Kallelse till sammanträde. Onsdag , kl

Transkript

1 Södra Raslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Kallelse till sammanträde Nämnd Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Tid Onsdag , kl Sam ma nträdesloka I Nr Ärende Kemistvägen 8, plan 2, Täby Smörgås serveras från kl i cafeterian Anmäl frånvaro till nämndsekreteraren! Kommentarer 1 Upprop och val av justerare Förslag: Lars Lindberg 2 Muntlig information 1. SL-tillståndsprövning forts. Besök från SL 2. Ekonomi-månadsavstämning 3. Principer om enskilda avlopp 4. Kullö värmeverk 5. Kampanjer 6. Överklagande om föreläggande att vidta åtgärder på E18. Beslut från Länsstyrelsen. Natalii Back Gregor Hackman Jurgita Paknia Lars Lindqvist Maria Lindström Malin Lindkvist 3 Rutin för att förhindra jäv Dnr: 2012: Bilaga Maria Lindström 4 Svar på föreningen Tynningö Vatten och Avloppsförfrågan om dispenser för undermåliga enskilda avloppsanläggningar på Tynningö i väntan på en långsiktig VA-lösning. Dnr: Bilaga Jurgita Paknia 5 Verksamhetsplanering Omedelbar justering Dnr: Bilaga Maria Lindström Gregor Hackman 6 Kontrollplan för provtagning vid strandbaden Dnr: Bilaga Magnus Nordström 7 Ansökan om serveringstillstånd enligt Alkohollagen. Rindö Krog KB med serveringsställe Rindö Krog i Vaxholm. Dnr: , Bilaga Sylvana Wiström

2 Södra Raslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 8 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten vid Matiida deli Restaurang, Sjöflygvägen 38, Täby. Dnr: , Bilaga Margareta Westlin 9 Antagande av tillsyns- och aktivitetsplan 2012 för utövande av tillsyn enligt Alkohollagen (2010:1622) och Tobakslagen i Täby kommun och Vaxholms stad. Dnr: ; Bilaga Sylvana Wiström 10 Kvartalsrapport t.o.m. 31 mars Omedelbar justering Dnr: Kommer på mejl innan nämnd mötet Gregor Hackman 11 Anmälningar 1. Protokoll från KF i Vaxholms stad 9, 'Taxor 2012" Dnr: 132/ Protokoll från KF i Vaxholms stad 13, "Avhändande av allmänna handlingar med anledning av överföring av handläggning fr&n Vaxholms stad till Södra Roslagens mi/jö- och hälsoskyddsnämnd. "Dnr: 147/ Dom från Förvaltningsrätten i Stockholm, "Förvaltningsrätten avsl&r överklagandet". Mål nr: Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län, "Rekommendation att anta Klimat- och Energistrategi för Stockholms län". Dnr: 2012/ Rapport från SVEDAVIA, "Flygvägs- och bullerkontroll, december 2011-februari 2012", daterad Skickas via mejl till ledarn. 6. Delegationsbeslut Bil. SRMH.s ledarnät. + ers. 12 Övrigt

3 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLATANDE 1 (1) Maria Lindström Biträdande verksamhetschef Dnr: Rutin för att förhindra jäv Förslag till beslut Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd beslutar att anta och följa rutinen för att förhindra jäv inom nämndens organisation. Beskrivning av ärendet Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Kommuninvånarnas och företagarnas förtroende för nämnden och förvaltningen innebär att vi som förtroendevalda och tjänstemän inte låter oss påverkas på ett sådant sätt att vi blir eller misstänks vara partiska så att vårt förtroende rubbas. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men betydligt svårare att bygga upp det. Det finns tydliga regler om jäv i förvaltningslagen och kommunallagen. Trots detta kan det förekomma situationer i en myndighets verksamhet där vi som förtroendevalda eller tjänstemän måste gå längre och avstå från handläggning och beslutfattande för säkerhets skull. För att underlätta för förtroendevalda och tjänstemän när vi ska göra en korrekt bedömning om partiskhet eller jäv råder, har kontoret tagit fram en plan och rutiner för att förhindra jäv. Det är viktigt att riskerna för jäv regelbundet diskuteras inom organisationen och att förtroendevalda och tjänstemän har tillräckliga kunskapen om när det är olämpligt eller olagligt att delta i handläggning och beslutfattande. Maria Lindström

4 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Dnr: Södra Roslagens miljö- hälsoskyddsnämnds rutin för att förhindra jäv Vad är jäv Jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk eller om det finns n gon särskild omständighet som innebär att förtroendet för personens opartiskhet kan rubbas. Det gäller b de tjänstemän och förtroendevalda. En jävig person f r inte delta i beslutet eller i förberedelserna för beslutet. Det finns tydliga regler om jäv i förvaltningslagen och kommunallagen. Trots detta kan det förekomma situationer i en myndighets verksamhet där man som tjänsteman eller förtroendevald m ste g längre och avst fr n handläggning och beslutfattande för säkerhets skull. Det kan handla om olika förh lianden, bindningar eller intressekonflikter som innebär att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fr ga om jäv i lagens mening. Det är tillräckligt om situationen är s dan att det finns skäl att misstänka att en person är partisk för att personen ska avst fr n att delta. Det är inte alltid självklart när det finns risk för partiskhet och jäv. Risken för jäv kan finnas för personer som t.ex. är mycket engagerade i en fr ga, har n gon form av ekonomiskt intresse eller beroende till dem som är inblandade i ärendet eller som är nära vän med n gon som ärendet berör. Reglerna för att förebygga jäv har ett dubbelt syfte; dels att förebygga att n gon p verkar ett beslut p ett otillbörligt sätt och dels att förebygga misstankar om att beslutet inte tagits p sakliga grunder. Verkan av jäv Den som är jävig eller kan misstänkas för att vara partisk f r inte p n got sätt delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget eller fatta beslut. Om man trots allt skulle delta i ett ärendes handläggning fast man är jävig kan det innebära att beslutet i ärendet överklagas p grund av jäv. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Postadress: Täby Besök: Kemistvägen 8 Växel: Fax: '1576 E-post: miijokonlorel@srmh.se Ett samarbete mellan kommunerna Täby Vaxholm

