För dig som fått diagnosen PAH

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För dig som fått diagnosen PAH"

Transkript

1 För dig som fått diagnosen PAH

2 Innehåll Vad är PAH?... 4 Varför får man PAH?... 6 Vad händer i kroppen när man har PAH?... 6 De vanligaste symtomen Hur behandlas PAH? Vad du kan göra själv för att må bättre Bra mat vid PAH Att vara fysiskt aktiv Graviditet Att leva med PAH Patientföreningar Anteckningar... 22

3 För dig som fått diagnosen PAH Den här broschyren vänder sig till dig som fått sjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension). PAH är en relativt ovanlig sjukdom, vilket gör att de flesta vet väldigt lite om den. Beskedet kan kännas tungt, men idag finns det stora möjligheter till hjälp och behandling. Det finns också en hel del som du kan göra på egen hand för att må bättre och orka mer. Broschyren kan också vara värdefull att läsa för dina anhöriga. Att få diagnosen PAH innebär en förändring av ditt liv en förändring som förmodligen startade redan när du började må dåligt. På följande sidor kommer du att få en del råd som kan hjälpa dig att göra PAH till en del av ditt eget liv i stället för att låta sjukdomen styra det. I Sverige finns flera högspecialiserade kliniker/mottagningar, så kallade PAHcentra, där kunskapen om denna sjukdom är mycket stor. Här bedrivs allt från utredning, behandling och uppföljning till forskning och utveckling. I vårdteamet (PAH-teamet) ingår oftast läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. Ibland tillkommer dietist och arbetsterapeut. Förmodligen har du redan träffat ett PAH-team under utredningen av din sjukdom. Om du hittills inte haft kontakt med ett PAH-center bör du ta upp frågan med din ansvariga läkare. Den pågående forskningen inom PAH-området hjälper läkare och sjuksköterskor att förstå mer om sjukdomen och dess orsaker, och därmed olika möjligheter till behandling. Tack vare det man lärt sig under de senaste åren finns idag en ökad uppmärksamhet på att vanliga symtom ibland kan bero på relativt ovanliga sjukdomar, bland dem PAH. Med ökad kunskap och uppmärksamhet är sannolikheten större att fler människor får rätt diagnos tidigare. Med det följer också större möjligheter att få effektiv behandling i tid och därmed utsikter att kunna bromsa sjukdomen. PAH kan ännu inte botas, men nya förbättrade behandlingsmöjligheter gör att fler och fler lever med PAH som en kronisk sjukdom under kontroll. 3

4 Vad är PAH? Pulmonell arteriell hypertension (PAH) betyder högt blodtryck i lungans blodkärl, men det är en sjukdom som påverkar både lungorna och hjärtat. Först lite anatomi och fysiologi Hjärtat består av fyra rum (se illustrationen): vänster förmak och kammare respektive höger förmak och kammare. Den vänstra kammaren är en kraftfull muskel som med relativt högt tryck pumpar ut syrerik (rött) blod via stora kroppspulsådern (aorta) till kroppens alla celler för att de ska fungera. Därifrån återvänder det syrefattiga (blå) blodet till hjärtat. Denna del av blodcirkulationen kallas det stora kretsloppet eller systemkretsloppet. Höger kammare är däremot konstruerad för att med mycket lägre tryck transportera det syrefattiga blodet till lungorna där blodet tar upp syre igen och återvänder till hjärtat. Denna del av blodcirkulationen kallas det lilla kretsloppet eller lungkretsloppet. Vävnaden i lungorna består av mängder med luftblåsor som omges av blodkärl 4

5 Vävnaden i lungorna består av mängder med mycket små luftblåsor (alveoler) som omges av små blodkärl. Alveolernas väggar är väldigt tunna för att syret i luften som man andas in ska kunna tas upp av blodet. Vid PAH blir de små blodkärlen i lungorna allt trängre. Det gör att blodtrycket i lungornas små blodkärl blir onormalt högt när hjärtats högra kammare pressar fram blodet genom allt trängre kärl. Hjärtat måste arbeta allt hårdare mot det ökande motståndet. Det arbetet blir i längden för mycket för den högra kammaren som ju inte är gjord för en sådan belastning. högt blodtryck i lungorna Syrerikt blod Syrefattigt blod Den högra sidan av hjärtat pumpar syrefattigt (blått) blod till lungorna via lungkärlen LUNGA Blodet tar upp syre från lungorna och återvänder till den vänstra sidan av hjärtat. Syrefattigt blod transporteras tillbaka till den högra sidan av hjärtat. HJÄRTA Den vänstra sidan av hjärtat pumpar ut syrerikt (rött) blod till kroppen. Cellerna i kroppen tar upp syre från blodet för att kunna fungera. 5

