Granskning av produkter med avseende på rådande kemikalielagstiftning vid CABECO AB

Transkript

1 Granskning av produkter med avseende på rådande kemikalielagstiftning vid CABECO AB Louise Engberg Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 2011

2 Sammanfattning Fordonsindustrin har sedan tidigare varit undantagen från viss europeisk kemikalielagstiftning, som RoHS- och WEEE-direktiven. Industrin berörs även av Reachförordningen. RoHS-direktivet reglerar kemikalieinnehåll i elektriska och elektroniska produkter, medan WEEE-direktivet behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. EU-direktiven har implementerats i svensk lagstiftning genom ett flertal förordningar och föreskrifter. Reach-förordningen är en europeisk kemikalielagstiftning med mål att registrera, utvärdera, godkänna och begränsa kemiska ämnen inom EU. Ämnen som klassificeras som särskilt farliga och därmed berörs av strängare regler finns beskrivna i kandidatförteckningen i Reach-förordningen. CABECO AB är ett företag i Vänersborg som utvecklar och tillverkar diagnoskablar, testkablage och ledningsnät för fordonsindustrin och dess eftermarknad, samt till båtindustrin. Företaget tillverkar en stor del av sina produkter som legotillverkare. Syftet med detta arbete var att undersöka hur CABECO i sin tillverkning av diagnoskablar berörs av rådande lagstiftning, om lagstiftningen efterlevs samt om det förekommer några kemikalier i CABECO:s diagnoskablar som klassificeras som särskilt farliga i ovanstående lagstiftning. Information har insamlats från CABECO, berörda myndigheter och leverantörer, samt en bedömning av vilken roll CABECO och deras produkter får enligt EU-direktiven och Reach har gjorts. CABECO:s diagnoskablar omfattas ännu inte av RoHS-direktivet och inte heller av WEEE-direktivet, eftersom diagnoskablar inte nämns i någon av de produktkategorier i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, där direktivens omfattning regleras. Leverantörer som kontakts har inte redovisat att några särskilt farliga kemikalier, som finns med i kandidatförteckningen i Reach-förordningen, skulle finnas i de komponenter de levererar till CABECO. CABECO bör hålla sig uppdaterade gällande kemikalielagstiftning, och framförallt om RoHS-direktivet, eftersom det genomgår revidering och kan komma att omfatta fler produkter och kemikalier i framtiden än det gör idag. 1

3 Summary The automotive industry has earlier been exepted from some European chemical legislation, like the RoHS- and WEEE Directives. The automotive industry is also regulated by the Reach-regulation. The RoHS Directive regulates the content of chemicals of special concern in electrical and electronic products and the WEEE Directive regulates producer responsibility for waste electrical and electronic equipment. The RoHS Directive and WEEE Directive have been implemented in Swedish legislation through a number of regulations from the authorities. REACH is a European legislation for chemicals which aims to register, evaluate, authorize and restrict chemical substances within the EU. Substances of very high risk that require special regulation are listed on the SVHC-list in the Reach-regulation. CABECO AB is a company in Vänersborg, which develops and produces diagnostic cables for the automotive industry and its aftermarket, and to the boat industry. CABECO produces a large share of its products as subcontractors. The aim of this study was to examine how CABECO in their production of diagnostic cables is affected by prevailing legislation, if CABECO complies with the legislations, and if there are any substances of particular concern in the diagnostic cables which are classified as high risk in the legislation. Information was collected from CABECO, Swedish authorities, suppliers and an assessment to which role CABECO:s diagnostic cables has in the EU Directives and Reach. CABECO:s diagnostic cables are not yet regulated in the RoHS Directive. The diagnostic cables are neither regulated in the WEEE Directive, since the diagnostic cables are not listed in any of the product categories mentioned in Annex 1 in the regulation (2005:209) about producer responsibility for electric and electronic products. The suppliers that were contacted did not give any information of high risk chemicals regulated in the SVHC-list in Reach, which should be a constituent in the parts delivered to CABECO. CABECO should stay updated on all legislation on chemicals in their products and especially the RoHS Directive, since this is currently going through a revision and could therefore come to affect more products and chemicals in the near future. 2

4 Innehåll Sammanfattning...1 Summary...2 Innehåll Inledning Företaget och dess verksamhet Syfte och avgränsningar Metodik Resultat Lagstiftning RoHS-direktivet WEEE-direktivet Reach Hur berörs CABECO av lagstiftningen RoHS-direktivet WEEE-direktivet Reach Ingående komponenter i diagnoskablar AdContact AB Amokabel Bejoken AB Cogra Pro AB ELFA AB Hellerman Tyton Industrilogistik AB Plasthuset i Hoting R. Bosch AB Selco i Trollhättan Swemix AB Tyco Electronics Svenska Diskussion...15 RoHS- och WEEE-direktiven...15 Reach Slutsatser...17 Tackord Referenser...19 Bilaga A. Ingående komponenter i diagnoskablar

5 1 Inledning Fordonsindustrin har, tillsammans med bland annat den medicintekniska industrin, på grund av säkerhetsskäl varit undantagen från lagstadgade krav gällande producentansvar och kemikalieinnehåll. I och med nya lagar och förordningar så har dock även fordonsindustrin fått större krav på sig gällande såväl kemikalieanvändning som produkttillverkning. Lagar som berör industrin är bland annat EU:s kemikalielagstiftning Reach (Europaparlamentet, 2006) samt EU-direktiven RoHS (Europaparlamentet, 2002a) och WEEE (Europaparlamentet, 2002b). WEEE och RoHS-direktiven har implementerats i svensk lagstiftning genom ett flertal förordningar och föreskrifter, vilka skall tillämpas för alla verksamheter de berör (Larsson, Christina, muntligt). Dagens bilar blir mer och mer avancerade i sina elektroniska system med styrning av allt från bränsleinjektion till uppvärmning av säten. För att kunna felsöka och diagnostisera fel i dessa elektroniska system krävs specifika och precisa diagnosverktyg. Diagnoskablarnas uppgift är att överföra informationen från fordonet till diagnosverktygen. Kablarna kan användas för att inhämta information från standardpunkter eller tillverkarspecifika mätpunkter i fordon. Diagnoskablarnas design samt specificitet är viktiga för dess prestanda (CABECO AB, 2010). Beroende på om ett företag tillverkar kemikalier och varor från grunden eller om de köper in dessa från andra företag får de olika roller i distributionskedjan enligt Reach. Även stora bilföretag såsom Volvo är enligt Reach klassificerade som nedströmsanvändare gällande kemiska material i produkterna som de köper in från leverantörer. Detta får till följd att dess skyldigheter är att se till att de produkter som monteras in i dess fordon, och även de som säljs vidare, lever upp till de lagkrav som ställs. Produkters kemiska innehåll måste kunna redovisas, och rätt dokument, exempelvis säkerhetsdatablad, skall skickas med vid leverans till en kund om kemikalierna är hälsoskadliga. Om ett fordon innehåller kemikalier som, enligt Reach, inte kan redovisas så får fordonet inte heller säljas inom EU (ACEA, 2009). Det är viktigt att även underleverantörer lever upp till de kemikaliekrav som ställs för att bibehålla kundkontakter och bli framgångsrika företag på marknaden. Kunder har vid förhandling med nya leverantörer möjlighet att ställa krav på de produkter som de vill köpa, och det ligger därför i leverantörernas intresse att producera produkter som på alla sätt lever upp till olika kemikaliekrav, lagstadgade såväl som kundrelaterade. Om en underleverantör inte lever upp till rimliga krav som ställs har kunden all möjlighet att vända sig till ett annat företag. 1.1 Företaget och dess verksamhet CABECO AB är ett företag i Vänersborg som utvecklar och tillverkar diagnoskablar, testkablage och ledningsnät för fordonsindustrin och dess eftermarknad, samt till båtindustrin. Företaget har varit etablerat i branschen i cirka 20 år. CABECO tillverkar både diagnoskablar för seriemätning och parallellmätning, med fokus på parallellmätning (CABECO, 2010). De kablar som tillverkas säljs främst till företag som Volvo AB, Volvo Car Corporation, Koenigsegg och SPX Service Solutions. Upp till procent av företagets omsättning utgörs av tillverkning och försäljning av diagnoskablar. Företaget har ett 10-tal anställda i Vänersborg, och har förlagt i princip all sin tillverkning till en fabrik i Plzen, Tjeckien. Varor som ska monteras till diagnoskablar packas och skickas till fabriken varannan vecka och vid dessa tillfällen byts dess tillverkningslager i princip ut. Diagnoskablar tillverkas av ett antal delar som monteras och löds samman för att omges med 4

6 en plastkåpa (se Figur 1). CABECO producerar i stor utsträckning sina varor som legotillverkare, vilket innebär att de designar och tillverkar sina produkter i nära kontakt med, och på direkt beställning av sina kunder enligt specifika kundorders. Företaget arbetar även med produkter som på sikt ska säljas under eget varumärke (Weber, Christoffer, muntligt). Figur 1. Diagnoskabel (Cabeco, 2010) I Vänersborg utförs tillverkning av mindre serier samt utveckling av de produkter som sedan ska tillverkas i större serier i fabriken i Tjeckien. Företaget har ingen direkt tillverkning av mindre komponenter själva utan köper in komponenter till diagnoskablarna från andra leverantörer, som de sedan monterar samman till sina specifika produkter (Skoogh, Niklas och Glemring, Sverker, muntligt). CABECO är med sina specifika produkter ett av de marknadsledande företagen i branschen. CABECO är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 (ISO, 2000; CABECO AB, 2010), men företaget har ännu inget miljöcertifikat. Företaget påbörjade under år 2007 arbetet med miljöcertifiering enligt ISO-standarden och har även gjort en miljöutredning (Engström et al., 2007). CABECO vill ligga i framkant på marknaden och med god marginal leva upp till den lagstiftning som finns. För att uppnå detta behövs först information om hur företaget berörs av EU-direktiven samt vad företagets roll innebär i distributionskedjan inom Reach och vilka krav som ställs på företaget. 1.2 Syfte och avgränsningar Syfte med detta arbete var att undersöka huruvida CABECO AB i sin tillverkning av diagnoskablar berörs av och uppfyller rådande lagar i Reach samt EU-direktiven RoHS och WEEE. I arbetet ingår även att undersöka om det finns kemikalier i produktionen som berörs av särskilda restriktioner. Frågeställningarna som arbetet utreder är: Hur berörs företaget av Reach, RoHS samt WEEE? Finns det produkter som innehåller särskilt farliga ämnen som regleras i lagstiftning? Arbetet har avgränsats till att endast undersöka CABECO:s tillverkning av diagnoskablar och innehållet i dessa. Företagets produktion av ledningsnät ingår inte. Övriga avgränsningar är att endast undersöka produktionen i Vänersborg och inte den storskaliga produktionen i Tjeckien. 5

