skapa ett konsekvent och tillämpningsbart förhållningssätt för relationerna mellan landstingets personal och leverantörer så att samarbetet inte kan uppfattas som förtroendeskadligt eller kan ifrågasättas från juridisk eller etisk utgångspunkt. Relationen mellan en leverantör och medarbetare ska vara transparent och kunna granskas öppet 11. Riktlinjerna ovan anger regler som ska främja att samarbetet bedrivs med gott omdöme, bibehållen trovärdighet och enligt gällande lagar, kollektivavtal och etiska regler. Riktlinjerna reglerar följande samverkanssituationer: Samverkansformer i samband med upphandling Serviceinformation övriga informations- och utbildningsaktiviteter Förtäring, kostnader och ersättning Uppdrag Stöd till aktiviteter och sponsring Stipendier Referenskund En god följsamhet till riktlinjerna ovan kan inte friskriva en leverantör eller medarbetare från eventuella mut- eller bestickningsbrott. Övrig samverkan eller relationer mellan medarbetare och leverantörer ska präglas av öppenhet och i alla väsentliga delar följa riktlinjerna. Medarbetare får acceptera enklare förtäring men inte motta förmåner, gåvor eller annan ersättning som överstiger ett värde av 0,5 % av prisbasbeloppet. Detta innebär 222 kr enligt 2014 års prisbasbelopp ( kr). Landstingsdirektören har beslutat om styrande dokument, Förhållningssätt vid misstänkt brottslighet inom Landstinget Sörmland 12, som avser all brottslighet. Av dokumentet framgår att brott som lyder under allmänt åtal, d.v.s. brott som åklagaren självmant har skyldighet att åtala, ska landstingsdirektören informeras och brottet ska alltid polisanmälas. Exempel på sådana brott är bedrägeri, förskingring och mutbrott. Andra brott som alltid ska polisanmälas är brott mot patient/brukare. Vid lindrigare fall av brottslighet som inte lyder under allmänt åtal bedömer ansvarig chef om polisanmälan ska göras. Av dokumentet framgår inte om dessa fall ska anmälas vidare i organisationen. Avskedande eller avstängning ska ske vid all allvarig brottslighet och alla arbetsrättsliga åtgärder ska föregås av kontakt med berörd 11 Landstingsdirektörens delegationsbeslut 6/ Landstingsdirektörens administrativt beslut 8/2008 SID 8(15)

9 personalorganisation. Som stöd för ansvarig chef finns landstingsjuristen, personaldirektören och säkerhetschefen. Av Hälso- och sjukvårdens administrativa anvisningar framgår att en arbetstagare gör sig skyldig till mutbrott om han tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. Det behöver inte vara fråga om kontanta belöningar, utan bestämmelsen gäller också förmåner av annat slag. Även gåvor som lämnas, utlovas eller erbjuds åt någon närstående till arbetstagaren omfattas av straffansvar. Den som till en arbetstagare lämnar, utlovar eller erbjuder muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen kan dömas för bestickning. När anställd deltar i utbildning/information anordnad av ett läkemedelsföretag eller annat företag ska kostnad för lön, resa, kost och logi belasta arbetsgivaren eller berörd anställd. Dessa kostnader får inte till någon del överlåtas på företaget. Risken finns annars att förmånen från företaget kan bli bedömd som muta om förmånen anses vara ägnad att påverka den anställde i dennes tjänsteutövning. Det är tillåtet att ta emot reklampenna, t-shirt, slips eller annan enklare gåva som inte överstiger 200 kronors värde. Förmåner som dyra julklappar, resor, rabatter, kontanter, efterskänkande av lån och/eller räntor samt kreditkort beaktas som muta. Ta aldrig emot förmåner som i andras ögon kan betraktas som mutor. Det bästa är att i princip aldrig ta emot måltider, gåvor, resor, tjänster m.m. Är man osäker tar man upp saken med närmaste chef. Inköpsenhetens anvisningar för enhetens medarbetare utifrån Handbok för medarbetare på upphandlingsenheten Sörmland-Västmanland, avsnitt mutor, bestickning och jäv enligt nedan. Tänk på att: Myndighetens anseende och förtroende kan skadas vid misstanke om mutor eller jäv. Vid tveksamhet är det lämpligt att meddela upphandlingschefen som kan besluta om att fördela om upphandlingen eller avropet till någon vars opartiskhet och saklighet inte kan ifrågasättas. Huvudregeln är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Enstaka befogade arbetsmåltider av vardaglig karaktär (typ en färdigsallad om ett arbetsmöte (inte säljmöte) pågår över lunch) kan vara ok att acceptera beroende på situationen. Det är inte lämpligt att använda gratisprylar med reklamtryck, t ex paraplyer, kläder, pennor, plastfickor, USB-minnen mm, i tjänsten. SID 9(15)

