Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950"

Transkript

1 Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

2 Mittnorden , rapport B E Näsholm Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

3 3 Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv Innehållsförteckning 1 Inledning Norge Tröndelag Fremskridtenes Gyldne Tidsalder i ett Midtnorskt perspektiv Järnvägsfrågan Sverige Stor Norrland, Framtidslandet i ett mittnordiskt perspektiv Skogen sågverksindustrin massaindustrin. Framväxten av en av Norrlands basindustrier Sågverksindustrin Massaindustrin Entreprenörerna Råvaran Flottlederna Arbetskraften De nya arbetarna Exporten Baksidan blir en ny framsida Sjöfarten... Fel! Bokmärket är inte definierat Jämtland Kommunikationer Järnvägarna Handeln Turismen Finland Industri och hantverk Sågverks- och massaindustrin Kommunikationer Österbotten Sammanfattning Bilaga: Referenslista

4 4 1 Inledning Föreliggande uppsats skall försöka belysa kontakter och kontaktytor i Mittnorden under en hundraårsperiod, Kan vi under denna tid identifiera ett mer eller mindre regelbundet utbyte av människor och kompetens, varor och gods som överskrider en eller flera geografiska, administrativa och politiska gränser i en öst västlig eller väst östlig riktning? Under århundradena tidigare kan vi på bland annat handelns område hitta sådana förbindelser. Förutsättningarna för dessa kontakter torde i första hand under nu aktuell period vara att söka inom det skeende i vår historia och i den kontext vi kallar industrialiseringen. Finns det avgörande skillnader mellan de tre aktuella länderna Finland, Sverige och Norge eller kan man registrera ett likartat förlopp. Finns det mönster som bryter av mot de traditionella strömmarna av resor och transporter i en schematiserad syd nordlig, nord - sydlig riktning.

5 5 2 Norge Norge var mellan åren 1814 till 1905 i personalunion med Sverige. Norge hade egen förvaltning och var politiskt och ekonomiskt ett eget rike. Dock hade Sverige och Norge gemensam utrikesförvaltning. Under 2005 firades hundraårsminnet av unionsupplösningen, vilken skedde på fredlig väg. Norges industrialisering kan sägas, ägde till stor del rum under unionstiden. 2.1 Tröndelag Fremskridtenes Gyldne Tidsalder i ett Midtnorskt perspektiv. Näringslivet i Tröndelag är lika varierat som landsdelen själv. Det spänner från lantbruk och fiske till högt utvecklad elektronisk industri, från handel och andra servicenäringar till tjänsteföretag. Där finns skogsbruk och träförädling, bergsbruk och metallindustri, skeppsfart om även i mindre omfattning än i andra norska städer i södra Norge. Näringslivet har sin tyngd i Sör-Tröndelag med Trondheim som dominerande mittpunkt. Under senare decennier har även områden i Nord Tröndelag industrialiserats allt mer. Betydande industrier finns i Stjördal, Levanger och Verdal men även i Namsås och Namdalen. I Nord Tröndelag är dock modernäringarna jord- och skogsbruk starkare i förhållande till industri och handel. I ett historiskt perspektiv kan man säga att den näringsmässiga utvecklingen varit skev. Detta beroende på Trondheims dominerande ställning inom området. Allt som skett har kanaliserats genom staden och allt har utvecklats därifrån. Det mesta som utvecklades på landsbygden var finansierat av kapital från Trondheim eller utländskt kapital. Genom tiderna har näringslivet baserats på råvaror som fanns eller blev producerat inom området. Och då inte bara det som kunde hämtas från jordbrukets och fiskets produkter. Här kan pekas på Röros Kopparverk och Tegelbruket på Bakklandet i Trondheim, nämnt så tidigt som år Sjöfart har också varit en betydande näring under åtskilliga generationer, med handel på nära och fjärran liggande marknader. Dominerande har varit trälasthandel naturligt nog med tillgång till stora skogar inom området. Det var i första hand holländare som utvecklade denna näring. Dessa driftiga utlänningar både högg timmer och sågade virke i stor skala för export. Deras verksamhet

