Hitta ditt sätt att ringa

Transkript

1 Hitta ditt sätt att ringa Slutrapport för försöksverksamhet i Stockholms läns landsting, Habilitering & Hälsa Alternativ telefoni - från särlösning till lösning Elisabet Lindström, Eva Oknemark, Tove Björkheden, Tom Ek, Love Johannesson

2

3 Innehåll Abstract...1 Sammanfattning...3 Bakgrund och genomförande av försöken...5 Bakgrund och syfte...5 Förväntad projektnytta...6 Projektorganisation och samarbetspartners...6 Projektgenomförande...7 Projektresultat och projektmål...8 Delprojekt Genomförande...8 Resultat...12 Brukaren/användaren...12 Fallbeskrivning Deltagare 1 (D1)...12 Fallbeskrivning Deltagare 2 (D2)...12 Fallbeskrivning Deltagare 3 (D3)...13 Delprojekt Genomförande...15 Resultat...16 Brukaren/användaren...16 Projektdeltagare 1 Albin 13 år...16 Projektdeltagare 2 Bea 17 år...17 Projektdeltagare 3 Cecilia 28 år...19 Projektdeltagare 4 Daniel Projektdeltagare 5 Ella 54 år...21 Delprojekt Genomförande...23 Resultat...24 Nytta för målgruppen personer med talsvårigheter...32 Landstinget/regionen...32 Befintlig organisation för re-/habilitering och hjälpmedelsförsörjning 32 Organisationen och projektet...34 Analys och slutsatser...36 Brukarens perspektiv...36 Förskrivning, fritt val, stöd...37 Projektresultat - framtida arbete inom landstinget/regionen...37 Hjälpmedel och/eller konsumentteknik...38 Bilagor...38

4 Abstract Speech and occupational therapists and technicians participated in this project, which was conducted by the department of Habilitation and Health, within Stockholm County Council. The subjects were individuals within the habilitation target group with a specific need for visual feedback during their distance communication, e.i. people with developmental or physical disabilities or acquired brain injury. A large proportion of those who turn to Habilitation and Health for support have speech, language or voice defects, and therefore belong to the target group for alternative telephony. Within this target group cognitive difficulties are often the primary reason for the problems that occur within the areas communication, interaction, language and reading/writing ability, leading to the need for alternative telephony. The overall purpose of this project was to increase the awareness of and knowledge concerning alternative telephony within Habilitation and Health. The project was conducted in three parts: Part 1 was carried out in the form of a study group using the product Skype, from which information and experience was acquired and documented. The participants were 3 clients of the Speech Service (Taltjänst). Conclusions: Skype was a good form of distance communication for several participants, but a great deal of individual support was required. In light of this, it is questionable as to whether a study group is a good method for introducing Skype. Factors such as computer skills and a supportive social network proved to be important in order to succeed in using Skype. The manuals that were created, rapidly became outdated and several participants had little use for them. Part 2 was carried out in the form of 5 case studies, in which the possibility of using different methods for distance communication were explored for individuals with developmental disabilities and different ages. Conclusions: all of the project participants improved their possibilities for remote communication using consumer products, but problems were encountered when integrating cognitive and face to face communication aids with several of the distance communication solutions. 1

5 Part 3 consisted of the development of methodological supporting material concerning alternative telephony for users and caregivers within Habilitation and Health. In addition, the show apartment of the organisation Manage More (Klara Mera) was equipped with the appropriate technology for testing various solutions for distance communication. This supporting material will be published on Habilitation and Health s intranet and on Manage More s webpage. It was noted that many people within the target group need support for cognition, face to face communication and distance communication, preferably within the same product. For the user, functionality is the main focus; the solution may be a prescribed aid, a consumer product or relevant support when starting to use a specific service. It is therefore important that collaboration is continued and responsibilities are defined between the concerned units of the County Council, within the area of alternative telephony. The project has generated an increased knowledge within Habilitation and Health as to how the users possibilities of distance communication can be improved. Furthermore, the employees have received tools such as methodological support and equipment for distance communication in Manage More s show apartment. 2

6 Sammanfattning Projektet har bedrivits av Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting. I projektet har logopeder, arbetsterapeut och tekniker medverkat. Projektdeltagare har varit personer inom habiliteringens målgrupper som har behov av visuell återkoppling i sin fjärrkommunikation: personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder eller förvärvad hjärnskada. En stor del av de som kan söka stöd inom Habilitering & Hälsa har språktal- eller röstskada och hör därmed till målgruppen för alternativ telefoni. I denna grupp är den kognitiva problematiken oftast huvudorsak till de svårigheter med kommunikation och samspel, språk samt läs- och skrivförmåga som leder till behov av alternativ telefoni. Det övergripande syftet har varit att öka medvetenhet och kunskap om alternativ telefoni inom Habilitering & Hälsa. Projektet har genomförts som tre delar: Delprojekt 1 har genomfört, samlat och dokumenterat erfarenheter från en studiecirkel med Skype. Deltagare var 3 klienter på Taltjänst. Slutsats: Skype var ett bra sätt att fjärrkommunicera för flera deltagare, men mycket individuellt stöd behövdes. Det är därför tveksamt om studiecirkel är en bra form för att komma igång med Skype. Faktorer som datorvana, stöd i nätverket visade sig vara viktiga. De manualer som tagits fram blev snabbt inaktuella och flera deltagare hade inte så stor användning av dem. Delprojekt 2 har genomfört 5 fallstudier där möjligheterna till fjärrkommunikation för personer med utvecklingsstörning i olika åldrar undersökts. Slutsats: Samtliga projektdeltagare har med hjälp av konsumentprodukter förbättrat sina möjligheter till fjärrkommunikation, men det har varit problem att integrera hjälpmedel för kognition och närkommunikation i flera av lösningarna. Delprojekt 3 har utarbetat metodstöd till brukare och behandlare inom Habilitering & Hälsa i frågor som rör alternativ telefoni samt utrustat Klara Meras visningslägenhet för att möjliggöra utprovning av teknik för fjärrkommunikation. Metodstödet kommer att publiceras på Habilitering & Hälsas intranät och Klara Meras webbplats. Vi ser att många i målgruppen behöver stöd för kognition, närkommunikation och fjärrkommunikation, gärna i samma produkt. För användaren är funktionen i fokus; lösningen kan vara förskrivningsbart 3

7 hjälpmedel, konsumentprodukt eller hjälp att komma igång med en tjänst. Det är därför angeläget med fortsatt samarbete och tydliggörande av roller och ansvar kring frågor om alternativ telefoni mellan berörda verksamheter inom landtinget. Projektet har genererat ökad kunskap inom Habilitering & Hälsa om hur man kan arbeta för brukarnas möjlighet till fjärrkommunikation. Medarbetarna har också fått tillgång till redskap i arbetet som metodstöd och utrustning för fjärrkommunikation i Klara Meras visningslägenhet. 4

8 Bakgrund och genomförande av försöken Bakgrund och syfte Bland de personer med funktionsnedsättning som medarbetare inom Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting möter, finns ett ökat intresse för produkter som riktar sig till allmänheten. Det kan röra sig om till exempel smartphones och applikationer till dessa, dator med Internet för direktkommunikation och tjänster för att skicka meddelanden för påminnelser. Utvecklingen av ny och användarvänlig vardagsteknik gör att gränsen mellan konsumentprodukter och förskrivningsbara hjälpmedel inte är lika tydlig. Det ställer nya krav på kunskap och uppdrag för förskrivare/behandlare. Behovet av insatser för att tillförsäkra brukare möjligheter att kommunicera på distans uppmärksammas inte alltid inom Habilitering & Hälsa idag. Frågor om fungerande fjärrkommunikation för brukare bör finnas med vid kartläggning av behov, planering och genomförande av insatser. För detta behövs att förskrivare / behandlare ser att detta är angeläget och har redskap för insatser. Projektets övergripande syfte är att uppmärksamma frågan om alternativ telefoni inom vår organisation. Vi ska samla erfarenheter från projektet för att erbjuda metodstöd till förskrivare/behandlare inom Habilitering & Hälsa så att målgruppen på ett effektivt och heltäckande sätt kan få tillgång till för dem användbara produkter och tjänster för alternativ telefoni. Det kan vara såväl förskrivningsbara produkter som produkter som riktar sig till allmänheten. En stor del av de personer som kan söka stöd inom Habilitering & Hälsa har språk- tal- eller röstskada och hör därmed till målgruppen för alternativ telefoni. Ofta är det personernas kognitiva svårigheter som orsakar problemen med språk, kommunikation och samspel. Hos personer med rörelsehinder tillkommer inte sällan tal- och röstproblem. Att använda tecken, bilder och mimik som stöd är vanligt inom målgruppen. Vi vet också att personer med kognitiva svårigheter har stort stöd i visuell återkoppling för att uppfatta information. Ny teknik i form av mer tillgängliga tjänster för videosamtal kan skapa förutsättningar att ta initiativ och praktiskt genomföra fjärrkommunikation. Att kunna se den man pratar med ökar möjligheterna att förstå och göra sig förstådd. Klara Mera är center för kognitivt stöd inom Habilitering & Hälsa, men vi får förvånande sällan frågor om fjärrkommunikation. Vi ser att frågan 5

9 behöver uppmärksammas mer inom organisationen och redskap behöver utvecklas så att personal inom verksamheten har möjlighet att ge stöd till brukare i frågor som rör deras fjärrkommunikation. Klara Mera har många års god erfarenhet av att använda visningsmiljön för att utbilda personal och informera brukare och deras nätverk om olika möjliga lösningar. En del av Klara Meras uppdrag är att erbjuda helt öppen verksamhet där alla som önskar kan besöka visningslägenheten utan remiss eller föranmälan. I uppdraget ingår också som en viktig del att, efter remiss från förskrivare, erbjuda konsultation kring enskilda brukares behov. Lägenheten är utrustad med många exempel på kognitivt stöd; där kan man prova konkret, jämföra alternativ och få underlag att fatta beslut. Med bakgrund av dessa erfarenheter vill vi utveckla visningen i lägenheten till att även omfatta lösningar för alternativ telefoni. Liksom när det gäller kognitivt stöd vill vi visa både förskrivningsbara produkter och konsumentprodukter parallellt för att ge möjlighet för besökare att överblicka och jämföra olika alternativ. Förväntad projektnytta Projektets målgrupp är personer bland Habilitering & Hälsa målgrupper som har stöd av visuell återkoppling i sin fjärrkommunikation, exempelvis personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder eller förvärvad hjärnskada. Bland målgrupperna för det statliga stimulansbidraget till alternativ telefoni finns projektdeltagarna inom gruppen personer med språk-, tal eller röstskada. Den förväntade nyttan med projektet är att tillgodose målgruppens behov av information, möjlighet att prova och stöd att välja den lösning de behöver för att kunna fjärrkommunicera. Det ska göras genom att utveckla metodstöd och bygga upp en visningsmiljö inom Habilitering & Hälsa. Projektorganisation och samarbetspartners Projektmedarbetare har varit fem personer från två verksamheter inom Länscenter, Habilitering & Hälsa: Från Taltjänst har deltagit Tove Björkheden och Tom Ek som är taltjänstolkar och logopeder. Från Klara Mera center för kognitivt stöd har deltagit arbetsterapeut Eva Oknemark, hjälpmedelstekniker Love Johannesson och logoped Elisabet Lindström, som även varit projektledare. 6