6 Varför får man PAH? PAH är en okänd och relativt ovanlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och etnisk bakgrund. Även barn kan drabbas av PAH. Ingen vet exakt varför vissa människor drabbas av PAH (läs mer under Vad händer i kroppen när man har PAH? ) Sjukdomen finns i flera former: Associerad PAH uppstår som en följd av någon annan sjukdom. Ett exempel är systemisk skleros (kallas också sklerodermi) en reumatisk sjukdom som bland annat innebär en onormal tillväxt av bindväven, vilket bland annat leder till att blodkärlen blir allt trängre. Patienter med systemisk skleros har en ökad risk att drabbas av PAH. Därför rekommenderas årliga kontroller med bland annat ultraljudsundersökning av hjärtat för att kunna ställa en eventuell PAH-diagnos tidigt. PAH kan också bero på ett medfött hjärtfel eller orsakas av vissa läkemedel och droger. Även en del leversjukdomar, HIV och den reumatiska sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) kan leda till PAH. Hos dessa patientgrupper rekommenderas PAH-utredning när symtom som till exempel andfåddhet uppstår. Idiopatisk PAH innebär att man inte vet vad som utlöser sjukdomen. Den omfattande utredningen påvisar alltså inte någon bakomliggande orsak till det förhöjda blodtrycket i lungkretsloppet. Det finns också en ärftlig form av PAH, som kallas hereditär PAH. Vad händer i kroppen när man har PAH? Obalans i endotelet Den exakta orsaken till varför vissa människor drabbas av PAH är än så länge okänd. Vad man vet är att ett antal saker händer i flera olika kroppsdelar och system i kroppen, däribland lungans kärl och hjärtat, vilket gör att de inte fungerar normalt. Insidan av blodkärlen består av celler som står i direkt kontakt med blodet. I lungans blodkärl är denna närkontakt nödvändig för att syret, som man andas in, ska nå fram till blodet som passerar i lungkärlen. Vid PAH ser man en obalans av kärlsammandragande och kärlvidgande ämnen i cellagret som omger blodkärlen (illustrerad av vågen till höger). Hos människor med PAH ser man bland annat att koncentrationen av ett kroppseget ämne som heter endotelin är onormalt hög i blodet. Den höga koncentrationen av endotelin leder bland annat till att de små blodkärlen i lungorna drar ihop sig. Man 6

7 ser också förhöjda nivåer av ämnet tromboxan och sänkta nivåer av kvävemonoxid och prostacykliner. Alla dessa obalanser ger möjligheter för olika behandlingsvägar (se avsnittet om behandling av PAH). 7

8 8 Med smalare blodkärl ökar motståndet och blodet får svårare att nå ut till lungorna.

9 Lungorna och hjärtat drabbas vid PAH Man brukar beskriva PAH som en hjärt- och lungsjukdom. Även om det är blodtrycket och motståndet i lungans blodkärl som är förhöjt vid PAH drabbar sjukdomen successivt också hjärtat. När PAH utvecklas sker alltså en förändring som gör att lungans blodkärl drar ihop sig och väggarna blir tjockare och mindre flexibla. Därmed blir utrymmet inuti blodkärlet mindre. Med smalare blodkärl ökar motståndet och blodet får svårare att nå ut i lungorna. Tänk dig en trädgårdsslang när du trycker ihop den: mindre vatten kommer ur slangen och trycket i slangen blir högre. Till att börja med kompenserar hjärtats högra kammare det ökande motståndet genom att arbeta hårdare. Det gör att högerkammarens muskelvägg blir tjockare, på samma sätt som andra muskler (till exempel överarmsmuskeln, biceps) blir större när de måste bära tungt under längre stunder. När högerkammarens muskelvägg blir tjockare pressar den på den vänstra sidan. Detta gör i sin tur att hjärtats vänstra kammare av hjärtat får svårare att transportera syresatt blod till kroppens celler. Dessutom orkar inte den högra kammaren pumpa så mycket blod som kroppen egentligen skulle behöva. Allt eftersom denna process fortskrider minskar mängden syre som når ut i kroppen. Detta tillstånd, med syrebrist, orsakar PAH-sjukdomens karakteristiska symtom andfåddhet och trötthet. Det ökade blodtrycket i lungornas blodkärl irriterar kärlväggarna och leder så småningom till ytterligare kärlsammandragning och väggförtjockning. Så är den onda cirkeln igång och med tiden ökar blodtrycket i lungornas blodkärl ännu mer. LUNGKÄRL och hur de påverkas VID PAH: normalt lungkärl tidig PAH avancerad PAH 9