5 2 Rutin för att förebygga jäv Den tjänsteman som känner till någon omständighet som kan innebära att han kan betraktas som jävig eller partisk ska meddela detta till sin gruppledare. Gruppledaren ska utse en annan handläggare i ärendet. Den förtroendevalda ledamoten som känner till någon omständighet som kan innebära att han kan betraktas som jävig eller partisk ska meddela detta till ordföranden. Vid första sammanträdet varje år och vid det första sammanträdet efter sommaruppehållet ska ordföranden informera ledamöterna om riskerna för jäv och hur ledamöterna ska agera om de kan betraktas som jäviga eller partiska. Vid första sammanträdet varje år ska nämndsekreteraren dela ut SRMH:s rutin för att förebygga jäv och informationsmaterial om jäv till ledamöterna. Nämndsekreteraren ska informera ledamöter som tillträder under mandatperioden om riskerna för jäv och hur ledamoten ska agera om han kan betraktas som jävig eller partisk. Nämndsekreteraren ska även överlämna SRMH:s rutin för att förebygga jäv och informationsmaterial om jäv. En gång om året ska verksamhetschefen informera personalen om riskerna för jäv och hur tjänstemännen ska agera om de kan betraktas som jäviga eller partiska. En gång om året ska nämndsekreteraren dela ut SRMH:s rutin för att förebygga jäv och informationsmaterial om jäv till tjänstemännen. Nämndsekreteraren ska informera nyanställd personal om riskerna för jäv och hur tjänstemannen ska agera om han kan betraktas som jävig eller partisk. Nämndsekreteraren ska även överlämna SRMH:s rutin för att förebygga jäv och informationsmaterial om jäv. Lagstiftning Kommunallagen 6 kap 24 En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet. Lag (1994:690). 25 En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

6 3 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Lag (2003:519). 26 Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda. Jäv enligt 25 5 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2003:519). Förvaltningslagen 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning aven annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.

7 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Jurgita Paknia Miljö- och hälsoskyddsinspektör Dnr: Svar på föreningen Tynningö Vatten och Avlopp:s förfrågan om dispenser för undermåliga enskilda avloppsanläggningar på Tynningö i väntan på en långsiktig VA-lösning Förslag till beslut Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd beslutar att individuella ansökningar om undantag från krav på godkänd avloppsanläggning kan lämnas av medlemmar i Tynningö Vatten och Avlopp för en individuell bedömning i väntan på en långsiktig VA-lösning på Tynningö. Individuella dispenser ska vara tidsbegränsade och kan beviljas till och med den 31 december 2017 om belastningen på miljön från den befintliga avloppsanläggningen bedöms vara liten. Beslutet meddelas med stöd av 2 kap 3 och 7 miljöbalken. Detta beslut kan överklagas. Information om hur man överklagar följer med beslutet. Sammanfattning Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) fick förfrågan från föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) om dispenser för de undermåliga enskilda avloppsanläggningarna på Tynningö i väntan på en långsiktig VA-lösning (se bilaga 1). De föreslagna långsiktigt hållbara lösningarna är väldigt tidskrävande. Trots detta kan inte en generell dispens för alla TVA-medlemmar beviljas på grund av belastningen på miljön från de undermåliga avloppsanläggningarna är för hög. Individuella dispensansökningar från berörda TVA-medlemmar kan lämnas in till SRMH för en individuell bedömning och kan beviljas om belastningen på miljön bedöms vara liten. Individuella dispenser ska vara tidsbegränsade till och med den 31 december Om en långsiktig VA-lösning inte kan utföras inom den avsatta tiden, ska avloppsfrågan lösas med enskilda avloppslösningar senast den 31 december Beskrivning av ärendet Avloppsinventeringen utförd på Tynningö under år ledde till att ca 60 % av alla inventerade avloppsanläggningar dömdes ut på grund av dålig eller obefintlig avloppsrening. Intresset för att bygga en gemensamhetsanläggning väcktes bland fastighetsägarna och en ideell förening Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) bildades år Föreningen har idag ca 210 medlemmar och driver ett

8 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(6) projekt med målet att utreda en långsiktigt hållbar samt ekonomiskt och miljömässigt försvarbar VA-lösning på Tynningö. Föreningen sökte LOVA-bidrag från länsstyrelsen och 2011 tilldelades de kr som tillsammans med medlemsavgifterna (800 kr) har möjliggjort att en förstudie har kunnat påbörjas. Konsulter från ClT Urban Water Management AB anlitades för att utföra förstudien med hjälp av VeVa verktyg (ett verktyg för miljö- och ekonomibedömning av VAsystem i omvandlingsområden). En referensgrupp bestående av Roslagsvatten AB, SRMH och Stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholms stad har bildats. Förstudien analyserar flera olika alternativ: o. Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning med ett lokalt avloppsreningsverk på Tynningö samt avsaltningsanläggning för sjövatten. Det föreslås ett LPSledningssystem (låg tryck system) för VA till alla fastigheter och en vassbädd för lokal slambehandling. 1b. Gemensamhetsanläggning med ett lokalt avloppsreningsverk på Tynningö samt avsaltningsanläggning för sjövatten som delas upp i etapper. LPS-Iedningar dras enbart för första etappen medan andra etapper har enskilda VA-lösningar med slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd föreslås för slambehandling. 2. Central anslutning till kommunalt VA med eget LPS-Iedningssystem. Roslagsvatten förser Tynningö med en central anslutningspunkt till det kommunala VA-nätet och leder spillvatten till Käppalaverket alt. Blynäs avloppsreningsverk. TVA diskuterar även möjlighet till anslutning till Värmdö kommuns kommunala VA-nät via Gustavsberg eller Kovik. Enligt förstudien (se bilaga 2) är det lösningarna 1a och 1b som är mest ekonomiskt och miljömässigt försvarbara. Båda dessa lösningar är tidskrävande och därför har TVA ställt en fråga till SRMH om utökade dispenser för fastighetsägare som vill ansluta sig till gemensamhetsanläggningen. Tidigare har SRMH beviljat uppskov till TVA:s medlemmar i väntan på utfallet av förstudien. Resultatet i förstudien presenterades för TVA-medlemmar och övriga boende på Tynningö den 11 mars Nästa steg blir att utföra en fördjupad förstudie som delvis ska finansieras via LOVAbidrag på kr som länsstyrelsen har beviljat för år TVA:s övergripande tidsplan är att under år bilda samfällighet, teckna avtal med markägarna kring tomtintrång, lämna en formell ansökan till Lantmäteriet samt länsstyrelsen, teckna ett interimistiskt avtal med VA-huvudman, ansöka om dispens från strandskydd, söka om tillstånd från Trafikverket samt bygg lov för pumpstationer/reningsverket. Projektering och byggande av stam nät planeras i 5 etapper och ska ske år Kontorets bedömning/synpunkter SRMH jobbar med miljömålsstyrd tillsyn med inriktning mot de nationella miljömålen bl.a. "Ingen övergödning", "Levande sjöar och vattendrag",

