Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950"

Transkript

1 Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

2 Mittnorden , rapport B E Näsholm Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv

3 3 Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv Innehållsförteckning 1 Inledning Norge Tröndelag Fremskridtenes Gyldne Tidsalder i ett Midtnorskt perspektiv Järnvägsfrågan Sverige Stor Norrland, Framtidslandet i ett mittnordiskt perspektiv Skogen sågverksindustrin massaindustrin. Framväxten av en av Norrlands basindustrier Sågverksindustrin Massaindustrin Entreprenörerna Råvaran Flottlederna Arbetskraften De nya arbetarna Exporten Baksidan blir en ny framsida Sjöfarten... Fel! Bokmärket är inte definierat Jämtland Kommunikationer Järnvägarna Handeln Turismen Finland Industri och hantverk Sågverks- och massaindustrin Kommunikationer Österbotten Sammanfattning Bilaga: Referenslista

4 4 1 Inledning Föreliggande uppsats skall försöka belysa kontakter och kontaktytor i Mittnorden under en hundraårsperiod, Kan vi under denna tid identifiera ett mer eller mindre regelbundet utbyte av människor och kompetens, varor och gods som överskrider en eller flera geografiska, administrativa och politiska gränser i en öst västlig eller väst östlig riktning? Under århundradena tidigare kan vi på bland annat handelns område hitta sådana förbindelser. Förutsättningarna för dessa kontakter torde i första hand under nu aktuell period vara att söka inom det skeende i vår historia och i den kontext vi kallar industrialiseringen. Finns det avgörande skillnader mellan de tre aktuella länderna Finland, Sverige och Norge eller kan man registrera ett likartat förlopp. Finns det mönster som bryter av mot de traditionella strömmarna av resor och transporter i en schematiserad syd nordlig, nord - sydlig riktning.

5 5 2 Norge Norge var mellan åren 1814 till 1905 i personalunion med Sverige. Norge hade egen förvaltning och var politiskt och ekonomiskt ett eget rike. Dock hade Sverige och Norge gemensam utrikesförvaltning. Under 2005 firades hundraårsminnet av unionsupplösningen, vilken skedde på fredlig väg. Norges industrialisering kan sägas, ägde till stor del rum under unionstiden. 2.1 Tröndelag Fremskridtenes Gyldne Tidsalder i ett Midtnorskt perspektiv. Näringslivet i Tröndelag är lika varierat som landsdelen själv. Det spänner från lantbruk och fiske till högt utvecklad elektronisk industri, från handel och andra servicenäringar till tjänsteföretag. Där finns skogsbruk och träförädling, bergsbruk och metallindustri, skeppsfart om även i mindre omfattning än i andra norska städer i södra Norge. Näringslivet har sin tyngd i Sör-Tröndelag med Trondheim som dominerande mittpunkt. Under senare decennier har även områden i Nord Tröndelag industrialiserats allt mer. Betydande industrier finns i Stjördal, Levanger och Verdal men även i Namsås och Namdalen. I Nord Tröndelag är dock modernäringarna jord- och skogsbruk starkare i förhållande till industri och handel. I ett historiskt perspektiv kan man säga att den näringsmässiga utvecklingen varit skev. Detta beroende på Trondheims dominerande ställning inom området. Allt som skett har kanaliserats genom staden och allt har utvecklats därifrån. Det mesta som utvecklades på landsbygden var finansierat av kapital från Trondheim eller utländskt kapital. Genom tiderna har näringslivet baserats på råvaror som fanns eller blev producerat inom området. Och då inte bara det som kunde hämtas från jordbrukets och fiskets produkter. Här kan pekas på Röros Kopparverk och Tegelbruket på Bakklandet i Trondheim, nämnt så tidigt som år Sjöfart har också varit en betydande näring under åtskilliga generationer, med handel på nära och fjärran liggande marknader. Dominerande har varit trälasthandel naturligt nog med tillgång till stora skogar inom området. Det var i första hand holländare som utvecklade denna näring. Dessa driftiga utlänningar både högg timmer och sågade virke i stor skala för export. Deras verksamhet