10 De vanligaste symtomen De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet, försämrad kondition (man känner sig ur form ), bröstsmärta och/eller svimningskänsla. Symtomen vid PAH brukar delas in i fyra så kallade funktionsklasser, baserat på hur svåra besvär patienten har av andfåddhet, trötthet, bröstsmärta och/eller svimningskänsla. Funktionsklass I (symtomfri) Normal fysisk aktivitet ger inga symtom och man upplever ingen begränsning i att kunna vara fysiskt aktiv. Funktionsklass II (tidiga symtom) Symtom vid normal fysisk aktivitet. En promenad i normal takt på plant underlag behöver inte ge besvär men i en uppförsbacke eller trappa kan man bli onormalt andfådd eller få smärtor i bröstet. Symtomen upplevs dock inte alltid tillräckligt besvärande för att söka hjälp. Människor med symtom i funktionsklass II upplever ofta att livet kan fortgå ungefär som vanligt. Funktionsklass III (sena symtom) Symtom redan vid lätt fysisk aktivitet, men inte i vila. Även en kort promenad på plant underlag ger besvär, liksom normala vardagliga sysslor som exempelvis dammsugning och bäddning. Även vid så här pass påtagliga symtom kan det dröja innan man söker medicinsk hjälp för sina besvär. Funktionsklass IV (avancerade symtom) Symtom även i vila. Enkla sysslor som exempelvis tandborstning ger besvär. Sjukdomen utvecklas gradvis, så det kan ta några år innan den som drabbats av PAH tar symtomen på allvar. Symtomen vid PAH är ofta diffusa och förväxlas lätt med andra hjärtoch lungsjukdomar som exempelvis vänstersidig hjärtsjukdom, astma och KOL. Vägen till PAH-diagnos är därför varken lätt eller självklar. Statistik visar att mer än tre fjärdedelar av patienterna får sin PAH-diagnos först när de har påtagliga symtom (i funktionsklass III och IV). Hur BEHANDLAS PAH? Kunskaperna om PAH och möjligheterna att behandla sjukdomen har ökat betydligt de senaste tio åren, men sjukdomen kan ännu inte botas. Målet med behandlingen är att sänka blodtrycket i lungans blodkärl, minska motståndet och på så sätt avlasta hjärtat. I dag finns specifika PAH-läkemedel som jämfört med placebo (ingen behandling) förbättrar symtom och förmågan att anstränga sig fysiskt. 10

11 Vissa läkemedel har även visat sig kunna bromsa sjukdomsutvecklingen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Det finns i princip tre vägar för behandling av PAH och ibland ges PAH-specifika läkemedel i kombination. Syftet med dessa PAHspecifika läkemedel är att komma till rätta med obalansen av kärlsammandragande och kärlvidgande ämnen i kroppen (se avsnittet Vad händer i kroppen vid PAH? ). Förutom PAH-specifika läkemedel får de flesta patienter även annan medicinsk behandling, till exempel blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp i de förträngda blodkärlen. Även vätskedrivande läkemedel kan behövas för att minska ansamlingen av vätska i kroppen, som bland annat kan bero på att hjärtat inte orkar pumpa runt blodet lika effektivt. Hur man som patient reagerar på behandlingen är individuellt: vissa kan uppleva en stor skillnad redan efter någon dag men för de flesta tar det lite längre tid från några veckor upp till ett år. Din läkare kommer att diskutera vilken behandling som är mest lämplig för dig. Beroende på vilken behandling du får finns mer informationsmaterial anpassat till respektive läkemedel. 11