10 Lagregler om tagande och givande av muta finns i brottsbalken. De omfattar alla arbetstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Tagande av muta begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också mutbrott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5a Brottsbalken). Givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig belöning till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5b Brottsbalken). Gränsen mellan en tillbörlig och en otillbörlig belöning eller förmån är flytande och kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Det ställs särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn varför den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. (författningskommentaren till 10 kap. 5a Brottsbalken). Där anges följande: I vissa fall slutligen måste en arbets- eller uppdragstagares uppgifter anses kräva ett så starkt integritetsskydd att redan förmåner av helt obetydligt värde fyller kraven på otillbörlighet. Detta gäller i hög grad i fråga om myndighetsutövning och närbesläktad verksamhet, t.ex. offentlig upphandling. I 11 Förvaltningslagen och i 6 kap Kommunallagen finns regler som talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas, det vill säga när denne är jävig. En väsentlig skillnad mellan jäv och mutbrott är att jäv inte är brottsligt vid offentlig upphandling. Endast gällande verksamhet som utgör myndighetsövning kan jäv utgöra ett brott då reglerna i Brottsbalken om tjänstefel då kan bli tillämpliga. Offentlig upphandling räknas inte som myndighetsutövning, även om det finns inslag av myndighetsutövning i upphandlingsprocessen. Jäv i samband med offentlig upphandling kan därför endast angripas straffrättsligt om det uppfyller kriterierna för andra regleringar i Brottsbalken såsom trolöshet mot huvudman, förskingring eller bedrägeri. Om otillbörlig hänsyn har tagits i något beslut under upphandlingen strider detta emellertid mot de grundläggande EU-rättsliga principerna för offentlig SID 10(15)

11 upphandling. Detta kan leda till att upphandlingen överprövas vilket kan resultera i att upphandlingen måste göras om. Är kontrakt redan skrivet kan jäv i offentlig upphandling leda till att upphandlingen är att anse som en otillåten direktupphandling. Respektive anställd ansvarar för att inte försätta sig i situationer som kan skada myndighetens anseende. Vid jäv eller andra tveksamma situationer ska upphandlingschefen underrättas. Inköpschefen fattar beslut om fortsatt hantering av den aktuella situationen. Landstingets intranät, Insidan, återfinns en sida som heter Kontakter med leverantörer 13. Av sidan framgår att Sveriges kommuner och landsting och branschorganisationerna för läkemedelsföretagen samt de medicintekniska företagen har tecknat överenskommelser om vilka regler som ska gälla för kontakterna mellan företagen och medarbetare inom den offentliga hälsooch sjukvården. Kortfattad information om överenskommelser finns för läkemedel, medicintekniska produkter och dentala produkter men angivna webbadresser fungerar inte. För kontakter med representanter från övriga företag gäller de regler som anges i Riktlinjer för leverantörskontakter respektive Besök av representanter från övriga säljande företag. Dokumentet Besök av representanter från övriga säljande företag har vi inte kunnat finna under styrande dokument. Vi har noterat att Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen, Swedish Medtech och Swedish Labtech utarbetat en ny gemensam överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin. Denna ersätter tidigare överenskomna regler om samvekan som Sveriges Kommuner och Landsting haft separat med respektive branschorganisation. Den nya överenskommelsen föreslås gälla från och med den 1 januari Landstingsstyrelsen har beslutat om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården 14. Detta styrande dokument behöver uppdateras på landstingets intranät under Vår service/avtal, upphandling och inköp/upphandlingar/leverantörskontakter 14 Landstingsstyrelsen 49/2014 Samverkansregler för den offentligt finansierade hälsooch sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin SID 11(15)

