Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 090 Reinvestering av vattenledning i Nyberget... 2 Sbn 091 Verksamhetsinformation VA/Renhållning... 4 Sbn 092 Stöd för inventering av tillgänglighet i flerbostadshus... 5 Sbn 093 Riktlinjer för bryggor och andra anordningar... 6 Sbn 094 Uppföljning planer... 7 Sbn 095 Delegationsbeslut Miljö- och Byggärenden, tiden Sbn 096 Verksamhetsinformation Miljö och Bygg...12 Sbn 097 Ekonomi och Budgetuppföljning...13 Sbn 098 Redovisning av anläggningsregistret...14 Sbn 099 Begäran om klargörande av reglemente...15 Sbn 100 Förvaltningsinformation - Övergripande...17 Sbn 101 Inbjudan/kurser mm...18 Sbn 102 Övriga ärenden...19 Sbn 103 Ansökan om särskilt föreningsbidrag - Gustafs GOIF...20 Sbn 104 Medborgarförslag om skyltning och märkning av motionsspår i Djupdalarna Sbn 105 Medborgarförslag om latinska namn på träd...22 Sbn 106 Ansökan om skolskjuts...23 Sbn 107 Ansökan om skolskjuts...25 Sbn 108 Ansökan om skolskjuts...27 Sbn 109 Ansökan om skolskjuts...29 Sbn 110 Ansökan om skolskjuts...31 Sbn 111 Ansökan om skolskjuts...33 Sbn 112 Ansökan om skolskjuts...35 Sbn 113 Ansökan om skolskjuts...37 Sbn 114 Ansökan om skolskjuts...39 Sbn 115 Ansökan om skolskjuts...41 Sbn 116 Ansökan om skolskjuts...43 Sbn 117 Ansökan om skolskjuts...45 Sbn 118 Ansökan om skolskjuts...47 Sbn 119 Ansökan om skolskjuts...49 Sbn 120 Ansökan om skolskjuts...51 Sbn 121 Ansökan om skolskjuts...53

2 Sbn 122 Ansökan om skolskjuts...55 Sbn 123 Ansökan om skolskjuts...57 Sbn 124 Ansökan om skolskjuts...59 Sbn 125 Ansökan om skolskjuts...61 Sbn 126 Ansökan om skolskjuts...63 Sbn 127 Ansökan om skolskjuts...65 Sbn 128 Ansökan om skolskjuts...67 Sbn 129 Ansökan om skolskjuts...69 Sbn 130 Ansökan om skolskjuts...71 Sbn 131 Ansökan om skolskjuts...73 Sbn 132 Ansökan om skolskjuts...75 Sbn 133 Ansökan om skolskjuts...77 Sbn 134 Ansökan om skolskjuts...79 Sbn 135 Ansökan om skolskjuts...81 Sbn 136 Ansökan om skolskjuts...83 Sbn 137 Ansökan om skolskjuts...85 Sbn 138 Ansökan om skolskjuts...87 Sbn 139 Ansökan om skolskjuts...89 Sbn 140 Ansökan om skolskjuts...91 Sbn 141 Ansökan om skolskjuts...93 Sbn 142 Ansökan om skolskjuts...95 Sbn 143 Ansökan om skolskjuts...97 Sbn 144 Ansökan om skolskjuts...99 Sbn 145 Ansökan om skolskjuts Sbn 146 Ansökan om skolskjuts Sbn 147 Ansökan om skolskjuts Sbn 148 Ansökan om skolskjuts Sbn 149 Ansökan om skolskjuts Sbn 150 Ansökan om skolskjuts Sbn 151 Ansökan om skolskjuts Sbn 152 Ansökan om skolskjuts Sbn 153 Delegationsbeslut Gatu och Fastighetsärenden Sbn 154 Verksamhetsinformation Gatu och Fastighet

3 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Tekniska kontoren sammanträdesrum kl ande Lotta Bergstrand (FP) ordförande Kerstin Bäck (S) 1:e vice ordförande Marit Ragnarsson (C) 2:e vice ordförande Ulla Hjort (S) Håkan Karlsson (S) Inger Johansson (MP) Sven Frejd (C) Johan Fredriksson (M) Daniel Ericgörs (KD) Ej tjänstgörande - Övriga deltagare Else-May nsson sekreterare Kristina Mellberg tf förvaltningschef Bengt Wester kommunrevisor Dagney Hansson kommunrevisor Lennart Hinders kommunrevisor Anna Nygren VA-chef Petter Isacson tf miljö- och byggchef Christer Eriksson byggnadsinspektör 093 Ingela Örneholm förvaltningsekonom Thomas Geijer fastighetsplanerare Utses att justera Johan Fredriksson Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsnämndens expedition kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Else-May nsson Ordförande Lotta Bergstrand Justerande Johan Fredriksson ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsnämndens exp. Underskrift Else-May nsson