6 6 ligger före i tiden än vad denna rapport i första hand belyser. Skogsbrukets verksamhet kan delvis och tidvis karaktäriseras som rovdrift. Tidigt blev t ex Rörosvidda kalhugget. Ett resultat av denna rovdrift medförde en medvetenhet om skogsvårdens betydelse. Bland annat som en följd av den nämnda rovdriften på skog, flyttade skogsintressenterna över sin verksamhet till Sverige t ex till Västernorrland och Jämtland. En dag i oktober 1850 gled Hamburgskeppet Sophie ut på Trondheimsfjorden för att föra en stor mängd emigranter till Amerika, för fortsatt resa till Kalifornien, där guld hade hittats. Guldfebern hade nått Trondheim. Om några svenskar och finnar var med på detta skepp vet vi inte. Men Trondheim blev med tiden en stor emigrationshamn för både svenskar och finnar. Tex kunde många finnar först komma över till Sverige för att arbeta några år innan man tog steget för en fortsatt emigration västerut. I synnerhet vid lågkonjunkturer lockade denna möjlighet. I samband med Sundsvallsstrejken år 1879 var det många såväl svenska som finländska arbetare som tog detta steg. Hösten 1850 avlöstes en djup lågkonjunktur, som präglat bl a Trondheimsområdet, av en högkonjunktur, vilken medförde en ljus framtidstro. Ute i Europa skred industrialiseringen fram med stormtempo. Detta innebar en ökad konkurrens på många områden men detta medförde också, i den takt befolkningen fick det bättre, en ökad köpkraft i de breda befolkningslagren. År 1846 hade England tagit ett stort steg mot frihandel. Tre år senare fick navigationsakten en förstärkt effekt för frihandel. En utbyggnad av järnvägar och ångfartygslinjer till följd av en utbyggnad av telegraflinjer var stimulans för de kommande decennierna. Av guldgrävarna som reste ut med Sophie nådde endast ett fåtal San Fransisco. Guldet från Kalifornien och Australien medförde i Europa billigare guld och ökade priser på alla andra varor. Detta innebar en uppgång för handeln som fortsatte ända in på 1870-talet och medförde för Trondheims del, för första gången på ett halvt århundrade, en verklig högkonjunktur. Inte minst i fiskindustrin fick konjunkturuppgången en stor betydelse. Under femårsperioden blev utskeppat

7 7 voger klippfisk från Trondheim mot voger närmast föregående femårsperiod. Men givetvis fick de lägre tullarna i England och på kontinenten en avgörande betydelse för trävaruhandeln i och från Tröndelag. Merparten av virket som utlastades från Trondheim gick till Frankrike. Krimkriget förstärkte ytterligare högkonjunkturen inom denna handel och priserna på sågade trävaror steg. Exportvolymen ökade år från år. Femårsperioden utskeppades via Trondheim lester. Närmast följande femårsperiod utskeppades lester. Men liksom senare i Sverige ödelades skogen genom den ohämmade rovdriften. För sjöfartsnäringen var utsikterna ändå ljusare, alla dessa volymer trävirke och andra produkter skulle ju befraktas med det enda tillgängliga transportmedel som fanns, nämligen på fartyg. Följande siffror belyser initialt utvecklingen av denna näringsgren. Från Trondheim utklarerades i början av perioden: År skepp om tillsammans 6368 lester År skepp om tillsammans lester. Följden blev en omfattande skeppsvarvsverksamhet med byggande av ständigt ytterligare tonnage. 2.2 Järnvägsfrågan. Redan år 1855 restes fråga om en järnväg mellan Trondheim och Stören. Utöver landsvägarnas bristfälliga kvalitet var argumenten för Trondheims del att det var viktigt med en järnväg för att knyta de övre Dalebygder till Trondheim så att inte produkter från dessa områden skulle kanaliseras söderut och därigenom mista sin betydelse för Trondheim. Vägen mellan Trondheim och Stören trafikerades dagligen av drygt hundra hästforor. En järnväg skulle starkt bidraga till en reduktion av transport kostnaderna inte minst för Röros kopparverk. En järnväg skulle också underlätta försörjningen av Trondheim med ved, potatis och andra jordbruksprodukter. Även brytningen av skiffer i Oppdal och kis i Rennebu skulle förbilligas och göra dessa gruvor lönsamma. År 1857 beviljade stortinget pengar till byggandet av banan. Det skulle dröja ännu flera år innan banbygget kunde påbörjas. I andra delar av Norge gick man till motaktion mot bygget av denna bana inte minst i