10 I projektets styrgrupp har även ingått enhetschefen för de aktuella verksamheterna Carina Fritzson och verksamhetschefen för Länscenter Inga-Lill Kristiansson. Medarbetarnas arbetstid i projektet har varierat mellan 4 till 8 veckotimmar vardera, under projekttiden september 2011 september Arbetet har kontinuerligt följts upp vid möten i projektets styrgrupp. Under projektets gång har möten hållits med EAT Enheten för alternativ telefoni för att informera om projektet, diskutera samarbetsfrågor och teknikfrågor Hjälpmedel Stockholm och Sodexo hjälpmedelsservice för att informera om projektet och diskutera kring förskrivningsbara hjälpmedel möjliga att använda för att kommunicera på distans Afasiföreningen Stockholm för att utbyta idéer och erfarenheter kring Skype användning för personer med tal-, röst- och/eller språkskada. FUB Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna för att informera om projektet och visa exempel Projektet har aktualiserat behov av nya Pictogram och haft dialog med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) i Umeå om utformningen. Vi har haft kontakt med två hjälpmedelsfirmor för att hitta en lösning för en projektdeltagare i behov av anpassad kalender och 3G-videosamtal i samma produkt. Projektgenomförande Projektet har genomförts som tre delar: Delprojekt 1 har genomfört, samlat och dokumenterat erfarenheter från en studiecirkel med Skype. Deltagare var 3-5 klienter på Taltjänst Delprojekt 2 har genomfört 5 fallstudier där möjligheterna till fjärrkommunikation för personer med utvecklingsstörning i olika åldrar undersökts. Delprojekt 3 har utarbetat metodstöd till brukare och behandlare inom Habilitering & Hälsa i frågor som rör alternativ telefoni samt utrustat Klara Meras visningslägenhet för att möjliggöra utprovning av teknik för fjärrkommunikation. 7

11 Projektresultat och projektmål Delprojekt 1 Genomförande I delprojekt 1 genomfördes en studiecirkel med 4 deltagare, som är klienter på Taltjänst Stockholm. Syftet med delprojekt 1 var att utvärdera om Skype är ett bra sätt att fjärrkommunicera på för personer med tal-, röst- och/eller språkskada. Ett delsyfte var även att prova studiecirkeln som form med utgångspunkt i HI:s material "Att ringa med datorn" och att eventuellt komplettera detta material för att det smidigt ska kunna användas av habiliteringens målgrupper. Planering och rekrytering skedde under augusti till oktober 2011, studiecirkeln genomfördes under november till december 2011 och utvärderingen genomfördes vid två tillfällen under februari 2012, samt maj Rekrytering Målgruppen för delprojekt 1 var klienter med tal-, röst- och/eller språkskada. Utifrån erfarenhet har vi sett att dessa personer ofta har ett litet nätverk, är isolerade och saknar kommunikationsförmåga för att kunna ta och bibehålla kontakten med andra. Denna målgrupp faller ofta mellan stolarna när det gäller information kring fjärrkommunikation och de missar då möjligheten till ett alternativt sätt att ta och hålla kontakten med andra. Kriterier vid val av deltagare: Vi eftersträvar en homogen grupp utifrån kognitiva förmågor. Deltagarna har egen dator och Internet. Deltagarna är idag datoranvändare. Vi tror att dessa personer har behållning av Skype utifrån sin tal-, röstoch/eller språkskada. Vi valde ut fem deltagare, samt tre back-up deltagare utifrån kriterierna ovan. En inbjudan skickades ut till dessa fem deltagare. I inbjudan fanns information om cirkeltillfällena samt en kort information om Skype. Taltjänst ringde sedan upp de inbjudna klienterna och informerade ytterligare om Skypestudiecirkeln. I detta skede tackade fyra klienter ja och en klient tackade nej. Ett frågeformulär skickades ut till deltagarna för att få 8

12 en bild av deras förkunskaper och tekniska förutsättningar inför studiecirkeln (Se Tabell 1, sid 29). Studiecirkeln Upplägget för denna Skypestudiecirkel utgick från HI:s material "Att ringa med datorn". Studiecirkeln bestod av tre cirkelträffar och två uppföljningstillfällen. Fyra deltagare tackade ja till studiecirkeln, tre deltagare genomförde hela studiecirkeln. Inför studiecirkeln införskaffades och testades nödvändig teknisk utrustning; hörlurar, mikrofoner, webbkameror, datorer, mobilt bredband, samt det trådlösa bredbandet i lokalerna. Anpassat material tillverkades, så som power-point-presentationer, informationsmaterial, loggböcker, utvärderingsformulär, samt fem Skypemanualer (laminerade i blädderblocksformat) (Se Tabell 1, sid 29) Detta material fick deltagarna med sig hem under studiecirkelns gång. Under samtliga cirkelträffar fick deltagarna kontinuerlig individuell hjälp av cirkelledarna, samt av tekniker, för att klara av de olika momenten av Skypeanvändandet. Första studiecirkelträffen Under första studiecirkelträffen informerade vi kring programmet Skype: vad Skype är, fördelar och nackdelar med Skype, vad som krävs för att använda Skype, samt vem som kan använda Skype. Vi visade även ett Skypesamtal, hjälpte deltagarna att installera Skype, skapa ett eget konto och lägga till kontakter. I hemuppgift fick deltagarna i uppdrag att ringa med Skype till en inlagd kontakt, samt fundera på vilka de har kontakt med på distans och vilka av deras existerande kontakter som har Skype eller skulle vara villiga att installera Skype. Under första träffen presenterades modellen Socialt nätverk som används i utvärderingen av projektet. Socialt nätverk kartlägger hur varje deltagares kontaktnät på distans ser ut i dagsläget. (Inspirerat av Social Networks, Blackstone & Hunt Berg 2003, utgåva i svensk översättning Socialt Nätverk 2007, Specialpedagogiska institutet. Materialet finns nu tillgängligt på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats ) Andra studiecirkelträffen Under andra studiecirkelträffen visade vi hur meddelandefunktionen (chatt) i Skype fungerar och deltagarna fick testa att använda funktionen med varandra och med ledarna. De fick också testa att söka efter och lägga till fler kontakter och ringa till kontakterna både med och utan video. Vi gick 9

13 igenom den föregående hemuppgiften och deltagarna fick denna gång i hemuppgift att fortsätta träna på att ringa med Skype, leta upp och lägga till kontakter på egen hand, samt fundera över vilka ytterligare personer de skulle vilja ha kontakt med på distans. Deltagarnas sociala nätverk gicks individuellt igenom och varje kontakt placerades ut på en av fem cirklar som representerar fem olika kategorier i deltagarnas kontaktnät (Bild 1). Deltagarna markerade därefter på en VAS-skala hur det fungerade att kommunicera på distans med varje kontakt. (Bilaga 1) 1. Livspartners 2. Goda vänner 3. Grannar, bekanta 4. Yrkesverksamma (professionella) 5. Obekanta personer i omvärlden Bild 1 Socialt nätverk, Blackstone & Hunt Berg, Till projektet utformades en egen version av modellen. (Bilaga 2) Tredje studiecirkelträffen Under tredje studiecirkelträffen visade vi hur man lägger till en egen visningsbild, hur man skickar filer via Skype, samt hur man laddar sitt Skypekonto med pengar, för att kunna ringa till vanliga telefoner. Vanliga problem med ljud, mikrofon och webbkamera presenterades och vi diskuterade lösningar. Därefter provade deltagarna att använda alla funktioner vi gått igenom under samtliga studiecirkelträffar, med stöd från cirkelledarna, samt tekniker. Vi gick också igenom den föregående hemuppgiften. Inför denna träff hade cirkelledarna sammanställt VASskalorna ur deltagarnas Sociala nätverk och svaren hade graderats och färgkodats utifrån om fjärrkommunikationen gick bra, okej eller dåligt. Vid varje kontakt i deltagarens sociala nätverk placerades en färgmarkör ut. Under denna träff gick vi igenom cirklarna med färgmarkörer, som på ett konkret sätt visade hur deltagarnas sociala nätverk för distanskommunikation såg ut i dagsläget och hur distanskommunikationen 10

14 fungerade. (Bild 2 nedan) Cirkelträffen avslutades med att deltagarna gjorde en skriftlig utvärdering av studiecirkeln och fick med sig en loggbok hem med syfte att registrera när de ringer med Skype, samt hur det går. Uppföljning 1 Uppföljningstillfälle 1 genomfördes tillsammans med hela gruppen, tre månader efter studiecirkelns genomförande. Tillfället inleddes med en uppföljning och diskussion av hur deltagarnas Skypeanvändning sett ut sedan studiecirkeln har de ringt med Skype, hur har det gått och hur ofta har de ringt? Deltagarna provade sedan alla de funktioner vi gått igenom under samtliga studiecirkelträffar, med stöd från cirkelledarna. Träffen avslutades med ett besök i Klara Meras visningslägenhet där vi tittade på olika lösningar för alternativ telefoni (t.ex. olika surfplattor och smartphones, förskrivningsbar bildtelefon, Skypesamtal mellan surfplatta och smartphone). Uppföljning 2 Uppföljningstillfälle 2 genomfördes individuellt med varje deltagare i deras hem, sex månader efter studiecirkelns genomförande. Fokus för uppföljningen var att titta på deltagarnas sociala nätverk efter medverkan i studiecirkeln. Detta gjordes genom att deltagarna markerade på en VASskala hur det fungerar att kommunicera på distans med de kontakter som de tidigare tagit upp på de sociala cirklarna, samt eventuella nya kontakter. Svaren graderades och färgkodades sedan utifrån om fjärrkommunikationen gick bra, okej eller dåligt och vid varje kontakt i deltagarens sociala nätverk placerades en färgmarkör ut. På så sätt skapades en konkret bild av hur deltagarnas sociala nätverk för distanskommunikation såg ut och hur distanskommunikationen fungerade, före och efter deltagande i Skypestudiecirkeln. (Bild 2 och bild 3) Bild 2 Socialt nätverk före Skypecirkel Bild 3 Socialt nätverk efter Skypecirkel 11