4 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 090 Dnr: BN Reinvestering av vattenledning i Nyberget Ärendebeskrivning Ledningsnätet för dricksvatten i delar av Nybergets verksamhetsområde för vatten är i dåligt skick och bör bytas ut. Det är också flera fastigheter som belastas av allmänna ledningar som är dragna över fastigheterna. För att skapa en bättre hantering av vattentjänsterna i området föreslås en nydragning av vattenledningarna enligt bilaga. Detta innebär att den största delen av ledningsnätet för aktuella fastigheter förläggs på andra sidan vägen jämfört med dagsläget och att tomterna närmast sjön förses med nya förbindelsepunkter i tomtgräns via borrning under vägen. Fastighetsägarna får därefter ansluta sig till vår förbindelsepunkt och i samband med detta utger kommunen en ersättning motsvarande kostnaden för deras nya servisledning. Därefter tas den gamla ledningen ur bruk. För att möjliggöra en bortkoppling av den gamla ledningen måste fastighetsägarna vara anslutna till den nya ledningen före för att ersättningen ska utgå. Förutsättningen för projektet är att strandskyddsdispens för arbetena beviljas. Ärendets handläggning Projekteringen görs i samarbete med Sweco Environment AB som också kommer att tillhandahålla en byggledare. Det kommer också att krävas dykarbeten för omkopplingsarbeten på sjöledningen. I övrigt sker arbetena i egen regi. Arbetsutskottet föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Uppdra år VA/Renhållningsenheten att i huvudsak utföra projektet enligt ovan när strandskyddsdispens och ev. övriga tillstånd har erhållits. 2. Uppdra åt VA/Renhållningschefen att hos Lantmäteriet söka servitut för föreslagen ledningsdragning. 3. Erbjuda fastighetsägarna på de berörda fastigheter som har en vattenanslutning idag (Nyberget 6:2, Nyberget 16:4, Nyberget 16:2 och Nyberget 53:1) en ersättning om 2000 kr per fastighet samt 500 kr/meter ledning från förbindelsepunkt till boningshus under förutsättning att VA/Renhållningsenheten har kunnat koppla in fastigheten på den nya ledningen senast Ersättningen utbetalas efter utförd inkoppling. Motivering av förslag till beslut Det har under de senaste åren varit flera läckor som inneburit grävarbeten på privat tomtmark. Detta är både en kostnad för VA-kollektivet och en belastning för berörda fastighetsägare. Det behövs därför en långsiktig lösning för vattenledningarna i området. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Uppdra år VA/Renhållningsenheten att i huvudsak utföra projektet enligt ovan när strandskyddsdispens och ev. övriga tillstånd har erhållits. 2. Uppdra åt VA/Renhållningschefen att hos Lantmäteriet söka servitut för föreslagen ledningsdragning samt göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Forts.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn Erbjuda fastighetsägarna på de berörda fastigheter som har en vattenanslutning idag (Nyberget 6:2, Nyberget 16:4, Nyberget 16:2 och Nyberget 53:1) en ersättning om 2000 kr per fastighet samt 500 kr/meter ledning från förbindelsepunkt till boningshus under förutsättning att VA/Renhållningsenheten har kunnat koppla in fastigheten på den nya ledningen senast Ersättningen utbetalas efter utförd inkoppling. Motivering till beslut Det har under de senaste åren varit flera läckor som inneburit grävarbeten på privat tomtmark. Detta är både en kostnad för VA-kollektivet och en belastning för berörda fastighetsägare. Det behövs därför en långsiktig lösning för vattenledningarna i området.

6 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 091 Verksamhetsinformation VA/Renhållning A. Projekt drift- och övervakningssystem VA. B. Skivfilter i Säters reningsverk. C. VA-samarbetsprojekt med kommunstyrelsen; Smedjebacken och Ludvika planerar också samarbete, möte har varit. D. VA-ingenjör på plats från 27 maj. Samhällsbyggnadsnämnden tackar Anna Nygren för informationen och lägger den till handlingarna.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 092 Dnr: BN Stöd för inventering av tillgänglighet i flerbostadshus Ärendebeskrivning Under 2014 och 2015 driver Boverket projektet Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus. Som en del i projektet har Boverket tagit fram informationsmaterial samt ett ekonomiskt stöd som går att söka. Arbetsutskottet föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Föreslå kommunstyrelsen att besluta om att söka stödet hos Boverket, 2. Nämndens rekommendation är att Säterbostäder är projektägare. Motivering av förslag till beslut Inventeringen är en övergripande fråga som främst berör Säterbostäder men till en liten del även Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden. Det bidraget som Boverket erbjuder går att söka för att utföra inventeringen Första steget är en Nulägesanalys där bostadsmarknaden och befintligt bestånd analyseras i ett sammarbete mellan de olika nämnderna, förvaltningarna och Säterbostäder. Nulägesanalysen är ett underlag för bidragsansökan och syftar till att ta fram mål och syfte med inventeringen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Föreslå kommunstyrelsen besluta om att söka stödet hos Boverket. 2. Nämndens rekommendation är att Säterbostäder är projektägare. Motivering till beslut Inventeringen är en övergripande fråga som främst berör Säterbostäder men till en liten del även Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden. Det bidraget som Boverket erbjuder går att söka för att utföra inventeringen Första steget är en Nulägesanalys där bostadsmarknaden och befintligt bestånd analyseras i ett sammarbete mellan de olika nämnderna, förvaltningarna och Säterbostäder. Nulägesanalysen är ett underlag för bidragsansökan och syftar till att ta fram mål och syfte med inventeringen. Delges kommunstyrelsen

8 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 093 Dnr: BN Riktlinjer för bryggor och andra anordningar Ärendebeskrivning Riktlinjer för bryggor och andra anordningar för Säters kommun. Ärendets handläggning Förvaltningen har tidigare fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för bryggor. Arbetsutskottet föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Anta riktlinjer för bryggor och andra anordningar. 2. Uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram informationsmaterial till allmänheten. Motivering av förslag till beslut Det har byggts ett stort antal privata enskilda bryggor utefter våra stränder och vattendrag. De flesta har byggts utan strandskyddsdispens. Det finns dessutom en stor efterfrågan på båtplatser i kommunen och därigenom många förfrågningar om att få bygga fler bryggor efter stränderna. Det finns därför ett stort behov av att ta fram riktlinjer som anger kommunens syn på hur våra stränder kan användas för båt- och friluftslivet utan att allmänhetens tillgång till stränderna försvåras. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Anta riktlinjer för bryggor och andra anordningar. 2. Uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram informationsmaterial till allmänheten. Motivering till beslut Det har byggts ett stort antal privata enskilda bryggor utefter våra stränder och vattendrag. De flesta har byggts utan strandskyddsdispens. Det finns dessutom en stor efterfrågan på båtplatser i kommunen och därigenom många förfrågningar om att få bygga fler bryggor efter stränderna. Det finns därför ett stort behov av att ta fram riktlinjer som anger kommunens syn på hur våra stränder kan användas för båt- och friluftslivet utan att allmänhetens tillgång till stränderna försvåras.