9 Södra Raslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(6) "Grundvatten av god kvalitet" och "Hav i balans samt levande kust och skärgård" Återhämtningstiden för miljön efter att åtgärder har vidtagits kan vara mycket lång, därför måste SRMH prioritera lösningar som ger snabba och långsiktiga miljöeffekter. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd har inriktningsmål som säger att "spridning av oönskade metaller och miljöstörande ämnen till luft, mark och vatten ska minska", dessutom säger ett av effektmålen att "vattenstatus i kommunernas vattenförekomster ska förbättras". o Uppgraderade enskilda VA-lösningar Enskilda VA-lösningar är enkla och snabba att installera. Reningsgraden i de enskilda avloppslösningarna är relativt hög de första åren (reduktionen av fosfor kan nås till 90 %) men sjunker ganska snabbt vid hög belastning (en 20 år gammal WCinfiltration reducerar fosfor med endast ca 20 % och uppfyller inte reningskraven). Belastningen på recipienten (den närliggande sjön) är högre från enskilda avloppslösningar jämfört med ett stort lokalt reningsverk eller anslutning till Käppala eller Blynäs. Enskilda avloppslösningar har kortare livslängd och måsta byggas om!uppgraderas ca vart 20 år. På grund av ständigt stigande havsnivåer (beräknas vara minst 1 meter högre år 2100) ska alla strandnärabelägna VAanläggningar flyttas eller ersättas aven gemensamhetsanläggning. Grundvattentillgången på vissa delar av Tynningö är begränsad och saltvatteninträngning är konstaterad i många högt belastade vattenbrunnar. En grundvattenutredning utförd år 2008 av Tyrens säger att lokal vattenförsörjning inte skulle vara möjligt för ett permanentboende för Tynningös samtliga 779 fastigheter. Slutsats: Enskilda VA-lösningar är ett effektivt sätt att snabbt minska den negativa påverkan på recipienten via minskade utsläpp av näringsämnen. Även risken att förorena grundvattnet minskar. Denna lösning är dock kortsiktig och bör bytas ut med tiden. 1a Gemensamhetsanläggning med ett lokalt avloppsreningsverk på Tynningö samt avsaltningsanläggning för sjövatten Ett stort reningsverk har mycket högre reningsgrad och bättre kontrollerad utsläppspunkt (med förutsättning att reningsverket drivs av kompetenta personer) än de enskilda avloppslösningarna. En ev. utsläppspunkt från reningsverket planeras i Solöfjärden vilken bedöms vara en tåligare recipient än Norra Vaxholmsfjärden (belastas av Blynäs) eller Halvkakssundet (belastas av Käppala). Rimliga utsläppskrav från det nya lokala reningsverket kan väntas vara 5 mg!1 för BOD 7, 0,3 mg!1 för totalfosfor och 10 mg!1 för tota I kväve jämfört med 30 mg!1 för BOD 7, 1 mg!1 för totalfosfor och 40 mg!1 för totalkväve som tillåts för enskilda avloppsanläggningar. Beslutsprocessen och utbyggnad av ledningsnät är dock en långdragen process som kan ta upp till 10 år. Ett större lokalt reningsverk är en långsiktig lösning som ger mindre belastning på recipienten jämfört med enskilda avloppslösningar. En avsaltningsanläggning för sjövatten är inte en optimal lösning för dricksvattenförsörjningen på grund av dålig reduktion av algtoxiner i vattnet, det är dock en bättre lösning än enskilda vattenbrunnar i områden med grundvattenbrist. Byte av enskilda avloppslösningar till ett stort lokalt reningsverk leder till minskade

10 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(6) utsläpp av koldioxid och små partiklar från fordon och båtar genom kraftigt minskade transporter av slam. Slutsats: Gemensamhetsanläggning med ett centralt avloppsreningsverk på Tynningö är en långsiktig bästa lösning med minsta negativa påverkan på miljön. Avsaltningsanläggning för sjövatten är inte optimal. Befintliga enskilda avloppsanläggningar med konstaterad hög belastning på miljön ska dock åtgärdas innan den gemensamma lösningen är klar. 1b Gemensamhetsanläggning med ett lokalt avloppsreningsverk på Tynningö samt avsaltningsanläggning för sjövatten som delas upp i etapper Denna lösning kan jämföras med den tidigare beskrivna lösningen la. Belastningen från enskilda avloppsanläggningar kvarstår dock delvis fram tills att avloppsnätet är utbyggd för hela ön. Eget omhändertagande av slam (från befintliga enskilda avloppsanläggningar) i det lokala reningsverket ska leda till minskade utsläpp från fordon på grund av kraftigt minskade körsträckor. Den juridiska frågan om transporter av avfall måste dock utredas. Slutsats: Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt är lösningen lb något sämre än lösningen la på grund av den kvarstående belastningen från enskilda avloppsan läggningar. 2 Central anslutning till kommunalt VA med eget LPS-Iedningssystem Anslutning till det kommunala vattenledningsnätet är den bästa lösningen för vattenfrågan på Tynningö. Eftersom utsläppspunkterna från de kommunala reningsverken ligger i känsligare recipienter än recipienten för ett lokalt reningsverk skulle görat kan anslutning till det kommunala avloppsnätet bedömas som sämre lösning ur miljösynpunkt. Om reningskraven på Käppala eller Blynäs höjs kan avloppslösningen 2 jämställas med lösningen la. Vaxholms stad har i dagsläget inte några planer för utbyggnad av kommunalt VA på Tynningöt även om anslutningen är tekniskt möjlig. Anslutningen till det kommunala avloppsnätet i Vaxholm kan ske endast under förutsättning att Blynäs byggs ut eller att anslutning av Blynäs till Käppala sker. Ansökan om utökning av reningskapacitet i Blynäs som är inlämnad för handläggning till Länsstyrelsen i Stockholms län omfattar inte eventuell anslutning av Tynningöt utan kräver ytterliggare prövning och utbyggnadt vilket kan vara aktuellt tidigast Länsstyrelsen i Stockholms län har godkänt anslutning av Blynäs till Käppala som kan vara aktuell först om alla medlemskommuner lämnar positivt yttrande i frågan. Även anslutningsprocessen till Värmdö kommuns avloppsnät (också anslutet till Käppala) blir en långdragen process. Detta innebär att den höga belastningen på recipienten från undermåliga enskilda avloppsanläggningar samt risken att förorena grundvattnet består tills anslutningen till det kommunala avloppsnätet har skett (oavsett om det blir Blynäs eller Käppala). Slutsats: En central anslutning till kommunalt VA är den långsiktigt bästa lösningen med minsta negativa påverkan på miljönt förutsatt att reningskrav på Blynäs eller Käppala ökar. Denna lösning är dock inte försvarbar ur den kortsiktiga miljö- och hälsoskyddssynpunkten på grund av den långdragna processen. Innan denna lösning är klar ska befintliga enskilda avloppsanläggningar med konstaterad hög belastning på miljön åtgärdas.

11 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(6) SRMH bedömer att en generell dispens för alla TVA-medlemmar inte kan beviljas på grund av den höga belastningen på miljön från de undermåliga avloppsanläggningarna. SRMH ser dock positivt på utbyggnad aven långsiktig VA-lösning på Tynningö och gör därför bedömningen att individuella dispensansökningar kan lämnas in till SRMH för en individuell prövning. Om belastningen på miljön från den enskilda avloppsanläggningen bedöms vara liten kan en tidsbegränsad dispens till och med den 31 december 2017 beviljas. En avgift för prövning av dispensansökan kommer att tas ut enligt gällande taxa. Avloppsanläggningar med hög belastning på miljön måste dock ersättas med en godtagbar lösning (en ny avloppsanläggning, uppsamling av WC-avlopp i en sluten tank eller bortkoppling av vattenanslutning från byggnader). Om den långsiktiga lösningen inte är utbyggd inom den avsatta tiden, kommer krav på enskilda avloppslösningar att ställas. De enskilda avloppslösningarna ska vara utförda senast den 31 december Bestämmelser Enligt 2 kap. 3 i miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet (rening av avloppsvatten) eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 7 i miljöbalken ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Enligt 16 i lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Vaxholms stad får man meddela undantag från gällande krav om det är uppenbart att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte föreligger. Motivering Det är oklart hur lång tid det kan ta tills en långsiktigt hållbar VA-lösning finns installerad på Tynningö. Eftersom beslutsprocessen är väldigt långdragen, uppskattar SRMH att en utbyggnad av ett gemensamhetsnät kan vara aktuellt tidigast Krav på åtgärder på de undermåliga avloppsanläggningarna ställdes av SRMH redan Detta innebär att dispens från krav på godkänd avloppsanläggning förväntas vara ca 10 år. SRMH gör en bedömning att det inte är förenligt med gällande lag att godkänna avloppsanläggningarna med hög miljöbelastning som även ökar risken att förorena grundvatten. SRMH gör även en bedömning att det är skäligt att ställa krav på åtgärder på de enskilda

12 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(6) avloppsanläggningarna med hög miljöbelastning i väntan på att ett gemensamhetsnät är utbyggt, eftersom miljönyttan jämfört med kostnader är stor. SRMH bedömer att individuella ansökningar om dispens kan lämnas in till SRMH. Om belastningen på miljön från den befintliga avloppsanläggningen bedöms vara liten kan tidsbegränsad dispens beviljas. Bilagor: Skrivelse från TVA Förstudien Hur man överklagar till länsstyrelsen Expedieras till: Lotta Möller, ordförande på TVA Tynningövägen 153 A Vaxholm Stadsbyggnadsförvaltningen Vaxholm