6 6 ligger före i tiden än vad denna rapport i första hand belyser. Skogsbrukets verksamhet kan delvis och tidvis karaktäriseras som rovdrift. Tidigt blev t ex Rörosvidda kalhugget. Ett resultat av denna rovdrift medförde en medvetenhet om skogsvårdens betydelse. Bland annat som en följd av den nämnda rovdriften på skog, flyttade skogsintressenterna över sin verksamhet till Sverige t ex till Västernorrland och Jämtland. En dag i oktober 1850 gled Hamburgskeppet Sophie ut på Trondheimsfjorden för att föra en stor mängd emigranter till Amerika, för fortsatt resa till Kalifornien, där guld hade hittats. Guldfebern hade nått Trondheim. Om några svenskar och finnar var med på detta skepp vet vi inte. Men Trondheim blev med tiden en stor emigrationshamn för både svenskar och finnar. Tex kunde många finnar först komma över till Sverige för att arbeta några år innan man tog steget för en fortsatt emigration västerut. I synnerhet vid lågkonjunkturer lockade denna möjlighet. I samband med Sundsvallsstrejken år 1879 var det många såväl svenska som finländska arbetare som tog detta steg. Hösten 1850 avlöstes en djup lågkonjunktur, som präglat bl a Trondheimsområdet, av en högkonjunktur, vilken medförde en ljus framtidstro. Ute i Europa skred industrialiseringen fram med stormtempo. Detta innebar en ökad konkurrens på många områden men detta medförde också, i den takt befolkningen fick det bättre, en ökad köpkraft i de breda befolkningslagren. År 1846 hade England tagit ett stort steg mot frihandel. Tre år senare fick navigationsakten en förstärkt effekt för frihandel. En utbyggnad av järnvägar och ångfartygslinjer till följd av en utbyggnad av telegraflinjer var stimulans för de kommande decennierna. Av guldgrävarna som reste ut med Sophie nådde endast ett fåtal San Fransisco. Guldet från Kalifornien och Australien medförde i Europa billigare guld och ökade priser på alla andra varor. Detta innebar en uppgång för handeln som fortsatte ända in på 1870-talet och medförde för Trondheims del, för första gången på ett halvt århundrade, en verklig högkonjunktur. Inte minst i fiskindustrin fick konjunkturuppgången en stor betydelse. Under femårsperioden blev utskeppat

7 7 voger klippfisk från Trondheim mot voger närmast föregående femårsperiod. Men givetvis fick de lägre tullarna i England och på kontinenten en avgörande betydelse för trävaruhandeln i och från Tröndelag. Merparten av virket som utlastades från Trondheim gick till Frankrike. Krimkriget förstärkte ytterligare högkonjunkturen inom denna handel och priserna på sågade trävaror steg. Exportvolymen ökade år från år. Femårsperioden utskeppades via Trondheim lester. Närmast följande femårsperiod utskeppades lester. Men liksom senare i Sverige ödelades skogen genom den ohämmade rovdriften. För sjöfartsnäringen var utsikterna ändå ljusare, alla dessa volymer trävirke och andra produkter skulle ju befraktas med det enda tillgängliga transportmedel som fanns, nämligen på fartyg. Följande siffror belyser initialt utvecklingen av denna näringsgren. Från Trondheim utklarerades i början av perioden: År skepp om tillsammans 6368 lester År skepp om tillsammans lester. Följden blev en omfattande skeppsvarvsverksamhet med byggande av ständigt ytterligare tonnage. 2.2 Järnvägsfrågan. Redan år 1855 restes fråga om en järnväg mellan Trondheim och Stören. Utöver landsvägarnas bristfälliga kvalitet var argumenten för Trondheims del att det var viktigt med en järnväg för att knyta de övre Dalebygder till Trondheim så att inte produkter från dessa områden skulle kanaliseras söderut och därigenom mista sin betydelse för Trondheim. Vägen mellan Trondheim och Stören trafikerades dagligen av drygt hundra hästforor. En järnväg skulle starkt bidraga till en reduktion av transport kostnaderna inte minst för Röros kopparverk. En järnväg skulle också underlätta försörjningen av Trondheim med ved, potatis och andra jordbruksprodukter. Även brytningen av skiffer i Oppdal och kis i Rennebu skulle förbilligas och göra dessa gruvor lönsamma. År 1857 beviljade stortinget pengar till byggandet av banan. Det skulle dröja ännu flera år innan banbygget kunde påbörjas. I andra delar av Norge gick man till motaktion mot bygget av denna bana inte minst i

