Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs"

Transkript

1 Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs Författare: Catarina Jörhov Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Hur företagshälsovårdens rekommendationer i samband med hälsokontroller på gruppnivå efterlevs Författare: Catarina Jörhov Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Lund Oktober 2004 Abstrakt Syftet med studien var främst att ta reda på om företagen följer de åtgärdsförslag som framkommer i rapporten efter att personalen varit på hälsoundersökning, men även att undersöka om det fanns skillnader i antalet åtgärder efter två typer av hälsoundersökningar. Studien syftade också till att få kundernas åsikter om hur företagshälsovården kan bli bättre. Strukturerade intervjuer har gjorts med beställaren av rapport på sexton företag. Åtta som begärt rapport efter livsstilsinriktad hälsoundersökning och åtta som beställt rapport efter arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Resultatet visar att företagen i hög grad följde åtgärdsförslagen och ordnade aktiviteter för sin personal. Främst personalvårdande- och friskvårdande aktiviteter. Det fanns endast marginella skillnader i antal och typ av åtgärder efter de två olika hälsoundersökningarna. Flera viktiga synpunkter har framkommit från företagen på vilket sätt företagshälsovården skulle kunna bli bättre. Nyckelord Arbetsliv, hälsa, företag, arbetsmiljö, personalvård, friskvård. Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

3 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Metod... 5 Urval... 5 Instrument... 6 Genomförande... 6 Etisk avvägning... 6 Resultat... 6 Diskussion...14 Metoddiskussion...14 Resultatdiskussion...15 Referenser...18 Bilaga

4 Introduktion och bakgrund Flera undersökningar har gjorts om hur sjukvården kan bli bättre på att förmå patienten att ändra sina levnadsvanor. Några få exempel på böcker och artiklar i ämnet är Arborelius E, Bremberg S 1992 (2). Gatherer A, Parfit J, Porter E, Vessey M, 1979 (4). I boken Varför gör de inte som vi säger? av Elisabeth Arborelius (1996) (3) beskrivs problemet som sjukvårdens personal anser sig ha med att få patienterna att ändra sin livsstil vad gäller till exempel övervikt och rökning. Arborelius sammanfattar ett flertal studier gjorda i ämnet och drar slutsatsen att det inte bara handlar om kunskap. Människor vet oftast att det är skadligt att röka men röker i alla fall. I boken framhålls att ett patientcentrerat förhållningssätt där sköterskan/läkaren frågar efter patientens synpunkter oftare leder till livsstilsförändring. Motsatsen är ett sköterske/läkarecentrerat förhållningssätt där patienten styrs mot målet genom att uppmanas att ändra sin livsstil. Vidare handlar boken om hur det förändrade beteendet ska vidmakthållas. Att redan från början när strategin för förändringen diskuteras ska högrisksituationer tas upp. Patienten är då förberedd på hur han/hon ska tackla frestelser och därigenom minskar risken för återfall. Ovanstående handlar om problem på individnivå. Liknande problem finns sannolikt också på organisationsnivå. Därför är det intressant att undersöka huruvida företagen följer de åtgärdsförslag som företagshälsovården ger efter hälsoundersökningar på gruppnivå. Företagshälsovården har sedan länge utfört olika typer av hälsoundersökningar. En del av dem är lagstadgade medicinska undersökningar, men flera hälsoundersökningar är helt eller delvis inriktade på individens livsstil. Andra hälsoundersökningar som görs inom företagshälsovården är inriktade på arbetsmiljön. I dessa fall har företagen ett större ansvar att rätta till eventuella brister som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). De två hälsoundersökningar som ingår i denna studie är en livsstilsinriktad hälsoundersökning, som innehåller frågor om personens kost- och motionsvanor, rökning, alkoholkonsumtion med mera och en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Den sistnämnda innehåller förutom en del livsstilsfrågor flest frågor om psykosocial- och fysisk miljö på arbetsplatsen. 3