15 Resultat Brukaren/användaren Studiecirkeln startades med fyra deltagare som har tal-, röst- och/eller språkskada. Tre deltagare genomförde hela studiecirkeln. En deltagare hoppade av efter första studiecirkelträffen, eftersom han använde MSN och tyckte att det fungerade bra. Fallbeskrivning Deltagare 1 (D1) Kvinna i 50-årsåldern med CP-skada. Har stora motoriska svårigheter, är rullstolsburen och har dysartri. Använder tal som kommunikationsform, men talet är otydligt. Har en lätt hörselnedsättning. Före Skypecirkeln använde D1 en enkel mobiltelefon/hemtelefon med högtalarfunktion, sms, e-post och Taltjänst för att kommunicera på distans. Hon använde även dator och Internet regelbundet. För att möjliggöra distanskommunikation behöver D1 assistans i allt på grund av sin motoriska funktionsnedsättning. Efter Skypecirkeln är D1 väldigt intresserad av Skype och vill använda Skype, men det finns faktorer i omgivningen som försvårar detta, nämligen assistenternas datorvana. Många av D1:s assistenter har bristande datorkunskaper och på grund av detta vill/får de inte använda D1:s dator. D1 använder idag sällan eller aldrig Skype. Fallbeskrivning Deltagare 2 (D2) Kvinna i 65-årsåldern med afasi efter stroke. Använder tal och skrift som kommunikationsform. Har svårt att producera löpande tal och svårt att hitta ord, både i tal och skrift. Viss påverkan på språkförståelsen. Före Skypecirkeln använde D2 en enkel mobiltelefon och hemtelefon med högtalarfunktion, fax, e-post och Taltjänst för att kommunicera på distans. Hon använde även dator och Internet regelbundet. Efter Skypecirkeln ringer D2 med Skype 2-3 gånger i veckan och tycker det fungerar bra. Hon använder Skype med sex personer i sitt nätverk och med en av dessa kontakter har hon bytt ut tidigare redskap för distanskommunikation (e-post och telefon) till att nu enbart fjärrkommunicera via Skype. 12

16 Fallbeskrivning Deltagare 3 (D3) Man i 65-årsåldern med afasi efter stroke. Använder tal som kommunikationsform. Har vissa motoriska svårigheter, vissa svårigheter att producera tal och hitta ord, viss påverkan på språkförståelsen, skriver stödord. Före Skypecirkeln använde D3 en hemtelefon, både med och utan högtalarfunktion, fax och Taltjänst för att kommunicera på distans. Han använde dator sporadiskt, men hade ingen Internetuppkoppling. Efter Skypecirkeln använder D3 inte Skype för fjärrkommunikation, eftersom han tycker att det är väldigt svårt att manövrera dator och Skype. Under projektperioden var en av cirkelledarna hemma hos D3 och visade honom datorn och Skype, samt såg till att allt fungerade (utöver D3:s deltagande i Skypecirkeln). Han fick då också en anpassad manual på hur dator och Skype skulle startas (utöver de manualer som tillhandahölls under studiecirkeln). Under projektperioden har D3 ringt hemifrån med Skype till en person i sitt nätverk ett par gånger, med stöd från cirkelledarna. D3 skulle behöva mycket mer individuell support gällande datorn för att kunna känna sig bekväm med Skype. En surfplatta presenterades för D3, eftersom den skulle kunna underlätta i användandet av Skype. D3 visade visst intresse för surfplattan, men var vid projektets slut tveksam till inköp. Skype för personer med tal-, röst- och/eller språkskada. Skype kan vara ett bra sätt att fjärrkommunicera på för personer med tal-, röst- och/eller språkskada, om vissa grundförutsättningar uppfylls: Datorvana om man inte kan använda en dator blir det svårt att hänga med i manualer och fokusera på att lära sig Skype. För någon med lite datorvana skulle Skype i en surfplatta kunna vara ett lättare alternativ. Synsätt och motivation ser deltagaren sig som en fjärrkommunicerande individ? Cirkelledarna tror att det finns vinster, men ser deltagarna att vinsten blir större än mödan att lära nytt och omdefiniera sin självbild? Kontaktnätet har deltagaren ett stort kontaktnät och en stöttande omgivning så upplever vi att det är lättare att få Skype att fungera. Kognitiv förmåga om man har kognitiva svårigheter kan Skype vara svårt att få grepp om och använda sig av. Även här skulle Skype i en surfplatta kunna vara ett lättare alternativ. Studiecirkeln som form för inlärning/utlärning av Skype I slutet av den tredje träffen utförde deltagarna en skriftlig utvärdering av Skypestudiecirkeln. Deltagarna tog då ställning till olika parametrar genom att kryssa på en 5-gradig skala (med bilder som kognitivt stöd) (Skalan: 13

17 Jättebra, Bra, Varken bra eller dåligt, Inte så bra, Dåligt). De hade också möjlighet att lämna kommentarer. (Se Bild 4) Deltagarna var generellt positiva till Skypestudiecirkeln och kommenterade att de tyckte det var roligt att delta. Alla tre tyckte att platsen, antal deltagare på kursen och att få prova Skype med varandra var bra eller jättebra. Gällande bakgrundsgenomgången om vad Skype är, kursens upplägg, tidsplaneringen av varje tillfälle, kursledarnas presentation och utdelat material, kommenterade deltagarna att det gick för snabbt, det var för kort tid och för mycket information. Detta är något som cirkelledarna också upplevde under studiecirkelns gång, då deltagarna flera gånger frågade om saker som tidigare gåtts igenom. Detta visar att vi hade behövt gå igenom vissa grundfunktioner mer noggrant och upprepade gånger. Alla deltagarna hade svårt att självständigt följa de anpassade manualerna. Att först ha en gemensam genomgång och att alla sedan gör efter, fungerade med varierat resultat, eftersom de olika deltagare har väldigt olika förutsättningar. Bild 4 Utvärderingsblankett för Skypestudiecirkeln Under samtliga av cirkelträffarna förekom vissa problem med ljud och bild under användandet av Skype, då alla deltagare delade på samma accesspunkt för det trådlösa nätverket, vilket begränsade deras bandbredd. Problem som förekom var bland annat pixlig bild under videosamtalet, bilden vändes upp och ner, ljudet kom inte igång och hackade ibland. Problemen var dock hanterbara och påverkade inte genomförandet av studiecirkeln nämnvärt. Ett annat problem vi stötte på var att manualerna 14

18 som vi tillverkat inte alltid stämde överens med verkligheten. Detta eftersom det ständigt kommer nya uppdateringar av Skype och programmet därför ändrar utseende. En av deltagarna hade en mac-dator, där Skype ser helt annorlunda ut, varför hon inte kunde använda sig av manualerna. Efter genomförd studiecirkel ser vi att det inte är optimalt att använda studiecirkeln som form för att komma igång med Skype, för personer med tal-, röst- och/eller språkskada. Deltagarna som ingick i delprojekt 1 hade behövt betydligt mer individuell support och coachning i inlärningen av Skype. En Skypestudiecirkel skulle istället kunna vara aktuellt i ett senare stadium, då deltagarna är mer bekväma med Skype som program. Då skulle fokus med studiecirkeln vara att knyta kontakter, utvidga sitt kontaktnät och träna på att använda Skype tillsammans. Delprojekt 2 Genomförande Delprojekt 2 har genomfört 5 fallstudier för att undersöka förutsättningarna för alternativ telefoni för personer med utvecklingsstörning och språkskada samt vilka vinster det kan ge personerna. Deltagarna rekryterades via arbetsterapeuter och logopeder inom Habilitering & Hälsa. Urvalskriterier var att hitta deltagare i olika åldrar och med olika typ av problematik. Behandlande arbetsterapeut eller logoped skulle också vara intresserad av att ta aktiv del i projektet och bidra med erfarenheter till delprojekt 3. För att kunna genomföra delprojekt 2 har vi tagit fram och provat material för kartläggning, samtal om fjärrkommunikation samt utvärdering. Det har provats och anpassats efter hand. Det material vi har tagit fram redovisas i delprojekt 3. Vi har köpt in eller installerat teknisk utrustning till Klara Meras visningslägenhet, där projektdeltagarna kunnat prova. Den ungefärliga gången för projektdeltagarna 1. Behandlande logoped eller arbetsterapeut gör en inledande kartläggning av kommunikativa, kognitiva, tekniska och omgivningsmässiga förutsättningar för fjärrkommunikation (Bilaga 3). Denna kartläggning ligger till grund för ett första besök på Klara Mera och en första idé om vilka produkter och tjänster som kan vara aktuella att prova praktiskt. 15

19 2. Besök på Klara Mera (ett eller flera tillfällen) a) Samtal med bildstöd om fjärrkommunikation i syfte att ta reda på vilka personen som man ringer till idag, hur det går samt vilka andra personer man skulle vilja ha kontakt med. b) Konkret visning och test av några sätt att genomföra videosamtal. c) Ta ställning till om det behövs ytterligare kartläggning av förutsättningar, till exempel nätverkets tekniska förutsättningar. 3. Inköp av den produkt som valts, införskaffande av tjänster, eventuellt undersöka andra tekniska lösningar. 4. Projektdeltagaren provar under 3 månader den utrustning som valts. Under den perioden görs uppföljning av personal från Klara Mera och behandlande arbetsterapeut/logoped. Projektdeltagaren eller personer i nätverket gör registrering av hur det går att fjärrkommunicera och om det förekommit tekniska problem. 5. Slutmöte med utvärdering av utfallet/nyttan/ökat antal fjärrkommunikationer. Resultat Brukaren/användaren Projektdeltagare 1 Albin 13 år Albin har provat videosamtal i en surfplatta Kommunikativa och kognitiva förutsättningar enligt inledande kartläggning Albin har omfattande svårigheter med kognition, tal samt läs- och skrivförmåga. Måttliga svårigheter med språkförståelse samt måttliga till lindriga svårigheter med motorik. Han kommunicerar med tecken, röst, mimik och gester. Visar stor vilja att närkommunicera och har ett stort intresse för teknik. Albin saknar möjlighet till självständig fjärrkommunikation och möjlighet att förstå och bli förstådd med talspråk. Omgivningsfaktorer Det finns 7 möjliga personer att fjärrkommunicera med, de har teknisk utrustning och den kompetens som behövs, alternativt tillgång till support. Val av teknik Konsumentprodukt; ipad med möjlighet till mobilsurf via 3G. Denna produkt valdes för att den är en bärbar, handhållen enhet med relativt stor 16

20 skärm, lätthanterlig och har tydligt gränssnitt. Systemet är stabilt och ger möjligheter att låsa de mer avancerade inställningarna. Tillbehör; skyddsskal Otterbox Installationer/tjänster: 3G mobilt bredband, Skype. Användarkonton för Apple, e-post och Skype skapades innan surfplattan lämnades ut. Uppföljning och teknisk support Nätverket hade tidigare erfarenheter av Skype, de som behövde skapa konto och webbkamera klarade det utan support. Teknisk support har behövts vid ett tillfälle, orsak till problem var en bugg i Skype-appen. Två utvärderingar genomfördes i form av Skypesamtal, inga nya problem rapporterades. Hur gick det? Efter 3 månader har Albin haft Skype-kontakt med 8 personer, varav 5 kontakter mer regelbundet. Det är samtliga personer som identifierades vid första mötet, samt en vän bosatt utomlands som tillkommit. Efter cirka en månad började han ta eget initiativ till fjärrkommunikation, och vid några tillfällen har han klarat att själv starta samtal. Han befinner sig fortfarande i en lärprocess. Han är mycket förtjust i surfplattan, bär den med sig och använder den självständigt för andra ändamål, ex bildvisning, filmklipp och enkla spel. Vinster; Albin har möjlighet att fjärrkommunicera. Videosamtal ger honom möjlighet att använda sitt sätt att kommunicera, han kan göra sig förstådd och förstå andra bättre. Möjlighet till videosamtal är en trygghet både för Albin och hans föräldrar när de vistas på olika platser. Hindrande faktorer; Den kognitiva förmågan att bedöma lämpligt avstånd till plattan samt förstå att den man vill prata med inte alltid är anträffbar. Trots ett relativt enkelt gränssnitt krävs ytterligare träning för att Albin ska kunna hantera videosamtal helt självständigt. Projektdeltagare 2 Bea 17 år Bea har provat videosamtal, färdigskrivna sms och talstöd i en smartphone Kommunikativa och kognitiva förutsättningar enligt inledande kartläggning Bea har omfattande svårigheter med tal, läsförmåga och skrivförmåga, måttliga kognitiva svårigheter samt måttliga motoriska svårigheter på grund av en halvsidesförlamning. Hon kommunicerar med mimik, gester, ljud, tecken och Blisskarta. Bea har en bärbar dator med dynamiskt kommunikationsprogram som hon inte använder regelbundet. Saknar möjlighet till självständig 17

21 fjärrkommunikation. Bea befinner sig i en fas i livet när hon ska börja vistas utanför hemmet mer självständigt, kunna vara ensam hemma och det finns planer på korttidsvistelse under helger. Det ökar behovet att kunna fjärrkommunicera för hennes egen trygghet, men även föräldrarnas behov. Omgivningsfaktorer Bea anger 11 personer hon vill fjärrkommunicera med, 8 familjemedlemmar och 3 vänner. Hela familjen har tillgång till smartphone och det finns personer som kan ge teknisk support. Val av teknik Konsumentprodukt; iphone4 med operativsystem OS5. Inställningar i telefonen; Tala markering - en hjälpmedelsfunktion under allmänna inställningar som läser upp markerad text exempelvis i SMS, större text samt förlängd skärmsläckningstid. Tillbehör; bordsställ i plexiglas, neckstrap för att enkelt bära med sig telefonen runt halsen, mjukt skal med öppning för powerknapp Installationer/tjänster; kontantkortsabonnemang, Skype, SMS Templates samt kompletterande tangentbord Emoji. Denna produkt valdes för att den är bärbar och hon kan använda den med en hand. Bea hade god förkunskap om iphone och samtliga personer hon ville fjärrkommunicera med hade iphone. Färdigskrivna SMS, Tala markering och alternativt tangentbord kompenserar svårigheter att läsa och skriva. Vi provade tillsammans med Bea möjligheten att använda kommunikationsdatorn under videosamtal och Bea fick då använda ett plexiglasställ till telefonen Uppföljning och teknisk support För att kunna använda Skype behövs Gmailkonto, Applekonto och Skypekonto. Det uppstod en hel del problem vid uppstarten av telefonen på grund av kontoregistreringen. Under provperioden har det inte förekommit några tekniska problem. Förskrivaren gjorde uppföljning på installerade appar och hjälpte Bea att lägga in färdigskrivna SMS. Ett uppföljningsmöte genomfördes på Klara Mera. Då använde vi Samtalsmatta för utvärdering av programvaror och appar. Hur gick det? Efter 6 månader fjärrkommunicerar Bea med 5 personer. Hon använder oftast SMS, med de närmaste släktingarna ibland också röstsamtal. Hon läser kortare SMS och skriver korta/enkla svar, men hon använder inte talstöd eller alternativt tangentbord med Emojisymboler. Hon gillar sin mobiltelefon, den är inte för tung och lagom stor. Förutom SMS och röstsamtal använder hon funktionerna musikspelare och kamera. Hon får/vill inte ha telefonen under lektionstid och tar den inte med sig till 18

22 skolan. Hon använder inte neckstrap, utan bär telefonen i en öppen väska hängande kring halsen. Vinster; Från att inte haft någon självständig fjärrkommunikation har hon idag kontakt med 5 personer. Hindrande faktorer; Bea befinner sig i en fas där hon inte vill använda kompenserande hjälpmedel som kommunikationsdator eller talstöd. Under projekttiden har Bea slutat grundskolan och börjat gymnasiet och det har varit en svår process. Det finns två viktiga personer i nätverket som vi tror är drivande och bildar rollmodell vad gäller fjärrkommunikation, ingen av dem använder videosamtal. Om de kunde engageras i att visa Bea möjligheterna med videosamtal kunde det hjälpa henne att våga prova. Projektdeltagare 3 Cecilia 28 år Cecilia har provat 3G-videosamtal och anpassad kalender i en smartphone Kommunikativa och kognitiva förutsättningar enligt inledande kartläggning Cecilia har måttliga svårigheter med kognition, språkförståelse samt läs- och skrivförmåga. Hon har lindriga motoriska svårigheter. Cecilia är döv och kommunicerar primärt med teckenspråk. Hon fjärrkommunicerar dagligen med 3G-vidosamtal i sin mobil och använder stationär bildtelefon hemma. Hon har stort behov av att kunna kontakta stödpersoner när hon befinner sig utanför hemmet. Cecilia använder den anpassade kalendern i en Handifon, eftersom hon behöver ha sin planering med Pictogramsymboler och påminnelser med vibrerande larm. Hon tycker det är besvärligt att hålla reda på både mobiltelefon och Handifon och vill ha en och samma telefon till 3G-videosamtal och anpassad kalender. Omgivningsfaktorer Cecilia har 6 personer som hon fjärrkommunicerar med; förutom anhöriga är det även personal på gruppbostad och daglig verksamhet. Hennes kontakter måste kunna teckenspråk. Hon kommer inte på fler några personer hon skulle vilja ha kontakt med. Val av teknik Cecilia har fungerande fjärrkommunikation med stöd av 3G-videosamtal. Det är en teknik som länge använts av personer som är teckenspråkiga. Eftersom tjänsten förmedlas via vanligt mobilsamtal krävs inget konto med inloggning vilket gör den enkel att använda. Det finns få modeller av smartphone som tillhandahåller tjänsten för 3G-videosamtal och det finns en 19

23 risk att tjänsten försvinner i framtiden. Det har visat sig vara mycket svårt att hitta en telefon som både klarar 3Gvideosamtal och kalender med bildstöd. Vi har haft många kontakter med de två hjälpmedelsföretag som tillhandahåller kalendrar med bildstöd. En av dessa kalendrar levereras endast i en smartphone utan framåtriktad kamera vilket gör att videosamtal inte är möjligt. Den andra anpassade kalendern saknade vid projektets start flera funktioner som var viktiga för Cecilia, som veckoöversikt, larm innan aktivitet och val av ljudlöst läge inifrån programmet. Under projekttiden har dess funktioner tillkommit i nya versioner av programmet. När slutrapporten skrivs har vi kommit fram till följande lösning. Konsumentprodukt; Samsung SII Hjälpmedlesprodukt; Premium Comai, installerad i den telefon som projektet tillhandahåller. Teknikern på Klara Mera har installerat de Pictogrambilder som Cecilia använder då de inte igår i Premium Comai. Installationer/tjänster; Cecilia behåller sitt eget abonnemang med tillägg av mobilsurf som krävs till den anpassade kalendern. Appen Vibrate Mode by Force installerades för att Cecilia inte skulle råka aktivera ringsignal av misstag. Uppföljning och teknisk support Vid det första uppföljningstillfället har Cecilia inte kommit igång att använda den anpassade kalendern. På grund av Cecilias kognitiva svårigheter har man beslutat att först komma igång med 3G-videosamtal i den nya telefonen. Det har också varit sämre kontinuitet över sommaren vad gäller stödpersoner och det fanns även tekniska problem, se ovan. Inför nästa uppföljning uppdaterade tekniker på Klara Mera telefonen med ny kalenderversion och app för vibration. I samråd med Cecilia och hennes kontaktperson bestämde vi att hon får förlängd provtid med 2 månader. Vid projektets slut har Cecilia en telefon med utrustning enligt hennes önskemål, men hon har inte hunnit prova den tillräckligt för att kunna utvärdera den. Projektdeltagare 4 Daniel 28 Daniel har provat Videochatt i Facebook på stationär dator Kommunikativa och kognitiva förutsättningar enligt inledande kartläggning Daniel har omfattande svårigheter med läsförmåga, måttliga svårigheter med skrivförmåga och lindriga svårigheter med språkförståelse. Han kommunicerar primärt med tal. Daniel fjärrkommunicerar dagligen med mobiltelefon, fast telefon samt via 20

24 Facebook i dator. Han kan inte skriva och därmed inte chatta på Facebook. Han har ett stort teknikintresse. Omgivningsfaktorer Daniel identifierar 8 personer han fjärrkommunicerar med samt personal på arbete, gruppbostad och habiliteringscenter. Det går bra att fjärrkommunicera via telefon med de personer han vill ringa till. Hans önskemål i projektet är att få hjälp att fjärrkommunicera själv via Facebook. Eftersom han inte kan läsa eller skriva är han beroende av att personalen på gruppbostaden hjälper honom, vilket inkräktar på hans integritet. Val av teknik Konsumentprodukt: webbkamera, headset Installation/tjänster; Videochatt för Facebook, som är ett insticksprogram till webbläsaren Daniel erbjuds att prova talstöd till webbläsaren, men det vill han inte. Han har negativa erfarenheter av talstöd, det låter konstigt. Talstöd skulle kunna öppna möjligheten att läsa och gilla inlägg, också ett sätt att umgås på näten. Uppföljning och teknisk support Daniel har fått hjälp att installera Videochatt for Facebook. Förskrivaren har gjort uppföljningar via hembesök. Vid uppföljningsmötet med Klara Mera via videochatt fick Daniel teknisk support då det var problem med installation och val av ljudenhet till headset. Han behövde också uppdatera versionen av Flash. Hur gick det? Efter 3 månader har Daniel genomfört 4 videosamtal via videochatt i Facebook med två personer. Utvärderingen är svår att göra då det fanns annat som var mer angeläget för Daniel den dagen. Vinster; Det har öppnats en möjlighet för Daniel att fjärrkommunicera själv på Facebook, det sätt många umgås på i dag. Hindrande faktorer; Det är tveksamt om headset är ett kognitivt stöd. Headset underlättar placeringen vid datorn och ljudkvalitet, men det medför krav på att kunna växla mellan högtalare och headset. Antalet sociala kontakter styrs av tillgång till webbkamera hos samtalspartnern, en faktor som är svår att påverka. Projektdeltagare 5 Ella 54 år Ella har provat videosamtal i TV Kommunikativa och kognitiva förutsättningar enligt inledande kartläggning Ella är tvåspråkig och har lindriga svårigheter med tal och språkförståelse på sitt förstaspråk och måttliga till omfattande svårigheter med svenska. Hon 21

25 har omfattande kognitiva svårigheter och omfattande svårigheter med läsoch skrivförmåga. Ella kommunicerar med tal, mimik, gester. Hon har tidigare använt fast telefon och mobiltelefon. I samband med en flytt, samt på grund av åldersrelaterad ohälsa saknar hon nu möjlighet till självständig fjärrkommunikation. Hon blir allt mer beroende av kommunikation på modersmålet. Har framför allt behov av att fjärrkommunicera från hemmet. Omgivningsfaktorer Antalet samtalskontakter styrs av att det ska vara kända personer som talar modersmålet; Ellas syster och en god vän till systern. Möjligen finns behov att fjärrkommunicera mellan daglig verksamhet och gruppbostaden. Hon bor i en nyligen ombyggd gruppbostad utan fast Internetanslutning i hennes lägenhet. Hennes syster har dator med Internet samt smartphone. Val av teknik Konsumentprodukt; MyJoice inklusive webbkamera och handkontroll, TV samt router. MyJoice har ett gränssnitt som är kognitivt tillgängligt, Uppringning sker via SIP-telefoni och tar bort kravet på att vara inloggad. Samtalspartnern ringer med hjälp av en programvara på en dator. Om datorn är igång men ingen svarar, kan samtalet vidarekopplas som röstsamtal till smartphone. Hjälpmedel; bildstöd för struktur och förberedelse. Installation/tjänster; mobilt bredband Telia. Vid utprovningen provade Ella bildtelefonen TM Eftersom det inte gick att anpassa gränssnittet genom att ta bort ikoner för inställning och Internet bedömde vi att det fanns stor risk att Ella skulle hamna fel i programmet. Uppföljning och teknisk support Det har varit många tekniska problem, framför allt med instabilt nätverk. Uppföljning har gjorts med videosamtal till personal och vi har gjort flera hembesök. Under sommaren har det inte funnits struktur och rutiner i gruppbostaden som stöder inträning. Det har också varit svårt för personalen på gruppbostaden att skapa bra rutiner för Ellas fjärrkommunikation samt problem att konsekvent använda bildstöd så att Ella ska förstå vad som ska hända. Ellas hälsoläge/åldersglömska gör att hon haft svårt att byta aktivitet och hon växlar snabbt humör. Vid projektets slut bestämdes i samråd med Elsas anhörig och förskrivare att Elsa får förlängd provtid i ytterligare två månader. 22

26 Delprojekt 3 Genomförande I delprojekt 3 har vi arbetat för att samla och dela med oss av erfarenheter från delprojekt 1 och 2; praktiska erfarenheter, metodstöd och informationsmaterial. Målsättningen är att resultatet ska leva kvar i form av; ökad beredskap att ta upp frågor som handlar om alternativ telefoni/fjärrkommunikation, kunskap om vad alternativ telefoni kan vara samt stöd i det praktiska arbetet Sammanfattning av aktiviteter vi har genomfört Informerat personal inom Habilitering & Hälsa om projektet Hitta ditt sätt att ringa på yrkesträffar, verksamhetsträffar, Klara Meras informationsdag för förskrivare samt Habilitering & Hälsas intranät. Informerat brukare via visningsmiljön på Klara Mera, FUB/Klippans medlemsmöte för Stockholm och möte med Stockholms Afasiförening Inbjudan till fokusgrupp via muntlig och skriftlig information på FUB/Klippans medlemsmöte. 3 personer anmälde sig till fokusgruppen, men samtliga fick sedan förhinder att delta. Initierat samverkansmöten med Enheten för Alternativ Telefoni, hjälpmedelsverksamheten, i syfte att tydliggöra vårdkedjan målgruppens tillgång till fjärrkommunikation. Initierat utveckling av bildstöd och hjälpmedel. Provat och utvärderat produkter, tjänster och HI s studiecirkelmaterial Att ringa med datorn. Gjort manualer i de fall det funnits behov. Tagit fram metodstöd till förskrivare. Materialet innehåller en inledande kartläggning, bildstöd för samtal om fjärrkommunikation och underlag för utvärdering. Samlat erfarenheter från förskrivare som deltagit i delprojekt 2, hur de arbetar med fjärrkommunikation. Planerat och påbörjat arbetet med att delge informationsmaterial, manualer och metodmaterial via webbplatser och intranät. Genomfört en inspirations- och utbildningsdag för förskrivare inom Habilitering & Hälsa. Dagen innehöll: genomgång av begrepp och organisation kring alternativ telefoni, information om och möjlighet att praktiskt prova konsumentprodukter och förskrivningsbara produkter samt idéer om AKK vid fjärrkommunikation. 23

27 Byggt upp visningsmiljö för alternativ telefoni i Klara Meras lägenhet med förskrivningsbara produkter, konsumentprodukter, tjänster för videosamtal och ett lättillgängligt informationsmaterial som alltid kan vara framme för besökare till lägenheten. I visningsmiljön finns; Smartphones, surfplattor, PC-dator med programvaror, appar och tjänster för fjärrkommunikation, bildtelefon för TV, förskrivningsbar bildtelefon, anpassade telefoner för röstsamtal och SMS, tillbehör som headset och bordställ, en smartphone som hanterar 3Gvideosamtal samt ett trådlöst nätverk utanför landstinget nätverk (Bilaga 4). Resultat Här sammanfattar vi våra erfarenheter av vad som behövs för att kunna sätta fokus på fjärrkommunikation inom Habilitering & Hälsas och därmed öka tillgången till bra lösningar till målgruppen. För att nå dit behövs många samverkande komponenter; medvetenhet om frågan, metodstöd, praktisk utrustning/visning, kunskap, stöd i verksamheten. Uppmärksamma behov Det är viktigt att behov av fjärrkommunikation uppmärksammas i olika sammanhang och olika typer av möten inom Habilitering & Hälsa. Ett sätt att nå dit är att sprida information till brukare så att man kan efterfråga det. Förskrivare behöver också känna sig trygga i såväl teknik som regelverk och organisation för att kunna ställa eller ta emot frågor om fjärrkommunikation. Vi tror att Klara Meras konkreta visningsmiljö ger information och kunskap som leder till att behov uppmärksammas i större utsträckning. Även lättillgänglig information på webbplatsen är ett bra redskap. Det är många faktorer som samverkar till bilden av att jag är en person som kan och vill fjärrkommunicera. 24

28 Bild 5 Förutsättningar för fjärrkommunikation: kognitiva, kommunikativa, tekniska och sociala. För att kartlägga behov måste man ta reda på förutsättningar inom flera olika områden. Vilket område man börjar med kan variera, beroende på var information saknas och vilket område som är mest angeläget eller möjligt att utreda. Inledande kartläggning För att ett första möte ska bli så bra som möjligt och för att brukaren ska kunna delta på sina villkor behöver man känna till några grundläggande förutsättningar. Vi har därför tagit fram en blankett som är utformad till förskrivare Insatser kring kommunikation på distans kartläggning av förutsättningar (Bilaga 3). Den innehåller frågor om kommunikativa och kognitiva förutsättningar, metod för kommunikation, teknisk utrustning och hjälpmedel. Den gör det möjligt att samla den information som redan är känd och få en uppfattning om det sammantagna behovet av stöd för kognition, närkommunikation och fjärrkommunikation. Som utgångspunkt har vi använt frågeområdena i Socialt Nätverk (Blackstone & Hunt Berg, 2003). Samtal om fjärrkommunikation I ett inledande samtal tar man reda på vem personen vill kunna fjärrkommunicera med. Det är också viktigt att ta reda på eventuella tidigare erfarenheter av fjärrkommunikation. Vi ställde frågorna; Vilka personer brukar du ringa / ha kontakt med? Hur går det? Vilka personer vill du ringa / ha kontakt med? Personer som hör till Habilitering & Hälsas målgrupper har ofta användning av kognitivt och kommunikativt stöd. Vanligt är att använda bilder för att komma på, hålla fokus i samtalet, värdera och jämföra olika alternativ samt som AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Som kognitivt och kommunikativt stöd för samtalet har vi tagit fram och använt; Bildstöd för olika kategorier av sociala kontakter (Bilaga 5 och 6). Bildstöd för olika sätt att fjärrkommunicera (Bilaga 7). Kort/postitlappar där person och kommunikationssätt kombineras Samtalsmatta/VAS-skalor med bildstöd för värdering 25

29 Sociala cirklar att placera ut korten på för att tydliggöra olika typer av relationer/ kontakter Bilderna är huvudsakligen hämtade från symbolsystemen Pictogram ( och Widgitsymboler ( Personen har valt vilken typ av symboler man önskade använda i samtalet. Dessa symbolsystem är vanliga inom Habilitering & Hälsa och förskrivarna har tillgång till programvara för att skriva ut bilderna. I de fall vi inte har hittat symboler inom dessa system har vi kompletterat med logotyper för verksamheter som Försäkringskassan och med ARASAAC-symboler ( ). Det har ibland varit svårt att hitta lämpliga bilder i symbolsystemen, det finns en eftersläpning i relation till tekniska utvecklingen. Vi har framfört detta behov till Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM som efter våra önskemål tagit fram förslag på 5 nya Pictogramsymboler (Bild 6). Dessa kommer att publiceras oktober 2012 ( Bild 6 Nya Pictogram: skolkamrat, bildmeddelande, chatt, SMS, videosamtal Under projektet har vi ställs inför frågan vilka begrepp vi ska använda. För att ett bildstöd ska fungera väl för personer med kognitiva svårigheter är det ofta viktigt att man benämner föremål/företeelse med ett konsekvent begrepp. Ska man använda ett konkretare, mer lättförståeligt begrepp som kanske inte är helt korrekt till exempel ringa i stället för fjärrkommunicera? Ska man använda välkända produktnamn som samlingsnamn för en tjänst, till exempel Skype i stället för videosamtal? Hur kan man använda det välkända begreppet chatta i relation till samtal? Är det närhet i relation eller åldersrelaterat? Samtidigt som man funderar på vilka begrepp som är rätt att använda pågår utvecklingen i en rasande fart och nya sätt att fjärrkommunicera uppstår. I projektet har vi provat oss fram till en arbetsgång för samtalet som innehåller följande moment: 26

30 Med hjälp av bildstöd tänka igenom och komma fram till vilka man vill fjärrkommunicera med samt på vilket sätt man fjärrkommunicerar med dessa personer. Samtalspartner och typ av teknik för fjärrkommunikation dokumenterades med hjälp av klisteretiketter på en PostIt-lapp. Bild 7 PostIt-lapp med bilder för samtalspartner och sätt att fjärrkommunicera Värdera hur det går genom att använda VAS-skala med bildstöd eller Samtalsmatta. Värderingen markeras på PostIt-lappen i form av en röd, gul eller grön punkt/tuschmarkering. Placera in PostIt-lapparna i cirklar för socialt nätverk. Cirklarna ger stöd att överblicka hur många kontakter, vilken typ av kontakt och kan också ge stöd att komma på ytterligare personer man vill ha kontakt med. De personer man vill ha kontakt med där fungerande fjärrkommunikation saknas, placeras bredvid cirklarna. Idé till detta material har vi hämtat från Socialt Nätverk (Blackstone & Hunt Berg, 2003) Med hjälp av bildstöd komma fram till vilka man skulle vilja fjärrkommunicera med. De som inte har någon fungerande fjärrkommunikation börjar med detta moment. Det är först efter personen har angett vilka man vill fjärrkommunicera med som det går att kartlägga nätverkets förutsättningar vad gäller utrustning och teknikvana. Det finns därför inga frågor om det i den inledande kartläggningen. Det är dock viktiga faktorer att känna till eftersom det påverkar val av teknisk lösning, planering av support samt tillgång till rollmodeller för brukaren. Bild 8 Cirklar för socialt nätverk sammanfattar kartläggningen 27

31 Prova praktiskt För personer med kognitiva svårigheter kan det vara svårt att föreställa sig det man inte själv har upplevt. Det gör det svårt att ta ställning till om man vill prova någon produkt för fjärrkommunikation. Vi anser därför att brukaren tidigt ska erbjudas att prova detta praktiskt och därmed kunna bilda sig en uppfattning om hur det skulle kunna vara att till exempel ringa med videosamtal. I projektet har vi träffat personer vars självbild inte innefattar att kunna fjärrkommunicera och det har varit en lång process att ändra den bilden. Det finns risk att personen uppfattas som omotiverad, när det egentligen handlar om att inte förstå idén eller ha tilltro till sin förmåga. En förutsättning för att prova praktiskt är att det utifrån den inledande kartläggningen finns en ide om vad man ska börja erbjuda att prova. Då behövs utrustning med konsumentprodukter, förskrivningsbara produkter och tjänster som är samlade på ett ställe. Det ger möjlighet att prova och jämföra olika alternativ, ex en förskrivningsbar videotelefon med ex en smartphone. Bild 9 Foto från Klara Meras lägenhet med exempel på produkter för alternativ telefoni Uppföljning och utvärderig hur går det Ett mått för utvärdering är antalet personer man fjärrkommunicerar med före projektet och efter, ett lika viktigt mått kan vara förbättrad möjlighet att göra sig förstådd. Vi har provat lite olika metoder för uppföljning under provperioden och för utvärdering vid det avslutande mötet. Projektdeltagarna har fått anpassade skattningsformulär för att själva eller med stöd av nätverket utvärdera hur det går att fjärrkommunicera. Det har inte alltid genomförts. Vår slutsats är att det har varit ett moment för mycket då det är mycket annat som ska fungera för att fjärrkommunikationen bli av. Vid uppföljningar har vi ofta valt att kontakta personen med utrustning för fjärrkommunikation som provas. Det har varit ett bra sätt att skapa tillfälle för oss att se hur det går och samtidigt gett personen tillfälle att träna och få praktiska erfarenheter. Denna metod har varit tidseffektiv, gett mycket information. Brukaren behöver då inte sitta med vid möten som kan bli 28

32 långa och med svårbegripligt innehåll. Baserat på dessa positiva erfarenheter är det angeläget att Habilitering & Hälsa kan tillhandahålla patientsäkra videosamtal. Vid uppföljningar i form av fysiska möten har vi använt samtalsmatta för utvärdering. Vi har frågat hur det går att använda produkten ur olika aspekter och även frågat hur det går att kommunicera med olika personer. Den senare frågan har vi ibland haft svårigheter att tolka; gäller svaret teknisk funktion, om man fick sagt det man ville eller vad man rent allmänt tycker om personen? Det finns behov att utveckla bildstödet för att kunna göra mer nyanserade utvärderingar. Ett annat utvecklingsområde är att ta fram bildstöd för egenskaper hos produkt/ hjälpmedel som motsvarar abstrakta begrepp som utseende, vikt, storlek och säkerhet. Teknisk support och manualer I projektet har det funnits tillgång till tekniker som har gett teknisk support på konsumentprodukter och de hjälpmedelsprodukter som finns i Klara Meras lägenhet. Det har varit en absolut förutsättning då det ofta ställts höga krav på teknisk kompetens och felsökning. Målgruppens behov av kombinerat stöd för kognition, närkommunikation och fjärrkommunikation gör att det att det ofta krävs individuella anpassningar. Förskrivare behöver också tillgång till en initierad tekniker som kan svara på frågor om vad som finns och vad som kan kombineras Synsättet på manualer har förändrats under projektets gång. Vi tror att man ska skilja på manualer att använda i ett initialt skede för installation/komma igång och manualer att använda i dagligt bruk. För projektdeltagarna har det varit viktigt att börja med att ringa upp och avsluta samtal, däremot är det mindre viktigt hur man installerar program och skapar konton. Det finns till och med risk att det tar bort fokus och risk för felinlärning. Det är en svår avvägning vad gäller hur delaktig personen ska var i den tekniska supporten. I vissa kan det vara viktigt att brukaren vet vad som är utfört, särskilt när det är personens egen apparat. Att göra ett moment praktiskt har genomgående varit den bästa metoden för projektdeltagarna att lära sig handhavandet av produkten. En manual för de viktigaste momenten, som man också tränat praktiskt behöver därför inte vara så omfattande. En lättläst och väl avgränsad manual är också användbar för personal som ska ge stöd. Manualerna behöver vara individanpassade utifrån kognitiv förmåga och den tekniska utrustning man använder. 29

33 Teknisk kompetens och förutsättningar inom Habilitering & Hälsa För att personal inom Habilitering & Hälsa ska kunna tillägna sig en grundläggande teknisk kompetens måste det finnas möjlighet att använda och integrera ny teknik i sitt dagliga arbete. Möjlighet att komma till Klara Mera för konsultation har också en utbildande funktion, vilket vi har sett tidigare när det gäller konsultationer kring kognitivt stöd. Det finns behov av riktade informations- och utbildningsinsatser I slutet av projektet genomförde vi enligt projektplanen utbildningen Fokus på Alternativ Telefoni en inspirations- och utbildningsdag, som ett steg på väg för att sätta fjärrkommunikation på agendan inom Habilitering & Hälsa. Vi såg det som väsentligt att förskrivarna fick möjligheter se exempel och göra egna erfarenheter, för att kunna ta upp och besvara frågor om fjärrkommunikation i kontakt med brukare. Dagen innehöll genomgång av begrepp och organisation kring alternativ telefoni och erfarenheter från projektet. Deltagarna fick se filmer med brukarexempel där bland annat AKK vid fjärrkommunikation fanns med. Hela eftermiddagen ägnades åt att praktiskt prova på fjärrkommunikation. 22 personer deltog i utbildningen och utvärdering visade att de flesta genomgående var mycket nöjda; man hade fått ökade kunskaper inom ämnesområdet och tyckte att kursen var praktiskt användbar. Vi tror att upplägget på dagen var bra, men hade önskat ett större antal deltagare. Det finns sammanlagt 198 arbetsterapeuter och logopeder anställda inom Habilitering & Hälsa och vi nådde alltså cirka 10%. I våra diskussioner under projektets gång har vi ofta återkommit till frågan varför det inte är något stort fokus på fjärrkommunikation. I den enkät vi skickade ut till de 5 förskrivare som deltagit i projektet tog vi med frågan Vilka brister/hinder finns som påverkar din möjlighet att ge insatser kring fjärrkommunikation? som innehöll 7 påståenden och ett frisvar. Svaren redovisas i frekvensordning Påstående - Brist på teknisk kunskap och erfarenhet, 4 st - Det efterfrågas sällan, 3 st - Utrustning saknas på habiliteringscentret, 3 st - Brist på redskap för kartläggning av behov och förutsättningar, 3 st - Det är oklart vilken yrkesgrupp som ska arbeta med det, 2 st - Det är svårt att prioritera på grund av tidsbrist, 2 st - Det är oklart om det ingår i habiliteringens ansvarsområde, 1 st - Annat, 0 30

34 Tillgång till informationsmaterial och metodstöd Ett viktigt syfte med projektet har varit att ta fram redskap för information och insatser som vi kan dela med oss till såväl brukare som förskrivare. Nedan följer en sammanställning av de produkter som finns tillgängliga för alla på vår webbplats eller tillgängliga för förskrivare inom Habilitering & Hälsa via intranätet. Tabell 1. Produkter som resultat av projektet. Produkter Skypemanualer 5 Worddokument för utskrift Frågeformulär inför Skypecirkel PDF-dokument för utskrift Insatser kring kommunikation på distans kartläggning av förutsättningarna Formulär för utskrift eller som digital mall Bildstöd för samtalspartner Sammanställning i PDF-format. Fil för utskrift av klisterbilder i InPrint Bildstöd för teknik vid fjärrkommunikation Sammanställning i PDF-format. Fil för utskrift av klisterbilder i InPrint Inventering av partner för fjärrkommunikation enligt sociala cirklar PDF-dokument för utskrift VAS-skala med bildstöd för utvärdering av fjärrkommunikation PDF-dokument för utskrift Social cirklar PDF-dokument för utskrift i A3 Kort information om några produkter och krav för videosamtal PDF-dokument för utskrift Presentationer för information till brukargrupper Presentationer och material från förskrivarutbildningen Åhörarkopior i PDF-format Det mesta av materialet kommer att publiceras på Klara Meras webbplats och Habilitering & Hälsas intranät. I Klara Meras lägenhet finns dessutom, bläddringsbart i ett bordsställ, en kort information om några produkter och krav för videosamtal. Även manualer för att prova videosamtal i Klara Meras lägenhet kommer att finnas att använda för besökare eller förskrivare. 31

35 Nytta för målgruppen personer med talsvårigheter Projektets nytta för målgruppen kommenteras i redovisningen av de tre delprojekten ovan, samt i avsnittet Analys och slutsatser nedan. Landstinget/regionen Befintlig organisation för re-/habilitering och hjälpmedelsförsörjning Projektet har riktat sig till personer med språk-, tal och röstskada inom Habilitering & Hälsas målgrupper, med speciellt fokus på personer med utvecklingsstörning. I denna grupp är den kognitiva problematiken oftast huvudorsak till de svårigheter med kommunikation och samspel, språk samt läs- och skrivförmåga som leder till behov av alternativ telefoni. Andra grupper som deltagit i projektet är personer med rörelsehinder och personer med förvärvade hjärnskador. Där har motoriska svårigheter och språkproblem i form av afasi varit huvudorsak till behov av alternativ telefoni, men dessa personer har även lindrig kognitiv problematik som lett till problem till exempel att läsa och följa instruktioner i en tydlig manual. Inom Habilitering & Hälsa finns även verksamheter som vänder sig till personer som är dövblinda och personer som är barndomsdöva /hörselskadade, men dessa grupper har inte ingått i projektet. Många personer inom Habilitering & Hälsas målgrupper har kombinationer av flera funktionsnedsättningar och därmed behov av hjälpmedel som kompenserar inom flera områden. Förskrivningsbara hjälpmedel: I Stockholms läns förskrivs hjälpmedel inom områdena kognition och närkommunikation primärt av arbetsterapeut eller logoped. Många av förskrivarna finns inom Habilitering & Hälsa, som organisatoriskt tillhör Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Förskrivare finns också vid verksamheter som rehabkliniker och logopedmottagningar. Två hjälpmedelscentraler tillhandahåller hjälpmedlen: Hjälpmedel Stockholm som drivs av landstinget under SLSO, och servar södra länsdelen, medan centralen för norra länsdelen Sodexo Hjälpmedelsservice är en upphandlad privat aktör. Handifon och Micro Rolltalk är exempel på hjälpmedel som kan förskrivas baserat på behov av kognitivt stöd respektive stöd för närkommunikation. Båda produkterna kan användas för att meddela sig på distans, till exempel 32

36 med SMS, men ger däremot inte möjlighet till videosamtal. Riktlinjerna ger inte underlag att förskriva dessa produkter primärt för att kunna kommunicera på distans. Hjälpmedel för att kommunicera på distans förskrivs och tillhandahålls i Stockholms län av Enheten för Alternativ telefoni. Husläkare, arbetsterapeut och logoped kan remittera till enheten. Verksamheten tillhör organisatoriskt Vuxenrehabiliteringen, Hörsel och balanskliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Bildtelefon TM 9000 och fax är exempel på produkter som kan förskrivas för fjärrkommunikation till personer med språk-, tal och röstskada. Konsumentprodukter som kan användas för fjärrkommunikation, till exempel smartphone eller surfplatta med Skype, förskrivs inte eller lånas ut i Stockholms län, de bekostas av brukaren. Förskrivare kan ibland hjälpa till med råd till exempel inför val av ändamålsenlig hårdvara och applikationer, men detta är beroende av den enskilde förskrivarens kunskap inom området. Förskrivaren kan också vara tveksam att ge råd kring konsumentprodukter eftersom ansvarsfrågan är oklar jämfört med de tydliga riktlinjer som finns vid förskrivning. Fortsatt utredning av frågor kring Fritt val av hjälpmedel kanske kan ge svar och förtydliganden. Under projektet har frågan om förskrivarnas / behandlarnas roll och ansvar lyfts in Habilitering & Hälsa. Det är en målsättning att förskrivare kan informera om olika möjligheter för fjärrkommunikation, uppmärksamma och utreda behov. Projektet har också arbetat för att Habilitering & Hälsa ska kunna erbjuda brukare en miljö för att praktiskt prova och jämföra ett urval av konsumentprodukter och hjälpmedel. Om brukaren önskar ett förskrivningsbart hjälpmedel ska det vara enkelt att få kontakt med hjälpmedelscentral eller Enheten för alternativ telefoni. Metodmaterialet som tagits fram, visningsmiljön som utvecklats och kunskap som genererats i projektet, är redskap för att nå målet. För brukare och anhöriga kommer information och enkla manualer att finnas på Klara Meras och Taltjänsts webbplatser. Även på Idétorget, som är Habilitering & Hälsas öppna verksamhet för datorbaserat stöd, kan besökare få information och se exempel på fjärrkommunikation. 33

37 Organisationen och projektet Hinder och möjligheter som identifierats och åtgärdats/använts Utmaningar för att kunna arbeta med konsumentprodukter för fjärrkommunikation inom landstinget: 1. Kompetens Konsumentprodukter för fjärrkommunikation finns i ett mycket brett utbud av modeller, operativsystem, programvaror / appar och andra tillbehör. Det ställer höga krav på den behandlande personalen att överblicka möjligheter och bedöma fördelar och nackdelar med till exempel olika modeller och märken av smarta mobiltelefoner. Denna kunskap måste finnas om man ska stötta brukare i användning av konsumentprodukter. Inom Habilitering & Hälsa finns en heltidstjänst hjälpmedelstekniker, med placering på Klara Mera, som också ska ge service till flera andra verksamheter. Under projektet har det varit en förutsättning att ha tillgång till denna kompetens för att kunna bygga upp visningsmiljön samt vid val och anpassning av projektdeltagarnas produkter. För att Habilitering & Hälsa ska kunna fortsätta och vidareutveckla arbetet med stöd till brukare kring konsumentprodukter och hjälpmedel, bland annat inom området alternativ telefoni, ser vi det som helt nödvändigt med fortsatt tillgång till tekniskt kunnig personal inom verksamheten, Någon behöver ha i uppdrag att bevaka teknikutveckling inom området, och det är redan svårt för en tekniker att ensam täcka detta behov. För att stärka och bredda kompetensen inom organisationen har projektet anordnat en utbildningsdag för arbetsterapeuter och logopeder. Även informationsmaterial och enkla manualer har tagits fram under projektet, som stöd för behandlande personal. Fortsatta utbildningssatsningar till personalen inom Habilitering & Hälsa är avgörande för att kompetens om fjärrkommunikation ska få genomslag i organisationen. 2. Tekniska förutsättningar inom SLSOs verksamheter Projektet har visat att oklarheter kring hur dator-nätverk fungerar och får användas i landstingsmiljö medför problem när man behöver "efterlikna hemmanätverk", för att kunna prova, visa och ge brukare möjligheter att använda tekniken. Bildtelefoni och videochatt ställer krav på tillräckligt god genomströmning av datatrafiken via Internetuppkopplingen. Trots garantier från SLSOs nätverksavdelning att detta inte skulle vara några problem, var det uppenbart 34

38 att det inte fungerade tillfredställande. Om det lyckades att koppla upp samtalet var kvalitén på ljud och bild så dålig att det var omöjligt att föra ett samtal, Den enda lösningen för videochatt som fungerade godkänt i landstingets nätverk var Skype. Det bekräftades även vid samtal med Enheten för Alternativ Telefoni, som vi samarbetat med under projektet, att vi måste teckna egna fristående internetabonnemang för att få bildtelefoni och videochatt-lösningar att fungera i vår verksamhet. I visningsmiljön har vi tillgång till behandlingsdatorer där vi själva får installera programvaror. Detta är en förutsättning för att kunna prova och visa konsumentteknik. 3. Inköp inom SLSOs verksamheter Regler kring upphandling kan vara ett hinder vid inköp av konsumentteknik till organisationen. Som ett exempel blev det inköpsstopp för ipad inom SLSO under våren Detta hade kunnat göra att en projektdeltagarna inte skulle erbjudits den lösning som vi fann bäst, men det gick att lösa genom att omfördela de ipad som redan fanns inom verksamheten. Även långa upphandlingstider och leveranstider är hindrande faktorer, som vi sett men inte kunnat åtgärda inom projektet. I smarta telefoner och surfplattor distribueras kompletterande programvaror (appar) via inbyggda butiker. För att kunna handla programvaror behöver man tillgång till ett betalkort. Det är inget som finns tillgängligt i vår organisation, vilket begränsat våra möjligheter till inköp av programvara till den sortens utrustning. Detta löstes genom att köpa värdebevis för Apples Appstore och SpendOn kort (kontant kreditkort) för Googles Playstore. Denna lösning innebär en mycket krångligare administration av inköpen, samt extra avgifter. 4. Operatörernas regler för IP-telefoni Under projekttiden startade en diskussion bland teleoperatörer angående IPtelefoni på mobila internetabonnemang. Flera operatörer var intresserade av att strypa möjligheten till denna typ av samtal. Då skulle det inte vara möjligt att videochatta oberoende av var man befann sig geografiskt, vilket var ett önskemål för flera av projektdeltagarna. Otydligheten kring detta under våren 2012 gjorde det problematiskt för oss att rekommendera denna typ av lösning. Under sommaren 2012 kom tydliga direktiv kring vad operatörerna får blockera och vad de måste erbjuda, och detta gör det lättare att ge korrekt information till brukare. 35

39 Hinder och möjligheter som identifierats men inte åtgärdats Hinder som finns inom kommunernas handikappomsorg kan vara personalens kompetens, medvetenhet och utrustning i gruppbostäder. Både verksamheter som drivs i kommunal regi och av privata vårdgivare, behöver uppmärksamma de boendes möjligheter att kommunicera med omvärlden. Grundutrustning i form av uttag för telefon och bredband i alla lägenheter är väsentligt. Analys och slutsatser Brukarens perspektiv Skype kan vara ett bra sätt att fjärrkommunicera på för personer med tal-, röst- och/eller språkskada, men vissa faktorer påverkar: En viss datorvana är nödvändig för att kunna använda Skype i datorn, personens kognitiva svårigheter kan göra Skype svårt att förstå och använda, en stöttande omgivning underlättar för att Skype ska kunna fungera och personens eget synsätt på sig själv som fjärrkommunicerande individ påverkar också utgången. För personer med liten datorvana och/eller kognitiva svårigheter kan Skype i en surfplatta vara ett lättare alternativ. Att använda en studiecirkel som form för att komma igång med Skype är inte optimalt för personer med tal-, röst- och/eller språkskada. En studiecirkel kan istället användas i ett senare skede av Skypeanvändningen i syfte att utvidga sitt kontaktnät för fjärrkommunikation. Egenproducerade manualer blir fort inaktuella eftersom konsumentprodukter ständigt uppdateras och förändras. Det är därför problematiskt att göra anpassade manualer, men ändå nödvändigt för personer med kognitiva svårigheter. Inom projektet har vi tydligt sett behovet, hos Habilitering & Hälsas målgrupper, av stöd för både kognition, närkommunikation och fjärrkommunikation. Funktionerna behöver finnas i samma produkt, och produkten behöver vara smidig och lätt ta med sig. Projektet har visat att det är svårt att hitta produkter som motsvarar detta sammansatta behov. Det är inte rimligt att personer som har kognitiva svårigheter i kombination med rörelsehinder eller hörselskada, också ska behöva hantera flera apparater, om detta är baserat på hur hjälpmedelsförsörjningen är organiserad eller att konsumentprodukter idag inte förskrivs eller lånas ut inom landstinget. 36

40 Förskrivning, fritt val, stöd Projektets inriktning har varit att öka möjligheter för målgruppen att få tillgång till för dem användbara produkter och tjänster för alternativ telefoni, där konsumentteknik är en möjlighet. Projektet har inte tagit ställning till frågorna om förskrivning, fritt val eller stöd. Frågan hur vi kan stödja brukaren att få tillgång till alternativ telefoni är ny inom Habilitering & Hälsa, och projektet har till stor del handlat om att sätta alternativ telefoni på dagordningen inom organisationen. Det är viktigt för personer med kognitiv funktionsnedsättning att få prova konkret, att kunna jämföra alternativ på samma plats vid samma tillfälle. För att ta ställning måste man prova hur det faktiskt fungerar, vilket ofta inte är möjligt i affären. För brukaren är kanske inte frågan hjälpmedel eller inte den viktigaste, även om priset kan hindra inköp av konsumentprodukt. Projektet har strävat efter att kunna erbjuda konkret visning och provning, som ett viktigt steg att kunna ta ställning till användbarhet. När bästa lösning varit en konsumentprodukt har vi kunnat erbjuda projektdeltagaren möjlighet att prova det. I Stockholms Läns Landsting är det HSF (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) som fattar beslut om vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara. Behov av förändringar styrs alltså inte av Habilitering & Hälsa. Däremot kan stöd i hantering av konsumentteknik som alternativ telefoni ingå i uppdraget för medarbetarna som ett led i att öka brukarnas självständighet. Projektresultat - framtida arbete inom landstinget/regionen Det är angeläget att fortsätta och utveckla samarbetet kring frågor om alternativ telefoni, för personer med språk-, tal- och röstskada, mellan Habilitering & Hälsa, Enheten för alternativ telefoni och hjälpmedelscentralerna. Detta är nödvändigt för att brukarna ska få tillgång till ett sammanhållet utbud inom området. En intern utbildningssatsning för att öka medarbetarnas möjligheter att ge brukarna ett gott stöd behövs också. Inom Habilitering & Hälsa finns även verksamheter som vänder sig till personer som är dövblinda och personer som är barndomsdöva /hörselskadade, men dessa grupper har inte ingått i projektet. Andra 37

41 erfarenheter visar dock att dessa målgrupper har ett stort behov av kunskap och stöd när det gäller såväl förskrivningsbar alternativ telefoni som konsumentprodukter. Hjälpmedel och/eller konsumentteknik Projektet har inte tagit ställning till frågorna om förskrivning, fritt val eller stöd, utan har huvudsakligen fokuserat på frågan hur man ger brukaren stöd i hantering av konsumentteknik. Bilagor Bilaga 1 VAS-skala med bildstöd Bilaga 2 Anpassad version av Sociala Cirklar Bilaga 3 Inledande kartläggning Insatser kring kommunikation på distans kartläggning av förutsättningar Bilaga 4 Utrustning som använts och utvärderats i projektet Bilaga 5 Pictogramsymboler - kommunikationspartner Bilaga 6 Widgitsymboler kommunikationspartner Bilaga 7 Pictogramsymboler och Widgitsymboler - teknik för fjärrkommunikation 38

42 Socialt nätverk Vilka personer har jag kontakt med på distans? Cirkel 1 : Livspartners, familj November 2011 Hur fungerar det att kommunicera på distans med Hur fungerar det att kommunicera på distans med Hur fungerar det att kommunicera på distans med Hur fungerar det att kommunicera på distans med Hur fungerar det att kommunicera på distans med

43 Mina kontakter Livspartner, familj Goda vänner Grannar, bekanta Yrkesverksamma, personer som får betalt Obekanta personer Tillverkad av Siri Fritzson för Projekt Alternativ Telefoni Klara Mera center för kognitivt stöd och Taltjänst, Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Idé: Sarah W. Blackston, Mary Hunt Berg (2007), Socialt Nätverk, Manual, Bilagor för kommunikationscirklar ss , Specialpedagogiska institutet

44 Insatser kring kommunikation på distans kartläggning av förutsättningarna Namn: Uppgiftslämnare: Datum: Funktionsnedsättning / diagnos: Språk Tal, motorisk förmåga Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Språkförståelse Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Läsförmåga Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Skrivförmåga Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Andra viktiga förutsättningar Syn Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Insatser kring fjärrkommunikation kartläggning av förutsättningarna Lindström & Oknemark med inspiration från Socialt nätverk SPSM

45 Hörsel Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Motorik Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Kognition Inga svårigheter Lindriga svårigheter Måttliga svårigheter Omfattande svårigheter Kommentar Uttryckssätt Mimik/kroppspråk Gester Vokaliseringar/ljud Tecken/teckenspråk Tal Skrift Kommunikationskarta (icke elektronisk) Pratapparat Datorbaserad programvara för kommunikation Annat Kommunikationssätt på distans, som personen använder Ringa med fast telefon Ringa med mobiltelefon SMS MMS E-post Fax Ringa videosamtal med mobiltelefon (3G) Videochatt i dator ( Skype eller liknande) Videochatt med mobiltelefon ( Skype eller liknande) Någon annan gör det åt personen Annat Insatser kring fjärrkommunikation kartläggning av förutsättningarna Lindström & Oknemark med inspiration från Socialt nätverk SPSM

46 Teknisk utrustning som personen har Mobiltelefon Dator Fast telefon Mobiltelefon med internetuppkoppling Dator med internetuppkoppling Annat Hjälpmedel som personen fått förskrivet Bildtelefon Texttelefon Hörapparat Datorbaserad kommunikationsutrustning Kommunikationskarta el liknande Pekredskap/kontakter Annat Hur ofta kommunicerar personen på distans? Dagligen Någon gång per vecka Någon gång per månad Någon gång per år Aldrig Kommentar Viktiga personer som kan stötta teknikanvändningen Närstående / anhörig Personal Kontaktperson Annan person Andra viktiga faktorer, t ex motivation att kommunicera på avstånd, teknikintresse; Insatser kring fjärrkommunikation kartläggning av förutsättningarna Lindström & Oknemark med inspiration från Socialt nätverk SPSM

47 Hitta ditt sätt att ringa Bilaga 4 Utrustning som har använts och utvärderats i projektet Hitta ditt sätt att ringa Tre stycken Smarphone med inbyggd framåtriktad kamera och operativsystem som tillåter installation av appar / annan programvara. Google Nexus med operativsystem Android 4.1; referensmodell för telefoner med Androidsystemet vilket gör det sannolikt att funktioner i denna telefon även finns på telefoner från andra tillverkare som använder Androidsystemet. Apples iphone4 med operativsystem OS5; en vanlig förekommande produkt med ett stort utbud av appar och hälpmedelsfunktioner inbyggd i systemet som talsyntes och stor text. Samsung GT-P1000 med operativsystem Android 2.3; valdes då den har större skärm, ca 7 tum. Två stycken surfplattor (tablets) med inbyggd framåtriktad kamera och operativsystem som tillåter installation av appar / annan programvara. Surfplattor har betydligt större skärm (ca 10 ) än en smartphone men saknar möjlighet till telefon via 3G. Motorola Xoom med operativsystem Android 3.2 Apples ipad2 med operativsystem OS5. En vanlig produkt med ett stort utbud av appar och hälpmedelsfunktioner som talsyntes och stor text inbyggd i systemet. Appar till smarphones och surfplattor På Klara Mera finns ett urval av appar som kan kompensera kommunikativa och kognitiva svårigheter, som vi kontinuerligt provar och utvärderar. De appar vi använt i projektet redovisas under de projektdeltagare där det är aktuellt. Bildtelefon för TV - MyJoice. Den är utvecklad för personer med kognitiva svårigheter och har ett enkelt gränssnitt och en enkel fjärrkontroll. Två olika produkter som finns som förskrivningsbar bildtelefon. TM9000 från företaget T-meeting. Bildtelefon i en fristående apparat och fungerar utan att personen behöver vara inloggad på någon tjänst. MMX Softphone. En programvara till dator för samtal via bildtelefoni. Programvaran förskrivs tillsammans med en PC-dator. PC-dator med webbkamera och headset. operativsystem Windows XP för att utvärdera olika kommersiella och gratis programvaror för fjärrkommunikation, te.x Skype. Förskrivnigsbart planeringsstöd som levereras i smartphone eller vanlig mobiltelefon. Multi Comai. Ett förskrivningsbart hjälpmedel med kognitivt anpassad kalender som levereras i en Smartphone. På Klara Mera är programmet installerad i en Samsung Galaxy XCover med operativsystem Android 2.3. Handifon med programvaran Handi version Det är ett förskrivningsbart hjälpmedel som bland annat innehåller en kognitivt anpassad telefonbok, förskrivna SMS, talsyntes för uppläsning av text och kalender med bildstöd. Den saknar framåtriktad kamera, internetuppkoppling och tillåter ej nedladdning av program. Under projekttiden har Abilia arbetat med utveckla produkten Handi Defy med programvaran Handi version 5. Den levereras i en smartphone som tillåter nedladdning av program men saknar framåtriktad kamera.

48 Hitta ditt sätt att ringa Bilaga 4 Anpassade telefoner för röstsamtal, SMS En fast telefon med tydliga knappar, stöd för nummerslagning samt högtalare. Tre enkla mobiltelefoner, bland annat med stora knappar och tydlig display. Tillbehör Diverse tillbehör som olika typer av headset, bordsställ för Tablets och Smartphone. Vi har även titta på olika typer av styrsätt som kontaktstyrning och Flexiboard. Programvaror och tjänster till PC, Smartphones och surfplattor för fjärrkommunikation. Vi har provat och utvärderat olika programvaror och tjänster för fjärrkommunikation och valt ut det som vi tror passar målgruppen. Dessa tjänster erbjuder videosamtal/videochatt samt textchat, i något fall också möjlighet att skicka ett inspelat videosamtal. Samtliga tjänster kräver användarkonto, att man är inloggad och tillgång till någon form av Internet. Skype. En vanlig och välkänd tjänst för videosamtal. Det finns programvara dator och mobila enheter som smartphone och surfplattor. Det går att föra videosamtal med mobilt bredband via 3G och vanlig internetuppkoppling. Google Talk. En tjänst från Google som erbjuder videosamtal direkt i webbläsaren utan en installerad programvara. Det gör det möjligt att använda tjänsten på datorer där man själv inte får ändra innehållet. I utrustning med androidsystemet levereras funktionen inbygg och kallas för Talk. Vtok för iphone och ipad, som är kompatibel med Google Talk tjänsten. Talk/Vtok tillåter videosamtal med mobil internetuppkoppling (3G). Facetime. Ett program för videosamtal som ingår i iphone, ipad och nyare datorer från Apple. Tjänsten går bara att använda mellan de Appleprodukter som har programmet och kräver en fast internetuppkoppling eller ett trådlöst nätverk (WiFi). Tango. En tjänst för videosamtal med programvara för dator och mobila enheter. Linphone En kostnadsfri programvara för videosamtal som ur teknisk synvinkel påminner om förskrivningsbar bildtelefon. Kontot för SIP-telefoni skapas hos och tillhandahålls av särskild leverantör. Voxer Ett program för mobila enheter som gör det möjligt att skicka kortare röstmedelanden till varandra, samt dela bilder och kartposition. MMS En tjänst där man kan skicka kortare ljud- och filmklipp, samt stillbilder mellan traditionella mobiltelefoner via 3G-nätet (kräver ej smartphone). Avgiften är ca 1,00-1,50 SEK per meddelande. 3G-videosamtal Tjänst från mobiloperatörerna för att ringa videosamtal över det mobila 3G nätet. Samtalstaxan ligger oftast på ca 1 2 kr / minut och det krävs att telefonmodellen stödjer denna tjänst.

49 "Hitta ditt sätt att ringa" Inventering av kommunikationspartner mamma pappa syster bror barn Mamma Pappa Syster Bror Barn brudgum brud farmor farfar Make Maka Sambo Farmor Farfar pojkvän flickvän grannar mormor morfar Pojkvän Flickvän Granne Mormor Morfar vänner Vän/Kompis Arbetskamrat Skolkamrat God Man personal arbeta skola Personal Kontaktpersonal Personlig Assistent Arbete Skola taxi färdtjänst vårdcentral tandläkare bank Taxi Färdtjänst Vårdcentral Tandläkare Bank sjukhus Sjukvård Habilitering Försäkringskassan

50 "Hitta ditt sätt att ringa" Inventering av kommunikationspartner Mamma Pappa Syster Bror Barn Make Maka Farmor Farfar Sambo Pojkvän Flickvän Mormor Morfar Granne Kompis Vän Arbetskamrat Skolkamrat God Man Personal Kontakpersonal Hemhjälp/personlig ass Arbete Skola Taxi Färdtjänst Vårdcentral Tandläkare Bank Sjukvård Habiliteringen Försäkringskassan

51 "Hitta ditt sätt att ringa" Pictogramsymboler och Widgitsymboler för teknik telefon mobiltelefon Telefon Mobiltelefon SMS Videosamtal Textchatt e-post telefax texttelefon E-post Fax Texttelefon Telefon Mobiltelefon SMS Bildtelefon/ videosamtal Textchatt E-post Fax Texttelefon