Kursplan för kurs på grundnivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på grundnivå Arkitektur- och bebyggelsehistoria i Sverige History of Architecture and Built Environment II 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: KV2190 Gäller från: VT 2010 Fastställd: Ändrad: Institution Institutionen för kultur och estetik Ämne Konstvetenskap Beslut Denna kursplan är fastställd av styrelsen vid Konstvetenskapliga institutionen och är en revision av den fastställda planen. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Konstvetenskap I, eller grundkurs i Konstvetenskap, 20 poäng, eller motsvarande kunskaper i första hand rörande arkiekturhistoria, förvärvade genom utbildning eller yrkesverksamhet. Engelska B. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 1100 Medeltid - förindustriell tid (o. 1870) Industrisamhällets framväxt (c ) Projektarbete med uppsats Det industriella och postindustriella samhället 7.5 Kursens innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper i svensk arkitektur- och bebyggelsehistoria, från medeltid till nutid, med koppling till förhållanden i omvärlden. Kursen utvecklar kunskap i att tolka och sätta byggnader och miljöer i sina tidssammanhang; hur de till funktion och gestaltning svarar mot behov i sin samtid och är uttryck för en ekonomisk, social och kulturell historia. Gestaltningsfrågor med avseende på symbolvärde ("stil"), funktion och konstruktion, belyses. Kursen hanterar byggnadskultur, både på landsbygd och i stadssamhällen, med tyngdpunkt på tätorten. Relationen mellan stad och land beaktas dock, liksom regionala aspekter på stadsbyggande, med belysning av faktorer som påverkat lokalisering och utbyggnad. Kursen ger kunskap om byggnadsuppgifter och byggnadstyper, om privata och offentliga rum, hur de utvecklats över tid; om administrativa ramar, lagstiftning och stadsplaneväsende, som påverkat byggnadsskick och bebyggelsemönster. Också det gröna rummet, trädgårds-konst och parkanläggningar, belyses. Värderingar i samtiden, debatt och skriftställning (svensk och internationell) om arkitektur och byggande, tas upp till behandling. Ett uppsatsarbete ingår för fördjupning, systematisering och presentation av kunskapsstoff inom kursens ämnesområde. Sidan 1/5

2 Kursen består av följande delkurser Delkurs 1, Medeltid-förindustriell tid (o.1870) (7.5 hp) Delkurs 2, Industrisamhällets framväxt (o ) (7.5 hp) Delkurs 3, Det industriella och postindustriella samhället (o.1930-nutid) (7.5 hp) Delkurs 4, Projektarbete med uppsats (7.5 hp) Kursens kunskaper ger kompetens för tjänster inom den offentliga sektorn, på statlig, regional och kommunal nivå; informations-, utrednings- och genomförandeuppgifter i förvaltningar med inriktning på stadsbyggnadsoch kulturmiljöfrågor; arbeten inom museer, arkiv och utställningsorganisationer; inom privata sektorn, arkitektkontor, företag inom bygg- och fastighetsbranschen; i verksamheter med information om ämnesområdet i alla slag media, press, radio, TV, Internet, förlag. Förväntade studieresultat Efter genomgången delkurs 1 ska studenten kunna byggnadsverk, miljöer och stadsrum från medeltid till tiden o ange grundläggande drag i ordnandet av bebyggelse - på landet och i staden byggandet, kopplade till och typiska för olika historiska skeden - relatera byggnadsverk och miljöer till sin funktion och sina historiska sammanhang. Efter genomgången delkurs 2 ska studenten kunna byggnadsverk, miljöer och stadsrum från tiden o ange grundläggande drag i ordnande av stadsbebyggelse. byggande med betydelse i och för tiden - redogöra för idédebatt och lagstiftning som påverkat tidens planering och byggande. Efter genomgången delkurs 3 ska studenten kunna byggnadsverk, miljöer och stadsrum från tiden o.1930 till nutid - ange grundläggande drag i ordnande av stadsbebyggelse byggandet med betydelse i och för tiden - redogöra för idédebatt och lagstiftning som påverkat tidens planering och byggande. Efter genomgången delkurs 4 ska studenten kunna - genomföra ett mindre självständigt projektarbete - tillämpa grundprinciperna i vetenskapligt skrivande - söka, samla och kritiskt värdera material samt strukturera detta - integrera materialet i en självständig diskussion och analys - uttrycka sig i korrekt skriftlig form. Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och fältstudier. Kunskapskontroll och examination a) Examinationen sker genom salskrivningar samt genom ventilering av uppsats. Sidan 2/5

3 b) Betygsättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c) Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d) För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga moment/delkurser. e) Vid underkännande gäller att studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en och samma examinator har rätt att få en annan examinator utsedd för att bestämma betyg på provet, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen får inte tas med i en kandidat- eller magisterexamen med kursen i Bebyggelsehistoria med byggnadsvård (KV 1050) och kursen i Klassicism, gotik, modernism. En grundkurs i arkitektur (KV 1160). Kurslitteratur Medeltid-förindustriell tid (o. 1870) Alm, Göran, "Rokokon och den kyrkliga arkitekturen" s , Carl Hårleman och den svenska rokokon, Lund 1993 (Obs! sidorna 91, och 102 saknas) (kompendium) (15 s.) Alm, Göran, "Kyrkor" s , Svenska klassicism, Lund 1986 (kompendium) (9 s.) Andersson, Magnus, Stockholms årsringar, Sthlm 1997, s (41 s.) 2004, s (37 s.) Berg Villner, Lena, "Kyrklig arkitektur", s , Tempelman. Arkitekten Olof Tempelman , Stockholm 1997 (kompendium) (14 s.) Berntsson, Viveca (red.), Den måttfulla staden, Boverkets rapport 1995:7, s (kompendium) (12 s.) Berättelser om vårt samhälles historia svenska industriminnen, RAÄ Rapport Nr 2001:5, s , (16 s.) Danielsson, Ing-Marie, "Dekorativa målare i Stockholm", s 55-70, Den bildade smaken, Stockholm 1998 (kompendium) (16 s.) Hall, Thomas, Huvudstad i omvandling. Stockholms planering och utbyggnad under 700 år, Sthlm 1999, s , (103 s.) Hall, Thomas, Dunér, Katarina, (red.), Svenska hus - Landsbygdens arkitektur - från bondesamhälle till industrialism, Sthlm 2002, s , , (170 s.) Hall, Thomas, Dunér, Katarina, (red.), Den svenska staden. Planering och gestaltning från medeltid till industrialism, Sthlm 1998, s , , , (231 s.) Hellspong, Mats, Löfgren, Orvar, Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid, Lund 1994, s (213 s.) Lampe, Thérèse von, "Bakgrund" s , Det skapande rummet. Bildutsmyckningen i Gustav III:s paviljong på Haga. Två tolkningsvägar, Stockholm 2004 (kompendium) (25 s.) livsmiljö?, Sthlm 2001, s , , (17 s.) Scherman, Susanna, "Mariebergskakelugnen - en bestämning", s , "Material och konstruktion", s , Marieberg och 1700-talets kakelugnar, Lund 2007 (kompendium) (16 s.) Selling, Gösta, Svenska herrgårdshem under 1700-talet, s , (kompendium) (88 s.) Sjöberg, Ursula, "Herrgårdar", s , "1763 års byggnadsordning", s , Carl Christoffer Gjörwell , Stockholm 1994 (kompendium) (15 s.) Wahlberg, Anna Greta, "Gustav III:s paradsängkammare", s , "Sofia Magdalenas paradsängkammare", s , "Rehns kyrkliga verksamhet", s , Jean Eric Rehn, Bokförlaget Signum 1983 (kompendium) (16 s.) Sidan 3/5

4 Weidhagen-Hallerdt, Margareta, Vädersolstavlan i Storkyrkan. 2: Analys av stadsbild och bebyggelse, i Under Stockholms himmel (Björn Hallerdt red.) S:t Eriks årsbok 1999, s (kompendium) (19 s.) Industrisamhällets framväxt (o ) Andersson, Magnus, Stockholms årsringar, Sthlm 1997, s (67 s.) 2004, s (26 s.) Berntsson, Viveca (red.), Den måttfulla staden, Boverkets rapport 1995:7, s (kompendium) (26 s.) Berättelser om vårt samhälles historia svenska industriminnen, RAÄ Rapport 2001:5, s , 48-69, (47 s.) Bedoire, Fredric, Industriarkitektur i Stockholms innerstad, SSM 1973, (kompendium)(67 s.) Byggnaders särdrag. En stilhistorisk handbok , Boverket 1996, s. 2-51, (62 s.) Caldenby, Claes (red.), Att bygga ett land talets svenska arkitektur, Sthlm 1998, s. 7-79, (103 s.) Hall, Thomas, Huvudstad i omvandling. Stockholms planering och utbyggnad under 700 år, Sthlm 1999, s (27 s.) Hall, Thomas, Stenstadens utbyggnad , i Staden på vattnet. Stockholm/ (Lars Nilsson red.), Sthlm 2002, s (kompendium)(25 s.) Hall, Thomas, Dunér, Katarina, (red.), Svenska hus. Landsbygdens arkitektur från bondesamhälle till industrialism, Sthlm 1999, s , , (28 s.) Hall, Thomas, Dunér, Katarina, (red.), Den svenska staden. Planering och gestaltning från medeltid till industrialism, Sthlm 1998, s , , , (69 s.) Hellspong, Mats, Löfgren, Orvar, Land och stad, Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid, Lund 1994, s (8 s.) livsmiljö?, Sthlm 2001, s , , (13 s.) Linn, Björn, Storgårdskvarteret, CTH Göteborg 1989, (kompendium) (15 s.) Lundström, Mats, Det stockholmska varuhuset , i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr , s (kompendium) (19 s.) Nolin, Catharina, "Stockholm's urban parks: meeting places and social contexts from 1860 to 1930", The European City and Greene Space. London, Stockholm, Helsinki and St Petersburg, (red. Peter Clark). Aldershot 2006, s (15 s.) Stadsförnyelse kontinuitet, gemenskap, inflytande, SOU 1981:100, "Tätbygdsutveckling och stadsförnyelse i Sverige", s (kompendium) (63 s.) Det industriella och postindustriella samhället (o nutid) Andersson, Magnus, Stockholms årsringar, Sthlm 1997, s (123 s.) 2004, s (56 s.) Bergman, Bosse, "Handelsplatserna som skapade staden", i Arkitektur , s (kompendium) (8 s.) Berntsson, Viveca (red.), Den måttfulla staden. Boverkets rapport 1995:7, s (kompendium) (23 s.) Berättelser om vårt samhälles historia svenska industriminnen, RAÄ Rapport nr 2001:5, s , (41 s.) Byggnaders särdrag. En stilhistorisk handbok , Boverket 1996, s (27 s.) Caldenby, Claes (red.), Att bygga ett land talets svenska arkitektur, Sthlm 1998, s , , (258 s.) Hall, Thomas, Huvudstad i omvandling. Stockholms utbyggnad och planering under 700 år, Sthlm 1999, s (78 s.) Hall, Thomas, Stenstadens utbyggnad , Ytterstadens tillkomst från Enskede till Skarpnäck och Förtätning och postmodernism Stockholm , i Staden på vattnet/2 Stockholm (Lars Nilsson red.) Sthlm 2002, s (kompendium) (45 s.) Hall, Thomas, Dunér, Katarina, (red.), Svenska hus. Landsbygdens arkitektur från Sidan 4/5

5 bondesamhälle till industrialism, Sthlm 1999, s (9 s.) Hall, Thomas (red.), Rekordåren en epok i svenskt bostadsbyggande, Boverket 1999, s (204 s.) Isling, Bengt, "Utblick på landskap. Linjer i landskapsarkitekturen", Arkitektur nr 6, 2006, s (8 s.) livsmiljö?, Sthlm 2001, s. 5-33, , , (163 s.) Olsson, Titti, "Parken som mötesplats", Arkitektur nr 3, 2005 s (6 s.) Stadsförnyelse kontinuitet, gemenskap, inflytande, SOU 1981:100, "Tätbygdsutveckling och stadsförnyelse i Sverige", s (kompendium) (72 s.) Stockholms byggnadsordning - ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag (ur Stockholms översiktsplan utställningsförslag 1997) (107 s.) Sidan 5/5