13 Synpunkter på Översiktsplanen "Vaxholm 2030" samt kommentar till SRMH Från Tynningö Vatten och Avlopp ideell förening Mars 2012 Vi, styrelsen i Tynningö vatten och avlopp ideella förening, vill ge våra synpunkter på Översiktsplanen "Vaxholm 2030" baserat på resultatet av pågående förstudie "Långsiktigt hållbar VA-lösning på Tynningö", i vilken möjligheterna att skapa ett ekonomiskt och miljömässigt långsiktigt VA-system för hela Tynningö utreds. Vi gör i tillägg till vårt yttrande till Översiktsplanen en kommentar till SRMH för att poängtera vikten av att vi ska kunna genomföra något av de alternativ till gemensamhetslösningar som föreslås iförstudien. våra yrkanden till översiktsplanen I pågående förstudestudie påvisas klart och tydligt att det finns såväl miljö- som kostnadsmässiga fördelar i de konkreta gemensamhetslösningar som föreslås. Vi vill att översiktsplanen tar fasta på de konkreta systemförslag som presenteras i Förstudien "Långsiktigt hållbar VA-lösning på Tynningö". Vi vill att översiktplanen ska innehålla ett ramverk och en policy för hur VA kan byggas ut för områden såsom Tynningö, med avseende på bl.a. dispens från SRMH, särskilda avtal mellan gemensamhetsanläggning/samfälligheter och vattenhuvudman samt bygglovspolicy för byggnation utanför verksamhetsområse/detaljplan (att jämföra med de ramverk och policy som finns i t ex Värmdö och Norrtälje kommun.) Vidare vill vi att översiktsplanen prioriterar Tynningös VA situation mot bakgrund av det omfattande arbete som genomförs inom TVA samt Tynningös särskilda situation. Detta för att målen och visionen i översiktplanen ska kunna uppnås både med avsikt på miljö och en levande skärgårdskommun. Att det saknas detaljplan utgör inget juridiskt hinder för utbyggnad av gemensamhetslösningar för VA. Det finns m.a.o. ingen lagstiftning som säger att det ej går att bygga gemensamhetsanläggningar för VA eller ansöka om eget avtal för anslutning till kommunalt vatten och avlopp även utan detaljplan. Bifogad till vårt yttrande finns en preliminär beskrivning av alternativa systemlösningar. Slutrapport kommer under maj månad.

14 Kommentar till SRMH I pågående förstudie har underlag tagits fram av den detaljeringsgraden att upphandling av stamnät, anslutning till fastighet samt (i andra hand) reningsverk kan påbörjas under En central anslutning är att föredra då vatten frågan måste prioriteras upp. Inledande kontakter har tagit med Trafikverket, Länsstyrelsen och Lantmäterienheten. Vi har i dagsläget över 200 medlemmar och vi har tagit fram en modell för finansiering av gemensamhetslösningarna, liknanden den som Edholma har. Modellen ska presenteras för våra medlemmar i samband med årsmötet den 11 mars. Enligt de förelägganden som finns ska nya lösningar finnas på plats Det bör vara möjligt för TVA att projektera och bygga ledningsnät inom en femårsperiod, jmf med Edholma, vilket skulle innebära en dispens på färdigställande på fem år. Det bör vara inom ramen för Skälighetsvägen i miljöbalken mot bakgrund av miljö- och kostnadsfördelar för Tynningöborna. Vad gäller möjligheten att ansluta till Värmdö så vill vi få möjlighet att bottna det spåret. När vi kommit så här långt vore det högst olyckligt att inte få möjlighet att få en tydlig tidsram för fortsatt arbete, gärna med begränsningar i form av dispens till visst datum, men att dra in möjligheten för oss att fortsätta när ett så omfattande arbete laggs ned Vi vill under 2012 arbeta för politiska beslut kring: CD CD Anslutning till kommunalt VA via Värmdö Omprioritering så att Tynningö kan anslutas till Blynäs I fall att ovan inte är genomförbart inom en rimlig tidsperiod skulle ett reningsverk för 300 fastigheter kunna vara ett alternativ. Det skulle inte heller kräva prövningstillstånd hos Länsstyrelsen, vilket skulle kunna medföra alltför lång handläggningstid, utan hos SRMH själva. Med i samtal med Länsstyrelsen säger de att ett prövningstillstånd ej ska behöva ta så lång tid att det inte går att hantera. Vidare har vi i TVA Vi sökt och hoppas få Lova bidrag för följande fördjupningsstudie, som kommer att genomföras under 2012: "Syftet med studien är att genomföra en fördjupad analys av de systemlösningar som tagit fram iförstudien. En fördjupad analys ska göras med avseende på Utvärdering /upphandling/projektering av etappvis utbyggnader av stamledningsnät,

15 .. Utvärdering/upphandling/projektering av reningsverk Fördjupning av vattenfrågan.. Modell för förrättning av samfällighet med olika andelstat Tidsaspekter för när gemensamhetslösning med anslutning till kommunalt VA, givet utbyggnadsplaner för föreslagna anslutningspunkter i respektive Vaxholm och Värmdö kommun, kan ske, Möjlighet för transferering av bidrag mellan VA huvudmän i olika kommuner, et Utformning av platsanpassad arkitektur för VA byggnader i skärgårdsmiljö. Studien ska kunna utgöra upphandlingsunderlag för projektering av genomförande och kunna vara underlag för ansökan av erforderliga förrättningar samt för sökande av tillstånd från VA huvudman, tillsyningsmyndighet och berörda kommunala nämnder." Studien ska utgöra en "fallstudie" för "Avlopp på plats", ett projekt finansierat av Tillväxtverket och som ägs av Urban Water Management, samt kunna användas som vägledning vid fastighetsägardrivna VA projekt från "ax till limpa". Att i detta skede rekommendera avsag i SRMH nämd vore högst olyckligt och kortsiktigt menar vi. Kort om bakgrund och pågående förstudie Mer än 270 fastigheter på Tynningö har fått sina avlopp underkända. Flera fastighetsägare kommer förr eller senare få sina nuvarande avlopp underkända. Samtidigt får allt fler fastighetsägare problem med tillgång till tillräckligt med färskvatten. Längs hela kustlinjen finns en generellt ökad risk för saltvatteninträngning och överuttag av grundvatten. (Hälften av Tynningös yta ligger närmare stranden än 150 meter.) Det är mot denna bakgrund vi startat Tynningö Vatten och Avlopp, TVA. Vi vill utreda möjligheterna att skapa ett ekonomiskt och miljömässigt långsiktigt vatten- och avloppssystem för hela Tynningö och den 17:e april höll vi vårt första och konstituerande årsmöte på Tynningö Bygdegård. För närvarande har TVA 200 st medlemmar med ett ständigt inflöde av nya medlemmar. Tynningös situation är på intet sätt unik utan problemen förekommer inom många skärgårdskommuner där man har områden med en ständigt ökande utflyttning av permanentboenden, en stor del vår- sommar- höstboenden och där det inte finns,

16 eller det är svårt att få till stånd, en kommunal detaljplan inom ramen för de akuta VA behov som finns. TVA har fått bidrag från Stockholms Länsstyrelse för att utreda VA-frågan och arbetet med förstudien pågår tillsammans med VA konsulterfrån Tyrens, (IT Urban Water Management och Skandinavisk kommunalteknik AB. I vår referensgrupp finns representanter för SRMH, Roslagsvatten AB, Stadsbyggnadskontoret samt Skärgårdsstiftelse. I pågående förstudestudie påvisas klart och tydligt att det finns såväl miljö- som kostnadsmässiga fördelar i de konkreta gemensamhetslösningar som vi föreslås. Dispens En av grundförutsättningarna för att utreda och därefter genomföra alternativa lösning är dispens från SRMH:s rådande krav på att ersätta utdömda avlopp inom utsatt tid. TVA:s styrelse har ställt frågan till Gregor Hackman vad gäller dispens för genomförandet aven gemensamhetslösning och SRMH har tagit fram en mycket tydlig policy kring dispens under förstudies utredningstid som TVA publicerat på Tynningös hemsida. Medlemskap i TVA är en grund för att söka uppskov från att påbörja arbetet med en ny avloppslösning. Medlemskap i TVA är ej skäl för att inte skicka in en enskild ansökan om att ersätta befintligt avlopp, utan var och en ansvarar för att skicka in en egen ansökan. De enskilda ansökningarna kan sedan ersättas aven gemensam då en sådan finns framtagen. För att SRMH ska kunna hantera en ansökan på rätt sätt ska det framgå i ansökan att berörd fastighet ingår i utredningen för gemensam anläggning och är medlem i TVA. Se Bilaga dispens SRMH. För att projektering och byggande av gemensamhetslösning krävs dispens, givet den inventering som gjordes under 2008 av SRMH. Denna dispens bör kunna ges mot bakgrund av Skälighetsvägen, en del i miljöbalken som SRMH kan falla tillbaka på för att ge vidare dispens för genomförandet. Avsaknad av policy för eget avtal för anslutning till kommunalt VA Det saknas idag policy för eget avtal för anslutning till kommunalt VA, utanför verksamhetsområde, i Vaxholms. Roslagsvatten AB har tagit en fram en skiss med förslag till möjliga stråk för anslutning på Tynningö av samfällt VA-nät. På skissen har de markerat

17 kustremsan på Nordvästra Tynningö från Furusund till Lövudden. Inom detta område finns dock ingen mark som tillhör TGEF, vars mark i sträcker sig till Stora Maren med sitt kärnområde på Östra Tynningö. Roslagsvatten AB har presenterat ett scenario där VA huvudman bygger allmänt VA fram till anslutningspunkter. TVA bygger och bekostar därefter ett samfält VA-nät, inklusive anordningar och pumpstationer för att kunna distribuera vatten och avleda spillvatten från Tynningö till anslutningspunkten, för hela Tynningö Placering aven gemensam förbindelsepunkt måste göras så att en huvudpumpstation kan placeras där utan att den medför problem för omgivande fastigheter med tanke på buller och lukt. Vidare ska det vara möjligt för alla att ansluta sig lösningen. Det saknas dock policy för eget avtal för anslutning till kommunalt VA, utanför verksamhetsområde, i Vaxholms stad. Kommentar till SRMH I pågående förstudie har underlag tagits fram av den detaljeringsgraden att upphandling av stamnät, anslutning till fastighet samt reningsverk kan påbörjas under Vi har över 200 medlemmar och vi har tagit fram en modell för finansiering av gemensamhetslösningarna, liknanden den som Edholma har. Modellen ska presenteras för våra medlemmar i samband med årsmötet den 11 mars. Enligt de förelägganden som finns ska nya lösningar finnas på plats Det bör vara möjligt för TVA att projektera och bygga ledningsnät och reningsverk inom en femårsperiod, vilket skulle innebära en dispens på färdigställande på fem år. Det bör vara inom ramen för Skälighetsvägen i miljöbalken mot bakgrund av miljö- och kostnadsfördelar för Tynningöborna. Vad gäller möjligheten att ansluta till Värmdö så vill vi få möjlighet att bottna det spåret. När vi kommit så här långt vore det högst olyckligt att inte få möjlighet att få en tydlig tidsram för dispens. Vi vill under 2012 arbeta för polistiska beslut kring: Anslutning till kommunalt VA via Värmdö Omprioritering så att Tynningö kan anslutas till Blynäs I fall av att ovan inte är genomförbara inom en rimligt tidsperiod skulle ett reningsverk för 300 fastigheter kunna vara ett alternativ. Det skulle inte heller kräva prövningstillstånd hos Länsstyrelsen, vilket skulle kunna medföra alltför lång handläggningstid, utan hos SRMH själva. Med i samtal med Länsstyrelsen säger de att ett prövningstillstånd ej ska behöva ta så lång tid att det inte går att hantera.

18 Vidare har vi i TVA Vi sökt och hoppas få Lova bidrag för följande fördjupningsstudie, som kommer att genomföras under 2012: "Syftet med studien är att genomföra en fördjupad analys av de systemlösningar som tagit fram iförstudien. En fördjupad analys ska göras med avseende på.. upphandling/projektering av etappvis utbyggnader av stamledningsnät, upphandling/projektering av reningsverk modell för förrättning av samfällighet med olika andelstac tidsaspekter för när gemensamhetslösning med anslutning till kommunalt VA, givet utbyggnadsplaner för föreslagna anslutningspunkter i respektive Vaxholm och Värmdö kommun, kan ske, möjlighet för transferering av bidrag mellan VA huvudmän i olika kommuner, utformning av platsanpassad arkitektur för VA byggnader i skärgårdsmiljö. Studien ska utgöra en "fallstudie" för "Avlopp på plats", ett projekt finansierat av Tillväxtverket och som ägs av Urban Water Management, samt kunna användas som vägledning vid fastighetsägardrivna VA projekt från "ax till limpa". Studien ska möjliggöra val av systemlösning samt kunna utgöra upphandlingsunderlag för projektering av genomförande och kunna vara underlag för ansökan av erforderliga förrättningar samt tillstånd från VA huvudman, tillsyningsmyndighet och berörda kommunala nämnder." Fördelarna med en sådan lösning, även för 300 fastigheter, finns väl beskrivna i Veva analysen. Inledande kontakter har tagit med Trafikverket, Länsstyrelsen och Lantmäterienheten.

19 Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system på Tynningö, Vaxholms kommun med hjälp av VeVa-verktyget Frida Pettersson Erik Kärrma PRELIMINÄR VERSION

20 ~ ~,' ~,--~~~-~~ VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars 2012 Scenario O. Uppgraderade enskilda VA-system... 5 Scenario la. Gemensamhetsanläggning~ LPS-Iedning till alla fastigheter, vassbädd för slambehandling... 5 Scenario lb. Gemensamhetsanläggning, LPS-Iedning för första etapp, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling... 6 Scenario 2. Central anslutning för VA, LPS-Iedning för VA till alla fastigheter, Roslagsvatten leder spillvatten till Blynäs ARV... 7 Belastning på recipient:... 7 Potentiell återföring till åkermark... 9 Energianvändning Årskostnad Känslighetsanalys

21 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars 2012 Syftet med detta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på Tynningö med hjälp av systemverktyget VeVa. Figur 1. Karta över TynningÖ. VeVa-analysen har geografiskt avgränsats till Tynningö (huvudön), och inkluderar ej kringliggande öar såsom Fårholmen, Lilla Ekholmen, Lilla Vasholmen eller Kalvholmen. VeVa-analysen omfattar vattenförsörjning och spillvattenhantering (spillvatten är avloppsvatten från hushåll. Dagvatten ingår ej i studien) och system som kan installeras omgående och fungera långsiktigt. Tekniskt ingår produktion av dricksvatten, distribution till hushållet, avledning av spillvatten, behandling av spillvatten (samlat eller klosettvatten och BDT för sig) samt hantering av avloppsprodukter. Studien avser 600 hushåll, 35 pejhushåll där alla är permanentbodda. Känslighetsanalys görs för 300 hushåll och 900 hushåll. Enligt en dricksvattenundersökning på Tynningö utförd av Tyrens AB är dricksvattentillgången ej tillräcklig för 700 hushåll på ön, dock görs antagandet att dricksvattentillgången är tillräcklig för 600 hushåll. Detta kan behöva undersökas närmare. 3

22 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars De studerade VA-systemen har avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). ID Teknisk livslängd används vid beräkning av kapitalkostnad med annuitetsmetod. Följande livslängder har antagits: o VA-ledningar: 50 år (ledningar inomhus i fastighet och i ARV: 30 år) o Dricksvattenbrunn: 50 år o Bassänger, tankar, mottagningsanläggningar, byggnader, hydrofor: 30 år o Pumpstation (LPS): 30 år o Slamavskiljare, sluten tank: 30 år o Minireningsverk: 20 år o Maskinell utrustning t ex komponenter i lokalt ARV: 15 år ovassbädd, markbädd: 15 år o Pumpar, kompressor (M-ARV): 10 år Parametrar som studeras: 41 Miljö: o Flöden av kväve, fosfor, BOD 7 till recipient o Energianvändning (produktion av material, anläggning, drift och underhåll) o Potentiell återföring av fosfor till åkermark 41 Kostnad: o Årskostnad som baseras på kapitalkostnad (beräknas utifrån investering och annuitet från tekn. livslängd) och kalkylränta: 4 % samt drifts- och underhållskostnad O. Uppgraderade enskilda VA-system la. Gemensamhetsanläggning, LPS-Iedning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenbrunn, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling lb. Gemensamhetsanläggning, LPS-Iedning för första etapp, gemensam dricksvattenbrunn, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Central anslutning för VA, LPS-Iedning för VA till alla fastigheter, Roslagsvatten leder spillvatten till Blynäs ARV 4

23 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars 2012 Enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Sluten tank Recipient Minireningsverk Slam till mottagningsstation ---1 Slam till åkermark Hushållet har eget dricksvatten Hushållet har egen spillvatteniösning: o sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten (20 %) o minireningsverk för samlat spillvatten (80 %), egen slam kompost o andelar har tagits fram i samråd med SRMH Slam från sluten tank transporteras till mottagningsstation på kommunalt avloppsreningsverk (idag Margretelund i Österåker kommun). Återföring av slam till åkermark lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten lokalt ARV Recipient lps-system l Slam till vassbädd Alla hushåll är anslutna via LPS-Iedning till gemensam dricksvattenförsörjning Spillvattnet led sedan via LPS-Iedning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd (figur 2) där slammet pumpas ut över bädden, huvuddelen av vattnet dräneras och leds tillbaka till avloppsreningsverket. Resterande slam mineraliseras och avvattnas. Tömning sker efter ca år och det avvattnade slammet kan liknas vid kompost och användas som jordförbättringsmaterial. Vid tömning sparas en liten mängd kompost med levande rotsystem dock kan lokal stödplanering krävas). Vassen är tålig och klarar både övervattning och torka 5

24 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars 2012 Figur 2. Bild av vassbädd (Veg Tech AB). Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Recipient Slam till vassbädd LPS-Iedningsnätet byggs i etapper där första etappen försörjer den östra delen av Tynningö (ca 300 fastigheter) Alla anslutna hushåll är anslutna via LPS-Iedning till gemensam dricksvattenförsörjning För anslutna hushåll leds spillvattnet via LPS-Iedning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Hushåll som ej är anslutna via LPS-Iedning, har en sluten tank på fastigheten för klosettvatten som töms och transporteras till det lokala reningsverket. BDT-vattnet behandlas i en markbädd på fastigheten Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd på samma sätt som i scenario la. 6

