Högskolan på Åland serienummer 43/2014. Sjöfart. Mariehamn 2014 ISSN

Transkript

1 En övergripande undersökning av förutsättningar för yrkestrafik på Umeälven Anna Moliis Högskolan på Åland serienummer 43/2014 Sjöfart Mariehamn 2014 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Sjöfart Författare: Anna Moliis Arbetets namn: En övergripande undersökning av förutsättningarna för yrkestrafik på Umeälven Handledare: Henrik Nordlund Uppdragsgivare: - Abstrakt: Jag är uppvuxen i staden Umeå belägen längs den svenska norrlandskusten. Länge har det pockat en frågeställning i bakhuvudet: Varför är det ingen som bedriver yrkestrafik med fartyg i Umeälven? Jag bestämde mig för att som examensarbete undersöka detta närmare. Jag ville ta reda på om min uppfattning om möjligheterna för att kunna bedriva båttrafik på Umeälven hade någon förankring i verkligheten. Min grundtanke och utgångsfråga var: Är älven är en outnyttjad resurs? Kan den användas i större utsträckning än den gör i dagens läge, t.ex. för att ge turister möjlighet att se staden från vattnet samt enkelt ta sig till olika platser längs älven och för att ge lokalbefolkningen ett komplement till lokaltrafik? Mitt arbete utgör endast en grundläggande utredning av förutsättningar för trafik i Umeälven. Jag har valt att fokusera på de fysiska förutsättningarna såsom älvens egenskaper samt vilka omgivningar och områden som är lämpliga att trafikera. En annan aspekt som jag undersökt är vilken typ av fartyg som lämpar sig för detta. Gällande fartygstyper har jag främst valt att fokusera på miljövänliga alternativ, och då riktat in mig på eldrift. Vidare har jag tittat på verksamheter i Stockholm och Karlstad och vilka förutsättningar de har som gör trafik möjlig, och jämfört detta med de förutsättningar som jag kommit fram till finns i Umeå och Umeälven. En aspekt finns även med angående passagerarunderlag. Intervjuer och samtal med ett antal personer har utgjort grunden för arbetet, såväl som studiebesök och en period av arbete i branschen. Vad jag kom fram till, efter att ha förväntat mig tydliga hinder eller faktorer som sätter stopp för alla möjligheter, är att ingenting annat än avsaknad av engagemang från entreprenörer hindrar Umeå från att erbjuda turister och invånare möjlighet att transportera sig på den vackra Umeälven. Nyckelord (sökord): Umeälven Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 43: Svenska 32 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Navigation Author: Anna Moliis Title: A Basic Investigation of the Conditions Required for Vessel Operations in the Ume River. Academic Supervisor: Henrik Nordlund Technical Supervisor: - Abstract: I was raised in the city of Umeå in the north of Sweden. For some time a thought has been present in my mind: Why is no one operating vessels for public use in the Ume river? I decided to make this the theme of my degree thesis. I wanted to know if the possibilities for use of the Ume River existing in my mind had anything to do with reality. The main basis and question was: Is the river a resource that can be used to a larger extent than it is today? Can it be used for example to give tourists a way to see the city from the water- perspective and a way of easy transportation, and to use as complement to the public transport system in the city? My degree thesis gives only a basic presentation of the conditions and prerequisites of the Ume river such as the environmental conditions and the qualities of the river itself and the areas that could be used for vessel operations. Another aspect I ve looked into is the type of vessel suitable for the Ume river, and regarding type of vessel the focal point is vessels that are environmentally friendly, powered by electricity. I have been studying companies in Stockholm and Karlstad and the conditions of these cities that make vessel operations possible, and then compared this to the existing conditions of the Ume river. I have also looked into the aspect of passenger foundations. This thesis is built mainly upon interviews and dialogues with different people in relevant positions, as well as study-visits and a period of working in the line of boat-sightseeing and charter business in Stockholm. I expected to find some obvious obstacles for vessel-operations in the Ume river that would make every attempt impossible but all I found was that lack of interest from any operator is what is stopping Umeå from having the opportunity to offer tourists and locals a way to travel along the beautiful Ume River. Key words: Ume River Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 43: Swedish 32 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Metod Avgränsningar och specifikationer 8 2 BAKGRUND Beskrivning av Umeå stad samt en kort sammanfattning av Umeälvens historia ur sjöfartsperspektiv Timmerflottningen Handelsflotta och skeppsvarv, uppgångarna och fallen talet, brobyggen och landhöjning Umeälven idag ur sjöfartsperspektiv Kollektivtrafik och chartertrafik Trafikområdet Djup, strömmar och andra egenskaper för Umeälven i området kring Umeå centrum Djup Strömmar Isbildning Broar Exempel på verksamheter med kollektivtrafik på vatten Karlstad Sjövägen Exempel på verksamheter med chartertrafik Strömma Turism & Sjöfart/ Strömma Kanalbolaget 19 4

5 2.6.2 Green City Ferries Eldrift 20 3 RESULTAT Beskrivning av områden lämpliga för trafik Fartygstyper Begränsningar gällande fartygets höjd Begränsningar gällande djupgående Krav på manöverförmåga Övrigt Passagerarunderlag Kollektivtrafik Chartertrafik Jämförelser mellan förutsättningar för båttrafik i städerna Karlstad och Umeå Jämförelse av de fysiska förutsättningarna för trafikområde Jämförelse av passagerarunderlag Jämförelse av den upplevelsemässiga potentialen i omgivningen 26 4 DISKUSSION OCH SLUTSATS Diskussion Slutsats 27 REFERENSER 29 5

6 1 INLEDNING Det var en gång en vacker älv. Den vackra älven var omgiven av skog. Denna skog började man bruka. Man började bygga sågverk och på den vackra älven flottade man timret. Från havet seglade man upp på denna älv och fann att man kunde idka handel med människor man träffade där. En bit uppströms denna älv började så en stad sakta växa fram, då älven och så staden blev knutpunkt för handel. Man anlade vid denna stad en hamn. Staden vid älven fick flyttas vartefter älven grundades upp, när landet den flöt fram genom sakta höjdes. Staden vid den vackra älven växte, timmerflottningen var i full gång och handelsfartygen kom från när och fjärran. Stadens egna rederier, handelsmagasin och skeppsvarv hade fullt upp. Så började förändringens tidevarv. Sågverken slutade flotta timmer, segelfartygen konkurrerades ut av ångfartyg. Staden drabbades av en stor brand som ödelade skeppsvarv och handelsmagasin och gjorde många människor hemlösa. Älven fortsatte grundas upp och gjorde att hamn och stad skildes åt. Broar byggdes då staden växte på både älvens norra sida och älvens södra sida. Plötsligt fanns inga fartyg längre att skåda i den vackra älven, som ännu, bred och vacker, fortsätter flyta i sin fåra rakt genom stadens centrum. Detta är en kort variant av sammanfattning av Umeå och Umeälvens historia. Från att ha varit en blomstrande sjöfartsstad bedrivs idag ingen sjöfart alls i nämnvärd utsträckning. Jag växte upp i staden och har många gånger suttit och ätit glass nere vid Kajen i Umeå centrum och undrat varför ingen båt funnits tillgänglig för att ta mig ut på älven. Jag bestämde mig för att som examensarbete undersöka detta närmare. Varför är det ingen som bedriver yrkestrafik i Umeälven när t.ex. Stockholms vatten vimlar av alternativ för den som känner för en sightseeingrunda eller behöver transportera sig på ett smidigt och trevligt sätt? Jag ville ta reda på om min uppfattning om möjligheterna för att kunna bedriva båttrafik på Umeälven hade någon förankring i verkligheten. Min grundtanke och utgångsfråga var: Är älven är en outnyttjad resurs? Kan den användas i större utsträckning än den gör i dagens läge, t.ex. för att ge turister möjlighet att se staden från vattnet samt enkelt ta sig till olika platser längs älven och för att ge lokalbefolkningen ett komplement till lokaltrafik? 6

7 1.1 Syfte Mitt arbete utgör en grundläggande utredning av förutsättningar för trafik i Umeälven då ingenting liknande i dagens läge finns att tillgå. Denna grundläggande utredning kan sedan fungera som underlag för vidare och mer specifika utredningar om man vill ta reda på möjligheterna för att starta upp verksamhet med yrkestrafik i Umeälven. I arbetet förekommer exempel på verksamheter med fartygstrafik som är tänkta som inspiration och att ge verkliga exempel på idag fungerande trafik och de grundläggande förutsättningar som möjliggör dessa verksamheter. Jag har valt att fokusera på de fysiska förutsättningarna och då tittat närmare på dessa aspekter: Älvens egenskaper samt vilka omgivningar och områden som är lämpliga att trafikera. Vilken typ av trafik som lämpar sig i dessa områden, där jag specificerat och delat upp begreppet yrkestrafik i benämningarna kollektivtrafik och chartertrafik. Vilken typ av fartyg som lämpar sig för detta. Gällande fartygstyper har jag främst valt att fokusera på miljövänliga alternativ, och då riktat in mig på eldrift. Finns det passagerarunderlag för att bedriva fungerande trafik? 1.2 Metod Mitt arbete har bestått i att utifrån verkliga verksamheter som idag bedrivs i Stockholm och Karlstad bygga upp en teori om vilken typ av yrkestrafik som skulle kunna bedrivas i Umeå och sedan tagit reda på vilka förutsättningar för detta som finns eller inte finns i Umeälven. Information, inblickar och fakta har inhämtats genom intervjuer med branschfolk, studiebesök samt en kort period av arbete ombord på ett fartyg som används för chartertrafik i Stockholms skärgård. Detta har hjälpt mig att formulera en vision för den typ av verksamhet som skulle kunna vara tänkbar på Umeälven. När denna vision blev färdigställd återstod att undersöka de förutsättningar som krävs och sedan jämföra detta med de faktiska begränsningar, möjligheter och begränsningar som framkommit under arbetets gång. För att få reda på Umeälvens förutsättningar för yrkestrafik har jag använt mig av intervjuer som främsta källa samt analyserat data för Umeälven från Umeå kommuns lantmäteriavdelning. 7

8 1.3 Avgränsningar och specifikationer Det inledande området för arbetet gäller den del av Umeälven som löper nedströms från vattenkraftverket Stornorrfors ut till Holmsund. Fokus sätts främst på den del av älven som löper genom Umeå tätort. De fartygstyper som undersöks är inriktat främst på fartyg med elektricitet som framdrivningsmedel. Detta avsnitt begränsas till grundläggande argument varför man skulle välja elektrisk framdrivning samt hur marknaden och utbredningen av den typen av fartyg ser ut i Sverige idag. I jämförande studier används Karlstad som jämförelseobjekt då verksamheter i Stockholm har uppenbara fördelar då skillnader i turism och invånarantal är för stora mellan Stockholm och Umeå för att rimliga slutsatser ska kunna dras. Dock presenteras exempel på fungerande verksamheter i Stockholm för att läsaren ska få en liten inblick i branschens variationer. 8

9 2 BAKGRUND I detta kapitel presenteras den bakgrundsinformation som gör att läsaren får inblick och förståelse för de delar som utgör utgångspunkterna för detta arbete. Umeå stad och dess historia, Umeälven och dess grundläggande förutsättningar samt olika varianter av idag fungerande verksamheter inom den bransch arbetet menar utreda förutsättningar för. 2.1 Beskrivning av Umeå stad samt en kort sammanfattning av Umeälvens historia ur sjöfartsperspektiv Umeå är en svensk stad i Västerbottens län belägen längs Norrlandskusten. (Figur 1) Umeå kommun hade årsskiftet 2013/2014 en folkmängd på invånare varav ca bor i Umeå tätort (Statistiska Centralbyrån, 2013). Under de senaste fem åren har Umeå haft en genomsnittlig tillväxt på ca 1100 personer per år (Umeå Kommun, 2014a). Idag ligger staden ca 15 km från havet och genomgås av Umeälven, som har sin början i sjön Överuman i sydvästra Lappland och mynnar ut mellan samhällena Holmsund och Obbola utanför Umeå (Lantmäteriverket, 2014). Figur 1 Umeå 9

10 Staden hade från ett sjöfartsperspektiv sin storhetstid under segelfartygens 1800-tal och Umeälven användes flitigt för att flotta timmer från sågverken ut till fartygen, som seglade både inrikes och ut i världen. Staden hade också under en tid blomstrande varvsindustri (Steckzén, 1981) Timmerflottningen Timmer är och har varit en viktig tillgång och handelsvara i Västerbotten. Innan ångsågens genombrott i mitten av 1800-talet använde man sig av sågar som drevs av vattenkraft. Dessa sågverk fanns belägna vid forsar och fall längs älvarna. För att transportera det sågade virket från sågverket till kusten för vidare transport med segelfartyg flottade man timret eller andra producerade bearbetade trävaror på älven (Steckzén, 1981). I Umeälven har flottning förekommit som transportmetod sedan talet, Flottning i något större omfattning tycks ha förekommit från omkring år 1800 (Sörlin, 1981). Mellan år 1850 och 1890 flottades timmer främst från vattensågen i Baggböle nedströms, förbi Umeå och till brädgården i Holmsund. Detta var en av de faktorer som bidrog till Holmsunds utveckling som samhälle (konstituerades år 1863) och som uthamn för Umeå (Steckzén, 1981). När timret flottades på älven användes antingen lös eller fast flottning, dvs. att man antingen lät timret eller varorna flyta fritt nedströms, eller så buntade man ihop timret till en flotte. Det förekom att dessa flottar utnyttjades som ett billigt transportmedel. Flottarna manövrerades med styråror som var fot långa (Sörlin, 1981). Dessa flottfärder kommo vid sidan av sin verkliga uppgift att även tjäna samtidens kommunikationsbehov. Ofta passade folk från inlandet på att följa flottarna till kusten för att uträtta sina ärenden i staden. Det var på den tiden inte heller ovanligt att se hela möblemang på flottarna, då folk flyttade ned till lastageplatserna och sågverken. Att åka flotte var ett helgdagsnöje under helgdagskvällar för ungdomen som brukade dansa på flottarna (Norman, 1966). År 1885 byggdes en modern ångsåg i Holmsund och ledde till att den omoderna vattensågen i Baggböle stängdes år 1890 (Steckzén, 1981). Flottningen fortsatte dock från andra mindre sågverk fram till andra världskriget då man började övergången till att frakta timret på järnväg (Sörlin, 1981). 10

11 2.1.2 Handelsflotta och skeppsvarv, uppgångarna och fallen Umeå som sjöfartsstad hade sin storhetstid under 1800-talet då staden inhyste ett antal redare och skeppsvarv och man bedrev utrikes och inrikes handel i stor utsträckning. Umeå hamn besöktes inte bara av den egna handelsflottan utan besöktes regelbundet av utländska fartyg och fartyg hemma från andra svenska hamnar (Steckzén, 1981). I Umeå fanns som mest sex stycken skeppsvarv där man byggde segelfartyg, de var belägna i stadsdelen Teg på södra sidan av älven (Figur 2). De tre största var Öhmanska varvet, Scharinska varvet och Oscarsvarvet (Umeå Kommun, 2014c). Figur 2 Skeppsvarven på Teg (Umeå Kommun, 2014c) Tiden mellan krigsslutet år 1809 då sjöfartsnäringen i Umeå börjar växa och fram till 1876 då stadens rederinäring når sin höjdpunkt gestaltas av ett antal skeenden som ökade verksamheterna inom handel och sjöfart. Här följer exempel på några av de tydligaste faktorerna: År 1812 erhöll staden rätt att mottaga främmande fartyg i sin hamn, vilket i ett senare skede ledde till den ökade handeln (Steckzén, 1981). Missväxt under talen ledde till dåliga tider för handlare och hantverkare i länet då befolkningens köpkraft minskade. Detta gjorde att utrikeshandeln kom igång och efterfrågan på västerbottensprodukter ökade på kontinenten. Skeppsbyggeriet kom igång på allvar i och med denna uppgång och flera nya varv anlades (Steckzén, 1981). 11

12 Under 1840-talet sänkte man tullavgifter för importerade trävaror i England vilket öppnade en ny marknad för de svenska skogsprodukterna. Detta gynnade givetvis sågverksindustrin och sjöfarten i och kring Umeå (Steckzén, 1981). Krimkriget mellan Ryssland och västmakterna mellan år 1853 och 1856 gjorde att handeln mellan Sverige och Finland kom igång på allvar. Till följd av Umeås geografiska placering, där bottenhavet smalnar av och bildar Kvarken, kunde man relativt enkelt ta sig över havet från den finska sidan för att få tag i de varor man behövde. De fransk-engelska flottornas blockad sträckte sig till en början inte så långt norrut. Vintern 1855 frös Bottenhavet och örlogsfartygen kunde inte ta sig fram och hindra trafik mellan Umeå på svenska sidan och Vasa på den finska sidan. Särskilt i mars 1855 var trafiken intensiv. En dag kom 130 finnar till Umeå, en annan dag 237. På en enda vecka besöktes Umeå av 700 finnar. Sommaren och hösten därpå ankom 1685 fartyg Umeå tulldistrikt varav 1472 var finska. Sommaren 1855 dök även fartyg från engelska flottan upp i Umeå för att proviantera (Steckzén, 1981). Umeås handelsflotta under 1800-talet i siffror (Steckzén, 1981): År 1824: 12 fartyg varav 2 i utrikes trafik. Antal laster för inrikes trafik uppgick till 416. År 1836: 14 fartyg varav 5 i utrikes trafik. Antal laster utrikes 471, inrikes 286. År 1838: 19 fartyg varav 12 i utrikes trafik. Antal laster utrikes 883, inrikes 188. År 1850: 21 fartyg varav 11 i utrikes trafik. Antal laster utrikes 1150, inrikes 370. År 1856: 43 fartyg varav 30 i utrikes trafik. Antal laster utrikes 2713, inrikes 287. År 1860: Totalt 44 fartyg och antal laster uppgick till År 1876: 36 segelfartyg och fyra ångfartyg varav 26 segelfartyg och 1 ångfartyg i utrikes trafik. Antal laster utrikes 3846, inrikes 254. Efter år 1876 börjar nedgången inom sjöfarten i Umeå. Orsakerna är främst tre. Uppgrundningen av älven gör att de större fartygen inte kan ta sig till staden utan lägger till i Holmsund. Umeåflottans segelfartyg får svårt att hävda sig i konkurrensen med de nya engelska ångfartygen och i samband med stadsbranden år 1888 brinner skeppsvarven i Umeå ned (Steckzén, 1981). Passagerartrafiken till Umeå bestod främst i trafik mellan Umeå och Vasa samt Umeå och Stockholm via övriga norrländska kuststäder med ångbåtar anlöpte den första ångbåten 12

13 Umeå från Stockholm. År 1888 trafikerade 12 ångfartyg Umeå men endast ett fåtal kunde gå i älven ända upp till staden och ankrade därför utanför Holmsund och passagerarna fick därefter ta sig vidare i mindre båtar. Från 1856 hade man mindre ångbåtar som gick reguljära turer på älven mellan Holmsund och Umeå (Steckzén, 1981) talet, brobyggen och landhöjning Till följd av landhöjningen och att älven grundades upp anlade man år 1920 en uthamn i Holmsund dit de större frakt- och passagerarfartygen gick, men ända fram till 1960-talet gick passagerarbåtarna mellan Umeå och Vasa, Korsholm och Pörtö in till Rådhuskajen i centrala Umeå (Umeå Kommun, 2014c). (Figur 3) Figur 3 Korsholm III vid Rådhuskajen i Umeå (Vasabåtarna, 2014) I kombination med uppgrundningen har även ett flertal brobyggen gjort att fartyg inte längre går in till Umeå stad (Andersson, 2014). Under 1990-talet har olika kortvariga försök gjorts för att utnyttja älven. Man gjorde försök att driva trafik med katamaran mellan Vasa och Umeå. Denna katamaran gick upp i älven och in till Umeå men var inte lämplig för förhållandena ute på öppet hav. Även trafik med mindre fartyg i älven har bedrivits en kort period i början av 1990-talet av den forne hamnchefen för Umeå Hamn, Gustaf Holmqvist (Andersson, 2014). Närmare information om varför denna verksamhet lades ner kan inte presenteras inom detta arbete. Dock följer här ett par exempel 13

14 på större områden som byggts längs älven under de senaste decennierna. Mer om dessa områden finns att läsa i bilaga 1: Köpcentrumet Strömpilen invigdes november 1998 (Umeåregionens officiella turistguide, 2014). Bostadsområdena Öbacka och Öbacka strand med sina 1700 invånare har till största delen byggts under talet och är än i dag under utveckling (Umeå Kommun, 2014f). Konstnärligt Campus är en del av Umeå universitet och invigdes i maj år 2012 (Umeå universitet, 2012) Umeälven idag ur sjöfartsperspektiv Hamnen i Holmsund har idag tusen anlöpande fartyg om året och en godsvolym på 2,3 miljoner ton (Moliis, 2013). Färjeförbindelsen Vasa-Umeå hade passagerare år 2013 att jämföras med passagerare år 2012 (RESURS för Resor och Turism i Norden AB, 2013). M/S Sandskär (Figur 4 och 5) är idag det enda yrkesverksamma fartyget som trafikerar Umeälven i kommersiell trafik. Detta fartyg drivs som en del av verksamheten på restaurang Sjöbris i Umeå. M/S Sandskär erbjuder olika varianter av kryssningar med matservering i Umeälven under sommarhalvåret (Restaurang Sjöbris, 2014). Figur 4 Sandskär i Umeå (Nylin, 2012) 14

15 Figur 5 Fartygsinformation M/S Sandskär (Skärgårdsbåtar.se, 2013) 2.2 Kollektivtrafik och chartertrafik Med begreppet kollektivtrafik avses i detta arbete trafik för persontransport som går efter tidtabell till på förhand bestämda hållplatser enligt rutt. Med begreppet chartertrafik avses en typ av trafik där man som privatperson eller företag hyr ett bemannat fartyg i ett visst antal timmar där man har möjlighet att påverka rutt enligt önskemål och där möjligheter finns för olika typer av arrangemang ombord som t.ex. servering av mat och/eller dryck. 2.3 Trafikområdet Trafikområdet som avses i detta arbete gäller främst området kring Umeå stad, och i viss mån vidare nedströms till Holmsund. Ca 15 km uppströms från Umeå ligger vattenkraftverket Stornorrfors som begränsar möjligheterna för trafik uppströms (Kuhlin, 2014). 2.4 Djup, strömmar och andra egenskaper för Umeälven i området kring Umeå centrum I detta avsnitt specificeras vad som bör beaktas när man tittar på den fartygstyp som är lämplig för trafik i Umeälven. Vilka begränsningar som påverkar dimensionerna på fartygen samt om eventuella specifika egenskaper krävs gällande manövrering eller utformning Djup I älvfåran för det i detta arbete aktuella området finns en genomgående farled där vattendjupet är 3,5 meter eller större. I strandlinjen vid de områden aktuella för eventuella tänkbara tilläggningsplatser varierar djupet mellan värden kring 1,5 och 3,5 meter (Umeå Kommuns 15

16 lantmäteriavdelning, 2014). Nämnas kan också att under ett normalår kan man räkna med en amplitud i vattennivån på cirka en meter. (Enetjärn Natur, 2002) Se bilaga Strömmar Vattenhastigheten i älvfåran för detta arbete aktuella området kan generellt avrundas till att ligga mellan 0,1 och 0,2 knop. Lokala avvikelser förekommer (Umeå Kommuns lantmäteriavdelning, 2014). Se bilaga Isbildning Isbildningen i Umeälven varierar i stort kring perioden november-januari beroende på klimatet under höst och vinter. Isen lägger sig normalt kring mitten av november (Enetjärn Natur, 2002). Islossning sker normalt under april månad (Lions Umeå/Teg, 2007) Broar I det område aktuellt för detta arbete finns fyra broar. Se figur 6: Figur 6 Broarna i trafikområdet (Lantmäteriverket, 2014) 1. Gamla Bron, i dagligt tal benämnd som cykelbron med segelfri höjd på ca 5 meter. Denna bro går mellan stadsdelarna Väst- Teg på södra sidan av älven och Väst på stan på älvens norra sida. Gamla bron invigdes år 1863 (Ume Älvdal, 2014). 2. En bit nedströms finns Tegsbron som invigdes år 1949 (Umeå Kommun, 2014d) och fram till 2012 ledde väg E4 genom centrala Umeå. Tegsbron har en segelfri höjd på 5 meter (Umeå Kommun, 2010e). 16

17 3. Kyrkbron invigdes år 1975 och går mellan stadsdelarna Öst- Teg på södra sidan älven och Öst på stan på älvens norra sida (Umeå Kommun, 2014d). Kyrkbron har en segelfri höjd på 3,80 meter (Umeå Kommun, 2014b). 4. Kolbäcksbron invigdes år 2001 och leder sedan år 2012 väg E4 i ringled förbi Umeå mellan stadsdelarna Alvik på södra sidan, via Ön och Gimonäs på älvens norra sida. Segelfri höjd är 9 meter (Umeå Kommun, 2014b). 2.5 Exempel på verksamheter med kollektivtrafik på vatten För att få en uppfattning om realistiska former för tänkbar verksamhet på Umeälven följer exempel på platser där man idag bedriver båttrafik på platser med i viss mån liknande förutsättningar som de som finns i Umeå Karlstad Karlstad är en svensk stad i Värmlands län med invånare i Karlstad kommun (HUI Research, 2013) varav av dessa bor inom Karlstad tätort (Statistiska Centralbyrån, 2013). Karlstad ligger i det deltaområde där Klarälven mynnar ut i Vänern (Lantmäteriverket, 2014). Nyckeltal för turismen i Karlstad under 2013: Antal gästnätter: (HUI Research, 2013). Total turismomsättning/konsumtion: Mkr (HUI Research, 2013). I Karlstad bedrivs utökad kollektivtrafik på vatten under månaderna juni, juli och augusti alla dagar. Trafiken är en del av stadens lokaltrafik som drivs av det kommunala bolaget Karlstadsbuss. Verksamheten kom igång efter ett politiskt beslut grundat på ett rödgrönt initiativ under hösten 2007 och har seglat upp som varumärke för staden (Palmehn, 2014). Under vinterhalvåret 2007/2008 arbetade man med att utforma trafiken. Man tog in anbud från entreprenörer och utarbetade lämpliga rutter genom samarbete mellan trafikplanerare på Karlstadsbuss och personer med kännedom om farvattnen som tidigare trafikerat området i liten skala. Sommaren 2008 körde man igång en försöksverksamhet vilken visade sig fungera väl. Efter försöksåret gjordes vissa justeringar gällande hållplatser och dylikt men ca 75 % av den verksamhet som bedrivs idag har samma koncept och utformning som under försöksåret (Palmehn, 2014). 17

18 I Karlstad opererar båtbussarna totalt 5 linjer. Linjerna 91, 92 och 93 trafikerar i och kring stadens centrum, linje 94 går ut i skärgården i Vänern och linje 95 trafikerar sträckan Karlstad- Kristinehamn. För linjerna 91, 92, 93 och 94 betalar Karlstadsbuss 3,8 miljoner kronor. Båtbusstrafikens täckningsgrad ligger på 25 % (Palmehn, 2014). Knutpunkten för båtbussarna i Karlstad är Café Slusswakten där det finns café och biljettkur med information och biljettförsäljning. Biljettsystemet är integrerat med systemet för den övriga kollektivtrafiken i staden. En enkelbiljett kostar 23 kronor. Lena Palmehn, båtbussansvarig på Karlstadbuss uppskattar att resenärerna är 60-65% Karlstadbor i olika ärenden, pendlare eller nöjesåkare och resten är turister/besökare. Hon framhåller båtbussarnas popularitet bland Karlstadborna. Verksamheten fungerar väl och hon poängterar värdet i att det är en aktivitet för alla. Priset är rimligt och värdet i att kunna sätta sig på en båt för att ta sig fram på vattnet är stort för dem som rör sig i staden även om det är svårt att mäta. Trafiken begränsas till perioden 1 juni t.o.m. sista augusti. På våren gör strömmarna i Klarälven att båtarna blir besvärliga att operera då deras utformning och framdrift inte är anpassade efter sådana förutsättningar. Man anser att tilläggningen blir för riskabel (Palmehn, 2014). Vattendjupet är på grundaste området som trafikeras endast 1,50-1,60 m och den lägsta bron som båtarna passerar under har en segelfri höjd på 3,25 m (Palmehn, 2014). Fartygen som används i Karlstad är dieseldrivna. Beskrivningar av fartygen, hållplatskartor och övriga illustrationer finns i Bilaga Sjövägen Sjövägen är benämningen på den vattenburna kollektivtrafiken inom Stockholms Lokaltrafik, SL. Linjen Sjövägen 80 trafikerar sträckan Frihamnen - Lidingö - Nacka Strand- Nybroplan med idag totalt fyra fartyg. Ett av dessa fartyg är E/S Sjövägen som byggdes och sattes i trafik under 2014 och är helt eldriven (Myrsten, 2014). Beskrivningar av fartyg, hållplatskartor och övriga illustrationer finns i Bilaga 3. 18

19 2.6 Exempel på verksamheter med chartertrafik Strömma Turism & Sjöfart/ Strömma Kanalbolaget Strömma Turism & Sjöfart bedriver idag bl.a. omfattande chartertrafik i Stockholms skärgård genom dotterbolaget Strömma Kanalbolaget, där man har möjlighet att hyra rederiets fartyg för att skräddarsy sitt evenemang. Där hyr företag och privatpersoner båtar för allt från halvtimmestransporter från punkt A till punkt B, till kryssningar på valfritt antal timmar. Strömma Turism och Sjöfart opererar idag inom Strömma Kanalbolaget 27 fartyg i olika typer av trafik runt om i Stockholms stad och Stockholms skärgård (Strömma Kanalbolaget, 2014). Strömma Kanalbolaget hade år 2013 en nettoomsättning på 247 miljoner kr (Företagsfakta, 2014). Fartygen hyrs bemannade, dvs. med en skeppare och matros ombord, möjlighet finns också att hyra servitör och cateringarrangemang. Jeanette Stenberg på Strömma Turism & Sjöfart ger en kort beskrivning av verksamheten: Strömma har kunder i de flesta kategorier, vår och höst är det företag och organisationer, på sommaren kommer mycket turister, svenska och utländska, både i grupp och enskilda, som åker med våra reguljära turer. Vår och höst har vi mycket chartrade turer, reguljära turer som Djurgården Runt och Under Stockholms Broar finns, men är inte så många. På sommaren (under juli) har vi mest reguljära turer och lite färre chartrar. Det kan vara att man t.ex. chartrar en båt för att transportera sig till eller ifrån ett bröllop. Vi har endast ett par fartyg där det är möjligt att ta med egen dryck och mat så i det flesta fall är det servering ombord med egen krögare. De serverar allt från tre rätters till snittar och dryck. Illustrationer finns i bilaga Green City Ferries Green City Ferries AB bedriver verksamhet i Stockholm med fartyget E/S Movitz. E/S Movitz är ett fartyg som under 2014 byggts om från dieseldrift till eldrift. Hon drivs av batterier som laddas på tio minuter och håller i en timme. E/S Movitz trafikerar i 19

20 kollektivtrafik under rusningstimmarna men kan även chartras för olika typer av evenemang då båten är flexibel i sin inredning. I kollektivtrafik kan fartyget ta 98 passagerare och under charter med matservering ryms 46 sittande gäster (Green City Ferries, 2014). Som pendelbåt trafikerar Movitz bryggorna Riddarholmen - Klara Mälarstrand - Lilla Essingen- Gröndal Hornsberg - Alviks strand - Solna strand varje vecka måndag - fredag (Green City Ferries, 2014). Beskrivningar av fartyg, hållplatskartor och övriga illustrationer finns i Bilaga Eldrift Ett eldrivet fartyg består av en eller flera elmotorer som drivs av antingen uppladdningsbara batteripaket eller någon form av generator, t.ex. diesel, alternativt en kombination av dessa (Echandia Marine, 2014). Eldrift och dess fördelar jämfört med traditionell dieseldrift för fartyg kan ses ur ett flertal perspektiv: Miljöaspekt: Eldrift är ett alternativ till den diesel som idag är vanligast som framdrivningsmedel för fartyg i skärgårdstrafik i Sverige idag. Diesel är ett fossilt bränsle som producerar avgaser i form av koldioxid, kolmonoxid, kolväteföreningar, kväveoxid, och partiklar. Elektricitet som framdrivningsmedel för fartyg ger inga utsläpp. Energieffektiviteten är högre i elmotorer där den ligger runt 90 % än i en dieselmotor där energieffektiviteten ligger mellan 28 % och 35 % (Echandia Marine, 2014). (En aspekt att tänka på är om målet med valet av elektricitet som framdrivningsmedel är att ta så mycket hänsyn till natur och miljö som möjligt så bör man även titta på produktionskedjan för denna elektricitet.) Ekonomisk aspekt: Lönsamheten för diesel som drivmedel för fartyg är osäker då man befarar att efterfrågan och därmed priserna troligen kommer att öka i och med de nya svaveldirektiven i SECA-området (Sweco, 2012). Företaget Echandia Marine har i sina kalkyler beräknat att besparingarna för eldrift jämfört med dieseldrift för ett visst fartyg i Sverige uppgår till 65 %. Se bilaga 5. Passagerarkomfort: Ett dieseldrivet fartyg är mera högljutt och vibrerar mer än ett eldrivet fartyg, detta påverkar passagerarnas komfort (Green City Ferries, 2014). 20

21 Eldrift som framdrivning för fartyg ligger just nu i en utvecklingsfas då intresset för detta ökar. I Sverige finns ett antal rederier och företag som aktivt arbetar med olika delar av utvecklingen av detta. Företaget Echandia Marine arbetar med att utveckla system för eldrivna fartyg och bl.a. har konverterat fartyget E/S Movitz från dieseldrivet fartyg till att vara Sveriges första snabbladdande eldrivna fartyg i kommersiell drift (Green City Ferries, 2014), och företaget Ecocharter Vattenlimousin som bedriver chartertrafik i Stockholm med eldrivna båten Elma som tar passagerare (Larsen, 2014). Rederiet planerar att beställa en eldriven katamaran för 30 personer när finansieringen är klar (Sjöström, 2014). Även i övriga Europa är eldrift som alternativt drivmedel på frammarsch bl.a. i Holland, Frankrike och Norge där man har exempel på eldrivna fartyg i kommersiell trafik (Echandia Marine, 2014). De problem som gjort att eldriften hittills inte funnits i någon större utsträckning är att det inte varit tillräckligt effektivt. Uppladdning av batterier har varit för tidskrävande jämfört med den kapacitet de har kunnat lagra. Priset på batterier lämpliga för användning för fartyg har hittills varit så högt att man inte föredragit att investera i detta (Myrsten, 2014). Idag går utvecklingen framåt och man tar fram snabbladdande alternativ. Allteftersom utbudet ökar och produkterna utvecklas blir eldriften mer och mer motiverad. Gustaf Myrsten ger sin syn på den ekonomiska aspekten i en intervju med tidskriften Sjöfartstidningen: Priset på elenergin blir ungefär densamma som om man kör på diesel, men det är på underhållssidan man sparar in en hel del. Underhållskostnaderna är noll. (Sjöström, 2014) Marknaden för eldrivna fartyg av den typ som skulle tänkas lämpliga för trafik i Umeälven är relativt smal jämfört med utbudet av existerande dieseldrivna motsvarigheter (Myrsten, 2014). Förutsättningen som krävs för att kunna driva fartyg med hjälp av elektricitet i ett visst område är att elmotorn antingen är konstruerad som hybrid, t.ex. kombinerad med diesel eller gasdrift eller att tillgång till laddstation finns vid kaj. Dessa laddstationer kan bestå av elanslutningar från 32 Ampere och uppåt (Sjöström, 2014). 21

22 3 RESULTAT Här presenteras de resultat som framkommit utgående från de intervjuer och studiebesök som gjorts i kombination med analys av Umeälvens egenskaper. 3.1 Beskrivning av områden lämpliga för trafik I Bilaga 1 finns presentationer av de hållplatser som diskuterades fram som tänkbara att trafikera med fartyg i Umeälven i en intervju med Umeå Kommunföretags trafikplanerare Hans-Göran Lindberg och Lars-Eric Lindbergh. I dessa diskussioner har man utgått från kollektivtrafik som trafikform och tänkt sig utefter det i vilket område behovet kan tänkas vara störst. I Bilaga 1 finns även beskrivningar av älvens egenskaper i dessa områden. Dessa uppgifter är hämtade från de data om Umeälven som delgivits av Umeå Kommuns lantmäteriavdelning. I intervjuer som gjorts med aspekten chartertrafik och reguljärtrafik inriktad mot evenemang och turism har även andra möjliga hållplatser diskuterats. Dessa har inte i närmare utsträckning utretts i detta arbete men kan vara objekt för vidare undersökningar. Exempel på det är bl.a. Restaurang 5 knop, belägen vid Umeälvens norra strand ca 1 km nedströms från Strömpilsplatsen, som skulle kunna dra nytta av ytterligare kommunikationsmöjligheter (Back, 2014). Umeå Guideförening uttalade intresse för hållplats vid Backens Kyrka, belägen vid Umeälvens norra strand ca 2,5 km uppströms från Bölesholmarna (Alakörkkö, 2014). Nämnts vid flertal samtal med aktiva inom Umeås besöksnäring och näringsliv har också intresse för trafik till intressanta besöksmål kring Holmsund och ända ut till Holmön från Umeås centrum samt tankar på anslutningstrafik mellan Umeå Centrum och Umeå Flygplats, som är belägen ca 300 m från Umeälvens södra strand i ungefärlig höjd med Strömpilsplatsen. 3.2 Fartygstyper De tydligaste riktlinjerna gällande lämpliga fartygstyper för trafik i Umeälven och de aspekter som bör tas i beaktande för vidare undersökningar presenteras här. Detta resultat har framkommit utifrån de begränsningar och egenskaper som finns i Umeälven. 22

23 3.2.1 Begränsningar gällande fartygets höjd För fartyg som ska trafikera de delar kring Umeå Centrum som är belägna innanför Kyrkbron och vidare uppströms behöver kunna passera där segelfria höjden är 3,80 m. Om fartyget enbart skall trafikera inom område nedströms från Kyrkbron behöver det kunna passera där segelfria höjden är 9 m Begränsningar gällande djupgående Beroende på vilka hållplatser eller tilläggningsplatser man avser att trafikera varierar begränsningarna för djupgåendet något. Generellt kan sägas att ett djupgående över 2 meter skulle medföra tydliga begränsningar i fartygets flexibilitet gällande möjliga tilläggningsplatser Krav på manöverförmåga Ett fartyg avsett att trafikera Umeälven behöver kunna vara manövrerbart och ha en tillräckligt effektiv framdrift för att kunna manövreras och lägga till mot kaj för att ta ombord passagerare på ett säkert sätt i vatten där vissa strömmar förekommer Övrigt Fartyget bör kunna drivas med så liten miljöpåverkan som möjligt gällande utsläpp och stranderosion. Umeå kommun arbetar aktivt för att minska utsläppen i stadens luft (Umeå Kommun, 2010e) och ett fartyg som trafikerar älven bör gå i linje med detta arbete. Som exempel på detta kan man t.ex. framföra fartyget med eldrift. För att kunna göra detta behöver en laddstation installeras inom trafikområdet (Green City Ferries, 2014). 3.3 Passagerarunderlag Här presenteras de förutsättningar för passagerarunderlag som finns i Umeå och är endast en grundläggande presentation av hur bostadsområden och arbetsplatser i närområdena ser ut och en övergripande bild av turismen i Umeå. Någon större undersökning av det faktiska intresset bland invånare och hur många som i verkligheten skulle använda sig av kommersiell båttrafik i älven har inte gjorts inom ramarna för detta arbete och någon sådan har inte heller gjorts av annan instans i staden, utan är ett tänkbart område för vidare undersökningar. 23

24 3.3.1 Kollektivtrafik I bilaga 1 finns de områden presenterade där tänkbara hållplatsområden för kollektivtrafik finns. Där presenteras invånare och arbetsplatser i området. Detta är de teoretiska tänkbara passagerarunderlagen. Sammanfattningsvis kan sägas att ett flertal av Umeås stora arbetsplatser ligger i nära anslutning till Umeälven och det finns även ett stort antal intilliggande bostadsområden. Hur stor andel av dessa som i verkligheten skulle använda sig av kollektivtrafik på vatten har inte undersökts i detta övergripande och inledande arbete utan är ett tänkbart område för vidare undersökningar. Umeå är en stad där man satsat stort på att främja cykelpendling och busspendling och i en övergripande analys är inte de omedelbara tidsvinsterna tillräckliga på de flesta ställen för att en renodlad kollektivtrafik på vatten skulle vara en självklar investering (Whyte, 2014). Dock finns områden, bl.a. Ön - Umeå Centrum och Bölesholmarna - Lundåkern där man ser växande behov av utbyggd kommunikation där kommunen är i färd med att planera för brobyggen (Andersson, 2014). Här skulle man kunna tänka sig att istället täcka behoven av kommunikationer med båttrafik (Hall-Kihl, 2014) Chartertrafik Turismen i Umeå ger en indikation för potentiellt passagerarunderlag för olika typer av turisminriktad fartygstrafik. Här anges några av nyckeltalen för turismen i Umeå (RESURS för Resor och Turism i Norden AB, 2013): Totala antalet övernattningar/besök under 2013 uppgick till varav av utländska besökare. Den totala turismomsättningen uppgick år 2013 till 969 miljoner kronor. Norge är den största nationaliteten representerad i kategorin utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping enligt SCB. De vanligaste besökarna i Umeå hälsar på släkt/ vänner eller är affärsresande. Inom turismsektorn har intervjuer gjorts med tre representanter och alla är positiva till att komplettera utbudet av aktiviteter och arrangemang i Umeå med båttrafik på Umeälven. På Turistbyrån i Umeå har man märkt av stor efterfrågan på möjligheter att åka båt på Umeälven, enligt Erja Back som jobbar med privatturism på Umeå Turistbyrå. Hon ser många möjligheter till olika typer av trafik som skulle uppskattas av turister som besöker Umeå. 24

25 Även Umeå Guideförening efterfrågar verksamhet med fartyg på älven. Frågan kommer ofta om man kan åka ut och se staden från älven när det arrangeras guidade turer i Umeå, enligt Tapio Alakörkkö, och han svarar samtidigt ja på frågan om Umeå är tillräckligt intressant att uppleva från vattnet. Anna Göransdotter-Nilsson, VD för Stora Hotellet och U&Me Hotell i centrala Umeå, berättar att Behovet av aktiviteter och upplevelser i centrala Umeå är enormt både för privatpersoner, hotell och konferensverksamhet osv. och anger anledningen till varför båttrafik inte bedrivs i Umeälven idag: För att varken politiker eller kommunen driver frågan om att utnyttja älven för verksamhet. 3.4 Jämförelser mellan förutsättningar för båttrafik i städerna Karlstad och Umeå I Karlstad bedrivs båttrafik som komplement till busstrafiken och upphandlas av Karlstadsbuss. Här följer en sammanställning av resultaten av denna jämförelse Jämförelse av de fysiska förutsättningarna för trafikområde I både Karlstad och Umeå finns vatten och därmed trafikområde tillgängligt i städernas centrala delar. I Karlstad trafikerar man kring stadskärnan och ut till öar i Vänern. Hållplatser för båtbussarna i Karlstad är anpassade så att både turister och pendlare har nytta av båttrafiken då man trafikerar bostadsområden, närområden till arbetsplatser och utflyktsmål. I Umeå finns liknande möjligheter. Bostadsområden i anslutning till älven är bl.a. Öbacka, Öbacka Strand och Böleäng, stora arbetsplatser är bl.a. Volvo Lastvagnar, Norrlands Universitetssjukhus, Konstnärligt Campus m.fl. och intressanta utflyktsmål i närheten av Umeå Centrum är t.ex. Bölesholmarna, Konstnärligt Campus m.fl. Fler intressanta utflyktsmål finns i området kring Holmsund och Backen. Det minsta djupet där man trafikerar i Karlstad är meter. I Umeälven finns punkter med liknande förutsättningar men på de flesta ställen är djupet mellan 2,5-4,5 meter. Den lägsta bron man passerar under med båtbuss i Karlstad har en segelfri höjd på 3,25 meter. I Umeå är bron med lägst segelfri höjd 3,80 meter. 25

26 I Karlstad väljer man att inte starta säsongen förrän den 1 juni varje år, detta pga. de starka strömmar i Klarälvens mynning som uppstår till följd av vårfloden. Båtarna som trafikerar i Karlstad är inte anpassade till vatten med stark ström då tilläggningen blir ett riskmoment Jämförelse av passagerarunderlag Karlstad kommun har ett befolkningsantal på varav bor i tätorten Karlstad. Umeå Kommun har ett befolkningsantal på varav ca bor i Umeå tätort Jämförelse av den upplevelsemässiga potentialen i omgivningen En ytterst subjektiv bedömning gjord utifrån studiebesök på M/S Sandskär i Umeå den 17:e juli 2014 och Zarah Leander i Karlstad den 6:e augusti 2014 visar att upplevelsemässigt finns ingenting som gör en båtfärd längs Umeälven mindre vacker eller intressant än en båttur i Karlstad. Omgivningarna och miljön kring trafikområdet i Karlstad och Umeå bjuder på både upplevelse av att se staden från vattnet såväl som vacker natur och idylliska stugområden. Intervjuer gjorda i Karlstad (Palmehn, 2014) och Umeå (Nilsson, 2014) visar att Umeås fysiska förutsättningar för fungerande båttrafik liknar de som finns i Karlstad men att den faktor som idag gör att Karlstad har fungerande och uppskattad verksamhet med kollektiv båttrafik är att projektet har drivits av engagerade och målmedvetna individer som har insett värdet i detta medan Umeå saknat drivande krafter i frågan både på kommunal nivå och bland företagare. Vad detta beror på kan bara spekuleras i, men resultatet är en tom älv och en outnyttjad resurs för Umebor och turister. 26

27 4 DISKUSSION OCH SLUTSATS 4.1 Diskussion När man ser på förutsättningar för båttrafik i aspekter av turism och evenemangsverksamhet pekar resultatet av ett flertal intervjuer på att charter och reguljärtrafik på älven är något som fattas i Umeå och att behovet av den typen av aktivitet är enormt. De positiva reaktioner kring idéer jag presenterat runt omkring i Umeå både när jag gjort intervjuer och när jag pratat med umebor i övrigt går inte att presentera i detta arbete men det har fått mig att förstå att en sådan verksamhet verkligen skulle lyfta staden och vara ett uppskattat inslag både för turister och umebor. Jag har i detta arbete inte hittat några fysiska hinder som gör fartygstrafik på Umeälven omöjlig. Dock behöver olika aspekter tas i beaktande som t.ex. ström och is vid utformande av verksamhet, men det är enligt mig enbart en fråga om anpassning av de fartyg man tänkt använda. Susanna Hall- Kihl som arbetar med organisationen Vattenbussen har idéer och ett tänk utanför ramarna rörande lösningar och olika anpassningar som jag drömmer om ska kunna lyftas fram hela vägen till verklighet. Det mesta pekar på lokal avsaknad av engagemang och intresse för trafik på älven. Umeå behöver i denna fråga engagerade och väl insatta personer som kan driva detta, som inser värdet för Umeå som stad. Då kan trafik på älven bli verklighet och endast fantasin sätter gränser för möjligheterna. 4.2 Slutsats Trafikområdet lämpligt för båttrafik i Umeälven är främst det område kring Umeå Centrum från Bölesholmarna ner till Strömpilen. Men ytterligare möjligheter finns uppströms till Backen och nedströms ut till Holmsund. Älvens egenskaper i området är generellt: Strömhastighet mellan 0,2 och 0,4 knop. Variationer på områden med starkare ström finns. Djup mellan 2,5 och 4,5 meter. Variationer på grundare och djupare områden finns. Isbildning fr.o.m. november till april. Variationer förekommer. Lägsta seglingsfria höjden: 3,80 meter. 27

28 Utgångspunkten för fartygstrafik i Umeälven bör vara turism och charterverksamhet, där intervjuer pekar på ett stort behov. Detta bör inkludera både reguljära turer och charterturer. Ren kollektivtrafik ställer höga krav på effektivitet för att konkurrera med busstrafik och cykelpendling, båttrafiken bör inte drivas som konkurrerande verksamhet utan som ett komplement vilket gör en investering svår att motivera ur kollektivtrafiksynpunkt. För Umeälven lämpar sig ett fartyg med sådan flexibilitet att det är möjligt att anpassa inredningen för både reguljära turer och charterturer med olika typer av arrangemang. Det bör också vara ett fartyg som ger så liten miljöpåverkan som möjligt och t.ex. framdrivs med elektricitet och idealet skulle då vara ett nybygge specialdesignat för verksamhet i Umeälven. Passagerarunderlagen finns i störst utsträckning i form av turister och företag men även vissa behov finns av ökad kommunikation lokalt längs älven. Troligtvis finns visst underlag för t.ex. pendlare på basen av att flera av de stora arbetsplatserna i Umeå ligger i nära anslutning till älven så väl som ett flertal större bostadsområden, men någon statistik för intresset för detta undersöks inte närmare inom detta arbete. Umeälven i området kring Umeå är en outnyttjad resurs och borde kunna användas i större utsträckning än vad som gör idag. Behovet av verksamhet finns främst inom Umeås turism och evenemangsverksamheter, men nytta finns också för lokala umebor och företag. 28

29 REFERENSER Alakörkkö, T. (den ). Umeå Guideförening. (A. Moliis, Intervjuare) Andersson, H. (den ). Bitr. näringslivschef Umeå Kommun. (A. Moliis, Intervjuare) Back, E. (den ). Privatturism, Umeå Turistbyrå. (A. Moliis, Intervjuare) Echandia Marine. (2014). Echandia Marine. Hämtat från Echandia Marine: den Enetjärn Natur. (2002). Utredning Förslag till naturskydd för Umeälvens delta och slätter. Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten. Företagsfakta. (den ). Företagsfakta: Strömma Kanalbolaget. Hämtat från Företagsfakta: Green City Ferries. (2014). Green City Ferries: Movitz. Hämtat från Green City Ferries: den Hall-Kihl, S. (den ). Vattenbussen. (A. Moliis, Intervjuare) HUI Research. (2013). Regionala Turismeffekter Karlstad Karlstad. Kuhlin, L. (den ). vattenkraft.info- Umeälven. Hämtat från Vattenkraft.info- Info om svensk vattenkraft: den Lantmäteriverket. (den ). Kartsök och ortnamn. Hämtat från lantmäteriet.se: den Larsen, J. D. (den ). VD Ecocharter. (A. Moliis, Intervjuare) Lions Umeå/Teg. (2007). Statistik Uman River. Umeå: Lions Umeå/Teg. 29

30 Länsstyrelsen. (den ). Vatteninformationssystem Sverige enkel karta. Hämtat från VISS, Vatteninformationssystem Sverige: den Moliis, S. O. (den ). Krönika om sjöfartsstaden Umeå. Västerbottens Kuriren. Myrsten, G. (den ). Eldrift. (A. Moliis, Intervjuare) Nilsson, A. G. (den ). VD Stora Hotellet/U&Me Hotell. (A. Moliis, Intervjuare) Norman, B. (1966). Samverkan med en flod. Sollefteå. Nylin, P. (2012). skärgårdsbåtar.se;maritania II. Hämtat från Skärgårdsbåtar.se- Den mest kompletta databasen över Sveriges skärgårdsbåtar: Palmehn, L. (den ). (A. Moliis, Intervjuare) Restaurang Sjöbris. (2014). Restaurang Sjöbris; M/S Sandskär. Hämtat från Restaurang Sjöbris: den RESURS för Resor och Turism i Norden AB. (2013). Turistekonomisk modell Umeå. Umeå. Sjöström, P.-H. (den ). Den tysta revulotionen. Sjöfartstidningen, ss Skärgårdsbåtar.se. (den ). skargårdsbåtar.se; Maritania II. Hämtat från Skärgårdsbåtar.se- Den mest kompletta databasen över Sveriges skärgårdsbåtar: den Statistiska Centralbyrån. (den ). SCB:Tätort, arealer, befolkning. Hämtat från Statistiska Centralbyrån: den Steckzén, B. (1981). Umeå Stads Historia Umeå: Två Förläggare Bokförlag. Stenberg, J. ( ). (A. Moliis, Intervjuare) 30

31 Strömma Kanalbolaget. (2014). Strömma Kanalbolaget: Våra fartyg. Hämtat från strömma.se: den Sweco. (2012). Effekter av svaveldirektivet. Svenskt Näringsliv. Sörlin, S. (1981). Flottning i Västerbotten. Västerbotten, ss Ume Älvdal. (den ). Ume Älvdal: Tegs byar. Hämtat från Ume älvdal: html den Umeå Kommun. (den e). Umeå Kommun; Åtgärdsprogram för bättre luft. Hämtat från Umeå Kommun: lingochplanering/hallbarutveckling/strategisktmiljoarbete/atgardsprogramforbattreluft d6e811c67c7e html den Umeå Kommun. (den a). Umea.se; Befolkning. Hämtat från umea.se: hanalyser/befolkning df7141ec1b19d11557.html den Umeå Kommun. (den b). Umeå Kommun: Båtar och Hamnar. Hämtat från Umeå Kommun: ochmotion/batarochhamnar.4.bbd1b101a585d html den Umeå Kommun. (2014c). Umeå kommun: Skeppsstaden Umeå. Hämtat från Umeå Kommun: da.html den Umeå Kommun. (den d). Umeå Kommun: Umeås Historia Hämtat från Umeå Kommun: 31

32 oria/ bbd1b101a585d html den Umeå Kommun. (den f). Umeå kommun; Öbacka strand. Hämtat från umea.se: lingochplanering/stadsplaneringochbyggande/projekt/obackastrand.4.64e618c10982eb 6c427fff10510.html den Umeå Kommuns lantmäteriavdelning. (2014). Umeälvens Vattendjup. Umeå: Umeå Kommuns lantmäteriavd. Umeå Kommuns lantmäteriavdelning. (2014). Umeälves Vattenhastighet. Umeå: Umeå Kommund lantmäteriavd. Umeå universitet. (den ). Umeå universitet; Konstnärligt campus. Hämtat från Umeå univestitet: den Umeåregionens officiella turistguide. (2014). Strömpilen Köpcentrum: Visitumea.se. Hämtat från VisitUmea.se: den Vasabåtarna. (2014). Vasabåtarna: Fartygen: Korsholm III. Hämtat från Vasabåtarna: Whyte, L. (den ). BeGreen Umeå. (A. Moliis, Intervjuare) 32

33 Bilaga 1 Presentation och beskrivning av möjliga hållplatser och omgivningar. UMEÅ Översikt av huvudområdet och hypotetiska hållplatser för trafik i Umeälven. Fotnot och förklaring: I denna bilaga presenteras områdena kring de hållplatser man kan tänka sig trafikera. För varje hållplats finns också djupangivelser och beräkningar av strömmar baserade på mätningar som presenteras i en rapport av Lars Brydsten gjord år 2002 med namnet Hydrodynamisk modellering av Umeälvens nedre lopp. I materialet som används i detta arbete anges fart för vattenhastighet i m/s och har beräknats om till knop med faktorn 1,946. Källor för information om stadsdelar och områden är Umeå Kommuns hemsida samt statistik hämtad från SCBs dokument Tätort, arealer och befolkning.

34 VOLVO LASTVAGNAR / BÖLEÄNG Foto från Ca 150 meter från Umeälven ligger Volvo Lastvagnar, som är en av Umeås största arbetsplatser med ca anställda. Volvos hyttfabrik är belägen intill bostadsområdet Böleäng där ca personer bor. Förbindelser just nu är lokalbusslinje 9 som utgår från Umeå centrum och har en restid på ca minuter och passerar Volvo Lastvagnar. Till Böleäng kan man även ta linje nr 6 som också den utgår från centrum. Från norra sidan om Umeälven behöver bilförare, cyklister och kollektivtrafik åka in via centrum för att passera någon av broarna över älven för att komma till Volvo eller Böleäng. Båttrafik kunde här t.ex. förkorta resvägen för pendlare som reser eller cyklar mellan områdena kring Väst på stan, Grisbacka, Grubbe och Böleäng. Umeå Komun/ Umeå Universitet

35 LUNDÅKERN Invid Lundåkern ligger en småbåtshamn där det kan vara lämpligt att ha en hållplats för båttrafik i anslutning till bostadsområdena Grubbe, Grisbacka och Väst på stan, som tillsammans inrymmer ca invånare. Här kan man tänka sig en hållplats för att korta resvägen till Volvo Lastvagnar och Böleäng för de som bor i denna del av Umeå. I stadsdelen finns en möbelaffär och ett affärsområde med bland annat bilhandel och verkstäder. Foto. Anna Moliis 2014

36 BÖLESHOLMARNA Foto: Anna Moliis 2014/ (övre t.v.) Bölesholmarna är en naturskön plats med strand, kiosk, grillplatser, fin natur och fiskemöjligheter. Det är ett väldigt uppskattat område som kan erbjuda något för alla och är ett lämpligt mål för en kortare utflykt. (

37 GAMLA BRYGGERIET Gamla bryggeriet ligger centralt i staden på Tegssidan, söder om älven, alldeles intill Tegsbron. Den gamla bryggeribyggnaden från 1850-talet är ombyggd till bostadshus och i de närliggande kvarteren finns nybyggda höghus i exklusivt läge. Stadsdelen Teg har ungefär invånare. Umeå Kommun/ Umeå Universitet

38 RÅDHUSKAJEN, UMEÅ CENTRUM Foto: Anna Moliis 2014 Självklar och lättillgänglig hållplats mitt i Umeå Centrum bl.a. invid nybyggda Kulturväven och nyinvigda Stora Hotellet. I Umeå Centrum finns flera större arbetsplatser, däribland stadskansliet (Umeå kommun har anställda), Umeå Energis kontor (koncernen har 250 anställda), länsstyrelsen (230 anställda), Försäkringskassan (215 anställda) samt banker, hotell, handel, gallerior, restauranger och skolor. Umeå Kommun/ Umeå Universitet

39 Umeå Kommun/ Umeå Universitet

40 KONSTNÄRLIGT CAMPUS Foto: Anna Moliis 2014 Konstnärligt Campus innefattar Arkitekthögskolan, Konsthögskolan, Designhögskolan, Bildmuseet, Humlab-X och Sliperiet. På det nybyggda området finns även finans- och fastighetsbolaget Balticgruppens kontorshus och gymanläggningen IKSU Plus. Antalet studerande vid de tre högskolorna är 460.

41 Umeå Kommun/ Umeå Universitet Umeå Kommun/ Umeå Universitet

42 ÖN Ön idag Bilder från Planerat bostadsområde Kommunfullmäktige har antagit en fördjupad översiktsplan för Ön. Enligt de politiker som ställde sig bakom planen kommer Ön i framtiden att bli en vacker och attraktiv stadsdel där så många som möjligt kan bo. Umea.se Ön är en stadsdel som idag har förbindelse med norra delen av Umeå genom Kolbäcksbron som löper från Tegs industriområde via Ön till området Gimonäs och handelsplatsen Strömpilen. För att komma till Umeås centrala delar används denna bro eller den mindre bron på Öns sydvästra del som löper över till Teg och sedan vidare över Kyrkbron. Lokaltrafik till Ön består av busslinje nr 4. En anslutning med båttrafik från Öns norra del skulle komplettera kommunikationerna avsevärt till och från Ön. Enligt den fördjupade översiktsplanen kommer Ön att bebyggas i etapper med lägenheter på den norra delen och totalt nya lägenheter på hela Ön.

43 Umeå Kommun/ Umeå Universitet Umeå Kommun/ Umeå Universitet

44 ÖBACKA/ UMEÅ Ö Foto: Anna Moliis 2014 I detta område finns Norrlands universitetssjukhus som är en av de största arbetsplatserna i Umeå. Sjukhuset är beläget ca 400 meter från Umeälven. Västerbottens läns landsting har anställda. Landstingshuset ligger intill sjukhusområdet. Grannar till sjukhuset är även de två universiteten Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Umeå universitet har anställda och SLU 400. I anslutning till sjukhus- och universitetsområdena finns tågstationen Umeå Östra med fjärr- och pendeltågtrafik på kustjärnvägen Botniabanan. Tågstationen ligger ca 250 meter från Umeälven. Bostadsområdet Öbacka strand är ännu under utbyggnad. Invånarantalet är ca Umeå Kommun/ Umeå Universitet

45 Umeå Kommun/ Umeå Universitet

46 STRÖMPILSPLATSEN Foto: Anna Moliis 2014 Strömpilsplatsen är ett av Umeås stora köpcentrum och inrymmer gallerian Strömpilen, ett trettiotal butiker, ICA Maxi Stormarknad samt kontorslokaler. I närheten finns stadsdelen Gimonäs med både bostadsområde och industrier. Intill affärsområdet finns Komatsu Forest, som tillverkar skotare, skördare och skördaraggregat för skogsbruket. På andra sidan älven, mitt emot Strömpilen, ligger flygfältet, Umeå Airport.

47 Umeå Kommun/ Umeå Universitet Umeå Kommun/ Umeå Universitet

48 Bilaga 2 Karlstad- Utökad kollektivtrafik under tre sommarmånader Den 6:e augusti 2014 gjorde jag ett besök i Karlstad för en intervju med Karlstadsbuss båtansvariga, Lena Palmehn, och för att se och uppleva verksamheten på plats. Jag följde med som passagerare på Zarah Leander som vid tillfället för studiebesöket gick från Café Slusswakten i centrala Karlstad och ut till det populära utflyktsmålet, stadsparken Mariebergsskogen. Under turen var vyerna blandade, då man upplevde både natur och stadsmiljö. Passagerarna varierade, men var övervägande barnfamiljer, turister och pensionärer. Nedan följer bildillustrationer från besöket. Båtarna som trafikerar i Karlstad är äldre dieseldrivna kanalbåtar, dessa tre trafikerar linjerna i och kring Karlstad C: (bilder och fartygsdata hämtat från

49

50

51

52

53

54 Bilaga 3 Sjövägen Sjövägen vid Faaborg Værft, Faaborg Foto: Peter Therkildsen Karta från

55 Ovan: Sjövägen, GA ritning ( Nedan: Teknisk information Teknisk data från

56 Bilaga 4 Strömma Turism och Sjöfart- Turism och upplevelseinriktad verksamhet i Stockholm. Under en period sommaren 2014 arbetade jag inom Strömma Turism och Sjöfarts charterverksamhet, ombord på fartyget Aphrodite IV, som under denna period gick olika former av chartrade turer såsom transportering av sällskap mellan diverse besöksmål, festligheter såsom bröllop, svensexor, företagsfester etc. där båtturen var en del eller huvuddel av arrangemanget. Aphrodite IV i Vaxholm Foto: Anna Moliis Turerna var mycket uppskattade av gästerna, och gav mig en inblick i hur populära sådana typer av arrangemang är, och hur mycket vi människor uppskattar upplevelsen av att kunna ta sig ut på vattnet, i kombination med goda vänner och tilltugg. Inredning Aphrodite IV Foto: Anna Moliis

57 Strömma Turism och Sjöfart bedriver även omfattande och mycket populär reguljär sightseeingverksamhet i Stockholm, bl.a. av typen Hop on- Hop off där man kan på en biljett fritt ta sig runt mellan olika besöksmål i Stockholm. Karta över hållplatser, Stockholm Sightseeing. Från Sightseeingbåten Aphrodite II i Vaxholm Foto: Krister Nilsson Inredning Aphrodite II Foto: Anna Moliis

58

59 Bilaga 5 Green City Ferries- Kombinerad charter och kollektivtrafik- eldrivet! Green City Ferries Rederi AB driver en pendelbåtslinje mellan Klara Mälarstrand och Solna Strand med fartyget Movitz som i år byggdes om för eldrift i samarbete med systerföretaget Echandia Marine. Denna båt går även att chartra av företag och privatpersoner. Bild från Fartygsdata från