12 Att leva med PAH och må så bra som möjligt handlar inte bara om att följa sin medicinska behandling. 12

13 Vad du kan göra själv för att må bättre Att leva med PAH och må så bra som möjligt handlar inte bara om att följa sin medicinska behandling. Det finns också en hel del du själv kan göra för att hjälpa kroppen att fungera så bra som möjligt och genom anpassning fortsätta göra saker du tycker om att göra. Genom att äta rätt, att förstå hur du kan vara fortsatt fysisk aktiv och att lära dig hur du hanterar trötthet skapas ytterligare möjligheter till ökat välmående och minskade symtom från sjukdomen. Medan du läser, fundera gärna över olika sätt att anpassa råden efter ditt eget liv. Skriv ner dina frågor och be din läkare och ditt PAH-team hjälpa dig att hitta de bästa sätten för just dig att må så bra som möjligt. 13

14 Bra mat vid PAH Alla människor är olika och det finns egentligen ingen specifik diet som gäller vid just PAH. Däremot är det viktigt att du äter en varierad och näringsrik kost för att hålla energinivåerna uppe. Om du märker att du går upp i vikt på grund av minskad fysisk aktivitet så bör du anpassa dina matvanor efter det. Personer med PAH kan också lättare än andra bli undernärda. Kom ihåg att berätta för din läkare eller ditt PAH-team om du börjar gå upp eller ner onormalt mycket i vikt på kort tid, eftersom detta kan bero på din PAH-sjukdom eller din behandling. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att, tillsammans med en dietist, lägga upp den bästa möjliga dieten för dig. Här följer några kostråd som du kan använda dig av, beroende på dina specifika behov. Stäm alltid av med ditt PAH-team innan du gör dramatiska förändringar i din diet. Om du behöver begränsa ansamlingen av vätska i kroppen kan du försöka dra ner på saltet i maten. Använd gärna andra kryddor, som vitlök och färska örter i stället för salt. I så fall kan du också tänka på att undvika färdigmat, läsk, soppor, snacks och såser eftersom de ofta innehåller stora mängder salt, fett och socker. För dig som inte behöver tänka på saltmängden kan dock färdigmat vara ett utmärkt sätt att spara energi och lägga tid och kraft på annat än att laga mat. Om du har dålig aptit eller känner dig illamående, se då till att du ändå dricker mycket vätska och försök äta något lätt. Det kan också underlätta att äta fler, men mindre, portioner vid varje måltid istället för några få större. En del mat och drycker kan ha inverkan på dina mediciner. Till exempel kan kost med höga halter av K-vitamin (till exempel spenat), men även alkohol påverka hur det blodförtunnande läkemedlet warfarin fungerar. Fråga alltid din läkare eller ditt PAH-team om det är några livsmedel eller drycker som du helt eller delvis bör undvika. Det finns många sätt som du kan hjälpa din kropp att få den näring den behöver. Be gärna att få tala med en dietist som kan ge dig råd om vilken kost som passar just dig. 14

15 15 Be gärna att få tala med en dietist som kan ge dig råd om vilken kost som passar just dig

16 Att vara fysiskt aktiv Den gyllene regeln för fysisk aktivitet vid PAH är att inte överdriva. Du ska alltid ha så mycket ork kvar att du kan prata under aktiviteten och du ska avbryta aktiviteten innan du blir för trött. Var den gränsen går varierar från individ till individ och den kan också förändras över tid. På vissa PAH-centra har man utarbetat särskilda program för fysisk aktivitet. Om du får ok från ditt PAH-team att träna kan det vara bra att tänka på följande: Börja med att sätta små, realistiska mål eller kanske delmål. Om du misslyckas med att nå (de för högt ställda) målen kanske du helt tappar lusten att röra på dig. Se träningen som en del av den totala behandlingen av sjukdomen, ett sätt att maximera behandlingseffekten överlag. Att vara fysiskt aktiv är många gånger viktigt för det allmänna välbefinnandet. Hitta former av fysisk aktivitet som gör det till något roligt och inte ett arbete som du bara måste göra, utan faktiskt vill. Gör träningen till en rolig social aktivitet. Involvera nära och kära, vänner eller kanske kollegor. Gör något trivsamt tillsammans före eller efter om du orkar. 16

17 Det är mycket viktigt att du diskuterar frågan om motion med din läkare eller ditt PAH-team innan du påbörjar någon form av träning eller fysisk aktivitet. Lyssna inte på råd från exempelvis en gyminstruktör eller fotbollstränare. De har troligen inte tillräcklig kunskap om PAH för att kunna ge dig lämpliga råd. Hur hanterar man utmattningen? Utmattningen som man upplever vid PAH orsakas av den minskade syretillförseln till kroppen. Det är annorlunda jämfört med att bara känna sig sliten eller trött och kan ibland upplevas som oförutsägbart. Att lära känna din kropp och förstå när den behöver vila är en viktig del av att lära sig leva med PAH. Försök att anteckna vid vilka tidpunkter du känner dig utmattad. Det kan hända att det är specifika aktiviteter, särskilda tidpunkter på dagen eller vissa känslor som utlöser utmattningen. Genom att följa och anteckna dina varierande energinivåer och ditt humör kan du få en uppfattning om hur du mår under en längre period. Det blir också enklare att lägga märke till när utmattning och negativa känslor sammanfaller. Om du vet när du mår som bäst och vilka aktiviteter som förbrukar mest energi, kan du också disponera din energi mer effektivt för att få ut det du vill av din dag. Tänk på dina energinivåer som en värdefull resurs som du måste hushålla klokt med. Lyssna på din kropps signaler, lär dig när den behöver vila och försök hitta sätt att anpassa dig efter situationer så att du sparar/ransonerar din energi. Glöm inte att be om hjälp, och ta emot den när den erbjuds! Det kan vara svårt ibland, men att acceptera hjälp från vänner och familj kan i sin tur betyda att du orkar ge dem mer tillbaka och att de bättre förstår din situation. Graviditet En stor andel av dem som drabbas av PAH är kvinnor i fertil ålder. Det är farligt för kvinnor som har PAH att bli gravida. Dels är risken mycket hög att PAH-sjukdomen allvarligt förvärras under en graviditet och kan till och med orsaka dödsfall hos såväl moder som foster. Dels får flera av de medicinska behandlingarna som ges vid PAH inte tas under en graviditet på grund av risk för fosterskador. Därför är det mycket viktigt för fertila kvinnor med PAH att använda tillförlitliga preventivmetoder. Diskutera med din läkare vilka preventivmetoder du bör använda. Om du inte redan har kontakt med gynekolog kan ditt PAHteam hjälpa dig med en remiss. Kontakta din läkare eller ditt PAHteam omgående om du skulle bli gravid. 17

18 Att leva med PAH Var engagerad i din behandling Genom att lära dig mer om PAH kan du också ta en aktiv roll i diskussionen och besluten kring din medicinska behandling. Ett sätt att organisera din behandling så att den fungerar med resten av ditt liv är att ta del av det stöd som finns omkring dig. Det finns många möjligheter till stöd där du bor, och här följer några uppslag: Personalen i ditt PAH-team finns där för att bland annat besvara dina frågor och för att diskutera din situation och hänvisa dig till andra stödfunktioner. I patientföreningar och stödgrupper för PAH kan du dela erfarenheter och lära dig av andra som lever med PAH (se avsnittet om patientföreningar). Familj och vänner är oftast mer än villiga att hjälpa dig att hitta balans i livet. På internet finns mycket information om PAH. är en plattform för kunskap om PAH. Där finns också länkar till patientföreningar i Sverige och andra länder. Arbete Vissa personer med PAH fortsätter arbeta, medan andra byter jobb eller går över till deltidsarbete. En del slutar arbeta helt. Allt beror på hur du mår och vilken typ av arbete du har. Be ditt PAH-team eller Försäkringskassan om råd angående lagstiftningen gällande sjukfrånvaro, dina rättigheter som anställd eller vad du ska göra om du är egenföretagare. Skola och studier För skolbarn och studenter med PAH är det en god idé att prata med skolans personal. Det kan underlätta när anstånd för prov/hemuppgifter eller tentamen behövs, utan att studierna ska behöva avbrytas. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att reda ut dessa frågor. Resor Att resa när man har PAH fungerar oftast bra. Det kan dock krävas vissa åtgärder, både före och under själva resan, beroende på dina behov. Det är mycket viktigt att du rådgör med din läkare eller ditt PAH-team innan du reser. Här är några råd som kan hjälpa dig inför planeringen: Be din läkare om intyg (även på engelska om du ska resa utomlands) som förklarar din sjukdom och behandling. Ha detta intyg nära till hands under hela din resa. Försäkra dig om att du alltid har möjlighet att använda den eventuella 18

19 medicinska utrustning du behöver oavsett transportmedel. Ha alltid en mobiltelefon med dig och förse även ditt resesällskap med alla nödvändiga telefonnummer. När du ska flyga måste du kontrollera med flygbolaget om de behöver information i förväg ifall du behöver ta med medicinsk utrustning (till exempel syrgas) ombord. Fråga alltid din läkare om du bör använda extra syrgas under din flygresa. Höga höjder påverkar syrehalten i luften och kan därför ge ökade andningssvårigheter. Ta reda på i förväg om ditt resmål ligger på mycket högre höjd än hemma. Förändringar i ditt hem Tänk på de mest vardagliga saker du gör hemma. Finns det något sätt som du kan använda mindre energi och spara kraft på när du duschar, tvättar eller lagar mat? Finns det trappor? Du kanske behöver möblera om flytta sovrummet till nedervåningen eller till ett rum nära badrummet? Be ditt PAH-team om råd som kan göra vardagslivet enklare. Att leva med osäkerheten Livet med PAH innebär för de allra flesta en förändring, och med den nya känslor och kanske en osäkerhet. Dessa känslor, och annat du kan uppleva, är en naturlig del av att drabbas av och leva med en kronisk sjukdom som PAH. Du kanske har frågor om de mediciner du tar, eller upplever osäkerhet över vad du kan eller inte kan göra. Hälsa, behandling, arbete, ekonomi, familj, graviditet, kärleksrelationer och det sociala livet är sådant som alla människor funderar över. Att leva med en kronisk sjukdom som PAH ställer ofta dessa frågor på sin spets. Även om det bär emot, kan det kännas bättre att prata om hur du känner. Det kan också vara det första steget i att hitta lösningar på de problem du upplever. Prata alltså om det som oroar dig med din läkare eller någon i ditt PAH-team. Om inte kurator eller psykolog finns inom ditt PAH-team, kan de sätta dig i kontakt med en sådan närhelst du själv önskar. Vänner och familj Precis som du, behöver dina närmaste få kunskap om PAH för att bättre förstå din situation. Även om det kan vara svårt, hjälper det ofta om du och din partner, familj och dina närmaste vänner kan prata öppet om PAH hur sjukdomen påverkar dig och vilka nya behov som kan uppstå. Det kan vara bra om du har med dig din partner eller någon annan familjemedlem vid läkarbesöken, så att de får en bättre förståelse för sjukdomen och din situation. 19

20 Att få ut så mycket som möjligt av din behandling För att hantera de förändringar som PAH-sjukdomen och behandlingen för med sig finns det flera saker du kan prova för att hjälpa och stödja dig själv. Känn efter vad som passar just dig bäst: Tänk positivt. PAH-diagnosen behöver inte ändra hela ditt liv eller dina relationer. Ja, du kommer att behöva anpassa dig, men du är fortfarande du! Försök att ta ett steg i taget och ta itu med din nya situation allt eftersom. Utveckla en relation till ditt PAH-team så att du får ett nätverk som stöttar dig. Engagera din familj och dina vänner. Utbilda dem om PAH, och låt dem gärna följa med vid dina besök på PAH-mottagningen. Ju mer de kan, desto mer kan de hjälpa dig. För gärna dagbok där du kan följa din utveckling över tid. Anteckna gärna hur du mår, men även vad du kunnat göra varje dag. Dagboken hjälper dig också att komma ihåg vad du vill diskutera med din läkare och ditt PAH-team vid nästa besök. 20

21 Patientföreningar Ingen förstår bättre hur det är att leva med PAH än andra personer som också gör det. Det finns flera patientföreningar i Sverige där personer med PAH och deras anhöriga kan bli medlemmar. Uppdaterad information och länkar till patientföreningar i Sverige och utlandet hittar du på Det ideella Nätverket för PAH består av och riktar sig till personer med PAH, anhöriga och övriga personer som är engagerade i sjukdomen. Nätverket för PAH är ansluten till Hjärtoch Lungsjukas Riksförbund. Målsättningen med nätverket är dels att sprida kunskap om sjukdomen, men även att se till så att personer med PAH får träffa varandra. För mer information om och kontaktpersoner till Nätverket för PAH gå in på eller eller ring Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har nära medlemmar organiserade i 161 lokalföreningar runt om i landet. Medlemstidningen Status utkommer med sju nummer per år och innehåller de senaste nyheterna som berör hjärt- och lungsjuka. Läs mer på eller ring Reumatikerförbundet har cirka medlemmar organiserade i 200 föreningar runt om i Sverige. Förbundet har medlemmar med bland annat systemisk skleros (sklerodermi) och SLE reumatiska sjukdomar som kan leda till PAH. Tidningen Bulletinen, som utkommer fyra gånger per år, bevakar frågor runt dessa reumatiska systemsjukdomar. Där får medlemmar de senaste nyheterna om det som rör politiska beslut och forskning, men även personreportage. Läs mer på eller ring I andra länder finns också patientföreningar för PAH. I Storbritannien finns en patientorganisation som genomför olika aktiviteter för att öka kännedomen om sjukdomen. På deras hemsida kan du också ta del av andra personers berättelser. Det finns en internationell hemsida om PAH Här finns fler länkar till patientföreningar i hela världen. 21

22 Anteckningar 22

23

24 Den här broschyren vänder sig till dig som fått sjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension). PAH är en relativt ovanlig sjukdom, vilket gör att många vet väldigt lite om den. För att öka kunskapen har Actelion, med hjälp av högspecialiserad kompetens från sjuksköterska Henrik Ryftenius vid PAH-enheten, Lung Allergikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, bland annat tagit fram denna skrift. Broschyren ingår i Actelions patientstödsprogram On Trac. Actelion är ett forskningsintensivt företag inriktat på läkemedel inom områden med stora medicinska behov. Företaget har idag två så kallade särläkemedel läkemedel för små patientgrupper med relativt sällsynta sjukdomar. Med fler än anställda i världen är Actelion engagerade för att öka kunskapen och medverka till att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra prognosen för personer med dessa sjukdomar. Läs mer om PAH på Läs mer om Actelion på S-10-Tra-008 mars 2010 Actelion Pharmaceuticals Sverige AB Svärdvägen 3A, Danderyd tel

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

FÖR DIG MED PAH. Behandling med OPSUMIT

FÖR DIG MED PAH. Behandling med OPSUMIT FÖR DIG MED PAH Behandling med OPSUMIT INNEHÅLL 24 35 OM DIN BEHANDLING Denna broschyr är till dig som har pulmonell arteriell hypertension (PAH) och ska behandlas med Opsumit (macitentan). Här hittar

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med PAH Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Forskningen går framåt, de kanske redan har något nytt på gång Det var oerhört skönt att ta en löprunda i skogen efter

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Att leva med pulmonell hypertension

Att leva med pulmonell hypertension Att leva med pulmonell hypertension Personliga berättelser Inledning Att få diagnosen pulmonell hypertension blir för många en chock och det är viktigt att få stöd och hjälp i ett tidigt skede. Tillgång

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga

PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga Framtagen i samarbete med sjuksköterskorna Lise-Lotte Landenfelt Gestré och Henrik Ryftenius, Lungfibrosmottagningen, Lung Allergikliniken,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Att leva med KOL Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR ANHÖRIGVÅRDARE INTRODUKTION AV DIALOG VERKTYGET FÖR ANHÖRIGVÅRDARE Resultaten från en ny internationell undersökning har förbättrat vår förståelse för många av de dagliga

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER

ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER ATT LEVA MED PAH: DIALOGVERKTYG FÖR PATIENTER Innehåll Introduktion av Dialogverktyget för patienter...3 Pulmonell arteriell hypertension (PAH)...4 HUR PAH PÅVERKAR VARDAGEN: Resultat från en internationell

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2008-11-03 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt att andas.

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

KOL Min behandlingsplan

KOL Min behandlingsplan KOL Min behandlingsplan Namn: Varför får du den här behandlingsplanen? Behandlingsplanen är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Använd den tillsammans med annan information

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HJÄLP ATT SLUTA RÖKA BÖRJA LEVA FULLT UT HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA RÖKNING ÄR MER ÄN BARA EN DÅLIG VANA För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa. Medicinska studier visar att rökning inte enbart

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen FORMARE 2015 Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen Allmänt om ForMare 50 fakturering. Sker under maj. Träningstillfällena med tränaren avgiftsfritt. Tränarna behöver

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-05-22 Vår beteckning SÖKANDE Actelion Pharmaceuticals Sverige AB Svärdvägen 3A 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem JOBST Allt du bör veta om venösa problem Bästa kund Bland den vuxna befolkningen i den västliga delen av världen antar man att 40 50% män och 50 55% kvinnor lider av sjukdom i venerna i benen* med alla

Läs mer