8 8 pressen och i stortinget fördes kampanjer mot bygget till förmån för Kongsvingerbanan och Hamar Grundset banan. Under den tid kampen stod som hetast år 1869, inkom, från landshövding Asplund i Jämtland, ett telegram, som meddelade att det skulle hållas ett stort järnvägsmöte i Sundsvall om en mellanriksbana. En bana som skulle underlätta kommunikationerna västerut. En anknytning till den tänkta Trondheim Stören banan stärkte argumenten för denna banas byggande. Som vanligt försvårades realiserande av projektet genom oenighet om järnvägens sträckning. Trondheimsbornas förslag var att en sådan mellanriksjärnväg skulle gå över Röros medan jämtarna ville att järnvägen skulle gå över Meråker. Trönderna hade alltid varit intresserade av handel på Jämtland och hade i alla tider drömt om att knyta jämtlandshandeln mot Norge som den hade varit före freden i Brömsebro 1645 då Jämtland slutligen blev svenskt. Under vintern 1869/70 ändrade sig synen på en mellanriksbana. Prisstegringar och en utbyggnad av kreditväsendet gjorde det lättare att finansiera större infrastrukturprojekt. Folk blev mer dristiga och möjligheterna lockade. Jämtland skulle på nytt erövras av Norge. Varuströmmen från Finland och Ryssland skulle gå över det svenska järnvägsnätet till utskeppningshamnen Trondheim, det nya Hamburg. Staden skulle kanske kunna bli en stapelstad för hela Mittoch Nord Sverige. I ett brev från den kände köpmannen Baard Iverssen i Trondheim till borgmästare Ström därstädes, i mars år 1872, sades att det spelar ingen roll vilka banor i övrigt Trondheim får bara man får Sundsvallsbanan. Stortinget beslutade samma år om byggandet av dels Meråkersbanan och dels Rörosbanan. Bild 1

9 9 De tre decennierna mellan 1850 och 1870 ända fram till år 1873 kännetecknades en ständigt ökande tillväxt i Trondheim och Tröndelag. Men år 1873 utbröt en världskris med fallande priser och pengaknapphet. Krisen grep mer och mer omkring sig och resultatet blev avsättningssvårigheter, konkurser och arbetslöshet av tidigare aldrig skådad omfattning. Tiden efter år 1873 präglades av stagnation. Importen av varor översteg vida värdet av exporten. De förbättrade världskommunikationerna medförde också en ökad konkurrens från andra producentländer bortom haven. Den ljusa optimismen och spekulations ekonomin, som präglat entreprenörerna och handelshusen i början av 1870-talet vändes i dess motsats. De hade sett fram mot den dagen då järnvägarna skulle öppnas, österut mot Sverige och söderut mot Christiania, dessa möjligheter hade en stor plats i deras planer för framtiden. Man investerade i fastigheter och företag, som mycket liknar spekulationsvågen i Sverige drygt hundra år senare. När krisen satte in under 1870-talet var allt kapital bundet i fastigheter som inte kunde realiseras. I den förlamning som drabbade affärslivet i Trondheim lyckades handlandena i Bergen att i handeln på Nordlanden ta stora marknadsandelar. Viktiga delar av stadens näringsgrunder gick kräftgång. Inte minst sillhandeln, som till stora delar övertogs av andra städer. Efter alla olyckor som hade hemsökt Trondheim såg man i Meråkerbanan själva förankringen av hoppet om en bättre framtid. Men fraktvolymerna visade andra tendenser. Det blev tungt att efter hand erkänna att guldåldersdrömmen som var knuten till Meråkersbanan hade varit luftslott och önsketänkanden. Från svensk sida var frustrationen lika stor. I merkantilt hänseende och speciellt med hänsyn till sin endaste exportvara kommer Jämtland i framtiden mera att tillhöra Norge än Sverige, siade Jämtlandsposten i november Åren 1878 och 1879 drabbades staden av en ny konkursvåg. Men allt var dock inte mörkt, år 1877 kunde Störenbanan invigas med sedvanligt Kungabesök. År 1876 hade arbetet med Meråkersbanan påbörjats. Dessa händelser skulle inleda en ny tid. Planerna under 1870-talet att bygga ut Trondheims hamn sammanföll med byggandet av Meråkersbanan. Den stora frågan var