8 8 pressen och i stortinget fördes kampanjer mot bygget till förmån för Kongsvingerbanan och Hamar Grundset banan. Under den tid kampen stod som hetast år 1869, inkom, från landshövding Asplund i Jämtland, ett telegram, som meddelade att det skulle hållas ett stort järnvägsmöte i Sundsvall om en mellanriksbana. En bana som skulle underlätta kommunikationerna västerut. En anknytning till den tänkta Trondheim Stören banan stärkte argumenten för denna banas byggande. Som vanligt försvårades realiserande av projektet genom oenighet om järnvägens sträckning. Trondheimsbornas förslag var att en sådan mellanriksjärnväg skulle gå över Röros medan jämtarna ville att järnvägen skulle gå över Meråker. Trönderna hade alltid varit intresserade av handel på Jämtland och hade i alla tider drömt om att knyta jämtlandshandeln mot Norge som den hade varit före freden i Brömsebro 1645 då Jämtland slutligen blev svenskt. Under vintern 1869/70 ändrade sig synen på en mellanriksbana. Prisstegringar och en utbyggnad av kreditväsendet gjorde det lättare att finansiera större infrastrukturprojekt. Folk blev mer dristiga och möjligheterna lockade. Jämtland skulle på nytt erövras av Norge. Varuströmmen från Finland och Ryssland skulle gå över det svenska järnvägsnätet till utskeppningshamnen Trondheim, det nya Hamburg. Staden skulle kanske kunna bli en stapelstad för hela Mittoch Nord Sverige. I ett brev från den kände köpmannen Baard Iverssen i Trondheim till borgmästare Ström därstädes, i mars år 1872, sades att det spelar ingen roll vilka banor i övrigt Trondheim får bara man får Sundsvallsbanan. Stortinget beslutade samma år om byggandet av dels Meråkersbanan och dels Rörosbanan. Bild 1

9 9 De tre decennierna mellan 1850 och 1870 ända fram till år 1873 kännetecknades en ständigt ökande tillväxt i Trondheim och Tröndelag. Men år 1873 utbröt en världskris med fallande priser och pengaknapphet. Krisen grep mer och mer omkring sig och resultatet blev avsättningssvårigheter, konkurser och arbetslöshet av tidigare aldrig skådad omfattning. Tiden efter år 1873 präglades av stagnation. Importen av varor översteg vida värdet av exporten. De förbättrade världskommunikationerna medförde också en ökad konkurrens från andra producentländer bortom haven. Den ljusa optimismen och spekulations ekonomin, som präglat entreprenörerna och handelshusen i början av 1870-talet vändes i dess motsats. De hade sett fram mot den dagen då järnvägarna skulle öppnas, österut mot Sverige och söderut mot Christiania, dessa möjligheter hade en stor plats i deras planer för framtiden. Man investerade i fastigheter och företag, som mycket liknar spekulationsvågen i Sverige drygt hundra år senare. När krisen satte in under 1870-talet var allt kapital bundet i fastigheter som inte kunde realiseras. I den förlamning som drabbade affärslivet i Trondheim lyckades handlandena i Bergen att i handeln på Nordlanden ta stora marknadsandelar. Viktiga delar av stadens näringsgrunder gick kräftgång. Inte minst sillhandeln, som till stora delar övertogs av andra städer. Efter alla olyckor som hade hemsökt Trondheim såg man i Meråkerbanan själva förankringen av hoppet om en bättre framtid. Men fraktvolymerna visade andra tendenser. Det blev tungt att efter hand erkänna att guldåldersdrömmen som var knuten till Meråkersbanan hade varit luftslott och önsketänkanden. Från svensk sida var frustrationen lika stor. I merkantilt hänseende och speciellt med hänsyn till sin endaste exportvara kommer Jämtland i framtiden mera att tillhöra Norge än Sverige, siade Jämtlandsposten i november Åren 1878 och 1879 drabbades staden av en ny konkursvåg. Men allt var dock inte mörkt, år 1877 kunde Störenbanan invigas med sedvanligt Kungabesök. År 1876 hade arbetet med Meråkersbanan påbörjats. Dessa händelser skulle inleda en ny tid. Planerna under 1870-talet att bygga ut Trondheims hamn sammanföll med byggandet av Meråkersbanan. Den stora frågan var

10 10 skulle banans ändstation förläggas. Stadsingenjören Dahl drev visionen att Meråkersbanans slutstation i Trondheim måste få en omedelbar anknytning till havet för att slippa onödiga omlastningar av det gods som skulle gå vidare med fartygstransporter. År 1878 kunde utbyggnaden av hamnen efter Dahls förslag påbörjas. Klockan halv 11 den 22 juli 1882 rullade Oscar II:s vagn in på Meråkersbanans stationsområde för invigning av mellanriksbanan. I sitt festtal berörde borgmästare K. L. Bugge framtidsförhoppningarna och sa: Den ström av samfärdsel som från Skåne och norröver böljade genom broderlandets bygder, denna berusande ström var det som igår sjöd sin bölja upp över Kjölens breda rygg och for genom Meråkerfjällets dalsänkning och längs Stjördalsälvens buktande slingor och rullade ner till Trondheim att förbinda Bottniska viken med Nordsjön. Vidare, Vilken bild av kraftigt planmässigt framskridande utveckling var det icke att detta tåg rullade upp för vår blick. Vilken rik verksamhet, vilken företagsamhet på alla områden, vilken hög kultur framställde sig inte för oss, som den nödvändiga förutsättningen för en sådan utveckling. Dessa framtidsförhoppningar på Meråkersbanan skulle ej komma att infrias. Under banans första driftsår passerade ton trälast över gränsen från Sverige. Under driftsåret hade transporterna ökat till ton. Så sjönk det svagt ett par år för att åter stiga till en topp på ca ton driftsåret Driftsåret 1920 anger statistiken att ton passerat Storlien från Norge och att ton paserat Storlien från Sverige. Persontrafiken var samma år personer. Det var betydliga kvantiteter, men långt ifrån de optimistiska förhandskalkylerna. År 1884 passerade det i genomsnitt 16 vagnar trälast per dygn, mot de 240 vagnar landshövdingen i Jämtland hade kalkylerat. I Trondheim diskuterades orsaken till de svikande siffrorna. Några menade att det berodde på konjunkturerna. Men när priserna på trävaror började stiga i slutet av 1880-talet påverkades inte nämnvärt transportvolymen. Delvis skylldes den förhållandevis låga befraktningen på bristande ursprungliga kalkyler. Emellertid, Trondheims stora konkurrent vid Bottenhavet Sundsvall