12 FÖREBYGGANDE ARBETE För att kunna förbättra kontrollsystemen behövs information om det befintliga skyddet i verksamheten. Ett sätt att göra detta är att självskatta nuläge inom de olika områdena, se bilaga 1, en självskattningsmodell från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Korruptionsriskerna kan identifieras med riskanalyser. Att upprätta eller/och se över verksamhetens riktlinjer, policyer, arbetsbeskrivningar och rutiner är också en del i det förebyggande arbete. Att prata öppet om korruption på arbetsplatserna kan vara ett första steg i vägen för förebyggande arbete. Ett sätt att göra detta är att prata om de korruptionsfall som upptäckts ur ett förebyggande perspektiv. Det är viktigt att tydliggöras att korruption inte tolereras. Genom att anmäla brott och att vara öppen med hur verksamheten hanterar situationer där anställda begår korruptionsbrott eller motparter gör sådana försök. Det är viktigt att öka kunskapen om korruption genom att utbilda, informera och kommunicera riktlinjer, policyer och rutiner till samtliga. Det ingår i landstingets ansvar för sin verksamhet att informera sina förtroendevalda och anställda om de lagar som gäller och hur de ska tillämpas. Sveriges kommuner och Landsting har tagit fram en webbutbildning om korruption, se länk Korruption är svårt att upptäcka och därför kan det vara värt att underlätta för tipsare och visselblåsare. Detta innebär att man upprättar rutiner för anmälningar och tips, utser en kontaktperson och följer upp alla ärenden. Visselblåsarfunktionen ska göra det lättare för anställda och förtroendevalda i organisationen att rapportera korruption som man uppmärksammat. Grunden för att motverka och minska risker för korruption är naturligvis en systematisk och bred riskhantering och att verksamheten har en god intern kontroll i alla processer och flöden. Intern kontroll innebär att; Trygga landstingets tillgångar, förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser följs Gagna effektivitet och se till att resurserna disponeras för uppställda mål och i enlighet med fattade beslut Minimera risker, säkra system och rutiner SID 12(15)

13 Skydda politiker och anställda mot oberättigade misstankar Säkra en rättvisande redovisning Med hjälp av interna kontroller kan man kontrollera att riktlinjer och rutiner efterföljs i praktiken och inte bara på pappret. Det är särskilt viktigt att personer i ledande positioner föregår som gott exempel. Det finns flera utredningar och granskningar om korruption där det framgår praktiska exempel hur man kan arbeta för att minska riskerna, se sidan 15 för referensinformation. SYFTE OCH METOD Syftet med granskningen har varit att bedöma hur långt landstinget har kommit med arbetet mot risker för korruption och att beskriva kort om det förebyggande arbetet inom området. Granskningen har inte syftat till att upptäcka korruption då ansvaret för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption ligger alltid på den aktuella nämnden. Vi har granskat landstingets rutiner genom främst dokumentstudier och intervjuer. Vi har intervjuat landstingsjuristen och säkerhetschefen avseende landstingets övergripande rutiner. Vi har också intervjuat inköpschefen och verksamhetschefen för FM om deras arbete kring risker mot korruption. De intervjuade personerna har haft möjlighet att faktaavstämma granskningsanteckningar till rapporten. Granskningen har pågått under februari-juni DEFINITION Det saknas en enhetlig definition av begreppet korruption i Sverige. De intervjuade personerna definierar korruption som från att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egens eller annans vinning till att begreppet omfattar all brottslighet, oärlighet, att skaffa sig ekonomiska fördelar med landstingsmedel och att slösa skattebetalarnas pengar. Vi har valt att definiera begreppet korruption enligt Sveriges kommuner och landstings definition. Detta innebär att begreppet innehåller sju delar; jäv, förskingring, mutbrott, trolöshet mot huvudman, tagande av muta, givande av muta och handel med inflytande. Enligt Statens offentliga utredningar innebär begreppet visselblåsare arbetstagare som slår larm om missförhållande och larm om missförhållanden. Det inte är strikt begränsat till att avse arbetstagare utan SID 13(15)