25 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars 2012 Kommunalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Recipient Slam till åkermark " Alla hushåll är anslutna för VA via LPS-Iedning till anslutningspunkt för kommunal huvudledning, lokaliserad i östra delen av ön. Sjöledning läggs som kopplar Tynningö vattenförsörjning från Norrvatten samt avloppsvatten till Blynäs avloppsreningsverk. " Slam från Blynäsverket rötas till biogas, slammet återförs sedan till åkermark. Resultat visas för belastning på recipient, potentiell återföring till åkermark, energianvändning samt årskostnader för de fyra studerade scenarierna (enhet/fastighet, år). För scenariot O. Uppgraderat enskilt VA baseras detta scenario på att 20 % av hushållen har sluten tank för klosettvatten och markbädd för BOT-vatten och 80 % av hushållen har minireningsverk för allt spillvatten där resultatet har summerats för dessa två system och därefter fördelats på totalt antal hushåll. Resultaten nedan avser 600 hushåll, därefter kommer en känslighetsanalys med avseende på årskostnaden för 300 hushåll och 900 hushåll. Beräknade utsläpp jämförs med riktvärden från Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar, normal och hög skyddsnivå. Beräknade utsläpp gäller från avloppssystemets slut, dvs ev fastläggning i mark på väg till recipient inkluderas ej i analysen. 7

26 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars Hög skyddsnivå: 50% - - Normalskyddsnivå: 70% ---- Hög skyddsnivå: 90%... 'i:' 'lo OJ..c: bo ~ ~ bo :::.... I: OJ '0. 'u ~... OJ > 'lo ~ 6,0 5,0..,... OJ 0,35..c: bo ~ 0,30 "- 0,40 4,0 ~ 0,25 :::. 3,0... 0,20 I: OJ '0. 0,15 2,0 'u ~ 0,10 1,0 +:: "- 0,05 0,0 o u. 0,00.:0,'<- ~,,,,,,<:-'lo.:0,'<- 0 ",x~ 0 ",x~<q <F'lo ~,$-<:-,,,, ~~ <:-~ rj\o 'l7'" ~ <:-<; [$\0 y.vw..:,,.<:- 'l7'" o'" ",es,.<:- ""..; l ~ ~ o'" ~,. '?',o ~ ~'1i ",,'-' '?',o ~ ~««~ (:-' c.f ~««~ (:-' (:-' 0'" (:-' c.f <:l' "', 0'" 0'" ~' <:l' 0'" ~' ",'" ",,-0(:- ",'" ",,-0(:- "" ':;>' ':;>'.E '" Figur 3. Utsläpp av kväve (till vänster) och fosfor (till höger) till recipient (kg/fastighet år), där skyddsnivåer, normal och hög, är markerade. Som syns i figur 3 (till vänster) klarar alla fyra scenarier kraven på hög skyddsnivå för utsläpp av kväve till recipient. Minst utsläpp beräknas för scenario 2: Central anslutning, där Blynäs reningsverk (värden från Käppalaverket) har högst reduktionsgrad (80 %) medan scenario la och b har en reduktion på ca 65 %. Skillnaden mellan scenario la och b kommer av att i det kombinerade scenariot har markbädden för BOT-vatten inte lika hög reduktionsgrad vilket ger ett lite större utsläpp från lb jämfört med la. Till höger syns att scenarierna la och 2 klarar hög skyddsnivå för utsläpp av fosfor till recipient. Scenarierna O med uppgraderade enskilda system och lb med kombinerade system ligger strax över nivån för hög skyddsnivå men det finns många möjligheter för efterpolering vilket kan leda till att även de uppgraderade enskilda och kombinerade systemen klarar hög skyddsnivå. För scenario 2 har vi räknat med ett väsentligt uppgraderat Blynäsverk som klarar en lika hög reningseffekt som det regionala Käppalaverket, dvs 99 % B00 7, 95 % fosfor och 80 % kväve. Figur 4 visar att alla scenarier klarar skyddsnivå för utsläpp av B00 7 (organiskt material) till recipient. 8

27 VeVa-analys Tynningö - PRELIMINÄR VERSION Mars Skyddsnivå: 90% '-;:' ca i.s:: 0.0 6,0, ,0 +--===========~t: 4, ~ 3,0... c Q) :~ 2,0 ~ 1,0 Figur 4. Utsläpp av till recipient (kg/fastighet, år). Resultatet för återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark jämförs med delmålet att 60 % av fosfor från avloppsprodukter ska återföras till produktiv mark och varav hälften till åkermark. Antagande görs att reningsverket återför 70 % av avloppsslammet till åkermark vilket gör att scenario 2 klarar delmålet (figur 5). Ytterligare ett antagande om att 20 % av markbäddssanden kan återföras scenario O. I scenarierna la och lb leds allt slam till vassbädden. Efter ca års drift finns möjlighet till tömning av vassbädden vilket resulterar i kompostliknande avvattnat slam och antagande har gjorts att detta kan spridas på produktiv mark eller åkermark. Erfarenhet om jordbruksanvändning av denna produkt saknas. Alternativ O har en låg återföring av fosfor till jordbruk, men varje minireningsverk har en egen slamkompost vilket betyder att fosfor kan användas som gödselmedel på den egna tomten. 1,2 Figur 5. Potentiell l22'2z1l Till åker svårtillg-p 1,0 återföring av... ro fosfor från 0,8 'mjfij'lt4 Till åker växttillg-p... QJ avlopps-.s:: ~ 0,6 - - Mål för återföring till produkter till \/I ~ 0,4 produktiv mark: 60% åkermark... o \/I Mål för återföring till (kg/fastighet, år). o... 0,2 åkermark:30% Yl 0,0