7 2 Metodik Metodiken som använts är framförallt informationsinsamling och sammanställning av befintlig information, samt en bedömning av hur CABECO:s produkter påverkas av den lagstiftning som införts. Arbetet inleddes med inläsning och insamling av den relevanta lagtext som berör företaget (Europaparlamentet, 2002a, 2002b, 2006; Regeringen, 2010) samt samtal med personal på CABECO för att få insikt i företagets verksamhet och hur det kan komma att beröras av de lagar och krav som ställs. Information har hämtats in löpande under arbetets gång. Eftersom arbetet behandlar lagtext som i många fall förändras frekvent har så nya källor som möjligt valts, i första hand från år 2007 och framåt. För att få information om leverantörer och varor i produktionen har CABECO:s produktregister Hybron granskats, och de företag som står för tillverkningen av olika delar har kontaktats. Ytterligare en källa till företagets verksamhet och miljöarbete är den miljöutredning som gjordes år 2007 (Engström et al., 2007). En diagnoskabel (Testkabel ) valdes ut som mall för vilka komponenter som ingår i en diagnoskabel, och det är också leverantörerna för ingående komponenter i den som har kontaktats för information om lagefterlevnad. Frågor som ställdes inriktades främst kring hur respektive komponenter ställer sig till bestämmelser i både RoHS-direktivet och Reachförordningen. De kriterier som avgör vilka kemikalier som är särskilt farliga som regleras i lagstiftningen har begränsats till de som finns med på kandidatförteckningen i Reachförordningen. Information om RoHS- och WEEE-direktivens implementering i svensk lagstiftning har inhämtats via hemsidor på Internet (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Europeiska kommissionen), via mejlkontakt med sakkunniga på de olika myndigheterna samt i möte med sakkunnig på juridiska institutionen (Langlet, David) vid Göteborgs Universitet. Den avgörande informationen om hur CABECO berörs av gällande lagstiftning har till stor del inhämtats genom kontakt med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. 6

8 3 Resultat Nedan behandlas lagstiftningen tillämpbarhet (3.1), hur CABECO berörs (3.2) och vad som mer specifikt gäller för ingående komponenter i diagnoskablar (3.3). 3.1 Lagstiftning Nedan behandlas hur arbetet med aktuella direktiv hanteras av svenska myndigheter RoHS-direktivet RoHS, Restriction of Hazardous Substances (Europaparlamentet, 2002a), är den europeiska unionens direktiv om begränsning av farliga ämnen och innebär att företag som producerar elektriska och elektroniska produkter är direkt ansvariga för att produkterna uppfyller kraven gällande kemiskt innehåll. RoHS trädde i kraft den 13 februari 2003 och började gälla i medlemsländerna från den 1 juli 2006 (Wikipedia, 2010b). Syftet med direktivet är att minska riskerna för människors hälsa och miljö genom att ersätta farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik (Naturvårdsverket, 2009). Genom RoHS-direktivet förbjuds användningen av bly, kadmium, kvicksilver, sexvärt krom eller flamskyddsmedlen PBB och PBDE som överstiger de lagstadgade gränsvärdena. De gränsvärden som är satta är 0,1 viktprocent i homogent material för de reglerade ämnena (Kemikalieinspektionen, 2010e). Direktivets omfattning gäller produkter som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält samt produkter för generering, överföring och mätning av sådan ström/fält, produkter som är avsedda att användas med en spänning på högst 1000 volt växelström eller 1500 volt likström, elektriska glödlampor och belysningsarmatur i hushåll. Direktivet omfattar även produktkategori 1-7 och 10 i bilaga 1A till WEEEdirektivet, och motsvarande kategorier i bilaga 1 till förordning (2005:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (Kemikalieinspektionen, 2010e). RoHS är ett harmoniseringsdirektiv, vilket innebär att samma krav och regler ska implementeras i alla medlemsländer. Därav finns såväl EU-regler som svenska regler för hur direktivet skall tillämpas. Trots att RoHS är ett harmoniserande direktiv så varierar formuleringarna i lagtexten i det specifika EU-dokumentet och de svenska förordningarna i vilka de har implementerats, vilket lämnar visst utrymme för egen tolkning gällande exempelvis vilka produktkategorier som produkter egentligen ingår i (Larsson, Christina, muntligt). RoHS-direktivet har implementerats i svensk lagstiftning genom: - Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. - Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter bilaga 1. KEMI:s föreskrifter: - Kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 2008:2); (Kemikalieinspektionen, 2009) Tillsynsmyndigheter för tillverkare och importörer är Kemikalieinspektionen och kommunerna. Det innebär att det är Kemikalieinspektionen samt kommuner som är ansvariga för att kontrollera och genomföra tillsyn på företag (Kemikalieinspektionen, 2010e). 7

9 EU-kommissionen har lämnat ett förslag om revidering av RoHS-direktivet där det föreslås att även medicintekniska produkter samt övervaknings- och kontrollutrustning ska omfattas. Det nya förslaget innehåller även en prioriteringslista över fler farliga ämnen som kan bli aktuella att reglera i elektriska och elektroniska produkter. Beslut om revideringen kommer att förhandlas under 2009/2010 och beslut fattas gemensamt av rådet och parlamentet (Kemikalieinspektionen, 2010f) WEEE-direktivet WEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment (Europaparlamentet, 2002b), är den europeiska unionens direktiv som behandlar producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Syftet med direktivet är att skydda miljö och människors hälsa genom att förebygga uppkomsten av elavfall, samt att det elavfall som uppstår ska återanvändas och/eller återvinnas (Naturvårdsverket, 2009). WEEE är ett minimidirektiv vilket innebär att lagtexten anger minimikravet för vilka åtgärder länder ska vidta vid implementering. Detta har medfört att direktivet har implementerats på olika sätt i EU:s medlemsländer angående vilka åtgärder man som producent är skyldig att vidta. Vid import till europeiska länder är det därför viktigt att man känner till varje lands regler, definitioner och tillsynsmyndigheter samt att man registrerar sig hos behörig myndighet i varje land. Liksom för RoHS-direktivet så finns både EU-regler och svenska regler för WEEE-direktivet. WEEE-direktivet implementerades i svensk lagstiftning genom förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, som började gälla den 13 augusti WEEE-direktivet har i svensk lagstiftning stöd i följande bestämmelser (Naturvårdsverket, 2010d): - Förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (Regeringen, 2010). - Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer - Förordningsmotiv till (2005:209) - Avfallsförordningen (2001:1063) - Naturvårdsverkets föreskrifter (2005:10) om yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter. - Naturvårdsverkets föreskrifter (2008:14) om lämnande av uppgifter med anledning av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter - Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter - Lag (1985:206) om viten - Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken - Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2007:6) om finansiella garantier till 18 förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter - WEEE-direktivet En elektrisk eller elektronisk produkt som sätts på marknaden av ett företag och vars funktion nämns i någon av produktkategorierna i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter berörs av producentansvaret. De skyldigheter som gäller för producenter är att anmäla sitt företag till EE-registret innan påbörjad försäljning, redovisa sålda, insamlade och behandlade mängder produkter samt kunna redovisa sitt fullgörande av producentansvar. En ytterligare skyldighet är att producenten ska vara med i ett insamlingssystem (Naturvårdsverket, 2010c). 8

10 Det innebär att företaget som satt produkten på marknaden har en skyldighet att samla in och ta hand om avfallet som uppstår när produkten är uttjänt. Om produkten är elektrisk eller elektronisk men dess funktion inte finns beskriven i någon av produktkategorierna i bilaga 1 berörs producenten inte av producentansvaret. Företag som tillverkar elektriska eller elektroniska produkter som legotillverkare erhåller inte producentansvar för produkterna som tillverkas, producentansvaret tillfaller då istället kunden för vilken produkten tillverkas för (Eklund, Lars, muntligt). Tillsynsmyndighet för direktivet är Naturvårdsverket och det är de som har ansvar för att bedriva operativ tillsyn hos företag samt upprätthålla och uppdatera EE-registret. Anmälning till registret skall göras till Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2010a). Figur 2 WEEE-symbolen. När ett företag registrerat sig som producent i EE-registret har det som skyldighet att märka (Linak, 2010). upp sina produkter med den överkorsade soptunnan (Fig. 2). Märkningen anger att produkten har släppts ut på marknaden efter den 12 augusti 2005 (Naturvårdsverket, 2010b) och att den skall samlas in separat och ska återvinnas enligt WEEE (Europaparlamentet, 2002b) Reach Reach, Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, (Europaparlamentet, 2009) är en europeisk kemikalielagstiftning. Den godkändes av EUparlamentet 13 december 2006 och trädde i kraft 1 juni 2007 (Wikipedia, 2010a). Reglerna för Reach finns samlade i en EU-förordning vilket innebär att de kan, och skall, tillämpas direkt i företag utan att de behöver implementeras i svensk lagstiftning. Målen med Reach är registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemiska ämnen inom EU. I lagstiftningen anges att det främst är producenter inom EU och importörer till EU som bär ansvar för att de ämnen som de tillverkar och släpper ut på marknaden inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Det är även dessa aktörer som skall stå för undersökningar för de ämnen och beredningar som de använder, exempelvis riskbedömningar (Kemikalieinspektionen, 2008). Förordningen gäller huvudsakligen kemiska produkter och registreringskrav för dessa, exempelvis för den som tillverkar eller importerar kemiska ämnen eller beredningar. I och med detta ställs även en del nya krav på dem som hanterar och saluför varor som innehåller kemikalier (Kemikalieinspektionen, 2010a). Förordningen medför att alla kemikalier med användning som överstiger 1 ton i vikt per år och per företag och som produceras eller importeras inom EU skall testas med avseende på hälso- och miljöaspekter. Kemikalierna skall även registreras vid Echa, den europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors. Förordningen gäller alla typer av kemikalier, gamla som nya (Wikipedia, 2010a). Inom Reach finns ett antal aktörer i distributionskedjan (Europaparlamentet, 2009): Producent av en vara en fysisk eller juridisk person som producerar en vara eller sätter samman den inom gemenskapen. Tillverkare en fysisk eller juridisk person som är etablerad i gemenskapen och tillverkar ett ämne inom gemenskapen. Importör en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och ansvarar för import. Varans producent/importör en fysisk eller juridisk person som är etablerad i gemenskapen och ansvarar för import. 9

11 Nedströmsanvändare en fysisk eller juridisk person som är annat än tillverkare och importör, som är etablerad i gemenskapen och använder ett ämne antingen som sådant eller ingående i en blandning i sin industriella eller professionella verksamhet. En distributör eller konsument är inte en nedströmsanvändare. En återimportör som undantas enligt artikel 2.7 c skall betraktas som en nedströmsanvändare. Distributör en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen, även en återförsäljare, och som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden antingen som sådant eller som ingår i en blandning för en tredje parts räkning. Registrant den tillverkare eller importör av ett ämne eller den producent eller importör av en vara som lämnar in en registreringsanmälan för ett ämne. Beroende på vilken roll ett företag har i distributionskedjan så har man olika stora krav på sig angående ansvar och skyldigheter gällande kemikalier, registrering och användning. En aktör som använder ett ämne i sin industriella eller professionella verksamhet och inte tillverkar denna själv klassificeras som nedströmsanvändare (Europaparlamentet, 2006a). De krav som ställs på nedströmsanvändare står i Artikel 37 och 38 i Reach-förordningen, och utgörs exempelvis av att nedströmsanvändare skall ha rätt att skriftligen lämna information angående användning av ämnen till tillverkare, importörer, nedströmsanvändare eller distributörer som levererar ett ämne. Ytterligare krav som ställs på nedströmsanvändare är att se till att användningen av kemiska ämnen är säker genom att exempelvis följa de skyddsåtgärder som rekommenderas från leverantörer. I de fall där nedströmsanvändaren använder ämnet på annat sätt än leverantörer rekommenderar behöver de anmäla sin användning till Echa, och i vissa fall göra en egen säkerhetsbedömning (Kemikalieinspektionen, 2009). Inom Reach skiljs det mellan ämnen, beredningar och varor. Ämnen och beredningar skall som nämnt ovan riskbedömas av tillverkare, producenter eller importörer. Företag som tillverkar, importerar och säljer varor kan beröras av Reach. Det producenter av exempelvis varor ska vara extra uppmärksamma på är kandidatförteckningen (artikel 59 i Reach) där kemiska ämnen som kan medföra allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön finns listade (Kemikalieinspektionen, 2010c). Kandidatförteckningen uppdateras frekvent och nya ämnen läggs till. Om en vara innehåller halter av ämnen som finns med på kandidatförteckningen, som överstiger 0,1 viktprocent, skall producenten av varan göra en anmälan till Echa. Detta krav gäller om ämnet inte tidigare registrerats för samma användning, samt om mängden av ämnet är större än 1 ton per producent och år (Kemikalieinspektionen, 2010d). Nedströmsanvändare som producerar varor innehållandes mer än 0,1 procent av ett ämne som finns på kandidatförteckningen ska även lämna information om säker användning till sina kunder (Kemikalieinspektionen, 2010c). 3.2 Hur berörs CABECO av lagstiftningen RoHS-direktivet För att ta reda på hur CABECO berörs av direktivet krävs att man tittar i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter där direktivets omfattning finns. De specifika produktkategorierna 1-7 samt 10 omfattas idag av EU-direktivet. Vid bedömning av diagnoskablar som produkt och jämförelse med produktkategorierna är det något svåravgjort, men om någon kategori ska väljas ut passar diagnoskablarna bäst in under kategori 9, Övervaknings- och kontrollutrustning. Denna kategori omfattas än så länge inte av RoHS-direktivet vilket betyder att CABECO än så länge står utan lagkrav att leva upp till gällande RoHS-direktivet. Vid närmare granskning av vilka 10

12 funktioner som nämns för produkter i produktkategori 9 passar inte diagnoskablar in under någon funktion enligt dagens RoHS-direktiv. För att en produkt ska omfattas av direktivet krävs att funktionen nämns i bilaga 1 till förordning (2005:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Som en förebyggande åtgärd kontrollerades CABECO:s leverantörers efterlevnad enligt RoHS. Där framgick att de leverantörer som berörs av direktivet även efterlever det. Som nämnt i ovan, arbetar EU-kommissionen med en revidering av direktivet vilket om den godkänns troligtvis kommer innebära att CABECO så småningom kommer att omfattas av RoHS-direktivet, och därför bör hålla sig uppdaterade över vad nya bestämmelser kan innebära för företagets verksamhet WEEE-direktivet Enligt 3 i förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter klassificeras den som producent som: 1. tillverkar och under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter 2. under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter som saknar varumärke som kan hänföras till en sådan tillverkare som avses i 1, eller 3. yrkesmässigt för in elektriska och elektroniska produkter till Sverige eller för ut sådana produkter från Sverige till ett annat land i Europeiska Unionen. CABECO tillverkar och säljer elektriska och elektroniska produkter, men när man granskar bilaga 1 i förordningen så blir bedömningen liknande den för RoHS-direktivet. Diagnoskablar tycks passa in under produktkategori 9 Övervaknings- och kontrollutrustning, men vid närmare granskning av vilka funktioner som finns nämnda i produktkategorin passar diagnoskablar inte in i någon av funktionerna. Att diagnoskablarnas funktion inte finns beskriven innebär att CABECO inte har något producentansvar för diagnoskablar som de tillverkar, och därför inte berörs av de skyldigheter som producentansvar innebär. Ytterligare en viktig del i bedömningen av WEEE-direktivet är att ett företag inte berörs av producentansvar om det är en legotillverkare. I fallet med legotillverkare är det kunden som har producentansvar och ska se till att producentansvaret uppfylls. Det betyder att CABECO inte har något producentansvar för de produkter som de är legotillverkare för, även om produkterna skulle beröras av WEEE-direktivet. CABECO har även en annan produktion av elektriska produkter förutom diagnoskablar, exempelvis ledningsnät. Det är därför viktigt att undersöka även hur dessa produkter berörs av WEEE-direktivet, om CABECO har producentansvar för dessa eller inte Reach Diagnoskablar räknas som varor och ska därmed följa reglerna för vad som gäller för Reach och varor. CABECO klassificeras som en nedströmsanvändare i distributionskedjan, eftersom företaget köper in komponenter från leverantörer och inte har någon egen kemikalietillverkning inom företaget. I de fall där komponenter som CABECO köper in innehåller ämnen som finns med i kandidatförteckningen i Reach, och förekommer i mängder över 0,1 viktprocent av ett särskilt farligt ämne, ska information om säker användning ges från leverantörer till företaget. Om CABECO:s diagnoskablar i sin tur innehåller motsvarande mängder av ämnen som finns med på kandidatförteckningen ska företaget även lämna information till sina kunder. 11

13 Många av CABECO:s leverantörer är själva nedströmsanvändare och har i sin tur ansvar att hålla sig uppdaterade angående kandidatförteckningen och eventuella varor som innehåller ämnen som finns med i den. Om ämnen finns registrerade på kandidatförteckningen ska de skicka med information till CABECO vid leverans. Eftersom kandidatförteckningen uppdateras är det viktigt att hålla sig informerad om eventuella tillägg görs i förteckningen som påverkar ens produktion. CABECO:s leverantörer visar hög medvetenhet gällande kemikalieinnehåll och hur de berörs av Reach-förordningen samt kandidatförteckningen. Av de komponenter som ingår i diagnoskabeln beskriven i Bilaga A ingår inga kemikalier i mängder över 0,1 procent som finns registrerade i kandidatförteckningen, och om så var fallet vore kunder skyldiga att meddela detta vid första leverans av produkten. 3.3 Ingående komponenter i diagnoskablar I Bilaga A visas innehållsförteckning för en diagnoskabel av vanlig typ. En diagnoskabel innehåller ca 5 huvudkomponenter, och varje huvudkomponent innehåller 7-9 delar från ca 5 leverantörer. Förutom huvudkomponenterna innehåller en diagnoskabel även ett flertal andra delar. Dessa benämns som övrigt i Bilaga A och kommer i exemplet från 7 olika leverantörer. Nedan syns en lista på de leverantörer som nämns för komponenterna i Bilaga A samt information gällande deras lagefterlevnad för Reach-förordningen och RoHS-direktivet. Eftersom CABECO inte berörs av RoHS-direktivet är RoHS-efterlevnaden i nuläget av mindre betydelse, även om det kan komma att spela en större roll i framtiden AdContact AB AdContact AB är inte miljöcertifierat enligt ISO-standard men har en miljöpolicy innehållandes mål för förbättring av företagets miljöarbete, såväl internt som i kontakt med leverantörer. AdContact är nedströmsanvändare enligt Reach. De produkter som CABECO köper från AdContact köps in från två andra leverantörer, CviLux Corporation samt DSG- Canusa GmbH, vilka intygar att de följer bestämmelserna i Reach. Företagen meddelar kunder om några produkter innehåller ämnen som finns med på kandidatförteckningen och förekommer i mängder över 0,1 viktprocent. CviLux Corporation intygar även att företaget lever upp till RoHS-direktivet, samt att de är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 14001:2008 respektive ISO 9001:2008 (Werleberg, Lars-Owe, muntligt) Amokabel Amokabel klassificeras som en nedströmsanvändare enligt Reach-förordningen och har därmed skyldigheter därefter. Företagets kablar innehåller till störst del koppar och polymerer. Koppar omfattas inte av RoHS-direktivet och polymerer är enligt artikel 2.9 i Reachförordningen undantag från lagstiftningen. De specifika kablar som Amokabel levererar till CABECO, RKB 5016, följer lagstiftningen gällande kemikalieinnehåll och innehåller inga substanser som finns med på kandidatförteckningen i Reach. Amokabel har även intygat att de lever upp till RoHS-direktivet. Företaget är miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO respektive ISO 9001 (Sköld, Roland, muntligt). 12

14 3.3.3 Bejoken AB Bejoken AB är ett svenskt distributionsföretag som säljer elektronikkomponenter. Företaget har inget miljöcertifikat men är kvalitetscertifierat enligt ISO Den produkt som levereras till CABECO lever upp till RoHS-direktivet men ingen dokumentation att produkten skulle innehålla ämnen som finns reglerade i kandidatförteckningen i Reach finns (Videsson, Anders, muntligt) Cogra Pro AB Cogra Pro har intygat att de följer RoHS-direktivet. Företaget har även intygat att de nedströmsanvändare enligt Reach, samt att produkter som innehåller ämnen vilka berörs av Reach skall vara registrerade hos Echa i tidigare led i distributionskedjan än Cogra Pro, och därmed även CABECO. Cogra använder lödtenn som är blyfritt och därmed uppfyller RoHSdirektivet. Företaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001 respektive ISO (Kwarnmark, Karin, muntligt) ELFA AB ELFA AB är en av norra Europas största katalogdistributörer av elektronikprodukter. Företaget är såväl miljöcertifierat som kvalitetscertifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2008. Den produkt som CABECO köper in från ELFA innehåller inga ämnen som finns med på kandidatförteckningen i Reach. Ytterligare information finns att få från leverantörer (Kempe, Camilla, muntligt) Hellerman Tyton Hellerman Tyton är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO14001 respektive ISO9001. Företaget säljer vissa produkter innehållandes ämnen som finns reglerade på kandidatförteckningen i Reach. De produkter som Hellerman Tyton levererar till CABECO innehåller inga sådana kemikalier. Produkterna omfattas inte heller av RoHS-direktivet (Wretstam, Johan, muntligt.) Industrilogistik AB Information från leverantören gick inte att få inom tidsramen för detta arbete Plasthuset i Hoting Plasthuset är ett företag som tillverkar plastkåpor till kretskorten i CABECO:s produkter. Företaget är inte miljöcertifierat. Plasthuset i Hoting har ingen information om att de plastkåpor som de levererar till CABECO skulle innehålla några mängder av de ämnena som finns registrerade på kandidatförteckningen i Reach (Wallin, Claes-Göran, muntligt) R. Bosch AB Information från leverantören gick inte att få inom tidsramen för detta arbete. 13

15 Selco i Trollhättan Selco är ett företag som löder kretskort åt CABECO. I lödningen används blyhaltigt tenn av typ Sn63/Pb37. CABECO är än så länge undantagna från RoHS-direktivet och därför har blyhalten idag ingen betydelse för lagefterlevnad av direktivet. Eftersom revidering av RoHSdirektivet pågår är det viktigt att undersöka hur blyhaltigt tenn ställer sig till eventuella nya bestämmelser i direktivet, om det kommer att vara ett undantag eller ej. Att byta tenntyp från blyat till blyfritt tenn skulle innebära stora ekonomiska kostnader för Selco vilket är anledningen till att ingen övergång har skett. Det blyfria tennet har även andra egenskaper än det blyhaltiga vilket gör det svårare att använda i produktionen. Selco använder inga ämnen som finns registrerade på Reach kandidatförteckning (Stenberg, Tommy, muntligt) Swemix AB Swemix AB arbetar med Reach, och kan visa intyg för gällande produkter som levereras till CABECO att de inte innehåller några ämnen som finns med på kandidatförteckningen i Reach. RoHS omfattar inte Swemix eftersom företaget inte producerar elektriska eller elektroniska produkter. Swemix är certifierade enligt ISO14001 (Forsberg, Annette, muntligt) Tyco Electronics Svenska Tyco Electronics är ett företag som tillverkar elektronikkomponenter. Tyco Electronics är en stor koncern med kontor i över 50 länder. Delar av koncernen är miljöcertifierad enligt ISO och företaget arbetar med såväl Reach som RoHS och andra EU-direktiv som berör företagets produkter. Tyco Electronics gör kontinuerliga kontroller för att hålla sig uppdaterade gällande hur lagstiftningen förändras och om nya krav därmed ställs på företaget. Gällande Reach görs kontroller för att se om nya ämnen lagts till på kandidatförteckningen och om några av dessa ämnen ingår i deras produkter (Tyco Electronics, 2010). Intyg för RoHS- och Reach-efterlevnad för de produkter som företaget levererar till CABECO finns att hitta på Tyco Electronics hemsida. 14

16 4 Diskussion RoHS- och WEEE-direktiven RoHS-direktivet är en bra grund för att begränsa farliga och hälsoskadliga ämnen in elektriska och elektroniska produkter. Direktivet berör ett stort antal produkter som nämns i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Bestämmelserna i direktivet utgör goda incitament för ökad återvinning och ett korrekt omhändertagande av elektriska och elektroniska produkter när de är uttjänta. Eftersom direktivet har funnits sedan år 2002 har det blivit en lagstiftning som idag verkar självklar för de flesta företag. RoHS-direktivet berör förvisso inte CABECO idag, även om avvägningen för huruvida de berörs eller inte är något svåravgjord. Det finns i gällande direktivtext, och i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, inga funktioner för produkter i produktkategorierna som berörs av direktivet, som berör diagnoskablarna. Hur direktivet kommer att förändras efter revideringen återstår att se, och om det kommer att förändra CABECO:s roll i det hela. Eftersom många av de av CABECO:s leverantörer som kontaktats hittills, och berörs av RoHS-direktivet, har intygat att deras produkter lever upp till lagkrav i direktivet finns ingen större anledning att tro att de inte kommer fortsätta arbeta med direktivet, även om nya ämnen/varor kommer att omfattas efter revideringen. Viktigt är också att alla företag som inte berörs idag håller sig informerade om uppdateringar, storföretag som små. Även om det kan vara svårare för småföretag med mer begränsade resurser än storföretag är lagefterlevnaden av lika stor vikt för alla, trots att det av ekonomiska skäl kan tyckas orimligt för vissa företag. Den tydligaste produkten som ingår i CABECO:s diagnoskablar som skulle kunna komma att omfattas av RoHS-direktivet efter revidering är det blyhaltiga lödtenn som används för att löda kretskorten. Det verkar dock besvärligt att byta ut blyhaltigt till blyfritt eftersom de olika tenntyperna har olika egenskaper som lämpar sig olika bra för lödning. För företag som ska gå över till att användning av blyfritt lödtenn som har en högre smältpunkt krävs en del ekonomiska resurser, vilka kanske inte finns hos alla företag. WEEE-direktivet verkar inte stå inför samma omfattande revidering som RoHS-direktivet, även om de båda omfattar samma produkter. Direktivet som behandlar producentansvar är liksom RoHS-direktivet ett bra incitament för att se till att elektronikavfall faktiskt återvinns och tas omhand. Lagstiftningen utgör såväl ekonomisk som miljömässiga steg mot en hållbar utveckling som är så omdiskuterad och eftertraktad i världen idag. Om ett företag har producentansvar eller inte beror på produkten och under vilka villkor den har producerats. För CABECO:s del gäller inget producentansvar för de diagnoskablar och produkter som företaget tillverkar som legotillverkare för kunder. Företaget kommer däremot ha producentansvar för de produkter som de säljer till kunder under eget varumärke. För företag som tillverkar olika typer av produkter på detta sätt, både som legotillverkare och egentillverkare, kan det bli rörigt med WEEE-direktivet. Företaget får producentansvar för de produkter som säljs under eget varumärke men inte de andra produkterna. För ett företag i den positionen kan det bli svårt att få överblick för vilka produkter företaget själva ansvarar för och inte. Viktigt är att en anmälan görs till Naturvårdsverket och att de produkter man 15

17 själv tillverkar under eget varumärke redovisas. Så länge anmälan görs bör det bli mindre komplicerat att hålla reda på producentansvaret för sina produkter. Reach Det är inga större svårigheter att avgöra vilken roll ett företag får i distributionskedjan enligt Reach, men vilka skyldigheter de medför är inte lika självklart. Förordningen skiljer på kemiska ämnen, beredningar och varor och beroende på vilken av dessa man producerar får man olika krav. Som nedströmsanvändare och producent av varor har ett företag bland annat skyldighet att lämna information till kunder om en vara innehåller 0,1 viktprocent av ett ämne som regleras i kandidatförteckningen i Reach. Förordningen har funnits i några år och av de företag som kontaktats för denna rapport har inga företag upptäckts som inte följer de skyldigheter som förordningen ställer. Kunskapen om Reach har dock verkat varierande mellan olika företag, mindre familjeföretag kanske inte har samma resurser som större och saknar möjligheten att ha en miljöansvarig som i princip enbart arbetar med miljön på företaget. I och med att samma krav ställs på alla nedströmsanvändare är det dock viktigt att alla småföretag tar sitt ansvar angående skyldigheter de har. Företag kan se det som ett hinder att det inte är helt lätt att få en överblick över Reach, då olika bestämmelser och skyldigheter gäller beroende på hur företag kommer i kontakt med kemikalier, om det är i ren form, i en beredning eller i en vara. Som nedströmsanvändare är det inte helt lätt att få information om kemikalieinnehåll i produkter, dels för att många företag är ovilliga att lämna ut recept för sina produkter, dels för att nedströmsanvändare kan finnas i många led. Som kund hos ett företag är det inte heller säkert att det är företaget som köper in produkten direkt från producenten utan att det finns fler nedströmsanvändare innan man kommer fram till själva ursprungsproducenten. Det kan därför skapas långa led av företag att kontakta för att få rätt information. Frågan är om det kan bli som följd att det slarvas med information om kemikalieinnehåll i produkter när de transporteras mellan många olika företag? För CABECO:s del gäller att de ska få information från leverantörer om produkter de köper in innehåller några ämnen som överstiger gränsvärden som finns reglerade i kandidatförteckningen i Reach. Ett enkelt sätt för att hålla sig informerad om hur Reach efterlevs av leverantörer, trots deras skyldigheter att meddela särskilt reglerade ämnen, är att be om information gällande lagstiftningen. Det vanligaste är att be om informationen i samband med första leveransen av produkter men information kan även fås i efterhand. Vissa av CABECO:s leverantörer som kontaktats har inte inom tidsramen för undersökningen visat intyg för specifika produkter och lagefterlevnad. De personer som har lämnat information på dessa företag har ändå kunnat lämna information att de specifika produkterna troligtvis inte innehåller några ämnen som regleras som särskilt farliga i kandidatförteckningen i Reach-förordningen. För att få ytterligare information från dessa företag kan det vara bra att bibehålla kontakt. Om det skulle vara så att dessa produkter innehåller ämnen som regleras i kandidatförteckningen är det upp till CABECO att lämna information till sina kunder om diagnoskablarna de levererar innehåller mer än 0,1 viktprocent av ämnet i fråga som regleras. 16

18 5 Slutsatser Utifrån studier av CABECO:s produkter gällande kemikalielagstiftning Reach, RoHS- samt WEEE-direktivet kan följande slutsatser dras: RoHS-direktivet berör ännu inte CABECO:s diagnoskablar, eftersom diagnoskablars funktion inte nämns i någon av produktkategorierna i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter eller bilaga 1B i WEEE-direktivet. Fordonsindustrin är fortfarande undantagen från RoHSdirektivet. En revidering av direktivet pågår vilket innebär att det är viktigt att vara uppmärksam på eventuella nya bestämmelser som följer. CABECO:s produkter innehåller inga ämnen som är särskilt reglerade i RoHSdirektivet idag men det blyhaltiga lödtenn som används i viss produktion bör följas upp när det nya RoHS-direktivet träder i kraft. Enligt WEEE-direktivet nämns inte CABECO:s diagnoskablar i någon av produktkategorierna i bilaga 1 till förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, eller bilaga 1B i WEEE-direktivet. Företagets produktion av andra produkter, exempelvis ledningsnät kan dock vara bra att undersöka. Det producentansvar som regleras i WEEE-direktivet berör inte CABECO och sådana produkter företaget producerar som legotillverkare, endast de produkter som företaget producerar och säljer under eget varumärke. CABECO klassificeras som nedströmsanvändare och producent av varor enligt Reachförordningen. Inga av de komponenter som undersökts innehåller mängder över 0,1 viktprocent i homogent material av reglerade ämnen som finns med på kandidatförteckningen i Reach-förordningen. Det har dock inte varit möjligt att få reda på om de produkter som CABECO köper in överhuvudtaget innehåller några halter av ämnen som finns reglerade i kandidatförteckningen. 17

19 Tackord Jag vill tacka alla som har hjälpt mig under arbetets gång, Anna Jonson Sahlberg på Miljöbron som förmedlade projektet till mig, personalen på CABECO i Vänersborg för ett vänligt bemötande och all hjälp med informationsinsamling. Jag vill även tacka de företag som hjälpt mig få en inblick i deras miljöarbete samt personal på Naturvårdsverket för hjälp med lagstiftningen. Jag vill rikta ett särskilt tack till mina handledare, Göran Dave på Institutionen för växt- och miljövetenskaper som har hjälpt mig med tips och råd under arbetets gång och Niklas Skoogh på CABECO. 18

20 6 Referenser ACEA. (2009). REACH has significant implications for the European automotive industry, european_automotive_industry/ CABECO AB, Kvalitet, CABECO AB, Diagnostic cable the vital link between vehicle and diagnostic tool, Kemikalieinspektionen (2010f), Aktuellt om RoHS-direktivet, aspx Kemikalieinspektionen (2010a), Kort om Reach som registrerar, godkänner och begränsar kemikalier Kemikalieinspektionen (2009), Nedströmsanvändare, Kemikalieinspektionen (2010b), Reach för nybörjare aspx Kemikalieinspektionen (2008), Reach en ny kemikalielag för en giftfri miljö Kemikalieinspektionen (2010c), Reach och kemikalier i varor, Kemikalieinspektionen (2010d), Reach och varor, aspx Kemikalieinspektionen, (2010e), RoHS-direktivet Linak, (2010), Information om WEEE och RoHS, Naturvårdsverket, (2009), WEEE-direktivet och RoHS-direktivet, /4_WEEE_och_RoHS_AI_ pdf

21 Naturvårdsverket, (2010a), Naturvårdsverkets roll, Naturvårdsverket, (2010b), Märkning, Naturvårdsverket (2010c), Välkommen till EE- och Batteriregistret!, Naturvårdsverket (2010d), Lagar och regler, Tyco Electronics, 2010, Environment, Health and Safety, Wikipedia, (2010a), REACH, Wikipedia, (2010b), RoHS-direktivet, Muntligt Eklund, Lars, Naturvårdsverket, tel. nr: +46 (0) Forsberg, Annette, Swemix AB, tel.nr: +46 (0) Glemring, Sverker, Managing Director, CABECO AB, Vänersborg, tel.nr: +46 (0) Kempe, Camilla, ELFA AB, tel.nr: +46 (0) Kwarnmark, Karin, Cogra Pro AB, tel. nr: +46 (0) Larsson, Christina, inspektör Kemikalieinspektionen, tel.nr: +46 (0) Skoogh, Niklas, Operations Manager, CABECO AB, Vänersborg tel.nr: +46 (0) Sköld, Roland, Quality Manager, Amokabel, tel.nr: +46 (0) Stenberg, Tommy, Selco i Trollhättan, tel.nr: +46 (0) Videsson, Anders, Bejoken AB, tel.nr: +46 (0) Wallin, Claes-Göran, Plasthuset i Hoting, tel.nr: +46 (0) Weber, Christoffer, CEO, CABECO AB, Vänersborg, tel.nr: +46 (0) Werleborg, Lars-Owe, Ad Contact AB, tel.nr: +46 (0)