14

15 Mer information återfinns bland annat följande hemsidor; Rapport 2013:15 Den anmälda korruptionen i Sverige, Struktur, riskfaktorer och motåtgärder, Institutet mot mutor, Motverka korruption, En skrift - Om mutor och jäv, vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner, reviderad , finns att hämta SKL:s hemsida motverka korruption Statskontorets utredning 2012:20 Köpta relationer, om korruption i det kommunala Sverige Att förebygga korruption i offentlig upphandling SID 15(15)

16 BB BILAGA 1 1 (3) RE-REV Självskattning Använd den här självskattningen för att enskilt eller tillsammans i grupp skatta ert nuläge inom de olika områdena nedan. Ledning och styrning Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Finns det något politiskt beslut avseende antikorruptionsarbete? Är en eventuell policy/etiska riktlinjer en naturlig del av kommunens/landstingets styrdokument? Har ledningen infört rutiner för rapportering eller återkoppling angående antikorruptionsarbetet? Finns det någon eller några som har ett särskilt ansvar för korruptionsbekämpning inom organisationen? Kultur och värdegrund Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Signalerar ledningen att detta är en viktig fråga? Bidrar personalfunktionen till antikorruptionsarbetet? Tas korruptionsfrågan upp vid till exempel anställningsintervjuer och medarbetarsamtal? Tas korruption och andra förtroenderisker upp vid planeringsdagar, interna utbildningar, APT m.m.? Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

17 (3) Finns en policy/etiska riktlinjer på plats? Kommuniceras policyn/riktlinjerna till medarbetarna? Att fundera på: Om en policy saknas, vilka kompetenser behövs för att ta fram en sådan och hur involveras medarbetarna i framtagandet? Riskhantering Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Utgör risker för korruption en del av er riskanalys? Finns de allvarligaste korruptionsriskerna dokumenterade? Är lämpliga interna kontroller för att minska sannolikheten och begränsa de negativa konsekvenserna av allvarliga risker kopplade till korruption implementerade? Intern kontroll Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Finns det ett tydligt och lättillgängligt informationsmaterial så att personalen vet vad som gäller beträffande regler, rutiner och tillämpningsanvisningar? Förstår medarbetarna hur de förväntas bidra till internkontroll och antikorruptionsarbete? Genomförs tester av rutiner och system? Granskas utbetalningar i efterskott i syfte att upptäcka eventuella oegentliga utbetalningar? Ställs etiska krav ställs på de externa leverantörerna?

18 (3) Dialog och transparens Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Har cheferna och andra nyckelpersoner fått den utbildning de behöver för att kunna svara på etiska frågor från medarbetarna, hantera misstankar om oegentligheter och fatta rätt beslut för att undvika korruptionsrisker? Finns vägar för att rapportera oegentligheter och är dessa kända hos medarbetarna? Har åtgärder vidtagits för att utbilda och motivera medarbetare i antikorruptions syfte, så att de känner igen röda flaggor och är villiga att vidarerapportera dessa? Uppföljning och utvärdering Fråga Inte alls Delvis I hög grad Fullt ut Finns det rutiner för att följa upp och utvärdera antikorruptionsarbetet? Hur hålls frågan om etik, värdegrund och antikorruption levande över tid?