9 Bilaga till SBN protokoll Riktlinjer för Bryggor och andra anordningar SÄTERS KOMMUN Samhälsbyggnadsnämnden 1

10 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Allmänt Lagstiftning och andra styrdokument Allemansrätten Dina skyldigheter Tillstånd från markägaren Strandskydd Plan- och bygglag (2010:900) Vattenverksamhet Kommunens riktlinjer Vid anläggande av en brygga Vid anläggande av en större brygga (småbåtshamn) Andra anordningar i vattnet som kräver strandskyddsdispens Svajbojar Båthissar/Båtlyftar Bastuflottar som ligger förtöjda vid samma plats större delen av året Kollektorslangar för sjövärme Friluftsbad Bygglov från kommunen Anmälan till Länsstyrelsen

11 Bilaga till SBN protokoll Bakgrund och syfte Ett ökande båtliv och fler bryggor kommer att öka påfrestningarna på Säters värdefulla stränder och vatten. Det är viktigt att alla invånarna även fortsättningsvis kan ha god tillgång till strandområdena. Kommunen vill främja ett ansvarsfullt användande av stränderna för att säkra strandområdena både idag och för kommande generationer. Riktlinjerna bidrar till att Säters vattenområden utformas i enlighet med strandskyddsreglerna. Riktlinjerna ger också exempel på hur bryggor och andra anordningar bör uppföras. Genom riktlinjerna ska även allmänhetens rätt till tillträde till bryggorna säkerställas. Riktlinjerna grundar sig på reglerna i Miljöbalken och Plan- och bygglagen i ärenden som rör nyttjande av mark och vatten i strandnära områden. 2 Allmänt Syftet med dessa riktlinjer är att tydliggöra under vilka förutsättningar bryggor och andra anordningar ska få förekomma längs stränder och vattendrag i Säters kommun. Bryggor är ett naturligt inslag vid vattendrag och sjöar, som berikar friluftsliv och fritid. En brygga för enskilt bruk ska normalt inte vara dimensionerad för mer än enstaka fritidsbåtar. Anläggande av bryggor, pirar och liknande anordningar utmed stränderna är tillståndspliktiga åtgärder enligt Miljöbalken. Strandskyddsdispens krävs oftast även inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser. Om anordningen är av sådan storlek att den kan betecknas som småbåtshamn eller friluftsbad krävs även bygglov enligt bestämmelserna i Plan och bygglagen (2010:900). Denna sammanställning har gjorts för att på ett enkelt sätt visa hur du går till väga för att ansöka om plats för en mindre båtbrygga. Den beskriver vilka handlingar som behövs och vilka tillstånd som ska bifogas ansökan samt lite allmän information om vad som gäller t ex för allemansrätten, skyldigheter, skötseln av området mm. Det är viktigt är att alla handlingar och tillstånd är med när du ansöker till kommunen om att få bygga din brygga. Vid val av plats för brygga ska hänsyn tas så att allmänheten ska ha tillgång till stränderna och de goda livsvillkoren för djur- och växtlivet ska skyddas. 3 Lagstiftning och andra styrdokument 3.1 Allemansrätten Allemansrätten ger dig möjlighet att tillfälligt och hänsynsfullt vara på någon annans mark utan att fråga om lov. Du får gå över någon annans mark när du är ute i naturen. Du kan tillfälligt använda en brygga som ligger utanför en tomt. Om den som äger bryggan själv behöver använda bryggan måste du självklart flytta på dig. Tillfällig förtöjning är också tillåten vid brygga utanför tomtmark, om inte ägaren hindras i sin användning. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa inte förstöra. 1

12 3.2 Dina skyldigheter Det åligger bryggägaren att underhålla bryggan samt att hålla iordning runt bryggan. Bryggägaren får dock inte avverka eller på annat sätt undanröja träd och buskar utan markägarens tillstånd. Det är inte heller tillåtet att gräva och förändra marken ej heller att bygga. En brygga kan även överlåtas till ny ägare, vilket då ska meddelas till kommunen snarast. 3.3 Tillstånd från markägaren Om bryggan byggs på privat eller kommunens mark ska det finnas ett skriftligt medgivande/avtal från den markägaren i ansökan. 3.4 Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna har tillkommit för att trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen, upp på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen har möjlighet att i enskilda fall utöka strandskyddsområdet till högst 300 meter, vilket har skett kring Dalkarlen, där strandskyddsområdet på land varierar mellan 100 och ca 200 meter runt sjön. Faller 31 december Efter det gäller 100 m. Inom strandskyddsområde är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader eller göra förberedelser för bebyggelse, ändra byggnader eller byggnaders användning eller utföra andra åtgärder som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda området. Allmänheten ska ha tillgång till stränderna och de goda livsvillkoren för djur- och växtlivet ska skyddas. 3.5 Plan- och bygglag (2010:900) I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 3.6 Vattenverksamhet Enligt förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. 19 gäller att en vattenverksamhet inte får påbörjas innan den har anmälts till Länsstyrelsen. Det gäller vid uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag. Det gäller även grävning och schaktning eller liknande åtgärd i vattendrag. En anmälan ska göras skriftligt och innehålla de uppgifter, ritningar, kartor, tekniska beskrivningar och den miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap miljöbalken som behövs för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma verksamhetens art, omfattning och påverkan på miljön och närliggande fastigheter. Mer information om detta finns på Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen sänder en kopia på din anmälan till kommunen. 4 Kommunens riktlinjer Inom det strandskyddade området är det förbjudet att uppföra nya byggnader och det är förbjudet att ändra byggnaders användningssätt samt att utföra grävningsarbeten eller utföra något som gör det svårare för allmänheten att beträda ett område (exempelvis bryggor, staket, gräsmattor, förbudsskyltar, vägar, parkeringsplatser m.m.). Det är dessutom förbjudet enligt strandskyddslagen att utföra en åtgärd som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur och växtarter. 2