10 10 skulle banans ändstation förläggas. Stadsingenjören Dahl drev visionen att Meråkersbanans slutstation i Trondheim måste få en omedelbar anknytning till havet för att slippa onödiga omlastningar av det gods som skulle gå vidare med fartygstransporter. År 1878 kunde utbyggnaden av hamnen efter Dahls förslag påbörjas. Klockan halv 11 den 22 juli 1882 rullade Oscar II:s vagn in på Meråkersbanans stationsområde för invigning av mellanriksbanan. I sitt festtal berörde borgmästare K. L. Bugge framtidsförhoppningarna och sa: Den ström av samfärdsel som från Skåne och norröver böljade genom broderlandets bygder, denna berusande ström var det som igår sjöd sin bölja upp över Kjölens breda rygg och for genom Meråkerfjällets dalsänkning och längs Stjördalsälvens buktande slingor och rullade ner till Trondheim att förbinda Bottniska viken med Nordsjön. Vidare, Vilken bild av kraftigt planmässigt framskridande utveckling var det icke att detta tåg rullade upp för vår blick. Vilken rik verksamhet, vilken företagsamhet på alla områden, vilken hög kultur framställde sig inte för oss, som den nödvändiga förutsättningen för en sådan utveckling. Dessa framtidsförhoppningar på Meråkersbanan skulle ej komma att infrias. Under banans första driftsår passerade ton trälast över gränsen från Sverige. Under driftsåret hade transporterna ökat till ton. Så sjönk det svagt ett par år för att åter stiga till en topp på ca ton driftsåret Driftsåret 1920 anger statistiken att ton passerat Storlien från Norge och att ton paserat Storlien från Sverige. Persontrafiken var samma år personer. Det var betydliga kvantiteter, men långt ifrån de optimistiska förhandskalkylerna. År 1884 passerade det i genomsnitt 16 vagnar trälast per dygn, mot de 240 vagnar landshövdingen i Jämtland hade kalkylerat. I Trondheim diskuterades orsaken till de svikande siffrorna. Några menade att det berodde på konjunkturerna. Men när priserna på trävaror började stiga i slutet av 1880-talet påverkades inte nämnvärt transportvolymen. Delvis skylldes den förhållandevis låga befraktningen på bristande ursprungliga kalkyler. Emellertid, Trondheims stora konkurrent vid Bottenhavet Sundsvall

11 11 hade bättre kort på hand, än Trondheim. Sundsvall hade Bild 2 järnvägsförbindelse med Östersund och det Jämtländska virket hade två möjligheter till exporthamnar. På grund av de vid tiden starkt sjunkande frakterna för gammalt sillskeppstonnage blev Östersjön och Bottenhavet översvämmat med äldre, särskilt norskt tonnage, som underbjöd varandra i konkurrensen om frakter. Därmed blev differensen i kostnader för sjöfrakter från Trondheim och Sundsvall allt mindre. Vilket betydde i sin tur att gränsen för det produktionsområde Trondheim kunde göra sig hopp om, och att bli stapelstad för, blev förskjutet västerut till trakten av Storsjön i Jämtland. Kompassnålen slog till Sundsvalls fördel då även ångfartygen gjorde sitt intåg i trälasttransporterna och eliminerade större delen av fraktdifferensen samtidigt som skeppningssäsongen blev längre än på segelskeppens tid. Till denna fråga hör också ägandet av skog i Jämtland. Den värdefullaste skogen öster om Storsjön ägdes av svenska bolag, medan bondeskogen väster om Storsjön var mindre eftertraktad. Dock hade några norska kapitalister satsat på skogsbruk i västra Jämtland men av olika orsaker gav deras insatser mindre utbyte i transporter för Meråkersbanan. Allaredan i slutet av 1880-talet hade man i Trondheim avskrivit Meråkersbanan. Den stora fördel som banan

12 12 förväntades ge som förbindelse med Sverige låter vänta på sig, skrev borgmästare Ström. Den banan som anlades med så stora offer och ansträngningar har blivit en feriebana för Trondheimsborna för att åka till och från sina sommar- och lantställen. Nord Sveriges rikedomar skulle icke komma att korsa stadens dörrtröskel. Denna bekännelse skulle förlöpa slutet på drömmen om ett Nordens Hamburg. Trots bakslagen under 1880-talet fortsatt ansträngningarna att göra Trondheim till en knutpunkt för kommunikationerna, dels ångfartygslinjer efter kusten till Nordnorge och dels knyta Trondheim till reguljära kommunikationer med Hamburg och England utöver de järnvägar som fanns. Dessa reguljära förbindelser med kontinenten blev också av vikt för de mellannorrländska företagen. Meråkersbanan skulle sedermera, få en viktig roll utöver trälasttransporterna, det var transport av sill och lantbruksprodukter som smör, potatis men även hö, till den svenska marknaden. De norska sillgrossisterna hade 500 fasta agenter och 24 resande agenter på den svenska marknaden. Den norska fetsillen var vid sidan av potatis och kornmjöl ett viktig födoämne i ett svenskt hushåll. Perioden präglades utav en ytterligare utbyggnad av kommunikationerna, dels för näringslivets behov att knyta omlandet närmare Trondheim, men vad som är nytt, dels också för turistnäringens behov och den i vardande bilismens behov. Färdigställande av Dovre Raumbanan skulle ge turisttrafiken ett uppsving. Den stod färdig år En aktuell fråga år 1914 var att knyta norska Amerikalinjen till Trondheim vilket även för resenärer från Sverige skulle förkorta amerikaresorna betydligt i synnerhet för norrlänningarna och de i Finland boende. Den svenska emigrationen via Norge var aldrig riktigt omfattande. De två största emigranthamnarna i detta sammanhang är Kristiania och Trondheim. År 1880 emigrerade personer via Kristiania och 314 via Trondheim Emigranter från Västernorrland som reste över Trondheim utgjordes år