5 De båda togs fram under 1990-talet av produktutvecklare inom företagshälsovården i samarbete med Yrkesmedicinska kliniken i Örebro som utvärderade en del av frågorna. Hälsoundersökningarna och den standardiserade delen av rapporterna har sedan utvecklats successivt inom företagshälsovården. Rapport skrivs endast på grupper om 15 eller fler personer på grund av sekretessen. På större företag där flera avdelningar genomgår hälsoundersökning vill företaget ibland ha en rapport per avdelning. Innehåller någon avdelning färre än 15 personer kan två eller flera avdelningar slås samman till en rapport. Rapporterna är uppbyggda på följande sätt. Personalen har på hälsoundersökningen hos företagssköterskan fyllt i en enkät. I den finns frågor angående livsstil, trivsel på jobbet, stress samt frågor kring den psykosociala och fysiska arbetsmiljön beroende på vilken undersökning som har gjorts. Svaren sammanställs i en standardiserad rapport med staplar i färgerna grönt, gult och rött. Grönt anger tillfredsställande värde, gult anger gränsvärde och rött betyder att åtgärder och uppföljning av värdet bör ske. Utefter vad diagrammen visar skrivs en åtgärdsplan av företagssköterskan. Oftast tar hon/han också hjälp av andra yrkeskategorier på centralen för bästa möjliga resultat. Det torde vara av stor vikt att sådana rapporter delges företagets ledning då eventuella problem på arbetsplatsen annars blir ett problem för den enskilde och inte för företaget att lösa. Det finns inga lättillgängliga data över hur vanligt det är att företagen köper denna rapport, och lika lite vet företagshälsovården om hur rapporterna används. Arbetsgivaren har en skyldighet i lag att arbeta med SAM (AFS nr 2001:1) (1). I 12 beskrivs företagshälsovårdens roll som expert när det gäller att bedöma de psykiska och fysiska riskerna i arbetsmiljön och kunna föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet. De hälsoundersökningar med rapporter och åtgärdsförslag som studien avser, framför allt de arbetsmiljöinriktade, kan vara ett hjälpmedel för företagen att inventera brister i arbetsmiljön och på så sätt komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4

6 Svenska industritjänstemannaförbundet, SIF, har under perioden juni 2002 april 2003 gjort en undersökning bland små företag för att ta reda på om de arbetar med SAM. SIF redovisar i sin rapport (5) att den skyldighet att bedriva SAM som ligger på arbetsgivaren endast uppfylls av 44% bland de företag Sifs regionala arbetsmiljöombud besökt. Av de besökta företagen hade 65% avtal med företagshälsovården. Syfte Syftet med undersökningen var att studera i vilken utsträckning företagen vidtog föreslagna åtgärder efter avslutade hälsoundersökningar. Vidare var syftet att se om det fanns skillnader i de vidtagna åtgärderna efter de två typerna av hälsoundersökningar. Syftet var också att studera hur företagshälsovården kan bli bättre på att stödja företagen i arbetet med att förbättra för sin personal.. Metod Urval Åtta beställare på företag som hade köpt en livsstilsinriktad hälsoundersökning samt åtta beställare av en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning med rapport deltog i studien. Intervjupersonen kunde vara personalansvarig, chef på företaget eller kontaktperson till företagshälsovården. Bland de sexton intervjuade företagen fanns både stora och små företag i olika branscher med både privat och offentligt ägande. Kollegor har varit behjälpliga med namn och telefonnummer till beställare. Urvalet har skett helt slumpmässigt, målet var att få fram tillräckligt stort material. 5

7 Instrument Strukturerad intervju gjordes på företagen med egenhändigt utformade frågor (bilaga 1). De fritt formulerade svaren skrevs ner av intervjuaren och för att inte viktig information skulle gå förlorad fanns en bandspelare med. Genomförande De utvalda beställarna informerades om studien per brev, frågorna bifogades. Inom en vecka kontaktades personerna per telefon för att efterhöra intresse för deltagande i studien och tid för intervju fastställdes. Etisk avvägning Intervjupersonen har störts på arbetstid, men nyttan av studien har bedömts vara större än störningen. Banden förstördes efter renskrivning och företagens namn nämns inte i undersökningen. Resultat Resultatet redovisas varje intervjufråga för sig, fråga 1 till och med 9. 6

8 Tabell 1 Hur kom ni till beslutet att göra undersökning med rapport? Fråga 1. Antal svar Tidigare erfarenhet. 7 Valde bland flera olika undersökningar. Första gången man gör en hälsoundersökning. 3 Önskemål från personalen. 3 Som ett led i arbetsmiljöarbetet. 4 Avtalsbundet. 1 Övervägde ni att göra en hälsoundersökning utan rapport i stället? Fråga 2. Femton av de tillfrågade 16 företagen svarade nej och ett hade övervägt att göra hälsoundersökningen utan rapportdel men tagit beslut att köpa rapporten i alla fall. Hur fick ni rapporten redovisad av företagshälsovården? Fråga 3. Samtliga fick sin rapport skriftligt redovisad. Fem företag fick rapporten dessutom muntligt redovisad av personal från företagshälsovården. Tabell 2 Vad hände med rapporten när ni fick den i er hand, hur använde ni den? Fråga 4. Åtgärdstyper Antal åtgärder 1. Personalvårdande åtgärder Friskvårdande åtgärder Fysisk aktivitet Subventionerar fysisk aktivitet Ändrade förhållande på arbetsplatsen. 8 Kommentar: Antal åtgärder/ företag finns i tabell 3 och 4. 7

9 Personalvårdande: Lunchkonserter, meditation, massage, utbildningar i ex Hjärt och lungräddning och stress, medarbetarsamtal, temadag/månad på arbetstid. Friskvårdande: Fruktkorg, kostinformation, viktminskningsgrupp, rökavvänjning, ergonomiutbildning. Fysisk aktivitet: Promenader, stavgång mm oftast på arbetstid. Subventionerar fysisk aktivitet Ändrade förhållande på arbetsplatsen: Höj- och sänkbara bord, andra hjälpmedel, policyförändring, ändrade arbetstider, börjat arbeta med Systematiskt arbetsmiljöarbete. Åtgärder på arbetsplatsen 14% Subventionerar fysisk aktivitet 8% Personalvårdande 39% Fysisk aktivitet 14% Friskvårdande 25% Figur 1. Fördelningen av vidtagna åtgärder i åtta företag som låtit göra en arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. 8

10 Åtgärder på arbetsplatsen 12% Subventionerar fysisk aktivitet 8% Personalvårdande 28% Fysisk aktivitet 8% Friskvårdande 44% Figur 2. Fördelningen av vidtagna åtgärder i åtta företag som låtit göra en livsstilsinriktad hälsoundersökning. 9

11 Antal anställda Figur 3. Företagens storlek i antal anställda och antalet vidtagna åtgärder totalt per storlek Antal anställda Figur 4. Antal undersökta företag per storlek. Företagens storlek i antal anställda. (N=16) 10

12 Vilka hinder upplevde ni som försvårade det eventuellt föreslagna förändrings/ förbättringsarbetet? Fråga 5. Ingen av de tillfrågade 16 företagen upplevde några hinder som försvårade eventuellt förändringsarbete. Tabell 5 Vad upplevde ni som positivt med åtgärdsförslagen? Fråga 6. Bra sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag. Inget speciellt. Enkel att tolka, överskådlig. Användarvänlig. Bra att få nerbrytning på yrkes/ avdelningsnivå. Antal svar Positivt med förtagshälsovårdens färdiga paket medviktminskning och rökavvänjningskurser. 1 Finns inget positivt 1 Kommentar: Det är uppenbart att svaren handlar om rapportens utformning snarare än det frågan handlade om. 11

13 Tabell 6 På vilket sätt skulle ni vilja haft ytterligare hjälp av företagshälsovården? Fråga 7. Antal svar Vi har fått den hjälp vi behövde. 8 Skulle vilja haft rapporten muntligt redovisad. 5 Fortsatt hjälp med aktiviteter och uppföljning. 2 Att företagshälsovården ger förslag på vad vi i vår bransch behöver hjälp med. Ni är ju experter på arbetsmiljö. 2 Svårt att få kontakt och snabba besked eller tider. Ni är dåliga på att ringa tillbaka. 1 Redovisning av hur företagshälsovården har förbättrat hälsan hos företagets anställda i stället för att få en rapport på hur många som har besvär av olika slag. 1 Mycket bättre uppföljning. 1 Önskar få veta vem som har vilka problem för att kunna hjälpa den enskilde 1 Helt nytt koncept. 1 Bättre samordning av företagshälsovården i landet. 1 Vi vill ha företagshälsovården som en partner som kan helheten. 1 Skulle ni välja att göra en liknande undersökning med rapport i framtiden? Om inte hur skulle ni vilja ha det i stället? Fråga 8. Samtliga av de undersökta företagen skulle välja att göra om undersökningen i framtiden för att kunna göra uppföljning av svaren i enkäterna. Tolv av dessa skulle välja en likadan och fyra skulle troligen välja en annan typ av hälsoundersökning med rapport. 12

14 Tabell 7 Andra synpunkter på hälsoundersökningar och rapporter? Fråga 9. Antal svar Nej, vi är nöjda/ mycket nöjda. 9 Bra rapport bra för företaget att se hur hela gruppen mår. 2 Saknar sjukvårdsbiten hos företagshälsovården. 2 Vi vill gärna se er mer ute hos oss på företaget. 1 Den individuella handlingsplanen i Friskprofilen är styrkan. 1 Viktigt att rapporten är överskådlig och tydlig så att vi lekmän kan tyda den och det är den. 1 Det digitala materialet var mycket fint presenterat. 1 Bättre samarbete mellan företagshäslovården och chefen. Släpp på sekretessen. Skriv recept på motion. Hälsoundersökningar och friskvård måste kopplas ihop och bli ett. 1 Känslighet och omdöme hos sköterskan. Hon kan annars skrämma upp en känslig person då denne får besked om ex ett högt blodtryck. 1 Jag undrar hur relevanta svaren i enkäten är. Jag måste prata med gruppen för att få fram vad problemet egentligen handlar om. Man kan annars dra för stora slutsatser av svaren i rapporten. 1 Om en avdelning består av färre än 15 personer slås den ihop med en annan i rapporten, då vet jag inte på vilken avdelning problemen finns. 1 När ni ska ta fram era hälsoundersökningar borde kunderna alltså användarna vara representerade och ge sina synpunkter. 1 Priset är för högt det är inte på enkäter företagshälsovården ska tjäna pengar utan på att kunna påvisa vad ni gjort för att förbättra hos individen/ företaget utefter svaren i enkäterna. 1 En nackdel är när man byter fhv som vi gjort några gånger är att journalerna inte följer personen. Krångligt att skicka efter journaler. Vi vill ju kunna göra uppföljning på vissa bitar. 1 13

15 Fjorton av de studerade 16 företagen gjorde någon form av aktivitet utefter rapportens utfall. I tabell 2 framgår att det är personalvårdande och friskvårdande aktiviteter som är oftast förekommande. Tabell 3 och 4 åskådliggör hur många aktiviteter vart och ett av de tillfrågade företagen gjorde. Skillnaderna mellan de två studerade hälsoundersökningstyperna var små. Dock gjordes något fler personalvårdande aktiviteter efter den arbetsmiljöinriktade hälsoundersökningen. Efter den livsstilsinriktade hälsoundersökningen gjordes några fler friskvårdande aktiviteter (figur 1 och 2). Av de tillfrågade 16 företagen ges 11 positiva omdömen av rapporterna (tabell 5). I tabellerna 6 och 7 ges förslag på hur företagshälsovårdens agerande mot kunderna och de som utformar hälsoundersökningar med rapport kan bli bättre. Diskussion Metoddiskussion De sexton intervjupersonerna valdes ut som den person på företagen som hade beställt hälsoundersökningen med rapport. Det var ett bra val då den personen oftast var väl insatt i rapportens resultat och vad företaget hade vidtagit för åtgärder utefter det. I de fall då intervjupersonen kände sig osäker på om han eller hon var rätt person att svara hade kontakt tagits med annan person på företaget. I dessa fall blev den personen intervjuad istället. Personerna kontaktades per brev där även frågorna bifogades. Intervjupersonerna kunde då i lugn och ro förbereda sig inför intervjun. Telefonkontakt togs därefter inom en vecka för att efterhöra intresse att delta i studien samt boka tid för intervjun. Alla utom en gav sitt medgivande direkt. Ett annat företag kontaktades istället för det som avböjde och gav sitt godkännande till intervjun. 14

16 Samtliga intervjuer skedde på företagen, oftast i en lugn och avslappnad miljö utan störning utifrån. Varje intervju tog ca minuter. Antalet intervjuer, sexton, var hanterbart. Dessutom kan i flera av svaren ses en viss samstämmighet, det vill säga flera har gett samma svar. Frågorna var strukturerade med stort utrymme för egna kommentarer. Flera frågor är dock inte relevanta för syftet med undersökningen. Det är också uppenbart att fråga 6 feltolkats av intervjupersonerna där svaren i alla fall utom ett handlar om rapportens utformning snarare än kommentarer kring åtgärdsförslagen. Att anteckna var lätt och behändigt. Möjligen störde det intervjupersonerna som kunde känna att de skulle tala långsamt. För att inte viktig information skulle gå förlorad inspelades intervjuerna på band samtidigt. Intervjupersonerna tillfrågades om de kände sig bekväma med inspelningen vilket samtliga gjorde. I intervjuerna framkom på några av företagen att aktiviteter hade startats oavsett vad rapporten visat. Några hade redan pågående aktiviteter eller startade aktiviteterna innan resultatet av rapporten var färdigställt. I denna studie ingår inga företag som gjort hälsoundersökning utan rapport. Ej heller företag som inte erbjuder sin personal hälsoundersökningar. Sannolikt hade det funnits företag bland dessa som ändå startat förbättringsarbete i form olika aktiviteter för personalen. Resultatdiskussion Företagen använde åtgärdsförslagen i stor utsträckning och det fanns skillnader i vilken typ av och antalet åtgärder företaget hade vidtagit efter vilken inriktning hälsoundersökningen hade. Företagen har positiva erfarenheter av rapportens utformning och användbarhet men företagshälsovården har en del att förbättra i kontakten med kunderna. 15

17 Innan undersökningen gjordes hade författaren en hypotes att rapporterna sattes in i en pärm på företaget utan att kanske ens läsas, än mindre åtgärdas. Hypotesen grundades på egna och kollegers erfarenheter av patienter som inte följer livsstilsrekommendationer efter hälsokontroller. Även litteraturen beskriver att det ofta är svårt för sjukvårdspersonal att få patienten att ändra livsstil då det behövs av hälsoskäl, Arborelius E, Bremberg S, (1992) (2), Gatherer A, Parfit J, Porter E, Vessey M, (1979) (4). Härmed styrktes hypotesen. Undersökningen avsåg att belysa om ovanstående problem även gällde på företagsnivå, ej enbart på individnivå. Samtliga beställare svarade i intervjun att de läst rapporten, ofta tillsammans med annan person på företagen, för att se om det fanns brister som behövde åtgärdas omedelbart. Därefter redovisades den ofta för resten av personalen. Fjorton av de undersökta sexton företagen gjorde någon form av åtgärd utefter rapportens utfall. Två har inte vidtagit några åtgärder alls, vilket kan bero på att rapporten visade utmärkta resultat och inga åtgärder behövde vidtas. Om så är fallet framgår det inte i undersökningen. Tre företag har gjort vars en aktivitet. Det kan bero på att inga andra brister fanns men också på andra för oss okända faktorer. En nackdel med rapporterna är att det inte av sekretesskäl framgår vem i personalen som har vilka problem. Om det påvisas att två personer har en skadlig alkoholkonsumtion kan inte företaget hjälpa dessa två om de inte själva berättar om sina besvär för sin chef. Detta uppfattas som ett problem hos företagen. Personalvårdande och friskvårdande aktiviteter är flest förekommande i båda typer av hälsoundersökningar. De företag som gjort den arbetsmiljöinriktade hälsoundersökningen har gjort flest personalvårdande åtgärder och de som gjort den livsstilsinriktade hälsoundersökningen har gjort flest friskvårdande åtgärder. Detta stämmer väl överens med deras inriktning. Övriga åtgärder upptar ungefär lika stor andel efter båda undersökningarna. Brister i arbetsmiljön framkommer enbart i den förstnämnda undersökningen, trots det har enbart två aktiviteter mer avseende förbättringar på arbetsplatsen gjorts efter den undersökningen, det vill säga fem aktiviteter mot tre efter den livsstilsinriktade hälsoundersökningen. De tre aktiviteterna har uppenbarligen startats oavsett rapportens utfall då den typen av problem ju inte framkommer här. Fyra företag har gjort hälsoundersökning med rapport som ett led i sitt arbetsmiljöarbete (tabell 1). 16

18 Möjligen kan en slutsats dras att stora företag har större resurser och därmed kan vidta fler åtgärder (figur 3). Dock var andelen stora företag i intervjun större än antalet små företag (figur 4). Samtliga i studien ingående företag har dessutom svarat att inga hinder för aktiviteter fanns. Anledningen till att de stora företagen har gjort fler aktiviteter kan också vara att stora företag har mer personal. Det finns fler personer som kan ha livsstilssymtom och /eller synpunkter på arbetsmiljön. Huvudparten av de tillfrågade företagen var nöjda med rapporten och åtgärdsförslagen. Rapporten anses vara lätt att tolka och användarvänlig. Med sina färgade diagram och lättbegripliga kommentarer får läsaren snabbt en överblick av innehållet. Kunderna har många intressanta synpunkter på hur företagshälsovården kan bli bättre. I denna studie är de flesta nöjda eller mycket nöjda med den hjälp de fått av företagshälsovården. Klart är att de flesta vill ha sin rapport muntligt redovisad av den ansvarige för rapporten, oftast företagssköterskan, för att kunna diskutera innehållet. Personen som skrivit åtgärdsförslagen bör också vara mer behjälplig i det fortsatta arbetet på företaget med uppföljning av åtgärderna och motivation till ett långsiktligt förbättringsarbete. Den företagshälsovårdscentral det berör har här fått viktig information direkt från kunderna. Dessa synpunkter kan sannolikt även vara till nytta för andra centraler. 17

19 Referenser Arbetsmiljöverket. (2001). Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS nr 2001:1. Solna: Arbetsmiljöverkets publikationsservice. Arborelius, E., & Bremberg, S. (1992). Hur samtalar läkare och patienter om levnadsvanor. Läkartidningen,89(13), Arborelius, E. (1996). Varför gör de inte som vi säger? Partille: UpJohn. Gathere, A., Parfit, J., Porter, E., & Vessey, M. (1979). Is health education effective? London: The health education council. SIF (2003). Medlemskontakt i småföretag. SIF Rapport. (www-dokument). Stockholm: SIF. Tillgänglig: [ ]. (även publicerad av Mari-Ann Krantz på Dagens Nyheters debattsida ). 18

20 Bilaga 1 1. Hur kom ni till beslutet att göra undersökning med rapport? 2. Övervägde ni att göra en hälsoundersökning utan rapport i stället? 3. Hur fick ni rapporten redovisad av företagshälsovården? 4. Vad hände med rapporten då ni fick den i er hand, hur använde ni den? 5. Vilka hinder upplevde ni som försvårade det eventuellt föreslagna förändrings-/ förbättringsarbetet? Ex tidsbrist, ekonomiska hinder, underbemanning, dåligt stöd från personal eller ledning, brister i rapportens åtgärdsförslag mm. 6. Vad upplevde ni som positivt med åtgärdsförslagen? 7. På vilket sätt skulle ni vilja haft ytterligare hjälp av företagshälsovården? 8. Skulle ni välja att göra en liknande undersökning med rapport i framtiden? Om inte hur skulle ni vilja ha det istället? 9. Andra synpunkter på hälsoundersökningar och rapporter? Catarina Jörhov

21

22 Tabell 3. Antal åtgärder per företag efter arbetsmiljöinriktad hälsoundersökning. Antal Personalvårdande Friskvårdande Fysisk Subventionerar Åtgärder på Verksamhet Ägande anställda åtgärder åtgärder aktivitet fysisk aktivitet arbetsplatsen totalt Service Offentligt Service Offentligt Service Offentligt Bygg Privat Bygg Privat Vård Offentligt Administ- Offentligt ration Transport Privat Summa åtgärder:

23 Tabell 4. Antal åtgärder per företag efter livsstilsinriktad hälsoundersökning. Antal anställda Personalvårdande Friskvårdande Fysisk Subventionerar Åtgärder på Verksamhet Ägande totalt åtgärder åtgärder aktivitet fysisk aktivitet arbetsplatsen Service Privat Service Privat Service Privat Service Offentligt Bygg och Offentligt underhåll Vård Offentligt Administ- Offentligt ration Administ- Offentligt ration Summa åtgärder:

Hur kan företagshälsovården bättre möta kundens önskemål?

Hur kan företagshälsovården bättre möta kundens önskemål? Hur kan företagshälsovården bättre möta kundens önskemål? Författare: Lena Karlsson Handledare: Britt Larsson, Yrkes- och miljömedicin, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Försäkring. Företagshälsa

Försäkring. Företagshälsa Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda)

Handbok för att genomföra OR-processen (Ordning & Reda) Handbok för att genomföra (Ordning & Reda) Processmöte genomförandet Börja med att berätta om bakgrunden till. Tuttava är en arbetsmetod utarbetad av Institutet för Arbetshygien i Helsingfors och som anpassats

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Du kan mest om ditt företag. Vi kan mest om hälsa. Tillsammans får vi dig och ditt företag att må bra. Nu och i framtiden

Du kan mest om ditt företag. Vi kan mest om hälsa. Tillsammans får vi dig och ditt företag att må bra. Nu och i framtiden INNEHÅLL Det här är vi Vår strategi för företagshälsa Träna i grupp eller individuellt Baspaket & kurser Föreläsningar Tester Intyg Fysioterapi Sjukvårdsförsäkring För en anpassad företagslösning och offert

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR 1 (7) REGION SKÅNE 2013 ÅRS UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET (SAM) För att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetets effektivitet, funktion och utveckling måste det regelbundet

Läs mer

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö

APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö ARBETSPLATSTRÄFF 1 APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö Följande punkter ska tas upp på APT 1, på samtliga arbetsplatser på Gå igenom årshjulet för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet,

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete

Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket

BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket BILAGOR. Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 5 BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket Kunskap och ansvar Arbetsgivare och chefer eller andra arbetstagare

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Företagshälsovård, som köparen vill ha den.

Företagshälsovård, som köparen vill ha den. Företagshälsovård, som köparen vill ha den. Författare: Blenda Sandberg Handledare: Mats Eklöf, vid AMM i Göteborg Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009 September 2009 Ansvarig examinator:

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress.

Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. Chefer och arbetsledares kunskaper i att motverka stress på arbetsplatsen Författare: Marie Strandberg Handledare: Birgitta Pålsson, vid yrkes och miljömedicinska

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare är alla företag,

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

En psykosocial kartläggning på ett laboratorium

En psykosocial kartläggning på ett laboratorium En psykosocial kartläggning på ett laboratorium Författare: Tina Vass Handledare: Roger Persson, Avdelningen för Yrkesoch miljömedicin, Lunds Universitet Projektarbete, 5 p, som del av Vidareutbildning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247

ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702-513247 ARBETSMILJÖPLAN Montessoriförskolan Makrillen Arbetsmiljöansvarig Carolina Jansson, förskolechef. Telefon: 0702513247 DOKUMENTVERSION UPPDATERAD VEM 1 20140103 Carolina Jansson 1 Ambition och Mål Vi skall

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut 2014

Arbetsmiljöbokslut 2014 Handläggare: Sida: 1 (6) Arbetsmiljöbokslut 2014 Detta är 2014 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 Branschstatistik 2015 Delrapport 1 Sveriges Företagshälsor 2015-06-25 Sveriges Företagshälsor I Sturegatan 11 I Box 55545 I 102 04 Stockholm I Telefon 08-762 67 46 info@foretagshalsor.se I www.foretagshalsor.se

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer