Gipsskivor Definitioner, krav och provningsmetoder. Gypsum plasterboards Definitions, requirements and test methods

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS- Fastställd Utgåva 1 Gipsskivor Definitioner, krav och provningsmetoder Gypsum plasterboards Definitions, requirements and test methods ICS ; Språk: svenska Publicerad: maj 2005 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden ikraftsattes som SS- och utges nu i svensk språkversion. Detta dokument ersätter det tidigare utgivna ikraftsättningsdokumentet. Standarden är en harmoniserad Europastandard och ligger således till grund för CE-märkning av gipsskivor. Besluten om från vilket datum som man får CE-märka gipsskivor och från vilket datum som man i flertalet EU-länder måste CE-märka gipsskivor, har vid publiceringen av denna standard ännu inte publicerats i förteckningen på EG-kommissionens hemsida (Med de normalt gällande övergångstiderna skulle man få börja CE-märka i augusti 2005 och CE-märkningen bli obligatorisk i augusti 2006). Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 520 November 2004 ICS ; Svensk version Gipsskivor Definitioner, krav och provningsmetoder Plaques de plâtre Définitions, exigences et méthodes d'essai Gypsum plasterboards Definitions, requirements and test methods Gipsplatten Begriffe, Anforderungen und Prüfverfahren Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 16 augusti CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2004 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer, definitioner, typer och kantformer Krav Provning Utvärdering av överensstämmelse Beteckningar för gipsskivor Märkning, etikettering och förpackning Bilaga A (informativ) Provtagning för provning A.1 Allmänt A.2 Uttagning av skivor A.2.1 Slumpmässigt A.2.2 Representativt Bilaga B (normativ) Förutsättningarna för brandklassning av ytmaterial hos gipsskivor utan ytterligare provning B.0 Orientering B.1 Skivornas användning/montering B.1.1 Allmänt B.1.2 Med mekaniska fästdon mot en underliggande konstruktion B.1.3 Direkt mot ett fast underlag med hjälp av mekaniska fästdon eller fixerade punktvis med gipsbruk Bilaga C (normativ) Montering vid provning enligt EN (SBI-metoden) C.0 Orientering C.1 För alla användningar C.2 Användning; spacklade skarvar C.3 Användning; träbaserat underlag Bilaga ZA (informativ) Avsnitt i denna Europastandard som har koppling till väsentliga krav i EG:s byggproduktdirektiv ZA.1 Omfattning och tillämpliga krav ZA.2 Bestyrkande och försäkran om överensstämmelse ZA.3 CE-märkning och etikettering Litteraturförteckning Sida

5 Sida 3 Förord Denna Europastandard () har utarbetats av CEN/TC 241 Gypsum and gypsum based products. Sekretariatet hålls av AFNOR. Denna Europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast i maj 2005 na, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast i augusti Denna Europastandard har utarbetats under mandat som CEN fått av Europeiska kommissionen och EFTA. Den stöder grundläggande krav i EU's direktiv. Sambandet med EU-direktiv beskrivs i Bilaga ZA, som ingår som en informativ del i denna standard. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. na Nationell fotnot: I Europastandarden (det engelska originalet) anges felaktigt februari 2005.

6 Sida 4 Orientering Gipsskivor är rektangulära plana skivor bestående av en kärna av gips omsluten av och fast bunden mot ett hölje av papp. Skivorna får egenskaper som gör dem särskilt lämpade för situationer där brandskydd, ljudoch värmeisolering krävs. Gipsskivor kan monteras med olika typer av fästdon som spik och skruv eller limmas med t.ex. gipsbaserat eller annat lim. De kan också utnyttjas i pendelhängda innertaksystem. Gipsskivor väljs till olika användningar utgående från typ, format, tjocklek och kantprofil. Skivorna kan tjäna som ytskikt på innerväggar och i tak eller till pendelhängt undertak. Andra användningar är i mellanväggar eller till inklädnad av bärande pelare och balkar. Ytterligare exempel är golvunderlag och vindskyddskivor. Diagrammen 1 och 2 ger denna standard sitt sammanhang med de andra standarder som utvecklats gällande gips och tillhörande produkter. Rågips A1 Gips som bindemedel för användning sådan den är eller för vidareförädling A2 Användning på plats A3 Vidareförädling Gipsbruk och gipsputs: B1 Gipsputs B2 Gipsbaserad puts B3 Gips-kalkputs B4 Lätt gipsputs B5 Lätt gipsbaserad puts B6 Lätt gips-kalkputs B7 Gipsputs med förhöjd ythårdhet Gipsbruk och gipsputs för särskilda ändamål: C1 (kalcinerad) gips för fiberarmerade produkter C2 Gipsbruk för fogning av t.ex. gipsblock C3 Ljudabsorberande gipsputs C4 Gipsputs för värmeisolering C5 Gipsputs för brandskydd C6 Gipsbaserad tunn puts Komponenter/produkter som t.ex.: Gipsskivor Gipsblock (för murning) Fiberarmerade gipsprodukter Undertaksplattor Fiberskivor Diagram 1 De olika gipsprodukterna

7 Sida 5 EN 520 Gipsskivor Förädlade produkter pren Invändiga isolerelement pren Förädlade produkter (plattor, paneler, tunna laminat etc) pren Förtillverkade innerväggelement Tillbehör pren Gipsbaserade monteringsbruk/ fästmassor pren Hålkälslister pren Fogmassor och tape pren Stålprofiler för gipsskivor pren Metallbeslag till gipsskivor pren Mekaniska förbindare till gipsskivor Diagram 2 Förädlade gipsprodukter och tillbehör till gipsprodukter

8 Sida 6 1 Omfattning Standarden anger egenskaper och funktion hos gipsskivor för byggnadsändamål, inklusive skivor för vidare förädling. Dokumentet gäller också skivor som skall ges ett dekorativt ytskikt eller putsas med gipsputs. Följande produktegenskaper omfattas: brandegenskaper, genomsläpplighet för vattenånga, böjhållfasthet, stöthållfasthet och värmemotstånd. Följande funktionsegenskaper är kopplade till byggnadsdelar med gipsskivor: skjuvkapacitet, brandmotstånd, slagtålighet (mot stöt), ljudisolering och ljudabsorption, vilka bestäms medelst respektive europeiska provningsmetoder. Om behövligt, bör provning utföras på konstruktioner som motsvarar den tilltänkta byggnadsdelen. Standarden behandlar också ytterligare tekniska egenskaper, med tillhörande provningsmetoder, viktiga för användningen och för byggindustrins behov. Utvärdering av produkternas överensstämmelse med kraven i denna standard ingår. Standarden gäller inte skivor som är vidareförädlade (t.ex. isoleringselement och skivor med tunna laminat utanpå pappskiktet). 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive eventuella tillägg). EN 336, Structural timber Sizes, permitted deviations EN 338, Structural timber Strength classes EN , Eurocode 5 Design of timber structures Part 1-1: General Common rules and rules for buildings EN 12114, Thermal performance of buildings Air permeability of building components and building elements Laboratory test method EN 12524, Building materials and products Hygrothermal properties Tabulated design values EN 12664, Thermal performance of building materials and products Determination of thermal resistance by means of guarded hot plate and heat flow meter methods Dry and moist products of medium and low thermal resistance EN , Fire classification of construction products and building elements Part 1: Classification using test data from reaction to fire tests EN , Fire classification of construction products and building elements Part 2: Classification using data from fire resistance tests, excluding ventilation services EN 13823, Reaction to fire tests for building products Building products excluding floorings exposed to the thermal attack by a single burning item pren 13963, Jointing materials for gypsum plasterboards Definitions, requirements and test methods EN 14195, Metal framing components for gypsum plasterboard systems Definitions, requirements and test methods pren 14566, Mechanical fasteners for gypsum plasterboard systems Definitions, requirements and test methods

9 Sida 7 EN ISO 140-3, Acoustics Measurement of sound insulation in buildings and of building elements Part 3: Laboratory measurements of airborne sound insulation of building elements (ISO 140-3:1995) EN ISO 354, Acoustics Measurement of sound absorption in a reverberation room (ISO 354:2003) EN ISO 536, Paper and board Determination of grammage (ISO 536:1995) EN ISO 717-1, Acoustics Rating of sound insulation in buildings and of building elements Part 1: Airborne sound insulation (ISO 717-1:1996) EN ISO 12572, Hygrothermal performance of building materials and products Determination of water vapour transmission properties (ISO 12572:2001) EN 20535, Paper and board Determination of water absorptiveness Cobb method (ISO 535:1991) ISO 7892, Vertical building elements Impact resistance tests Impact bodies and general test procedures 3 Termer, definitioner, typer och kantformer 3.1 Termer och definitioner n1 I detta dokument gäller följande termer och definitioner gipsskiva n2 rektangulära plana skivor bestående av en kärna av gips omsluten av och fast bunden mot ett hölje av papp. Pappersytan kan ha olika egenskaper till olika användningar och kärnan kan ha tillsatser som ger ytterligare egenskaper. Skivans långkanter är pappersklädda och formade allt efter avsedd användning långkant pappersklädd längsgående kant kortkant kant vinkelrät mot långkanterna (skivans kärna är synlig) framsida skivyta som är pappersklädd så att pappret går kontinuerligt om långkanterna baksida motsatt sida mot framsidan bredd kortaste avståndet mellan skivans långkanter nominell bredd (w) av tillverkaren angiven bredd n1 n2 Nationell fotnot: Denna rubrik återfinns inte i Europastandarden (det engelska originalet). Nationell fotnot: Detta avsnitt är betecknat 3.1 i Europastandarden (det engelska originalet).

10 Sida längd kortaste avståndet mellan skivans kortkanter nominell längd (l) av tillverkaren angiven längd tjocklek avståndet mellan framsidans yta och baksidans yta (ej vid långkanten) nominell tjocklek (t) av tillverkaren angiven tjocklek rätvinklighet (s) hur väl skivan är rektangulär 3.2 Typer Allmänt Funktionen hos flera olika av typerna nedan kan kombineras i en och samma skiva. En sådan skivas beteckning skall då vara en kombination av de typerna gipsskiva Typ A skiva med en framsida som är lämplig för beläggning med gipsputs eller ett dekorativt ytskikt. Skivorna betecknas Typ A gipsskiva Typ H (gipsskiva med långsammare vattenupptagning) skiva med tillsatser i gipsmaterialet. Tillsatserna ger långsammare vattenupptagning. Skivan kan vara lämplig i tillämpningar där detta krävs för en förbättrad funktion. Skivorna betecknas Typ H1, H2 och H3 där siffran betyder olika grad av vattenupptagning gipsskiva Typ E (vindskyddsgipsskiva) skiva som tillverkats för att vara särskilt lämpliga som vindskyddsskiva. Skivan är inte avsedd att i dekorativt syfte beläggas eller dylikt. Skivorna är inte avsedda att vara permanent utsatta för väder och vind. Skivtypen har en långsammare vattenupptagning och krav på viss minsta genomsläpplighet för vattenånga. Skivorna betecknas Typ E gipsskiva Typ F (gipsskiva med högre kärnhållfasthet vid förhöjd temperatur) skiva med en framsida som är lämplig för beläggning med gipsputs eller ett dekorativt ytskikt. Skivan har sin kärna förstärkt med mineralfibrer och/eller andra tillsatser som ger en högre kärnhållfasthet vid förhöjd temperatur. Skivorna betecknas Typ F gipsskiva Typ P (gipsskiva som putsunderlag) skiva med en framsida som är avsedd för beläggning med gipsputs. Skivan kan vid tillverkningen ha getts en perforering. Skivorna betecknas Typ P.

11 Sida gipsskiva Typ D (gipsskiva med viss lägsta densitet) skiva med en garanterad lägsta densitet. Skivan har en framsida som är lämplig för beläggning med gipsputs eller ett dekorativt ytskikt. Med denna densitet får skivan förbättrad funktion i vissa användningar. Skivorna betecknas Typ D gipsskiva Typ R (gipsskiva med förhöjd böjhållfasthet) skiva för särskilda ändamål med förhöjd brotthållfasthet i såväl längd- som tvärriktningen. Skivornas framsida är lämplig för beläggning med gipsputs eller ett dekorativt ytskikt. Skivorna betecknas Typ R gipsskiva Typ I (gipsskiva med förhöjd ythårdhet) skiva med krav på högre ythårdhet. Skivorna är avsedda beläggas med lämpligt gipsputs eller dekorativt ytskikt. Skivorna betecknas Typ I. 3.3 Kantformer för gipsskivornas lång- och kortkanter Formen för de pappersklädda långkanterna hos en gipsskiva är antingen rak, fasad, försänkt, halvrund, rund eller utförd i en kombination av dessa (se exempel i figurerna 1 till 6). De pappersklädda långkanterna på skiva Typ P (skiva som putsunderlag) är raka eller runda. Kortkanterna hos en gipsskiva är i normalfallet raka. Förklaring 1 Framsida 2 Baksida Figur 1 Rak kant Förklaring 1 Framsida 2 Baksida Figur 2 Fasad kant