13 Alla bryggor som anläggs inom ett strandskyddsområde är dispenspliktiga. Även att lägga ut bojar kan vara dispenspliktig åtgärd. Vid en allmän badplats kan det finnas skäl att anlägga en badbrygga och därför vara lättare att få en strandskyddsdispens. Om du planerar att anlägga en brygga inom strandskyddsområde måste kommunen kontaktas för ett samråd kring strandskyddet när du fått beslut om vattenverksamhet från Länsstyrelsen. Kommunen gör då en bedömning om det är tillräckligt med ett samråd eller om en formell strandskyddsdispens behövs. Bestämmelser om strandskydd finns i 7 kap. i miljöbalken 13 och framåt. Hänsyn ska tas till växter och häckningsplatser för fåglar. 4.1 Vid anläggande av en brygga Vid anläggande av en brygga, ska följande handlingar sändas till kommunen: Ansökan om Strandskyddsdispens (krävs om bryggan ska byggas inom strandskyddat område) Tillstånd/avtal från markägaren Enkel ritning på hur bryggan ska byggas Enkel karta på var bryggan ska ligga I vissa fall anmälan om vattenverksamhet (enligt förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.) Den som ansvarar för bryggan ser till att bryggan med tillhörande anordningar är utformade på ett sådant sätt, samt hålls i sådant skick, att de inte förorsakar olyckor eller andra skador. 4.2 Vid anläggande av en större brygga (småbåtshamn) Vid anläggande av en större brygga (småbåtshamn) krävs även bygglov. Då ska följande handlingar sändas till kommunen: Ansökan om Strandskyddsdispens (krävs om bryggan ska byggas inom strandskyddat område) Tillstånd och avtal med markägaren Förenklad nybyggnadskarta Ansökan om bygglov, planritning 1:100 med sektion av brygga samt materialbeskrivning Anmälan om vattenverksamhet (enligt förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.) Det är lämpligt att flera personer går ihop och bildar en förening som ansvarar för en gemensam brygga. I vart fall ska det utöver den bryggrättsansvarige, finnas flera ansvariga personer tecknade för varje brygga. Detta underlättar möjligheten för kommunen att komma i kontakt med en ansvarig person om någon åtgärd på eller vid bryggan behöver utföras. Föreningsbryggor bör utformas som flytbryggor och vara öppna och tillgängliga för allmänheten. Livboj ska finnas i anslutning till bryggorna. 4.3 Andra anordningar i vattnet som kräver strandskyddsdispens Svajbojar Strandskyddsdispens krävs alltid för svajbojar inom 100 meter från stranden. Om bojen ligger inom kommunalt vattenområde ska tillstånd och avtal med markägaren skrivas. 3

14 4.3.2 Båthissar/Båtlyftar Strandskyddsdispens krävs i regel alltid för större anordningar, men mindre båthissar som fästs på tillåten brygga och där ingen del av konstruktionen påverkar bottenmiljön kan vara undantagna Byggnader på flottar/bastuflottar som ligger förtöjda vid samma plats större delen av året. En bastuflotte som inte är permanent anlagd kräver inget bygglov, då den liksom en båt förflyttas och inte har en fast placering. Om den däremot ligger permanent förtöjd krävs strandskyddsdispens och bygglov Kollektorslangar för sjövärme Kommunen har hittills nekat strandskyddsdispens för kollektorslangar i insjöar, på grund av negativ påverkan på växt- och djurlivet och svårigheter att ankra och underhålla sjön Friluftsbad Strandskyddsdispens krävs för friluftsbad och det krävs även bygglov samt eventuellt även anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. 4.4 Bygglov från kommunen Större bryggor bör endast tillåtas om syfte är att främja det allmänna båt- och friluftslivet. Viktigt att dessa är tillgängliga även för personer med nedsatt rörlighet. Ansökan ska innehålla ifylld ansökningsblankett om strandskyddsdispens och bygglov. Tillstånd/avtal från fastighetsägaren ska bifogas. Läget ska redovisas på en förenklad nybyggnadskarta (beställs på samhällsbyggnadsförvaltningen). Utformning ska visas med planritning och sektion av bryggan i skala 1:100 samt materialbeskrivning. Strandzonen är på flera ställen utsatt för erosion. Förstärkning av strandlinjen kan fordra strandskyddsdispens. Om åtgärden medför schaktningar eller fyllningar, d v s ändring av markens höjdläge krävs även marklov. Tänk på att en anlagd brygga/altan på privat tomt som går ned till vattnet kan, om den blir för dominant, komma att räknas in i byggnadsarean, d v s byggrätten för fastigheten. Vid prövning av ärenden som kräver både strandskyddsdispens och bygg- eller marklov är det i första hand strandskyddsbestämmelserna som avgör om en åtgärd kan tillåtas. Om strandskyddsdispens inte kan medges, kan följaktligen heller inte bygglov eller marklov beviljas. Hänsyn ska tas till växter och häckningsplatser för fåglar. 4.5 Anmälan till Länsstyrelsen Att uppföra anläggningar i ett vattenområde definieras som Vattenverksamheter kan kräva tillstånd från miljödomstolen, men ofta krävs det bara en anmälan till Länsstyrelsen. Du bör därför kontakta Länsstyrelsen innan du bygger i vattnet. Vattenverksamhet kan t.ex. vara pålning, muddring, dikning, rensning, byggande av pirar och vissa bryggor, utfyllnad av tomt eller badstrand. Läs mer på Länsstyrelsens webbplats. Gäller ansökan om dispens för strandskydd i ett naturreservat ska ansökan ske till Länsstyrelsen och inte till kommunen. 4

15 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 094 Uppföljning planer A. Information från möte om Bispbergs områdesbestämmelser. 14 st fastighetsägare kallade till möte den 19 maj för information om förslag på bevarandegrader. Arbetsgruppen jobbar vidare. B. Detaljplan för Biogasanläggning. Ca 50 yttranden kommit in, kommer att sammanställas av en arkitekt. C. Övriga planer ligger på is i väntan på ny arkitekt. _

16 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 095 Delegationsbeslut Miljö- och Byggärenden, tiden Miljöärenden Risshyttan 24:2 X Bekräftelse av anmälan samt föreläggande om försiktighetsåtgärder för införande av avloppsanläggning (BDT) Österby 30:4 Kvarnfors lantbruk om avgift för handläggning av köldmedierapport Skedvi kyrkby 27:3 X om avgift för handläggning av köldmedierapport Våbäck 34:4 Burns lantbruk om avgift för handläggning av köldmedierapport Orrsta 8:5 X om avgift för handläggning av köldmedierapport Övre Heden 5:19 Samhall AB Besut att avregistrera verksamheten som livsmedelsverksamhet Storhaga 16:1 Miagu Mat AB om avgift för handläggning av köldmedierapport Enbacka 19:59 X Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Skönvik 1:9 Säters Golfklubb om skyddsåtgärder med anledning av anmälan enligt miljöbalken Droppen 2 X Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Forts. C.S Å.M Å.M Å.M Å.M E.J Å.M S.J Å.M S.J