11 11 hade bättre kort på hand, än Trondheim. Sundsvall hade Bild 2 järnvägsförbindelse med Östersund och det Jämtländska virket hade två möjligheter till exporthamnar. På grund av de vid tiden starkt sjunkande frakterna för gammalt sillskeppstonnage blev Östersjön och Bottenhavet översvämmat med äldre, särskilt norskt tonnage, som underbjöd varandra i konkurrensen om frakter. Därmed blev differensen i kostnader för sjöfrakter från Trondheim och Sundsvall allt mindre. Vilket betydde i sin tur att gränsen för det produktionsområde Trondheim kunde göra sig hopp om, och att bli stapelstad för, blev förskjutet västerut till trakten av Storsjön i Jämtland. Kompassnålen slog till Sundsvalls fördel då även ångfartygen gjorde sitt intåg i trälasttransporterna och eliminerade större delen av fraktdifferensen samtidigt som skeppningssäsongen blev längre än på segelskeppens tid. Till denna fråga hör också ägandet av skog i Jämtland. Den värdefullaste skogen öster om Storsjön ägdes av svenska bolag, medan bondeskogen väster om Storsjön var mindre eftertraktad. Dock hade några norska kapitalister satsat på skogsbruk i västra Jämtland men av olika orsaker gav deras insatser mindre utbyte i transporter för Meråkersbanan. Allaredan i slutet av 1880-talet hade man i Trondheim avskrivit Meråkersbanan. Den stora fördel som banan

12 12 förväntades ge som förbindelse med Sverige låter vänta på sig, skrev borgmästare Ström. Den banan som anlades med så stora offer och ansträngningar har blivit en feriebana för Trondheimsborna för att åka till och från sina sommar- och lantställen. Nord Sveriges rikedomar skulle icke komma att korsa stadens dörrtröskel. Denna bekännelse skulle förlöpa slutet på drömmen om ett Nordens Hamburg. Trots bakslagen under 1880-talet fortsatt ansträngningarna att göra Trondheim till en knutpunkt för kommunikationerna, dels ångfartygslinjer efter kusten till Nordnorge och dels knyta Trondheim till reguljära kommunikationer med Hamburg och England utöver de järnvägar som fanns. Dessa reguljära förbindelser med kontinenten blev också av vikt för de mellannorrländska företagen. Meråkersbanan skulle sedermera, få en viktig roll utöver trälasttransporterna, det var transport av sill och lantbruksprodukter som smör, potatis men även hö, till den svenska marknaden. De norska sillgrossisterna hade 500 fasta agenter och 24 resande agenter på den svenska marknaden. Den norska fetsillen var vid sidan av potatis och kornmjöl ett viktig födoämne i ett svenskt hushåll. Perioden präglades utav en ytterligare utbyggnad av kommunikationerna, dels för näringslivets behov att knyta omlandet närmare Trondheim, men vad som är nytt, dels också för turistnäringens behov och den i vardande bilismens behov. Färdigställande av Dovre Raumbanan skulle ge turisttrafiken ett uppsving. Den stod färdig år En aktuell fråga år 1914 var att knyta norska Amerikalinjen till Trondheim vilket även för resenärer från Sverige skulle förkorta amerikaresorna betydligt i synnerhet för norrlänningarna och de i Finland boende. Den svenska emigrationen via Norge var aldrig riktigt omfattande. De två största emigranthamnarna i detta sammanhang är Kristiania och Trondheim. År 1880 emigrerade personer via Kristiania och 314 via Trondheim Emigranter från Västernorrland som reste över Trondheim utgjordes år

13 av 79 personer eller 24% %. Det är uppenbart att främst Jämtland utgjorde Trondheims upptagningsområde och att de jämtska emigranterna var i majoritet. Amerikaflyttningen under 1880-talet och 1890-talet brukar betecknas som emigrationens högflod, då utvandringen nådde sin största omfattning i nästan hela Norden. Åren efter sekelskiftet och fram till emigrationsperiodens slut under 1920-talet kännetecknades mer och mer av den så kallade transatlantiska arbetsmarknadsrörligheten. Denna innebar, att utvandringen fick ett allt större inslag av säsongsmässiga överflyttningar och att en allt större andel av emigranterna återvände till hemlandet efter något eller några år. Det mönster som kan utläsas var att norrmännen emigrerade tidigare än de ifrån Sverige, som i sin tur var tidigare emigranter till Amerika än de finska. Eftersommaren 1914 fick Trondheims hamn, på grund av det tyska ubåtskriget, förfrågan från London om möjligheter att transitera förnödenheter till det från Östersjön avskurna Ryssland. Svaret var positivt och stora mängder förnödenheter transiterades via hamnen i Trondheim och Sverige till Ryssland. Detta uppsving i frakterna under kriget visade på att Trondheims hamn egentligen hade för liten kapacitet för dessa stora nya volymer. Tanken på Trondheim som transithamn under krigstid hade sin förebild i Antwerpen. Då staden som liggande, i det under fransktyska kriget , neutrala Belgien, blev en mycket viktig transithamn för de krigförande länderna. Ett par unga tjänstemän från firman Bachke & Co:s kontor fick i uppdrag år 1914 att undersöka kostnaderna för en transittrafik i större omfattning över Trondheim till de nordsvenska hamnarna. För sjötransport från svensk till finsk hamn och landtransporter från Haparanda till Torneå blev avtal tecknat med finska ångfartyg. På grund av dessa avtal kunde Thos. Wilson & Co lämna anbud på genomgående tarifffrakter via Trondheim för alla viktiga varuslag från brittisk till finsk hamn, som vid denna tid var ryskt territorium.

14 14 Trafiken kom igång mot slutet av år 1914 och varade fram till den ryska revolutionen 1917, då trafiken nådde sin största omfattning. I september 1916 ankom till Trondheims hamn 12 Wilson skepp med styckegods för vidare befordran under en enda vecka. Transitgodset bestod i huvudsak av, järn och stål, maskiner, bomull från USA och från Egypten, textil och lyxvaror. Åren 1939 och 1940 skedde en likartad utveckling med transittrafik så länge Norge var neutralt. Godset blev vidare levererat till de svenska Bottenhavshamnarna och därifrån vidare transporterat med bilar över isarna till Finland. Finska exportprodukter gick samma väg som returfrakter. Ytterligare en krisperiod var då konkurserna i Tröndelag nådde de nivåer som var för handen på 1870-talet. Krisen varade egentligen ända fram till 1935 då ekonomin började att antaga normala förhållanden. Under 1920 och 1930 talen arbetad man med att bygga ut och modernisera Trondheims hamn. I början av talet togs kyltransporter i bruk med nedfrusen fisk till Nord Tyskland vilket revolutionerade exportbranschen för fiskprodukter. En planerad route till London avbröts genom krigsutbrottet år Exportvolymen var ett ständigt aktuellt problem i Trondheim, den tenderade att vara för låg i förhållande till importen. Alla underströk att den borde vara högre. Flera institutioner arbetade på att finna en lösning på problemet. Nu återupplivas den gamla drömmen om transittrafiken med gods från Mellan- och Nordsverige, dock utan större framgångar. Exporten över Trondheim blev även fortsättningsvis fisk, kis och trä men vid denna tid började också industrivaror att exporteras från Trondheims hamn. De flesta räknade med att Norge skulle hålla sig utanför kriget och bevara sin neutralitet. Vissa fenomen från det första världskriget gjorde sig än en gång gällande, som t. ex. att svenska importörer och exportörer skulle använda Trondheim som transithamn. Det samma gällde för affärsfolk från de baltiska staterna och från Finland. Finland kom med i kriget och vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen underströk igen Trondheims gynnsamma läge som transithamn. Från USA och västmakterna strömmade hjälp till finnarna i form av civila och militära förnödenheter och skeppen med dessa varor blev i huvudsak dirigerade över Trondheim och den i närheten belägna djupkajen i Hommelvik. Från Finland kom också

15 15 försvarliga varupartier inte minst i form av faner och trävirke. Även Sverige fick denna väg en del försvarsmaterial. Trafiken hade bara börjat komma igång när Norge drogs med i kriget Kriget innebar att den svenska importen och exporten till och från Mellannorrland måste söka sig nya vägar, då främst via den svenska västkusten. Detta var ett system som fortsatte efter världskriget och stöddes av SJ:s frakttaxor på bekostnad av transporter via Trondheims området. Exporten av svensk trämassa och skogsprodukter skedde oftast från fabriker och sågverk vid Norrlandskusten direkt från kaj. Endast under svåra isvintrar, som t. ex vintrarna 1956 och Isvintern 1963 medförde ingen ökning av transittrafiken över Trondheim. Nu hade svenska staten satsat betydande resurser på utbyggnad av den svenska isbrytarflottan. Transittrafiken till och från Sverige över Trondheims hamn utgjorde åren , då inga extraordinära isvintrar var för handen, endast 5% av trafiken över Trondheims hamn. Efterkrigsperiodens transittrafik grundar sig på det mellan Sverige och Norge 1955 ingångna transitavtal som för Trondheim och Tröndelag vidkommande innebar tre punkter: 1. Byggandet av en mellanriksväg över Storlien 2. Byggandet av en oljehamn i Muruvik 3. Nedsättande av frakttarifferna på mellanriksbanan över Storlien som skulle stimulera transittrafiken över hamnarna vid Trondheimsfjorden. Punkt 1 har inneburit en stark ökning av trailertrafiken. Punkt 2 har fullföljts medan punkt 3 endast blivit en pappersprodukt. SJ fortsatte den inslagna tariffpolitiken, som ett stöd för hamnarna i västra Sverige, med ökade kostnader för transporter på Meråkersbanan. Normännen däremot sänkte sina tariffer på banan. Under arbetslöshetskriserna under 1930 talet började man att bygga en flygplats i Trondheims närhet på Heimdalsmyrarna. Den 7 juli 1935 startade det första planet med post och passagerare på linjen Bergen Trondheim Tromsö.

16 16 Efterkrigstiden har präglats av en utbyggnad av kommunikationerna till lands med en mångdubbling av vägnätet. En allt större del av bl a timmertransporterna, bl. a från Jämtland, går med lastbil. Resandet mellan Jämtland och Tröndelag har ökat väsentligt. Våra dagars E 14 över Storlien öppnades så sent som Skalstugevägen fick modern standard först Hotell och turistnäringen har utvecklats med utökade kapaciteter med anläggningar i rimliga prisnivåer. Verkstadsindustrin har också varit på stark frammarsch. Den relativt största tillväxten inom industrin har varit lokaliserad till Oppdal Bild 3 Skalstugan. En fjällstuga för forböndernas inkvartering vid deras färder till Levanger. En del stugor hade plats för 200 hästar och bönder. (Jämtland Sten Rentzog) Stören Trondheim, Stjördal Skogn Levanger och Steinkjer. De stora träförädlingsföretagen köper en allt större del av råvaran i omlandet även i Jämtland, vilket blivet möjligt i den takt som vägnätet byggts ut och förbättrats bl. a mellan Tröndelag och Jämtlands län.

17 17 3 Sverige 3.1 Stor Norrland, Framtidslandet i ett mittnordiskt perspektiv Termen Framtidslandet först använt om Norrland kan härledas till Wilhelm Mauritz Carlgren som 1882 i en högstämd kantatdikt Norrland använder termen. Han har låtit sig inspireras av den amerikanska tidsandan. Bilden av Amerika som framtidslandet hade sedan 1840-talet trummats ut i svenska massmedier. Det finns ingen allmän regel som säger när, var och hur framtidsförhoppningar riktas mot ett geografiskt område. Men att området uppfattas som möjligt att göra något av bör vara en viktig faktor. Go west, young man! löd uppmaningen i Amerika. Det är under det industriella genombrottet som Framtidslandet får sin användning och innebörd. Förutsättningen var förstås Norrlands växande ekonomiska betydelse. Norrlands andel av Sveriges handel ökade från 15 % 1860 till 40 % på 1880-talet. Per capita var exportandelen från Norrland, trots en snabb folkökning i norr, ännu 1912 mer än dubbelt så stor som i landet i övrigt. Under 1800-talets senare decennier svarade trävarorna för omkring 40 % av Sveriges samlade exportvärde, två tredjedelar kom från de norrländska sågverken. Ett dynamiskt näringsliv var attraktivt. Och människor kom. Man drog till Norrland i jakt på arbete som skogshuggare, flottare, gruvarbetare, fabriksarbetare, järnvägs- och vattenrallare. Handelsmän och hantverkare, kokerskor och pigor följde efter. Eli F Hecksher i sin doktorsavhandling 1907 skriver, möter man här fullkomligt amerikanska samhällen, stampade fram ur ödemarken på några få år. Mellan åren 1865 och 1900 ökade Norrlands befolkning med 75 %. Allra snabbast gick det längst i norr. Regionens tillväxtcentra blev viktiga platser även på den politiska kartan. Det uppstod en anhopning av arbetare som var okänd på de flesta håll i landet. Det blev också jungfruligt land för socialistiska agitatorer, som på de nyss framdragna järnvägarna turnerade i sågverkssamhällena och i övre Norrlands gruvsamhällen. Den första viktiga industristrejken i Sverige genomfördes i Sundsvall år De sociala missförhållandena som följde i industrins kölvatten var också tyd-

18 18 liga. I skogskojor, arbetarkaserner och gårdshus grasserade bland annat tuberkulosen. När Lars August Ahlgren år 1900 utger resehandboken. På Nordlig stråt kunde han utan risk för missförstånd, tala om kulturbilder från vårt framtidsland. Uttrycket hade redan blivit kliché. Norrland hade blivit ett löftenas rike. Där fanns de slumrande miljoner som skulle skänka Sverige en andra storhetstid. En ny era stundade i naturresursernas tecken. Det var skog, malm, och vattenkraft. Men även fjällen och naturskönheten åberopas som resurser, entrébiljetter till framtidens massturism. Få talar dock om samernas renar eller skogarnas vilt eller sjöarnas fisk som man trodde var råvaror som hörde det förflutna till. 3.2 Skogen sågverksindustrin massaindustrin. Framväxten av en av Norrlands basindustrier Bild 4 Utsikt over Svartvik, vid Svartvikfans såg och skeppsvarv samt lastageplats för de vid Matfors sågade trävarorna talet. Exploateringen av de norrländska naturresurserna, dvs. skogen, började för år sedan, då industrialiseringen av landsändan tog fart. I stor utsträckning är dagens stora norrlandsföretag baserade

19 19 på utvinningen av naturresursen skog. De fem största företagen under denna tid hemmahörande i Västernorrland är SCA AB, MoDo AB och NCB AB med efterföljare. Till denna grupp får också räknas Sunds Defibrator och Hallströms & Nisses AB. Andelen av svensk trävaruexport var för Västernorrlands del 14 %, 1850; 35 % 1875; 53% I Jämtland noteras NNP Ekonomisk förening (i första hand mejeri-, slakteri- och lantmannarörelse), AB Persson-Invest (i huvudsak bilförsäljning och spånskivetillverkning). De svenska mittnordiska storföretagen har således en verksamhet som till stor del är baserad på de egna naturresurserna. Produktionen kräver mycket energi, vilket de norrländska vattenkraftverken kan tillhandahålla. Vad är det då som har karaktäriserat framväxten av dessa basindustrier, och vad har de betytt för den svenska ekonomiska framväxten? 3.3 Sågverksindustrin Det var i mitten av 1800-talet som sågverksindustrin fick sitt genombrott. Den industriella revolutionen på kontinenten och i England skapade stor efterfrågan på trävaror för industriella ändamål och bostäder. En tyngdpunkt i den svenska tidiga trävaruproduktionen var Värmland. Allteftersom skogsindustrin växte ökade behovet av skogsråvara kraftigt. När de värmländska skogarna var skövlade vände sig entreprenörerna norrut, där skogarna dittills hade utnyttjats i förhållandevis liten grad. I Norrland fanns skogar av urskogskaraktär, som i mitten av 1800-talet betraktades närmast som en outsinlig resurs. Tack vare ångsågen, som var en nyhet vid mitten av detta sekel, var det möjligt att uppföra stora produktionsanläggningar längs norrlandskusten och en bit upp efter älvarna. Sedan flottleder byggts ut och strömrensningar genomförts blev allt avlägsnare skogsområden tillgängliga för exploatering. Sågverksentreprenörer kom från västra Sverige och från Norge. I skogen såväl som på sågverken fanns ett överfört kompetenskapital från Norge och Värmland. Utvecklingen gick fort, år 1900 fanns 106 ångsågar i Västernorrland och 22 i Jämtland. De dominerande distrikten var Sundvall, Härnösand och Örnsköldsvik. Merparten av sågverksproduktionen gick på export. Med stigande löner blev hemmamarknadens betydelse för de mindre sågarna med tiden allt större.

20 20 För att klara den kraftiga produktionsökningen blev det för sågverken främst i Sundsvall inte möjligt att fylla sina råvarubehov enbart i Västernorrland. De måste därför vända sig till skogarna i Jämtland och de nordligare länen. Men men inte ens det var tillräckligt. Exploateringen gick vidare till Finland och slutligen nåddes vid sekelskiftet skogarna runt Vita havet. Denna jakt på skogsråvara liknades vid en skogsutnyttjandefront i vilken nya områden öppnades för exploatering och där tyngdpunkten försköts kontinuerligt österut. Denna förskjutning krävde vissa teknologiska och politiska förutsättningar. De teknologiska förutsättningarna tog sig uttryck i den sk transportrevolutionen som började med bättre segelfartyg och som sköt fart med utvecklingen av järnvägen, ångfartygen och telegrafen. Järnvägen användes inte i första hand som ett transportmedel för timmer eller färdigprodukter utan användes för att frakta spannmål och andra förnödenheter till arbetarna i norra Sveriges skogar. Med hjälp av telegrafen fick man snabb information om marknadspriser på råvara och färdigprodukter. Det var när dessa kommunikationsmedel förelåg det blev möjligt att hämta råvaran från avlägset belägna orter. På 1890 talet konstaterar landshövding Ryding i Härnösand att tack vare att Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven med biflöden omslöt hela Jämtland och delar av lappmarken var det möjligt att förse de västernorrländska sågverken med råvara och dessutom att med så kallad havsflottning hämta timmer allt längre ifrån. Men detta var inte nog talet innebar för sågverken i Sundsvalls distrikt en tid med besvärliga råvaruproblem. Man blev tvingade att använda timmer av allt klenare dimensioner. För att råda bot på de uppkomna problemen startade sågverksintressenter från Sundsvall, sågverksanläggningar i norra Ryssland. Skogstrakterna runt Vita havet ägde vid den här tiden Nordeuropas sista stora råvaruresurs. I samband med den ryska revolutionen år 1917 avslutades detta arbete genom att resurserna förstatligades. Under de första årtiondena på 1900 talet började sågverksindustrin att stagnera. Inom den svenska skogsindustrin hade allt fler massa-

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Produktion och export av lax från Mitt-Norge

Produktion och export av lax från Mitt-Norge Produktion och export av lax från Mitt-Norge Januari 2006 Uppdraget Uppdraget omfattar en bild av transportvolymer för norsk lax och andra fiskeprodukter. Det antas att det säljs relativt stora volymer

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna

Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Jouni Korkiasaari Utvandring från Finland till Sverige genom tiderna Siirtolaisuusinstituutti Migrationsinstitutet Turku Åbo 2003 http://www.migrationinstitute.fi 2 Utvandring från Finland till Sverige

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Transporter i Malmö. Limhamnsstationen vid Bagers plats. Foto: Roikjer/ Malmö Museer

Transporter i Malmö. Limhamnsstationen vid Bagers plats. Foto: Roikjer/ Malmö Museer Transporter i Malmö Från borgarby till arbetarstad Närheten till Öresundsbron ger Malmö en plats på de stora kartorna över transportleder. För 150 år sedan var det emellertid helt annorlunda. Helsingborg,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Från koppar till trä Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård 1870-talet brukar ofta beskrivas

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Norrbyskär. -sågverket på skäret. Uppsatsarbete av Anders RingselI jk 95/00 under kursen Skogshistoria 1

Norrbyskär. -sågverket på skäret. Uppsatsarbete av Anders RingselI jk 95/00 under kursen Skogshistoria 1 117 Norrbyskär -sågverket på skäret I I I I I. Norrbyskär omkring 1930 sett mot söder, Långrundet syns mitt i bilden (MoDos bildarkiv). Uppsatsarbete av Anders RingselI jk 95/00 under kursen Skogshistoria

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr?

Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? 1 Vill Finländare och Svenskar verkligen bo i norr? För att försöka besvara den frågan ska jag göra en kort historisk tillbakablick på vad som hänt i nordligaste Finland och Sverige sedan 1800-talets början.

Läs mer

Rapport om Mälarsjöfarten 2013

Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Rapport om Mälarsjöfarten 2013 Sjöfarten är i allmänhet ett billigt och effektivt transportsätt. För vår verksamhet är en fungerande sjöfart helt avgörande Jan Gånge, VD, Cementa 2013 året då många började

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Tunadal. Varför det första sågverket också blev det. Projektarbete i skogshistoria av: Marcus Åström 95/00. Handledare: Anna-Lena Axelsson

Tunadal. Varför det första sågverket också blev det. Projektarbete i skogshistoria av: Marcus Åström 95/00. Handledare: Anna-Lena Axelsson 165 Tunadal Varför det första sågverket också blev det./... I Projektarbete i skogshistoria av: Marcus Åström 95/00 Handledare: Anna-Lena Axelsson & Lars Östlund 166 Inledning Under 1820-talet hade exporten

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan.

En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. En ny öppning. Nu vänder vi på begreppen. Detta är den nya framsidan. LOGISTIKPOSITION K ARLSHAMN Öst är det nya Väst! Effektiv logistik handlar till stor del om att minimera förflyttning av gods både

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer