Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige"

Transkript

1 Forskningsrapport från EpC Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige En utvärdering av Missbildningsregistrets kvalitet

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Forskningsrapport från EpC. Det innebär att den innehåller kunskaper och analyser som bygger på vetenskapliga metoder. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Kontaktpersoner: Birgitta Ollars: Göran Annerén Missbildningsregistrets hemsida ISBN Artikelnr

3 Förord Ett av de övergripande målen för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att rapportera om hälsoförhållanden i Sverige. EpC har ansvar för flera nationella hälsodataregister som innehåller information om medfödda missbildningar. När man söker prevalensen (förekomsten) av olika medfödda missbildningar i Sverige hänvisas man till uppgifter från den offentliga statistiken i det svenska Missbildningsregistret (MBR) eller Medicinska Födelseregistret. Frågan är dock hur stort bortfallet är i MBR respektive Medicinska Födelseregistret? MBR har två uppgifter, dels att övervaka förekomsten av missbildningar för att så snabbt som möjligt upptäcka en eventuell ökning och dels att följa utvecklingen av trender på lång sikt. För den övervakande funktionen krävs inte att rapporteringen är fullständig. Kraftiga svängningar i rapporteringsbenägenheten kan dock orsaka stora problem. Den andra uppgiften, att följa långtidstrender, kräver dock relativt litet bortfall och i vilket fall som helst kunskap om hur stort bortfallet är. Det är inte säkert att rapporteringsbenägenheten är lika stor för samtliga missbildningar. Vissa missbildningar kan för rapporterande läkare kännas mindre angelägna att rapportera jämfört med andra. Situationen kring det nyfödda barnet kan också variera så att rapporteringen glöms bort om barnet remitteras akut efter födelsen till barnkirurgisk klinik för åtgärd av missbildningen. Målet med denna rapport är att uppskatta den sanna prevalensen av några utvalda medfödda missbildningar och därmed också få en uppfattning om kvaliteten på MBR. Tre olika medfödda missbildningar läpp-, käk-, gomspalt, ryggmärgsbråck och Downs syndrom, samt graviditeter som avbryts beroende på missbildning hos fostret har granskats genom att olika register samkörts. Rapporten är till för dem som skall använda information baserad på MBR. Registeransvarig Birgitta Ollars vid EpC samt föredragande läkare, professor Göran Annerén har sammanställt och skrivit rapporten. I arbetet har också Petra Otterblad Olausson vid EpC medverkat. Stockholm i september 2004 Måns Rosén Chef vid Epidemiologiskt Centrum, professor 3

4 Innehåll Förord.. 3 Sammanfattning.. 5 Inledning. 6 Använda register. 7 Resultat... 8 Läpp-, käk-, gomspalter.. 8 Downs syndrom (trisomi 21).. 9 Ryggmärgsbråck Avbrutna graviditeter på grund av fosterskada.. 12 Slutsatser. 13 Referenser

5 Sammanfattning För att bedöma kvaliteten av det svenska Missbildningsregistret (MBR) och för att få en uppfattning av den sanna prevalensen av vissa missbildningar har data från MBR jämförts med data i Patientregistret, Medicinska Födelseregistret, Cytogenetiska centralregistret och Kvalitetsregistret för läpp-, käk-, gomspalter. Benägenheten att rapportera barn till MBR visade sig variera stort. Vid läpp-, käk-, gomspalt och ryggmärgsbråck hos födda barn rapporterades cirka 80 procent till MBR, samt vid Downs syndrom cirka 75 procent. Om också uppgifter från Medicinska födelseregistret, Cytogenetiska centralregistret och Patientregistret användes som datakällor minskade bortfallet betydligt. Vid läpp-, käk-, gomspalt uppgick till cirka 5 procent och vid ryggmärgsbråck till någon enstaka patient. Vad gäller Downs syndrom minskade inte bortfallet om Medicinska Födelseregistret användes som källa, men med kombinerade uppgifter från Cytogenetiska centralregistret och MBR är bortfallet minimalt. När det gäller avbrutna graviditeter är rapporteringsbenägenheten betydligt sämre. Cirka hälften av alla foster med trisomi 21 har inte rapporterats till MBR under perioden 1999 till Dessa har enbart rapporterats till Cytogenetiska centralregistret. Av foster med ryggmärgsbråck rapporterades cirka en tredjedel till MBR. Vid sena aborter på grund av fosterskada hade totalt cirka 40 procent inte rapporterats till MBR. Detta har kunnat studeras genom att kombinera data från MBR med data, från Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen, om graviditeter som beviljats avbrytande på grund av fostermissbildning. Den sämre rapporteringsbenägenheten bland avbrutna graviditeter jämfört med födda barn beror sannolikt på att rapporteringen ännu ej är obligatorisk, samt att bra rutiner för insändande av uppgifter saknas på många kliniker. Antalet rapporterade födda barn med ryggmärgsbråck har visat en fallande trend under senare årtionden och var 2,5 per födda år Prevalensen (förekomsten) av ryggmärgsbråck var dock inte så låg när man tar hänsyn till avbrutna graviditeter (5,5-6,0 per födda). Om man dessutom korrigerar för beräknat bortfall (+20 % av födda barn och +33 % av avbrutna graviditeter) beräknas den sanna prevalensen av ryggmärgsbråck vara 7,7 per födda barn. Prevalensen Downs syndrom visar ingen minskning över tid trots att närmare 10 procent av alla gravida kvinnor låter göra prenataldiagnostik idag, mot extremt få Orsaken till att ingen minskning observerats kan helt förklaras av den kraftigt stigande mödraåldern i Sverige. Idag är medelåldern för kvinnor som föder barn över 30 år och närmare 20 procent av alla kvinnor är över 34 år, vilket kan jämföras med situationen 1975 då medelåldern var cirka 26 år och endast 7 procent av kvinnorna var då över 34 år. Om inte fosterdiagnostiken utnyttjades i så hög grad skulle uppskattningsvis cirka 200 barn föddas med Downs syndrom årligen idag, istället för som nu ungefär 130 stycken. 5

6 Inledning Kan man lita på uppgifter från Missbildningsregistret (MBR)? Hur stort är bortfallet? MBR:s tillförlitlighet är helt beroende på kvaliteten av inkomna rapporter. Registrets uppgifter bygger på att rapporterande läkare skickar information till MBR. Registerinformationens tillförlitlighet är helt beroende av rapporteringsbenägenheten och kvaliteten på inkomna uppgifter. Vid en jämförelse mellan olika länder kan en hög prevalens (förekomst) av en specifik missbildning bero på att missbildningen faktiskt är mer prevalent i det specifika landet eller att rapporteringsbenägenheten skiljer sig åt mellan olika länder. Ett exempel som illustrerar vikten av korrekta data och där tillförlitligheten av tillgänglig statistik har diskuterats under senare år är förekomsten av ryggmärgsbråck. I Sverige, liksom i övriga västvärlden, har en kraftig minskning av födda barn med ryggmärgsbråck observerats. Detta har tolkats som en sann minskning av ryggmärgsbråck. Sedan man i Sverige 1999 införde rapportering av graviditeter som avbryts pga. fostermissbildning till MBR har man dock kunnat visa att hela minskningen beror på att foster med ryggmärgsbråck allt oftare diagnostiseras med ultraljud prenatalt och aborteras. I länder som infört kostberikning med folsyra, t.ex. i USA, har samma minskning observerats och där tolkats beror på folatberikningen. För att göra en korrekt bedömning är det viktigt att känna till bortfallet, dvs. andelen barn eller foster med ryggmärgsbråck som inte rapporterats. Det har diskuterats om man i USA med en annan syn på aborter är mindre benägen att rapportera avbrytande som gjorts pga. ryggmärgsbråck. Den observerade minskningen av ryggmärgsbråck i USA skulle kunna bero på samma faktorer som i Sverige, nämligen förbättrad prenataldiagnostik med fler avbrutna graviditeter och inte på folatberikningen. Långtidstrender kan studeras på olika sätt. Det är viktigt att söka uppskatta den sanna prevalensen och beräkna hur stort bortfallet är. Det säkraste sättet är att göra en prospektiv studie där varje graviditet följs noggrant. Denna metod är mycket tidsödande och kräver en stor arbetsinsats. Ett annat sätt är att kombinera data från olika register som samkörs och på så sätt skaffa en uppfattning om bortfallet, vilket gjorts i detta fall. För att skatta den sanna prevalensen och beräkna hur stort bortfallet är har data från olika register jämförts. Tre olika missbildningar/syndrom nämligen läpp-, käk-, gomspalt, ryggmärgsbråck och Downs syndrom, samt avbrutna graviditeter beroende på missbildning hos fostret har granskats. När det gäller födda barn har rapporter till MBR jämförts med rapporter till Medicinska födelseregistret. För ryggmärgsbråck och läpp-, käk-, gomspalt som opererats har jämförelser även gjorts med uppgifter i Patientregistret. För Downs syndrom har uppgifterna till MBR jämförts med de till Medicinska födelseregistret och Cytogenetiska centralregistret. Vad gäller läpp-, käk-, gomspalt har rapporter till MBR jämförts med data från Kvalitetsregistret. 6

7 Använda register Medicinska födelseregistret (MFR) innehåller alla födda barn och i registret registreras de diagnoskoder (ICD-koder) som ansvarig läkare ute på klinikerna satt under nyföddhetsperioden (2, 6). Missbildningsregistret (MBR) innehåller medfödda missbildningar upptäckta under första levnadsmånaden, för hjärtmissbildningar före ett års ålder, samt graviditeter avbrutna efter fosterdiagnostik. Rapporterna beskriver missbildningarna i detalj, och diagnoskoderna (ICD-koderna) sätts centralt av föredragande läkare (3). Patientregistret (PR) innehåller diagnoskoder och operationskoder (ICD-koder) för patienter i slutenvård samt under senare år öppenvård (från 2001). Diagnoskoder (ICD-koder) sätts ute på klinikerna av ansvariga läkare (4, 6). Kvalitetsregistret för LKG-spalter (K-LKG) innehåller alla barn med läpp-, käk-, gomspalt födda 1999 eller senare som opererats. På de sex centra som opererar dessa barn registrerar och kodar (ICD-koder och detaljerade spaltkoder) ansvarig läkare varje patient. (Kvalitetsregistrets hemsida, Cytogenetiska centralregistret (CCR) innehåller kromosomala avvikelser hos foster och nyfödda barn (<1år) som analyserats vid de sju genetiska laboratorierna. Rapporterna beskriver kromosomavvikelserna. Diagnoskoderna (ICD-koderna) sätts centralt av föredragande läkare (3). Statistik över orsaker till sena aborter (18 graviditetsveckor eller mer) beviljade av Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen. Uppgifterna bygger på de handlingar som Rättsliga rådet fått in för bedömning (7). 7

8 Resultat Läpp-, käk-, gomspalt I Sverige rapporteras årligen mellan 150 och 200 barn med någon form av läpp-, käk-, gomspalt till Missbildningsregistret (MBR). Detta är en av de vanligare medfödda missbildningarna, med en frekvens på cirka 2 per födda barn. Internationellt varierar prevalensen (förekomsten) mellan 0,6 per födda barn i Spanien och 2,5 per födda barn i Japan. Spaltens omfattning kan variera, från ett litet hack i läppen till en total spalt genom läpp, käke och gom. Antalet spalter delas vanligen upp i isolerade gomspalter och mera omfattande läpp-, käk-, gomspalter. De isolerade spalterna utgör ungefär en tredjedel av det totala antalet. De register vi jämfört MBR med när det gäller läpp-, käk-, gomspalter är Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Kvalitetsregistret för läpp-, käk-, gomspalt. Av de opererade läpp-, käk-, gomspalterna rapporterades 72 till 84 procent till MBR. Det totala antalet rapporterade barn per år varierade mellan 158 och 193, och av dessa var 20 till 32 barn dödfödda eller dog under nyföddhetsperioden och opererades aldrig se tabell 1. Vid en analys av bortfallet i MBR kan man konstatera att 3 till 6 extra fall per år fanns registrerade i Medicinska födelseregistret. Dessa hade inte rapporterats eller inkom för sent till MBR. Det övriga bortfallet, cirka 25 fall per år har antingen inte sänts in till MBR och Medicinska födelseregistret eller saknar ICD-kod för läpp-, käk-, gomspalt. Det kan bero på att dessa barn istället har fått andra diagnoskoder där läpp-, käk-, gomspalt ibland kan ingå, t.ex. kod för kromosomskada eller samlingskod för missbildningssyndrom där bland annat Robins syndrom ingår. Om MBR, Medicinska födelseregistret och Patientregistret utnyttjades i kombination minskade bortfallet till ungefär 5 procent totalt. Det fem procentiga bortfallet skulle kunna bero på felaktiga personnummer i Patientregistret eller sen/utebliven rapportering. Tabell 1 Antal barn med läpp- käk- gomspalter i Missbildningsregistret (MBR) och Kvalitetsregistret för läpp-, käk-, gomspalter (K-LKG) och andel i procent i MBR År MBR Antal Extra i K-LKG Antal Totalt antal MBR Andel i %

9 Downs syndrom (trisomi 21) Risken att föda ett barn med Downs syndrom ökar med stigande ålder hos modern. Medelåldern för att föda barn var 26,5 år 1973 och hade stigit till 30,4 år 2002 (5). Eftersom många graviditeter avbryts ligger, trots den stigande mödraåldern, frekvensen för födda barn med Downs syndrom relativt konstant på cirka 13 per födda barn. Internationellt varierar prevalensen (förekomsten) barn mellan 2,5 per födda barn i Kina och 22,2 per födda barn i Irland. För att få en relativt komplett bild av den totala frekvensen av Downs syndrom kan MBR och det Cytogenetiska centralregistret användas. Om hänsyn tas till de avbrutna graviditeterna på grund av fosterskada har frekvensen ökat från cirka 19 per födda 1993 till 25 per födda 2002, se diagram 1. Ökningen kan förklaras av stigande mödraålder. Frekvensen av Downs syndrom i relation till kvinnans ålder redovisas i tabell 2. Under perioden 1999 till 2002 rapporterades ungefär 75 procent av de födda barnen och cirka 50 procent av fostren till MBR, se tabell 3. Tabell 2 Frekvensen av Downs syndrom/trisomi 21 inklusive avbrutna graviditeter efter fosterdiagnostik Moderns ålder, år Frekvens per födda <24 7, , , ,0 > ,5 Samtliga åldrar 23,3 Tabell 3 Antal barn/foster med Downs syndrom/trisomi 21 i MBR respektive Cytogenetiska centralregistret (CCR) och andel i procent i MBR År MBR exkl. CCR Antal barn Extra i CCR Antal barn MBR Totalt MBR Andel i % Antal foster Antal foster Total Andel i %

10 Diagram 1 Antal födda barn med Downs syndrom (DS) och antal födda barn med DS + antal avbrutna graviditeter efter fosterdiagnostik, samt andelen mödrar > 35 år i hela populationen, DS, födda barn DS, födda barn + avbrutna graviditeter efter fosterdiagnostik 20 Antal per födda Andelen mödrar > 35 år, % Andel i procent Födelseår 10

11 Ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck är en typ av missbilning som ingår i gruppen neuralrörsdefekter (NTD). De missbildningar som ingår i gruppen NTD är förutom ryggmärgsbråck även encefalocele, bråck på hjärnan (i nacke eller panna) eller avsaknad av hjärna (skallben), s.k. anencefali eller acrani. Ryggmärgsbråck eller som den också kallas Spina bifida betyder tvådelad rygg. Detta innebär en medfödd missbildning av kotorna i ryggen och deras taggutskott, där en eller flera benringar inte har utvecklats som de ska, så att de inte omsluter ryggmärgen och dess nervbanor och -rötter. Spina bifida kan vara beläget var som helst utmed ryggraden, från nacken till korsbenet och anses utvecklas under fosterstadiets första fyra veckor. Någon speciell form av sjukdom eller livsföring som orsakar skadan är inte känd, men det finns en viss ärftlighet. Internationella studier har visat att extra intag av Folsyra (en vanlig B-vitamin) minskar risken för ryggmärgsbråck, medan andra studier inte kunnat notera ett sådant samband (1). Tidigare (före 1975) var prevalensen (förekomsten) av ryggmärgsbråck 6-8 barn per födda eller cirka 75 per år i Sverige. Idag upptäcks ett ryggmärgsbråck oftast under graviditeten och många kvinnor väljer ett avbrytande. Det föds cirka 2,2 barn per födda eller cirka 22 per år. Internationellt varierar prevalensen mellan 0,7 per födda barn i Tjeckien och 11,5 per födda barn i Mexico. Uppföljning mot Patientregistret av barn som fötts med ryggmärgsbråck och som rapporterats till Medicinska födelseregistret visar att det med största sannolikhet skett en felkodning av flera barn som enbart återfinns i Medicinska födelseregistret. Andelen rapporterade barn med ryggmärgsbråck i MBR varierar mellan 72 och 89 procent av de kända fallen, se tabell 4. De rapporterade avbrutna graviditeterna där orsaken varit ryggmärgsbråck är cirka 30 per år för perioden 1999 till 2002 och sannolikt är bortfallet cirka 40 procent. Detta innebär att totalt ungefär 50 graviditeter avbryts på grund av ryggmärgsbråck hos fostret per år se avbrutna graviditeter pga. fosterskada. Tabell 4 Antal barn med ryggmärgsbråck i missbildningsregistret (MBR) och födelseregistret (MFR), antal opererade ryggmärgsbråck i patientregistret (PR) födda i Sverige och andel i procent i MBR År MBR Antal MFR Antal PR Antal MBR + PR Antal Total 1) Antal MBR Andel i % ) Totalt antal efter rensning av troliga felkodningar i MFR 11

12 Avbrutna graviditeter på grund av fosterskada Sedan 1999 rapporteras graviditeter som avbrutits pga. fosterskada till MBR på ett särskilt formulär. Av rapporterna under perioden 1999 till 2003 har cirka en tredjedel av graviditeterna som avbrutits skett efter 18 fulla graviditetsveckor. Det innebär att tillstånd att utföra abort har sökts hos Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen. Det var därför möjligt att göra en uppföljning mot de beviljade sena aborterna eftersom statistik förs med orsak till avbrytande, klinik, tid för ansökan och bifall respektive avslag. Bortfallet av de avbrutna graviditeterna i MBR är olika stort både beroende på missbildningsdiagnos, rapporterande sjukhus och i vilken vecka avbrytandet sker. Vid en jämförelse mellan de hos Rättsliga rådet beviljade sena aborterna pga. fosterskada och MBR kan konstateras att cirka 41 procent av fallen har en fosterskada som ej rapporterats till Medicinska födelseregistret under perioden 1999 till 2003 se tabell 5. För de sena aborterna med ryggmärgsbråck som rapporterats till MBR var bortfallet cirka 33 procent, medan det totala bortfallet för de avbrutna graviditeterna med ryggmärgsbråck kan beräknas vara ungefär 40 procent. Motsvarande siffror för neuralrörsdefekter (NTD = anencefali, encefalocele och ryggmärgsbråck) är cirka 26 procent för sena aborter respektive ungefär 25 procent totalt. De totala siffrorna är beräknade utifrån de nivåer som rapporterats före fosterdiagnostiken och vad som rapporterats sammanlagt under 1999 till 2003 (födda + avbrutna graviditeter). Det är redan känt att totalt ungefär 50 procent av de avbrutna graviditeterna med trisomi 21 inte rapporterats till MBR under perioden 1999 till 2002 se Downs syndrom. Tabell 5 Antal och fördelning 1) av sena aborter, beviljade av Rättsliga rådet, i Missbildningsregistret (MBR) ) Diagnos Ej rapporterade antal Rapporterade antal Ej rapporterade procent Ryggmärgsbråck Hydrocefalus Diafragmabråck Bukväggsbråck Njuragenesi/cystnjure Skelettdysplasi Kromosomrubbning 3) Totalt ) Antal och fördelning efter borttagande av missbildningar som ej ingår i MBR. 2) År 2003 i MBR ej stängt när materialet sammanställdes. 3) Även ej rapporterade kromosomrubbningar ingår i missbildningsregistretsrapporter tack vare det Cytogenetiska centralregistret. 12

13 Slutsatser Rapporteringsbenägenheten till Missbildningsregistret (MBR) får anses mycket god vad gäller missbildningar hos födda barn. Cirka 75 till 80 procent av alla missbildningar rapporteras vid läpp-, käk-, gomspalt, ryggmärgsbråck och Downs syndrom. Situationen är sämre vad gäller rapportering av avbrutna graviditeter på grund av fostermissbildning. Där rapporteras cirka 50 procent. Genom att beräkna bortfallet har vi nedan sökt uppskatta den sanna prevalensen (förekomsten) av vissa missbildningar hos födda barn samt avbrutna graviditeter se tabell 6. Den totala prevalensen av ryggmärgsbråck är 8 per graviditeter dvs. motsvarande prevalens som 1975 innan ultraljudsundersökningar genomfördes under graviditeten. Den successiva minskningen av ryggmärgsbråck som har observerats bland födda barn sedan 1975 kan med största sannolikhet helt förklaras av ökande andel aborter av foster med ryggmärgsbråck. På samma sätt kan den uteblivna minskningen av födda barn med Downs syndrom förklaras av den successiva ökningen av mödraåldern sedan Utan fosterdiagnostiken hade en kraftig ökning av antalet födda barn med Downs syndrom observerats. Dock skulle inte samtliga graviditeter med trisomi 21 foster som idag avbryts leda till ett barn med Downs syndrom då dessa graviditeter i högre grad resulterar i spontant missfall. Hur säkra är våra skattningar av den sanna prevalensen? När det gäller Downs syndrom och andra kromosomrubbningar bedömes bortfallet som nästan negligerbart. Inget barn får idag diagnosen Downs syndrom utan att en kromosomundersökning är gjord och samtliga cytogenetiska laboratorier i Sverige rapporterar till MBR. Bortfallet vad gäller ryggmärgsbråck samt läpp-, käk, gomspalt hos födda barn bedöms, efter samkörningen med Patientregistretet och Kvalitetsregistret för läpp-, käk-, gomspalt som litet. I stort sett samtliga barn med dessa missbildningar blir opererade och rapporteras till registren. Ett litet bortfall kan bero på att barnet avlider innan en operation sker eller eventuellt är felrapporterat. När det gäller bortfallet av rapporter till MBR av avbrutna graviditeter som ej beror på en kromosomskada finns dock forfarande en stor osäkerhet. Det finns få möjligheter att kontrollera rapporteringsbenägenheten. De sena avbrytanden, som beviljats av Rättsliga rådet, pga. fosterskada kan skilja sig från avbrytanden i tidiga graviditetsveckor. När det svenska MBR jämföres internationellt vad gäller rapporteringsbenägenhet så bedömes det ha mycket god kvalitet. Vissa länder har t.ex. inga eller extremt få rapporterade avbrytanden pga. fosterskador, vilket förefaller vara minst sagt anmärkningsvärt. 13

14 Tabell 6 Prevalensen av läpp-, käk-, gomspalt (LKG) för födda barn, ryggmärgsbråck (MMC) och Downs syndrom (DS) för födda barn och avbrutna graviditeter i MBR och uppskattad sann, Missbildning Prevalens i MBR Antal per födda LKG, födda 1,5 1,9 MMC, födda 0,2 0,3 MMC, avbrutna 0,3 0,5 MMC, totalt (födda + avbrutna) 0,5 0,8 DS, födda 1,0 1,3 DS, avbrutna 0,5 1,0 DS, totalt (födda + avbrutna) 1,5 2,3 Uppskattad sann prevalens Antal per födda 14

15 Referenser 1. Lucook Mark, Is folic acid the ultimate functional food complement for disease prevention? BMJ 2004; 328: Socialstyrelsen, Forskningsrapport från EpC. Utvärdering av det svenska Medicinska födelseregistret Missbildningsregistrering pdf 4. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Patientregistret, utskrivningar från sluten vård Kvalitet och innehåll Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Downs syndrom och andra kromosomskador. Artikelnr: , ISBN: National Board of Health and Welfare, Research report from EpC. Registration of congenital malformations in the Swedish health registers Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Aborter

16

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador 2009-09-09 Dnr: 34-9389/2009 Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador Gäller från och med 9 september 2009 Senast reviderad 2010-02-16 Registret för övervakning av fosterskador

Läs mer

En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan

En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan mellan år 1987 och 2002 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

23 Fosterdiagnostik RS160306

23 Fosterdiagnostik RS160306 23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik

Läs mer

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser Birth defects 2013

Fosterskador och kromosomavvikelser Birth defects 2013 Fosterskador och kromosomavvikelser 2013 Birth defects 2013 Rapport över Fosterskador och kromosomavvikelser 2013 Birth defects 2013 Information: Karin Källén, Tel. 075-247 34 06, karin.kallen@socialstyrelsen.se

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser 2009

Fosterskador och kromosomavvikelser 2009 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Fosterskador och kromosomavvikelser 2009 Birth defects 2009 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Fosterskador och kromosomavvikelser 2009

Läs mer

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation Vi vill med denna broschyr ge svar på en del av de frågor du som förälder ställer dig, när du fått ett barn med läpp-käk-gomspalt. Du finner säkert inte

Läs mer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser Birth defects 2014

Fosterskador och kromosomavvikelser Birth defects 2014 Fosterskador och kromosomavvikelser 2014 Birth defects 2014 Rapport över Fosterskador och kromosomavvikelser 2014 Birth defects 2014 Information: Karin Källén, Tel. 075-247 34 06, Karin.Kallen@med.lu.se;

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser 2011

Fosterskador och kromosomavvikelser 2011 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Fosterskador och kromosomavvikelser 2011 Birth defects 2011 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Fosterskador och kromosomavvikelser 2011

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:10. Fosterskador och kromosomavvikelser 2007

HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:10. Fosterskador och kromosomavvikelser 2007 HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:10 Fosterskador och kromosomavvikelser 2007 Birth defects 2007 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och sjukdomar Fosterskador och kromosomavvikelser 2007 OFFICIAL STATISTICS

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser 2010

Fosterskador och kromosomavvikelser 2010 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Fosterskador och kromosomavvikelser 2010 Birth defects 2010 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Fosterskador och kromosomavvikelser 2010

Läs mer

Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter

Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter Nyttan av att berika mjöl med folsyra i syfte att minska risken för neuralrörsdefekter En systematisk litteraturöversikt Juni 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on

Läs mer

Aborter HS0102

Aborter HS0102 Epidemiologiskt centrum, Registerenheten 2009-04-28 1(6) Aborter 2008 1975-2008 HS0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Fosterskador och kromosomavvikelser 2012

Fosterskador och kromosomavvikelser 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Fosterskador och kromosomavvikelser 2012 Birth defects 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Fosterskador och kromosomavvikelser 2012

Läs mer

OFFICIELL STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2007:14. Fosterskador och kromosomavvikelser 2006

OFFICIELL STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2007:14. Fosterskador och kromosomavvikelser 2006 OFFICIELL STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2007:14 Fosterskador och kromosomavvikelser 2006 Birth defects 2006 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär

Läs mer

Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser

Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser 1 Fosterscreening Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser Denna broschyr är ämnad för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna bekantar sig med broschyren

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade kunskaper om missbildningar m.m. Dir. 2002:64. Beslut vid regeringssammanträde den2 maj 2002.