17 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn Fågelsången 4 Öhlinska villan om inplacering i riskklass och fast årlig avgift för livsmedelskontroll Solvarbo 56:4 X om tillstånd för spridning bekämpningsmedel inom yttre skyddsområde Ylva 5 X Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Norrby 18:2 X Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Solvarbo 16:5 X Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. E.J Å.M S.J S.J S.J Byggärenden Fyrken 2 Moströms i Säter AB Uppsättning av skyltanordning Fyrken 2 Moströms i Säter AB Marklov för anläggande av parkeringsplats Mora 71:1 X Nybyggnad av C.E pergola med tegeltak Planeten 1 X Tillbyggnad av garage. C.E Orkanen 4 X Tillbyggnad av D.W enbostadshus Säter 5:4 X Tillbyggnad av enbostadshus. Forts. D.W C.E C.E

18 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn Ryggen 1:1 Falu Elnät AB Nybyggnad av transformatorstation - Strandskyddsdispens Ryggen 1:1 Falu Elnät AB Nybyggnad av transformatorstation - Strandskyddsdispens Bispbergshyttan 13:2 Falu Elnät AB Nybyggnad av transformatorstation - Strandskyddsdispens Hälsan 4 X Marklov för nedtagning /fällning av träd inom områdesbestämmelser Morkullan 2 Statoil Fuel & Retail Sverige AB Byte av skyltar, ny utformning Gruvriset 7:10 X Tillbyggnad av enbostadshus Enbacka 19:12 X Tillbyggnad av enbostadshus, förlängning av garage-tak samt ombyggnad / ändring av garagetak från pulpet- till sadeltak Skenshyttan 16:11 X Tillbyggnad av fritidshus med inglasat uterum Risshyttan 24:2 X Tillbyggnad av fritidshus samt rivning av befintlig byggnad Bispbergshyttan 64:1 X Tillbyggnad av enbostadshus Jumbo 3 X Om- och tillbyggnad av veranda/balkong, enbostadshus Källarbo 1:25 X Tillbyggnad av fritidshus Mora 13:54 X Tillbyggnad av enbostadshus i grupp med takad uteplats Yttersätra 2:4 X Nybyggnad av carport - Strandskyddsdispens samt rivning av befintlig carport. C.E C.E C.E D.W C.E D.W D.W C.E C.E C.E D.W D.W C.E C.E Forts.

19 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn Ylva 5 X Tillbyggnad av enbostadshus med garage, samt rivning av befintligt garage Oraklet 8 X Ombyggnad/Ändrad avnvändning av fd lokal till lägenhet Mora 65:1 X Tillbyggnad av enbostadshus Dalkarlsnäs 2:15 X Nybyggnad av enbostadshus Förhandsbesked Lisselhaga 4:10 X Nybyggnad av garage. C.E Boet 1 X Tillbyggnad av enbostadshus med takat/inglasat uterum. C.E Våbäck 50:2 X Tillbyggnad av fritidshus Ulvshyttan 7:2 Dala Elnät AB Nybyggnad av transformatorstation, utbyte/rivning av befintlig Enbacka 1:32 Dala Elnät AB Nybyggnad av transformatorstation, utbyte/rivning av befintlig byggnad. D.W C.E C.E D.W C.E D.W C.E Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i protokoll av , 095.

20 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 096 Verksamhetsinformation Miljö och Bygg A. Nyckeltal Miljö. B. Påbörjad inventering av enskilda avlopp söder om Dalälven. C. Kvällsöppet på Bygg. D. Länsstyrelsens beslut om avslag på överklagande gällande beviljat förhandsbesked för nybyggnad av två fritidshus på fastigheten Kråkmyra 3:10. Samhällsbyggnadsnämnden tackar Petter Isacson för informationen och lägger den till handlingarna.

21 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 097 Ekonomi och Budgetuppföljning Förvaltningsekonom Ingela Örneholm och tf förvaltningschef Kristina Mellberg redovisar budgetutfall för april månad. Samhällsbyggnadsnämnden tackar för redovisningen och lägger den till handlingarna. _

22 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 098 Dnr: BN Redovisning av anläggningsregistret Ärendebeskrivning En skrivelse har inkommit från Marit Ragnarsson (C) rörande redovisning av anläggningsregister. I skrivelsen begärs att Centerpartiet får ta del av kommunens anläggningsregister med avskrivningstider och kapitalkostnader för de objekt som samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för. Syftet är att få bättre koll på ekonomin för de anläggningar nämnden ansvarar för. Ärendets handläggning Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade Sbn Au 037 återremittera ärendet till förvaltningen. Förvaltningen har tagit fram rapport om anläggningsregister vilket redovisades för arbetsutskottet Arbetsutskottet föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Nämnden tackar för redovisningen och lägger det till handlingarna. Marit Ragnarsson (c) yrkar på att en graf tas fram och får en samlad bild av investeringskostnad och kapitalkostnader under gångna åren. Ordförande ställer det mot arbetsskottets förslag, vilket blev nämndens beslut. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Nämnden tackar för redovisningen och lägger det till handlingarna.

23 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 099 Dnr: BN Begäran om klargörande av reglemente Ärendebeskrivning Marit Ragnarsson har vid samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts möte väckt frågan om oklarheter i ansvarsfördelning mellan Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden gällande skogsmark och kollektivtrafik. Marit Ragnarssons begäran: I nu gällande reglemente anges att Kommunstyrelsen har ansvar för att förvalta kommunens råmark inklusive skogsmark. Enligt min mening har Samhällsbyggnadsnämnden detta ansvar. I nu gällande reglemente anges att Kommunstyrelsen har uppgiften att underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom. Det ansvaret ligger i så fall mycket nära det ansvar som Samhällsbyggnadsnämnden har och det bör klargöras vad som avses. I nuvarande reglemente står inget om vilken nämnd som har ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessa frågor är för viktiga för att inte i klartext uttryckas i delegationsordningen och samhällsbyggnadsnämnden bör därför begära av kommunstyrelsen att klargöra reglementet på dessa punkter. Ärendets handläggning Övrig fråga lämnades in till SBNAu Frågan bereds i arbetsutskottet Frågan hanteras vid Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsutskottet föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige göra ett klargörande vad respektive nämnd ska ansvara för och eventuellt revidera huvudreglementet för kommunstyrelsen och nämnder i Säters kommun. Motivering av förslag till beslut I nuvarande reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden ska denna förvalta kommunens råmark inklusive skogsmark. Kommunstyrelsen skall uppmärksamt följa förvaltning av kommunens råmark inklusive skogsmark samt underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom ur ett ekonomiskt förvaltningsperspektiv. I Samhällsbyggnadsnämnden reglemente om trafik ska nämnden verka för en tillfredställande trafikförsörjning. Kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa trafikpolitiken och verka för en tillfredställande trafikförsörjning. Reglementet för kommunstyrelsen är svårtolkat och ett klargörande för respektive punkt bör göras. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige göra ett klargörande vad respektive nämnd ska ansvara för och eventuellt revidera huvudreglementet för kommunstyrelsen och nämnder i Säters kommun. Forts.

24 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 099 Motivering till beslut I nuvarande reglemente för Samhällsbyggnadsnämnden ska denna förvalta kommunens råmark inklusive skogsmark. Kommunstyrelsen skall uppmärksamt följa förvaltning av kommunens råmark inklusive skogsmark samt underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom ur ett ekonomiskt förvaltningsperspektiv. I Samhällsbyggnadsnämndens reglemente om trafik ska nämnden verka för en tillfredställande trafikförsörjning. Kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa trafikpolitiken och verka för en tillfredställande trafikförsörjning. Reglementet för kommunstyrelsen är svårtolkat och ett klargörande för respektive punkt bör göras. Delges kommunstyrelsen

25 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 100 Förvaltningsinformation - Övergripande A. Städdag i Säterdalen 15 maj. B. Möte med polisen om tillstånd. C. Möte med Dala Energi om laddningsstolpar för elbilar. Samhällsbyggnadsnämnden tackar Kristina Mellberg för informationen och lägger den till handlingarna.

26 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 101 Inbjudan/kurser mm Inkomna kurser och inbjudan tiden _ Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anmäla Sven Frejd till kursen Hållbara byggnader.

27 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 102 Övriga ärenden 1. Uppdra till förvaltningen att reparera fundamentet vid Smedrondellen. Lotta Bergstrand (fp) vill ge förvaltningen omedelbart uppdrag att beställa reparation av detta skyndsamt. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ställt förslag. 2. Yttrande till Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Dalarna Ärendebeskrivning Dnr: BN En remiss har inkommit från Region Dalarna rörande Regionalt trafikförsörjningsprogram. Programmet har till syfte att staka ut vägen för kollektivtrafiken i länet på under perioden Ärendets handläggning Remiss inkommen till Säters kommun från Region Dalarna Remiss inkommen till Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen yttra sig enligt ställt förslag. Motivering till beslut Programmet är av strategisk art och stakar ut den långsiktiga vägen för kollektivtrafiken i Dalarnas län. Programmet är omfattande och väl genomarbetat, yttrandet innehåller vissa allmänna synpunkter som Regionen bör ta i beaktande. Delges kommunstyrelsen

28 Bilaga till SBN protokoll p. 2 Säter den 15 maj 2014 Yttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram Diarienummer: KS Inledning Säters kommun har tagit del av inkommen remiss rörande Regionalt Trafikförsörjningsprogram , författat av Region Dalarna. Generella synpunkter Rent generellt upplever Säters kommun programmet som väl formulerat och genomfört. Fokus ligger på framtida marknadsandelar och utveckling av kollektivtrafiken i länet. Region Dalarna ser ett behov av att kollektivtrafiken fortsätter att utvecklas för att regionen skall kunna fortsätta utvecklas. Oavsett om det gäller pendlingsresor eller möjligheten att föra in och ut gods ur länet. Säters kommun instämmer i denna bild, kollektivtrafiken kommer att vara viktig för framtidens resor. Samtidigt är Dalarna ett glest befolkat län varför utmaningarna i att öka kollektivtrafikens marknadsandelar är stora. Säters kommun vill framföra följande generella synpunkter som är viktiga för kommunen. Trafikförsörjningsprogrammet visar ett tydligt fokus på stråktrafiken. Det är viktigt att detta ej leder till en utarmning av kollektivtrafiken i övriga delar av länet. Det är mycket viktigt att befolkningen kan ta sig in till bytespunkter utmed stomlinjerna på ett bra sätt. Programmet redogör för vikten av just detta och detaljarbetet måste fortsätta i kollektivtrafikplanerna. Tyvärr finns i Säters kommun exempel på när detta inte fungerar som det ska. I framtagandet av trafiken 2014 saknas det idag bytespunkt i Gustafs vilket är mycket allvarligt då Gustafs är en viktig pendlingsort i Säters kommun. Dessutom finns anknytningar vidare mot ex. Stora Skedvi från Gustafs. Säters kommun förväntar sig att detta problem löses av Regionen, Dala Trafik och Trafikverket, på såväl kort som lång sikt. I programmet redogörs det för ett hela resan -perspektiv och ett antal delmål anges. Som exempel kan nämnas att gång- och cykelvägar ska anordnas inom 3 km från resecentrum. Säters kommun anser att Regionen missar en mycket viktig punkt, möjligheten att kunna ta med sig cykeln på såväl tåg som buss. Resekedjan där cykel kombineras med kollektivtrafik är mycket viktig och är troligen en framgångsfaktor i arbetet med att öka det kollektiva resandet. Ofta finns behov av en kompletterande resa både till och från Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

29 Bilaga till SBN protokoll p. 2 Säter den 15 maj 2014 buss/tåg. Här spelar cykeln en mycket viktig roll. Säters kommun föreslår därför att Regionen kompletterar med ett mål som rör möjligheten att ta med sig cykeln på bussen/tåget. Region Dalarna sätter upp mål för hur kollektivtrafiken skall förändra sina utsläpp. Här anges som mål år 2020 medan jämförelseår är Med tanke på att planen fastställs 2014 kan valen av år tyckas något märkliga. En stor del av perioden har redan förflutit och det är bara 5 år kvar till mål året. Minskningen med 20 % är svår att relatera till då det inte framgår vad som skett sedan Säters kommun önskar en förklaring till val av period och mål, det är viktigt att utsläppsmålet är skarpt så att kollektivtrafiken kan bidra till minskningar av utsläpp. Säters kommun önskar även en redovisning av föregående års utsläppsnivåer för att kunna utläsa trender och bedöma om målen är tillräckligt skarpa. Utsläppsmålet bör också relateras till personkilometer och inte till antal resenärer. Standarden på fordonen är mycket viktig för att resenärer ska se kollektivtrafiken som ett attraktivt trafikslag. Många bussar håller idag en alldeles för låg standard och det är viktigt att detta utvecklas med resenären i fokus. Möjligheten till arbete på resan är också viktigt för att fånga pendlingstrafik. Fördelen med kollektivtrafiken gentemot bilen är att tiden går att använda till nyttiga saker. Säters kommun önskar att trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med krav kring standard på fordon och dess utrustning. En stor andel av resenärerna i vår kollektivtrafik är barn och ungdomar som reser till och från utbildning. Trafikförsörjningsprogrammet hanterar inte denna grupp resenärer i någon större utsträckning. Säters kommun önskar att trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med mål och resonemang kring hur kollektivtrafiken ska stötta denna grupp resenärer på bästa sätt. Frågeställningar från Regionen Regionen har i sin remiss utryckt en önskan om att varje remissinstans svarar på två frågor. Dessa är: 1. Kan förslaget till Regionalt trafikförsörjningsprogram utgöra en stabil grund för kommande arbete med att utveckla kollektivtrafiken. 2. Är målbilden Vi ska tillräckligt modern och utmanande för att ange riktningen i det kommande arbetet. Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

30 Bilaga till SBN protokoll p. 2 Säter den 15 maj 2014 Säters kommun har följande syn på ovanstående frågeställningar: 1. Förslaget upplevs gediget och genomarbetat. Ett antal målbilder och delmål presenteras. Upplevelsen är att dessa pekar framåt på ett för kollektivtrafiken utvecklande sätt. En av framgångsfaktorerna är att låta dessa målbilder genomsyra hela verksamheten, målbilderna måste överföras på Dala Trafik så att Regionen och bolaget har samma bild av framtiden och vägen dit. Kollektivtrafikförsörjningsplanerna kommer vara viktiga dokument 2. Målet är något vagt formulerat, vilken form av nytta avses exempelvis? Bör det vara största samhällsekonomiska nytta? Läses målet tillsammans med delmålen blir det dock tydligt att det handlar om att resemöjligheter med främst regioncentra som målpunkt. Bilden är att detta speglar resandemönstren, som presenteras i exempelvis figuren över Bruttopendling på sidan 13, väl. Yttrandet författat av: Mikael Spjut Gatu- och Fastighetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen, Säters kommun Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

31 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 103 Dnr: BN Ansökan om särskilt föreningsbidrag - Gustafs GOIF Ärendebeskrivning Gustafs GOIF ansöker om resebidrag med kr. Damlaget spelar åter igen i div 1 och har hamnat i en serie med mycket långa resor. Föreningen har en resebudget för laget på kr för säsongen Verksamhetsberättelse för 2013 har bifogats ansökan. Arbetsutskottet föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta: Tillstyrka ett särskilt föreningsbidrag på kr till Gustafs GOIF för extra resekostnader. Motivering av förslag till beslut Föreningar i Säters kommun har tidigare erhållit extra bidrag till fördyrade resekostnader när t.ex. lag har spelat i högre divisioner och fått långa resvägar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: Tillstyrka ett särskilt föreningsbidrag på kr till Gustafs GOIF för extra resekostnader. Motivering till beslut Föreningar i Säters kommun har tidigare erhållit extra bidrag till fördyrade resekostnader när t.ex. lag har spelat i högre divisioner och fått långa resvägar. Delges föreningen

32 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 104 Dnr: BN , KA 14/060 Medborgarförslag om skyltning och märkning av motionsspår i Djupdalarna. Sökande Medborgarförslag från Andreas Hjulström. Ärendebeskrivning Andreas Hjulström har inlämnat ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om att tillverka en ny skylt till motionsspåren i Djupdalarna pga. att skylten är i mycket dåligt skick. Förslagsställaren tycker också att bansträckningen bör märkas ut tydligare. För röjning av spår och spårmärkning har kommunen sedan många år tillbaka en överenskommelse med föreningar att sköta mot ersättning enligt bidragsbestämmelserna. Säters IF friidrottsförening har vidtalats om att förbättra spåren i Djupdalarna och har accepterat att göra detta Ärendets handläggning Kommunfullmäktige har hänskjutit medborgarförslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Arbetsutskottet beslutar föreslå samhällsbyggnadsnämnden besluta: 1. Bifalla medborgarförslaget. Motivering av förslag till beslut Motionsspåren i Djupdalarna används mycket frekvent och behovet av märkning och skyltning av spåren är stort. Förslagsställaren har inbjudits att delta på dagens möte men har avböjt. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Bifalla medborgarförslaget. Motivering till beslut Motionsspåren i Djupdalarna används mycket frekvent och behovet av märkning och skyltning av spåren är stort. Delges förslagsställaren.

33 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 105 Dnr: BN Medborgarförslag om latinska namn på träd Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om att framtagande av skyltar med svenska och latinska namn på träd lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Margit Rung Larsson och Sven-Åke Karlsson, Säter Medborgarnas förslag: Med trädvårdsplanen som grund och i lämplig omfattning, ta fram skyltar med respektive träds svenska och latinska namn. Respektive skylt bör vara utformad i beständigt material och placeras invid trädets fot Remiss Medborgarförslaget remitterades vid Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde till Barn- och utbildningsnämnden och Kulturnämnden för att inhämta deras syn på frågan. Inga svar eller kommentarer har inkommit. Samhällsbyggnadsförvaltningens syn: Förslaget om att märka upp Säters träd utifrån art är intressant. Frågan har varit uppe för diskussion tidigare och det går att konstatera att vi i Säter har en rik fauna av träd vilket troligen går gemene man förbi. Ett projekt med att märka upp träd skulle kunna öka medborgarnas medvetandegrad men även fungera som undervisningsmaterial i skolorna. Kunskapen att genomföra uppmärkningen finns inom förvaltningen hos Miljö- och Byggenheten varför ansvaret för utredning och förslag bör ligga här. Själva utförandet kan genomföras av Gatu- och Fastighetsenheten. Arbetet kan lämpligen genomföras inom ordinarie verksamhet under 2015 i form av ett projektarbete. Ärendets handläggning Medborgarförslag inlämnas till Kommunstyrelsen, beslut togs att hänskjuta förslaget till Samhällsbyggnadsförvaltningen för beslut Medborgarförslag bereds i Samhällsbyggnadsnämnden där beslut tas om att remittera förslaget till Barn- och utbildningsnämnden samt Kulturnämnden i Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsutskottet föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden besluta: Bifalla medborgarförslaget. Uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda och genomföra skyltning på lämpligt sätt. Arbetet ska inrymmas i ordinarie verksamhet. Förslagsställarna har inbjudits att delta på dagens möte men har avböjt. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Bifalla medborgarförslaget. 2. Uppdra till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda och genomföra skyltning på lämpligt sätt. Arbetet ska inrymmas i ordinarie verksamhet. Delges förslagsställarna

34 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 106 Dnr: BN Ansökan om skolskjuts Ärendebeskrivning Ansökan om skolskjuts läsåret 2014/2015 för grundskola i kommunen. Ärendets handläggning Ansökan inkom Förvaltningens förslag till beslut är att avslå ansökan. Arbetsutskottet föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta: Ordförande yrkar att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att avslå ansökan om skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts. Ordförande finner efter proposition att ansökan ska avslås. Motivering av förslag till beslut Den aktuella skolvägen anses trafiksäker med tanke på den låga hastighetsbegränsningen och gatumiljön i övrigt, varför trafiksäkerheten ej är ett skäl till skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts tills gång- och cykelväg gjort. sgång Omröstning begärs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner följande beslutsgång -röst för avslag på ansökan enligt arbetsutskottets förslag. -röst för Marit Ragnarssons yrkande. Omröstning Lotta Bergstrand (FP) Kerstin Bäck (S) Marit Ragnarsson (C) Sven Frejd (C) Håkan Karlsson (S) Ulla Hjort (S) Johan Fredriksson (M) Daniel Ericgörs (KD) Inger Johansson (MP) Ordförande finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Forts.

35 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 106 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: Motivering till beslut Den aktuella skolvägen anses trafiksäker med tanke på den låga hastighetsbegränsningen och gatumiljön i övrigt, varför trafiksäkerheten ej är ett skäl till skolskjuts. Delges sökande. Ang. överklagan Se bilaga

36 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 107 Dnr: BN Ansökan om skolskjuts Ärendebeskrivning Ansökan om skolskjuts för läsåret 2014/2015 för grundskola inom kommunen. Ärendets handläggning Ansökan inkom Förvaltningens förslag till beslut är att avslå ansökan. Arbetsutskottet föreslår Samhällsbyggnadsnämnden besluta: Ordförande yrkar att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att avslå ansökan om skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts. Ordförande finner efter proposition att ansökan ska avslås. Motivering av förslag till beslut Den aktuella skolvägen anses trafiksäker med tanke på den låga hastighetsbegränsningen och gatumiljön i övrigt, varför trafiksäkerheten ej är ett skäl till skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts tills gång- och cykelväg gjort. sgång Omröstning begärs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner följande beslutsgång -röst för avslag på ansökan enligt arbetsutskottets förslag. -röst för Marit Ragnarssons yrkande. Omröstning Lotta Bergstrand (FP) Kerstin Bäck (S) Marit Ragnarsson (C) Sven Frejd (C) Håkan Karlsson (S) Ulla Hjort (S) Johan Fredriksson (M) Daniel Ericgörs (KD) Inger Johansson (MP) Ordförande finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Forts.

37 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 107 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: Motivering av förslag till beslut Den aktuella skolvägen anses trafiksäker med tanke på den låga hastighetsbegränsningen och gatumiljön i övrigt, varför trafiksäkerheten ej är ett skäl till skolskjuts. Delges sökande. Ang. överklagan Se bilaga

38 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 108 Dnr: BN Ansökan om skolskjuts Ärendebeskrivning Ansökan om skolskjuts för läsåret 2014/2015 för grundskola inom kommunen. Ärendets handläggning Ansökan inkom Förvaltningens förslag till beslut är att avslå ansökan. Arbetsutskottet föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta: Ordförande yrkar att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att avslå ansökan om skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts. Ordförande finner efter proposition att ansökan ska avslås. Motivering av förslag till beslut Den aktuella skolvägen anses trafiksäker med tanke på den låga hastighetsbegränsningen och gatumiljön i övrigt, varför trafiksäkerheten ej är ett skäl till skolskjuts. Marit Ragnarsson yrkar att samhällsbyggnadsnämnden beviljar ansökan om skolskjuts tills gång- och cykelväg gjort. sgång Omröstning begärs. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner följande beslutsgång -röst för avslag på ansökan enligt arbetsutskottets förslag. -röst för Marit Ragnarssons yrkande. Omröstning Lotta Bergstrand (FP) Kerstin Bäck (S) Marit Ragnarsson (C) Sven Frejd (C) Håkan Karlsson (S) Ulla Hjort (S) Johan Fredriksson (M) Daniel Ericgörs (KD) Inger Johansson (MP) Ordförande finner att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Forts.