Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter

Transkript

1 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr :399

2 Innehåll Kommunbeslut Verksamhetsrapporter Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Vuxenutbildning Skolrapporter Grundskolor: Bukärrsskolan Ekenässkolan Fjordskolan Fjärås Bräckaskolan Varlaskolan Åsa Gårdsskolan Åsaskolan Älvsåkersskolan Frillesåsskolan Fullriggaren Malevik Furulidsskolan Gullregnsskolan Gymnasieskolor: Aranäsgymnasiet Elof Lindälvs gymnasium Gällingeskolan Hedeskolan Hålabäcksskolan Iseråsskolan Kapareskolan Kollaskolan Kullaviksskolan Kyrkbyskolan Presseskolan Smedingeskolan Tingbergsskolan Toråsskolan

3 Kungsbacka kommun Kungsbacka Beslut (25) Dnr: :399 Genomförd regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden april 2009 till och med september Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av Skolinspektionen till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Kungsbacka kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningarna och verksamhetscheferna. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor samt särskolan och vissa delar av vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer inom skolbarnsomsorgen samt föräldrar, personal och chefer inom förskoleverksamheten. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet. Skolinspektionen, Kungsgatan 20, Göteborg Telefon: , Fax:

4 Beslut (25) Dnr: :399 Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 959 Grundskola Obligatorisk särskola 115 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 68 Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 48 Svenskundervisning för invandrare 105 Källa: Uppgifter från Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun ligger utmed kusten strax söder om Göteborg. Kommunen ligger i Hallands län och klassificeras som en förortskommun i Sveriges kommuners och landstings kommunindelning. Antalet invånare var i slutet av 2008 cirka enligt Statistiska Centralbyrån. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning var 39 procent och andelen utrikes födda var 6 procent i kommunen Motsvarande andelar i riket var 35 procent respektive 13 procent. Andelen invånare i åldrarna 7-15 år är högre än i övriga riket. Kommunen hade ett flyttningsnetto på cirka plus 600 personer Utbildningsverksamheten i Kungsbacka kommun leds av två nämnder; Nämnden för Förskola & Grundskola respektive Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. Till respektive nämnd finns förvaltningar knutna vilka leds av förvaltningschefer. Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar, förutom för förskole- och grundskoleverksamheten, för obligatoriska särskolan och skolbarnsomsorg samt korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år. Nämnden ansvarar också för kommunens specialpedagogiska centrum (SPC). Förskolan, grundskolan och obligatoriska särskolan är indelade i åtta pedagogiska enheter. Varje pedagogisk enhet består av en eller flera förskolor och grundskolor som leds av en verksamhetschef. Varje förskola och/eller grundskola leds av en eller flera rektorer. Totalt finns 71 förskolor och 24 kommunala skolor. Huvuddelen av kommunens skolor är organiserade som så kallade F 9-skolor; skolor som omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 9. Grupper inom den obligatoriska särskolan finns vid två av kommunens skolor, Kollaskolan och Varlaskolan, som båda ligger centralt i kommunen. Vid dessa skolor går cirka hälften av de elever som är mottagna i

5 Beslut (25) Dnr: :399 särskolan. Övriga mottagna elever är integrerade i skolor enligt närhetsprincipen, det vill säga de går i den närmast belägna skolan. Kommunen har inom Specialpedagogiskt centrum (SPC) samlat kommungemensamma resurser för arbetet med elever i åldrarna 1-16 år som är i behov av särskilt stöd samt även modersmålsundervisning och kommungemensamma resurser för särskolan. SPC ansvarar även för fem särskilda undervisningsgrupper för elever från kommunens skolor. Nämnden för Förskola & Grundskola har beslutat om en försöksverksamhet som innebär att två av kommunens skolor, Fullriggaren Malevik och Frillesåsskolan, ska vara så kallade kommunala friskolor. Skolorna styrs därmed direkt av Nämnden för Förskola & Grundskola och har en egen skolchef, som har motsvarande uppgifter som förvaltningschefen för sitt område. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar, förutom för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning även för utbildningar inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning (KY), vägledningsenheten samt flyktingmottagningen. Kommunen har två gymnasieskolor, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium. Skolorna har tillsammans 13 nationella och 5 specialutformade program. Individuella program och gymnasiesärskola finns på båda skolorna. Det finns två nationella program, Handels- och administrationsprogrammet (HP) och Hotell- och restaurangprogrammet (HR) samt ett specialutformat program, Park, Miljö, Fastighet och individuella program inom gymnasiesärskolan. Kungsbacka kommun ingår i Göteborgsregionen (GR), tillsammans med tolv andra kommuner. Inom GR finns ett samverkansavtal som gör att eleverna kan välja bland ett stort antal gymnasieutbildningar i hela GR-regionen. Cirka 60 procent av kommunens åringar går i kommunens gymnasieskolor. Av de elever som går i kommunens gymnasieskolor kommer 19 procent från andra kommuner. Inom kommunal vuxenutbildningen erbjuds svenska för invandrare (sfi), särvux och ett antal kurser på grundläggande och gymnasial nivå. Inom enheten Vuxnas lärande vid kompetenscentrum i Kungsbacka bedrivs gymnasial vuxenutbildning. Denna upphandlas och utförs vid tillfället för den regelbundna tillsynen av fyra olika utbildningsanordnare, varav Komvux är en. Inom Kompetenscentrum finns också enheten för vägledning, där alla kommunala studie- och yrkesvägledare är samlade i en enhet. Cirka 30 procent av gymnasiala vuxenutbildningen bedrivs av kommunen och resterande del av externa anordnare. I kommunen finns fem fristående grundskolor och fyra fristående gymnasieskolor. Skolinspektionen har vid huvuddelen av dessa skolor gjort tillsyn i anslutning till tillsynen av den kommunala verksamheten. Undantagen gäller de skolor som nyligen haft tillsyn av sin verksamhet. Den tillsyn som gjorts vid de fristående skolorna redovisas i egna rapporter till respektive skolas huvudman. I kommunen finns dessutom enskilda förskolor och fritidshem. Enskilda förskolor och fritidshem står inte under tillsyn av

6 Beslut (25) Dnr: :399 Skolinspektionen. Däremot innefattar Skolinspektionens tillsyn kontroll av huruvida kommunen fullgör sin tillsyn för dessa verksamheter. I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Av bilagda rapporter framgår dessutom inom vilka områden rektorer och verksamheter behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 19 februari 2010 ska Kungsbacka kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits. Helhetsbedömning Tillsynen av Kungsbacka kommun visar att ansvarsfördelningen mellan de nämnder som har ansvar för verksamheterna är tydlig (Nämnden för Förskola & Grundskola respektive Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning). Inom respektive nämnds förvaltningsområde finns en fungerande ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheter. De intervjuade representanterna för nämnderna och förvaltningarna har kännedom om verksamheternas villkor och genomförande, bland annat genom muntliga föredragningar, besök i verksamheterna och budget- och verksamhetsuppföljningar. Rektorer har möjlighet att driva verksamheterna i enlighet med de uppdrag rektor har genom nationella styrdokument. Rektorerna fattar också med några undantag beslut i de frågor som ankommer på rektor. Det finns exempel på att kommunen har analyserat verksamheternas resultat och vidtagit åtgärder för att höja resultaten. Ett sådant exempel är kommunens satsning på kartläggning av elevernas läs- och skrivutveckling och deras utveckling av matematikförståelse i årskurs 2. Ett annat exempel är den resursfördelningsmodell som införts i kommunen där en del av underlaget för resurstilldelning bygger på skolans tidigare resultat och elevernas förutsättningar. Skolor och verksamheter uppmärksammar barn och elever i behov av särskilt stöd och dessa får som regel stöd, även om stödet inte alltid av de verksamma bedöms vara tillräckligt. Genom sitt specialpedagogiska centrum, SPC, har kommunen skapat möjligheter för personalen inom förskola och grundskola, samt i vissa avseenden gymnasiesärskolan, att få råd och stöd i frågor av specialpedagogisk karaktär. Skolinspektionen uppfattar vid sina besök att barn och elever är trygga i sina respektive verksamheter. Av elev- och föräldraenkäter framkommer dock att det finns barn och elever som upplever att de inte är trygga och även att eleverna anser att mobbning förekommer. Detta har kommunen uppmärksammat och Skolinspektionen förutsätter att fortsätter detta arbete. Tillsynen visar att skolor och verksamheter i Kungsbacka kommun bedriver ett aktivt värdegrundsarbete och planer mot kränkande behandling upprättas. Planerna uppfyller emellertid inte de krav som ställs på sådana planer. I kommunens kvalitetssystem och därmed också i de granskade kvalitetsredovisningarna för de båda nämnderna läggs stor vikt vid brukarnas bedömning av verksamheten utifrån nöjdhetsindex. Detta leder, enligt Skolinspektionens bedömning, till att kvalitetsarbetet i alltför liten utsträckning tar sin utgångspunkt i de kunskapsresultat som elever och studerande når i verksamheterna och i vilken mån verksamheten lever upp

7 Beslut (25) Dnr: :399 till nationella mål. Det finns brister i de systematiska analyser och utvärderingar av kunskapsresultaten som görs i verksamheterna både på individ- och verksamhetsnivå. De båda nämnderna som har ansvar för verksamheterna upprättar var sin skolplan och var sin kvalitetsredovisning, som fastställts av kommunfullmäktige. Skolornas kvalitetsredovisningar bygger på mallar som respektive förvaltning har tagit fram. I intervjuer med företrädare för skolor och verksamheter framkommer att mallarna inte upplevs stödja det systematiska kvalitetsarbetet på skol- och verksamhetsnivå, utan dessa upplevs i första hand vara ett sätt att rapportera till förvaltning och nämnd. Sammantaget innebär detta att kommunens underlag för att fatta beslut i frågor som rör bedömningar av verksamhetens resultat grundar sig på ett otillräckligt underlag. En viktig uppgift för kommunen är därför att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs så att detta leder till resultatförståelse som i sin tur kan leda till resultatförbättringar i förhållande till nationella mål. I Kungsbacka kommun har kommunfullmäktige och de båda nämnderna satt upp målsättningar för vad som ska anses vara godkänd måluppfyllelse för verksamheterna inom respektive nämnds ansvarsområde, dvs. andelen elever som når minst nivån godkänd i ämnet/kursen ett givet år. För 2008 ansågs godkänd måluppfyllelse av Nämnden för Förskola & Grundskola vara att 86 procent av eleverna lämnar grundskolan med fullständiga betyg. Kommunfullmäktige och en enskild nämnd har i vissa fall olika målsättning för vad som ska anses vara godkänd måluppfyllelse. Skolinspektionens utgångspunkt är att huvudmannen/skolan har en ovillkorlig skyldighet att ge varje elev förutsättningar att nå kunskapsmålen för utbildningen. Med denna utgångspunkt bedömer Skolinspektionen att Kungsbacka kommun måste öka sina ansträngningar för att fler elever ska nå lägst mål att uppnå i alla ämnen/kurser. Kommunen bör också alltid ha som referenspunkt att 100 procent av eleverna ska nå mål att uppnå i alla ämnen/kurser. I arbetet för att förverkliga detta bör faktorer som huruvida eleverna får den stödundervisning och det särskilda stöd de har rätt till och att eleverna får undervisning i samtliga ämnen/kurser viktiga. Som tidigare nämnts ifrågasätter de verksamma i intervjuer om elever får tillräckligt stöd. I vissa grundskolor ges inte undervisning i alla ämnen, t.ex. hem- och konsumentkunskap och teknik i årskurs 5 eller tidigare. I gymnasieskolan ges eleverna inte alltid möjlighet till de individuella val och valbara kurser de har rätt till. Avseende vuxenutbildningen bedömer Skolinspektionen att undervisningstiden för elever inom Särvux är låg. Inspektionen pekar också på brister i det systematiska kvalitetsarbetet när det gäller att följa upp, analysera och utvärdera resultaten. Skolorna sammanställer från och med vårterminen 2009 elevernas resultat i samtliga ämnen i årskurs 5 och lämnar till förvaltningen. Alla berörda skolor genomför dock inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. I kommunen finns i förskolan och förskoleklassen begrepp och inslag som har grundskolans regelverk som utgångspunkt. Det gäller framförallt upprättandet av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, men även i viss mån inom ramen för Lek

8 Beslut (25) Dnr: :399 och lär som omfattar förskoleklassen och årskurs 1 (ibland även årskurserna 2 och 3). Förskoleverksamheten respektive förskoleklassens verksamhet regleras i skollagen och i respektive läroplan. Grundskoleförordningen är inte tillämplig vare sig för förskolan eller för förskoleklassen. Det finns ingen reglering om individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram för förskoleverksamheten eller förskoleklassen. Det finns dock ingenting som hindrar att personalen i verksamheterna i de fall föräldrarna önskar det på olika sätt dokumenterar barnets starka sidor och de sidor som barnet behöver utveckla. När det gäller Lek och lär framkommer i intervjuer att verksamheten för barn i förskoleklassen i vissa skolor samordnas med skolans verksamhet i så hög utsträckning att barnen blir en del av den verksamhet som anordnas för årskurs 1, det vill säga en lärandesituation som inte är i enlighet med lagstiftningen. Skolinspektionen vill i detta sammanhang framhålla att det för barn i förskolan och förskoleklassen inte finns mål att uppnå. De mål som finns i bestämmelserna rör enbart verksamheterna som sådana och inte de enskilda barnen. Genom att använda begrepp hämtade från grundskolan finns en risk att förskola och förskoleklassen får en felaktig inriktning och att det blir de enskilda barnen som bedöms i förhållande till det som bedöms vara en normal utveckling, vilket inte varit lagstiftarens avsikt. Under tillsynen har framkommit uppgifter som tyder på att delar av verksamheten i några avseenden kommit att få en felaktig inriktning. Skolinspektionen har i rapporten avseende förskoleverksamheten kritiserat att kommunen inte följer upp hur individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram används i verksamheten. I rapporterna för respektive skola har Skolinspektionen däremot inte funnit anledning att rikta kritik mot skolorna när det gäller individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram inom förskoleklassen, men gör den samlade bedömningen att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp att förskoleklassen bedrivs inom ramen för bestämmelserna och enligt lagstiftarens intentioner. Erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan såväl förskolan, fritidshemmen och grundskolan, inom grundskolans olika årskurser liksom mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan behöver förbättras i syfte att barnen och eleverna ska få bättre kontinuitet i sin utveckling och i sitt lärande. Ett område där kommunen inom Nämndens för Förskola & Grundskola ansvarsområde påbörjat ett samarbete handlar om att kvalitetssäkra arbetet med betyg och bedömning. Inom Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning finns däremot inget systematiserat samarbete för att kvalitetssäkra betygen. Skolinspektionen bedömer i de båda gymnasierapporterna att kommunen behöver utveckla rutiner för erfarenhets- och kunskapsutbyte, bland annat för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning inom alla verksamheter.

9 Beslut (25) Dnr: :399 Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Kungsbacka kommun 1 Samtliga Kommun- 4 Riket skolor i grupp 3 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 217,8 215,5 214,2 219,7 219,1 221,8 215,0 209, Källa: Skolverkets kommunsammanställning, Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

10 Beslut (25) Dnr: :399 Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Kungsbacka kommun 5 Samtliga skolor i kommu- Kommun- grupp 7 Riket 8 nen Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets kommunsammanställning, = Uppgift saknas Tabell 3: Relationen mellan betyg på ämnesprov och slutbetyg i ämnet 2008 (andel elever med lägre, lika eller högre slutbetyg jämfört med provbetyget) Kungsbacka kommun Riket Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets officiella statistik 5 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

11 Beslut (25) Dnr: :399 Tabell 4: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs 3 som erhållit slutbetyg Kungsbacka kommun 9 Samtliga Kommun- 12 Riket skolor i grupp 11 kommunen Genomsnittlig betygspoäng 14,1 14,0 13,9 13,4 13,8 13,8 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra år 13 Källa: Skolverkets officiella statistik Kommentar och bedömning: Förskoleverksamheten I Kungsbacka kommun utgår arbetet med omsorg och lärande i förskoleverksamheten från de mål som återfinns i läroplanen för förskolan. Skolinspektionen finner att verksamheten är målinriktad och planerad och anpassas efter varje barns individuella behov, förutsättningar och intressen. I förskolan skrivs individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Skolinspektionen vill påpeka att det inte finns några nationella bestämmelser som kräver att dessa dokument upprättas för barn i förskolan. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp hur förskolorna utformar och använder sig av individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. 9 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 10 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 13 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

12 Beslut (25) Dnr: :399 Skolbarnsomsorgen I Kungsbacka erbjuds skolbarnsomsorg i form av fritidshem, familjedaghem och fritidsklubbar. Av kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar framgår inte vilka resultat som uppnåtts i skolbarnsomsorgen. Intervjuer och dokumentation visar att fritidshemmen erbjuder en planerad pedagogisk verksamhet där barnens behov och intressen är styrande. Men i tillsynen har också framkommit områden som kommunen måste åtgärda. Dessa beskrivs i en separat rapport för skolbarnsomsorgen. Förskoleklassen Tillsynen visar att utbildningen i förskoleklassen har en relativt god balans mellan skolförberedande inslag och lek. För barn i förskoleklassen skrivs dock individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Skolinspektionen vill påpeka att det inte finns några nationella bestämmelser som kräver att dessa dokument upprättas för barn i förskoleklassen. Inspektörerna har också fått signaler från personal och genom dokumentstudier om att det i den verksamhet som i kommunen kallas Lek och lär, och som omfattar barn i förskoleklass och årskurs 1 (ibland även årskurserna 2 och 3), förekommer att skolinslagen får ett alltför stort utrymme för barn som går i förskoleklass. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp hur förskoleklassen använder sig av de ovan nämnda dokumenten och huruvida verksamheten är i linje med intentionerna avseende förskoleklassen. Grundskolan Tabell 1 ovan visar att kunskapsresultaten för 2008 för kommunens grundskoleelever är högre än riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. Även andelen elever som nått målen i samtliga ämnen samt andelen elever med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan är högre än riksgenomsnittet. Skolverkets officiella statistik visar också att flickornas resultat i form av genomsnittligt meritvärde är högre än pojkarnas. Det finns stora skillnader i resultat mellan kommunens betygsättande grundskolor. De senaste fem åren har skillnaden mellan den grundskola som har högst genomsnittligt meritpoäng och den grundskola som har lägst genomsnittligt meritpoäng varierat mellan 37 och 57 meritpoäng. Kommunen har vidtagit åtgärder för att ändra på dessa skillnader, bland annat genom att införa en resursfördelningsmodell som i viss mån tar hänsyn till socioekonomiska faktorer som anses ha samband med grundskolornas resultat. Kommunen har också påbörjat en kompetensutveckling när det gäller bedömning och betyg. Som framgår av avsnitt 3.4 i denna rapport finns det brister i kommunens och grundskolornas systematiska kvalitetsarbete och i kvalitetsredovisningarna. Då ett flertal av grundskolornas kvalitetsredovisningar saknar redovisning och analys av måluppfyllelse, bland annat när det gäller kunskapsresultat och kommunicering av dessa. Inte heller några andra analyser har presenterats för Skolinspektionen. Skolinspektionen bedömer att kommunen och respektive skola inte har tillräckligt underlag för eventuella åtgärder som behöver göras på skol- respektive kommunnivå.

13 Beslut (25) Dnr: :399 Tabell 2 visar resultat på nationella ämnesprov 2008 i årskurs 9 enligt Skolverkets statistik. Av tabellen framgår att provresultaten är i nivå med riket eller något högre. En jämförelse mellan resultaten på nationella prov och elevernas slutbetyg (tabell 3) visar på en mindre god överensstämmelse i ämnena matematik och svenska i såväl Kungsbacka kommun som i riket. I matematik får 25 procent av eleverna i Kungsbacka ett högre betyg än motsvarande provresultat. Motsvarande siffra för ämnet svenska är 14 procent. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen. Betyg ska därför inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven, men kommunen och grundskolorna bör inom kvalitetsarbetet uppmärksamma ovan redovisade skillnader. Gymnasieskolan Tabell 4 visar kunskapsresultaten för gymnasieskolans elever. Vid en jämförelse med riket framkommer att de genomsnittliga betygspoängen och andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är i nivå med motsvarande värden i riket. Andelen elever som fullföljde utbildningen inom fyra år är påtagligt högre än riksgenomsnittet. En närmare granskning av betygspoängen visar att dessa medelvärdet ökat markant i kommunen Betygspoängen försämrades dessförinnan över tid. Skolinspektionen vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på att det är vid en av gymnasieskolorna, Aranäsgymnasiet, som betygspoängen i jämförelse med tidigare år påtagligt förbättrats Tillsynen visar bland annat att gymnasieskolorna i kommunen inte samverkar med varandra eller med gymnasieskolor i andra kommuner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. Se vidare i skolrapporterna för de båda gymnasieskolorna (Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium). Särskolan Enligt intervjuer med personal och rektorer når eleverna i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan goda kunskapsresultat utifrån sina individuella förutsättningar. Kungsbacka kommun saknar dock en samlad bild, både på skol- och kommunnivå, av måluppfyllelsen. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen visar statistik att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande och gymnasial nivå är högre än respektive i nivå med andelen i riket. Kommunen redovisar de senaste åren höga betyg för kurserna En A, Ma A och Sv A. Detta förklaras av rektorerna med att kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå och att ungdomar ges möjlighet att konkurrenskomplettera sina betyg. I svenskundervisning för invandrare (sfi) finns avvikelser från riksgenomsnittet gällande andelen avbrott, där Kungsbacka kommun har betydligt högre andel avbrott, vilket av kommunen förklaras av att många av de studerande fått arbete.

14 Beslut (25) Dnr: :399 Generellt Kommunfullmäktige och de båda nämnderna har satt upp målsättningar för vad som ska anses vara godkänd måluppfyllelse för verksamheterna som innebär att andelen elever som når nivån godkänt i ämnet/kursen ett givet år är lägre än 100 procent. Som exempel kan nämnas att Nämnden för Förskola och Grundskola har 86 procent av andelen elever som når nivån godkänt som godkänd måluppfyllelse eller att Nämnden för Gymnasie och Vuxenutbildning har som resultatmål 93 procent av eleverna ska ha grundläggande behörighet till universitet och högskola Kommunen bör alltid ha som referenspunkt att 100 procent av eleverna ska nå mål att uppnå i alla ämnen/kurser. Skolinspektionen bedömer, utifrån ovanstående och den redovisade statistiken, att måluppfyllelsen behöver öka i samtliga verksamheter bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete med utvärderingar av resultaten. Dessa utvärderingar bör sedan ligga till grund för skolornas fortsatta arbete mot en högre måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning av kunskapsresultat med mera Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Enligt 1 kap. 12 skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. Utöver vad som föreskrivs i skollagen kan i annan författning finnas föreskrifter särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens omfattning i tiden. Skolbarnsomsorgen Enligt avsnitt 1 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. För att verksamheten ska utvecklas krävs också att

15 Beslut (25) Dnr: :399 undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Kungsbacka kommun saknar i stor utsträckning en systematisk uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat både på verksamhets- och kommunnivå inom skolbarnsomsorgen. Grundskolan Kommunen har system för att följa upp elevernas utveckling i de tidiga årskurserna när det gäller läsa, skriva och räkna. Sammanställningar görs i skolorna och i kommunen över elevernas resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 5, men i övriga ämnen är det få skolor som sammanställer resultat. Det innebär att det saknas underlag för skolorna att analysera sina resultat och att det för kommunen följaktligen också saknas underlag för att utvärdera resultaten på kommunal nivå. Från och med vårterminen 2009 kräver kommunen dock att alla skolor med årskurs 5 ska sammanställa elevernas resultat i samtliga ämnen. Som tidigare nämnts genomför dock inte alla berörda skolor en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Skolorna med årskurserna 7 9 har kommit olika långt när det gäller att följa upp och utvärdera kunskapsutvecklingen. Det finns skolor där resultaten inte sammanställs och redovisas, skolor som sammanställer och redovisar men inte utvärderar resultaten liksom skolor där resultaten sammanställs, redovisas och utvärderas. Underlaget för kommunen att redovisa och utvärdera resultaten på kommunnivå är därmed inte tillräckligt. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas sammanställning av elevernas resultat på de nationella ämnesproven, andel elever med fullständiga betyg, genomsnittligt meritvärde och behörighet till gymnasieskolan. I kvalitetsredovisningen görs jämförelser med tidigare resultat inom kommunen och med riket som helhet. Någon ytterligare analys eller utvärdering av resultaten redovisas inte. Särskolan Inom såväl den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan bedrivs arbetet med utgångspunkt i läroplanernas och kursplanernas kunskapsmål. Det saknas dock en systematisk uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen inom kommunens särskoleverksamhet både på skol- och kommunnivå. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen Även vid gymnasieskolorna och vuxenutbildningen saknas delar av en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas för gymnasieskolan genomsnittlig betygspoäng, andel elever med behörighet till universitet och högskola samt andel elever med reducerat respektive utökat program. För vuxenutbildningen redovisas resultat för tre ämnen och andelen som slutfört kurser. Någon analys eller utvärdering av resultaten redovisas inte.

16 Beslut (25) Dnr: :399 Generellt I nämndernas kvalitetsredovisningar redovisas också resultaten av enkätundersökningar som görs i verksamheterna. Redovisningen innehåller bland annat elevers bedömning av trygghet, inflytande, bemötande och hur nöjda de är med verksamheten totalt. Utifrån svaren i undersökningarna bedömer kommunen bland annat att man måste arbeta vidare med inflytandefrågor och att respektive skola bör följa upp varför elevernas nöjdhet minskar ju äldre eleverna blir. Någon närmare analys av varför dessa områden, enligt kommunens bedömning, har låga värden redovisas inte. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp, analyserar och utvärderar resultaten i verksamheterna. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer Kommunen ser till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet.

17 Beslut (25) Dnr: :399 Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt Skolinspektionens bedömning innehålla en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning. Kartläggningen ska vara utgångspunkt för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Samtliga verksamheter inom de båda nämnderna har upprättat planer mot kränkande behandling. De planer som granskats i samband med tillsynen av verksamheterna bedöms i de flesta fall inte motsvara de krav som ställs i skollagen på en plan mot kränkande behandling och inte heller de krav som ställts på motsvarande plan enligt tidigare lagstiftning. Flertalet planer utgår inte från en aktuell kartläggning av verksamheternas behov och det saknas redogörelse för vilka åtgärder som ska vidtas utifrån behoven. I vissa planer har inte hänsyn tagits till alla verksamheter, exempelvis skolbarnsomsorg och särskola och inte heller framgår alltid vilka åtgärder som vidtas när vuxen kränker elev. Vid upprättandet av planerna har oftast inte barnen eller eleverna medverkat. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna i varje särskild verksamhet. Se vidare rapporten för respektive skola/verksamhet Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. i dess lydelse dessförinnan ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas i kvalitetsredovisningen.

18 Beslut (25) Dnr: :399 I de kvalitetsredovisningar för 2008 för Nämnden för Förskola & Grundskola respektive Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning som Skolinspektionen granskat finns rubrikerna Uppföljning av likabehandlingsplanen. Under denna rubrik konstateras i respektive kvalitetsredovisning att samtliga verksamheter har en likabehandlingsplan men inte huruvida dessa följts upp och utvärderats eller om planerna haft avsedd effekt. I kvalitetsredovisningen för Nämnden för Förskola & Grundskola anges att varje enhet i sin kvalitetsredovisning ska lämna en redovisning av likabehandlingsplanen för respektive förskola och skola. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har följt upp och utvärderat verksamheternas likabehandlingsplaner på det sätt som avses i författningarna. 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Förskoleklassen Enligt 2 b kap. 1 skollagen ska utbildningen i förskoleklassen stimulera varje barns utveckling och lärande. Den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Särskilt stöd ska ges till barn som behöver det. Enligt samma kapitel 3 ska plats i förskoleklassen anvisas så nära barnets eget hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål.

19 Beslut (25) Dnr: :399 Kungsbacka kommun erbjuder förskoleklass i särskolans regi, trots att den obligatoriska särskolan inte omfattar förskoleklassen. Barn i denna verksamhet är, enligt utvecklingsledaren för särskolan, inte mottagna i särskolan utan eventuellt beslut om mottagande tas i samband med skolstarten. I de beslut Skolinspektionen tagit del av finns dock exempel på beslut där barn har placerats i förskoleklass i särskolans regi. Skolinspektionen bedömer att kommunens praxis och rutiner att placera barn i förskoleklass i särskolans regi inte är i överensstämmelse med bestämmelserna. Skolinspektionen vill i sammanhanget också understryka vikten av att kommunen/skolan informerar vårdnadshavarna om rättigheten att ha sitt barn i en vanlig förskoleklass så nära barnets eget hem som möjligt. Grundskolan I bilaga 3 till skollagen och i grundskoleförordningen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). I grundskoleförordningen finns också bestämmelser kring elevens val och svenska som andraspråk. Tillsynen visar att det i skolor förekommer att eleverna inte erbjuds den undervisning och de valmöjligheter de har rätt till. Det gäller bland annat ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik. Det finns också exempel på att elevens val och svenska som andraspråk inte anordnas enligt bestämmelserna. Detta finns beskrivet och bedömt i respektive skolrapport. Även i de centralt anordnade särskilda undervisningsgrupperna finns exempel på att eleverna inte får undervisning i alla ämnen, utan att några beslut om anpassad studiegång fattats. Skolinspektionen bedömer att inte alla elever erbjuds den undervisning de har rätt till enligt författningarna. Obligatoriska särskolan Enligt lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen. Det är styrelsen för särskolan i hemkommunen som prövar om ett barn ska tas emot i särskolan. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan. Skolverket har i allmänna råd Rutiner för utredning och mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23) givit rekommendationer om hur en bedömning bör göras och vilka utredningar som bör ligga till grund för bedömning och beslut om mottagande i särskolan. En psykologutredning ska syfta till att beskriva barnets kognitiva förmåga och en medicinsk utredning ska klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter. En pedagogisk utredning ska ge svar

20 Beslut (25) Dnr: :399 på om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Underlaget kan också kompletteras med en social utredning. I Kungsbacka kommun är beslut om mottagande delegerat till utvecklingsledaren för särskolan och beslut om placering i grundsärskola eller träningsskola delegerat till elevens rektor. Skolinspektionen har granskat ett urval av utredningar samt de beslut som dessa resulterat i. Granskningen visar att det finns exempel där en eller flera utredningar saknas eller är ofullständiga. Sammantaget bedömer Skolinspektionen, mot bakgrund av de granskade utredningarna och besluten, att Kungsbacka kommun inte har tillräckligt kvalitetssäkrade rutiner i samband med utredning av personkretstillhörighet och mottagande i särskolan. Enligt 6 kap. 1 särskoleförordningen kan en elev mottagen i särskolan få sin undervisning i en klass i grundskolan (integrerad elev) om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Integrerade elever finns i olika årskurser vid ett flertal grundskolor inom kommunen. Det är i flera fall osäkert om skolornas timplan överensstämmer med den timplan som gäller för särskolans grundsärskola. Skolornas rektorer har inte fattat beslut om avvikelser från särskolans timplan avseende integrerade elever. Skolinspektionen bedömer att Kungsbacka kommun inte fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan enligt bestämmelserna. Gymnasieskolan Enligt 5 kap. 18 gymnasieförordningen ska eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen som individuellt val. Av 5 kap. 14 samma förordning följer att specialidrott får anordnas inom ramen för individuellt val. Vid en av kommunens gymnasieskolor finns möjlighet för elever att kombinera idrott och studier då de inom ramen för det individuella valet har specialidrott. Möjligheten för eleverna att få detta val tillgodosett är dock förknippat med villkor som inte är förenliga med bestämmelserna. För Skolinspektionens bedömning, se vidare skolrapporten avseende Elof Lindälvs gymnasium.

21 Beslut (25) Dnr: : Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. Av skollagen och gymnasieförordningen framgår i vilken mån en kommun kan utforma utbildningen i gymnasieskolan enligt lokala förhållanden. I gymnasieskolorna i Kungsbacka kommun finns ett flertal exempel på lokala utformningar som inte är i överensstämmelse med nationella bestämmelser. Det gäller utformningen av specialutformade program, lokala inriktningar, valbara kurser samt lokala kursers utformning. Även inom vuxenutbildningen finns lokala kurser som inte uppfyller förordningens krav. Se vidare skolrapporterna för respektive skola. 3.2 Resurser Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat skäl med hänsyn till eleverna. Vid organiseringen av undervisningen i några av kommunens grundskolor utnyttjas inte lärarnas ämneskompetens när man fördelar dem på klasser och undervisningsgrupper. Skolorna har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare i de tidigare årskurserna undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel härpå är grundskollärare 1 7 med inriktning mot svenska och samhällsorienterande ämnen som undervisar i matematik och naturorienterade ämnen samt grundskollärare 1 7 med inriktning mot matema-

22 Beslut (25) Dnr: :399 tik och naturorienterade ämnen som undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen. Detta trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolorna. För Skolinspektionens bedömning, se vidare i skolrapporterna Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov Utbildningen är avgiftsfri. Enligt 1 kap. 2 skollagen ska alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Enligt 4 kap. 4 ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Motsvarande bestämmelse finns för särskolan. Utgångspunkten är att utbildningen ska vara avgiftsfri och det är inte förenligt med skolans värdegrund och principen om lika tillgång till utbildning i 1 kap. 2 skollagen att vissa elever av kostnadsskäl ska behöva avstå från inslag i utbildningen. Nämnden för Förskola & Grundskola har i beslut , 29 beslutat om Kostnadsfri skola förslag till policy för studieresor. Av denna framgår att skolan har rätt att arrangera friluftsdagar där vårdnadshavare bekostar aktiviteten, men då måste skolan samtidigt arrangera alternativa aktiviteter av likvärdig kvalitet, som erbjuds utan kostnad för elev/vårdnadshavare. Skolinspektionen bedömer att Nämndens för Förskola & Grundskola policy för studieresor samt skolornas tillämpning av denna inte är förenlig med skolans värdegrund och principen om lika tillgång till utbildning. Att skolan betalar för de elever som visar sig inte ha råd är inte heller förenligt med värdegrunden.

23 Beslut (25) Dnr: : Styrning och ledning Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Enligt Lpo 94 har rektorn ett särskilt ansvar bland annat för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. I Kungsbacka kommun finns särskilda undervisningsgrupper inom ramen för kommunens specialpedagogiska centrum (SPC). I dessa grupper går elever som bedömts ha ett behov av särskilt stöd som bäst kan tillgodoses genom en placering i någon av dessa grupper. Kommunen har reglerat vem som har rektorsansvaret för dessa elever. Denna reglering är i enlighet med nationella bestämmelser. Under tillsynen framkommer dock att eleverna, och i viss mån även personalen, är osäkra på vem som är elevens rektor. Det framkommer också att rektorer vid vissa tillfällen brustit i tillämpningen av den reglering som finns och att ansvar fallit mellan stolarna. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräckligt tydligt klargjort för berörda vem som har rektorsansvaret för eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna som drivs inom ramen för SPC Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.

24 Beslut (25) Dnr: : Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen. Enligt 2 kap. 8 skollagen ska det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp samt utveckla skolplanen. I Kungsbacka kommun har två skolplaner upprättats, en för vardera nämndens ansvarsområde. Planerna är olika till sin karaktär och sitt innehåll. Planen för Förskola och Grundskola är beslutad av kommunfullmäktige i maj 2005 och gäller tills en eventuellt ny plan antas. Planen redovisar i första hand önskvärda kvaliteter i verksamheterna och fördelar ansvar för att kvaliteterna uppnås framförallt på rektorer och lärare. De kvaliteter kommunen önskar ska prägla verksamheterna är i stor utsträckning identiska med de som regleras i framförallt Lpo 94. Vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen framgår dock inte tydligt. Planen för Gymnasie- och Vuxenutbildning kallas verksamhetsplan/skolplan och revideras varje år utifrån de aktuella förutsättningarna. Revideringen görs efter att nämnden överlagt med de ansvariga rektorerna. Planen, som är antagen av kommunfullmäktige i juni 2008, innehåller till viss del beskrivningar av åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte upprättat skolplaner som uppfyller kraven i skollagen.

25 Beslut (25) Dnr: : Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta Kommunen ser till för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 och Lpf 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att denna svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga ut-

26 Beslut (25) Dnr: :399 bildningarnas nationella mål. I Kungsbacka kommun finns av kommunfullmäktige och respektive nämnd fastställda rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Dessa rutiner anger vid vilka tidpunkter olika aktiviteter och redovisningar ska vara klara. Bland annat genomför kommunen brukarundersökningar för att utröna i vilken mån kommunens invånare är nöjda med den upplevda kvaliteten. Inom förskole- och grundskoleverksamheten initieras kommunövergripande utvecklingsarbeten främst genom samarbete mellan utvecklingsledare, skolor och kommunens Specialpedagogiska centrum. Detta bidrar enligt personal och rektorer i verksamheterna till utveckling av kommunens förskolor och grundskolor. Inom gymnasieoch vuxenutbildningen finns beredningsgrupper som på uppdrag av ledningen aktualiserar utvecklingsfrågor inom nämndens ansvarsområde. Som tidigare redogjorts för i denna rapport brister det i verksamheterna när det gäller att göra systematiska utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten både på individ- och verksamhetsnivå. Kommunen saknar därför ett fullständigt underlag för att kunna analysera behoven av utveckling av verksamheten så att denna svarar mot uppställda mål. Skolinspektionen bedömer att kommunen inom väsentliga områden inte systematiskt följer upp och värderar resultaten. för att förbättra kommunens kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1-4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. I kvalitetsredovisningen ska verksamheternas förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

27 Beslut (25) Dnr: :399 I Kungsbacka kommun upprättas två kvalitetsredovisningar, en avseende den verksamhet som Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för och en avseende den verksamhet som Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för. Genom att det upprättas två kvalitetsredovisningar riskerar kommunen att möjligheter saknas att göra övergripande analyser av hela verksamhetsområdet och att skapa en samlad bild av kommunens hela utbildningsverksamhet. I kvalitetsredovisningen för Nämnden för Förskola & Grundskola redovisas uppnådd måluppfyllelse i form av resultat på nationella prov, genomsnittlig meritpoäng, andel behöriga till gymnasieskolan och andel med fullständigt slutbetyg. Några analyser av de uppnådda resultaten redovisas däremot inte. Då ett flertal av skolornas kvalitetsredovisningar saknar analys och redovisning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål är det tveksamt om kommunen har underlag för analyser på kommunnivå. Kvalitetsredovisningen redovisar inga eller få resultat avseende särskolan, förskolan och fritidsverksamheten. Kvalitetsredovisningen för Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildningen ger viss information om måluppfyllelsen, men det saknas viktig information om verksamhetens resultat i förhållande till nationella mål. Det saknas även analyser av hur resultaten är relaterade till den genomförda verksamheten samt hur de förbättringsinsatser som kommunen avser att vidta är kopplade till dessa analyser. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte upprättar kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningens krav. På Skolinspektionens vägnar Carina Abréu Avdelningschef Bosse Jersenius Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit avdelningsjuristen Malin Rothlin, enhetschefen Hans Larson, juristen Alf Johansson samt undervisningsråden Mats Löwing och Thomas Nilsson. Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter

28 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Förskoleverksamhet Dnr :399 Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten Inledning Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Kungsbacka kommun under augusti 2009 till och med september 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 15 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Kungsbacka kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi Förskola i enskild regi 574 Pedagogisk omsorg i form av familjedaghem 139 Källa: Kungsbacka kommun

29 2 (12) Förskoleverksamheten i Kungsbacka kommun ingår i Nämnden för Förskola och Grundskolas ansvarsområden. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i pedagogiska enheter som innefattar såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt område. Specialpedagogiskt centrum, SPC, är en stöd- och utvecklingsenhet som bland annat ansvarar för specialpedagogiskt stöd till enheterna. I Kungsbacka kommun är omfattningen av förskola och grundskola i förhållande till den totala befolkningen större än i de flesta andra kommuner. Enligt skollagen kan förskoleverksamhet bedrivas som förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Denna rapport berör förskola och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem och omfattar verksamhet i kommunal regi. Enlig uppgift från kommunen finns det totalt 71 kommunala förskolor och 56 familjedaghem. Dessutom finns 21 enskilt bedrivna förskolor. Kommunen ansvarar för tillsyn av förskoleverksamhet som bedrivs i enskild regi.

30 3 (12) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 1.1 Omsorg och lärande Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. krav uppfylls huvudsakligen Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen

31 4 (12) Enligt avsnitt 1 i läroplanen för förskolan (Lpfö) ska förskolan lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Enligt Kungsbacka kommuns skolplan ska barn i förskolan ha en individuell utvecklingsplan. Förskolorna upprättar planerna i samverkan med föräldrar. I de planer som inspektörerna tagit del av finns en anpassning av verksamheten planlagd, vilket är intentionen i läroplanen. De mål som finns i bestämmelserna rör enbart verksamheterna som sådana och inte de enskilda barnen. Vid intervjuer med föräldrar och personal framkommer att det förekommer individuella mål och att de insatser som ska genomföras i vissa fall förläggs till hemmet och under vårdnadshavarens ansvar. Skolinspektionen vill uppmärksamma kommunen på att det inte ska upprättas en individuell utvecklingsplan i förskolan i enlighet med grundskoleförordningens regler. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte följer upp hur förskolorna använder och utformar sina utvecklingsplaner Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och åsikter. krav uppfylls huvudsakligen Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. krav uppfylls huvudsakligen

32 5 (12) I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns goda rutiner för säkerheten. krav uppfylls huvudsakligen Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 2.5 läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vid många enheter i Kungsbacka kommun finns planer för hur samverkan och överlämning mellan förskola och förskoleklass/fritidshem ska ske. Vid intervjuerna beskriver de flesta av rektorerna och personalen en ömsesidig samverkan, men det framkommer också att det varierar mellan enheterna i vilken grad samverkan sker. Personalen beskriver att det ofta är svårare med samverkan där förskolans lokaler inte ligger nära skolans lokaler. Vid intervjuerna framkommer vidare att man i liten utsträckning har gemensamma diskussioner mellan verksamheterna för att få en samsyn på utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer att samverkan inte sker i tillräcklig utsträckning mellan förskoleklass, skola och fritidshem Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen

33 6 (12) Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. krav uppfylls huvudsakligen 1.2 Individanpassning och särskilt stöd Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2a kap. skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg deras speciella behov kräver. Enligt avsnitt 1 i Lpfö anges att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. I Kungsbacka kommun upprättas åtgärdsprogram i förskoleverksamheten för barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Vid intervjuer med föräldrar och personal framkommer att de insatser som ska genomföras i vissa fall förläggs till hemmet och under vårdnadshavarens ansvar. Skolinspektionen vill uppmärksamma kommunen på att det enligt författningarna inte ska upprättas åtgärdsprogram för barn i förskoleverksamheten som behöver särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att kommunen inte i tillräcklig utsträckning följer upp att den dokumentation som upprättas avser verksamhetens utveckling och inte respektive barns utveckling Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. krav uppfylls huvudsakligen

34 7 (12) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för att ge barnen en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. krav uppfylls huvudsakligen I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. krav uppfylls huvudsakligen Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. krav uppfylls huvudsakligen Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen Bestämmelser finns i skollagen angående kränkande behandling och i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en

35 8 (12) översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. Barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen. Under år 2008 har likabehandlingsplaner utarbetats för förskolor och familjedaghem i Kungsbacka kommun. Planerna innehåller en beskrivning av hur arbetet för att aktivt motverka alla former av kränkande behandling ska genomföras. Dessa planer motsvarar inte de krav som ställs i skollagen angående plan mot kränkande behandling. Det saknas exempelvis en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Intervjuer med föräldrar, personal och rektorer visar också att barnen inte deltagit i arbete med dessa planer. Skolinspektionen konstaterar att förskolornas och familjedaghemmens årliga planer mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på sådana planer enligt författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. krav uppfylls huvudsakligen

36 9 (12) 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan. krav uppfylls huvudsakligen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg iakttas. krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). krav uppfylls huvudsakligen Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. krav uppfylls huvudsakligen

37 10 (12) 3.4 Grupper Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar förskolegruppernas storlek/sammansättning. krav uppfylls huvudsakligen Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. krav uppfylls huvudsakligen 3.5 Lokaler Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. krav uppfylls huvudsakligen 3.6 Kvalitetsarbete Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen

38 11 (12) Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen I 1 i förordning om kvalitetsredovisning SFS 1997:702 inom skolväsendet m.m. står det bland annat att varje kommunalt bedriven förskola ska upprätta en kvalitetsredovisning varje år. Arbetet med kvalitetsredovisning förväntas bidra till att förverkliga de nationella målen samt ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas under medverkan av personal. Barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Kommunen liksom varje förskola upprättar årliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningarna bygger på en central utformad mall. Förskolorna sätter upp mål för områden som de har prioriterat ur läroplanen och för de prioriterade målen som nämnden för Förskola och Grundskola angett. Förskolorna utvärderar kontinuerligt. Enligt intervjuer med personal och rektorer ingår arbetslagens utvärderingar av områdena i underlaget till förskolans gemensamma kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen sammanställs vanligen av rektor. Flera av de kvalitetsredovisningar inspektörerna tagit del av saknar en tillräckligt genomgripande analys och beskrivning av vilka åtgärder som behövs för att förbättra kvaliteten i förskolan. Vid intervjuer med personal framkommer att kvalitetsredovisningen inte ses som ett levande dokument i verksamhetsutvecklingen. Enligt intervjuer medverkar barn och föräldrar endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen konstaterar att förskolornas kvalitetsredovisningar inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser 2009.

39 12 (12) Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. krav uppfylls huvudsakligen Göteborg Marita Schiller Helander Marie Karlsson Bosse Jersenius

40 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Skolbarnsomsorgen Dnr :399 Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen Inledning Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 10 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts. I Kungsbacka kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt föräldrar med barn i verksamheterna. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen Beskrivning av verksamheten Antal barn Fritidshem i kommunal regi Fritidshem i enskild regi 473 Barn 6-12 år i pedagogisk omsorg 38 Källa: Kungsbacka kommun

41 2 (9) Skolbarnsomsorgen i Kungsbacka kommun ingår i Nämnden för Förskola & Grundskolas ansvarsområden. Det finns en förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde. Verksamheten är organiserad i pedagogiska enheter där var och en svarar för såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt område. Skolbarnsomsorgen i Kungsbacka kommun erbjuds i form av fritidshem (åldrarna 6-9 år), fritidsklubb (skolbarnsomsorg för åldrarna år) samt pedagogisk omsorg för barn i åldern 6 12 år, dvs. familjedaghem. Fritidshemmen är lokaliserade till de skolor som har barn i de åldrar verksamheterna omfattar. I de allra flesta fall samnyttjas lokaler för skola och fritidshem i kommunens skolor. Ansvaret för skolbarnsomsorgen innehas av berörd rektor. Denna rapport avhandlar fritidshem och pedagogisk omsorg i kommunal regi. Kommunen ansvarar för tillsyn av skolbarnsomsorg som drivs i enskild regi.

42 3 (9) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Utveckling och lärande Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 1.1 Omsorg och lärande Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka och ta ansvar.

43 4 (9) Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och det finns goda rutiner för säkerheten Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar övergångar Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten i stort. 1.2 Särskilt stöd Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella behov kräver. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för att ge barnen en trygg miljö.

44 5 (9) 2.1 Normer och värden i samvaron Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordning om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

45 6 (9) Fritidshemmen i Kungsbacka har Likabehandlingsplaner, som i regel är gemensamma med den grundskola de är kopplade till. Fritidshemmen är synliggjorda i en del av planerna men inte alla. Inte sällan saknas en aktuell plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen bedömer att de planer mot kränkande behandling som upprättas inom skolbarnsomsorgen inte alltid uppfyller de krav som ställs på sådana planer. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller erfarenhet. 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmen. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem bör kommunen tydligt ange hur ansvaret för fritidshemmet är fördelat samt se till att dess ledning är väl förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag samt det dagliga arbetet i fritidshemmet.

46 7 (9) I Kungsbacka kommun benämns fritidshemmens chefer rektor. Rektorerna ansvarar på samtliga fritidshem även för skol- och/eller förskoleverksamhet. Enligt personalen på fritidshemmen varierar rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet beroende på utbildning, ansvarsområden och placering. Personalen menar att rektorerna försöker vara förtrogna med verksamheten men att grundskolan ofta tar så mycket tid att fritidshemmets verksamhet får lägre prioritet. Vidare eftersöker personalen på flera fritidshem ett mer aktivt pedagogiskt ledarskap. Rektorerna menar att de är förtrogna med fritidshemmens verksamhet samt att det finns fördelar med att vara rektor för alla verksamheter som finns i skolan. En del av rektorerna anser dock att det kan vara svårt att vara förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmet när de är ansvariga både för olika verksamheter och olika skolor samt ansvarar för stora personalgrupper. Skolinspektionen bedömer att alla rektorer inte är tillräckligt förtrogna med den dagliga verksamheten vid fritidshemmen Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg iakttas. 3.3 Tillgång till plats Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av barnets eget behov Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.

47 8 (9) 3.4 Grupper Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets gruppstorlek och gruppsammansättning. 3.5 Lokaler Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 3.6 Kvalitetsarbete I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet med förordningens krav.

48 9 (9) Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning fritidshemmets kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av bl.a. lärare och övriga personal. Barn i fritidshemmen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. De flesta fritidshem upprättar ingen egen kvalitetsredovisning och arbetet inom fritidshemmen syns i begränsad omfattning i respektive skolas kvalitetsredovisning. Kungsbacka kommun har upprättat en kvalitetsredovisning för 2008 där fritidshemmen omnämns i avsnittet Presentation av verksamheten och i avsnittet Några resultat från genomförd brukarundersökning. Vid kommunicering av denna rapport framför kommunen att eftersom förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet i hög grad betraktas som en integrerad verksamhet med gemensam personal och rektor innefattar skolornas redovisningar även verksamheten i fritidshemmen. Redovisningarna markerar inte tydligt de olika verksamhetsformerna. Skolinspektionen bedömer att skolbarnsomsorgen i Kungsbacka kommun inte har kvalitetsredovisningar som uppfyller förordningens krav Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen Göteborg Marie Karlsson Egon Andersson

49 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Vuxenutbildningen Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Vuxenutbildningen Komvux Särvux Svenskundervisning för invandrare, sfi Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Vuxenutbildningen den 8 och 9 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. I Vuxenutbildningen intervjuades verksamhetschef, rektorer, lärare, annan personal och studerande. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

50 2 (16) Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning Beskrivning av verksamheten Vuxenutbildningen Antal studerande Komvux, grundläggande vuxenutbildning 80 Komvux, gymnasial vuxenutbildning (individer och utbildningsplatser heltid) individer 427 årsplatser Komvux, påbyggnadsutbildning 242 Grundläggande särvux 27 Gymnasial särvux 23 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 105 Källa: Kungsbacka kommun Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning (GV) ansvarar för utbildning av vuxna över 20 års ålder inom enheten Vuxnas lärande vid Kompetenscentrum i Kungsbacka och inom den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Kompetenscentrum är, enligt kommunens hemsida, tänkt som en mötesplats för kommunens invånare när det gäller vuxenutbildning, arbetsliv, vägledning, näringsliv och kompetensutveckling. Verksamheterna vid Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och enheten Vuxnas lärande leds av en rektor som ansvarar för den gymnasiala vuxenutbildningen i Kungsbacka kommun. Komvux leds av en egen rektor och en stor del av verksamheten bedrivs i en angränsande fastighet i centrala Kungsbacka. Verksamheterna Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (Särvux), Svenska för invandrare (Sfi) och grundläggande vuxenutbildning bedrivs av Komvux. Den gymnasiala vuxenutbildningen upphandlas, som tidigare nämnts, av enheten Vuxnas lärande och utförs vid tillfället för den regelbundna tillsynen av Eductus AB, Komvux i Kungsbacka, MIROI e-learning AB och ThorénGruppen AB. Strax under 70 procent av de studerande har de senaste åren fått sin utbildning av annan anordnare än kommunens. Den gymnasiala vuxenutbildningen genomförs antingen som gruppundervisning eller som flexibla studier i tid och rum efter de studerandes behov. Inom Kompetenscentrum finns också enheten för Vägledning, där alla kommunala studie- och yrkesvägledare är samlade i en gemensam enhet. Kommunens invånare kan också vända sig till den mötesplats som finns på Kompetenscentrum för att få vägledning när det gäller utbildningsfrågor. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.

51 3 (16) 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten ger de studerande att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Andel (%) av kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med respektive betyg för A-kurserna i Engelska, Matematik och Svenska Kungsbacka kommun Kommungrupp 1 2 Riket Icke godkänt Godkänt Engelska A Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Godkänt Matematik A Väl godkänt Mycket väl godkänt Icke godkänt Godkänt Svenska A Väl godkänt Mycket väl godkänt Källa: Skolverkets officiella statistik, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

52 4 (16) Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser som slutfört eller avbrutit kurs Kungsbacka kommun Kommungrupp 3 4 Riket Grundläggande vuxenutbildning Slutfört kurs Avbrutit kurs Fanns i pågående utbildning Gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser Slutfört kurs Avbrutit kurs Fanns i pågående utbildning Källa: Skolverkets officiella statistik, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

53 5 (16) Tabell 4: Studieresultat för studerande i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning Kungsbacka kommun Kommungrupp 5 6 Riket Andel (%) elever som börjat i sfi och godkänts senast efter 2 läsår enligt studieväg sfi 3 (kurs D) sfi 2 (kurs C) sfi 1 (kurs B) avbrutit utbildningen Källa: Skolverkets officiella statistik, Kommentar och bedömning: Kommunen redovisar under de senaste åren höga betyg i Skolverkets officiella statistik för kurserna engelska A, matematik A och svenska A. Detta förklaras av rektorerna med att kommuninnevånarna har en hög utbildningsnivå och att ungdomar ges möjlighet att konkurrenskomplettera sina betyg. En hög andel av de studerande inom grundläggande vuxenutbildning slutför sina studier medan andelen studerande som slutför sina studier inom den gymnasiala vuxenutbildningen ligger i nivå med kommungruppens och rikets genomsnitt. Tabell 4 visar att nära hälften av de studerande inom sfi de senaste åren inte har slutfört sin utbildning. Rektorn och lärarna uppger att en orsak till detta är att många studerande inom sfi får arbete trots att de inte har slutfört utbildningen. Kommunen redovisar dock inte någon systematisk uppföljning av orsakerna till avhoppen. Särvux har under de senaste åren utökat sitt utbud. Undervisningstiden per elev och vecka är i Kungsbacka 2,0 timmar medan genomsnittet i kommungruppen och riket är något högre, 2,5 och 2,8 timmar. Skolinspektionen bedömer att undervisningstiden för elever inom Särvux är låg och att verksamheterna genom ett bättre systematisk kvalitetsarbete sannolikt kan förbättra sin måluppfyllelse. Se även under avsnittet 3.5, Kvalitetsarbete, i denna rapport. 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

54 6 (16) 1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. krav uppfylls huvudsakligen Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och resultat i studierna. krav uppfylls huvudsakligen De studerande har en individuell studieplan. krav uppfylls huvudsakligen 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. krav uppfylls huvudsakligen Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 16 förordningen om svenskundervisning för invandrare ska läraren, om en elev inte når upp till nivån för betyget Godkänt, i ett intyg ange vad eleven kan i förhållande till kursens mål.

55 7 (16) I Kungsbacka kommun får enligt rektorn och lärarna endast de elever intyg som begär det. Skolinspektionen bedömer att inte alla elever inom sfi får det intyg som de har rätt till. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 skollagen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt avsnitt 1 i Lpf 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska också utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt avsnitt 2.3 i Lpf 94 omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). De studerande har var och en möjlighet att påverka utformningen av sina studier men varken vid Komvux eller vid enheten Vuxnas lärande finns någon form av studeranderåd som kan delta i den demokratiska processen vid vuxenutbildningen som helhet. Enligt skolledningen beror detta på att de studerande inte vill engagera sig i detta arbete eftersom huvudsyftet med utbildningen är att nå sina personliga mål så snart som möjligt. Detta betyder att verksamheternas möjligheter till att övergripande arbeta i demokratiska arbetsformer begränsas.

56 8 (16) Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar i enlighet med författningarnas krav Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. krav uppfylls huvudsakligen Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller gymnasiesärskolan. krav uppfylls huvudsakligen 1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och livssituation. krav uppfylls huvudsakligen Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. krav uppfylls huvudsakligen

57 9 (16) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete för att ge de studerande en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Inom vuxenutbildningen är miljön trygg och inriktad på lärande. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. krav uppfylls huvudsakligen Det finns planer mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Rektorer, personal och studerande uppger vid intervjuer att kommunens verksamheter inom den kommunala vuxenutbildningen är trygga och att såväl de

58 10 (16) studerande som personal trivs vid verksamheterna. Komvux och övriga utbildningsanordnare har var för sig likabehandlingsplaner vilket innebär att verksamheten inom den gymnasiala vuxenutbildningen omfattas av flera olika likabehandlingsplaner beroende på anordnare. De likabehandlingsplaner som inspektörerna har haft tillgång till innehåller inte någon specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanerna finns inte heller någon redogörelse för hur de studerande har medverkat i utformningen av och arbetet med likabehandlingsplanen. En övergripande plan som bygger på en gemensam kartläggning av de risker för kränkningar och diskrimineringar som kan föreligga inom den gymnasiala vuxenutbildningen saknas. I samtal med de studerande framkommer att många inte känner till planen och att de är osäkra på om studerande har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att planerna mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för verksamheten. 3.1 Likvärdig tillgång till utbildning Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi enligt författningarna. krav uppfylls huvudsakligen Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. krav uppfylls huvudsakligen

59 11 (16) Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. krav uppfylls huvudsakligen Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med författningarnas krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning 2 kap. 8 ska det för varje nationell och lokal kurs och för projektarbete finnas en kursplan. Av kursplanen ska framgå dels kursens mål eller målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla deltagare minst ska ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete. Enligt 12 ska det inom gymnasial vuxenutbildning av kursplanen för varje kurs och projektarbete framgå hur många gymnasiepoäng kursen eller projektarbetet omfattar. En kurs ska omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör inte överstiga 200 gymnasiepoäng. Poängtalet ska vara jämt delbart med 50. Vid genomgång av lokala kurser som förekommer inom den gymnasiala vuxenutbildningen visar det sig att det förekommer kurser som saknar uppgifter om hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar. Skolinspektionen bedömer att alla kurser inom vuxenutbildningen inte uppfyller förordningens krav De studerande erbjuds vägledning. krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger, avgiftsfri. krav uppfylls huvudsakligen

60 12 (16) 3.2 Personalens utbildning Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. krav uppfylls huvudsakligen Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Styrelsens ansvar Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. krav uppfylls huvudsakligen 3.4 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. krav uppfylls huvudsakligen Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn enligt Lpf 94, avsnitt 2.6, Rektors ansvar, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för skolans resultat.

61 13 (16) Rektorn för Komvux är pedagogisk ledare för särvux, sfi och för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt chef för all personal inom den enheten. Komvux har en egen arbetsplan och en egen kvalitetsredovisning samt en egen likabehandlingsplan. Enheten för Vuxnas lärande ansvarar för gymnasial vuxenutbildning. Enheten leds av en rektor och undervisningen utförs av ett flertal anordnare, däribland Komvux. Var och en av dessa har en egen arbetsplan och en egen kvalitetsredovisning samt, som tidigare nämnts, egna likabehandlingsplaner. Personalen har andra chefer än rektorn för Vuxnas lärande. För Kompetenscentrum finns en verksamhetsplan för perioden där även enheten Vuxnas lärande ingår. I planen presenteras Kompetenscentrums verksamhet, ges en kort omvärldsbeskrivning, ställs upp mål och förbättringsområden för Kompetenscentrum som helhet samt redovisas genomförandeplaner för enheten för Vuxnas lärande. Skolinspektionen kan dock inte se att Kompetenscentrums verksamhetsplan påverkar utbildningsanordnarnas arbetsplaner så att undervisningen i verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Kompetenscentrums kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse visar inte heller i vilken utsträckning de riksgiltiga målen nås. Det blir därför svårt att se att rektorn i tillräckligt hög grad kan följa upp och utvärdera verksamhetens resultat i förhållande till de riksgiltiga målen. Vid samtal med undervisande personal framkommer att de saknar gemensamma pedagogiska diskussioner utifrån de nationella styrdokumenten. Skolinspektionen bedömer att rektorn för enheten Vuxnas lärande inte i tillräckligt hög grad följer upp och utvärderar verksamhetens resultat i förhållande till de riksgiltiga målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. krav uppfylls huvudsakligen

62 14 (16) 3.5 Kvalitetsarbete Bedömningsområden Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 1 i Lpf 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt avsnitt 2.6 i Lpf 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Komvux i Kungsbacka har en arbetsplan för åren och en genomförandeplan för år Genomförandeplanen beskriver under rubrikerna, Vad och varför, hur, när, vem, uppföljning/utvärdering hur förbättringsarbetet ska bedrivas inom områdena flex- och gymnasiekurser allmänna ämnen, omvårdnad, slussen och särvux samt sfi. Kompetenscentrum har en verksamhetsplan för åren där Vuxnas lärande ingår som en del samt en genomförandeplan för Vuxnas lärande med liknande rubriker som den som finns inom Komvux. Inom vuxnas lärande har rektorn skapat en modell för kvalitetsuppföljning. De olika utbildningsanordnarna har egna arbetsplaner. Vid samtal med rektorer och personal framkommer att vuxenutbildningen som helhet inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där vuxenutbildningen med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. En nödvändighet i arbetet för att eleverna ska nå kunskapsmålen är att skolan har information om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för studerandegrupper och skolan som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat de studerande når och för att därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Skolinspektionen noterar att personalen saknar gemensamma pedagogiska konferenser.

63 15 (16) Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen inte i tillräckligt hög grad bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. krav uppfylls huvudsakligen Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar Komvux årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall och Kompetenscentrum en verksamhetsberättelse för hela verksamheten. Övriga utbildningsanordnare redovisar i olika hög grad sitt kvalitetsarbete. Komvux har en kvalitetsredovisning och Kompetenscentrum en verksamhetsberättelse för år 2008 som ger en bra bild av verksamheten men som i liten omfattning beskriver i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka åtgärder som verksamheterna avser att vidtas för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella styrdokumenten. I Komvux kvalitetsredovisning redovisas till viss del de studerandes kunskapsresultat och vissa analyser och förklaringar till resultaten ges, men i Kompetenscentrums verksamhetsberättelse finns inga redovisningar av de studerandes kunskapsresultat. Inte i någon kvalitetsredovisning visas hur betygen har kvalitetssäkrats. Vid intervjuer med personal och studerande framkommer att de till liten del eller inte alls har givits möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen eller verksamhetsberättelsen och att de studerande inte känner till kvalitetsredovis-

64 16 (16) ningen/verksamhetsberättelsen. Personalen uppger att de inte ser den som ett aktivt verktyg för utvecklingen av verksamheten utan mer som ett dokument för att redovisa gentemot förvaltningen. Tillsynen visar att skolan måste förbättra uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningens kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse inte uppfyller förordningens krav Göteborg Egon Andersson Mats Löwing

65 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Bukärrsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Bukärrsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Bukärrsskolan den 21 och 22 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Bukärrsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Bukärrsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Bukärrsskolan Bukärrsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 27 Grundskola 361 Källa: Uppgifter från skolan

66 2 (14) Bukärrsskolan F 9 ingår tillsammans med Ekenässkolan F 3 i Särö-Kullaviks pedagogiska enhet. Skolan ligger i Kungsbacka kommuns norra del och byggdes Bukärrsskolan är uppdelad i två byggnader, F 3 omfattar cirka 100 elever och 14 personal. Skolans huvudbyggnad innehöll tidigare ett nioparallelligt högstadium. Idag innehåller byggnaden en tvåparallellig verksamhet för årskurserna 4 9. Det finns få elever med invandrarbakgrund i Bukärrsskolan. Bukärrsskolan leds av två rektorer och organiseras genom ett ansvarsområde för förskoleklass och årskurserna 1 3, samt ett område för årskurserna 4 9. Personalen är organiserad i arbetslag. Inom grundskoleenheten arbetar cirka 50 personer. Bukärrsskolan profilerar sig som en hälsofrämjande skola. Skolbarnomsorg finns men behandlas inte i denna rapport utan bedöms i en för kommunen gemensam verksamhetsrapport.

67 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Bukärrsskolan Bukärrsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

68 4 (14) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 uppdelat på kön Bukärrsskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde 215,1 225,9 223,5 218,8 243,9 221,8 216,3 209,3 - Flickor 236,6 248,9 231,3 233,3 248,8 234,2 227,1 220,6 - Pojkar 192,7 198,9 215,6 209,1 239,8 209,8 207,1 198,5 Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 73,5 96,0 92,3 77,8 97,7 84,8 79,4 76,6 - Flickor 72, ,2 77,8 95,0 88,2 81,3 79,7 - Pojkar 75,0 91,3 88,5 77, ,6 77,6 73,7 Andel (%) behöriga till nationellt program 95, ,1 95, ,6 91,2 88,9 - Flickor ,2 94, ,9 91,9 89,9 - Pojkar 91, , ,3 90,6 87,9 Källa: Skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

69 5 (14) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Bukärrsskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Bukärrsskolan sammanställer och redovisar inte kunskapsresultaten i samtliga ämnen för årskurs 5. De resultat som skolan redovisar är resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Skolan visar ett resultat 2008 i ämnet engelska som är väsentligt högre i förhållande till riket, jämfört med 2007 då resultatet i samma ämne var något lägre i förhållande till riket. I svenska och matematik ligger de nationella ämnesproven över riksgenomsnittet. Bukärrsskolan redovisar sammantaget ett högre resultat 2008 på de nationella ämnesproven i årskurs 5 jämfört med Skolans kvalitetsredovisning redogör dock inte för antalet elever som genomförde och klarade de nationella proven. Bukärrsskolan uppvisar sedan 2004 ett resultat gällande det genomsnittliga meritvärdet som ligger över riksgenomsnittet, samt visar sedan år 2005 ett högre meritvärde än samtliga skolor i kommunen. Resultaten för flickor respektive pojkar skiljer sig åt sett över tid. Flickornas meritvärde ligger generellt över pojkarnas värde. Denna skillnad speglas i betygssättningen I exempelvis ämnet Bild hade 50 procent av flickorna betyget Mycket väl godkänt (MVG) som slutbetyg i årskurs 9, medan 20,8 procent av pojkarna hade mycket väl godkänt i ämnet. Andelen elever vid skolan som nått målen i samtliga ämnen ligger över såväl kommungruppen som riket. Detta faktum gäller även för andelen flickor och pojkar var för sig. Dock skiljer det sig något åt mellan pojkar och flickor inom årskurs 9 på Bukärrsskolan. År 2008 nådde 100 procent av pojkarna målen i samtliga ämnen medan 95 procent av flickorna gjorde detsamma. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

70 6 (14) År 2008 ligger resultaten på de nationella ämnesproven över den genomsnittliga nivån i riket. I ämnena svenska och engelska ligger Bukärrsskolans resultat i nivå med resultaten för samtliga skolor i kommunen, medan skolan i ämnet matematik redovisar resultat över denna nivå. Andelen elever som får ett högre slutbetyg än provbetyg i engelska är 15,9 procent vilket är högre än såväl kommungenomsnittet (6,5%) som riksgenomsnittet (8,7%). Bukärrsskolan uppnår goda kunskapsresultat i årskurs 9. Med hänvisning till avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete konstateras dock att skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete inte reflekterar över utfallet av skolans resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig omfattning utvärderar skolans resultat så att rätt åtgärder kan sättas in för att säkerställa en likvärdig betygssättning i alla ämnen samt tillförsäkra skolans måluppfyllelse. Eftersom skolan inte redovisar i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

71 7 (14) Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Av intervjuer med rektor och lärare på Bukärrsskolan framgår att IUP upprättas i varje ämne som eleverna får undervisning i. Ett lokalt samarbete med Ekenässkolan vad gäller att utveckla och ta fram ett gemensamt instrument för skriftliga omdömen och IUP har påbörjats. De skriftliga omdömen Skolinspektionen tagit del av visar att skolan använder sig av ett system där kryss sätts i en mall som anger lärarens bedömning av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Mallen kompletteras dock inte med en beskrivande bedömning för att ge vägledning i elevens utveckling för att nå målen. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. De innehåller generellt inte lärares sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att Bukärrsskolan ännu inte givit eleverna skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav.

72 8 (14) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Bukärrskolan har överlämnandekonferenser vid övergången från årskurs 3 till 4 med Ekenässkolan. Av lärarintervjuer framkommer att samarbetet och uppföljningen av elever som lämnat årskurs 3 på Ekenässkolan är begränsat. Lärare på Ekenässkolan får ibland muntlig information om hur det går för eleverna på Bukärrsskolan, men den är av generell och sporadisk karaktär och ingår inte i några rutiner för överlämnandeprocessen. Skolinspektionen bedömer att Bukärrsskolan inte i tillräcklig grad samverkar med Ekenässkolan efter överlämnandet från årskurs 3.

73 9 (14) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Bukärrsskolan upprättas, enligt skolledning och personal, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Rektorerna uppmärksammar vilka elever som har behov av diagnostisering och utredning i samarbete med elevhälsoteamet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. De beskriver elevens behov, vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ansvarar för vad på olika nivåer. I flera åtgärdsprogram saknas dock en koppling mellan elevernas behov och kursplanernas och läroplanens mål i förhållande till skolans insatser. Det anges heller inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

74 10 (14) Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Bukärrsskolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

75 11 (14) Bukärrsskolan har en gemensam likabehandlingsplan för Särö pedagogiska enhet. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte specifika redovisningar av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur lärare, elevhälsoteam eller elever har medverkat av och i arbetet med likabehandlingsplanen. Eleverna uppger dock att de känner till likabehandlingsplanen. Lärarna berättar vid intervju att de fått planen på remiss men att de inte har varit med och arbetat fram den. Skolinspektionen bedömer att Bukärrsskolan inte upprättat en plan mot kränkande behandling som uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan måste arbeta för att skolpersonal och elever ska få vara delaktiga i arbetet med planen, vilket de enligt författningarna har rätt till. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

76 12 (14) Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

77 13 (14) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Av Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 att har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Av 2 kap. 23 grundskoleförordningen framgår att för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid samtal med lärare och rektorn på Bukärrsskolan framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i varje ämne. Därför har rektorn inte kunnat fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat. Skolan bedriver därmed inte ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå där skolan med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

78 14 (14) Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar Bukärrsskolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Skolans kvalitetsredovisning ger en beskrivande bild av verksamheten i skolan, men presenterar endast i begränsad omfattning skolans resultat i förhållande till de nationella målen. Exempelvis presenteras inte hur många elever som har uppnått nivån för godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. I kvalitetsredovisningen redovisas andel elever som erhållit betyg i alla ämnen och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan. Någon samlad bild av skolans resultat presenteras inte och inte heller någon utvärdering av resultaten med vilka åtgärder skolan ska vidta för att öka måluppfyllelsen. Intervjuer med rektor och personal visar att lärare och övrig personal medverkar i begränsad omfattning vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte lever upp till författningarnas krav Göteborg Peter Lendefors Mats Löwing

79 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Ekenässkolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Ekenässkolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Ekenässkolan den 23 och 24 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Ekenässkolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ekenässkolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Ekenässkolan Ekenässkolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 30 Grundskola 53 Källa: Uppgifter från skolan

80 2 (12) Ekenässkolan F 3 ingår tillsammans med Bukärrsskolan F 9 i Särö-Kullaviks pedagogiska enhet. Skolan ligger i Kungsbacka kommuns norra del, cirka 4 km från Bukärrsskolan. Skolan har främst Särö som upptagningsområde. Det finns få elever med invandrarbakgrund i Ekenässkolan. Ekenässkolan leds av en rektor med 75 procents tjänst och verksamheten är indelad i tre åldersintegrerade klasser, från förskoleklass till och med årskurs 3. Varje arbetslag består av en förskollärare, en grundskollärare och en fritidspedagog. Skola och fritidshem på Ekenässkolan är lokalmässigt integrerade och verksamheterna använder samma lokaler. Fritidsverksamheten behandlas inte i denna rapport utan bedöms i en för kommunen gemensam verksamhetsrapport.

81 3 (12) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Kommentar och bedömning: Ekenässkolan sammanställer och redovisar inte kunskapsresultaten i samtliga ämnen för årskurs tre. Eftersom skolan inte redovisar en gemensam bild av elevernas kunskapsutveckling i respektive ämne kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelse avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.

82 4 (12) Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Av intervjuer med rektor och lärare på Ekenässkolan framgår att IUP inte upprättas i varje ämne som eleverna får undervisning i. Ett lokalt samarbete med Bukärrsskolan vad gäller att utveckla och ta fram ett gemensamt instrument för skriftliga omdömen och IUP har påbörjats. Skolinspektionen bedömer att Ekenässkolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i varje ämne samt att skolan ännu inte givit eleverna skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Ej relevant Ej relevant Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.

83 5 (12) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Ekenässkolan har överlämnandekonferenser vid övergången från årskurs 3 till 4 med Bukärrsskolan, vilken är den skola som de flesta elever fortsätter till. Av lärarintervjuer framkommer att samarbetet och uppföljningen av elever som lämnat årskurs 3 på Ekenässkolan är begränsat. Lärare på Ekenässkolan får ibland muntlig information om hur det går för eleverna längre upp i årskurserna på Bukärrsskolan, men den är av generell karaktär och ingår inte i några rutiner för överlämnandeprocessen.

84 6 (12) Skolinspektionen bedömer att Ekenässkolan inte aktivt samverkar med Bukärrsskolan efter överlämnandet från årskurs Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Ekenässkolan upprättas, enligt skolledning och personal, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Rektorerna uppmärksammar vilka elever som har behov av diagnostisering och utredning i samarbete med elevhälsoteam. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. De beskriver elevens behov, vilka åtgärder som ska vidtas och

85 7 (12) vem som ansvarar för vad på olika nivåer. I flera åtgärdsprogram saknas dock en koppling mellan elevernas behov och kursplanernas och läroplanens mål i förhållande till skolans insatser. Det anges heller inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Ekenässkolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskrimi-

86 8 (12) nering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Ekenässkolan har en gemensam likabehandlingsplan för Särö pedagogiska enhet. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte specifika redovisningar av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur lärare, elevhälsoteam eller elever har medverkat i arbetet med likabehandlingsplanen. Eleverna uppger dock att de känner till likabehandlingsplanen. Lärarna berättar vid intervju att de fått planen på remiss men att de inte har varit med och arbetat fram den. Skolinspektionen bedömer att Ekenässkolan inte upprättat en plan mot kränkande behandling som uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer vidare att skolpersonal och elever inte är delaktiga i arbetet med upprättande, uppföljning och utvärdering av den årliga planen mot kränkande behandling, vilket de enligt författningarna har rätt till. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

87 9 (12) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det finns något annat skäl med hänsyn till eleverna. Lärarna vid Ekenässkolan har formell pedagogisk utbildning, men några lärare undervisar i ämnen som de inte är utbildade för. Av intervjuer med rektor och lärare på Ekenässkolan framkommer att elever undervisas i flera ämnen i årskurserna 1-3 av fritidspedagoger som inte har formell ämnesutbildning i de ämnen som de undervisar i. Skolinspektionen bedömer att rektorn vid planering av undervisningen inte i tillräckligt hög grad tar utgångspunkt i lärarnas ämnes- och årskursbehörighet.

88 10 (12) Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Av Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resul-

89 11 (12) taten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 att har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Av 2 kap. 23 grundskoleförordningen framgår att för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid samtal med lärare och rektorn på Ekenässkolan framkommer att lärarnas uppföljning av elevernas kunskapsutveckling inte redovisas systematiskt till rektor för att följas upp och utvärderas på skolan. Ekenässkolans rektor har därmed inte fullföljt sitt ansvar och utvärderat skolans samlade resultat. Skolan bedriver därmed inte ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå där skolan med utgångspunkt i exempelvis elevernas kunskapsutveckling ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer samt utvärderar resultat och prövar nya metoder. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska

90 12 (12) verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. För Särö pedagogiska enhet, där Ekenässkolan och Bukärrsskolan ingår, finns en gemensam kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Kvalitetsredovisningen är till viss del otydlig i vilka verksamhetsdelar som utgörs av Ekenässkolan, vilket begränsar möjligheterna att urskilja skolan i beskrivningen av Särö pedagogiska enhet. Kvalitetsredovisningen ger en beskrivande bild av verksamheten. De analyser och utvärderingar som görs av skolans kvalitetsarbete är dock bristfälliga. Redovisningen utgår till stora delar från enhetens prioriterade områden. Resultatredovisningen och analysen av dessa områden brister och kan till stora delar betecknas som en beskrivning av genomförda åtgärder. Intervjuer med rektor och personal visar att lärare och övrig personal medverkar i begränsad omfattning vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte lever upp till författningarnas krav. Enligt ändring i förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av såväl likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningen som avser Göteborg Peter Lendefors Mats Löwing

91 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Fjordskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Fjordskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Fjordskolan den 21 april. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Fjordskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fjordskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Fjordskolan Fjordskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 57 Grundskola 251 Källa: Uppgifter från skolan

92 2 (14) Fjordskolan ligger på Onsalahalvön cirka 10 kilometer väster om Kungsbacka med närhet till havet och naturen. Skolan är relativt nybyggd. De elever som tillhör upptagningsområdet bor till största del i närliggande villaområden. Skolan har få elever med utländsk bakgrund. Skolan är enligt rektorerna Montessoriinspirerad och är indelad i sex olika spår. Två av spåren är auktoriserade som Montessoriskola. Klasserna är åldersintegrerade med elever i förskoleklass och årskurserna 1 2 samt årskurserna 3 5. Skolan har påbörjat ett utvecklingsarbete mot åldershomogena klasser. Lärarna är indelade i tre enheter med två enhetsledare i varje enhet. Skolan leds av två rektorer varav den ena även är rektor för Kyrkbyskolan. Rektorerna, enhetsledarna och skolans utvecklingsledare bildar tillsammans skolans ledningsgrupp. På skolan finns även skolbarnsomsorg. Denna behandlas i en egen rapport. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av rektorerna, specialpedagoger, skolpsykolog, talpedagog och skolsköterska. Talpedagogen är anställd av Specialpedagogiskt centrum som betjänar alla skolor i kommunen i specialpedagogiska frågor.

93 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5 Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Fjordskolan Riket Fjordskolan Riket Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Skolan redovisar måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen uppdelat på pojkar och flickor. Skolan redovisar en 100 procentig måluppfyllelse i samtliga ämnen utom i engelska, matematik, svenska och idrott och hälsa. Skolan redovisar även resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska för de senaste fem åren. År 2008 nådde 90 procent av eleverna kravnivån för godkänt i engelska på det nationella ämnesprovet, 94 procent nådde kravnivån i matematik och 87 procent nådde kravnivån i svenska. Skolan visar lägst måluppfyllelse på ämnesprovet i ämnet svenska i årskurs 5 de senaste fem åren i förhållande till resultaten på ämnesproven i engelska och matematik.

94 4 (14) Dubbelt så många pojkar som flickor nådde inte kravnivån för godkänt på de nationella ämnesproven sammanslaget år Skolan har uppmärksammat de förhållandevis låga resultaten på ämnesprovet i svenska och har satt in åtgärder för ökad måluppfyllelse. Enligt kvalitetsredovisningen år 2008 har insatserna lett till ökad måluppfyllelse i ämnet. Skolinspektionen bedömer att skolan bör öka sina ansträngningar för att nå samma måluppfyllelse i engelska, matematik, svenska och idrott och hälsa som i övriga ämnen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

95 5 (14) Enligt rektorerna har ännu inte alla elever givits skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Enligt lärarna ska samtliga elever ha givits dessa omdömen från och med vårens utvecklingssamtal. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av beskriver inte skolans insatser för att stödja elevens fortsatta kunskapsutveckling, utan beskriver främst vad eleven och hemmet ansvarar för. Ingen koppling finns heller till elevens förmågor, intressen och starka sidor. Skolan använder sig av ett system där kryss sätts i en mall. Mallen kompletteras inte med en beskrivande bedömning för att ge vägledning om var eleven befinner sig i sin utveckling i relation till målen. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna och konstaterar att samtliga elever ännu inte givits skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

96 6 (14) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, samt svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I intervju med elever framkommer att lärarna inte låter eleverna vara med vid planeringen av undervisningen. De tillfrågas sällan om hur de vill arbeta eller hur ett område ska redovisas. Dock anser eleverna att de är medvetna om målen för utbildningen och får vara med och utvärdera när ett ämnesområde är klart. Inflytandet består främst av val mellan exempelvis vilket land man vill skriva om, eller i vilken ordning arbetet ska utföras. Lärarna uttrycker att det är svårt att ge eleverna inflytande över undervisningen då eleverna har svårt att förstå vad målen innebär. Skolinspektionen bedömer att skolan inte ger eleverna det inflytande de har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

97 7 (14) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. I intervju med lärare framkommer att samverkan inom skolan sker kontinuerligt. När eleverna ska börja i årskurs 6 flyttas de över till Kapareskolan som är en skola för elever i årskurserna 6 9. Överlämningskonferenser förekommer inför övergången och särskilt prioriteras informationen kring elever som är i behov av särskilt stöd. Dock sker ingen återkoppling eller uppföljning av resultaten. Enligt rektorerna har möten mellan Fjordskolan och Kapareskolan förekommit vid enstaka tillfällen för att få en helhetssyn och kunskapsutbyte. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan skolorna behöver utvecklas Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

98 8 (14) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Enligt lärarna och elevhälsoteamet upprättas åtgärdsprogram om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Skolan använder en mall som är beslutad i kommunen och som ska användas på alla skolor. Mallen för åtgärdsprogram består av två delar, utredning och åtgärdsprogram. Enligt elevhälsoteamet uppfattas mallen av lärarna som alltför omfattande och risk finns att särskilt stöd sätts in utan att åtgärdsprogram skrivs. Skolinspektionen har granskat ett antal åtgärdsprogram och funnit att målen ofta formuleras som att eleven ska nå målen för årskursen. Målen blir därför svåra att utvärdera. De delmål som ställs upp är åtgärder som satts in. Stödåtgärder läggs ofta på hemmet, som ska hjälpa eleven med läxor och läsning. Av åtgärdsprogrammen framgår inte hur uppföljning eller utvärdering ska ske, utan endast datum skrivs för uppföljning. Enligt elevhälsoteamet utvärderas de vidtagna åtgärderna, men detta framgår inte i åtgärdsprogrammen. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas inte uppfyller författningarnas krav.

99 9 (14) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Fjordskolan har en likabehandlingsplan som är gemensam med Kyrkbyskolan. Skolans likabehandlingsplan innehåller inte specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka

100 10 (14) insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen skiljer skolan på åtgärder vid kränkande behandling och åtgärder vid mobbning. Mobbning definieras som att kränkningen sker vid upprepade tillfällen. Ingen plan finns för skolans agerande vid kränkande behandling, endast att personalen ska samtala med berörda. Dessutom informeras endast vårdnadshavarna vid behov. Skolan redovisar dock åtgärder om mobbning sker. Planen saknar en beskrivning av hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan rektor och personal om elever kränker varandra. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Enligt 2 kap. 3 grundskoleförordningen anges i timplanen bl.a. antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid). Vidare anges i 2 kap. 6 samma förordning att det för varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt rektorerna har Kungsbacka kommun beslutat om hur det garanterade antal undervisningstimmar ska fördelas i grundskolan i kommunens skolor. Av den timplan Skolinspektionen tagit del av framgår att ingen undervisning i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap ges innan årskurs 6. Skolan redovisar måluppfyllelsen i dessa ämnen i årskurs 5. I intervju med rektorerna framgår att ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap ges för samtliga elever, men skolan försöker styra eleverna mot att välja hem- och konsumentkunskap de veckor som skolan erbjuder elevens val och därför redovisas även mål-

101 11 (14) uppfyllelsen. I ämnet teknik beskriver rektorerna att undervisning ges under naturorienterande ämnen, varför eleverna kan nå målen för årskurs 5 i ämnet. Skolinspektionen bedömer att skolan inte kan säkerställa att samtliga elever får undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5, samt att organiseringen av undervisningen i ämnet teknik inte säkerställer att eleverna får det garanterade antalet undervisningstimmar i naturorienterande ämnen Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat

102 12 (14) särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Den förteckning som Skolinspektionen tagit del av som beskriver lärarnas utbildning i förhållande till vilka ämnen och årskurser de undervisar i visar att lärarna i huvudsak har lärarutbildning. Dock innebär klasslärarsystemet att vissa lärare undervisar i fler ämnen än de har behörighet för. Detta är vanligast förekommande i naturorienterande ämnen. Skolinspektionen bedömer att rektorn vid planering av undervisningen i högre grad behöver ta utgångspunkt i lärarnas ämnesbehörighet Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

103 13 (14) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning utgår från en gemensam mall för kommunen. Redovisningen följer inte läsåret utan skrivs för varje kalenderår. Rektorerna uttrycker att detta medför svårigheter då skolans verksamhet planeras läsårsvis. Kvalitetsredovisningen är till stora delar en beskrivning av vad man gjort och till mindre delar en redogörelse och analys av resultaten. Skolan bedömer att måluppfyllelsen vad gäller kunskaper är god i samtliga ämnen utom i svenska och delvis i engelska och matematik. Analysen och åtgärderna för att höja måluppfyllelsen brister dock. De områden som beskrivs vara skolans prioriterade ut-

104 14 (14) vecklingsområden inför kommande år är inte kopplade till resultaten, utan till organisationsförändringar och nya förordningar. Enligt lärare har de inte varit med i arbetet med kvalitetsredovisningen och har inte heller någon kunskap om vad som står i den. Enligt rektorerna har inte övrig personal, elever och deras vårdnadshavare varit med i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av såväl likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Kristina Svensson Christian Floer

105 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Fjärås Bräckaskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Fjärås Bräckaskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september och besökt Fjärås Bräckaskolan den 5 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Fjärås Bräckaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fjärås Bräckaskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Fjärås Bräckaskolan Fjärås Bräckaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 86 Grundskola 354 Källa: Uppgifter från skolan

106 2 (13) Fjärås Bräckaskolan ligger högt belägen på Bräckans krön med utsikt över Kungsbackafjorden. Skolans äldsta byggnad är från 1898, skolan har sedan byggts om och till efter hand under åren som har gått. Fjärås Bräckaskolans organisation består av åtta arbetslag. Arbetslag Kartan/Kompassen med förskoleklass och årskurserna 1 2, arbetslag Öst med förskoleklass och årskurserna 1 2, arbetslag väst med förskoleklass och årskurserna 1 och 3, arbetslag Nord med förskoleklass och årskurserna 1 2, arbetslag Syd med förskoleklass och årskurserna 1 och 3, arbetslag Natur med förskoleklass och årskurs 3, arbetslag årskurs 4 och arbetslag årskurs 5. Skolan leds av tre rektorer som ansvarar för olika klasser. Vid skolan finns förskola och skolbarnomsorg, dessa behandlas i särskilda rapporter för respektive verksamhet i kommunen. Skolan har ett elevhälsoteam vari det ingår speciallärare, specialpedagog, skolsköterska och logoped.

107 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Fjärås Riket Fjärås Bräckaskolan Bräckaskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: Skolan sammanställer och redovisar inte kunskapsresultaten i förhållande till målen att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. De resultat skolan redovisar är resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. En majoritet av eleverna når målen vid de nationella ämnesproven i engelska och svenska under år 2007 och Vid intervju med rektorerna och lärare vid skolan framkommer det att varje lärare gör en uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Någon systematisk sammanställning som ger en samlad bild över elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen görs däremot inte vid skolan.

108 4 (13) Skolinspektionen bedömer att skolan måste analysera kunskapsresultaten så att rätt åtgärder kan sättas in för att öka måluppfyllelsen. Eftersom skolan inte redovisar i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Samtliga elever vid Fjärås Bräckaskolan har individuella utvecklingsplaner, (IUP). Dessa innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne som eleven får undervisning i. Det urval som Skolinspektionen har fått ta del av är av skiftande kvalitet. Elevernas mål i utvecklingsplanerna är knapphändigt formulerade, till viss del relaterade till korrigering av elevens beteende. När det

109 5 (13) gäller den framåtsyftande planeringen så framstår skolans ansvar för att eleven ska uppnå målen som otydligt. Det framgår inte heller tydligt vilka insatser skolan ska svara för. Vid intervju med rektorerna bekräftas att de individuella utvecklingsplanerna vid skolan är av skiftande kvalitet men att ett förbättringsarbete pågår. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterier. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, Avsnitt 2.7 framgår bl.a. följande. Som stöd för betygsättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Läraren ska bl.a. utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Av Skolverkets författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning framgår att det är viktigt att det förs diskussioner om tolkningar av kursplaner och betygskriterier mellan lärare bland annat för att skapa likvärdiga förutsättningar för bedömning av eleverna i skolan och i olika skolor. Rektorn ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. Vid Fjärås Bräckaskolan har kursplanerna för de ämnen som eleverna får undervisning i bearbetats och konkretiserats i lokala tillämpningar av kursplaner vilka Skolinspektionen har fått ta del av. De är av skiftande kvalitet, i en del av ämnena har tagits in uppnåendemål som inte är i överensstämmelse med de nationellt fastställda kursplanerna.

110 6 (13) Skolinspektionen bedömer att de av skolan bearbetade och konkretiserade lokala tillämpningarna av kursplanerna inte uppfyller författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I intervju med elever framkommer att det beror på vilken lärare och vilket ämne de får undervisning i om de får mål att sträva mot och mål att uppnå förklarade för sig eller om de får vara med och påverka undervisningens utformning. Vid intervju med lärare framkommer att det varierar mellan lärarna i vilken grad eleverna är delaktiga och får utöva ett inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Rektorerna uppger att det har påbörjats ett arbete vid skolan för att systematiskt tydliggöra målen för eleverna. Målen finns i verksamheten men är inte i tillräcklig grad tydlig- och synliggjorda.

111 7 (13) Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra systematiken kring hur eleverna ska få kunskap om målen för utbildningen och för att ge dem möjlighet till det inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Vid intervju med rektorerna och med lärare ges en samstämmig bild av att samarbetet mellan verksamheterna vid skolan överlag fungerar tillfredsställande men skulle behöva utvecklas. Rektorerna uppger att rutinerna för att överlämna elever i behov av särskilt stöd till årskurs 6 fungerar bra, men det behövs arbetas mer med överlämnandet av övriga elever till årskurs 6. Vid intervju med lärare uppges att det är för lite samverkan gentemot årskurs 6 9 samt den fritidshemsverksamhet som bedrivs vid skolan. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan de olika verksamheterna behöver förbättras Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

112 8 (13) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid intervju med lärare uppges att åtgärdsprogram huvudsakligen upprättas i ämnena engelska, matematik och svenska men att det också upprättas i övriga ämnen vid behov. Vid intervju med elevhälsoteamet framkommer att det av Kungsbacka kommun centralt utformade underlaget till åtgärdsprogram upplevs som svårarbetat av speciallärare och lärare. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen har fått ta del av är av skiftande kvalitet. I åtgärdsprogrammen framgår tydligt vilka behov eleven har, ansvarsfördelningen är tydligt definierad, skolan tar sitt ansvar för insatta åtgärder och ser till att dessa följs upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen innehåller dock inte en konkret bedömning av elevens förmågor och intressen. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav.

113 9 (13) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Fjärås Bräckaskolan finns en aktuell plan mot kränkande behandling vilken Skolinspektionen har tagit del av. Någon kartläggning som ska kunna ligga till grund för hur verksamheterna ska arbeta under det kommande året redovisas dock inte i planen.

114 10 (13) Skolinspektionen bedömer att Fjärås Bräckaskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Enligt 2 kap. 3 grundskoleförordningen anges i timplanen bl.a. antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid). Vidare anges i 2 kap. 6 samma förordning att det för varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. I den planering för att uppfylla timplanen som Fjärås Bräckaskolan har låtit Skolinspektionen ta del av framgår inte om eleverna får undervisning i ämnet teknik. Vid intervju med rektorerna samt lärare framkommer att eleverna får undervisning i teknik men att undervisningen bedrivs inom ramen för matematik och naturorienterade ämnen, vid den så kallade matematik/no-verkstaden. Vid intervju med elever uppger någon elev att man har undervisning i teknik, andra att man inte vet. Skolinspektionen bedömer att skolan måste arbeta för att synliggöra ämnet teknik i undervisningen och i sin planering för att uppfylla timplanen. Detta för att eleverna inte ska riskera att gå miste om det garanterade antalet undervisningstimmar i något av de ämnen som de har undervisning i.

115 11 (13) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

116 12 (13) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

117 13 (13) Skolan upprättar en kvalitetsredovisning. Redovisningen utgör i stor utsträckning en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder. Verksamhetens förutsättningar redovisas knapphändigt. Endast måluppfyllelse för engelska, matematik och svenska i årskurs 5 redovisas. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Magnus Jonasson Roland Fallström

118 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Frillesåsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Frillesåsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Frillesåsskolan den maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Frillesåsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Frillesåsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Frillesåsskolan Frillesåsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 56 Grundskola 392 Källa: Uppgifter från skolan

119 2 (12) Frillesåsskolan är belägen i kommunens sydligaste del och gränsar mot Varbergs kommun. Skolan ligger mitt i Frillesås samhälle. Skolan är byggd efter principen "skolby". Skolgården är vacker och luftig med mycket grönska som ramar in de olika husen. Kungsbacka kommun har beslutat att tillämpa ett system med vad kommunen kallar kommunala självstyrande skolor. Frillesåsskolan är en av för närvarande två kommunala självstyrande skolor som tillämpar detta system. Att vara kommunalt självstyrande skola innebär att skolan lyder direkt under Nämnden för förskola och grundskola. Verksamheten leds av en skolchef som under sig har två rektorer. Nämnden har fattat beslut om delegation som innebär att skolans skolchef fattar de beslut som för skolor utan kommunalt självstyre fattas av förvaltningschefen för förskola och grundskola. Skolans båda rektorer fattar beslut enligt skollag och andra författningar där det anges att rektor är beslutsfattare. Brukarinflytande genom ett brukarråd tillämpas enligt kommunallagen 6 kap. 8. I brukarrådet finns representanter för elever, föräldrar och lärare samt skolledning. Frillesåsskolan har åldersblandade klasser i de tidigare åren med F 2, 3 5 och åldershomogena klasser i årskurser 6 9. Totalt går det cirka 430 elever i skolan. I skolan finns också tre fritidshem, en fritidsklubb, åtta förskoleavdelningar, dagbarnvårdare och öppen förskola. Skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten behandlas inte i denna rapport utan dessa verksamheter behandlas i särskilda rapporter, kommunövergripande rapporter om skolbarnsomsorgen respektive förskola.

120 3 (12) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Frillesåsskolan Frillesåsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven... = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer

121 4 (12) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Frillesåsskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen ,8 216,7 209, ,8 79,4 76,6 Andel (%) behöriga till nationellt ,6 91,2 88,9 program Källa: Skolverkets skolfaktablad 2009 Kommentar och bedömning: Kunskapsresultaten på Frillesåsskolan är som framgår av ovanstående statistiska uppgifter i nivå med rikets resultat, men ligger i underkant av kommunens och kommungruppens. Resultaten varierar något mellan åren men någon tydlig trend går inte att se under den redovisade femårsperioden. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

122 5 (12) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.

123 6 (12) Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Av intervjuer med elever på Frillesåsskolan framgår att deras uppfattning om möjligheterna till inflytande och ansvarstagande varierar med vilka lärare de har, vilket också verifieras av intervjuer med lärare, skolledning och övrig personal. Skolinspektionen bedömer att Frillesåsskolans arbete med att ge eleverna inflytande och möjligheter till ansvarstagande inte lever upp till författningarnas krav Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

124 7 (12) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

125 8 (12) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Frillesåsskolan har en likabehandlingsplan som finns i två versioner, en för vuxna och en för eleverna. Idén bakom detta är att få ett enklare och mer förklarande språk i en plan som riktar sig till eleverna. Denna plan uppfyller i många avseende de krav som ställs på en plan mot kränkande behandling. En kartläggning av verksamhetens behov har genomförts, men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i och det framgår av intervjuer med eleverna att de inte varit delaktiga i framtagande av planen. Vidare anges inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

126 9 (12) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

127 10 (12) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisnings-

128 11 (12) målen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolans kvalitetsarbete upplevs av lärare som i huvudsak koncentrerat till det egna arbetet och arbetet i lärarlagen. Ett samlat och för skolan gemensamt kvalitetsarbete, som grund för hela skolans utveckling sker endast i begränsad omfattning. Skolan kan heller inte redovisa någon systematisk sammanställning som ger en bild av elevernas resultat och kunskapsutveckling i årskurs 5 annat än i ämnena engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att Frillesåsskolans kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav. Frillesåsskolan genomför inte heller uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt 4 ska elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av, och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i, arbetet med kvalitetsredovisningen.

129 12 (12) I Kungsbacka kommun upprättas kvalitetsredovisningar per kalenderår, vilket innebär att Frillesås färdigställer sin kvalitetsredovisning i december månad. Frillesåsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Vid intervjuer med skolans personal framförs synpunkter att förvaltningens mall, och hur personalen uppfattar att den ska användas, i vissa fall snarare riskerar att begränsa istället för att utveckla skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Endast måluppfyllelse för engelska, matematik och svenska i årskurs 5 redovisas. Någon systematisk sammanställning och analys av elevernas kunskapsresultat i fler än dessa ämnen redovisas inte. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen Göteborg Mats Löwing Anna Wide Jennie Elfström

130 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Fullriggaren Malevik Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Fullriggaren Malevik Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Fullriggaren Malevik den 5 och den 6 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Fullriggaren Malevik, dels den information som samlats in under besöket. I Fullriggaren Malevik intervjuades skolchefen KSS (Kommunal Självstyrande Skola, se nedan), rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Fullriggaren Malevik Fullriggaren Malevik Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 44 Grundskola 363 Källa: Uppgifter från skolan

131 2 (10) Kungsbacka kommun har beslutat ge skolor möjlighet att ingå i ett system med vad kommunen kallar kommunala självstyrande skolor. Fullriggaren Malevik är en av för närvarande två kommunala självstyrande skolor som tillämpar detta system. Det innebär att skolan lyder direkt under Nämnden för Förskola & Grundskola. Verksamheten leds av en skolchef som under sig har två rektorer. Nämnden har fattat beslut om delegation som innebär att skolans skolchef fattar de beslut som för skolor utan kommunalt självstyre fattas av förvaltningschefen för förskola och grundskola. Skolans båda rektorer fattar beslut enligt skollag och andra författningar där det anges att rektor är beslutsfattare. Skolan är belägen i Malevik i norra delen av Kungsbacka kommun. Skolan har få elever med utländsk bakgrund. Undervisning i svenska som andraspråk förekommer för elever med svensk bakgrund men som tillbringat de första åren av sina liv i andra länder på grund av föräldrarnas arbete. Skolan har en åldersblandad organisation med 2 årskurser i varje grupp. Grupperna tillhör kanaler där alla årskurser finns i varje kanal. Till verksamheten vid skolan hör även förskola och skolbarnsomsorg. Bedömningarna av dessa verksamheter redovisas på kommunnivå i separata rapporter.

132 3 (10) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Fullriggaren Malevik Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 244,8 245,9 241,3 240,7 244,4 221,8 216,7 209, ,8 79,4 76, ,6 91,2 88,9 Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Statistik från skolan visar att nästan alla elever når målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Statistiken visar också att något färre elever når kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 5 än vad som anses nå målen. Antalet elever är dock så litet att några slutsatser inte kan göras utifrån skillnaderna. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

133 4 (10) Statistiken visar att kunskapsresultaten i årskurs 9 vid skolan mätt i meritvärde, andel som nått målen i alla ämnen och andelen elever behöriga till nationella program ligger på en hög och jämn nivå. Så är också fallet för den senaste femårsperioden. Det finns dock en tendens till att slutbetygen i de ämnen som omfattas av nationella prov ligger på en högre nivå än elevernas resultat på de nationella proven i motsvarande ämne. Skolans elever erhåller stöd när de riskerar att inte uppnå målen i kursplanerna. Skolan tar också tillvara erfarenheter och använder dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolinspektionen bedömer att skolan 2008 når goda kunskapsresultat. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

134 5 (10) Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande.

135 6 (10) Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

136 7 (10) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enigt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Fullriggaren Malevik finns en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering i skolan. Planen innehåller dock inte någon redovisning av insatser som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året. I planen går heller inte att urskilja de olika verksamhetsgrenarna som finns vid skolan. Skolinspektionen bedömer att Fullriggaren Maleviks plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

137 8 (10) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

138 9 (10) Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.

139 10 (10) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav Göteborg Bosse Jersenius Kristina Svensson

140 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Furulidsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Furulidsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Furulidsskolan den 14 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Furulidsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Furulidsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Furulidsskolan Furulidsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 36 Grundskola 185 Källa: Uppgifter från skolan

141 2 (14) Furulidsskolan ingår tillsammans med Kollaskolan, Tingsbergsskolan och Varlaskolan i Varla-Furulids pedagogiska enhet. Furulidsskolan ligger cirka en mil från Kungsbacka centrum och byggdes Skolan är organiserad i tre olika byggnader och ligger naturskönt belägen i Vallda med närhet till havet. I huvudbyggnaden finns expedition, personalrum och årskurserna 4 6. År 1995 byggdes verksamheten ut genom byggnaden Holken som rymmer fyra klasser i årskurserna F 2 tillsammans med två fritidsavdelningar. År 1999 färdigställdes skolan genom huset Vingen där årskurs 3 idag har sin undervisning. Skolan leds av en rektor vars ansvarsområde omfattar förskoleklasser, grundskola och skolbarnomsorg. Furulidsskolan har ett elevhälsoteam med skolsköterska och psykolog som sammanträder var 14:e dag. Skolan är organiserad i 10 klasser i årskurserna 1 6 samt 2 förskoleklasser. Klasserna är med ett undantag åldershomogena. Det finns två stycken Lek- och Lärarbetslag med förskoleklass samt årskurserna 1 2 och skolbarnomsorg kopplat till varje klass. Efter årskurs 6 lämnar eleverna skolan för att under årskurserna 7 9 gå på Varlaskolan i centrala Kungsbacka. Det finns få elever med annat modersmål i Furulidsskolan. Skolbarnomsorgen behandlas i en egen rapport.

142 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Furulidsskolan Furulidsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: Furulidsskolan sammanställer och redovisar inte kunskapsresultaten i samtliga ämnen för årskurs 5. De resultat som skolan sammanställer är resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Där når skolan ett resultat i såväl engelska, matematik och svenska som ligger högre i förhållande till riksgenomsnittet 2007 och Flickorna hade bättre resultat än pojkarna I ämnena matematik och engelska nådde 100 procent av flickorna kravnivån i delproven jämfört med pojkarna där 85,7 procent nådde kravnivån i matematik och 92,9 procent nådde kravnivån i engelskans delprov. Med hänvisning till avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete konstaterar Skolinspektionen att skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete ännu inte sammanställt och analyserat kunskapsresultaten i samtliga ämnen. Dessutom visar den regelbundna tillsynen att åtgärder behövs inom områden som har betydelse för kunskapsresultaten.

143 4 (14) Furulidsskolan upprättar främst åtgärdsprogram i ämnena engelska, matematik och svenska. Vidare brister åtgärdsprogrammen till sitt innehåll. Vad gäller skolans kvalitetsarbete följer lärarna upp elevernas kunskaper i alla ämnen men dessa resultat redovisas inte till rektorn så att skolans samlade resultat kan utvärderas och analyseras. I kommuniceringen av rapporten till rektorn framkommer att skolan varje termin har klassgenomgångar där varje elevs behov tas upp och identifieras. Rektor anser att han därigenom har en relativt god bild över det generella läget i elevernas kunskapsutveckling. Eftersom Furulidsskolan inte redovisar i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelse avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen.

144 5 (14) Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Av intervjuer med rektorn och lärare samt av skolan inlämnade dokument framgår att skolan givit eleverna skriftliga omdömen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Skolan använder sig av ett system där kryss sätts i en mall som anger lärarens bedömning av eleverna i varje ämne. Mallen saknar dock en beskrivande bedömning för att ge vägledning om var eleven befinner sig i sin utveckling i relation till kursplanemålen. Enligt rektorn pågår ett utvecklingsarbete på skolan där mallen för skriftliga omdömen ska utgöra kommentarer om elevernas kunskapsutveckling inom varje ämne. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av beskriver i vissa fall inte skolans insatser för att stödja elevens fortsatta kunskapsutveckling, utan beskriver främst vad eleven och hemmet ansvarar för. Skolans insatser beskrivs som att påminna eleven att jobba i matteboken och hjälpa till med övningsblad. De individuella utvecklingsplanerna är även av skiftande kvalitet när det gäller att beskriva vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla. I flera utvecklingsplaner framgår att elevens målsättning är att fullborda sitt arbete med ämnets läromedel. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.

145 6 (14) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen ska det finnas en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Furulidsskolan har upprättat en så kallad lokal kursplan för förskoleklassen samt årskurserna 1 6 i ämnena engelska, matematik och svenska. Enligt rektorn är de ett förtydligande av vad barnen och eleverna strävar mot i dessa ämnen samt i elevernas sociala utveckling under varje läsår på Furulidsskolan. Av intervjuer med lärare och elevhälsoteamet framkommer att den lokala kursplanen utgör ett underlag för arbetet med åtgärdsprogram. Det råder dock osäkerhet kring uppfattningen om skillnader mellan mål att uppnå och mål att sträva mot. I Lokal kursplan för Furulidsskolan är ämnena kopplade till mål att uppnå men beskrivs i planen som mål att sträva mot. Skolinspektionen bedömer att Furulidsskolan inte i tillräcklig grad tydliggör sitt arbete med de nationella kursplanernas mål att sträva mot Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande.

146 7 (14) Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Furulidsskolan har överlämnandekonferenser vid övergången till Varlaskolan, vilken är den skola som de flesta elever fortsätter till. Av lärarintervjuer framkommer att samarbetet och uppföljningen av elever som lämnat årskurs 6 på Furulidsskolan är begränsat. Lärare på Furulidsskolan får ibland muntlig information om hur det går för eleverna längre upp i årskurserna på Varlaskolan, men den är av generell karaktär och ingår inte i några rutiner för överlämnandeprocessen. Enligt rektorn har Furulidsskolan tidigare samverkat med Varlaskolan i syfte att göra en kartläggning av elevernas kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska i jämförelse med Tingsbergs- och Kollaskolans elever. Det fanns dock ingen systematik i denna samverkan. Skolinspektionen bedömer att Furulidsskolan inte enligt författningarnas krav samverkar med Varlaskolan efter överlämnandet från årskurs Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

147 8 (14) Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Furulidsskolan upprättas, enligt skolledning och personal, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Rektorn uppmärksammar vilka elever som är i behov av särskilt stöd i samarbete med elevhälsoteamet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. De beskriver elevens behov, vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ansvarar för vad på olika nivåer. Åtgärdsprogrammen är dock begränsade till att gälla engelska, matematik och svenska samt social utveckling. I flera åtgärdsprogram saknas även en koppling mellan elevernas behov och skolans insatser utifrån målen i kursplanerna och i läroplanen. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Furulidsskolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

148 9 (14) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 7 samma kapitel ska åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Dokumentstudier samt intervjuer med lärare och rektorn visar att Furulidsskolan har ett gemensamt och organiserat värdegrundsarbete, exempelvis genom kompissamtal, forumspel och andra värderingsövningar. I intervjuer med elever framkommer dock att kompissamtal inte sker i alla klasser. Eleverna kan heller inte diskutera kring andra värdegrundsaktiviteter. Eleverna beskriver att de blir retade om de inte är tillräckligt snabba på idrotten eller om de klär sig på ett annorlunda sätt. Det är också vanligt att man kallar varandra för fula ord. Eleverna uppger att dessa kränkningar inte alltid kommer till lärares eller rektors kännedom eftersom kamratstödjare känner att de inte vågar gå vidare med de situationer som uppstår på skolan. Skolinspektionen bedömer att Furulidsskolan inte bedriver ett tillräckligt aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras

149 10 (14) ålder och mognad. Furulidsskolan har upprättat en likabehandlingsplan inom ramen för Varla- Furulid pedagogiska enhet. Den har gemensamt utarbetats i delaktighet av skolpersonal och elever. Likabehandlingsplanen innehåller en beskrivning av åtgärder som skolan genomfört under de senaste två åren. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte specifika redovisningar av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att Furulidsskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna.

150 11 (14) Av 4 kap. 4 skollagen framgår att undervisningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Intervjuer med lärare, rektorn och elever på Furulidsskolan visar att skolan anordnar friluftsdagar med kostnader för elever som överstiger 100 kronor. Dock finns kostnadsfria alternativ till dessa friluftsdagar. Skolinspektionen bedömer att de kostnader som skolan tar ut i samband med friluftsdagar inte är i enlighet med bestämmelserna. Det faktum att skolan erbjuder kostnadsfria alternativ förändrar inte Skolinspektionens bedömning. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det finns något annat skäl med hänsyn till eleverna. Lärare vid Furulidsskolan har i huvudsak pedagogisk utbildning för den undervisning de bedriver. Elever i årskurserna 3 6 undervisas dock i ämnena matematik, naturorienterade ämnen och bild av lärare som delvis inte är utbildade i dessa ämnen. Enligt rektorn är utgångspunkten för skolans arbete med att skapa goda förutsättningar för lärande att en och samma lärare i vissa klasser ibland är att föredra. Skolinspektionen bedömer att skolan inte använder lärare som har utbildning för den undervisning som de bedriver Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

151 12 (14) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Av Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp

152 13 (14) och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Vid samtal med lärare och rektorn på Furulidsskolan framkommer att varje elevs kunskapsutveckling följs upp av skolans lärare i samtliga ämnen. Denna uppföljning redovisas dock inte systematiskt till rektor för att följas upp och utvärderas på skolan. (Se punkt 1.2.) Furulidsskolans rektor har därmed inte kunnat fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå. Skolan har inte upprättat någon arbetsplan för verksamheten. Av intervju med rektorn framkommer att skolans arbetsplan är en samlad dokumentation av värdegrundsarbete, lokala kursplanemål, skolans ordningsregler, likabehandlingsplan, riskbedömningar samt ett antal övriga handlingsplaner. Av intervjuer med lärarna framkommer att de är delaktiga i arbetet med de lokala dokumenten men att deras aktiva medverkan i kvalitetsarbetet är begränsat. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete. Furulidsskolan har heller inte i samverkan mellan skolledning och personal upprättat en samlad arbetsplan som avser hur undervisningsmålen prövas, skolans resultat följs upp och nya arbetsmetoder utvecklas Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

153 14 (14) Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Furulidsskolan upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning i enlighet med en centralt utformad mall för Kungsbacka kommun. Kvalitetsredovisningen ger en beskrivande bild av verksamheten och redovisar resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och svenska för år Det redovisas dock inte några resultat utifrån mål att uppnå i något av ämnena som eleverna undervisas i på skolan. De analyser och utvärderingar som görs av skolans resultat i förhållande till de nationella målen är bristfälliga. Kvalitetsredovisningen utgår till stora delar från Barn- och utbildningsnämndens övergripande mål. Resultatredovisningen och analysen av dessa områden är dock begränsade och kan till stora delar betecknas som en beskrivning av genomförda åtgärder. Intervjuer med rektor och personal visar att det mesta av arbetet med att färdigställa kvalitetsredovisningen görs av rektor. Vid intervju menar personalen att de inte känner till resultatet av kvalitetsredovisningen och att den inte är ett aktivt redskap för skolans kvalitetsarbete. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte lever upp till författningarnas krav Göteborg Peter Lendefors Kristina Svensson

154 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Gullregnsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Gullregnsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Gullregnsskolan den 14 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Gullregnsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gullregnsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Gullregnsskolan Gullregnsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 38 Grundskola 199 Källa: Uppgifter från skolan

155 2 (15) Gullregnsskolan är en F 5 skola som ligger i centrala Kungsbacka, den del av Kungsbacka kommun som har högst andel invånare med invandrarbakgrund. Upptagningsområdet består framförallt av hyreshusområden, men även av radhus och villakvarter. Skolan är fördelad i fyra olika byggnader i vilka undervisningen organiseras i åldersblandade grupper från förskoleklass till årskurs 2 samt åldershomogent i årskurserna 3 5. Eleverna går vidare till Hålabäcksskolan i årskurs 6. Läsåret slogs skolan ihop med Sommarlustskolan som lades ner vilket innebar att många elever gick till en fristående skola. Skolan hade vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Vid skolan bedrivs även skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Gullregnsskolan leds av en rektor.

156 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Gullregnsskolan Gullregnsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: I skolans sammanställning av nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 kan man se att antalet elever som nått kravnivån sjunkit. Åren var skolans resultat över 90 procent (96-100) för att idag ligga på mellan procent (se tabell 2). Skolan gör ingen analys av detta i kvalitetsredovisningen. Enligt rektorn beror detta bland annat på att skolan tagit emot fler elever som inte kunnat svenska. Skolan erbjuder inte eleverna att läsa svenska som andraspråk. Det ges som stöd i ämnet svenska (se bedömning 3.1.3). Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.

157 4 (15) Skolinspektionen bedömer att skolan måste följa upp och analysera kunskapsresultaten utförligare för att nå en ökad måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Vid dokumentstudier och vid samtal med personal framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt Systematisk kvalitetsarbete. Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.

158 5 (15) Utifrån innehållet i elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) och vad som framkommer vid elevintervjuer tydliggör inte skolan vid utvecklingssamtal hur elevens kunskapsutveckling bäst kan stödjas. Elevernas IUP utgår inte från en lokal pedagogisk planering, kryssen tydliggör inte var eleven befinner sig i förhållande till mål att sträva mot samt handlar ofta om vad eleven och hemmet ska göra och mindre om vad skolan kan göra för eleven. Se vidare bedömning Skolinspektionen bedömer att skolan inte genomför utvecklingssamtal enligt grundskoleförordningens krav Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. På skolan upprättar lärarna tillsammans med elever och vårdnadshavare individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Skolan har under våren 2009 påbörjat ett utvecklingsarbete med att skriva utvecklingsplaner enligt den nya förordningen och har därför olika varianter av dokument. I årskurserna 3 5 ges skriftliga omdömen i olika ämnen i form av ett kryss i en mall i hur väl eleven utvecklats i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5. Bifogat till detta finns mål att uppnå i de olika ämnena i årskurserna 3 och 5 samt en sammanfattning av utvecklingssamtalet. I årskurserna 1 3 finns inte några omdömen i samtliga ämnen. Däremot får elever och vårdnadshavare en sammanfattning av elevens läs och skrivförmåga eftersom skolan arbetar med ett diagnosmaterial Läs och skrivutveckling (LUS). De IUP Skolinspektionen tagit del av innehåller omdömen i olika ämnen endast i årskurserna 3 5. De utgår inte från en lokal pedagogisk planering, kryssen tydliggör inte var eleven befinner sig i förhållande till mål att sträva mot samt handlar ofta om vad eleven och hemmet ska göra och mindre om vad skolan ska göra. Vidare saknas omdömen i samtliga ämnen inom blocken samhällsorienterande ämnen (so) och naturorienterande ämnen

159 6 (15) (no). Vid elevintervjuer framkommer det vidare att eleverna inte är medvetna om sina individuella utvecklingsplaner. Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. Intervjuer och dokumentstudier visar att det är mål att uppnå som anger inriktningen för skolans arbete men enligt rektorn och lärarna har lärarna idag blivit mer medvetna om vikten av att arbeta med mål att sträva mot. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utveckla sitt arbete med mål att sträva mot.

160 7 (15) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Intervjuer visar att eleverna i liten grad är medvetna om målen för utbildningen. Enligt lärarna pratar de inte så mycket om mål utan mer om vad eleverna ska kunna. Lärarna är inte tydliga gentemot elever och föräldrar vad gäller mål att sträva mot men enligt rektorn och lärarna är skolan på gång i detta arbete. Vidare visar intervjuerna att elevernas inflytande över hur undervisningen planeras och genomförs varierar mellan lärare och årskurser. Skolinspektionen bedömer att eleverna inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

161 8 (15) Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper, framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Intervju med rektorn och lärare visar att det inom skolan finns en bra samverkan inom respektive arbetslag. Skolan har även tydliga planer för övergång från förskola till skola, från Lek och lär (F 2) till årskurs 3 samt mellan Gullregnsskolan och Hålabäcksskolan. Däremot behöver skolan, enligt rektorn och lärarna, utveckla samarbetet mellan arbetslagen och få igång en bättre samverkan med mottagande 6 9 skola (Hålabäcksskolan). Skolan har överlämnandekonferenser tillsammans med Hålabäcksskolan och ibland fungerar de, ibland inte. Gullregnsskolan lämnar över resultaten på de nationella proven i åk 5 till Hålabäcksskolan men efterfrågar inga resultat på hur det går för deras elever när de exempelvis går ur årskurs 9. Vidare har skolorna väldigt lite samarbete i övrigt. Skolinspektionen bedömer att Gullregnsskolan måste utveckla samverkan mellan arbetslagen och mottagande skola (Hålabäcksskolan) för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

162 9 (15) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

163 10 (15) Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Gullregnsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en specifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen följs upp i skolans kvalitetsredovisning men skolan gör ingen utvärdering eller analys av vilka resultat man uppnått med arbetet. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

164 11 (15) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Av grundskoleförordningen 2 kap. 2 framgår att i bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Av 2 kap. 6 samma förordning framgår att det för varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Eleverna på Gullregnsskolan läser inte ämnet hem- och konsumentkunskap, vilket bekräftas av intervjuer med rektorn och elever. Detta medför att eleverna inte har möjlighet att nå de nationella målen för ämnet i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att eleverna på Gullregnsskolan inte ges förutsättningar att nå de nationella målen i årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen 2 kap. 19 och 20 ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Intervjuer med personal och elever visar att eleverna på Gullregnsskolan inte har elevens val i enlighet med förordningen. Eleverna har inom ramen för klassen möjlighet att göra ett val men i många grupper sker det efter en bestämd lista där eleverna först måste göra färdigt vissa uppgifter innan de får göra ett eget val. I intervjuer med elever framkommer att vissa elever aldrig kommer fram till det egna valet. Skolinspektionen bedömer att Gullregnsskolan inte erbjuder elevens val enligt författningarna.

165 12 (15) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Av 2 kap grundskoleförordningen framgår följande. Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs bl.a. anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för svenska. Intervjuer med rektorn och personal visar att elever som är i behov av svenska som andraspråk får det som stöd i ämnet svenska. Skolan erbjuder eller anordnar inte svenska som andraspråk i stället för svenska. Skolinspektionen bedömer att skolan inte anordnar svenska som andraspråk i enlighet med förordningen Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt skollagen 2 kap. 3 är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Inspektionen visar att det finns en viss samverkan runt klasserna inom arbetslagen. Samarbetet sker dock i liten omfattning vilket får som konsekvens att lärare undervisar i ämnen de inte är behöriga i. Exempelvis samarbetar två lärare med kompetens i svenska och de samhällsorienterade ämnena runt en klass, vilket

166 13 (15) innebär att eleverna inte har en behörig lärare i exempelvis matematik. Vidare har skolan en obehörig lärare i musik. Skolinspektionen bedömer att skolan i en betydlig del av undervisningen använt lärare som inte har utbildning för den undervisning de bedriver trots att lärare med sådan utbildning finns att tillgå Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, framgår att som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Gullregnsskolan leds av en rektor som har ett förtroende hos sin personal, men intervjuer visar att rektorn skulle behöva utmana personalen mer samt bli mer förtrogen med verksamheten. Enligt personalen drivs mycket av det pedagogiska arbetet i arbetslagen. Mycket av rektorns arbete handlar om att sitta i elevvårdskonferenser och hantera sociala situationer. Skolinspektionen bedömer att rektorn måste hålla sig mer förtrogen med verksamheten samt ta sin roll som pedagogisk ledare och leda verksamheten mot de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

167 14 (15) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan har utarbetat en arbetsplan som enligt rektorn är ett aktivt dokument. Vid samtal med lärare är det däremot oklart hur pass aktiv arbetsplanen är. Vidare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå. Intervjuer och dokumentstudier visar också att elever och vårdnadshavare i liten utsträckning är delaktiga i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete eller utvärderar och följer upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5.

168 15 (15) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolan har upprättat en kvalitetsredovisning men den kan inte anses motsvara en redovisning som förordningarna kräver då den bland annat saknar en utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Inom rubriken Kunskaper redovisar skolan resultat på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i tabellform samt en kort analys. Se även bedömningspunkt Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav i alla delar Göteborg Roland Fallström Marie Karlsson

169 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Gällingeskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Gällingeskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september och besökt Gällingeskolan den 6 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Gällingeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Gällingeskolan intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Gällingeskolan Gällingeskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 86 Källa: Uppgifter från skolan

170 2 (11) Gällingeskolan ligger två mil sydost om Kungsbacka. Skolans byggnad är från 1981 och byggdes om 1995 för att inrymma den verksamhet som finns här i dag, förskoleklass och grundskola årskurserna 1 5. Skolan är organiserad i två spår, Falken och Bikupan. Båda spåren har vardera en grupp med förskoleklass och årskurs 1, en grupp med årskurs 2 3 och en grupp med årskurs 4 5. Skolan har haft en vikarierande rektor sedan oktober Ordinarie rektor beräknas återkomma i tjänst vid höstterminens start år Skolan har ett elevhälsateam vari det ingår specialpedagog, skolsköterska, logoped och skolpsykolog.

171 3 (11) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Gällingeskolan Gällingeskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: De resultat skolan redovisar är resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Varje lärare gör en uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Någon systematisk sammanställning som ger en bild över elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen görs däremot inte vid skolan. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.

172 4 (11) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

173 5 (11) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vid intervju med elever framkommer att mål att uppnå i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 finns uppsatta i klassrummen men att det i övrigt beror på vilken lärare och vilket ämne de får undervisning i om de får mål att uppnå förklarade för sig. Vid samma intervju uppger elever att de inte får vara med och påverka undervisningens utformning. Tidigare hade de möjlighet att vara med och planera undervisningen i idrott men inte nu längre. Denna bild bekräftas i intervju med lärare där man uppger att man inte är bra på att låta eleverna få möjlighet till att utöva inflytande. Problematiken har synliggjorts och det pågår ett arbete i syfte att stärka elevernas möjlighet till inflytande. Rektorn uppger att elevernas möjlighet att kunna påverka varierar beroende på vilken lärare och vilket ämne eleverna får undervisning i, det har blivit bättre men man har kommit olika långt. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra systematiken kring hur eleverna ska få kunskap om målen för utbildningen och hur de ska få möjlighet

174 6 (11) till det reella inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

175 7 (11) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid Gällingeskolan finns en aktuell plan mot kränkande behandling, vilken Skolinspektionen har tagit del av. Planen utgår från en gemensamt antagen plan för Fjärås Gällinge pedagogiska enhet till vilken det har lagts till bilagor vari de egna verksamheterna lyfts fram. I planen saknas dock en aktuell kartläggning, av varje verksamhets specifika förutsättningar, som ska kunna ligga till grund för hur verksamheterna ska arbeta under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att Gällingeskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.

176 8 (11) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

177 9 (11) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det

178 10 (11) omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Varje lärare vid skolan gör en uppföljning av varje elevs måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vid intervju med lärare framkommer att rektorn efterfrågar kunskapsresultaten men att någon analys av resultaten inte görs vid skolan. Vidare uppger lärare att det är sällan som en gemensam utvärdering av verksamheten vid skolan sker. I intervju med rektorn uppges att det inte görs någon systematisk sammanställning i samtliga ämnen vid skolan. En sammanställning av samtliga ämnen som eleverna får undervisning i kommer enligt rektorn att göras med start i år. I kvalitetsredovisningen redovisas endast måluppfyllelsen i engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att Gällingeskolans systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller de krav som ställs på ett sådant arbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolan upprättar en kvalitetsredovisning. Redovisningen utgör i stor utsträckning en beskrivning av verksamheten och där tillhörande genomförda och pågående åtgärder. Det finns få analyser som ligger till bakgrund för pågående åt-

179 11 (11) gärder samt resultatet av genomförda åtgärder. I kvalitetsredovisningen redovisas endast måluppfyllelse för engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Magnus Jonasson Roland Fallström

180 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hedeskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Hedeskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Hedeskolan under dagarna maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Hedeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hedeskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hedeskolan Hedeskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 54 Grundskola 413 Källa: Uppgifter från skolan

181 2 (17) Hedeskolan ingår i Älvsåker/Hede pedagogiska enhet. Skolan ligger centralt i Kungsbacka. Skolan byggdes redan 1865 och bestod då av ett klassrum och en lärarbostad. Därefter har Hedeskolan byggts ut och moderniserats i etapper. År 1960 byggdes två nya hus med åtta klassrum, kök och gymnastiksal. Under 2004 blev den senaste ombyggnaden klar och Hedeskolan utgör idag en F 9 skola med alla årskurser. Hedeskolan leds av två rektorer och organiseras genom ett ansvarsområde för Lek och Lär, dvs. förskoleklass och årskurserna 1 2, samt årskurserna 3 9. Lek och Lär har sex avdelningar med arbetslag bestående av tre pedagoger, lärare, förskollärare och fritidspedagog i varje. År 3 9 är indelat i tre arbetslag. År 3 5 har klasslärarorganisation och 6 9 har ämneslärarorganisation. Vid skolan finns få elever med annat modersmål än svenska. Skolbarnomsorg finns men behandlas inte i denna rapport utan bedöms i en för kommunen gemensam verksamhetsrapport.

182 3 (17) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Hedeskolan Hedeskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

183 4 (17) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 uppdelat på kön Hedeskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde.. 222,9 224,5 213,8 221,8 216,7 209,3 - Flickor.. 233,6 215,0 226,1 234,2 227,1 220,6 - Pojkar.. 209,7 230,6 205,2 209,8 207,1 198,5 Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Flickor Pojkar Andel (%) behöriga till nationellt program Flickor Pojkar Källa: Skolverkets skoldatablad = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

184 5 (17) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Hedeskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Hedeskolan sammanställer och redovisar inte kunskapsresultaten i samtliga ämnen för årskurs 5. De resultat som skolan redovisar är resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Skolan visar ett resultat 2008 i ämnet engelska som är något lägre i förhållande till riket. I svenska och matematik ligger resultaten på de nationella ämnesproven över riksgenomsnittet. Hedeskolan redovisar sammantaget lägre resultat 2008 på de nationella ämnesproven i årskurs 5 jämfört med Skolans kvalitetsredovisning redogör för antalet elever som genomförde och klarade de nationella proven. Hedeskolan uppvisar sedan 2006 ett resultat gällande det genomsnittliga meritvärdet som ligger över riksgenomsnittet. Åren 2006 och 2007 ligger Hedeskolan även högre än kommunens genomsnitt för samtliga skolor (2006: 217, : 221,7) Däremot visar Hedeskolans resultat 2008 på ett lägre meritvärde än kommungruppens genomsnitt. Resultaten mellan flickor och pojkar skiljer sig. År 2008 ligger båda grupperna något under kommungruppens genomsnitt men över rikets nivå. Flickornas meritvärde är högre än pojkarnas. I exempelvis samhällskunskap hade 36,8 procent av flickorna betyget mycket väl godkänt (MVG) som slutbetyg i årskurs 9, medan endast 7,4 procent av pojkarna hade mycket väl godkänt i ämnet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen ligger över såväl motsvarande andel i kommungruppen som i riket. Detta faktum gäller även för andelen flickor och pojkar var för sig. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

185 6 (17) Dock skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor inom årskurs 9 på Hedeskolan. Av pojkarna nådde 92,6 procent målen i samtliga ämnen medan 84,2 procent av flickorna gjorde detsamma. Resultaten i exempelvis samhällsorienterade ämnen visar att 100 procent av pojkarna når upp till de nationella målen i ämnet medan 5,3 procent av flickorna inte når upp till de nationella målen i ämnet. Pojkarna når i högre grad upp till de nationella målen även i ämnena bild, idrott och hälsa, moderna språk och slöjd. I ämnet matematik är det 4,3 procent av samtliga elever i årskurs 9 som inte når upp till de nationella målen. Här är fördelningen relativt jämn mellan pojkar och flickor. Ett högt meritvärde kombinerat med en lägre andel elever med fullständiga betyg indikerar på att skolans arbete inte i tillräcklig omfattning anpassas till de elever som har svårigheter i skolarbetet. År 2008 ligger resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 i svenska och engelska i nivå med riket. I ämnet matematik ligger resultaten för Hedeskolan över såväl kommungruppen som i riket. Andelen elever som får ett högre slutbetyg än provbetyg i matematik är 31,7 procent vilket är högre än såväl kommungenomsnittet (24,7%) som riksgenomsnittet (24,4%). Inga elever hade ett lägre slutbetyg än provbetyg i matematik. Vid inspektionstillfället framkom i intervju med rektor och lärare att de inte analyserat utfallet av skolans resultat. Hedeskolan uppnår relativt goda kunskapsresultat i årskurs 9. Med hänvisning till avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete konstateras dock att skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete inte reflekterar över utfallet av skolans resultat. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig omfattning utvärderar skolans resultat så att rätt åtgärder kan sättas in för att säkerställa en likvärdig betygssättning i alla ämnen samt tillförsäkra skolans måluppfyllelse. Eftersom skolan inte redovisar i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

186 7 (17) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Hedeskolan genomför utvecklingssamtal och upprättar individuella utvecklingsplaner i varje ämne som eleven får undervisning i. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av innehåller dock inte lärares sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Rektor och lärare på Hedeskolan uppger att arbetet med skriftliga omdömen har påbörjats genom lokala pedagogiska planeringar. Dessa kommer att slutföras höstterminen 2009 vårterminen Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna och konstaterar att samtliga elever ännu inte givits skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

187 8 (17) Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Enligt 7 kap. 9 grundskoleförordningen ska, om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket. I dessa fall ska en skriftlig bedömning av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Enligt 7 kap. 11 grundskoleförordningen ska en elevs betyg antecknas i en betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg i ett ämne eller ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Skriftliga bedömningar ska hållas samlade. Vid inspektionstillfällets genomgång av Hedeskolans betygskataloger och genom samtal med rektor framkommer att skriftliga bedömningar inte upprättas för de elever i årskurs 9 som inte uppnår målen i samtliga ämnen. Det framgår heller inte några anteckningar i betygskatalog som påvisar beslut om att inte sätta betyg. Skolinspektionen bedömer att Hedskolan inte upprättar skriftliga bedömningar för elever i årskurs 9 som inte uppnår målen i samtliga ämnen. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

188 9 (17) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt 1 kap 2 skollagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Och det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt samma läroplan avsnitt 2. 3 ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Hedeskolan har elevråd för årskurserna 2 5 och 6 9. I elevrådet för 2 5 deltar två lärare vid möten. Elevrådsmöten hålls varannan vecka, medan klassråd hålls mera sällan. I elevrådet för 6 9 hålls möte varannan måndag tillsammans med lärare som mentor och bygger på frågor som tagits upp på klassråden före mötet. Ordföranden för elevrådet träffar rektor med jämna mellanrum. Under intervjuer med elever och elevhälsoteam framkommer att eleverna inte är involverade i beslut kring ordningsregler eller i samtal kring andra dokument för skolans utformning. Eleverna upplever att demokratifrågor för skolan inte diskuteras. Skolinspektionen bedömer att Hedeskolan inte i tillräcklig utsträckning ger eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former och ge eleverna tillfällen att tillsammans med lärare och rektor behandla frågor av gemensamt intresse.

189 10 (17) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Hedeskolan har handlingsplaner för överlämningar mellan förskoleklass, skola och fritidshem. En lärare i årskurs 5 deltar i arbetet i F 2 under årskurs två och eleverna där får även utrymme att lära känna sin lärare i årskurs 3 på vårterminen innan. Lärarna från år 6 9 har lektioner i år 5 för att lärarna ska vara kända för eleverna. Årskurs 3 5 har klasslärarorganisation och årskurs 6 9 har ämneslärarorganisation. Rektorn uppger att samarbetet är begränsat mellan klasslärare och ämneslärare. Av lärarintervjuer framkommer att samarbetet och uppföljningen av elever som lämnat F 2 är begränsat. Lärare i F 2 får ibland muntlig information om hur det går för eleverna längre upp i årskurserna på skolan, men den är mer av generell karaktär och ingår inte i några rutiner för överlämnandeprocessen. Skolinspektionen bedömer att Hedeskolan inte samverkar enligt författningarnas krav mellan de olika verksamheterna Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

190 11 (17) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Hedeskolan upprättas åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Specialpedagogen ansvarar för åtgärdsprogrammen, sammanställer och skriver dessa tillsammans med pedagogerna i arbetslagen. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. De beskriver elevens behov, beskriver vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ansvarar för vad på olika nivåer. I flera åtgärdsprogram saknas dock en koppling mellan elevernas behov och kursplanernas och läroplanens mål i förhållande till skolans insatser. Det anges heller inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av Hedeskolans kvalitetsredovisning och intervjuer med lärare och rektorn för årskurs 6 9 framgår att eleverna vid skolan informeras om kriterierna för godkänt betyg i varje ämne. Om det befaras att en elev i årskurserna 8 eller 9 inte uppnår kriterierna för betyget godkänt utfärdas en skriftlig varning till eleven

191 12 (17) och vårdnadshavaren. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Hedeskolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). Skolinspektionen vill, med anledning av Hedeskolans skriftliga varningar till elev och vårdnadshavare, betona skolans ansvar för att varje elev som befaras att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska uppmärksammas för behov av särskilt stöd. Ett eventuellt åtgärdsprogram ska tydligt visa elev och vårdnadshavare vilka åtgärder som skolan, utifrån målbeskrivningen i kursplanen, ämnar vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd för att nå kursplanemålen. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföl-

192 13 (17) jande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Hedeskolan har en gemensam likabehandlingsplan för skolbarnomsorg, förskola och skola. Likabehandlingsplanen har tagits fram i samarbete med föräldrar, skolutvecklingsgruppen och elevhälsoteamet. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte specifika redovisningar av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur eleverna har medverkat i arbetet med likabehandlingsplanen. Eleverna uppger att de känner till likabehandlingsplanen men kopplar den ofta till skolans värdegrundsarbete med Friends. Skolinspektionen bedömer att Hedeskolan inte upprättat en plan mot kränkande behandling som uppfyller alla de krav som ställs på en sådan enligt författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna.

193 14 (17) Av 2 kap grundskoleförordningen framgår att det i timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Vid samtal med elever framkommer att de inte känner till benämningen elevens val. Elevens val förknippas med egen lärtid, som utrymme för att ta igen kunskaper i ämnen som eleven tidigare missat. Intervjuer med lärare och rektor bekräftar att schemalagd tid som motsvaras av elevens val inte är undervisning som syftar till breddning eller fördjupning i ett ämne. Skolinspektionen bedömer att Hedeskolan inte klargör elevernas rättigheter vad gäller de timmar som anges i timplanen för elevens val och heller inte anordnar elevens val i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

194 15 (17) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Av Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och

195 16 (17) elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Hedeskolan har en arbetsplan som senast reviderades år Enligt rektor är kopplingen mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning begränsad. Vid intervju med lärare framkommer att de inte ser arbetsplanen som ett fungerande dokument för skolans kvalitetsarbete. Lärarna har inte varit delaktiga vare sig i upprättandet eller i revideringen av arbetsplanen. Vid samtal med lärare och rektor på Hedeskolan framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i varje ämne. Därmed har rektorn inte kunnat fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat. Skolan bedriver därmed inte ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå där skolan med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.

196 17 (17) Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar Hedeskolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Skolans kvalitetsredovisning ger en beskrivande bild av verksamheten i skolan, men presenterar i begränsad omfattning skolans resultat i förhållande till de nationella målen. I kvalitetsredovisningen redovisas skolans resultat endast i form av antalet elever som erhållit betyg i alla ämnen samt hur många elever som har uppnått nivån för godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. De analyser och utvärderingar som görs i skolans kvalitetsarbete är bristfälliga. Intervjuer med rektor och personal visar att det mesta av arbetet med att färdigställa kvalitetsredovisningen görs av rektorn efter att personalen arbetat med givna frågeställningar i sina arbetslag. Vid intervju menar personalen att kvalitetsredovisningen inte har någon aktiv betydelse för utvecklingen av skolan. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte lever upp till författningarnas krav Göteborg Peter Lendefors Egon Andersson

197 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Hålabäcksskolan den 15 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Hålabäcksskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Hålabäcksskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Hålabäcksskolan Hålabäcksskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 260 Källa: Uppgifter från skolan Hålabäcksskolan som byggdes 1967 ligger centralt i Kungsbacka i ett område med en blandning av hyreshus, radhus och villor och i den del av Kungsbacka kommun som har högst andel invånare med invandrarbakgrund. På skolan finns 260 elever fördelade på 13 klasser i år 6 9.

198 2 (13) Hösten 2007 startade skolan en profil med två handbollsklasser. Skolan har fyra arbetslag. Utvecklingsledaren i respektive arbetslag utgör tillsammans med rektorn skolans ledningsgrupp. Skolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Skolan leds av en rektor som har placerat sitt arbetsrum i närheten av elevernas skåpsutrymmen och bibliotek.

199 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Hålabäcksskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 208,3 213,2 209,4 209,6 192,6 221,8 216,7 209, ,8 79,4 76,6 Andel (%) behöriga till nationellt ,6 91,2 88,9 program Källa: Skolverkets skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

200 4 (13) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Hålabäcksskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Hålabäcksskolan uppvisar 2008 resultat där pojkarna ligger mycket under snittet i riket. Tabell 2 visar att skolans resultat 2008 avviker negativt från tidigare års resultat. I skolans kvalitetsredovisning 2008 analyserar skolan situationen och menar att det kan bero på elevsammansättningen, att det finns ett normsystem bland skolans pojkar som säger att det inte är viktigt att studera samt att skolan måste arbeta mer med att bryta grupptrycket bland pojkar och satsa på att tänka i ett genusperspektiv. Rektorn är inte bekymrad för det låga resultatet med tanke på att skolan har en stor social mångfald och elever med invandrarbakgrund som inte alltid får den hjälp de behöver trots att skolan har en bra organisation runt elever i behov av särskilt stöd. Vidare har många elever gått till en närliggande fristående skola, vilket kan ha en avgörande betydelse för att skolans resultat har gått ner. År 2008 deltog i snitt 47 elever av 51 i de nationella proven mot cirka 80 av 87 år Resultaten för 2008 kan inte visas i engelska och svenska då uppgifterna i Skolverkets databas SIRIS baseras på färre elever än 10 (se tabell 3). Lärarna på skolan följer upp och utvärderar varje elevs kunskapsutveckling systematiskt i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 9. Detta görs inom arbetslagen och inför elevernas utvecklingssamtal. Däremot följer skolan systematiskt inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Se vidare Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

201 5 (13) Skolinspektionen bedömer att rektorn måste efterfråga resultat i samtliga ämnen och att skolan behöver analysera resultaten utförligare för att nå en ökad måluppfyllelse för samtliga elever. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av innehåller en uppföljning av föregående utvecklingssamtal, en sammanfattning av elevens, vårdnadshavarens och pedagogens syn på nuläget samt en utvecklingsdel. Bifogat finns skriftliga omdömen utifrån lokala mål i varje ämne och skolår. Skolans individuella utvecklingsplaner kan inte anses motsvara sådana planer som för-

202 6 (13) ordningen kräver då de bland annat saknar omdömen i samtliga ämnen inom bl.a. blocken samhällsorienterande ämnen (so) och naturorienterande ämnen (no), bedömningarna är i liten del riktade mot mål att sträva mot samt att de sammanfattande insatserna till stor del läggs på eleven och inte på skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

203 7 (13) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I intervjuer med personal och elever framkommer att skolan arbetar med att tydliggöra mål och att de flesta eleverna är medvetna om dessa. Eleverna menar att de får ta ett större ansvar för sina studier ju äldre de blir. Intervjuer visar däremot att elevernas möjlighet till inflytande över hur undervisningen planeras varierar mellan lärarna. Enligt rektorn och lärarna är det något skolan behöver arbeta med. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid skolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.

204 8 (13) Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.2 Kunskaper framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår enligt Lpo 94, 2.5 Övergång och samverkan, att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Intervju med rektor och lärare visar att det inom skolan finns en samverkan mellan arbetslag och ämnesgrupper. Däremot finns det idag inget samarbete med den avlämnande F 5 skolan, Gullregnsskolan. Skolinspektionen bedömer att Hålabäcksskolan behöver samverka med Gullregnsskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

205 9 (13) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

206 10 (13) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Av 2 kap grundskoleförordningen framgår följande. Undervisningen i svenska som andraspråk ska om det behövs bl.a. anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Enligt rektorn kan skolan inte tillgodose alla elever som har behov av svenska som andraspråk i tillräcklig omfattning trots att skolan har personal med rätt utbildning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder elever svenska som andraspråk i den omfattning förordningen kräver Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

207 11 (13) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

208 12 (13) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Hålabäcksskolan har en lokal arbetsplan och lokalt utarbetade mål för läsåret. Enligt personalen finns det planer och visioner men de når inte alltid ner till ett systematiskt återkommande arbete. Inspektionen visar att det finns systematik kring bl.a. Normer och värden. När det gäller kunskapsresultat redovisar och analyserar skolan i kvalitetsredovisningen resultat utifrån skolans genomsnittliga meritvärde, andel behöriga till nationella program samt andel som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen. Vid samtal med lärare framkommer även att varje elevs kunskapsutveckling systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 9. Detta görs inom arbetslagen och inför elevernas utvecklingssamtal. Däremot följer skolan inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Enligt lärarna saknas en systematik i hur skolan arbetar med dessa frågor för att nå en bättre måluppfyllelse och för att kvalitetsarbetet ska bli levande för alla. Intervjuer och dokumentstudier visar också att lärare, elever och vårdnadshavare i liten utsträckning är delaktiga i utarbetandet av skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete samt följer upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 9 på skolnivå.

209 13 (13) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning innehåller bl.a. en beskrivning av verksamheten, underlag för framtagandet av kvalitetsredovisningen, vilka förbättringsområden som finns från föregående år, vilka prioriterade mål skolan har, förutsättningar samt resultat, uppföljning och analys. När det gäller kunskapsresultat redovisar och analyserar skolan i kvalitetsredovisningen resultat utifrån skolans genomsnittliga meritvärde, andel behöriga till nationella program samt andel som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen. Däremot följer skolan inte upp och utvärderar skolans samlade resultat i samtliga ämnen. Vid intervjuer med personal framkommer även att kvalitetsredovisningen inte alltid är ett levande dokument. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte till alla delar uppfyller förordningens krav Göteborg Roland Fallström Jonas Britz

210 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Iseråsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Iseråsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Iseråsskolan den 6 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Iseråsskolan dels den information som samlats in under besöket. I Iseråsskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Iseråsskolan Iseråsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 65 Grundskola 283 Källa: Uppgifter från skolan

211 2 (14) Iseråsskolan är en grundskola bestående av förskoleklass och årskurserna 1 5 som tillhör Onsala pedagogiska enhet, lokaliserad i centrala Onsala, väster om Kungsbacka. Enheten består av ytterligare två F 5 skolor, Kyrkbyskolan och Fjordskolan samt en 6 9 skola, Kapareskolan. Iseråsskolans äldsta skolbyggnad är från 1847 och runt om denna, samt kring skolans näst äldsta, en gul träbyggnad från 1880-talet, har nyare skolbyggnader vuxit upp, vissa i trä och andra i tegel. Iseråsskolan är uppdelad i två ansvarsområden, där två rektorer har ansvar för förskolan och årskurserna 1 2, respektive verksamheten i årskurserna 3 5. I förskolan och årskurserna 1 2 finns sju åldersintegrerade Lek- och lärklasser, som är uppdelade på fyra hus. Två av klasserna har Montessoriinriktning och i en av övriga fem klasser påbörjades höstterminen 2006 Montessoriinriktning, genom att ge sexåringarna Montessoriinspirerad undervisning. På skolan finns även skolbarnsomsorg samt förskolor kopplade till skolan. Dessa verksamheter behandlas i egna rapporter för kommunen. I årskurserna 3 5 är de nio klasserna åldershomogena och organiserade i tre spår, varav ett är Montessoriinriktat. Fritidsklubb finns kopplad till verksamheten. Elevassistenter ingår även i årskurserna 3 5 i vissa klasser. Personalen arbetar i arbetslag med fritidspedagog, förskollärare, grundskollärare med gemensamt ansvar för verksamheten. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av rektorer, specialpedagog, psykolog, talpedagog, utvecklingspedagog och skolsköterska. Talpedagogen är anställd av Specialpedagogiskt centrum som betjänar alla skolor i kommunen i specialpedagogiska frågor.

212 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Kommentar och bedömning: Skolan redovisar en prognos av elevernas förväntade måluppfyllelse i relation till uppnåendemålen i årskurs 5 för samtliga ämnen som eleverna har undervisning i. Det finns dock ingen sammanställning av elevernas faktiska kunskapsresultat på skolnivå som Skolinspektionen kunnat ta del av. Enligt skolans timplan har eleverna ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap eller teknik. Trots att ingen undervisning sker i teknik så uppges i kvalitetsredovisningen för 2008 att eleverna förväntas nå målen för ämnet i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning för år 2008 innehåller uppgifter om resultat från de nationella ämnesproven för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Någon analys av resultaten från ämnesproven presenteras dock inte, trots att samtliga elever inte klarade kravnivån för godkänt i ämnesprovet matematik. Se avsnitt i denna rapport. Skolinspektionen bedömer att skolan måste analysera kunskapsresultaten i samtliga ämnen och särskilt matematik så att rätt åtgärder kan sättas in för att öka måluppfyllelsen. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

213 4 (14) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Enligt rektorerna har alla elever givits skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Rektorerna uppger att skolan dock inte är helt nöjd med hur de skriftliga omdömena utformats och att en revidering kommer att ske. Skolan använder sig av ett system där kryss sätts i en mall som anger lärarens bedömning av eleverna i varje ämne. Mallen saknar en beskrivande bedömning för att ge vägledning om var eleven befinner sig i sin utveckling i relation till målen. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av beskriver i vissa fall inte skolans insatser för att stödja elevens fortsatta kunskapsutveckling, utan beskriver främst vad eleven och hemmet ansvarar för. De individuella utvecklingsplanerna är även av skiftande kvalitet när det gäller att beskriva vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla. I den framåtsyftande planeringen finns inte heller någon koppling till elevens förmågor, intressen och starka sidor. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2009:16) om den individuella utvecklingsplanen.

214 5 (14) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen ska det finnas en kursplan för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Enligt rektorerna betonas strävansmålen allt mer vid skolan. Målen i årskurs 3 har medfört att strävansmålen har lyfts fram. Rektorerna menar dock att arbetet med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot upplevs komplicerade för personalen och att de behöver förtydligas och konkretiseras ytterligare inom respektive ämne. Vid samtal med lärarna bekräftas rektorernas uppfattning att strävansmålen fått större fokus vid planeringen av undervisningen och att strävansmålen diskuterades vid exempelvis arbetslagsträffarna. Det finns dock i dagläget ingen gemensam samsyn eller uppföljning av läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot vid planering av undervisningen, men ett utvecklingsarbete är inlett. Skolinspektionen bedömer att inriktningen av skolans undervisning inom samtliga ämnen inte kopplas till läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.

215 6 (14) Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Elever och lärare uppger att det förekommer elevinflytande över undervisningens innehåll och upplägg men att det kan bli bättre inte minst när det gäller att involvera eleverna i planeringen av undervisningen. I intervju med elever framkommer dessutom att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är generellt inte kända av eleverna. Skolinspektionen bedömer att eleverna varken har kunskap om målen eller ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt 1 kap. 2 skollagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Och det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i

216 7 (14) samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Vid intervju med elever framkommer att skolan har elevråd men att alla elever inte vet om de har klassråd i sina klasser. Det finns även skillnader mellan klasserna huruvida eleverna har regelbundna klassråd eller i vilken omfattning eleverna ges tid att diskutera gemensamma frågor som ska tas upp i elevrådet. Vid elevrådsmötena deltar två pedagoger. På elevrådsmötet behandlas oftast önskemål om förbättringar på skolgården. Eleverna känner inte till skolans likabehandlingsplan och vet inte att de har varit med vid framtagandet eller uppföljning av planen. Eleverna har inte heller varit delaktiga när det gäller arbetet med kvalitetsredovisningen eller den lokala arbetsplanen. Skolinspektionen bedömer att skolan inte utformar verksamheten i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. I intervjuer med lärare respektive rektorer framkommer att samverkan inom skolan sker kontinuerligt och att skolan arbetar med att skapa ett gott förhållande mellan olika personalgrupper inom skolan. Samverkan sker även med övriga skolor i kommunen i form av nätverksträffar där personalen är indelade i olika ämnesgrupper. När eleverna ska börja i årskurs 6 övergår flertalet elever till Kapareskolan som är en 6 9 skola. Överlämningskonferenser förekommer inför övergången. Vid konferenserna prioriteras särskilt informationen kring elever som är i behov av särskilt stöd och resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5. Dock sker ingen systematisk återkoppling eller uppföljning av elevernas resultat. Enligt

217 8 (14) rektorerna efterfrågas bättre samverkan vid övergången mellan årskurs 5 och 6, vilket ses som ett prioriterat utvecklingsprojekt. Skolinspektionen bedömer att Iseråsskolan inte aktivt samverkar med Kapareskolan efter överlämnandet från årskurs Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Enligt lärarna och elevhälsoteamet upprättas åtgärdsprogram om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Skolan använder en mall som är beslutad i kommunen och som ska användas på alla skolor. Mallen innehåller både kartläggning

218 9 (14) och åtgärdsprogram. Arbetslagen ansvarar för åtgärdsprogrammen och specialpedagogen sammanställer och skriver dessa tillsammans med pedagogerna i arbetslagen. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av är av varierande kvalitet. Samtliga åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av beskriver elevens behov, beskriver vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ansvarar för vad på olika nivåer. I flera åtgärdsprogram saknas dock en koppling mellan elevernas behov och kursplanernas och läroplanens mål i förhållande till skolans insatser. Det anges heller inte alltid hur och när åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas inte alltid uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Av 1 kap. 2 skollagen framgår att verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande be-

219 10 (14) handling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 7 samma kapitel ska åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Iseråsskolan har en likabehandlingsplan som gäller för skolan samt den skolbarnomsorg och fritidsverksamhet som är knuten till skolan. Skolans likabehandlingsplan innehåller inte specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning. I likabehandlingsplanen skiljer skolan på åtgärder vid kränkande behandling och åtgärder vid mobbning. Mobbning definieras som att kränkningen sker vid upprepade tillfällen. Ingen plan finns för skolans agerande vid kränkande behandling, endast att personalen ska samtala med berörda. Dessutom informeras vårdnadshavarna endast vid behov. Skolan redovisar dock åtgärder om mobbning sker. Planen saknar en beskrivning av hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan rektor och personal om elever kränker varandra. Skolinspektionen bedömer att skolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan enligt förordningen inte uppfyller kravet på barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

220 11 (14) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Enligt 2 kap. 3 grundskoleförordningen anges i timplanen bl.a. antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid). Vidare anges i 2 kap. 6 samma förordning att det för varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt rektorerna har Kungsbacka kommun beslutat hur det garanterade antal undervisningstimmar ska fördelas i kommunens grundskolor. Av den timplan Skolinspektionen tagit del av framgår att ingen undervisning i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap ges före årskurs 6. Skolan redovisar i sin kvalitetsredovisning ingen måluppfyllelse i hem- och konsumentkunskap för elever i årskurs 5, däremot för ämnet teknik. I intervju med rektorerna bekräftas dock att ingen undervisning explicit i hem- och konsumentkunskap och teknik har genomförts för eleverna på Iseråsskolan. Däremot finns mål ur båda ämnena med som moment i andra ämnen och arbetsområden. Skolinspektionen konstaterar att skolan inte ger eleverna undervisning i ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik och bedömer därför att eleverna inte kan nå de nationella målen i årskurs 5 som anges i kursplanerna för dessa ämnen Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt 2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens

221 12 (14) val. Vid samtal med elever framkommer att de inte känner till benämningen elevens val. Elevens val förknippas med egen lärtid, som utrymme för att ta igen det som eleven tidigare missat. Intervjuer med lärare och rektor bekräftar att schemalagd tid som motsvaras av elevens val inte är undervisning som syftar till fördjupning eller breddning i ett ämne. Skolinspektionen bedömer att Iseråsskolan inte uppfyller författningarnas krav när det gäller att klargöra för eleverna om deras rättigheter vad gäller de timmar som anges i timplanen för elevens val och anordnandet av elevens val Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. På Iseråsskolan undervisas eleverna i årskurs 5 i ämnena matematik, svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen av lärare som inte har någon behörighet för årskurs 5. Enligt ansvarig rektor har lärarna dock ämnesbehörighet för de lägre åldrarna i de ämnen som de undervisar i och en lång yrkeserfarenhet bakom sig. Lärarna ingår i årskursvisa arbetslag och dessutom träffas samtliga lärare i årskurserna 3 5 arbetsenhetsvis för att t.ex. planera teman.

222 13 (14) Skolinspektionen bedömer att rektorn vid planering av undervisningen inte i tillräcklig grad tar utgångspunkt i lärarnas formella ämnes- och årskursbehörighet Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

223 14 (14) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Iseråsskolans kvalitetsredovisning för år 2008 redovisar resultaten från de nationella ämnesproven för årskurs 5 i engelska, matematik och svenska men det saknas en analys av dessa. Det saknas även en sammanställning av i vilken mån eleverna når målen för utbildningen i årskurs 5. Se vidare under punkt 1.1. Intervjuer med rektorn och personal visar att arbetet med kvalitetsredovisningen är väl förankrat med personalen i form av bland annat arbetslagssamtal, uppföljningssamtal och utvärderingar. Vid samtal med elever framkommer dock att de inte är medvetna om att de deltagit i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av såväl likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Christian Floer Egon Andersson

224 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Kapareskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Kapareskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Kapareskolan den september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kapareskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kapareskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kapareskolan Kapareskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola Källa: Uppgifter från skolan

225 2 (16) Kapareskolan byggdes 1979 och ligger centralt på Onsalahalvön med Kungsbacka som närmaste stad. Skolan ligger nära hav och landsbygd med ett homogent upptagningsområde, vilket innebär att skolan har få elever med invandrarbakgrund. På skolan studerar vid tillsynen 480 elever i årskurserna 6 9. Kapareskolan svarar för den fortsatta utbildningen av de barn som tidigare gått på Iserås-, Fjord- och Kyrkbyskolan. Eleverna har möjlighet att välja två profiler på skolan: Montessoriinspirerat arbetssätt eller bollsportsprofil. Lärarna är indelade i fyra arbetslag. Varje arbetslag har en arbetslagsledare. Ett av arbetslagen är Montessoriinspirerat. Skolans två rektorer har ett delat ansvar för skolan i sin helhet. Varje rektor har ansvar för två arbetslag och med ett ansvar i första hand för de elever som finns inom laget. Skolan hade vid tillsynen ett fåtal individintegrerade särskoleelever.

226 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Kapareskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 208,7 218,9 212,3 215,8 219,7 221,8 216,7 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

227 4 (16) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Kapareskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Tabell 2 visar resultat för Kapareskolan i form av meritvärden, elever med fullständigt slutbetyg och andelen elever med behörighet till gymnasieskolan vilka ligger i nivå med kommunens och över rikets nivå. Tittar man närmare på statistiken i Skolverkets databas SIRIS ser man att differensen mellan pojkars och flickors meritvärden och slutbetyg i Kapareskolan är stor. Exempelvis har flickorna 2008 uppnått 239,3 poäng mot pojkarnas 198,5 poäng. Av flickorna når cirka 30 procent mycket väl godkänt mot cirka 5 procent av pojkarna i exempelvis naturorienterade ämnen och matematik. I tabell 3 visar resultaten på de nationella proven i matematik en nedåtgående trend. Enligt rektorerna tittar skolan på varje enskild elev och satsar en hel del på matematiken i och med att eleverna får enskilt stöd av speciallärare i mattestugan (Gröna oasen). Vidare uppger rektorerna att skolan försöker ta tag i diskussioner om ett ämne på något sätt sticker ut. Diskussionerna kan då ske i grupp eller enskilt. Tittar man vidare i SIRIS när det gäller relationen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov i matematik visar det sig att 34 procent av betygen sätts över uppnått resultat. Skolan redovisar resultat i samtliga ämnen i kvalitetsredovisningen 2008 men gör ingen djupare analys av dessa eller skolans samlade resultat. Däremot har skolan i arbetsplanen för 2009 uppmärksammat situationen för pojkarna. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver analysera resultaten utförligare och arbeta mer systematiskt för att nå en högre måluppfyllelse. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

228 5 (16) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skolan arbetar med en digital omdömesdatabas i vilken elevens omdömen skrivs in. Elever och föräldrar har tillgång till information om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne i god tid innan utvecklingssamtalet. De individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av varierar till innehållet. Förklaringen är att skolan har testat olika modeller från att använda sig av löpande text till matriser. Granskningen visar att många av de individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av utgår från mål att uppnå samt betygskriterier och inte mål att sträva mot samt att de inte alltid innehåller en sammanfattning av vilka insatser som behövs eller vad skolan

229 6 (16) konkret ska göra för att eleven ska nå målen. Vidare saknar de individuella utvecklingsplanerna i årskurserna 6 och 7 omdömen i samtliga ämnen inom bl.a. blocken samhällsorienterande ämnen (so) och naturorienterande ämnen (no). De sammanfattande insatserna som redovisas läggs till stor del på eleven och inte på skolan. Beskrivningarna av insatserna är av varierande kvalitet. Varken elever, lärare eller rektorer är nöjda med resultatet av de matriser som arbetades fram under vårterminen 2009 samt hur utvecklingssamtalen påverkades varför skolan idag har arbetat fram en ny modell som ska rätta till de brister som finns. Skolinspektionen har tagit del av hur den nya databasen är uppbyggd men inte hur en färdig individuell utvecklingsplan kan se ut. Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner i enlighet med förordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Enligt 7 kap. 9 grundskoleförordningen ska, om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, betyg inte sättas i ett ämne. Betyg ska heller inte sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket. I dessa fall ska en skriftlig bedömning av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som vidtagits. Bedöm-

230 7 (16) ningen ska undertecknas av läraren. Skolan utfärdar skriftliga bedömningar i samtliga ämnen där eleverna inte når målen och där betyg inte sätts i slutet av det nionde skolåret. Granskningen visar att bedömningarnas innehåll varierar. En del innehåller en tydlig bedömning av elevens kunskaper i ämnet medan andra saknar exempelvis vilka mål eleven har uppnått i relation till kursplanerna. Skolinspektionen bedömer att skolan inte alltid utfärdar skriftliga bedömningar enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt Lpo avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Samtal med elever och lärare visar att eleverna vid Kapareskolan vid vissa tillfällen har möjlighet att vara med och planera utifrån de ramar lärarna sätter. Enligt lärarna har de samtal med de elever som önskar och vill vara delaktiga men att eleverna ofta av bekvämlighet vill att lärarna ska bestämma. Lärarna

231 8 (16) menar att eleverna är delaktiga i praktiken genom bl.a. inflytande över redovisningsformer, provsituationer samt viss del av den egna planeringen. I samtal med äldre elever framkommer det däremot att de har liten kunskap om vilka mål att sträva mot som gäller i respektive ämne och att de inte har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inflytandet varierar från lärare till lärare samt från arbetslag till arbetslag menar eleverna. Däremot tycker eleverna att de tar ansvar för sina studier och att de har klart för sig vilka betygskriterier som gäller för samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Kapareskolan inte i tillräcklig utsträckning ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs av skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2, framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Av intervjuerna framgår det att det finns ett bra samarbete inom arbetslagen på Kapareskolan. Däremot finns det en önskan om att förbättra möjligheterna till samverkan och diskussioner mellan arbetslagen för en ökad samsyn. Ur rapporterna för Fjordskolan och Iseråsskolan, som båda är avlämnande skolor till Kapareskolan, framgår att dessa skolor inte har något systematiskt samarbete med Kapareskolan avseende återkoppling av resultaten i högre årskurser. Överlämningskonferenser förekommer inför övergången från årskurs 5 till 6 och då prioriteras informationen kring elever som är i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer att samverkan inom skolan och med avlämnande skolor behöver utvecklas.

232 9 (16) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt Lpo 94, avsnitt 1, framgår bl.a. följande, undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Vidare framgår av avsnitt 2.2 att läraren ska bl.a. utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. I samtal med personal framkommer det bl.a. att lärarna har svårt att utmana de duktiga eleverna. De får enligt personalen i många situationer klara sig själva. Samtidigt framkommer det i andra intervjuer att skolan klarar de duktiga eleverna bra men att elever som är i behov av särskilt stöd exkluderas i alltför hög grad. Stödinsatser för dessa elever sker mestadels utanför klassrummet. Studierna av skolans åtgärdsprogram visar att många åtgärder handlar om att gå till speciallärare eller liten grupp samt att få åtgärder beskriver vad skolan eller läraren ska göra för att eleverna ska nå målen (se vidare bedömning 1.5.3). Personalen menar att så långt det är möjligt försöker man ha ett inkluderande synsätt men medger att arbetet och även synsättet på skolan till stor del är exkluderande. Skolinspektionen bedömer att skolans undervisning inte anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Av 5 kap. 2 grundskoleförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Tillsynen visar att skolan inte kan erbjuda samtliga elever studiehandledning. Skolan har anmält till SPC om behov av studiehandledning men SPC har ännu inte kunnat ge den hjälp skolan behöver.

233 10 (16) Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder studiehandledning på modersmålet enligt grundskoleförordningens krav Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Skolan använder sig av en mall för åtgärdsprogram som är utarbetad för Kungsbacka kommun och det finns en tydlig arbetsgång på skolan för hur man tar fram åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammen skrivs till största delen av lärare och ibland tillsammans med specialpedagog/lärare. Dokumentstudier och intervjuer visar att åtgärdsprogrammen har en bra struktur men att åtgärderna ofta handlar om vad eleven ska göra eller att skolan ofta som stöd erbjuder eleverna att gå ifrån sin klass till Gröna oasen för att få hjälp av specialpedagog/lärare eller annan lärare men inte så mycket om vad skolan kan göra för att eleven ska nå målen. Skolan lägger även mycket av ansvaret på hemmet med olika former av uppgifter och läxor. Granskningen visar vidare att det finns en stor variation bland de åtgärdsprogram tillsynen tagit del av där vissa åtgärdsprograms mål är relaterade till nationella mål, andra handlar exempelvis mer om att koncentrera sig, läsa på läxor eller nå godkänt i ämnet/ämnena. Vid intervjuer och dokumentstudier framkommer även att en del kartläggningar och utredningar är bristfälliga. Studier av betygskatalogen för årskurs 9 visar vidare att åtgärdsprogram inte skrivs för alla elever som uppvisar att de inte har nått målen. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram som upprättas i skolan inte uppfyller förordningarnas krav och att de inte alltid upprättas för elever som riskerar att inte nå målen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbetet med åtgärdsprogram.

234 11 (16) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid tillsynen har Kapareskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller till stora delar de krav som ställs på en sådan, men kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då den bland annat saknar en spe-

235 12 (16) cifik redovisning av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen bedömer att Kapareskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt 2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Eleverna på Kapareskolan har möjlighet att välja mellan bl.a. bollsportsprofil, körsång eller fördjupning. Vid intervjuer med personal och elever framkommer emellertid att vissa grupper måste delta i exempelvis läsprojektet inom sitt val. Samtalen med elever visar också att de inte alltid är medvetna om att de gör ett eget val. Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder eleverna elevens val i enlighet med författningarna.

236 13 (16) Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.

237 14 (16) Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska styrelsen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. Dokumentationen kring beslut Skolinspektionen tagit del av när det gäller placering i särskild undervisningsgrupp visar att besluten är tagna av rektorn för SPC och inte av skolans rektor. Skolans rektor har dock enligt delegationsordningen ansvar för att fatta formellt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Se även kommunrapporten. Skolinspektionen bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

238 15 (16) Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Skolan har arbetat fram en arbetsplan som utgår från kommunens och skolans kvalitetsarbete. Arbetsplanen beskriver kortfattat vilka fyra områden skolan prioriterar under kommande läsår. Av intervjuer med lärare framkommer att arbetslagen kontinuerligt utvärderar sin egen verksamhet men att deras aktiva medverkan i skolans övergripande kvalitetsarbete varierar. En grupp lärare anser att de är delaktiga medan en annan anser att kvalitetsredovisningen är en rektorsprodukt och att utvärderingen inte sker på ett systematiskt sätt. Skolans elever uppger att de inte varit delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen men att de varje år fyller i en enkät om situationen på skolan. Vid kommuniceringen av denna rapport menar rektorerna att den föregående elevrådsstyrelsen har varit delaktiga i kvalitetsarbetet där bland annat resultaten av elevenkäten diskuterats tillsammans med prioriterade mål. Samtlig personal har haft genomgång av resultaten på arbetsplatsträff tillsammans med de fackliga företrädarna, för att sedan bearbetats och diskuterats i arbetslagen för framtagande av prioriterade mål, vilka sedan beslutats i lokal samverkan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig grad utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska

239 16 (16) verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning följer den mall som beslutats i kommunen och innehåller bl.a. en beskrivning av verksamheten, underlag för framtagandet av kvalitetsredovisningen, vilka förbättringsområden som finns från föregående år, vilka prioriterade mål skolan har, förutsättningar samt resultat, uppföljning och analys. Granskningen av skolans kvalitetsredovisning visar att skolan beskriver resultat mest i form av hur man arbetar för att nå målen och inte de faktiska resultaten samt att elevernas resultat och måluppfyllelse i samtliga ämnen i årskurs 9 presenteras i tabellform utan någon djupare analys. Även vilka åtgärder skolan ämnar vidta för att öka måluppfyllelsen är sparsamt beskrivna. Se även bedömning Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning Göteborg Roland Fallström Peter Lendefors

240 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Kollaskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Kollaskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Obligatoriska särskolan årskurserna 1 10 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Kollaskolan den 1-2 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kollaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kollaskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kollaskolan Beskrivning av skolan Kollaskolan Antal elever Förskoleklass 52 Grundskola 230 Obligatorisk särskola 48 Källa: Uppgifter från skolan

241 2 (20) Kollaskolan deltar fram till 30 juni 2010 i försöket med Undervisning utan timplan, en av regeringen, den 22 mars 2007, beslutad fortsatt försöksverksamhet med undervisning utan timplan i grundskolan. Kollaskolan byggdes år 2002 och har väl anpassade lokaler för den verksamhet den bedriver. Skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 i grundskolan samt årskurserna 1 10 i den obligatoriska särskolan. De flesta elever i grundskolan fortsätter sin skolgång på Varlaskolan i årskurs 6. Eleverna i särskolan fortsätter vanligen sin skolgång på Varlaskolan i årskurs 6 men särskolan har även elever som fullgör hela sin obligatoriska skolgång på Kollaskolan. Särskolan har främst elever i träningsskola men även elever i grundsärskola och några elever som är mottagna i särskolan men integrerade i grundskolan. Skolan har fyra arbetslag som leds av var sin arbetslagsledare som tillsammans med skolans bägge rektorer bildar skolans ledningsgrupp. Rektorerna har delat upp ansvaret mellan sig så att en rektor ansvarar för grundskolan och en för särskolan. Varje arbetslag ansvarar för elever i grundskola, särskola och fritidshem. Fritidshemmet behandlas i en separat rapport för skolbarnsomsorgen. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av rektorer, psykolog, talpedagoger, speciallärare och skolsköterska. Skolan kan rekvirera kurator från specialpedagogiskt centrum vid behov. Specialpedagogiskt centrum är en stödenhet med samlad kompetens i specialpedagogiska frågor som betjänar samtliga förskolor och grundskolor i kommunen. Kollaskolan ligger i utkanten av Kungsbacka i ett område som expanderar. Även Kollaskolan byggs ut och planer finns att skolan ska utökas till att undervisa elever till och med årskurs 9.

242 3 (20) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Kollaskolan Riket Kollaskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: Grundskolan har samlat in kunskapsresultaten i årskurs 5 i samtliga ämnen och i årskurs 3 i matematik och svenska i förhållande till mål att uppnå för första gången vårterminen I intervju med rektorn för grundskolan framkommer att resultaten ännu inte sammanställts och analyserats varför en samlad bild av måluppfyllelsen inte kan redovisas för Skolinspektionen. De resultat grundskolan redovisar 2007 och 2008 är resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska (tabell 2). Enligt rektorn har skolan inte uppmärksammat om flickors och pojkars resultat skiljer sig åt. Någon statistik som redovisar pojkars och flickors resultat har inte heller redovisats för Skolinspektionen.

243 4 (20) Enligt rektorn i särskolan har kunskapsresultaten i träningsskolan utifrån elevernas individuella mål samlats in för första gången vårterminen Ett utvecklingsarbete pågår även kring sammanställning av grundsärskolans resultat. Resultaten har dock ännu inte sammanställts och analyserats varför en samlad bild av måluppfyllelsen i särskolan inte kan redovisas för Skolinspektionen. Enligt kvalitetsredovisningen år 2008 når eleverna i särskolan sina individuella mål i hög utsträckning. Någon redovisning utifrån ämnen eller ämnesområde görs dock inte. Med hänvisning till avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete konstaterar Skolinspektionen att skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete ännu inte sammanställt och analyserat kunskapsresultaten i samtliga ämnen och ämnesområden. Dessutom visar den regelbundna tillsynen att åtgärder behövs inom områden som har betydelse för kunskapsresultaten. Grundskolan arbetar inte i tillräcklig omfattning för att få eleverna medvetna om de nationella målen för utbildningen för att därigenom förbättra elevernas möjlighet till inflytande över sin utbildning. Vidare brister skolans åtgärdsprogram till sitt innehåll. Skolinspektionen bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att alla elever ska ges förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. Eftersom skolan inte redovisar någon sammanställning av kunskapsresultaten kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

244 5 (20) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen och enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne (eller ämnesområde, särskolan) som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. På Kollaskolan pågår ett utvecklingsarbete kring de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen. Enligt rektorerna ger grundskolan skriftliga omdömen i de ämnen som eleverna får undervisning i. Skolinspektionen har tagit del av ett antal individuella utvecklingsplaner. Omdömena utgår från en kryssmatris där undervisande lärare redovisar om eleven nått målen, har en utveckling som leder till att målen nås och om eleven behöver stöd för att nå målen. Matrisen kompletteras med en skriftlig komplettering som beskriver vad eleven åstadkommit i respektive ämne, även nya mål presenteras. Samtliga mål som presenteras i omdömet ställs inte alltid upp som mål i den individuella utvecklingsplanen för eleven. Skolans insatser för att eleven ska nå målen fram-

245 6 (20) går i mycket liten grad och beskrivs som att eleven ska fortsätta och träna. De omdömen Skolinspektionen tagit del av från den obligatoriska särskolan skiljer sig åt i kvalitet. Träningsskolans omdömen och individuella utvecklingsplaner håller till allra största del hög kvalitet och beskriver elevens kunskaper, utveckling, mål samt skolans insatser på ett tydligt och konkret sätt i samtliga ämnesområden som eleven får undervisning i. Grundsärskolans omdömen och individuella utvecklingsplaner fokuserar främst matematik, svenska, engelska, naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Skolans insatser för att eleven ska nå målen framgår endast till viss del. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

246 7 (20) Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav. Skolform Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Grundskola Ej relevant Ej relevant Obligatorisk särskola Enligt 7 kap. 2 och 3 särskoleförordningen ska eleverna efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleverna gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutat, och när ett ämne har avslutats. I samtal med rektorerna framkommer att särskolan sedan vårterminen detta år utfärdar intyg till elever i träningsskolan efter avslutad skolgång. Skolan har inte informerat föräldrarna om rätten till betyg och studieomdömen och föräldrar har inte heller begärt studieomdömen eller betyg varför detta inte har utfärdats på skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig omfattning informerat eleverna och deras vårdnadshavare om rätt till betyg och studieomdöme. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

247 8 (20) Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I skolans kvalitetsredovisning för 2008 redovisas resultatet för elevernas ansvar och inflytande. I den enkät som presenteras beskriver 71 procent av eleverna att de ibland eller ofta kan påverka skolarbetet. Någon närmare analys av resultatet görs inte. Rektorerna skriver att elevernas inflytande är ett förbättringsområde. I samtal med elever framkommer att de inte känner till målen för utbildningen och att de inte heller får vara med och planera hur undervisningen ska utformas. I samtal med lärare ges exempel på att de i början av terminen samt i början av ett nytt ämnesområde förklarar målen för eleverna och att eleverna till vissa delar kan vara med och påverka hur undervisningen utformas. Något gemensamt system för detta redovisas inte för Skolinspektionen. Skolinspektionen bedömer att grundskolan inte i tillräcklig omfattning informerar eleverna om målen för utbildningen och ger dem ett reellt inflytande på hur undervisningen ska utformas.

248 9 (20) Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. Skolform Förskoleklass Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

249 10 (20) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

250 11 (20) I samtal med grundskolans personal och elevhälsoteam framkommer att åtgärdsprogram upprättas om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd. Skolans speciallärare ansvarar till stor del för att så sker. Skolinspektionen har tagit del av ett antal åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen beskrivs elevens kunskaper och starka sidor, även elevens behov framkommer. De åtgärder som sedan sätts in är inte kopplade vare sig till elevens starka sidor eller till elevens samtliga behov. Det förekommer att målen inte är relaterade till nationella mål och att mål förväxlas med metoder. Hur åtgärderna ska följas upp framgår endast som att skolan kallar i slutet av vårterminen. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas i grundskolan inte uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

251 12 (20) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Grundskolan och särskolan har en gemensam plan mot kränkande behandling. Planen är reviderad vårterminen De olika verksamheternas behov syns inte i planen. Skolan har med hjälp av skolans kamratstödjare kartlagt riskområden. Kartläggningen leder dock inte till några konkreta åtgärder i planen. Skolans plan mot kränkande behandling innehåller således inte specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Vid första tillfället då mobbning uppstått kontaktas inte vårdnadshavaren, endast vid upprepad mobbning. Istället uppmanas mobbaren att tala med vårdnadshavaren. Planen saknar åtgärder för vad skolan ska göra om vuxen kränker en elev. I planen finns inte heller någon redogörelse för hur eleverna har medverkat i utformningen av och arbetet med planen. I samtal med eleverna framkommer att de inte känner till planen och de har inte heller varit med vid upprättandet av den. Skolinspektionen bedömer att Kollaskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav.

252 13 (20) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

253 14 (20) Av 2 kap grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, bl.a. anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för svenska. I samtal med grundskolans rektor framkom att svenska som andraspråk anordnas som stöd av speciallärare och inte istället för svenska. Skolinspektionen bedömer att grundskolan inte anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. Skolform Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Obligatorisk särskola Ej relevant Ej relevant

254 15 (20) Mottagning av elev i den obligatoriska särskolan är delegerat och sker inom specialpedagogiskt centrums försorg, se kommunbeslutet Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt skollagen 2 kap. 3 är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

255 16 (20) I samtal med grundskolans rektor och lärare framkom att fritidspedagoger undervisar elever i de lägre åldrarna i ämnen som musik, bild, idrott och hemkunskap trots att behöriga lärare i dessa ämnen finns att tillgå på skolan. Skolinspektionen konstaterar att grundskolans elever inte i samtliga ämnen får undervisning av lärare som har utbildning för den undervisning de bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

256 17 (20) Enligt 2 kap. 15 grundskoleförordningen beslutar rektorn om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. Enligt rektorn i grundskolan avgör lärarna om en elev behöver svenska som andraspråk. Rektorn fattar inte beslut om detta. Skolinspektionen bedömer att grundskolans rektor inte fattar beslut om svenska som andraspråk ska anordnas för en elev i enlighet med bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Obligatorisk särskola Ej relevant Ej relevant Enligt 6 kap. 1 särskoleförordningen gäller särskolans kursplaner för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. I samtal med rektorn för grundskolan, som också är rektor för de elever som är integrerade i grundskolan men mottagna i särskolan, framkommer att beslut om avvikelser från särskolans timplan inte fattats trots att avvikelser görs. Skolinspektionen bedömer att rektorn i grundskolan inte fattar beslut om avvikelser från särskolans kurplan trots att avvikelser görs.

257 18 (20) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt lärare och rektorn för grundskolan sker årsvis utvärderingar på skolan. Skolan har också upprättat en årsklocka för att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete och har uppmärksammat kvalitetsarbetet som ett utvecklingsområde i kvalitetsredovisningen för Skolan har nyligen samlat in uppgifter om måluppfyllelsen utifrån kunskapsmålen i samtliga ämnen i årskurs 3 och 5. Rektorn kan dock inte redovisa någon samlad bild av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i samtal med Skolinspektionen utan menar att detta är ett utvecklingsområde. Skolan har därmed inte heller analyserat resultaten, utvärderat sina metoder och föreslagit åtgärder för en högre måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer att grundskolans kvalitetsarbete inte uppfyller författningarnas krav.

258 19 (20) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Grundskolan och särskolan har en gemensam kvalitetsredovisning. Både grundskolans och särskolans verksamheter synliggörs i kvalitetsredovisningen. Redovisningen presenterar dock få resultat och är till stora delar en beskrivning av vad man gjort under året. Grundskolan redovisar endast måluppfyllelsen vad gäller kunskaper utifrån resultaten på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Inga resultat utifrån mål att uppnå presenteras. Särskolan redovisar måluppfyllelsen utifrån elevernas individuella mål och bedömer denna som god. Enligt den verksamhetsbedömning skolan redovisat för Skolinspektionen deltar elever, vårdnadshavare och till viss del övrig personal i liten grad i arbetet med kvalitetsredovisningen. I samtal med lärare framkommer att de inte använder kvalitetsredovisningen som ett redskap för kvalitetsarbetet.

259 20 (20) Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav Göteborg Kristina Svensson Tomas Erlandsson

260 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Kullaviksskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Kullaviksskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Kullaviksskolan den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kullaviksskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kullaviksskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kullaviksskolan Kullaviksskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 78 Grundskola 701 Källa: Uppgifter från skolan

261 2 (16) Kullaviksskolan tillhör Särö-Kullaviks pedagogiska enhet och är belägen längst norrut i Kungsbacka kommun. På skolan finns få elever med annat modersmål än svenska. Skolan består av flera hus och skolan är organiserad i en husorganisation där det i varje hus finns olika åldersgrupper representerade. De flesta husen ligger samlade runt det gemensamma skolområdet men några äldre hus är belägna 1,5 km ifrån huvudbyggnaderna. Personal och elever är organiserade i arbetslag utifrån husorganisationen och leds av fyra rektorer med en verksamhetschef. Tre av rektorerna har ansvar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskola F 6, medan den fjärde rektorn ansvarar för grundskola årskurserna 7 9. I skolan finns ett Elevhälsoteam, som består av speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog och logoped. Skolan deltar fram till 30 juni 2010 i försöket med Undervisning utan timplan, en av regeringen, den 22 mars 2007, beslutad fortsatt försöksverksamhet med undervisning utan timplan i grundskolan. Inom skolans timplan finns, förutom de ämnen som ingår i utbildningens omfattning inom grundskolan, obligatorisk elevtid (ET) och profiltid (eleverna gör ett aktivt val i ett ämne eller ämnesgrupp de vill fördjupa sig i) för elever i årskurserna 6 9. Profiler som erbjuds eleverna är val inom idrott, bas (utökad kurs i engelska, matematik och svenska), science och musik. Skolan har ett brukarråd, där representanter för föräldrar, elevrådet, personal från förskoleklass till och med årskurs 9 samt rektorerna ingår. Det finns elever, inskrivna i den obligatoriska särskolan, som är integrerade i olika klasser. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen beskrivs inte i denna rapport utan i särskilda verksamhetsrapporter.

262 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Kullaviks- skolan Riket Kullaviks- skolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

263 4 (16) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 uppdelat på kön Kullaviksskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde 248,6 234,9 240,2 241,2 247,9 221,8 216,7 209,3 - Flickor 255,9 237,3 257,8 265,8 253,9 234,2 227,1 220,6 - Pojkar 240,6 232,4 225,9 220,0 241,9 209,8 207,1 198,5 Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Flickor Pojkar Andel (%) behöriga till nationellt program Flickor Pojkar Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, skolblad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

264 5 (16) Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Kullaviksskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: I Kullaviksskolans kvalitetsredovisning redovisas resultaten på de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9 i engelska, matematik och svenska. Där redovisas även resultat och betyg från årskurs 9. Skolan har gjort en sammanställning av andel elever som nått målen i årskurs 5 i samtliga ämnen 2008 som inspektörerna tagit del av. Den visar att eleverna i stort når målen i samtliga ämnen utom i engelska, matematik och svenska. Skolan redovisar också en sammanställning av de nationella ämnesprovens resultat åren i årskurs 5. Skolinspektionen konstaterar att andelen elever i procent som når kravnivån i svenska varierar mellan 73 procent (2008) och 97,1 procent (2005). I engelska är andelen elever som når kravnivån mer konstant över åren, runt 93 procent och i matematik är variationen i andelen elever som når kravnivån mellan 85 procent (2007) och 97 procent (2004). Vidare konstaterar Skolinspektionen att andelen som når kravnivån i svenska stadigt sjunkit från 2005 och framåt, i engelska är andelen ungefär densamma medan andelen elever som når kravnivån i matematik stigit till 96 procent (2008). 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

265 6 (16) Kullaviksskolans årskurs 9 uppvisar de senaste fem åren ett genomsnittligt meritvärde som ligger betydligt över både rikets och kommungruppens genomsnittliga meritvärde. Resultaten på nationella prov i årskurs 9 visar att andelen elever som når minst betyget Godkänt också ligger högre än riket och samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen bedömer att Kullaviksskolan når goda resultat. Skolan behöver dock analysera och utveckla sina metoder ytterligare för att alla elever i årskurs 5 ska nå kravnivån på samtliga delprov på de nationella proven och att alla elever ska nå kravnivån för minst betyget Godkänt i samtliga ämnen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Över-

266 7 (16) enskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De skriftliga omdömen som Skolinspektionen har tagit del av visar att omdömen i de lägre årskurserna ges i huvudsak i matematik, svenska och den sociala utvecklingen. Därmed uppfyller de inte kraven eftersom omdömen ska ges i de ämnen som eleven får undervisning i. Vid kommuniceringen meddelar dock rektorerna att skolan har utvecklat och utformat en mall, fr.o.m. januari 2009, där alla ämnen ingår och att lärarna ska skriva skriftliga omdömen i alla ämnen. Några av de individuella utvecklingsplaner Skolinspektionen tagit del av beskriver vad eleven ska göra, såsom att ta större ansvar för läxorna, försöka att prata mindre med kompisar under lektionstid och göra matteuppgifter på ET tisdag men beskriver inte vad skolan ska göra för att stödja eleven i sin kunskapsutveckling. De mål som ställs upp i planerna är sällan relaterade till kursplanemål, utan relateras till korrigering av elevens beteende. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav.

267 8 (16) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Dokumentstudier och verksamhetsbesök i Kullaviksskolan visar att skolan arbetar med att förbättra elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande bland annat genom vad skolan kallar, Elevens resa, ett forum där skolans pedagogiska personal diskuterar mål och bedömning utifrån det nationella kunskapsuppdraget. I intervjuer uppger eleverna att det är stor skillnad mellan lärare och ämne på i vilken grad de får vara med i planering och utformning av utbildningen och det finns elever som kan ge exempel på att de varit med och påverkat innehåll och arbetsform. Genom verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare

268 9 (16) framkommer dock att det vanligaste är att lärarna planerar undervisningen, arbetssätt och mål och att eleverna därefter får välja i vilken ordning de vill utföra arbetsmomenten och/eller hur de vill redovisa. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig grad ger alla elever möjlighet till inflytande över det egna lärandet som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

269 10 (16) Enligt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, Lpo94 framgår bl.a. att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Vidare framgår av avsnitt 2.2, Kunskaper, Lpo 94 att läraren ska bl.a. utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vid verksamhetsbesök och i intervjuer med elever och lärare framkommer att en betydande del av undervisningen består av arbetsscheman, där eleverna väljer i vilken ordning och takt arbetsuppgifterna ska utföras. Eleverna arbetar med samma uppgifter och har läromedel med tillhörande arbetsböcker. De elever som är snabba och klara med ett avsnitt tillåts sällan att gå vidare utan får oftast vänta in klassen. Detta arbetssätt innebär bland annat att en del elever inte blir utmanade och att de elever som inte hinner med avsnittet, måste göra färdigt uppgifterna hemma alternativt göra klart under ET. Många av lärarna anser att eleverna blir utmanade dels genom att de kan fördjupa sig i eget valt ämne under ET, dels att de väljer ett av skolans profilämnen, vilket möjliggör mer individuell undervisning. Det finns dock lärare som ger goda exempel på att de utmanar eleverna i sin undervisning. Skolinspektionen bedömer att skolan inte anpassar undervisningen till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

270 11 (16) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordning om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

271 12 (16) Vid Kullaviksskolan finns en gemensam likabehandlingsplan till de olika husen/arbetslagen. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte någon specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I samtal med elever framkommer att de inte känner till planen och att de inte heller har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att Kullaviksskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

272 13 (16) Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Enligt 2 kap. 3 skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Vid organiseringen av undervisningen, i ett av arbetslagen vid Kullaviksskolan, utnyttjas inte lärarnas utbildning när de fördelas på klasser och undervisningsgrupper. Rektorn i det arbetslaget har valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. Exempel på detta är att lärare med inriktning enbart mot matematik och naturorienterande ämnen undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen. Detta till trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid skolan. Skolinspektionen bedömer att Kullaviksskolan, inte i tillräcklig grad av undervisningen använder lärare som har en utbildning för den undervisning de bedriver.

273 14 (16) Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

274 15 (16) Enligt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8, Rektors ansvar, i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Enligt 2 kap. 23 grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Vid samtal med rektorer och lärare framkommer att skolan i stort bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolan måste dock analysera kunskapsresultaten i årskurs 5 i samtliga ämnen för att skolan ska utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Det finns en lokal arbetsplan för Kullaviksskolan och uppföljning och utvärdering av den varierar påtagligt mellan arbetslagen. Därmed finns diskrepanser mellan de olika arbetslagens kvalitetsarbete. Lärarna och intervjuade elever uppger även att eleverna inte är involverade i eller känner till att det finns någon arbetsplan i skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte analyserar kunskapsresultaten i årskurs 5 i alla ämnen. Inspektionen visar också att skolan som helhet inte utarbetar eller följer upp arbetsplanen i enlighet med bestämmelserna Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

275 16 (16) Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Kullaviksskolans kvalitetsredovisning presenterar enligt en centralt utformad mall olika delar av verksamheten, förbättringsområden, förutsättningar för måluppfyllelse m.m. Redovisningen utgör i stor utsträckning en beskrivning av verksamheten och där tillhörande genomförda och pågående åtgärder. Det finns få analyser som ligger till bakgrund för pågående åtgärder samt resultatet av genomförda åtgärder. Skolan gör heller ingen analys av i vilken mån eleverna i årskurs 5 når mål att uppnå i samtliga ämnen. Vid intervjuer framkommer att elever inte har medverkat i utarbetandet av arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Marie Karlsson Christian Floer

276 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Kyrkbyskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Kyrkbyskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Kyrkbyskolan den 19 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Kyrkbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Kyrkbyskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Kyrkbyskolan Kyrkbyskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 58 Källa: Uppgifter från skolan

277 2 (14) Kyrkbyskolan ligger i centrala Onsala, väster om Kungsbacka med närhet till havet och naturen och är en av Kungsbackas äldsta skolor och har under åren bytt skepnad med om- och tillbyggnader. Skolan ingår i Onsala pedagogiska enhet vilken består av ytterligare två F 5 skolor, Iseråsskolan och Fjordskolan samt en 6 9 skola, Kapareskolan. Upptagningsområdet för skolan är gemensamt med Fjordskolan och skolorna har även samma rektor. Skolans elever är fördelade på tre klasser. Klasserna är åldersintegrerade, F 1, 2 3 samt 4 5. Personalen arbetar i arbetslag där grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger samt elevassistenter gemensamt ansvarar för verksamheten. Kyrkbyskolan har valt att lyfta fram sin inriktning på kultur och musik. De elever som tillhör upptagningsområdet bor till största del i villor. Skolan har få elever med utländsk härkomst. Skolan har delvis ett gemensamt elevhälsoteam med Fjordskolan bestående av rektor, specialpedagoger, skolpsykolog, talpedagog och skolsköterska. Talpedagogen är anställd av Specialpedagogiskt centrum, som betjänar alla skolor i kommunen i specialpedagogiska frågor. Vid skolan finns även skolbarnomsorg. Denna verksamhet beskrivs i en för kommunen gemensam verksamhetsrapport och behandlas inte i denna rapport.

278 3 (14) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Kommentar och bedömning: Skolan redovisar för 2008 måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs 5 i samtliga ämnen uppdelat på pojkar och flickor. Skolan redovisar en 100- procentig måluppfyllelse i samtliga ämnen som eleverna har undervisning i. För 2008 redovisas ingen måluppfyllelse i hem- och konsumentkunskap eftersom eleverna inte fått någon undervisning i ämnet. Skolan har dock med början av vårterminen 2009 påbörjat undervisning i hem- och konsumentkunskap. Skolan redovisar även resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska för de senaste fem åren. År 2008 uppnådde alla elever kravnivån för samtliga ämnesprov. Föregående års resultat från de nationella ämnesproven har varit i nivå avseende 2008 års resultat. Skolan har tidigare inte följt upp och utvärderat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Skolans kvalitetsredovisning för år 2008 innehåller uppgifter om resultat av de nationella ämnesproven för årskurs 5 men det finns ingen redogörelse för måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Någon analys av resultaten presenteras ej heller. Se avsnitt i denna rapport. Skolinspektionen bedömer att Kyrkbyskolan uppnår goda resultat vid de nationella ämnesproven samt har god måluppfyllelse i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i.

279 4 (14) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Enligt rektorn har alla elever givits skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de får undervisning i. Rektorn uppger att skolan inte är nöjd med hur de skriftliga omdömena utformats och att en revidering är på gång. Skolan använder sig av ett system där kryss sätts i en mall som anger lärarens bedömning av eleverna i varje ämne. Mallen kompletteras inte med en beskrivande bedömning för att ge vägledning om var eleven befinner sig i sin utveckling i relation till målen.

280 5 (14) De individuella utvecklingsplanerna som Skolinspektionen tagit del av beskriver i vissa fall inte skolans insatser för att stödja elevens fortsatta kunskapsutveckling, utan beskriver främst vad eleven och hemmet ansvarar för. De individuella utvecklingsplanerna är även av skiftande kvalitet när det gäller den framåtsyftande planeringen. Elevernas mål i utvecklingsplanerna är knapphändigt formulerade och till viss del relaterade till korrigering av elevens beteende. Ingen koppling finns heller till elevens förmågor, intressen och starka sidor. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2009:16) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning.

281 6 (14) Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen ska det finnas en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Intervjuer med lärare och rektorn visar att det finns skillnader mellan olika ämnen i vilken grad mål att sträva mot är en utgångspunkt vad gäller planeringen av undervisningen. Lärarna pekar på att det är svårt att planera utifrån strävansmålen då de har en sådan spridning i ålder och mognad mellan barnen i klasserna. Fokus har istället legat på uppnåendemålen i många ämnen. Slöjd lyfts dock fram som ett gott exempel när det gäller planering av undervisningen utifrån mål att sträva emot. Enligt rektorn har skolan främst arbetat med mål att sträva mot i svenska, engelska och matematik, men i övriga ämnen är ett utvecklingsarbete påbörjat. Skolinspektionen bedömer att skolan i sin planering av undervisningen inte lever upp till författningarnas krav Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I intervju med elever framkommer det att det skiftar huruvida de får vara med vid planeringen av undervisningen, beroende på vilken lärare de har. Eleverna uppger även att de sällan diskuterar målen för undervisningen, förutom i ämnet

282 7 (14) slöjd. Detta gäller även huruvida eleverna blir tillfrågade om hur de vill arbeta eller hur ett område ska redovisas. Lärarna bekräftar att eleverna inte deltar i någon större utsträckning i planerandet av arbetet. Lärarna menar dock att eleverna har möjlighet att påverka utformningen av arbetet inom ett givet tema eller ämnesmoment. Skolinspektionen bedömer att skolan inte ger eleverna det inflytande på undervisningens utformning som de har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. I intervju med lärare framkommer att samverkan inom skolan sker kontinuerligt. Samverkan sker även med övriga skolor i kommunen i form av nätverksträffar där personalen är indelade i olika ämnesgrupper. När eleverna ska börja i årskurs 6 flyttas de över till Kapareskolan som är en skola för elever i årskurserna 6 9. Överlämningskonferenser förekommer inför övergången. Vid konferenserna prioriteras särskilt informationen kring elever som är i behov av särskilt stöd och resultaten av de nationella ämnesproven. Dock sker ingen återkoppling eller uppföljning av resultaten. Enligt rektorerna har möten mellan Kyrkbyskolan och Kapareskolan förekommit vid enstaka tillfällen för att få en helhetssyn och kunskapsutbyte.

283 8 (14) Skolinspektionen bedömer att skolans samverkan med Kapareskolan inte uppfyller författningarnas krav Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

284 9 (14) Enligt lärarna och elevhälsoteamet upprättas åtgärdsprogram om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Skolan använder en mall som är beslutad i kommunen och som ska användas på alla skolor. Mallen innehåller både kartläggning av eleven och åtgärdsprogram. Skolinspektionen har granskat de åtgärdsprogram som har begärts in och funnit att målen ofta formuleras som att eleven ska nå målen för årskursen. Målen blir svåra att utvärdera eftersom de inte är beskrivna för respektive årskurs. Av åtgärdsprogrammen framgår inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas, utan endast datum för uppföljning. Enligt elevhälsoteamet utvärderas åtgärdsprogrammen, men detta framgår inte i programmen. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas inte uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

285 10 (14) Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Kyrkbyskolan har en likabehandlingsplan som är gemensam med Fjordskolan. Skolans likabehandlingsplan innehåller inte specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Likabehandlingsplanen redovisar åtgärder om mobbning förekommit, vilket definieras som att kränkningen sker vid upprepade tillfällen. Ingen plan finns för skolans agerande vid kränkande behandling, endast att personalen ska samtala med berörda. Dessutom informeras vårdnadshavarna endast vid behov. Planen saknar en beskrivning av hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan rektor och personal om elever kränker varandra. I intervju med elever framkommer det att få känner till likabehandlingsplanen och de är inte heller medvetna om att de fått möjlighet att medverka vid upprättande eller uppföljning av planen. Enligt rektorn har eleverna fått ta del av planen men de har inte deltagit vid upprättandet. Uppföljning av planen har främst gjorts under medverkan av föräldrarna. Skolinspektionen bedömer att Kyrkbyskolans plan mot kränkande behandling samt elevernas rätt till deltagande i arbetet mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

286 11 (14) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Enligt 2 kap. 3 grundskoleförordningen anges i timplanen bl.a. antalet timmar för ämnen och elevens val och det totalt garanterade antalet timmar (garanterad undervisningstid). Vidare anges i 2 kap. 6 samma förordning att det för varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt rektorn har Kungsbacka kommun beslutat om hur det garanterade antal undervisningstimmar ska fördelas i grundskolan i kommunens skolor. Av den timplan Skolinspektionen tagit del av framgår att ingen undervisning i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap ges innan årskurs 6. Skolan redovisar ingen måluppfyllelse i hem- och konsumentkunskap för elever i årskurs 5, däremot för ämnet teknik. I intervju med rektorn framgår att ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap har givits för eleverna på Kyrkbyskolan under föregående termin, men att detta har påbörjats under vårterminen I ämnet teknik beskriver rektorn att undervisning ges under naturorienterande ämnen, varför eleverna kan nå målen får årskurs 5 i ämnet. Rektorn har dock inte något underlag att bedöma huruvida eleverna får undervisning enligt timplanen i samtliga ämnen. Skolinspektionen bedömer att organiseringen av undervisningen i ämnet teknik inte säkerställer att eleverna får det antalet garanterade undervisningstimmarna i naturorienterande ämnen. Vidare förutsätter Skolinspektionen att garanterad undervisningstid i hem- och konsumentkunskap ges så att elever har förutsättningar att nå uppnåendemålen för ämnet i slutet av femte skolåret.

287 12 (14) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Ej relevant Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

288 13 (14) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

289 14 (14) Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans kvalitetsredovisning utgår från en gemensam mall för kommunen. Redovisningen följer inte läsåret utan skrivs för varje kalenderår. Skolan redovisar resultat från de nationella ämnesproven för årskurs 5 samt resultat från diagnostiskt test i läsförståelse för årskurs 2. Utifrån dessa resultat bedömer skolan att de har god måluppfyllelse. En sammanställning eller analys av måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik görs dock inte i kvalitetsredovisningen. Rektorn och lärare uppger att medverkan av skolans personal, elever och vårdnadshavare var bristfällig i arbetet med kvalitetsredovisningen. Orsaken var tidsbrist med anledning av det intensiva arbete som pågick med nationella prov och mål i årskurs 3 samt skriftliga omdömen under hösten Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte lever upp till författningarnas krav och att den inte utarbetats i medverkan av elever, personal och deltagande av vårdnadshavare Göteborg Christian Floer Sven-Olof Lundin

290 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Presseskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Presseskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden den april till och med september och besökt Presseskolan den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Presseskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Presseskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Presseskolan Presseskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 64 Grundskola 528 Källa: Uppgifter från skolan

291 2 (15) Presseskolan, med cirka 600 elever från förskoleklass till och med årskurs 9, är belägen på Onsalahalvön i östra delarna av Kungsbacka kommun. Skolans närhet till Kungsbackafjorden, skogsområden och tjärn ger goda förutsättningar för inlärning även utanför klassrummet. Presseskolan arbetar för närvarande med åldershomogena klasser i hela spannet förskoleklass till årskurs 9. I förskoleklassen och årskurserna 1 3 består personalen av lärare, förskollärare och fritidspedagoger, vilka har det gemensamma ansvaret för skola och omsorg. Samma personal följer eleverna, både på fritidshemmen och i skolan under fyra år. Omsorgen för de litet äldre eleverna, årskurserna 4 6, ordnas genom fritidsklubb. Presseskolan har profilen hälsoskola och arbetar aktivt med värdegrund. Det innebär extra mycket rörelse, kompismassage, antimobbingprogram och kunskap i att hantera och motverka stress. I alla klasser arbetar skolan aktivt med kompissamtal och värdegrundsövningar där man tränar på att sätta ord på känslor, markera gränser och hantera konflikter utan att ta till våld. Vid Presseskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.

292 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Presseskolan Riket Presseskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, 2009 i samband med inspektionen. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

293 4 (15) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Presseskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program ,8 215,0 209, ,8 90,8 77, ,6 92,3 89,0 Källa: Skolverkets skoldatablad. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Av tabellerna framgår att meritvärdet och andel behöriga till nationellt program i årskurs 9 på Presseskolan i stort sett är stabila och i nivå med riket i övrigt. Samtidigt kan konstateras att Presseskolan ligger under kommunens genomsnittliga värde när det gäller dessa resultatmått. När det däremot gäller andel som nått målen i samtliga ämnen är värdet högre än såväl riksvärdet som kommunvärdet. Resultaten på de nationella proven i årskurs 5 är i nivå eller något bättre än de nationella med undantag av resultaten i matematik där Presseskolan har klart bättre resultat än riket. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

294 5 (15) Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Lärarna ska, enligt avsnitt 2.7 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Dokumentstudier och intervjuer med lärare och elever på Presseskolan visar att lärarna i huvudsak utvärderar elevernas kunskaper och följer deras kunskapsutveckling. Dock är detta arbete inte alltid systematiskt och heller inte dokumenterat. Vidare kan man se att lärarna i de tidigare åren utvärderar kunskaperna i andra ämnen än engelska matematik, och svenska på ett ytligare sätt än i dessa tre ämnen. Detta är inte tillfredsställande eftersom författningarna inte gör någon åtskillnad mellan skolans olika ämnen i detta avseende. Skolinspektionen bedömer att lärarna inte följer upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen i de tidigare åren. Detta ska göras systematiskt och dokumenteras Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

295 6 (15) utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Presseskolan har eleverna en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt beroende på vilken lärare eleven har. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel på planer som inte gör detta. Enligt både lärare och skolans ledning varierar kvaliteten i utvecklingsplanerna särskilt när det gäller formulering av elevernas mål. Skolinspektionen bedömer att Presseskolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav.

296 7 (15) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. På Presseskolan möter inspektörerna lärare som vittnar om en hög ambitionsnivå när det gäller arbete med elevernas inflytande på undervisningen, vilket också bekräftas av elever. Det finns dock tecken på att det finns lärare med lägre ambitionsnivå för dessa frågor, vilket också bekräftas av elever. Skolinspektionen bedömer att Presseskolan inte i tillräcklig omfattning arbetar för att elevers möjlighet till inflytande över sitt eget lärande Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

297 8 (15) Verksamheten i skolan ska enligt 1 kap. 2 skollagen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt skollagen åligger det också alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. På Presseskolan sker det formella inflytandet i form av klassråd och elevråd. Enligt eleverna förekommer klassråd relativt frekvent, men mycket av den avsatta tiden används till information från läraren till eleverna och i alltför liten utsträckning till att diskutera aktuella frågor av gemensamt intresse. Elevrådet för de äldre eleverna har ansvar för olika gemensamma aktiviteter på skolan och tar ett stort ansvar för dessa, vilket uppskattas av såväl personal som elever på skolan. Elevrådsrepresentanter har också deltagit på arbetslagsmöte där synpunkter som diskuterats i klassråd och elevråd förts fram. Ibland har dock elevrepresentanter upplevt att arbetslaget inte bryr sig om elevernas synpunkter. Man menar också att elevrådets synpunkter ibland nonchaleras av lärare och skolledning. Skolinspektionen bedömer att skolans arbete med det formella inflytandet och förmåga att möta elevernas krav och önskemål inom olika områden inte uppfyller förordningarnas krav De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

298 9 (15) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På Presseskolan upprättas åtgärdsprogram för elever som befaras inte nå målen. De flesta av dessa åtgärdsprogram uppfyller de krav som ställs på ett sådant. På Presseskolan förekommer det dock också en förenklad version av åtgärdsprogram som bland annat saknar eller har bristfälliga utredningar som grund för åtgärdsprogrammet. Vidare framgår av intervjuer med såväl elever som lärare och rektorer att det inte alltid är möjligt att få stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att Presseskolan inte alltid upprättar ett åtgärdsprogram som är utformat i enlighet med styrdokumentens krav.

299 10 (15) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Presseskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan uppfyller i många avseende de krav som ställs. Det sker visserligen en kartläggning av verksamhetens behov, men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i och det framgår av intervjuer med eleverna att dessa inte varit delak-

300 11 (15) tiga i framtagandet av planen. Vidare anges inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att Presseskolan plan mot kränkande behandling inte uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan inte arbetar så att barn och elever får vara delaktiga i arbetet med planen. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.

301 12 (15) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas.

302 13 (15) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i Lpo 94 har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Vid samtal med lärare framkommer att varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurs 5. En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2, Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå. Enligt lärarna har kvalitetsarbetet förbättrats men fortfarande finns inget systematiskt kvalitetsarbete på skolan med syftet att förbättra utbildningen. Lärarna uppfattar kvalitetsarbetet som styrt uppifrån och inte som ett arbete för att förbättra skolans resultat. Skolledningen menar att diskussionerna kring kvalitetsarbetet har förbättrats men att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras. Eftersom lärarna inte har några sammanställningar på elevernas kunskapsresultat och deras kunskapsutveckling i alla ämnen i årskurs 5 kan inte rektorn göra dessa sammanställningar på skolnivå. Rektorn måste således efterfråga och ställa krav på att få in uppgifter från lärarna och utifrån denna göra sammanställningar av kunskapsresultaten på skolnivå.

303 14 (15) Skolinspektionen bedömer att systematiskt kvalitetsarbete inte sker enligt författningarnas krav Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Kungsbacka kommun upprättas kvalitetsredovisningar per kalenderår, vilket innebär att Presseskolan färdigställer sin kvalitetsredovisning i december månad. Presseskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer framgår att personalen anser att förvaltningens mall genom sin utformning och struktur, och hur personalen uppfattar att den ska användas, snarare riskerar att begränsa än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Endast måluppfyllelse för engelska, matematik och svenska i årskurs 5 redovisas. Någon systematisk sammanställning och analys av elevernas kunskapsresultat i fler än dessa ämnen redovisas inte. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen.

304 15 (15) Göteborg Mats Löwing Thomas Nilsson

305 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Smedingeskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Smedingeskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Smedingeskolan den 7 och 8 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Smedingeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Smedingeskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever vid Smedingeskolan Smedingeskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 423 Källa: Uppgifter från skolan

306 2 (16) Smedingeskolan ligger i Fjärås strax söder om Kungsbacka och är en grundskola med årskurserna 6 9. Skolan invigdes 1976 och eleverna kommer huvudsakligen från Fjärås Bräckaskolan och Gällingeskolan. Mer än hälften av eleverna har skolskjuts till och från skolan. Intill skolan ligger Fjärås fritidscentrum där skolan hyr idrottshall. Ett av kommunens bibliotek är integrerat i skolans lokaler. Skolan är organiserad i fem arbetslag med vardera tre till fyra klasser. Eleverna har hemklassrum och tillgång till en studiehall. De två rektorerna har fördelat ansvaret för personal och elever i de olika arbetslagen emellan sig. Vid skolan finns integrerade särskoleelever och ett fåtal elever med annat modersmål än svenska.

307 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Smedingeskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 216,6 207,6 210,6 213,0 212,1 221,8 215,0 209,3 83,5 84,5 80,0 82,4 80,3 84,8 90,8 77,0 97,6 91,8 90,5 91,6 91,5 94,6 92,3 89,0 Källa: Skolverkets skolblad 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

308 4 (16) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Smedingeskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Smedingeskolan redovisar, enligt Skolverkets statistik, resultat i form av meritvärden som åren 2005 till 2008 är stigande även om år 2008 visar på ett litet trendbrott. I jämförelse med genomsnittet i riket är Smedingeskolans meritvärden något högre men i jämförelse med genomsnittet i kommunens skolor är meritvärdena betydligt lägre och även något lägre än genomsnittet i kommungruppen. Även när det gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och andelen elever som är behöriga till ett nationellt program är andelen elever högre än genomsnittet i riket vid Smedingeskolan men lägre än genomsnittet i kommunen och kommungruppen. Vid en närmare granskning av statistiken visar det sig att flickornas resultat är betydligt högre än pojkarnas vilket rektorerna är medvetna om. Lärarna vid Smedingeskolan uppger att de använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygsättningen. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, läsåret 2007/08, visar på stora skillnader mellan resultaten på de nationella proven i ämnet matematik och avgivna betyg i samma ämne. Slutbetygen är högre än resultaten från de nationella ämnesproven. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräckligt hög grad utvärderar och analyserar skillnaderna i resultat mellan nationella ämnesprov och avgivna betyg. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

309 5 (16) Skolinspektionen bedömer att skolan genom pedagogiska diskussioner, en gemensam arbetsplan, ett systematiskt kvalitetsarbete och en uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, med största sannolikhet kan förbättra sin måluppfyllelse. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Smedingeskolan genomförs utvecklingssamtal varje termin och en skriftlig individuell utvecklingsplan upprättas. De individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen från vårterminen 2009 som inspektörerna har haft tillgång till innehåller elevens beskrivning av nuläget och elevens mål i varje ämne samt lärarens skriftliga omdöme i respektive ämne. Den individuella utvecklingspla-

310 6 (16) nen med skriftliga omdömen avslutas med utrymme för att utvärdera tidigare mål, upprätta långsiktiga och kortsiktiga mål samt beskriva hur eleven och skolan ska arbeta för att målen ska nås. Enligt rektorerna prövas olika digitala system för att skriva individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen varför skolan inte utvecklar det system som finns. Lärarna uppger att de har blivit bättre på att utgå från kursplanemålen vid utvecklingssamtalen och upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna men att de saknar ett gemensamt språk och en gemensam metod för att genomföra utvecklingssamtalen. Eleverna uttrycker att de vid utvecklingssamtalen får kunskap om hur de betygsmässigt lyckas i respektive ämne. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av innehåller inte skriftliga omdömen som är kopplade till kursplanernas mål eller en sådan sammanfattning av åtgärder som behövs för att eleven ska kunna nå målen. Skolinspektionen bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner inte uppfyller författningarnas krav. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav.

311 7 (16) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen ska det finnas en kursplan för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges bl.a. de mål som undervisningen ska sträva mot. I Lpo 94 anges att mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Vid samtal med skolans lärare framkommer att det varierar mellan de olika lärarna i vilken mån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans arbete. Flera lärare uttrycker att målen att sträva mot kommer bort i arbetet med eleverna och att de inte upplever att de är bra på att arbeta mot målen att sträva mot. Lärarna uttrycker också att de saknar gemensamma pedagogiska diskussioner för att utveckla sina pedagogiska metoder. Rektorerna uppger att det finns lärare som på ett förtjänstfullt sätt arbetar mot mål att sträva mot men att det för skolan som helhet är ett utvecklingsområde. Skolinspektionen bedömer att skolans arbete inte i tillräckligt hög grad inriktas mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

312 8 (16) Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Såväl elever, lärare som rektorer vid Smedingeskolan uppger att eleverna och deras föräldrar har skiftande kunskaper om målen för utbildningen beroende på vilken lärare som eleverna har. De uppger också att det varierar mellan lärarna i vilken mån eleverna har inflytande på arbetssätt och innehåll i undervisningen. Få elever uppger att de deltar i lärarnas planering av undervisningen. Även skolans brukarundersökningar visar på att eleverna upplever sitt inflytande på undervisningen som lågt enligt skolans kvalitetsredovisning för år Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräckligt hög grad arbetar för att ge eleverna möjlighet till det inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

313 9 (16) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Smedingeskolan upprättas, enligt skolledningen och personalen, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av är av varierande kvalitet. Det finns åtgärdsprogram där det framgår vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses och hur de ska följas upp och utvärderas men det finns också åtgärdsprogram som inte uppfyller dessa krav. I flera åtgärdsprogram anges inte hur och när åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas. Även kopplingen mellan kursplanernas och läroplanens mål och skolans insatser saknas i flera åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Smedingeskolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

314 10 (16) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Av 1 kap. 2 skollagen framgår att verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 7 samma kapitel ska åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Rektorer, personal och elever uppger vid intervjuer att Smedingeskolan är en trygg skola och att såväl elever som personal trivs vid skolan. Skolans personal har utbildats i värdegrundsarbete, värdegrundstid finns avsatt i schemat och det finns kamratstödjare i varje årskurs. Vid intervjuer med rektorerna, personal och elever framkommer dock att det vid skolan förekommer ett hårt språkbruk med kränkande tillmälen. Eleverna uttrycker att de vänjer sig och att de inte tar åt sig men de uppger samtidigt att det finns elever som känner sig kränkta. Skolinspektionen bedömer att Smedingeskolan inte arbetar i tillräckligt hög grad för att komma till rätta med det kränkande språkbruk som förekommer vid skolan.

315 11 (16) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Fjärås Gällinge pedagogiska enhet, som Smedingeskolan tillhör, finns ett gemensamt underlag till likabehandlingsplan. Smedingeskolans likabehandlingsplan innehåller dock inte någon specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Enligt rektorerna gjordes en kartläggning hösten 2008 då all personal och representanter för eleverna deltog. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur eleverna har medverkat i utformningen av och arbetet med likabehandlingsplanen. I samtal med eleverna framkommer att många inte känner till planen och att de inte heller har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att Smedingeskolans likabehandlingsplan inte uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer vidare att skolan inte arbetar tillräckligt för att barn och elever ska vara delaktiga i arbetet med planen.

316 12 (16) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

317 13 (16) 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt 2 kap. 2 skollagen ska det finnas rektorer för ledningen av utbildningen i skolorna. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektor att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Enligt 1 kap. 2 grundskoleförordningen ska den som har det ledningsansvar som vilar på rektorn också benämnas rektor. Av Lpo 94 avsnitt 2.8 framgår att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Smedingeskolan har en arbetsplan som visar hur skolan planerar att arbeta för att nå de fastställda målen för utbildningen. Vid samtal med rektorer och personal framkommer dock att planen inte används och att varken elever eller föräldrar har medverkat i framtagandet av planen.

318 14 (16) Vid samtal med personal återkommer att personalen saknar pedagogiska diskussioner, lokala mål och visioner för skolan. Det finns också en rädsla för att de fem arbetslagen utvecklas åt olika håll och att det blir fem olika skolor i skolan. Den regelbundna tillsynen visar att skolan som helhet inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där skolan med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder (se vidare bedömningspunkt 3.4.1). Skolinspektionen bedömer att rektorerna inte i tillräckligt hög grad tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

319 15 (16) Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Smedingeskolan har upprättat en arbetsplan. Se avsnitt ovan. Intervjuer med skolledning och personal visar att skolan vid olika typer av möten följer upp skolans arbete med att nå de nationella målen. En viktig del i dessa möten är uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och då särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd. Någon sammanställning av elevernas kunskapsresultat görs dock inte förrän eleverna får sitt första betyg i årskurs 8 enligt rektorerna. Rektorerna uppger vid sakgranskningen av rapporten att de har kontroll över elevernas kunskapsutveckling på både individ-, grupp- och skolnivå. Vid samtal med rektorer och personal framkommer att skolan som helhet inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där skolan med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar resultat och prövar nya metoder. En nödvändighet i arbetet för att eleverna ska nå kunskapsmålen är att skolan har information om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper och skolan som helhet. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och för att därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Inspektörerna noterar att personalen inte uppfattar kvalitetsredovisningen som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Det finns därför anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete inte uppfyller kraven i Lpo 94 då bland annat varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till kursplanernas mål Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

320 16 (16) Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar Smedingeskolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Skolans kvalitetsredovisning för år 2008 ger en bra bild av verksamheten vid skolan men beskriver i betydligt mindre del i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella styrdokumenten och skolans arbetsplan. I kvalitetsredovisningen redovisas elevernas kunskapsresultat i årskurserna 8 och 9 och vissa analyser och förklaringar till resultaten ges, men under rubriken Åtgärder för förbättring och ökad måluppfyllelse ges knapphändig information om vilka åtgärder som skolan ämnar vidta för ökad måluppfyllelse. Vid intervjuer med personal och elever framkommer att de i ringa omfattning eller inte alls har givits möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen och att eleverna inte känner till kvalitetsredovisningen. Personalen uppger att de inte ser den som ett aktivt verktyg för utvecklingen av skolan utan mer som ett dokument för att redovisa gentemot förvaltningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav Göteborg Egon Andersson Bosse Jersenius

321 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Tingbergsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Tingbergsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Tingbergsskolan den 15 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Tingbergsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Tingbergsskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Tingbergsskolan Tingbergsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 46 Grundskola 225 Källa: Uppgifter från skolan

322 2 (13) Tingbergsskolan ligger centralt beläget i Kungsbacka i ett område med hyreshus, radhus och villor. Tingbergsskolan har som ett utpräglat mål att vara en hälsofrämjande skola och samarbetar med idrottsföreningar i Kungsbacka. Det bedrivs även ett samarbete med gymnasieskolans barn- och fritidsprogram där elever från gymnasiet kommer till Tingbergsskolan och har uteaktiviteter med elever i årskurserna 2 och 3 varje vecka. Tingsbergsskolans organisation består av tre arbetslag, Förskoleklass årskurs 1, årskurserna 2 3 och årskurserna 4 5. Skolan leds av en rektor. Under 2008 hade Tingbergsskolan tre olika rektorer. I mars 2008 slutade den dåvarande rektorn sin anställning, en vikarierande rektor tillsattes och i augusti 2008 tillträdde nuvarande rektorn. Vid skolan bedrivs även skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. Skolan har ett elevhälsoteam vari det ingår skolsköterska och skolpsykolog. Skolläkare ingår inte i elevhälsoteamet, tjänsten köps in från primärvården i Kungsbacka.

323 3 (13) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Tingbergsskolan Tingbergsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. Kommentar och bedömning: Skolan sammanställer och redovisar inte elevernas kunskapsresultat i förhållande till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. De resultat skolan redovisar är resultaten vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik och svenska. Nästan alla eleverna når målen vid de nationella ämnesproven under 2007 och Vid intervju med rektorn och lärare vid skolan framkommer det att varje lärare gör en uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Någon systematisk sammanställning över elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen görs däremot inte vid skolan. Skolinspektionen bedömer att skolan inte analyserar kunskapsresultaten så att åtgärder kan sättas in för att öka måluppfyllelsen. Eftersom skolan inte redovisar i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.

324 4 (13) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Samtliga elever vid Tingbergsskolan har individuella utvecklingsplaner, (IUP). Dessa innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne som eleven får undervisning i. Det urval som Skolinspektionen tagit del av är av skiftande kvalitet. I de IUP där matriser använts är dessa ofta i avsaknad av kompletterande skriftlig information som kan förklara det satta omdömet. Elevernas mål i utvecklingsplanerna är knapphändigt formulerade, till viss del relaterade till korrigering av elevens beteende. När det gäller den framåtsyftande planeringen framstår skolans ansvar för att eleven ska uppnå målen som otydligt. Det framgår inte heller alltid tydligt vilka insatser skolan ska svara för. Vid intervju med rektorn och lärare vid skolan bekräftas att de individuella utvecklingsplanerna vid skolan är av skiftande kvalitet men att ett förändringsarbete pågår. Skolan deltar i ett för Kungsbacka skolor kommungemensamt ut-

325 5 (13) vecklingsprojekt rörande individuella utvecklingsplaner. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

326 6 (13) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Vid intervju med rektorn och med lärare ges en samstämmig bild av att samarbetet mellan verksamheterna vid skolan fungerar bra. Rektorn och lärare vid skolan uppger att överlämnandet av elever till årskurs 6 överlag fungerar bra. Lärarna uppger dock att de saknar en återkoppling från mottagande skola om hur det går för eleverna när de kommer upp i årskurs 8 och 9 och får betyg. En återkoppling som lärarna uppger skulle vara betydelsefull, inte minst för att kunna användas som ett instrument för skolan vid utvärdering av undervisningens utformning. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan de olika verksamheterna behöver förbättras Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

327 7 (13) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder så ska rektorn se till att behovet utreds. Vid Tingbergsskolan identifieras elever i behov av särskilt stöd utifrån gruppnivå, det genomförs screeningar i olika årskurser i främst ämnena engelska, matematik och svenska. Särskilt stöd ges i första hand i ämnena engelska, matematik och svenska. Det särskilda stödet ges som huvudregel utanför elevens hemklassrum. Stöd i andra ämnen och stöd för elever som på andra grunder behöver det riskerar därmed att inte tillgodoses. Skolinspektionen bedömer att skolan inte uppfyller de krav som författningarna ställer på särskilt stöd till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och

328 8 (13) utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av är av skiftande kvalitet. Vid beskrivningen av elevens styrkor och förmågor saknas ofta en konkret bedömning av elevens förmågor och intressen. Beskrivningen av elevens starka sidor är ofta av mer personlighetsrelaterad karaktär istället för att relatera till elevens kunskapsutveckling. De korta och långsiktiga målen är av varierande kvalitet och är ofta kopplade till beteendekorrigerande mål. Ansvarsfördelningen är otydlig, ofta i avsaknad av organisations- och gruppnivå. Ett stort ansvar läggs på elevens föräldrar medan skolans ansvar för insatta åtgärder emellanåt framstår som otydlig. Av den arbetsgång avseende särskilt stöd som skolan redovisat framgår att åtgärdsprogrammen ska utvärderas minst en gång per termin. Detta bekräftas vid intervju med lärare där man uppger att åtgärdsprogrammen utvärderas en till två gånger per termin. På vilket sätt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen ska ske framgår inte alltid tydligt av åtgärdsprogrammen. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen vill i detta sammanhang särskilt peka på vikten av regelbundna uppföljningar och utvärderingar av åtgärdsprogram, se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.

329 9 (13) Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Tingbergsskolan finns en aktuell likabehandlingsplan. Denna motsvarar till stor del de innehållsmässiga krav som författningarna ställer på en plan mot kränkande behandling. Planen saknar dock en aktuell kartläggning som ska ligga till grund för hur verksamheterna ska arbeta under det kommande året. Vidare är det tveksamt i vilken omfattning eleverna har deltagit i upprättandet, uppföljningen och översynen av planen. Skolinspektionen bedömer att Tingbergsskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

330 10 (13) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

331 11 (13) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen

332 12 (13) och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Varje lärare vid skolan gör en uppföljning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Någon systematisk sammanställning och uppföljning görs dock inte vid skolan. Rektorn och lärare uppger att ett utvecklingsarbete pågår vid skolan där man har för avsikt att sammanställa och analysera samtliga ämnen på en systematisk nivå. I kvalitetsredovisningen redovisas endast en sammanställning i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolinspektionen bedömer att Tingbergsskolans systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller de krav som ställs på ett sådant arbete Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolan upprättar en kvalitetsredovisning. Redovisningen utgör i stor utsträckning en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder. Verksamhetens förutsättningar redovisas. Det är få analyser i redovisningen vilket gör det svårt att se kopplingen mellan varför skolan vidtagit och planerat vidta vissa åtgärder och vad det bakomliggande syftet till dessa är. Endast en sammanställning av elevernas resultat i engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 redovisas. Någon systematisk sammanställning och analys av

333 13 (13) elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen redovisas inte. Elever och föräldrar har medverkat i utarbetandet genom att fylla i brukarenkäter. Dessa enkäter har haft ett skolövergripande perspektiv vilket inte är tillräckligt för att uppfylla förordningens krav. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav Göteborg Magnus Jonasson Ulla-Britt Norin

334 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Toråsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Toråsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Toråsskolan den 5-7 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Toråsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Toråsskolan intervjuades rektorer, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Toråsskolan Toråsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 69 Grundskola 551 Källa: Toråsskolan

335 2 (15) Enhet Torås ingår i Torås Presse pedagogiska enhet. Enheten består av Toråsskolan, 3 förskolor, 6 familjedaghem och en öppen förskola. Toråsskolan har anor sedan slutet av 1800-talet och har förändrats mycket de senaste tio åren. Sedan år 2000 är den en grundskola för förskoleklass och årskurserna 1 9. Toråsskolan leds av fyra rektorer som även leder enhetens övriga verksamheter. Två rektorer ansvarar för förskolorna, fritidshemmen, öppna förskolan och förskoleklass samt årskurs 1. Två rektorer ansvarar för årskurserna 2 9. Vid tidpunkten för den regelbundna tillsynen är skolans elever och personal organiserade i fem spår från förskoleklass till årskurs 9 i åldersblandade klasser. Inför höstterminen 2009 sker en omorganisation som innebär att de yngsta eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 2 blir åldersblandade, men årskurserna 3 9 blir åldershomogena grupper. Toråsskolan har vid inspektionstillfället ett fåtal individintegrerade särskoleelever. Vid Toråsskolan bedrivs också skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten behandlas inte i denna rapport utan dessa verksamheter behandlas i särskilda rapporter, kommunövergripande rapporter om skolbarnsomsorgen respektive förskola.

336 3 (15) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Toråsskolan Riket Toråsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Uppgifter från Toråsskolans kvalitetsredovisning. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas

337 4 (15) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Toråsskolan Samtliga Kommun- 3 Riket skolor i grupp 2 kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 212,4 227,2 206,5 222,0 230,1 221,8 216,7 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Toråsskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Källa: Toråsskolan = Uppgift saknas 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

338 5 (15) Kommentar och bedömning: En samlad bild av elevernas resultat i relation till mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 samt resultat vid nationella ämnesprov redovisas i Toråsskolans kvalitetsredovisning. Skolans elever i årskurs 5 når jämförelsevis bättre resultat vid de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska än Skolverkets jämförelseskolor. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 redovisas dock inte. En sammanställning av elevernas betyg i årskurs 9 samt resultat vid de nationella ämnesproven redovisas i skolans kvalitetsredovisning. För elever i årskurs 9 vid Toråsskolan är såväl det genomsnittliga meritvärdet som andel behöriga till nationellt program och andel som nått målen i samtliga ämnen år 2008, högre än den nivå som gäller för riket. Flickornas resultat är högre än pojkarnas, när det gäller genomsnittligt meritvärde. År 2008 är flickornas meritvärde 232,5 och pojkarnas 228,5. Denna skillnad mellan pojkar och flickor är betydligt mindre än vad som gäller för riket där flickornas meritvärde är 220,6 och pojkarnas 198,5. När det gäller andel behöriga till nationellt program på gymnasiet och andel som nått målen i samtliga ämnen uppnår pojkarna ett högre resultat än flickorna. Skolinspektionen vill påpeka vikten av att fortsätta finna åtgärder för att förbättra elevernas resultat bland annat genom att analysera resultaten och relatera dessa till de metoder man använder i undervisningen. Skolinspektionen bedömer att Toråsskolans elever når relativt goda kunskapsresultat i årskurserna 5 och Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

339 6 (15) Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Toråsskolan har eleverna en individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. Arbetet med utvecklingsplanerna har kommit olika långt. Det finns planer som är framåtsyftande och som bygger på elevens utveckling i relation till målen i läroplan och kursplaner men det finns även exempel på planer som inte håller så hög kvalitet. Enligt både lärare och skolans ledning varierar kvaliteten i utvecklingsplanerna särskilt när det gäller formulering av elevernas mål. Skolinspektionen bedömer att Toråsskolans individuella utvecklingsplaner inte svarar mot vad som föreskrivs i grundskoleförordningen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

340 7 (15) Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt avsnitt 2.3 i Lpo 94 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Utifrån verksamhetsbesök och intervjuer med lärare och elever är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i varierad grad, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårare att finna. Kursplanernas mål är delvis kända av eleverna eller kopplade till undervisningen. Inspektörerna ser vanligtvis inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt

341 8 (15) lärande. Utgångspunkten är i de flesta fall att det är läraren som gör planeringen och bestämmer ramarna inom vilka eleverna kan påverka. Intervjuer visar också att man vid skolan inte har planerat hur elevernas ansvar och inflytande över det egna lärandet ska tränas för att successivt öka under skoltiden. Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Toråsskolan inte ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet enligt vad som föreskrivs i skollagen och Lpo Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.

342 9 (15) Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Åtgärdsprogram upprättas enligt rektorer och lärare för alla elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna tar del av åtgärdsprogram av god kvalitet, men även åtgärdsprogram där skolan lägger ett ansvar för stödåtgärder på eleven och/eller elevens vårdnadshavare. Skolinspektionen vill påpeka att fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar för. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogrammen inte uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.

343 10 (15) Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället har Toråsskolan ett dokument som benämns likabehandlingsplan och innehåller en plan mot kränkande behandling. Denna plan kan inte anses motsvara en sådan plan mot kränkande behandling som lagen kräver då det bland annat framkommer att en kartläggning av verksamhetens behov genomförts men i planen redovisas inte vad kartläggningen resulterat i eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Vidare anges inte vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, förskoleklass och skolbarnsomsorg men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte tydliggjort. Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.

344 11 (15) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Enligt grundskoleförordningen avses med garanterad undervisningstid, den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas. Undervisningstid är arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som genomförs under lärares ledning. I bilaga 3 till skollagen finns föreskrifter om utbildningens omfattning i grundskolan (timplan). Vid kontroll av elevernas scheman vid Toråsskolan konstaterar inspektörerna att avsatt tid för undervisning ibland även används för raster dvs. tid som betecknar undervisningstid omfattar även tid för rast utan att detta framgår av schemat. Elevernas scheman är därmed inte i överensstämmelse med kommunens fördelning enligt timplan. Skolinspektionen bedömer att Toråsskolans elever inte får sin garanterade undervisningstid under tiden i grundskolan Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Av 2 kap grundskoleförordningen framgår följande. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen ska sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. En del av elevens val innebär att tiden används för att läsa läxor, jobba i kapp och liknande uppgifter. Detta innebär att en del av skolans elever inte har elevens val eftersom konstruktionen av detta val inte innebär att eleverna fördjupar eller breddar sina kunskaper i ett eller flera ämnen.

345 12 (15) Skolinspektionen bedömer att alla elever på Toråsskolan inte har tillgång till elevens val Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

346 13 (15) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

347 14 (15) Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Enligt lärarna har kvalitetsarbetet förbättrats. Varje elevs kunskapsutveckling följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurserna 5 och 9, men fortfarande finns inget systematiskt arbete med syftet att förbättra utbildningen. Lärarna uppfattar kvalitetsarbetet som styrt av någon annan, och inte som ett arbete för att förbättra skolans resultat. Ledningen menar att diskussioner kring kvalitetsarbetet förs, men att det systematiska kvalitetsarbetet kan förbättras. Skolinspektionen bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete inte sker enligt vad som föreskrivs av läroplanen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. I Kungsbacka kommun upprättas kvalitetsredovisningar per kalenderår, vilket innebär att Toråsskolan färdigställer sin kvalitetsredovisning i december månad. Toråsskolans kvalitetsredovisning bygger på den mall barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Genom intervjuer framgår att förvaltningens mall och hur

348 15 (15) personalen uppfattar att den ska användas i vissa fall snarare motverkar än understödjer skolans systematiska kvalitetsarbete. Intervjuer och dokumentstudier visar också att det endast undantagsvis görs analyser och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder och av de resultat som uppnåtts. Enligt intervjuer medverkar elever, föräldrar och övrig personal på skolan endast marginellt vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller kraven i förordningen. Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska uppföljning och utvärdering av såväl likabehandlingsplaner som planer mot kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar som avser Göteborg Ulla-Britt Norin Mats Löwing

349 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Varlaskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Varlaskolan Grundskolan årskurserna 6 9 Obligatoriska särskolan årskurserna 6 10 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till september 2009 och besökt Varlaskolan den 9-10 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Varlaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Varlaskolan intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Varlaskolan Varlaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 475 Obligatorisk särskola 23 Källa: Uppgifter från skolan

350 2 (20) Varlaskolan är belägen centralt i Kungsbacka. Vid tiden för tillsynen genomgår skolan ett omfattande ombyggnadsarbete och stora delar av verksamheten sker därför i provisoriska lokaler. Varlaskolan är en grundskola med elever i årskurserna 6 9 och obligatorisk särskola med elever i grundsärskola och träningskola årskurserna Skolledningen består av två rektorer på grundskolan och en rektor (halvtidstjänst) på den obligatoriska särskolan. Skolan är indelad i fem arbetslag som organiseras utifrån elever och personal. Särskolan bildar ett arbetslag, elever och personal i årskurs 6 ett annat samt elever och personal i årskurserna 7 9 som bildar ytterligare tre arbetslag.

351 3 (20) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Varlaskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 212,5 200,5 203,3 213,6 208,6 221,8 216,7 209, Källa: Skolverkets skoldatablad, Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

352 4 (20) Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Varlaskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Kommentar och bedömning: Tabell 2 visar att skolans kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna med vissa undantag ungefär är i nivå med riket men lägre än i kommunen. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten varierar mellan olika år när det gäller genomsnittliga meritvärden och andelen elever som når målen i samtliga ämnen. Andel elever som är behöriga till nationella program är hög i förhållande till andel elever som nått målen i samtliga ämnen. Detta förhållande tyder på att skolan är en så kallad treämnesskola inriktad på ämnena engelska, matematik och svenska. Elever i behov av särskilt stöd begränsas främst till stöd i dessa ämnen. Skolan uppvisar också stora skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Tillgänglig statistik visar att flickornas genomsnittliga meritvärde för 2008 är 219,9, vilket är i nivå med riket (220,6) och lägre än kommunen (232,2) medan pojkarna har 197,1 vilket är något lägre än i riket (198,5) och lägre än i kommunen (207,1). Andel elever som är behöriga till nationella program är 96 procent (94 i kommunen, 89 i riket) men endast 75 procent (84 i kommunen, 77 i riket) når målen i samtliga ämnen. Pojkarnas resultat är även här lägre då 70 procent har nått målen i samtliga ämnen (81 i kommunen, 74 i riket). Särskolan saknar en sammanställning av kunskapsresultaten. 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

353 5 (20) Skolan bör på ett mera strukturerat sätt använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. Skolinspektionen bedömer att skolan inte når tillfredsställande resultat avseende elevernas kunskaper. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

354 6 (20) Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen och enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne, eller ämnesområde som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. De skriftliga individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av från Varlaskolan innehåller omdömen i flera ämnen. Dock saknas omdömen i vissa ämnen. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av från den obligatoriska särskolan berör endast några få ämnen. Skolans insatser för att eleven ska nå målen framgår inte. Dessutom saknar särskolan skriftliga omdömen i de ämnen eller ämnesområden som eleverna får undervisning i. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte uppfyller kraven i bestämmelserna. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

355 7 (20) Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 7 kap. 2 och 3 särskoleförordningen ska eleverna efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleverna gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier. Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och när ett ämne har avslutats. I samtal med rektorn framkommer att särskolan inte ger intyg enligt bestämmelserna. Skolan har inte informerat elever och föräldrar om rätten till studieomdömen och föräldrar har följaktligen inte heller begärt studieomdömen. Skolinspektionen bedömer att särskolan inte i tillräcklig omfattning informerat eleverna och deras vårdnadshavare om rätten till studieomdöme. Särskolan ger inte heller eleverna intyg efter avslutad skolgång.

356 8 (20) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. I samtalen med rektorer, elever och lärare framkommer att skolan fokuserar på elevernas ansvarstagande, men att det varierar mellan olika lärare i vilken utsträckning eleverna ges möjlighet att utöva inflytande över undervisningens

357 9 (20) innehåll och arbetsformer. Alla lärare ger alltså inte eleverna möjlighet till inflytande. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräcklig omfattning ger eleverna den möjlighet till inflytande över det egna lärandet som läroplanen beskriver Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Av Lpo 94, avsnitt 2.5, framgår att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete mellan förskolan och de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål som gäller för respektive verksamhet. Ur rapporterna för Furulidsskolan och Tingbergsskolan, som båda är avlämnande skolor till Varlaskolan, framgår att dessa skolor inte har något systematiskt samarbete med Varlaskolan avseende återkoppling av elevernas resultat i högre årskurser. Exempelvis framhåller lärarna vid Tingbergsskolan att en sådan återkoppling skulle vara betydelsefull och användas som ett instrument vid utvärdering av undervisningens utformning.

358 10 (20) Skolinspektionen bedömer att Varlaskolan måste utveckla samverkan med avlämnande skolor för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen x x Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Av 4 kap. 1 skollagen framgår att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Av 5 kap. 5 grundskoleförordningen framgår att särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. I samtal med skolans rektorer, elevhälsoteam samt med lärare framkommer att elever i behov av särskilt stöd främst begränsas till engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer att elever i behov av särskilt stöd i grundskolan inte alltid kan få det stöd de behöver.

359 11 (20) Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid skolan upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd men de åtgärdsprogram inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet. Ofta saknas mål med anknytning till nationella mål. Redovisning av åtgärder tar inte hänsyn till grupp- eller organisationsnivå. Innehållet i åtgärdsprogrammen lägger ofta ansvaret på elev och föräldrar. Ofta begränsas åtgärderna till ämnena engelska, matematik och svenska. Hur åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas framgår ej. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas i grundskolan inte uppfyller författningarnas krav.

360 12 (20) 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

361 13 (20) dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Grundskolan och särskolan har en gemensam plan mot kränkande behandling. Planen är reviderad vårterminen De olika verksamheternas behov syns inte i planen. Skolans plan mot kränkande behandling innehåller inga specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen saknar åtgärder för vad skolan ska göra om vuxen kränker en elev. I samtal med eleverna framkommer att de inte känner till planen och de har inte heller varit med vid upprättandet av den. Skolinspektionen bedömer att Varlaskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller författningarnas krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

362 14 (20) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 2 kap. 19 grundskoleförordningen ska det i timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. På Varlaskolan finns inte elevens val och vid samtal med rektorerna framkommer att skolans arbete SA ska motsvara elevens val. Tid har tagits från ett antal ämnen och sen lagts i en pott. Användningen av tiden varierar mellan olika arbetslag. Ibland används den till läxläsning eller stöd. På särskolan saknas elevens val helt. Skolinspektionen bedömer att skolan inte erbjuder elevens val i enlighet med förordningen Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

363 15 (20) Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Av 4 kap. 4 skollagen framgår att undervisningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Intervjuer med lärare, rektorer och elever på Varlaskolan visar att skolan ordnar friluftsdagar till en kostnad som överstiger 100 kronor för vårdnadshavare och elever även om det finns kostnadsfria alternativ till dessa friluftsdagar. Skolinspektionen bedömer att de kostnader som skolan tar ut i samband med friluftsdagar inte är i enlighet med bestämmelserna. Det faktum att skolan erbjuder kostnadsfria alternativ förändrar inte Skolinspektionens bedömning Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. Skolform Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Obligatorisk särskola Ej relevant Ej relevant Mottagning av elev i den obligatoriska särskolan är delegerat och sker inom specialpedagogiskt centrums försorg, se kommunbeslutet Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

364 16 (20) Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Skolform Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen

365 17 (20) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 5 kap. 5 grundskoleförordningen ska styrelsen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. I samtal med rektorn framkommer att denne inte fattar beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp. Rektorn hänvisar till beslut om antagning som fattats av rektorn för kommunens specialpedagogiska centrum (SPC). Skolans rektor har dock enligt delegationsordningen ansvar för att fatta formellt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Se även kommunrapporten. Skolinspektionen bedömer att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp inte fattas enligt bestämmelserna. Enligt 2 kap. 12 särskoleförordningen ska rektorn besluta om arbetsplan för särskolan. Särskolan saknar en egen arbetsplan. Skolinspektionen bedömer att rektorn för särskolan inte fattar beslut om arbetsplan.

366 18 (20) Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Skolform Grundskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 6 kap. 1 särskoleförordningen gäller särskolans kursplaner för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. I samtal med rektorn för grundskolan, som också är rektor för de elever som är integrerade i grundskolan men som är mottagna i särskolan, framkommer att beslut om avvikelser från särskolans timplan inte fattats trots att avvikelser görs. Skolinspektionen bedömer att rektorn i grundskolan inte fattar beslut om avvikelser från särskolans kurplan trots att avvikelser görs.

367 19 (20) 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt avsnitt 1 i Lpo 94 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. I samtal med rektorer och personal framkommer att skolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning och utvärdering är inte en tydlig utgångspunkt för planerade åtgärder och förändringar i organisation eller undervisning. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete inte har tydliga kopplingar mellan nationella mål och resultat samt att den årliga utvärderingen inte är samordnad och systematisk.

368 20 (20) Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Skolform Grundskola Obligatorisk särskola Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Varlaskolans kvalitetsredovisning utgår i stor utsträckning från kommunens prioriterade mål. Bland annat saknas en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Skolan saknar också en tydlig koppling mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Det blir därför svårt att knyta ihop mål resultat analys med konkreta åtgärder, så att en bedömning av skolans måluppfyllelse synliggörs. Redovisning och analys av särskolans resultat brister. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller författningarnas krav Göteborg Hans Enckell Kristina Svensson

369 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Åsa Gårdsskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Åsa Gårdsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Åsa Gårdsskolan den 3 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Åsa Gårdsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Åsa Gårdsskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Åsa Gårdsskolan Åsa Gårdsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 31 Grundskola 272 Källa: Skolans rektorer

370 2 (11) Åsa Gårdsskolan ligger i Åsa samhälle i södra Kungsbacka och tillhör Åsa pedagogiska enhet. Omgivningen består av villabebyggelse med närhet till hav och grönområden. Det finns få elever med annat modersmål än svenska. Skolan är nybyggd och startade läsåret 2008/09 med elever som tidigare haft sin skolgång i närliggande Åsaskolan. Den är byggd för att ta emot elever i förskoleklass och årskurserna 1 9 med tillhörande fritidsavdelningar och förskola. Skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten bedöms inte i denna rapport utan i särskilda rapporter. Skolan är organiserad i fyra lag, varav två med förskoleklass och årskurserna 1 2 samt ett lag med årskurserna 3 5 och ett med årskurserna 6 9. Skolan omfattar också två fritidshem och en fritidsklubb, dvs. fritidshem för åldrarna år. Skolan leds av två rektorer, varav en har ansvar för de lägre årskurserna samt förskolan och den andra har ansvar för årskurserna 3 9. I skolan finns ett Elevhälsoteam, som består av speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog och logoped. Eleverna är organiserade i mentorsgrupper med maximalt 15 elever i varje grupp. Det finns elever, inskrivna i den obligatoriska särskolan, som är integrerade i olika grupper. Skolan är byggd för att möjliggöra ett arbetssätt där eleven får enskild handledning, är i sin arbetsgrupp eller andra grupperingar. Skolan har därför mentorsrum med individuella arbetsplatser till varje elev och större samlingslokaler i varje hus istället för klassrum. Skolans profil är att skapa olika lärsituationer, utnyttja närmiljön och använda ny teknik. Eleverna har tillgång till bärbara datorer och i skolan finns en trådlös nätverksuppkoppling, vilket bidrar till att eleverna får möjlighet att utveckla data- och mediakompetenser.

371 3 (11) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Åsa Riket Åsa Gårdsskolan Gårdsskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från Åsa Gårdsskolans rektorer. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.. = Uppgift saknas Kommentar och bedömning: Statistik från skolan visar att nästan alla elever når de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 med undantag av engelska, matematik och svenska. Elevunderlaget är baserat på endast 30 elever varför det inte går att dra några generella slutsatser. Det finns ingen officiell statistik över elever i årskurs 9 eftersom skolan varit igång endast ett läsår. Skolan redovisar dock att i stort har alla elever klarat målen på de nationella proven i årskurs 9 och att alla elever når minst betyget Godkänt i samtliga ämnen.

372 4 (11) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

373 5 (11) Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Bestämmelser om betygsättning och betygskatalog finns i 7 kap. grundskoleförordningen. Enligt 11 ska betyg antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 att inte sätta betyg i ett ämne eller ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Enligt 19 finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Rättelsen ska antecknas i betygskatalogen. I Skolverkets föreskrifter om betygskatalog i grundskolan finns krav på vilka uppgifter som ska finnas med och på hur betygskatalogen ska föras. Det ska bland annat framgå vilken elev som betygsatts, vem som satt betyget, när betyget satts och i vilket ämne betyget satts. Det är viktigt att det finns rutiner för hur betygskatalogen förs. Det ska finnas rutiner för kontroll av behörighet och rättelser. Samtliga noteringar och rättelser i betygskatalogen ska signeras och dateras. Det ska finnas en notering om att det är rektor som fört in en eventuell rättelse. Se vidare Skolverkets föreskrift SKOLFS 2009:27. Vid Åsa Gårdsskolan finns betygskataloger. Dock uppfylls inte alla de krav som ställs på hur en betygskatalog ska föras. Det förekommer exempelvis flera, olika betygskataloger för en och samma grupp. Skolinspektionen bedömer att betygskataloger inte förs enligt grundskoleförordningens krav och gällande föreskrifter.

374 6 (11) 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

375 7 (11) Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

376 8 (11) Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordning om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Åsa Gårdsskolan finns en gemensam likabehandlingsplan för de olika husen/arbetslagen. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte någon specifik redovisning av respektive verksamhets behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I samtal med elever framkommer att de inte har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att Åsa Gårdsskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

377 9 (11) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

378 10 (11) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

379 11 (11) Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 samma förordning ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som tidigare framkommit i denna rapport är skolan nystartad och Åsa Gårdsskolans kvalitetsredovisning år 2008, har mer prägel av en verksamhetsbeskrivning än av en kvalitetsredovisning. Varken personal eller elever har medverkat vid upprättandet av kvalitetsredovisningen. Lärarna uppger att kvalitetsredovisningen inte utgör ett levande dokument. Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte lever upp till författningarnas krav Göteborg Marie Karlsson Egon Andersson

380 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Åsaskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Åsaskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Åsaskolan den 1 och 2 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Åsaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Åsaskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Åsaskolan Åsaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 72 Grundskola 451 Källa: Uppgifter från skolan

381 2 (18) Åsaskolan ingår i Åsa pedagogiska enhet och ligger mitt i tätorten Åsa i södra delen i Kungsbacka kommun. Skolan byggdes 1972 och genomgick en omfattande om- och tillbyggnad Inflyttningen till Åsa kommundel är stor varför kommunen 2008 startade ytterligare en skola, Åsa Gårdsskolan. En tredjedel av Åsaskolans elever flyttades inför höstterminen 2008 över till den nya skolan och många lärare fick tjänst på Åsa Gårdsskolan. Detta medförde en nyorientering för Åsaskolan. Skolan leds av två rektorer och organiseras i åldersgrupperna förskoleklass till årskurs 5 respektive årskurserna 6 9 där de båda rektorerna leder var sin del. Vid skolan finns integrerade särskoleelever och ett fåtal elever med annat modersmål än svenska.

382 3 (18) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Åsaskolan Riket Åsaskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

383 4 (18) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Åsaskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 220,6 216,8 224,2 225,9 225,4 221,8 216,7 209, Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets skoldatablad, Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Åsaskolan Samtliga skolor i kommunen 4 Riket Engelska Matematik Svenska Källa: Skolverkets statistikdatabas SIRIS, = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

384 5 (18) Kommentar och bedömning: Åsaskolan redovisar resultat i form av meritvärden som är betydligt över genomsnittet i riket men också över genomsnittet i kommungruppen och kommunen. Skolan redovisar också att en hög andel av eleverna når behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Andelen elever som når målen i samtliga ämnen är dock de senaste två åren lägre än såväl genomsnittet i riket, kommungruppen som kommunen. Skolan redovisar de senaste fem åren en tendens till ökande meritvärden och minskande andel elever som når målen i samtliga ämnen. En så stor skillnad mellan andelen elever som är behöriga till ett nationellt program och andelen elever som når målen i samtliga ämnen som skolan redovisar kan tyda på att skolan fokuserar undervisningen på de tre ämnena engelska, matematik och svenska. Lärarna vid Åsaskolan uppger att de använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygsättningen. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, läsåret 2007/08, visar på stora skillnader mellan resultaten på de nationella proven och avgivna betyg i samma ämne. Slutbetygen är högre än resultaten från de nationella proven. Efter de nationella proven i årskurs 5 redovisar skolan för åren 2007 och 2008 resultat i ämnena engelska, matematik och svenska som är i nivå med genomsnittet i riket. I övriga ämnen redovisas inga resultat. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Skolinspektionen bedömer att Åsaskolan behöver utvärdera och analysera huruvida skolan i allt för hög grad fokuserar undervisningen på ämnena engelska, matematik och svenska. Skolinspektionen bedömer också att skolan inte i tillräckligt hög grad utvärderar och analyserar skillnaderna i resultat mellan nationella prov och avgivna betyg. Skolinspektionen bedömer dessutom att skolan genom en bättre uppföljning av elevernas kunskapsresultat och ett systematiskt kvalitetsarbete med största sannolikhet kan förbättra sin måluppfyllelse. Se även under avsnittet 3.4, Kvalitetsarbete, i denna rapport. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.

385 6 (18) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet ska läraren enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Åsaskolan genomförs utvecklingssamtal varje termin och en skriftlig individuell utvecklingsplan upprättas. De individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen från vårterminen 2009 som inspektörerna har haft tillgång till innehåller lärarnas bedömning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne som eleven undervisas i samt lärarens bedömning av elevens demokratiska och sociala utveckling. De flesta individuella utvecklingsplaner avslutas med att eleven anger egna mål och vem som ansvarar för vad. Rektorer och lärare uppger att lärarna har blivit bättre på att utgå från kursplanemålen vid utvecklingssamtalen och upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna men att det är ett utvecklingsområde vid skolan. Eleverna uttrycker att de vid utvecklingssamtalen får kunskap om hur de lyckas i respektive ämne. Bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner innebär att den individuella utvecklingsplanen för en elev ska innehålla både skriftliga omdömen om elevens kunskaper i varje ämne och varje årskurs men också vara framåtsyftande och sammanfatta de åtgärder som behövs för att eleven ska nå målen. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av inte innehåller skriftliga omdömen som i tillräckligt hög grad är kopplade till kursplanernas mål och inte heller en sådan samman-

386 7 (18) fattning av åtgärder som behövs för att eleven ska kunna nå målen. 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Bestämmelser om betygsättning och betygskatalog finns i 7 kap. grundskoleförordningen. Enligt 11 ska betyg antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 att inte sätta betyg i ett ämne eller ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats. Enligt 19 finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Rättelsen ska antecknas i betygskatalogen. I Skolverkets föreskrifter om betygskatalog i grundskolan finns krav på vilka uppgifter som ska finnas med och på hur betygskatalogen ska föras. Det ska bland annat framgå vilken elev som betygsatts, vem som satt betyget, när betyget satts och i vilket ämne betyget satts. Det är viktigt att det finns rutiner för hur betygskatalogen förs. Det ska finnas rutiner för kontroll av behörighet och rättelser. Samtliga noteringar och rättelser i betygskatalogen ska signeras och dateras. Det ska finnas en notering om att det är rektor som fört in en eventuell rättelse.

387 8 (18) Se vidare Skolverkets föreskrift SKOLFS 2009:27. Vid Åsaskolan finns betygskataloger. Dock uppfylls inte alla de krav som ställs på hur en betygskatalog ska föras. Det förekommer exempelvis flera, olika betygskataloger för en och samma elevgrupp. Skolinspektionen bedömer att betygskataloger inte förs enligt grundskoleförordningens krav och gällande föreskrifter. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vid intervjuer med elever, lärare och skolledning framkommer att lärarna genom det arbete som har påbörjats med att formulera pedagogiska underlag för skriftliga omdömen tydligare informerar eleverna om kursplanemålen. De uppger dock att kvaliteten i informationen och kopplingen mellan kursplanemålen och det dagliga arbetet varierar mellan de olika lärarna. Lärarna och skolled-

388 9 (18) ningen är också medvetna om att det varierar mellan de olika lärarna i vilken grad eleverna kan ha inflytande på undervisningen. Elever i de lägre årskurserna berättar att de kan ha synpunkter på hur de vill arbeta och att de veckoplanerar sitt arbete utifrån lärarens planering. Bland de äldre eleverna varierar uppgifterna om hur stora möjligheter till inflytande som eleverna har. Få elever uppger att de deltar i lärarnas planering av undervisningen. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt arbetar för att ge eleverna möjlighet till det inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt 1 kap. 2 skollagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Och det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Skolinspektionen bedömer enligt punkten ovan att skolan inte ger eleverna möjlighet till det inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till. Vid skolan finns klassråd och elevråd. Skolan har ett elevråd för eleverna i årskurserna 2 9 men oftast delar elevrådet sig i två grupper, en för årskurserna 2 5 och en för årskurserna 6 9. Elevrepresentanterna i de båda elevråden utses genom att klassen röstar eller lottar fram sina representanter. Vid elevrådsmötena finns oftast representanter för skolledning, lokalvård, vaktmästeri och kökspersonal med. Eleverna uppger att de vuxna lyssnar på dem men att det som de talar om ofta glöms bort. Elevrådets delaktighet i arbetet med centrala dokument som plan mot kränkande behandling och kvalitetsredovisning är litet enligt eleverna och skolledningen. Detsamma gäller elevernas möjlighet till inflytande över skolövergripande teman.

389 10 (18) Rektorn för de äldre eleverna uppger att elevrepresentanter är med vid anställningsintervjuer och att eleverna har ett visst inflytande på vilka lärare som anställs. Skolinspektionen bedömer att skolan inte i tillräckligt hög grad stimulerar eleverna till delaktighet i den demokratiska processen vid skolan De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Av Lpo 94, avsnitt 2.2 framgår att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Vidare framgår av avsnitt 2.5 att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Vid den nyorientering som Åsaskolan genomgått efter Åsa Gårdsskolans tillkomst har skolans organisation förändrats så att skolan delas i två delar, förskoleklass till årskurs 5 respektive årskurserna 6 9 med en rektor för varje del. Vid tillfället för den regelbundna tillsynen uppger såväl skolledning som personal att samarbetet när det gäller arbetsformer, resultatuppföljningar och utvärderingar mellan de båda delarna har minskat och att detta behöver förbättras. Skolinspektionen bedömer att Åsaskolan inte i tillräcklig grad har utvecklat samarbetet mellan de båda rektorernas ansvarsområden Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

390 11 (18) 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Vid Åsaskolan upprättas, enligt skolledning och personal, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Lärare uppger dock att de känner en osäkerhet vid upprättandet av åtgärdsprogram då dessa tidigare i huvudsak har upprättats av personalen vid stödverksamheten Kompassen. Denna verksamhet har avslutats vid skolan. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av är av varierande kvalitet. Det finns åtgärdsprogram där det framgår vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses och hur de ska följas upp och utvärderas men det finns också åtgärdsprogram som inte uppfyller dessa krav. Vanligast är att det inte anges hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Även kopplingen mellan kursplanernas och läroplanens mål och skolans insatser saknas i flera åtgärdsprogram. Såväl lärare, elever och skolledning uppger att det vid skolan förekommer betygsvarningar för att varna elever och föräldrar för att eleven inte kommer att få

391 12 (18) ett godkänt betyg. Enligt Skolinspektionens bedömning är detta ett tecken på att de åtgärdsprogram som upprättas vid skolan inte uppfyller grundskoleförorningens krav. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Åsaskolan inte uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Av 1 kap. 2 skollagen framgår att verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Enligt 14 a kap. 6 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt 7 samma kapitel ska åtgärder vidtas för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Rektorer, personal och elever uppger vid intervjuer att Åsaskolan är en trygg skola och att såväl elever som personal trivs vid skolan. Skolans personal uppger att det finns värdegrundstid avsatt i schemat och att det finns kamratstödjare

392 13 (18) vid skolan. Skolan har ett antimobbningsteam och personalen får kontinuerlig utbildning i Farstametoden och Lions quest. Lärarna för årskurserna 6 9 uppger dock att de under innevarande läsår inte vill ha schemalagd tid för värdegrundsarbete utan att det är upp till varje lärare att bedriva detta arbete efter de behov som uppstår. Vid intervjuer med rektorerna, personal och elever framkommer dock att det vid skolan ofta förekommer ett hårt språkbruk med kränkande tillmälen. Eleverna uttrycker att de vänjer sig och att de inte tar åt sig men de uppger samtidigt att det finns elever som känner sig kränkta. Skolinspektionen bedömer att Åsaskolan inte bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever enligt författningarnas krav Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Vid Åsaskolan finns en upprättad likabehandlingsplan. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte någon specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur eleverna har medverkat i utformningen av och arbetet med likabehandlingsplanen. I samtal med eleverna framkommer att många inte känner till planen och att de är osäkra på om elever har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att Åsaskolans plan mot kränkande behandling inte uppfyller lagens krav.

393 14 (18) 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt 2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Vid samtal med elever framkommer att de yngre eleverna inte känner till benämningen elevens val. Lärarna och skolledningen är medvetna om att elevens val inte förekommer i årskurserna 1 5. Skolan måste klargöra elevernas rättigheter vad gäller de timmar som anges i timplanen för elevens val samt anordna elevens val enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer att elevens val inte genomförs enligt grundskoleförordningens krav Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

394 15 (18) Av 2 kap grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, bl.a. anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för svenska. Vid Åsaskolan finns ett litet antal elever som bedöms ha behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen anordnas dock som stöd i ämnet svenska och inte som undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Skolinspektionen bedömer att skolan inte anordnar undervisning i svenska som andraspråk enligt grundskoleförordningens krav Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

395 16 (18) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

396 17 (18) Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Åsaskolan har en arbetsplan som visar hur skolan planerar att arbeta för att nå de fastställda målen för utbildningen. Intervjuer med skolledning och personal visar att skolan vid olika typer av möten följer upp skolans arbete med att nå de nationella målen. En viktig del i dessa möten är uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och då särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd. Vid samtal med personal och skolledning framkommer att Åsaskolan inte följer upp och sammanställer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne. En förutsättning för att rektorerna ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och för att därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Skolinspektionen noterar att personalen inte uppfattar kvalitetsredovisningen som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Det finns därför anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet. Skolans kvalitetsarbete måste förbättras då bland annat varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurserna 5 och 9. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete inte uppfyller läroplanens krav Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

397 18 (18) Enligt 2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 skolans elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljning och utvärdering upprättar Åsaskolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Skolans kvalitetsredovisning ger en bra bild av verksamheten vid skolan men beskriver i betydligt mindre del i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella styrdokumenten och skolans arbetsplan. I kvalitetsredovisningen redovisas t.ex. inga kunskapsresultat. I kvalitetsredovisningen anges endast att skolan anser att skolan har alla förutsättningar att nå målen eftersom skolan har kunniga, välutbildade pedagoger, ett väl fungerande elevhälsoteam och att skolan genomsyras av en utforskande pedagogik. Vid intervjuer med personal och elever framkommer att de i ringa omfattning eller inte alls har givits möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen och att eleverna inte känner till kvalitetsredovisningen. Personalen uppger att de inte ser den som ett aktivt verktyg för utvecklingen av skolan. Skolans kvalitetsredovisning måste i enlighet med bestämmelserna utvecklas för att bättre ge information om verksamhetens måluppfyllelse och vilka åtgärder som skolan ämnar vidta för ökad måluppfyllelse. Tillsynen visar att skolan måste förbättra uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav Göteborg Egon Andersson Marie Karlsson

398 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Älvsåkersskolan Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Älvsåkersskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Älvsåkersskolan den 14 och 15 maj. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Älvsåkersskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Älvsåkersskolan intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever vid Älvsåkersskolan Älvsåkersskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 44 Grundskola 404 Källa: Uppgifter från skolan

399 2 (16) Älvsåkersskolan är Kungsbacka kommuns nordligaste skola och ingår i Älvsåker/Hede pedagogiska enhet. På skolområdet finns flera skolbyggnader men också byggnader för boende vilket ger skolan en speciell bykänsla. Skolans historia sträcker sig från slutet av 1800-talet men skolan är om- och tillbyggd i flera omgångar. Senaste tillbyggnaden skedde 1998 då skolan byggdes ut till en F 9 skola. Skolan organiseras i Lek och Lär, dvs. förskoleklass och årskurserna 1 2, samt årskurserna 3 9. Skolan leds av två rektorer där en rektor ansvarar för Lek och Lär och en för årskurserna 3 9. Vid skolan finns ett fåtal elever med annat modersmål än svenska. Skolan deltar fram till 30 juni 2010 i försöket med Undervisning utan timplan, en av regeringen, den 22 mars 2007, beslutad fortsatt försöksverksamhet med undervisning utan timplan i grundskolan.

400 3 (16) Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs Riket Älvsåkersskolan Älvsåkersskolan Riket Andel (%) elever som nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven Engelska Matematik Svenska Källa: Uppgifter från skolan, Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.

401 4 (16) Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9 Älvsåkersskolan Samtliga skolor i Kommungrupp 2 3 Riket kommunen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 202,6 195,0 193,9 204,4 210,7 221,8 215,0 209, , Källa: Skolverkets skolblad Kommentar och bedömning: Älvsåkersskolan redovisar, enligt Skolverkets statistik, resultat i form av meritvärden som sedan år 2006 är ökande. År 2008 är skolans meritvärden något över genomsnittet i riket men lägre än genomsnittet i kommungruppen och kommunen. Andelen elever som detta år är behöriga till ett nationellt program är högre än både genomsnittet i riket och kommungruppen. Detta gäller även andelen elever som har nått målen i alla ämnen. Vid en närmare granskning av statistiken över andelen elever vid Älvsåkersskolan som nått målen i samtliga ämnen visar det sig att en betydligt högre andel flickor än pojkar inte har nått målen i samtliga ämnen (77,8 procent gentemot 91,2) vilket är ovanligt i jämförelse med andra skolor. Statistik över slutbetyg per ämne i årskurs 9 visar dock att nära nog var femte flicka inte når de nationella målen i ämnet idrott och hälsa år Lärarna vid Älvsåkersskolan uppger att de använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygsättningen. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, läsåret 2007/08, visar på stora skillnader mellan resultaten på de nationella proven i ämnena svenska och matematik och avgivna betyg i samma ämnen. I båda fallen är slutbetygen högre än resultaten från de nationella proven. 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

402 5 (16) Efter de nationella proven i årskurs 5 redovisar skolan för åren 2007 och 2008 resultat i ämnena engelska, matematik och svenska som mestadels ligger över genomsnittet i riket. I övriga ämnen redovisas inga resultat. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver utvärdera och analysera skillnaderna i resultat mellan nationella prov och avgivna betyg. Skolinspektionen bedömer också att skolan genom ett systematiskt kvalitetsarbete och en bättre uppföljning av elevernas kunskapsresultat med största sannolikhet kan förbättra sin måluppfyllelse. Se även under avsnittet 3.4, Kvalitetsarbete, i denna rapport. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. Enligt 2 kap. 6 grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), avsnitt 2:7 ska lärarna utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Enligt rektorer och lärare följs elevernas kunskapsutveckling upp i samtliga ämnen i de lägre och högre årskurserna medan kunskapsuppföljningen i årskurserna 3 6 till stor del inriktas på ämnena engelska, matematik och svenska. Enligt lärare och skolledning kommer uppföljningen att förbättras i samtliga ämnen i och med att de pedagogiska underlagen för de skriftliga omdömena i årskurserna 3 9 blir klara under hösten Skolinspektionen bedömer att lärarna i årskurserna 3 6 inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen.

403 6 (16) Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. Enligt 7 kap. 2 grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Vid Älvsåkersskolan genomförs utvecklingssamtal varje termin och en skriftlig individuell utvecklingsplan upprättas. I de lägre årskurserna ges skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne och skolan arbetar med att utveckla kvaliteten på de skriftliga omdömena men i årskurserna 3 till 9 är detta arbete planerat till hösten Vid tillfället för den regelbundna tillsynen ges endast bedömningar i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurserna 3 9. Bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner innebär att den individuella utvecklingsplanen för en elev ska innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskaper i varje ämne och varje årskurs men också vara framåtsyftande och sammanfatta de åtgärder som behövs för att eleven ska nå målen. De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen har tagit del av innehåller för årskurserna 3 9 inte sådana skriftliga omdömen som ska ingå i en individuell utvecklingsplan och skolan sammanfattar inte i de individuella utvecklingsplanerna de åtgärder som behövs för att eleven ska kunna nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplaner som upprättas vid skolan för elever i årskurserna 3 9 inte uppfyller grundskoleförordningens krav.

404 7 (16) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs enligt grundskoleförordningens krav. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska, enligt grundskoleförordningen 7 kap. 9, betyg inte sättas i ämnet. I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Enligt grundskoleförordningens 7 kap. 11 ska skriftliga omdömen enligt 9 hållas samlade. En skriftlig bedömning är, enligt Skolverkets författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning, en del av slutbetyget och ska hanteras enligt samma rutiner som detta. Både betyg och den skriftliga bedömningen ska finnas samlade överskådligt och åtkomligt. Eleven är mottagare av betyg och den skriftliga bedömningen och en kopia ska finnas och arkiveras vid skolan. I en kommunal skola är en sådan kopia en allmän handling. Vid Älvsåkersskolan ges, enligt rektorn, skriftliga omdömen då en elev inte når upp till de mål som ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Vid den regelbundna tillsynen finns de skriftliga omdömena inte samlade utan förvaras,

405 8 (16) enligt rektorn, hos de olika lärarna. Skolinspektionen bedömer att skolan inte uppfyller grundskoleförordningens krav att hålla skriftliga omdömen samlade. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Enligt 4 kap. 2 skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 ska skolan klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska läraren se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Vid intervjuer med elever, lärare och skolledning framkommer att lärarna genom det arbete som har påbörjats med att formulera pedagogiska underlag för skriftliga omdömen tydligare informerar eleverna om kursplanemålen. De uppger dock att kvaliteten i informationen och kopplingen mellan kursplanemålen och det dagliga arbetet varierar mellan de olika lärarna. Lärarna och skolledningen är också medvetna om att det varierar mellan de olika lärarna i vilken grad eleverna kan ha inflytande på undervisningen. Elever i de lägre årskurserna berättar att de kan ha synpunkter på hur de vill arbeta och att de veckoplane-

406 9 (16) rar sitt arbete utifrån lärarens planering. Bland de äldre eleverna varierar uppgifterna om hur stora möjligheter till inflytande som eleverna har. Få elever uppger att de deltar i lärarnas planering av undervisningen. Skolinspektionen bedömer att skolan inte tillräckligt arbetar för att ge eleverna möjlighet till det inflytande över sitt eget lärande som de enligt författningarna har rätt till Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt 1 kap. 2 skollagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 är det inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Enligt samma läroplan avsnitt 2.3 ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Vid skolan finns klassråd och elevråd. Skolan har ett elevråd för förskoleklassen och årskurserna 1 och 2 och ett för årskurserna 3 9. Elevrepresentanterna i de båda elevråden utses genom att klassen röstar eller lottar fram sina representanter. I vissa klasser utser läraren vilken elev som ska ingå i elevrådet. Elevrepresentanterna i elevrådet för de yngre barnen är nöjda med sitt medbestämmande. Elevrådet leds av elevernas rektor. Även rektorn för årskurserna 3 9 leder elevrådet för dessa årskurser. Enligt rektorn är elevrådsarbetet ett utvecklingsområde och han uppger att han inte har den tid som behövs för att leda detta arbete. Skolan arbetar med att hitta en annan lösning. Elevrådsrepresentanterna är inte heller nöjda med elevrådsarbetet och uppger att det är svårt att rekrytera elevrådsrepresentanter. Skolinspektionen bedömer att skolan i sin undervisning förmedlar demokratiska värden men att skolan i de högre årskurserna inte i tillräckligt hög grad stimulerar till delaktighet i demokratiska arbetsformer.

407 10 (16) De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Av 5 kap. 1 grundskoleförordningen framgår att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

408 11 (16) Vid Älvsåkersskolan upprättas, enligt skolledningen och personalen, åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av är av varierande kvalitet. Det finns åtgärdsprogram där det framgår vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses och hur de ska följas upp och utvärderas men det finns också åtgärdsprogram som inte uppfyller dessa krav. Vanligast är att det inte anges hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Även kopplingen mellan kursplanernas och läroplanens mål och skolans insatser saknas i flera åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att de åtgärdsprogram som upprättas vid Älvåkersskolan inte alltid uppfyller författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd för åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.

409 12 (16) Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet mot kränkande behandling ska barnen eller eleverna vid en verksamhet för vilken planen gäller medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnen eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Älvåkersskolan har en gemensam likabehandlingsplan för förskola och skola där förskolan, årskurserna 1 2 och årskurserna 3 9 behandlas i var sin del i planen. Skolans likabehandlingsplan innehåller dock inte specifika redovisningar av verksamheternas behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. I likabehandlingsplanen finns inte heller någon redogörelse för hur eleverna har medverkat i utformningen av och arbetet med likabehandlingsplanen. I samtal med eleverna framkommer att de inte känner till planen och att de inte heller har medverkat vid upprättandet av planen. Skolinspektionen bedömer att Älvåkersskolans likabehandlingsplan inte uppfyller alla de krav som ställs på en sådan plan enligt författningarna. Skolinspektionen bedömer vidare att barn och elever inte har varit delaktiga i arbetet med planen, vilket de enligt författningarna har rätt till. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.

410 13 (16) Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 3.2 Personalens utbildning Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

411 14 (16) 3.3 Rektors ansvar Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt Lpo 94 avsnitt 1 måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

412 15 (16) Enligt avsnitt 2.8 i samma läroplan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Älvsåkersskolan har en arbetsplan som visar hur skolan planerar att arbeta för att nå de fastställda målen för utbildningen. Planen har godkänts i den lokala samverkansgruppen men varken elever eller föräldrar har medverkat i framtagandet av planen. Intervjuer med skolledning och personal visar att skolan vid olika typer av möten följer upp skolans arbete med att nå de nationella målen. En viktig del i dessa möten är uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och då särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd. I arbetslagens uppgifter vid Älvsåkersskolan ligger att inom arbetslaget utveckla och anpassa undervisningen, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet så att de nationella målen nås. Vid samtal med personal och skolledning framkommer att Älvsåkersskolan inte följer upp och sammanställer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne. En förutsättning för att rektorerna ska kunna fullfölja sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling. Se punkt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat i denna rapport. Det är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsutvecklingen på individ och klassnivå. Informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och för att därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Inspektörerna noterar att personalen inte uppfattar kvalitetsredovisningen som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Det finns därför anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete inte uppfyller de krav som ställs i Lpo 94 då bl.a. varje elevs kunskapsutveckling inte systematiskt följs upp och utvärderas i samtliga ämnen i relation till mål att uppnå i årskurserna 5 och Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav.

413 16 (16) Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 2 samma förordning ska arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt 3 ska kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Vidare ska enligt 4 samma förordning elever, lärare och övriga personal medverka i utarbetandet av och elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Som ett led i uppföljning och utvärdering upprättar Älvsåkersskolan årligen en skriftlig kvalitetsredovisning enligt en centralt utformad mall. Skolans kvalitetsredovisning ger en bra bild av verksamheten vid skolan men beskriver i betydligt mindre utsträckning i vilken mån de nationella målen för utbildningen har förverkligats. Inte heller framgår vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella styrdokumenten och skolans arbetsplan. I kvalitetsredovisningen redovisas hur många elever som har uppnått nivån för godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska vid de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. För elever i de tidiga åren i skolan redovisas resultaten från KUL-projektet, Kungsbacka utvecklar läsning. Någon annan kunskapsuppföljning redovisas inte. Vid intervjuer med personal och elever framkommer att de i ringa omfattning eller inte alls har givits möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen och att eleverna inte känner till densamma. Personalen uppger att de inte ser den som ett aktivt verktyg för utvecklingen av skolan. Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. Tillsynen visar att skolan måste förbättra uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av måluppfyllelse Göteborg Egon Andersson Peter Lendefors

414 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Aranäsgymnasiet Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Aranäsgymnasiet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Aranäsgymnasiet den augusti I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Aranäsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Aranäsgymnasiet intervjuades verksamhetschefen, rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Aranäsgymnasiet Aranäsgymnasiet Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola Gymnasiesärskola 23 Källa: Skolans verksamhetschef

415 2 (25) Utbildningen vid skolan omfattar 7 nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (BF) med inriktningarna fritid samt pedagogisk och social verksamhet, Byggprogrammet (BP) med inriktningen husbyggnad, Estetiska programmet (ES) med inriktningarna bild och formgivning, dans, musik samt teater, Naturvetenskapsprogrammet (NV) med inriktningen naturvetenskap samt den lokala inriktningen samhällsplanering, Omvårdnadsprogrammet (OP), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningarna samhällsvetenskap och språk samt de lokala inriktningarna internationell och media samt Teknikprogrammet (TE) med de lokala inriktningarna arkitektur och samhällsbyggande samt design och entreprenörskap. Om inget annat sägs är inriktningen nationell. Kungsbacka kommun har av regeringen beviljats 20 platser för så kallad gymnasial lärlingsutbildning. Vid Aranäsgymnasiet är 7 platser fördelade på de tre yrkesinriktade programmen BF, BP och OP. Skolan har också två specialutformade program (SM): Idrottsprogrammet (ID) med inriktningarna handel och samhäll samt Naturvetenskapsprogrammet med fysisk breddning. Vidare omfattar utbildningen vid skolan en internationell gymnasial utbildning, International Baccalaureate (IB). Dessutom har Aranäsgymnasiet individuella program (IV) som först och främst förbereder elever för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Avslutningsvis finns gymnasiesärskolan med Individuella program (IV) inriktat mot yrkesträning och verksamhetsträning. Skolan är centralt belägen i centralorten Kungsbacka, med omedelbar närhet till allmänna kommunikationsmedel. Skolan är indelad i följande fyra rektorsområden, på skolan kallade sektorer: Sektor 1: Sektor 2: Sektor 3: Sektor 4: Naturvetenskapsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet samt Individuella program vid gymnasiesärskolan Samhällsvetenskapsprogrammet Byggprogrammet, Idrottsprogrammet, Individuella program samt Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, Estetiska programmet samt International Baccalaureate. Skolans lärare är huvudsakligen organiserade i ämnesövergripande arbetslag, men har också en tillhörighet i sin ämnesgrupp. Många lärare undervisar på flera program. Aranäsgymnasiets profil är internationell i flera bemärkelser och internationalisering är en stor del i utvecklingsarbetet. Skolan samarbetar med partnerskolor i bland annat England, Frankrike, Ryssland och Tyskland.

416 3 (25) I Kungsbacka kommun finns det två kommunala gymnasieskolor, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium. Eleverna vid dessa båda skolor kommer huvudsakligen från Kungsbacka men det finns också elever från andra kommuner eftersom Kungsbacka kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), där elever fritt kan söka gymnasieskolor inom regionen (ofta kallat frisök ).

417 4 (25) 1 Kunskaper Bedömningar Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats: om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål. Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre som erhållit slutbetyg Aranäsgymnasiet Kommun- Riket grupp 1 skolor Fristående Kommunala skolor Barn- och fritidsprogrammet (BF) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 13,2 12,3 12,1 11,7 13,4 12,7 14,4 12, Byggprogrammet (BP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 12,7 12,2 12,6 12,9 12,4 11,9 11,7 12, Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen

418 5 (25) Aranäsgymnasiet Kommun- Riket grupp skolor Fristående Kommunala skolor Estetiska programmet (ES) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 14,9 14,0 14,2 13,7 14,2 14,6 15,1 14, Naturvetenskapsprogrammet (NV) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 15,6 16,6 15,2 14,4 16,2 15,9 16,6 16, Omvårdnadsprogrammet (OP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 13,4 15,3 12,7 13,7 12,4 13,6 13,5 13,

419 6 (25) Aranäsgymnasiet Kommun- Riket grupp skolor skolor Fristående Kommunala Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 14,8 14,2 14,4 13,3 14,4 14,5 15,1 14, Teknikprogrammet (TE) Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier 13,3 14,4 14,3 13,4 14,7 14,0 13,7 14, Specialutformade program Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier ,1. 14,

420 7 (25) Aranäsgymnasiet Kommun- Riket grupp skolor Fristående Kommunala skolor Totalt Genomsnittlig betygspoäng 14,3 14,1 13,9 13,2 14,2 14,5 14,2 14,0 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Källa: Skolverkets officiella statistik. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas Kommentar och bedömning: Vid en jämförelse med riket framkommer att den genomsnittliga betygspoängen för skolan som helhet är högre än motsvarande värde för kommunala skolor och i nivå med fristående gymnasieskolor i riket 2008, vilket framgår av tabell 2. Andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är dock något lägre än motsvarande värden i riket. Skolinspektionen noterar att betygsresultaten 2008 för skolan som helhet visar en positiv utveckling då såväl genomsnittlig betygspoäng som andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier tidigare försämrats över tid. En närmare granskning av betygsresultat per program visar att resultaten överlag varierar över tid och att programmen BF, NV och TE brutit en negativ utveckling och påtagligt förbättrat genomsnittlig betygspoäng Det genomsnittliga betygsvärdet och andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är dock i jämförelse med riket tydligt lägre vid ES och OP. Resultat för enskilda specialutformade program finns inte redovisat i Skolverkets officiella statistik varför det inte går att säga något om resultaten vid de tre specialformade programmen. Officiell statistik finns inte att tillgå för individuella program (IV). Dokumentstudier och intervjuer med skolledning och lärare visar dock att flertalet av eleverna vid individuella program 2008 når målen för utbildningen och kan därmed söka nationella program. Skolinspektionen konstaterar att skolan inte följer upp kunskapsresultat vid

421 8 (25) gymnasiesärskolan. Officiell statistik finns inte heller att tillgå för IB men av rektorn redovisade uppgifter för 2008 framgår att 18 av 20 elever (90 procent) fick IB-diplom, dvs. blev godkända. Medelvärdet i slutbetyget var 33 av maximalt 45 poäng. Med hänvisning till avsnitt 3.4 om kvalitetsarbete konstaterar Skolinspektionen att skolan inte i sitt systematiska kvalitetsarbete i tillräcklig omfattning reflekterar över skillnader i betygsresultat för skolan som helhet, mellan program eller över tid. Dessutom visar den regelbundna tillsynen att åtgärder behövs inom följande områden som kan ha betydelse för kunskapsresultaten: Skolan följer inte upp att verksamheten utvecklas mot uppställda mål och skolans kvalitetsarbete måste förbättras. Skolinspektionen bedömer att Aranäsgymnasiet behöver vidta ytterligare åtgärder för att ge alla elever förutsättningar att lägst nå målen för utbildningen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation/skolsituation. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

422 9 (25) 1.3 Bedömning och betygssättning Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Enligt avsnitt 2.5 i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) uttrycker betyget i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Intervjuer med skolledningen och lärare visar att det finns systematiska rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning huvudsakligen inom varje enskilt program. Det finns i de flesta ämnen ett flertal lärare och några lärare undervisar på mer än ett program. I ämnesgrupperna jämförs betyg och bedömningar. Ofta används medbedömare vid prov och inlämningsuppgifter. Det finns dock inget systematiserat samarbete inom en så kallad sektor, mellan program på skolan eller med andra skolor för att kvalitetssäkra betygen. Vidare finns det inget systematiskt arbete för att jämföra resultaten vid nationella kursprov med motsvarande kursbetyg. Dessutom visar intervjuer med såväl skolledning som elever och lärare vid olika program att de är osäkra på huruvida kravnivån är densamma vid betygssättning i kurser som är gemensamma. Skolinspektionen vill i sammanhanget också peka på de påtagliga skillnader som vid studier av betygskataloger framkommer i jämförelser av betygsresultat i kurser som är gemensamma. Skolinspektionen bedömer att skolans arbete för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygsättning inte uppfyller kraven i bestämmelserna.. Skolinspektionen vill framhålla vikten av att detta arbete innefattar såväl gemensamma kärnämneskurser som karaktärsämneskurser.

423 10 (25) Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt författningarnas krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Enligt 7 kap. 1 gymnasieförordningen ska betyg sättas på varje avslutad kurs. Definitionen av begreppet kurs och frågan om när en kurs ska anses avslutad så att betyg ska sättas framgår inte av författningarna. I förarbetena finns emellertid på flera ställen en klar anknytning mellan begreppet kurs och undervisningstid. Här framkommer att riksdagens beslut avseende undervisningstid även riktar sig till dem som gör kursplaner eftersom det antal timmar undervisning, som kursen har tilldelats, avgör för dem som utarbetar och fastställer kursplaner vilken kunskapsnivå, som det är rimligt att eleverna ska nå. Vidare framkommer att kursutformningen ger möjligheter att anpassa undervisningstiden beroende på om eleverna behöver mer eller mindre undervisningstid för att nå målen i kursplanen. Den regelbundna tillsynen vid Aranäsgymnasiet visar exempel på att om en elev efter att den lärarledda undervisningen i en kurs har avslutats anses kunna förbättra uppnådda resultat, så bereds han/hon tillfälle till detta genom att förlänga kursen. Detta betyder att betyg inte sätts i anslutning till avslutad kurs. Exempelvis schemaläggs matematikundervisningen vid NV så att kurserna i matematik A och B betygsätts samtidigt, trots att undervisningstiden i matematik A upphört flera månader tidigare, vilket bekräftas av såväl intervjuer med rektorn, lärare och elever som dokument. Lärare och elever sparar det obligatoriska nationella kursprovet i matematik A till slutet av nästkommande termin och de båda kurserna matematik A och matematik B betygsätts samtidigt, vilket bekräftas av dokumentstudier. Skolinspektionen uppfattar att rektorn och undervisande lärare anser att tiden på detta sätt inte blir en hämmande faktor, utan en elev som av olika orsaker behöver längre tid för att på bästa sätt tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta. Skolinspektionen ser nämnda exempel som ett sätt att kringgå bestämmelserna om att betyg ska sättas i anslutning till avslutad kurs. Skolinspektionen bedömer att elever bereds tillfälle att förlänga kurser, vilket inte är i enlighet med bestämmelserna. Skolan måste fortsättningsvis sätta betyg på varje avslutad kurs. Enligt Skolinspektionens mening ger ovan redovisade förarbetsuttalanden stöd för bedömningen att en kurs ska anses vara avslutad när undervisningen har upphört och därmed att betygssättning ska ske i anslutning till denna tidpunkt.

424 11 (25) Förlängd kurs strider mot de överväganden som ligger bakom principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Likvärdigheten är ett centralt begrepp i svensk lagstiftning. Alla elever ska ges samma möjligheter att nå ett visst betyg, oavsett vilken skola de går i. 1.4 Genomförande av utbildningen Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Enligt 2 kap. Lpf 94 anger mål att sträva mot inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att uppnå uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Av 1 kap. 4 gymnasieförordningen framgår dessutom att det för vart och ett av de nationella programmen finns programmål som regeringen fastställer. Ett specialutformat program som erbjuds en grupp elever ska ha programmål som fastställs av kommunen. Programmål ska garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar en helhet. Dess uppgift är att sätta in kurserna i ett sammanhang och markera att kärn- och karaktärsämnen hänger ihop. Det är skolans och skolhuvudmannens ansvar att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kunskapssynen och synen på lärandet vid Aranäsgymnasiet speglar förvisso huvudsakligen dem som uttrycks i läroplanen och kursplanerna men den regelbundna tillsynen visar att det finns alltför stora variationer beroende på program, lärare och ämne. Intervjuer med såväl lärare och elever som dokumentstudier visar att det finns skillnader i exempelvis elevernas kunskap om såväl läroplanens som programmets och kursplanernas mål. När elever och lärare inte i varje program, ämne och kurs gör en gemensam tolkning av målen i läroplanen, kursplanernas mål eller programmål ges eleverna inte förutsättningar att kunna utöva ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Vidare visar intervjuer med skolledning, lärare och elever samt besök i verksamheten att undervisningen uppvisar skillnader i och få exempel på samverkan mellan olika kärn- och karaktärsämnen. Detta innebär att samtliga elever inte ges de möjligheter till helhetsperspektiv som ett flertal av programmålen tydligt förordar. Skolinspektionen vill dock framhålla ett arbetslag vid BP som har

425 12 (25) kommit längre i sitt arbete mot programmålen. Intervjuer och dokumentstudier visar att verksamheten vid detta arbetslag är bättre inriktad mot helheter och så kallad infärgning. Exempel på detta är samverkan mellan karaktärsämnen och exempelvis ämnena engelska, matematik och svenska. Eleverna kan därmed också bättre koppla det de arbetar med till helheter och se att kärn- och karaktärsämnen hör ihop. Skolinspektionen bedömer att skolan inte följer upp att skolans utbildningar utvecklas mot uppställda mål i bestämmelserna Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Eleverna ska enligt 5 kap. 2 skollagen ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat förutsätter enligt avsnitt 1.1 Lpf 94 att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Dessutom ska enligt avsnitt 2.3 i samma läroplan de demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar omfatta alla elever. Vidare ska läraren utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan. Skolinspektionen vill i detta sammanhang hänvisa till vad som skrivs ovan om elevernas kunskap om de nationella målen för utbildningen. Det finns stor skillnad i elevers kunskap om målen beroende på program, ämne och lärare. Det finns därmed också elever som inte vet vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda. Skolinspektionen noterar att det i skolans senaste årliga utvärdering (elevenkät) av verksamheten framkommer att 40 procent av eleverna inte anser sig blivit bättre på att ta eget ansvar för sin studiesituation vid skolan. Dokumentstudier och intervjuer med såväl lärare som elever visar att samtliga program kan komma längre i sitt arbete mot de nationella målen och riktlinjerna för utbildningen. Skolinspektionen bedömer att skolans arbete för att få elever medvetna om de nationella målen för utbildningen för att därigenom också förbättra elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning inte uppfyller kraven i bestämmelserna.

426 13 (25) Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

427 14 (25) Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan vara i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn enligt 8 kap. 1 a gymnasieförordningen se till att behovet utreds. Om utredningen visar att en elev behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen finner att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Intervjuer med personal samt dokumentstudier visar dock att behov av särskilt stöd inte alltid utreds vid skolan, vilket bekräftas av skolledningen. När elevens behov av särskilt stöd inte utreds blir det svårt för skolan att upprätta åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna, vilket de åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av är exempel på. Skolans åtgärdsprogram beskriver exempelvis elevens behov utan att relatera till läroplanens och kursplanernas mål. Exempel på detta är att NN behöver mycket stöd och hjälp med engelska A samt att behöver lång tid för inlärning. Vidare beskrivs de åtgärder skolan avser att vidta inte tydligt och konkret utan mer översiktligt. Exempel på detta är Läsa efter eget schema. samt Individuellt arbete under sh-lektioner. Skolinspektionen bedömer att rektorerna inte ser till att behov av särskilt stöd utreds. Vidare bedömer Skolinspektionen att åtgärdsprogram inte utarbetas i enlighet med gymnasieförordningen. Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) och kommentarer för arbete med åtgärdsprogram Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. Skolform Gymnasieskola

428 15 (25) 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället i två lagar, dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 14 a kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i

429 16 (25) efterföljande års plan. Det finns inget som hindrar att verksamheten respektive skolan för samman den årliga planen mot kränkande behandling med den likabehandlingsplan, som ska upprättas enligt diskrimineringslagen, till ett dokument. Barn och elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av den årliga planen mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Aranäsgymnasiet har en likabehandlingsplan. Planen utgår dock inte från en aktuell kartläggning av den enskilda verksamhetens behov och beskriver inte med utgångspunkt från denna kartläggning vilka åtgärder som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolinspektionen noterar i sammanhanget att skolans senaste årliga utvärdering (elevenkät) av verksamheten visar att det kan finnas elever som är utsatta för mobbning på skolan. Skolinspektionen bedömer att Aranäsgymnasiets likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en årlig plan mot kränkande behandling. 3 Ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

430 17 (25) Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola I Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kurser i gymnasieskolans nationella program (SKOLFS 2000:1) anges för varje nationellt program vilka karaktärsämneskurser som är gemensamma i programmet och vilka kurser som är gemensamma i respektive inriktning. Därvid framgår även vilket utrymme för valbara kurser som ska finnas i respektive program och inriktning. Enligt 1 kap. 2 gymnasieförordningen avses med valbar kurs en kurs i ett karaktärsämne som inom programmålens ram kompletterar de gemensamma karaktärsämneskurserna och kurserna som ingår i en inriktning inom programmet. Vidare beslutar styrelsen enligt samma förordning 17 om vilka valbara kurser som ska erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. De poängplaner som Skolinspektionen fått av skolan visar exempel på att det vid nationella program och inriktningar erbjuds valbara kurser i en utsträckning som inte uppfyller bestämmelsernas krav, vilket bekräftas av skolledningen. Exempel på detta är att eleverna vid BF med inriktning pedagogisk och social verksamhet inte erbjuds valbara kurser. Enligt SKOLFS 2000:1 ska 350 poäng vara valbara kurser. Istället finns i poängplanen något som skolan kallar skolans val och som är kurser som skolan valt att göra obligatoriska i programmet. Ett annat exempel är SP med inriktning samhällsvetenskap där eleverna erbjuds 100 poäng för valbara kurser där det enligt SKOLFS 2000:1 ska vara 300 poäng. Skolinspektionen bedömer att det finns poängplaner för utbildningar vid skolan som inte överensstämmer med bestämmelserna och att skolan måste se över poängplanerna så att man för samtliga utbildningar erbjuder eleverna det utrymme för valbara kurser som anges i bestämmelserna Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

431 18 (25) Av 5 kap. 4 a skollagen framkommer att ett specialutformat program i fråga om utbildningens nivå ska motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Styrelsen för utbildningen ska fastställa en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever, ska styrelsen även fastställa programmål. Vidare framgår det av 5 kap. 4 c att omfattningen av studierna på nationella och specialutformade program betecknas med gymnasiepoäng. Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning på de nationella och specialutformade programmen (poängplan) framgår av bilaga 2 till skollagen i vilken det framkommer att det finns ämnen som ingår i alla nationella och specialutformade program (kärnämnen) med 750 poäng samt ämnen genom vilka programmet får sin karaktär inklusive projektarbete (karaktärsämnen) med poäng. Dessutom finns det individuella val om 300 poäng. Enligt 2 kap. 11 gymnasieförordningen får styrelsen för utbildningen besluta om lokala inriktningar inom de nationella programmen. Enligt 5 kap. 14 gymnasieförordningen får specialidrott anordnas inom ramen för individuellt val. Som individuellt val ska eleverna enligt samma förordning 18 erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. Vid Aranäsgymnasiet finns det specialutformade Idrottsprogrammet med inriktningarna handel och samhäll. I programmets poängplan ingår kurserna specialidrott A (200 poäng) och specialidrott B (100 poäng) som karaktärsämneskurser, vilket bekräftas av såväl skolledning som lärare och elever. Skolinspektionen bedömer att det specialutformade Idrottsprogrammet inte är utformat i enlighet med bestämmelserna. Nationella och lokala inriktningar är endast möjliga inom nationella program och kurser i specialidrott ska erbjudas inom ramen för individuella val Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

432 19 (25) Styrelsen för utbildningen får enligt 2 kap. 14 gymnasieförordningen besluta om att inrätta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Kursplaner liksom betygskriterier för lokala kurser ska enligt 1 kap. 6 gymnasieförordningen fastställas av styrelsen för utbildningen. Av en sådan kursplan ska framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper som enligt kursplanen krävs för att eleven ska få något av betygen Godkänd, Väl godkänd respektive Mycket väl godkänd. Lokala kurser kan ha vissa negativa konsekvenser för eleven. En elev som har betyg i en lokal kurs kan inte göra prövning i kursen i en annan kommun. Vidare kan betyg i lokal kurs inte räknas som tilläggskomplettering vid ansökan till högskolan, enligt Verket för Högskoleservice. (Tilläggskompletteringar är betyg i nya kurser som eleven inte har i sitt slutbetyg. Den sökande till högskolan får tillgodoräkna sig betyg från nationella kurser från tilläggskompletteringar om de höjer jämförelsetalet.) Vid Aranäsgymnasiet finns 49 lokala kurser. Skolinspektionen har granskat ett stort antal av dessa och bedömer att det finns brister i ett flertal av de lokala kursplanerna. Det finns exempelvis lokala kurser där stora delar av innehållet i kurserna återfinns i nationellt fastställda kursplaner. Exempel på detta är de lokala kurserna i Internationellt block Afrika, Amerika, Asien, Östeuropa (SH1504, SH1505, SH1506 och SH1507), Idrott aerobics (IDH1500) och Svenska Projekt Belgienkunskap (SV1505). Kursen Svenska Projekt Belgienkunskap har dessutom betygskriterier som inte preciserar vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven ska få ett visst betyg utan istället talar om vad eleven ska göra. Exempel på detta är vistelse i Belgien samt deltagande i utflykter och lektioner och därtill knutna aktiviteter. Kursen Körkortsteori (FOK1500) har också ett innehåll som ryms inom det nationella utbudet. Sådan utbildning är dessutom motiverad för yrkesförare inom transportsektorn eller för förare av anläggningsmaskiner. I övrigt ligger inte körkortsutbildning inom ramen för gymnasieskolans uppdrag. För flera lokala kurser är det dessutom oklart om kurserna är förenliga med de nationellt fastställda programmålen. Det finns också kurser inom områden som är skolans övergripande ansvar utifrån bland annat Lpf 94, vilket kurserna Elevdemokrati (SH1501) Livskunskap (IOS1500) är exempel på. Läroplansövergripande mål kan inte utgöra en lokal kurs.

433 20 (25) Skolinspektionen bedömer att det finns lokala kurser som inte uppfyller kraven i bestämmelserna. De lokala kurserna måste ses över avseende kravnivå och likhet med nationella kurser. När innehållet i en lokal kurs ryms inom en eller flera nationella kurser kan eleven tillgodogöra sig dubbel gymnasiepoäng för samma kursinnehåll, poäng från både de nationella och den lokala kursen. Därmed får eleven från Aranäsgymnasiet en konkurrensfördel jämförbart med elever från andra gymnasieskolor Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. Skolform Gymnasieskola Enligt gymnasieförordningen 2 kap. 11 får styrelsen för utbildningen besluta om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning ska tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Vidare ska styrelsen för utbildningen enligt gymnasieförordningen 2 kap. 12 för en lokal inriktning fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Enligt förarbetena ska kurserna som ingår i en inriktning bidra till att fördjupa och komplettera programmålen. Dessutom ska det enligt gymnasieförordningen 2 kap. 13 av beslutet om att anordna en lokal inriktning framkomma dels målen för utbildningen, dels de kunskaper eleverna ska ha uppnått vid fullföljd utbildning. Vidare ska det av beslutet framgå dels vilka kurser som inriktningen innehåller utöver kärnämnena och för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, dels vilka kursplaner som ska tillämpas. Före beslut om att anordna en lokal inriktning bör styrelsen för utbildningen i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande samarbetsorgan. Skolan har vid tiden för skolbesöket fem lokala inriktningar, varav två på vardera Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och Teknikprogrammet (TE) samt en på Naturvetenskapsprogrammet (NV). Skolinspektionen har efterfrågat dokumentation som visar att kraven ovan är uppfyllda. Med den redovisade dokumentationen som grund konstaterar Skolinspektionen att styrelsen för utbildningen beslutat att fastställa de fem lokala inriktningarna och ytterligare mål för dessa. Skolinspektionen har dock av redovisad dokumentation inte kunnat utröna vilka lokala eller regionala utbildningsbehov som de lokala inriktningarna kan tillgodose och som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna. Styrelsen har inte haft samråd med yrkes-

434 21 (25) nämnd eller motsvarande samarbetsorgan. Den lokala inriktningen media finns på SP. Kurserna inom denna lokala inriktning omfattar 400 poäng och innefattar enbart nationella kurser från Medieprogrammet (MP). Eftersom SP har helt andra programmål än MP är det inte rimligt att anta att de valda kurserna kan bidra till att komplettera och fördjupa programmålen för SP. Bland de exempel som Skolverket angivit i Allmänna råd (SKOLFS 2000:1) på kurser som anses ligga inom SP:s programmål anges enbart en av de kurser som ingår i inriktningen media. Att då paket med sådana kurser skulle kunna ligga inom ramen för programmålen för SP bedömer Skolinspektionen inte vara förenligt med intentionerna. Det utrymme som upptas av de valda kurserna, och som inom en nationell inriktning skulle ha fyllts med kurser med tydliga kopplingar till programmålen, tas på den aktuella inriktningen i anspråk av kurser som inte är relaterade till programmålen. Detta medför att programmålen för Samhällsvetenskapsprogrammet blir svåra att nå och att programmet tappar sin karaktär. Därmed kan inte kraven anses vara uppfyllda. Skolinspektionen bedömer att Samhällsvetenskapsprogrammet med den lokala inriktningen media inte ligger inom ramen för bestämmelserna om ett nationellt program Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, boende och fritid i vuxenlivet. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

435 22 (25) Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. Skolform Gymnasiesärskola Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Skolform Gymnasiesärskola 3.2 Personalens utbildning Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola 3.3 Rektors ansvar Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola

436 23 (25) Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola 3.4 Kvalitetsarbete Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Enligt 1 kap. Lpf 94 måste skolan utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Aranäsgymnasiet har ett i några avseenden fungerande kvalitetsarbete. Exempel på detta är skolans årliga utvärdering (elevenkät) av verksamheten samt de kursutvärderingar som genomförs i varje kurs för att därefter delges skolledningen. Andra exempel är Teknikprogrammets utvärdering samt de genomförandeplaner som upprättas nära verksamheten i respektive program och arbetslag. Intervjuer och dokumentstudier visar dock att skolan inte systematiskt följer upp och utvärderar hur väl målen med skolans, programmets eller arbetslagets insatser har nåtts. Detta betyder att skolan inte vet vilken eller vilka av de insatser skolan gör för att eleverna ska fullfölja och minst nå målen för sin gymnasieutbildning som är framgångsrika. Skolledning och lärare berättar i sammanhanget att det inte finns någon organiserad samverkan mellan arbetslag och program. Den regelbundna tillsynen visar dessutom att skolan inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar och jämför resultat samt prövar nya metoder. Skolan följer inte upp att undervisningen ligger i linje med nationella mål och riktlinjer. Skolinspektionen vill i sammanhanget peka på de skillnader i betygsresultat som framkommer i

437 24 (25) rapportens avsnitt 1.1. om kunskapsresultat. Skolinspektionen bedömer att Aranäsgymnasiet inte ifrågasätter sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärderar sina resultat och prövar nya metoder i tillräcklig omfattning. Kvalitetsarbetet måste förbättras. Det finns också anledning för skolan att diskutera hur kvalitetsredovisningen ska utvecklas för att vara ett stöd i det lokala kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Skolform Gymnasieskola Gymnasiesärskola Enligt 1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bl.a. varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Vidare ska enligt 2 samma förordning, arbetet med kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Dessutom ska enligt 3 samma förordning, kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Som ett led i uppföljningen och utvärderingen upprättar Aranäsgymnasiet årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen följer skolan exempelvis upp kunskapsresultat över tid för skolan som helhet samt senast redovisade resultat för program och enskilda kurser. Det finns dock exempelvis ingen systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultat i enskilda kurser som möjliggör jämförelser mellan elevgrupper eller program eller en jämförelse över tid av medelvärdet (poäng) för slutbetygen per program. Resultat och måluppfyllelse för gymnasiesärskolan redovisas inte. Dessutom visar intervjuer med lärare och övrig personal att kvalitetsredovisningen inte uppfattas som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Den regelbundna tillsynen visar också att skolan måste förbättra uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av kunskapsresultat.

438 25 (25) Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav. för att kvalitetsredovisningen i enlighet med bestämmelserna utvecklas att bättre ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse Göteborg Thomas Nilsson Mats Lindström Mats Löwing Jennie Elfström

439 Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Elof Lindälvs gymnasium Dnr :399 Regelbunden tillsyn i Elof Lindälvs gymnasium Gymnasieskola Gymnasiesärskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka kommun under perioden april till och med september 2009 och besökt Elof Lindälvs gymnasium den 1-3 september I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats ( På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Elof Lindälvs gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. I Elof Lindälvs gymnasium intervjuades verksamhetschefen, rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Elof Lindälvs gymnasium Elof Lindälvs gymnasium Antal elever Gymnasieskola Gymnasiesärskola 41 Källa: Skolans verksamhetschef