Kommittédirektiv. Förbättrade kunskaper om missbildningar m.m. Dir. 2002:64. Beslut vid regeringssammanträde den2 maj 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Förbättrade kunskaper om missbildningar m.m. Dir. 2002:64 Beslut vid regeringssammanträde den2 maj 2002. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Missbildningsregistrering 2005

Missbildningsregistrering 2005 STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2006:10 Missbildningsregistrering 2005 Registration of congenital malformations 2005 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Statistics - Health and Diseases Registration of congenital malformations

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Missbildningsregistrering 2002

Missbildningsregistrering 2002 Missbildningsregistrering 2002 Registration of congenital malformations 2002 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Publicerad på internet http:/www.sos.se Artikelnr 2003-125-11 Registration of congenital malformations

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Läkemedel statistik för år HS0202

Läkemedel statistik för år HS0202 EpC 2007-06-13 1(6) Läkemedel statistik för år 2006 2006 HS0202 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Förköpsinformation Gravidförsäkring

Förköpsinformation Gravidförsäkring Förköpsinformation Gravidförsäkring Du har laglig rätt att få denna information innan du köper försäkringen. Om något försäkringsskydd är särskilt viktigt för dig, ta kontakt med oss för att få veta om

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Fosterdiagnostik MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Vad är fosterdiagnostik? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift: Undersökning av foster för att Beräkna

Läs mer

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 Statistik och jämförelser/statistik 2 2014-12-19 1(6) Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel Observera: Ändringarna till de relevanta avsnitten i produktresumén och bipacksedeln är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Abortlagen och dess tillämpningar

Abortlagen och dess tillämpningar Abortlagen och dess tillämpningar Lena Marions Docent Överläkare KK Södersjukhuset Universitetslektor Karolinska Institutet (Ki-SöS) Ledamot av socialstyrelsens Rättsliga Råd Aborter och lagstiftning Ingen

Läs mer

Försäkrad långt innan ni ses

Försäkrad långt innan ni ses Försäkrad långt innan ni ses Gravidförsäkring hos Trygg-Hansa Läs om Sveriges populäraste gravidförsäkring! Information före och efter köp Det här är en kortfattad beskrivning av försäkringen. Fullständig

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 212 Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar

Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar Vår utgångspunkt är det som vi tidigare diskuterat i Etik-ARG

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Fakta om mammor, förlossningar och nyfödda barn

Fakta om mammor, förlossningar och nyfödda barn Fakta om mammor, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 till 2000 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Det övergripande målet för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att följa,

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten

Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten 2006-09-29 1 (5) Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten Frågeställning Vad är effekten och kostnadseffektiviteten vid införande

Läs mer

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

I statistiken som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. 20-03-03 Vad ingår i hiv-statistiken? Hiv-statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Den avidentifierade koden (s.k.

Läs mer

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort

Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort Praxis vid beslut i Rättsliga Rådet om tillstånd för sen abort En historisk tillbakablick Vad säger lagen? Aktuell statistik Gunilla Tegerstedt, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset o ledamot i

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv statistiken? I den statistik som redovisas i Stockholms län ingår de personer som har sin behandlande läkare i Stockholms län. Rapporterade fall av hiv i Stockholms läns landsting år 2011 Hiv statistiken baseras på avidentifierade anmälningar som behandlande läkare rapporterar till smittskyddsläkare i respektive län. Med rapporterade

Läs mer

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var

Läs mer

Toctino (alitretinoin)

Toctino (alitretinoin) PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino

Läs mer

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Yttrande Framställan om ändrad definition av barn enligt folkbokföringslagen (Ert dnr Fi 2005/5346)

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Yttrande Framställan om ändrad definition av barn enligt folkbokföringslagen (Ert dnr Fi 2005/5346) 2006-05-10 Dnr 13/2006 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Framställan om ändrad definition av barn enligt folkbokföringslagen (Ert dnr Fi 2005/5346) Statens medicinsk-etiska råd, (SMER) har

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter

Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter Rapport av Statens medicinsk-etiska råd Stockholm 2015 Smer rapport 2015:1 Smer rapport

Läs mer

Till statsrådet Lars Engqvist

Till statsrådet Lars Engqvist Till statsrådet Lars Engqvist Vid regeringssammanträde den 2 maj 2002 beslutades att en särskild utredare skulle tillsättas med uppgift att göra en översyn av hur samhällets arbete för att kartlägga fosterskador

Läs mer

QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster

QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster Alerts bedömning Publicerad 2003-10-29 Reviderad 2004-06-23 Version 2 Metod och målgrupp: Årligen analyseras 8 000 prov från fostervatten eller moderkaka

Läs mer

Ultraljudsscreeningar under graviditeten

Ultraljudsscreeningar under graviditeten Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Maija-Riitta Ordén 1 Ultraljudsscreeningar under graviditeten Maija-Riitta Ordén MD, specialist i perinatologi Kliniken för kvinnosjukdomar

Läs mer

Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral

Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral RAPPORTERINGSANVISNING FÖR VÅRDVAL Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral Vårdval i Norrtälje Gäller from 2015-11-01 Innehåll 1 Introduktion till registreringsrutin... 3 1.1 Rapportera en vårdkontakt...

Läs mer

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt

www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt www.akademiska.se Föräldrainformation Läpp-, käk-, gomspalt Välkommen till Uppsala Örebro LKG-team Denna broschyr har utformats för Dig/Er som har ett barn med läpp-käk-gomspalt (LKG). Vi vet att många

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

FOSTERDIAGNOSTIK. Obstetriska undersökningsmetoder för genetisk fosterdiagnostik

FOSTERDIAGNOSTIK. Obstetriska undersökningsmetoder för genetisk fosterdiagnostik H5 2008 Dr The-Hung Bui Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska Universitetssjukhus / Solna Introduktion FOSTERDIAGNOSTIK Fosterdiagnostik kan aldrig garantera ett friskt barn, endast utesluta vissa

Läs mer

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län.

Vad ingår i hiv-statistiken? I nedanstående statistik ingår samtliga personer som rapporterats och har sin behandlande läkare i Stockholms län. Sammanfattning År 2014 ses en minskning av antalet rapporterade med hiv i Stockholms län. Smitta mellan män som har sex med män (MSM) fortsätter att dominera den inhemska spridningen i länet, men även

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Abortverksamheten till och med graviditetsvecka 12

Abortverksamheten till och med graviditetsvecka 12 Abortverksamheten till och med graviditetsvecka 12 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

2015-04-15. Nässjö 20-21 april 2015. Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Nässjö 20-21 april 2015 Anmälan i SmiNet Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland Anmälan av sjukdomsfall och epidemiologisk övervakning 2 kap 5 En behandlande läkare som misstänker

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering

Läs mer

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens

Läs mer

Abortstatistik Statistics on induced abortions 2014

Abortstatistik Statistics on induced abortions 2014 Abortstatistik 2014 Statistics on induced abortions 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

3 Personbeteckning ( [ ] eller [A] ) 4 Adress 5 Telefonnummer (under tjänstetid) [ ] 1 ogift 4 boskillnad 7 registrerat partnerskap

3 Personbeteckning ( [ ] eller [A] ) 4 Adress 5 Telefonnummer (under tjänstetid) [ ] 1 ogift 4 boskillnad 7 registrerat partnerskap 3374 Nr 1063 AVBRYTANDE AV GRAVIDITET Blanketten innehåller läkarutlåtande, ansökan och beslut. Blanketten är även remiss till abortsjukhus. Bilagorna 1 6 AB 1 personuppgifter 1 Efternamn (även tidigare.

Läs mer

Möte angående sena aborter

Möte angående sena aborter Anteckningar 2017-10-11 Dnr 22838/2017-6 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Lars-Torsten Larsson lars-torsten.larsson@socialstyrelsen.se Möte angående sena aborter Tid och

Läs mer

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!

OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! i samarbete med IKEA Svenska Försäljnings AB Foto: Juliana Wiklund 2 Våra barn är det viktigaste som finns Barn är de viktigaste människorna i världen.

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Läkarens vägledning till förskrivning av isotretinoin

Läkarens vägledning till förskrivning av isotretinoin Isotretinoin riskinhallintaohjelma Isotretinoin Orion (isotretinoin) Läkarens vägledning till förskrivning av isotretinoin Det förebyggande programmet mot graviditet och exponering av foster Inledning

Läs mer

Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting

Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting 1 (14) Närsjukvårdsavdelningen Enheten barn, kvinnor, unga och asyl Registreringsrutin för MVC/Barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting Gäller fr o m 1 april 2012 Senast uppdaterad: 2014-01-03

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Fosterdiagnostik. Gäller för: Kvinnokliniken. Page 1 of 6

Fosterdiagnostik. Gäller för: Kvinnokliniken. Page 1 of 6 Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Ultraljud Giltig fr.o.m: 2016-12-27 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Gäller för: Kvinnokliniken

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Missbildningsregistrering 2001

Missbildningsregistrering 2001 Missbildningsregistrering 2001 Registration of congenital malformations 2001 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Publicerad på internet http:/www.sos.se Artikelnr 2002-125-19 Registration of congenital malformations

Läs mer

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar 1 Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar Denna broschyr är menad för familjer där man på basis av screening under graviditetstiden misstänker

Läs mer

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9. Barn och unga insatser år 2005 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9 Barn och unga insatser år 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2009 HS0112

Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2009 HS0112 Avdelningen för Statistik och Utvärdering/ 2010-10-19 1(6) Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2009 HS0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus. Verksamhetsberättelse för år 2010

MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus. Verksamhetsberättelse för år 2010 MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus Verksamhetsberättelse för år 2010 Bakgrund Begreppet spinal dysrafism täcker flera olika missbildningar i ryggraden; Ryggmärgsbråck är den

Läs mer

Höftfyseolys i Sverige

Höftfyseolys i Sverige Höftfyseolys 2007 2010 i Sverige TACK för att ni alla gjort det möjligt att nu kunna presentera 2007-2010 års siffror från det nationella vårdregistret för höftfyseolys. Vid SBOF:s årsmöte (Svensk Barn

Läs mer