13 av 79 personer eller 24% %. Det är uppenbart att främst Jämtland utgjorde Trondheims upptagningsområde och att de jämtska emigranterna var i majoritet. Amerikaflyttningen under 1880-talet och 1890-talet brukar betecknas som emigrationens högflod, då utvandringen nådde sin största omfattning i nästan hela Norden. Åren efter sekelskiftet och fram till emigrationsperiodens slut under 1920-talet kännetecknades mer och mer av den så kallade transatlantiska arbetsmarknadsrörligheten. Denna innebar, att utvandringen fick ett allt större inslag av säsongsmässiga överflyttningar och att en allt större andel av emigranterna återvände till hemlandet efter något eller några år. Det mönster som kan utläsas var att norrmännen emigrerade tidigare än de ifrån Sverige, som i sin tur var tidigare emigranter till Amerika än de finska. Eftersommaren 1914 fick Trondheims hamn, på grund av det tyska ubåtskriget, förfrågan från London om möjligheter att transitera förnödenheter till det från Östersjön avskurna Ryssland. Svaret var positivt och stora mängder förnödenheter transiterades via hamnen i Trondheim och Sverige till Ryssland. Detta uppsving i frakterna under kriget visade på att Trondheims hamn egentligen hade för liten kapacitet för dessa stora nya volymer. Tanken på Trondheim som transithamn under krigstid hade sin förebild i Antwerpen. Då staden som liggande, i det under fransktyska kriget , neutrala Belgien, blev en mycket viktig transithamn för de krigförande länderna. Ett par unga tjänstemän från firman Bachke & Co:s kontor fick i uppdrag år 1914 att undersöka kostnaderna för en transittrafik i större omfattning över Trondheim till de nordsvenska hamnarna. För sjötransport från svensk till finsk hamn och landtransporter från Haparanda till Torneå blev avtal tecknat med finska ångfartyg. På grund av dessa avtal kunde Thos. Wilson & Co lämna anbud på genomgående tarifffrakter via Trondheim för alla viktiga varuslag från brittisk till finsk hamn, som vid denna tid var ryskt territorium.

14 14 Trafiken kom igång mot slutet av år 1914 och varade fram till den ryska revolutionen 1917, då trafiken nådde sin största omfattning. I september 1916 ankom till Trondheims hamn 12 Wilson skepp med styckegods för vidare befordran under en enda vecka. Transitgodset bestod i huvudsak av, järn och stål, maskiner, bomull från USA och från Egypten, textil och lyxvaror. Åren 1939 och 1940 skedde en likartad utveckling med transittrafik så länge Norge var neutralt. Godset blev vidare levererat till de svenska Bottenhavshamnarna och därifrån vidare transporterat med bilar över isarna till Finland. Finska exportprodukter gick samma väg som returfrakter. Ytterligare en krisperiod var då konkurserna i Tröndelag nådde de nivåer som var för handen på 1870-talet. Krisen varade egentligen ända fram till 1935 då ekonomin började att antaga normala förhållanden. Under 1920 och 1930 talen arbetad man med att bygga ut och modernisera Trondheims hamn. I början av talet togs kyltransporter i bruk med nedfrusen fisk till Nord Tyskland vilket revolutionerade exportbranschen för fiskprodukter. En planerad route till London avbröts genom krigsutbrottet år Exportvolymen var ett ständigt aktuellt problem i Trondheim, den tenderade att vara för låg i förhållande till importen. Alla underströk att den borde vara högre. Flera institutioner arbetade på att finna en lösning på problemet. Nu återupplivas den gamla drömmen om transittrafiken med gods från Mellan- och Nordsverige, dock utan större framgångar. Exporten över Trondheim blev även fortsättningsvis fisk, kis och trä men vid denna tid började också industrivaror att exporteras från Trondheims hamn. De flesta räknade med att Norge skulle hålla sig utanför kriget och bevara sin neutralitet. Vissa fenomen från det första världskriget gjorde sig än en gång gällande, som t. ex. att svenska importörer och exportörer skulle använda Trondheim som transithamn. Det samma gällde för affärsfolk från de baltiska staterna och från Finland. Finland kom med i kriget och vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen underströk igen Trondheims gynnsamma läge som transithamn. Från USA och västmakterna strömmade hjälp till finnarna i form av civila och militära förnödenheter och skeppen med dessa varor blev i huvudsak dirigerade över Trondheim och den i närheten belägna djupkajen i Hommelvik. Från Finland kom också

15 15 försvarliga varupartier inte minst i form av faner och trävirke. Även Sverige fick denna väg en del försvarsmaterial. Trafiken hade bara börjat komma igång när Norge drogs med i kriget Kriget innebar att den svenska importen och exporten till och från Mellannorrland måste söka sig nya vägar, då främst via den svenska västkusten. Detta var ett system som fortsatte efter världskriget och stöddes av SJ:s frakttaxor på bekostnad av transporter via Trondheims området. Exporten av svensk trämassa och skogsprodukter skedde oftast från fabriker och sågverk vid Norrlandskusten direkt från kaj. Endast under svåra isvintrar, som t. ex vintrarna 1956 och Isvintern 1963 medförde ingen ökning av transittrafiken över Trondheim. Nu hade svenska staten satsat betydande resurser på utbyggnad av den svenska isbrytarflottan. Transittrafiken till och från Sverige över Trondheims hamn utgjorde åren , då inga extraordinära isvintrar var för handen, endast 5% av trafiken över Trondheims hamn. Efterkrigsperiodens transittrafik grundar sig på det mellan Sverige och Norge 1955 ingångna transitavtal som för Trondheim och Tröndelag vidkommande innebar tre punkter: 1. Byggandet av en mellanriksväg över Storlien 2. Byggandet av en oljehamn i Muruvik 3. Nedsättande av frakttarifferna på mellanriksbanan över Storlien som skulle stimulera transittrafiken över hamnarna vid Trondheimsfjorden. Punkt 1 har inneburit en stark ökning av trailertrafiken. Punkt 2 har fullföljts medan punkt 3 endast blivit en pappersprodukt. SJ fortsatte den inslagna tariffpolitiken, som ett stöd för hamnarna i västra Sverige, med ökade kostnader för transporter på Meråkersbanan. Normännen däremot sänkte sina tariffer på banan. Under arbetslöshetskriserna under 1930 talet började man att bygga en flygplats i Trondheims närhet på Heimdalsmyrarna. Den 7 juli 1935 startade det första planet med post och passagerare på linjen Bergen Trondheim Tromsö.

16 16 Efterkrigstiden har präglats av en utbyggnad av kommunikationerna till lands med en mångdubbling av vägnätet. En allt större del av bl a timmertransporterna, bl. a från Jämtland, går med lastbil. Resandet mellan Jämtland och Tröndelag har ökat väsentligt. Våra dagars E 14 över Storlien öppnades så sent som Skalstugevägen fick modern standard först Hotell och turistnäringen har utvecklats med utökade kapaciteter med anläggningar i rimliga prisnivåer. Verkstadsindustrin har också varit på stark frammarsch. Den relativt största tillväxten inom industrin har varit lokaliserad till Oppdal Bild 3 Skalstugan. En fjällstuga för forböndernas inkvartering vid deras färder till Levanger. En del stugor hade plats för 200 hästar och bönder. (Jämtland Sten Rentzog) Stören Trondheim, Stjördal Skogn Levanger och Steinkjer. De stora träförädlingsföretagen köper en allt större del av råvaran i omlandet även i Jämtland, vilket blivet möjligt i den takt som vägnätet byggts ut och förbättrats bl. a mellan Tröndelag och Jämtlands län.

17 17 3 Sverige 3.1 Stor Norrland, Framtidslandet i ett mittnordiskt perspektiv Termen Framtidslandet först använt om Norrland kan härledas till Wilhelm Mauritz Carlgren som 1882 i en högstämd kantatdikt Norrland använder termen. Han har låtit sig inspireras av den amerikanska tidsandan. Bilden av Amerika som framtidslandet hade sedan 1840-talet trummats ut i svenska massmedier. Det finns ingen allmän regel som säger när, var och hur framtidsförhoppningar riktas mot ett geografiskt område. Men att området uppfattas som möjligt att göra något av bör vara en viktig faktor. Go west, young man! löd uppmaningen i Amerika. Det är under det industriella genombrottet som Framtidslandet får sin användning och innebörd. Förutsättningen var förstås Norrlands växande ekonomiska betydelse. Norrlands andel av Sveriges handel ökade från 15 % 1860 till 40 % på 1880-talet. Per capita var exportandelen från Norrland, trots en snabb folkökning i norr, ännu 1912 mer än dubbelt så stor som i landet i övrigt. Under 1800-talets senare decennier svarade trävarorna för omkring 40 % av Sveriges samlade exportvärde, två tredjedelar kom från de norrländska sågverken. Ett dynamiskt näringsliv var attraktivt. Och människor kom. Man drog till Norrland i jakt på arbete som skogshuggare, flottare, gruvarbetare, fabriksarbetare, järnvägs- och vattenrallare. Handelsmän och hantverkare, kokerskor och pigor följde efter. Eli F Hecksher i sin doktorsavhandling 1907 skriver, möter man här fullkomligt amerikanska samhällen, stampade fram ur ödemarken på några få år. Mellan åren 1865 och 1900 ökade Norrlands befolkning med 75 %. Allra snabbast gick det längst i norr. Regionens tillväxtcentra blev viktiga platser även på den politiska kartan. Det uppstod en anhopning av arbetare som var okänd på de flesta håll i landet. Det blev också jungfruligt land för socialistiska agitatorer, som på de nyss framdragna järnvägarna turnerade i sågverkssamhällena och i övre Norrlands gruvsamhällen. Den första viktiga industristrejken i Sverige genomfördes i Sundsvall år De sociala missförhållandena som följde i industrins kölvatten var också tyd-

18 18 liga. I skogskojor, arbetarkaserner och gårdshus grasserade bland annat tuberkulosen. När Lars August Ahlgren år 1900 utger resehandboken. På Nordlig stråt kunde han utan risk för missförstånd, tala om kulturbilder från vårt framtidsland. Uttrycket hade redan blivit kliché. Norrland hade blivit ett löftenas rike. Där fanns de slumrande miljoner som skulle skänka Sverige en andra storhetstid. En ny era stundade i naturresursernas tecken. Det var skog, malm, och vattenkraft. Men även fjällen och naturskönheten åberopas som resurser, entrébiljetter till framtidens massturism. Få talar dock om samernas renar eller skogarnas vilt eller sjöarnas fisk som man trodde var råvaror som hörde det förflutna till. 3.2 Skogen sågverksindustrin massaindustrin. Framväxten av en av Norrlands basindustrier Bild 4 Utsikt over Svartvik, vid Svartvikfans såg och skeppsvarv samt lastageplats för de vid Matfors sågade trävarorna talet. Exploateringen av de norrländska naturresurserna, dvs. skogen, började för år sedan, då industrialiseringen av landsändan tog fart. I stor utsträckning är dagens stora norrlandsföretag baserade

19 19 på utvinningen av naturresursen skog. De fem största företagen under denna tid hemmahörande i Västernorrland är SCA AB, MoDo AB och NCB AB med efterföljare. Till denna grupp får också räknas Sunds Defibrator och Hallströms & Nisses AB. Andelen av svensk trävaruexport var för Västernorrlands del 14 %, 1850; 35 % 1875; 53% I Jämtland noteras NNP Ekonomisk förening (i första hand mejeri-, slakteri- och lantmannarörelse), AB Persson-Invest (i huvudsak bilförsäljning och spånskivetillverkning). De svenska mittnordiska storföretagen har således en verksamhet som till stor del är baserad på de egna naturresurserna. Produktionen kräver mycket energi, vilket de norrländska vattenkraftverken kan tillhandahålla. Vad är det då som har karaktäriserat framväxten av dessa basindustrier, och vad har de betytt för den svenska ekonomiska framväxten? 3.3 Sågverksindustrin Det var i mitten av 1800-talet som sågverksindustrin fick sitt genombrott. Den industriella revolutionen på kontinenten och i England skapade stor efterfrågan på trävaror för industriella ändamål och bostäder. En tyngdpunkt i den svenska tidiga trävaruproduktionen var Värmland. Allteftersom skogsindustrin växte ökade behovet av skogsråvara kraftigt. När de värmländska skogarna var skövlade vände sig entreprenörerna norrut, där skogarna dittills hade utnyttjats i förhållandevis liten grad. I Norrland fanns skogar av urskogskaraktär, som i mitten av 1800-talet betraktades närmast som en outsinlig resurs. Tack vare ångsågen, som var en nyhet vid mitten av detta sekel, var det möjligt att uppföra stora produktionsanläggningar längs norrlandskusten och en bit upp efter älvarna. Sedan flottleder byggts ut och strömrensningar genomförts blev allt avlägsnare skogsområden tillgängliga för exploatering. Sågverksentreprenörer kom från västra Sverige och från Norge. I skogen såväl som på sågverken fanns ett överfört kompetenskapital från Norge och Värmland. Utvecklingen gick fort, år 1900 fanns 106 ångsågar i Västernorrland och 22 i Jämtland. De dominerande distrikten var Sundvall, Härnösand och Örnsköldsvik. Merparten av sågverksproduktionen gick på export. Med stigande löner blev hemmamarknadens betydelse för de mindre sågarna med tiden allt större.

20 20 För att klara den kraftiga produktionsökningen blev det för sågverken främst i Sundsvall inte möjligt att fylla sina råvarubehov enbart i Västernorrland. De måste därför vända sig till skogarna i Jämtland och de nordligare länen. Men men inte ens det var tillräckligt. Exploateringen gick vidare till Finland och slutligen nåddes vid sekelskiftet skogarna runt Vita havet. Denna jakt på skogsråvara liknades vid en skogsutnyttjandefront i vilken nya områden öppnades för exploatering och där tyngdpunkten försköts kontinuerligt österut. Denna förskjutning krävde vissa teknologiska och politiska förutsättningar. De teknologiska förutsättningarna tog sig uttryck i den sk transportrevolutionen som började med bättre segelfartyg och som sköt fart med utvecklingen av järnvägen, ångfartygen och telegrafen. Järnvägen användes inte i första hand som ett transportmedel för timmer eller färdigprodukter utan användes för att frakta spannmål och andra förnödenheter till arbetarna i norra Sveriges skogar. Med hjälp av telegrafen fick man snabb information om marknadspriser på råvara och färdigprodukter. Det var när dessa kommunikationsmedel förelåg det blev möjligt att hämta råvaran från avlägset belägna orter. På 1890 talet konstaterar landshövding Ryding i Härnösand att tack vare att Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven med biflöden omslöt hela Jämtland och delar av lappmarken var det möjligt att förse de västernorrländska sågverken med råvara och dessutom att med så kallad havsflottning hämta timmer allt längre ifrån. Men detta var inte nog talet innebar för sågverken i Sundsvalls distrikt en tid med besvärliga råvaruproblem. Man blev tvingade att använda timmer av allt klenare dimensioner. För att råda bot på de uppkomna problemen startade sågverksintressenter från Sundsvall, sågverksanläggningar i norra Ryssland. Skogstrakterna runt Vita havet ägde vid den här tiden Nordeuropas sista stora råvaruresurs. I samband med den ryska revolutionen år 1917 avslutades detta arbete genom att resurserna förstatligades. Under de första årtiondena på 1900 talet började sågverksindustrin att stagnera. Inom den svenska skogsindustrin hade allt fler massa-

Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950

Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950 Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950 Mittnorden 1850-1950, rapport 2006-03-21 B E Näsholm Kontakter och kontaktytor i Mittnorden i ett historiskt perspektiv 1850-1950

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Brunlokstiden 1937-1990-talet

Brunlokstiden 1937-1990-talet Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Den bredare korridoren

Den bredare korridoren Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig

Läs mer

Medborgarförslag 2013-12-02

Medborgarförslag 2013-12-02 Medborgarförslag 2013-12-02 Att återge Härnösands historia som den beskrevs före de olika utrednings- och utvecklingsprojekten på 1970-talet som Sundsvalls stadsmuseum var rapportansvarig för Härnösands

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

S verige internationaliserades tidigt

S verige internationaliserades tidigt Forbonden och det Nordiska kallblodet Historisk bakgrund S verige internationaliserades tidigt i historien. Ett ursprung var nog Vikingarna som trots ryktet som krigare mest var handelsmän med stor reslust.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Stockholm i bottniska farvatten

Stockholm i bottniska farvatten NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav. ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111.

B. De 4 stora transportslagen. Läs sid. 94 111. Logistik A. Modul 4 (transportmetoder). Transport-utb. Läsning: Detta häfte samt vissa delar av kap. 5, 10 o 12. Skriv svaren under frågorna. Namn:... A. Inledning Läs sid. 88 91 samt diagrammen på sid.

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar Motion till riksdagen 1987/88: T82 av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Den trafikpolitiska propositionen är ett tjockt aktstycke med många olika både synpunkter och

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Norges skogshistoria. fram till!:a världskriget. Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516

Norges skogshistoria. fram till!:a världskriget. Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516 4 15 Norges skogshistoria fram till!:a världskriget Karin Jansson 91195 Essäuppgift i skogshistoria Handledare Lars Östlund Umeå 940516 16 Självhushållningens tid Av Norges landareal består i dag knappt

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket

Jordbruksrevolutionen. Industrialiseringen av jordbruket Jordbruksrevolutionen 97 % Så många tror man var jordbrukare i Sverige innan tiden för jordbruksrevolutionen tog fart. Resten hade andra yrken som gruvarbetare, fiskare eller adel. Man levde i små samhällen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2014. Västernorrlands län

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2014. Västernorrlands län MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Norman, Sebnor. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Skogsindustrins roll i samhället

Skogsindustrins roll i samhället Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har

Läs mer