Handledning. för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning. för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson"

Transkript

1 Handledning för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson

2 different social and cultural groups utilize different languages of distress in communicating their suffering to others, including doctors. A clinician who is unable to decode this language, which may be verbal or non-verbal, somatic or psychological, is in danger of making the wrong diagnosis, and providing the wrong sort of treatment. Helman (1998) sid 135 Handledning för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson olika sociala och kulturella grupper använder olika lidandespråk för att kommunicera sina besvär till andra, även läkare. En kliniker som inte förmår tolka detta språk, vilket kan vara verbalt eller ickeverbalt, somatisk eller psykologiskt, riskerar att ställa fel diagnos och därmed ge fel behandling. Tryckning medfinansieras genom EU:s integrationsfond. ISBN Omslagsbild: Jan Edlund Grafisk form: Space 360 AB Tryck: Halviks Tryckeri 2

3 INTRODUKTION Med denna handledning vill vi vägleda i utbildning av vårdpersonal och studenter om kulturformuleringen i DSM-IV. Kulturformuleringen finns som ett stöd vid psykiatrisk diagnostik och syftar till att på ett systematiskt sätt utforska den enskilde patientens perspektiv på sjukdom, besvär och hans/hennes sociala och kulturella sammanhang. Den kan användas i möten med patienter med en bakgrund av migra tion och flyktingskap, annan sociokulturell bakgrund, eller där behandlaren känner sig främmande för patientens livsvärld och det referenssystem mot vilket patienten uttrycker och tolkar sin sjukdom och sina besvär. Handledningen ingår i Transkulturellt Centrums utbildningspaket tillsammans med manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik (Bäärnhielm, Scarpinati Rosso och Pattyi, 2007) 1 och filmerna Badbakht (بدبخت) en film om kulturformuleringen i DSM-IV, och Depression och jag? en personlig berättelse. Med handledningen vill vi ge ett konkret stöd i hur en utbildning kan planeras och genomföras. 1. Manualen finns även översatt till finska och till norska. 4 5

4 INNEHÅLL Förord 8 Kulturformuleringen 10 En etnografiskt baserad intervju 11 Tolk 11 Interkulturell kommunikation 11 Reflektion och självreflektion 12 Risken att kulturalisera 12 Journalföring 12 Utbildningspaket 14 Manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostisk 16 Filmerna Bakbakht och Depression och jag? 18 Planering av utbildning 20 Målgrupp 21 Lärandemål 22 Teoretiska kunskaper 22 Klinisk användning 22 Återkoppling 23 Praktiskt genomförande 24 Transkulturellt Centrums erfarenheter 26 diskussionsfrågor 28 Fallbeskrivningar 32 Utvärdering 34 Utvärdering av utbildning 35 Utvärdering av klinisk tillämpning 35 Utvärdering av teori och pedagogiskt material/utbildningspaket 35 Beställning av utbildningspaketet 36 Övrig läsning 38 Referenser 40 BILAGA 1. Fallbeskrivning 48 BILAGA 2. Utvärdering av klinisk tillämpning 56 EGNA ANTECKNINGAR

5 FÖRORD Denna handledning har tagits fram inom ramen för projektet Förbättrad behandling av psykisk ohälsa hos tredjelandsmedborgare i Stockholm. Projektet är medfinansierat av medel från Europeiska Unionens integrationsfond 2. Handledningen bygger på erfarenheter från utbildningar om kulturformuleringen. Det är många personer som har bidragit till att ta fram handledningen. Vi vill tacka de nästan 100 personer som under hösten 2009 deltog i utbildningar om kulturformuleringen vid: Jordbro Vårdcentral, BUP Järva, Psykiatriska enheten i Alvik, BUP SÖS, avdelning 3 Norra Stockholms Psykiatri samt alla som deltog i och arrangerade den veckokurs som anordnades av Transkulturellt Centrum. Vi vill tacka projektets styrgrupp för värdefulla synpunkter: Christina Klintemo, koordinator vuxenpsykiatrin SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde); Pia Skarin, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting (SLL); Tove Gunnarsson, CFP (Centrum för psykiatriforskning, Stockholm, SLL); Ann Johansson-Olsson och Victoria Corbo, Transkulturellt Centrum. Vi vill också tacka Sushrut Jadhav, University Collage London, Fredrik Garpe, Kris- och Traumacentrum och Carina Bäckström, Transkulturellt Centrum för föreläsningar; Katrin Derholm praktikant på Transkulturellt Centrum som sammanställt utvärderingar från utbildningarna och Anna Stenseth, verksamhetschef vid Norra Stockholms Psykiatri för stöd i genomförandet av projektet. För språkgranskning vill vi tacka Päivi Toivola, Transkulturellt Centrum. Vidare vill vi tacka de som medverkat i utbildningsfilmerna: Atousa, som har bidragit med egna erfarenheter som patient inom psykiatrin; Margareta Bylund-Andersson, skötare inom allmänpsykiatrin, Stockholm; Juan Mezzich, professor i psykiatri vid New York University. Vi vill även tacka Enheten för transkulturell psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala, för att de gjorde det möjligt att intervjua Juan Mezzich. För synpunkter på filmen tackar vi kollegorna på Transkulturellt Centrum och för synpunkter på handledningen Maria Sundvall, Transkulturellt Centrum, Laszlo Pattyi och Kersti Gabrielson vid Järva psykiatrin och Emine Kale, Nakmi (Nasjonal kompetanseenhet for minoritetshelse i Norge). Sofie Bäärnhielm och Cecilia Gustafsson Projektnummer

6 KULTURFORMULERINGEN Kulturformuleringen finns i Appendix I i DSM-IV och syftar till att utforska betydelsen av kultur och kontext på ett individualiserat sätt. Den är ett komplement till den multiaxiala diagnostiken. Kulturformuleringen är en etnografiskt baserad intervju, vilket innebär att den kan öka förståelsen för en annan persons liv och hans/hennes perspektiv på sjukdom och lidande. Etnografi är en arbetsmetod som används inom antropologi och etnologi. I kulturformuleringsintervjun utforskas patientens perspektiv på sina besvär, sig själv och sin situation samt på förväntningar på stöd, hjälp, vård och behandling. Genom att använda en antropologiskt inspirerad intervjumetod kan vårdpersonal på ett metodiskt sätt intressera sig för hur patienten förstår, känner, upplever och förhåller sig till sin sjukdom (Kleinman och Benson, 2006). En patients berättelse om hur besvär upplevs och förstås ger behandlaren en bild av hans/hennes liv, sammanhang och den kulturella referensvärld, mot vilken sjukdom tolkas och förstås. Kultur och kontext är inte abstrakta fenomen utan en del av det meningsskapande mot vilket vi upplever, förstår och tolkar sjukdom både som lekmän och professionella. Som vårdpersonal tolkar vi patientens berättelse utifrån vår professionella referensram som även den är färgad av kultur, tid, sammanhang och aktuell medicinsk diskussion. Tolk används ofta i samband med en kulturformuleringsintervju. I manualen finns bara ett kort stycke om detta. För vidare läsning rekommenderas Eva Entrenas kapitel Att kommunicera med hjälp av tolk i boken Kommunikation. Samtal och bemötande i vården av Bjöörn Fossum (2007). Ytterligare rekommenderad läsning är Emine Kales (2006; 2010) rapport om erfarenheter av att använda tolk i Oslo. I skriften God tolksed (2009) ger Kammarkollegiet vägledning till tolkar och information till tolkanvändare. I Sverige är Kammarkollegiet den myndighet som värderar en tolks kunskaper genom auktorisationsprov. Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Språket är en viktig aspekt vid en kulturformuleringsintervju, men kommunikationen handlar också om kroppsspråk, bemötande och den sociala kontakten. I Bjöörn Fossums bok om kommunikation finns ett kapitel om interkulturell kommunikation (Bäärnhielm, 2007)

7 Reflektion och självreflektion är ett grundtema vid användning av kulturformuleringen. Reflektion öppnar upp för att se att sjukdom kan förstås, tolkas och kommuniceras på olika sätt samt att hjälp kan ges på olika vis. Reflektion över egna reaktioner, föreställningar, medicinsk teoribildning, sjukvårdens arbetssätt och organisation kan underlätta förståelse av patientens perspektiv. Likaså behöver behandlare reflektera över vad språk och eventuell tolkanvändning har för betydelse i ett patientsamtal. För en behandlare kan ett reflekterande förhållningssätt bidra till att se en rationalitet i det som först verkar främmande eller underligt. Risken att kulturalisera, att hänföra det som inte primärt har med kultur att göra till kultur, finns i situationer med kulturskillnader. Istället för att försöka förstå en situation, uppfattning eller ett beteende kan det slarvigt tolkas som patientens kultur. En patient kan aldrig tillskrivas en uppfattning eller ett beteende på grund av kultur, kontext eller traditioner. Kultur kan heller inte tas som utgångspunkt för att förklara beteende eller uppfattningar. Snarare behöver den ses som en del av den referens mot vilken en patient och vi som vårdpersonal tolkar och skapar mening av våra upplevelser och vår omvärld. Slarviga förklaringar och stereotyper är inte till nytta för att förstå och hjälpa en patient. Att kulturalisera kan också handla om att exotifiera det som vid en första anblick eller kontakt framstår som annorlunda eller främmande. Ett annat misstag är att se kultur som något statiskt, medärvt och snävt styrande. Att kulturalisera istället för att se vad förhållanden som fattigdom, utsatthet, arbetslöshet och våld har för betydelse innebär en risk att dölja sociala problem, utsatta livsvillkor, diskriminering och marginalisering. Journalföring av en kulturformuleringsintervju är tänkt att ske i en berättande form och anpassas till lokala rutiner. I journalen är det bra att följa de avsnitt som kulturformuleringen innehåller och vara tydlig med att lyfta fram hur patienten ser på sina besvär och sin situation. Det är värdefullt att beskriva hur den information som kommit fram i kulturformuleringsintervjun påverkar den diagnostiska bedömningen och behandlingsplaneringen och hur den kompletterar den multiaxiala diagnostiken

8 UTBILDNINGSPAKET Transkulturellt Centrum har tagit fram ett utbildningspaket som, förutom denna handledning, innehåller manualen Kultur, kontext och (بدبخت) psykiatrisk diagnostik och utbildningsfilmerna Badbakht en introduktion till kulturformuleringen i DSM-IV och Depression och jag? en personlig berättelse. I manualen och denna handledning finns referenser till ytterligare material om kulturformuleringen

9 Manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Manualen är tänkt att vara ett praktiskt stöd för vårdpersonal vid användning av kulturformuleringen i psykiatrisk diagnostik och bedömning. Den innehåller: en teoretisk introduktion till hur kultur och sammanhang (kontext) påverkar kommunikation, psykopatologi och förståelse av psykisk sjukdom och ohälsa DSM-IV:s förslag till en kulturformulering översatt till svenska praktiska råd för diagnostiskt arbete i tvärkulturella situationer förslag till frågor att använda i en intervju enligt kulturformuleringen referenser till fortsatt läsning

10 Filmerna Badbakht (بدبخت) och Depression och jag? Filmen Badbakht presenterar betydelsen av att beakta kultur och sammanhang vid diagnostik och bedömning utifrån tre olika perspektiv; ett teoretiskt, ett kliniskt och patientens. Den ger en överblick över vad kulturformuleringen handlar om och hur manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik skiljer sig från andra verktyg vid bedömning inom psykiatrin. Filmen Depression och jag? är en djupgående intervju med en patient enligt manualen och utifrån de olika avsnitten i kulturformuleringen; uttryck och meningsskapande, migration och ackulturation 3, kulturella faktorer i relation till psykosocial omgivning och funktionsnivå, kulturell identitet samt kulturella faktorer i relation mellan individ och kliniker. Filmerna kan ses i sin helhet eller utifrån valda avsnitt och behöver i båda fallen kompletteras med en diskussion. بدبخت Den ena filmen har fått sitt namn från det persiska ordet (badbakht) 4. Den medverkande patienten tillfrågas i en kulturformuleringsintervju om vilka ord hon brukar använda när hon pratar om sina besvär på sitt modersmål. Hon svarar med att berätta om ordet badbakht. Detta kan översättas till svenska som olycklig eller drabbad av olycka, ruinerad, sorgsen eller eländig. Ordet är en kombination av ordet bad som på persiska betyder dålig och bakht som kan översättas som chans eller möjlighet att lyckas. Ibland kan ett ord, en berättelse eller en historia öppna dörrar för en ny värld av att uttrycka sig, att tänka, samt till politik och historia. 5 De som medverkar i filmerna är: Atousa, som utifrån egna erfarenheter som patient inom allmänpsykiatrin ger sitt perspektiv på sin sjukdom. Genom sin personliga berättelse i en kulturformuleringsintervju skildrar hon betydelsen av kultur, sammanhang och migration för den psykiska hälsan. Juan Mezzich, som är professor i psykiatri vid New York University och tidigare ordförande för World Psychiatric Association. Han ledde den arbetsgrupp vid NIMH (National Institute of Mental Health, USA) som skapade kulturformuleringen och gjorde den till en del av DSM-IV. I filmen ger han en kort teoretisk introduktion till kulturformuleringen som ett verktyg vid diagnostisering och bedömning inom psykiatrin, samt sin syn på diagnostikens framtid. Margareta Bylund-Andersson, som är skötare inom allmänpsykiatrin och vid intervjutillfället nyligen hade börjat använda manualen i sitt arbete. Hon reflekterar över vad frågorna tillför den besöksmall hon vanligen använder och hur de kan bidra till en ökad förståelse för patienternas problematik. Hon har använt manualen tillsammans med patientansvarig läkare som en del i en diagnostisk utredning. Personerna som medverkar i filmerna har intervjuats vid olika tillfällen och har inte varit i kontakt med varandra. 3. Begreppet ackulturation handlar om den kulturella förändring som uppstår i kontakten mellan två kulturella grupper (Berry och Kim, 1988). Ackulturation innebär en förändring på gruppnivå men också en potentiell förändring av individens identitet. Det kan ske på olika sätt för olika individer, till exempel genom att personen ger upp sin tidigare identitet till förmån för det nya värdlandets (assimilation). Det kan också leda till att det gamla integreras med det nya eller till ett marginaliserat utanförskap. 4. Språkreferens Atousa och Shervin Shahnavaz. 5. Det persiska ordet bakht finns även i turkiska och betyder då olycklig. Det turkiska uttrycket bahtı kara betyder den som har ett svart öde. I turkiska används ordet bedbacht med samma betydelse som på persiska. Språkreferens Emine Kale

11 PLANERING AV UTBILDNING Som i all undervisning är det viktigt att tänka igenom lärandemål och vilka som är målgrupp för utbildningen. Grupper som är blandade kulturellt, socialt, professionellt och avseende kön och ålder, bidrar till att lyfta fram olika perspektiv och ger en kreativ miljö för reflektion över betydelsen av kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Hur manualen och filmerna används anpassas till undervisningssituationen. I undervisningen behöver deltagarna stimuleras till att: inhämta teoretiska kunskaper ha ett reflekterande förhållningssätt diskutera hur kulturformuleringsintervjun kan användas i det kliniska arbetet genomföra kliniska intervjuer och få återkoppling utvärdera användning av intervjun. Målgrupp Undervisningen behöver utgå från de yrkeskategorier som deltar samt deras arbetsuppgifter och erfarenheter. Vårdpersonal har egna erfarenheter att knyta ny teori till. Det kan vara skillnad på att möta vårdpersonal som arbetat i mångkulturella områden och de som saknar denna erfarenhet. Särskilt i det senare fallet behöver kliniska exempel förberedas. Studenter är vana att snabbt lära sig ny teori men saknar ibland praktisk erfarenhet och kan behöva ta del av exempel för att kunna integrera teori och praktik. Olika yrkesgrupper i vården har olika roller i det diagnostiska arbetet. Läkare har ett övergripande ansvar för diagnostisk och bedömning. Som en del i ett teamarbete deltar andra yrkesgrupper aktivt genom intervjuer, utredningar och expertkunskaper. Hur roller och samarbete ser ut är delvis lokalt utformat och kan skilja sig mellan vårdenheter. Samtliga yrkesgrupper som deltar i diagnostik och bedömning kan ha glädje och nytta av utbildningsinsatser i hur kultur och kontext på ett individuellt sätt kan integreras vid psykiatrisk diagnostik och behandlingsplanering. Det kan vara skillnad på att ha utbildningar för dem som arbetar i den psykiatriska vården och i primärvården. I primärvården finns ofta ett begränsat utrymme för längre bedömningar. För distriktsläkare kan det vara aktuellt att använda delar av kulturformuleringsintervjun och att samarbeta med andra yrkeskategorier

12 Lärandemål Syftet med en utbildning kan formuleras i termer av lärandemål. I Karolinska Institutets CUL Guide no 2 av Thorsson och Weurlander (2007) diskuteras lärandemål för studenter. De refererar till Lindberg-Sand som definierar lärandemål i utbildning av studenter som formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss utbildningsperiod (Lindberg-Sand, 2006). Inte bara i grundutbildningar utan också i vidareutbildningar av vårdpersonal är det värdefullt att formulera lärandemål. Målen behöver formuleras utifrån varje enskild utbildningsinsats. Utgångspunkten blir deltagarnas behov av ny kunskap och utveckling. Målen formuleras gärna i dialog och diskussion med deltagare och/eller uppdragsgivare. Lärandemålen påverkar upplägg av utbildningen och kan användas som utgångspunkt för utvärdering. Teoretiska kunskaper Teoretisk kunskap behöver ifrågasättas och befästas. Detta kan ske genom diskussion och utifrån kliniska erfarenheter. Det är värdefullt att återkomma till de teoretiska avsnitten när kulturformuleringen börjat användas. Teoretiska texter om kulturella perspektiv i DSM-IV, vad de olika avsnitten i kulturformuleringsintervjun avser att utforska och vad etnografi är, samt referenser till artiklar och böcker, finns i manualen. Klinisk användning Hur kulturformuleringen används behöver anpassas till situation, arbetsplats och yrkesutövare. Intervjun kan göras av personer med olika yrkesbakgrunder. Den kan göras av den läkare som utreder och fastställer eventuell diagnos, eller av andra yrkesgrupper som en del i ett teamarbete kring diagnostik och bedömning. Det är värdefullt att använda hela intervjun. När det inte är möjligt kan delar av intervjun bidra till en inblick i patientens egna upplevelse och perspektiv. Bara några frågor om hur patienten ser på sina besvär kan ge en ökad förståelse. En intervju enligt kulturformuleringen kan med fördel genomföras i ett tidigt skede vid diagnostik och bedömning. Men den kan också användas senare när ett behov av ny information och kunskap uppkommit. Filmen Depression och jag? exemplifierar hur en intervju kan te sig. Den kan användas som utgångspunkt i en diskussion om hur en intervju kan genomföras, vilken information som kan förväntas och hur informationen kan användas. Längre fram i denna text finns förslag till diskussionsfrågor. I slutet av denna utbildningshandledning finns en fallbeskrivning utifrån en kulturformuleringsintervju samt ytterligare referenser till fallbeskrivningar på engelska. Återkoppling Praktisk tillämpning av kulturformuleringsintervjun med möjlighet till återkoppling är ett viktigt inlärningsmoment vid utbildning och undervisning. Vårdpersonal och studenter har ofta olika behov. Klinisk vårdpersonal För klinisk vårdpersonal är praktisk tillämpning av intervjun inom ramen för en utbildningssituation ett naturligt steg. Den som lär sig en ny arbetsmodell behöver dessutom stöd och möjlighet till reflektion och återkoppling. Inom ramen för en utbildning delas lärandet med andra och kliniska erfarenheter kan kopplas till teori. Gruppdiskussioner underlättar ett delat lärande. Studenter Studenters kliniska erfarenheter varierar. För den som är ovan vid kliniskt arbete kan det vara ett stort steg att genomföra en kulturformuleringsintervju. Genom fallbeskrivningar, rollspel, reflektion och återkoppling kan studenter introduceras till den variation av uttryckssätt, livsvillkor och levnadsöden som de kommer att möta i sitt kliniska arbete. Att få exempel på olika uttryck för psykisk sjukdom och betydelsen av sociala, kulturella och kontextuella faktorer för sjukdom och behandling kan vara värdefullt. Detta kan bidra till förmågan att genomföra den multiaxiala diagnostiken och se att behandlings- och omvårdnadsinsatser behöver variera och anpassas på ett individualiserat sätt. På grundutbildningar kan manualen och filmerna användas för att 22 23

13 förmedla teoretisk och praktisk kunskap om betydelsen av kultur och kontext. Studenter kan ha nytta av att känna till att kulturformuleringen finns som ett möjligt hjälpmedel. Filmen Depression och jag? gör teorin och praktiken levande genom att förmedla en patients perspektiv. Praktiskt genomförande Hur en utbildning utformas hänger ihop med målgrupp, lärandemål och situation. Ingår utbildningen som en del av en större kurs behöver den samordnas med utbildningen i sin helhet. En utbildningsinsats kan omfatta en kort informativ föreläsning, en workshop, en falldiskussion eller vara en separat utbildning med fokus på kulturformuleringen. Utbildningar kan även utformas för en speciell situation eller grupp på en arbetsplats. Vid korta utbildningar finns risken att ta med för mycket information, som snarare kan förvirra än bidra till kunskapsinlärning. Vid en workshop kan patientintervjun i filmen Depression och jag? användas som underlag för diskussion

14 TRANSKULTURELLT CENTRUMS ERFARENHETER Utbildningar som genomfördes inom ramen för EU-projektet Förbättrad behandling av psykisk ohälsa hos tredjelandsmedborgare i Stockholm skräddarsyddes utifrån önskemål från enskilda arbetsplatser. Utbildningarna planerades på plats tillsammans med den arbetsplats som önskat utbildning. Arbetssituationen, utmaningar på arbetsplatsen, utbildningsbehov, vilka yrkesgrupper som skulle delta i utbildningen och lärandemål diskuterades och la grund för utbildningsinsatserna. Vilka teman som togs upp skiftade med önskemål från de olika arbetsplatserna. Exempel på teman som önskades var: interkulturell kommunikation, att intervjua med tolk, samt trauma. Utbildningarna på de enskilda arbetsplatserna skedde till stor del i dialogform. Deltagarna läste manualen före utbildningarna. Transkulturellt Centrum gjorde en teoripresentation som knöts till diskussioner och kliniska exempel från de enskilda arbetsplatserna. En lärdom från dessa utbildningar är att utbildningsinsatser bör följas av stöd i den praktiska tillämpningen för att fördjupa och befästa kunskap. Detta kan ske inom ramen för en utbildning, workshop eller genom konsultation och handledning. En annan lärdom är att rollspel kan vara ett bra sätt att träna inför en framtida intervju. Rollspel kan också ge uppslag till diskussionsfrågor samt bidra till att kursdeltagare lär känna varandra

15 DISKUSSIONSFRÅGOR Nedan finns exempel på diskussionsfrågor som kan användas i utbildningar. När och hur Hur kan en intervju enligt kulturformuleringen användas som ett komplement till övrig multiaxial diagnostik? När kan den användas? När är den olämplig att använda? Vad ser du för svårigheter med intervjun? Vad har du för förväntningar på intervjun? Hur kan du få ett naturligt flyt i intervjun? Vad ser du för risk att kulturalisera en patients problem? Vilka yrkeskategorier kan genomföra intervjun? Hur återkopplas resultat från intervjun till en patient? Hur återkopplas resultat från intervjun till övriga kollegor som samarbetar kring diagnostik och bedömning av patienten? Hur återkopplas diagnostiken i sin helhet till patienten? Vilka frågor saknas? Identitet Vad har kunskaper om en patients upplevelse av identitet och kulturell identitet för betydelse för diagnostik och bedömning? Vad har kunskaper om en patients upplevelse av identitet och kulturell identitet för betydelse för behandling? Hur kan du fråga om kulturell identitet på ett för patienten begripligt och meningsfullt sätt? När i en intervju är det lämpligt att fråga om kulturell identitet och självbild? Har etnicitet någon betydelse? Kan det vara olämpligt att intervjua om kulturell identitet? Vad finns det för risk att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Förklaringar och meningsskapande Vad har det för betydelse att få ta del av hur patienten ser på sina besvär? Kan intresse för patientens perspektiv tolkas som okunskap? Hur hanterar du detta? Vad ser du för problem och svårigheter med att fråga om patientens perspektiv? 28 29

16 Hur motiverar du patienten att berätta om sitt perspektiv? Hur kan kunskaper om patientens perspektiv påverka diagnostik och behandling? Kan det vara olämpligt att intervjua om förklaringar och meningsskapande? Finns det risk för att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Psykosocial omgivning och funktionsnivå Vad kan frågor om den psykosociala omgivningen och funktionsnivån ge för information? Hur kan informationen användas? Vilka områden är särskilt viktiga att belysa? Vad kan denna typ av information ha för betydelse för diagnostik och behandling? Vilka frågor saknas? Migration och ackulturation Vad har det för betydelse att få ta del av hur patientens migrationshistoria ser ut? Vad menas med begreppet ackulturation? Kan intresset för personens migrationshistoria tolkas som nyfiken myndighetskontroll? Hur undviker du detta? Vad har det för betydelse att få kunskaper om ackulturationsprocessen? Hur använder du denna kunskap? Är de frågor som finns i manualen om hot och våld tillräckliga? Behövs det fler frågor för att få kunskap om eventuell tidigare tortyr eller trauma? Hur kan kompletterande frågor om tortyr och trauma ställas? Vilka svårigheter ser du med att ställa frågor om tortyr och trauma? Finns det risker med att göra det? Vad kan denna typ av information ha för betydelse för diagnostik och behandling? Kan det vara olämpligt att intervjua om migration och ackulturation? Vad finns det för risk att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Relationen mellan kliniker och patient Vad ser du för möjligheter att reflektera över er relation? Vad ser du för begränsningar i att reflektera över er relation? Vad ser du för värde i att reflektera över er relation? Hur har språket påverkat er relation? Hur har tolken påverkat er relation? Vad tycker du att du kan fråga patienten om avseende er relation? Finns det risk för att frågor till patienten om er relation kan missuppfattas, till exempel som krav på tacksamhet? Hur kan du i så fall formulera dig för att motverka det? Hur påverkar den ojämlika maktrelationen mellan patient och behandlare möjligheten att reflektera över relationen? Hur kan du formulera dig för att motverka det? Vad vill du diskutera med kollegor? Vad kan handledning bidra med? Hur kan du använda dina reflektioner? Vilka frågor saknas? Övergripande bedömning och behandlingsplanering Vad förväntar du dig att en intervju enligt kulturformuleringen kan bidra med angående diagnostik? Allmän förståelse? Behandling? Hur görs en diagnostisk situation begriplig för en patient? Vilka frågor saknas? Dokumentation och journalföring Hur journalförs bäst uppgifter om patientens syn på sin identitet? Vad finns det för risker för stereotypering av etnicitet och kulturell identitet vid journalföring? Vad är viktigt att journalföra? Är det möjligt för patienten att läsa journalen? Filmerna Badbakht (بدبخت) och Depression och jag? Vad väcker filmerna för tankar, känslor och frågor? Hur kan kultur och kontext utforskas på ett meningsfullt sätt? Vad finns det för risker med att hamna i generaliseringar, schabloner och stereotypier? Vad har det patienten i filmen berättar för betydelse för diagnostik och behandling? Vad saknas i intervjun? Vad skulle behöva följas upp? Vad kan migrationen ha haft för betydelse för patientens hälsa? Hade det varit av värde att använda tolk? 30 31

17 FALLBESKRIVNINGAR En fallbeskrivning på svenska om att använda kulturformuleringen finns i bilaga 1. I slutet av referenslistan finns referenser till fallbeskrivningar på engelska där kulturformuleringen använts. De flesta av dessa fallbeskrivningar är utförliga. En del är närmast skrivna som antropologiska essäer. Som behandlare är det knappast möjligt att ha ambitionen att göra denna typ av utförliga dokumentationer. Fallbeskrivningarnas värde ligger snarare i att de visar hur andra använt och tänkt kring att använda kulturformuleringsintervjuer och vad de haft för betydelse för behandling. Ett stort antal fallbeskrivningar har publicerats i tidskriften Culture, Medicine and Psychiatry. Detta startade 1996 med att den dåvarande redaktören Byron Good (1996) beskrev vikten av att publicera fall som avspeglade patienter i fattiga och utsatta områden. Hans vision var att detta skulle kunna balansera det faktum att mycket av den psykiatriska kunskapen utvecklats från arbete med vad han beskrev som en vit medelklassbefolkning. Flera fallbeskrivningar från tidskriften Culture, Medicine and Psychiatry och från andra tidskrifter finns samlade i kunskapssammanställningen Cultural Formulation. A Reader for Psychiatric Diagnosis (Mezzich och Caracci, 2008). Tidskriften Transcultural Psychiatry började 2009 att publicera fallbeskrivningar kring kulturformuleringen

18 UTVÄRDERING Utvärdering av teori och pedagogiskt material/utbildningspaket Delade erfarenheter och klinisk teorianknytning stimulerar lärande men kan också bidra till att identifiera tillkortakommanden med utbildningen samt fel och brister med manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik, filmerna och handledningen. Identifikation av teoretiska kunskapsbrister kan användas som utgångspunkt för metodutveckling och forskning. Vi som skrivit denna handledning är mycket tacksamma för återkoppling och synpunkter på förbättring av utbildningspaketet. Utvärdering av utbildning Vid utbildningsinsatser som ingår i större utbildningar brukar särskilda utvärderingsinstrument användas. För utbildningar som är specifikt inriktade på kulturformuleringen kan det vara värdefullt att utvärdera hur de formulerade lärandemålen uppnåtts. Utvärdering av klinisk tillämpning För att utvärdera klinisk tillämpning av kulturformuleringen har ett utvärderingsformulär (Bäärnhielm, Kirmayer, Salloumn och Mezzich) tagits fram. Formuläret finns i bilaga 2. En sammanställning av kliniska erfarenheter ger en bild av vilka utvecklingsbehov som finns inför kommande revideringar av kulturformuleringen i DSM-IV och förbättringar av manualen

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik p ro g r a m Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Konferens 6 7 november 2008 Stockholm Ursäkta mig doktorn men jag förstår inte. Jag mötte distriktsläkaren och berättade om min ryggvärk. Han trodde

Läs mer

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Huvudföreläsare Huvudtalare är professor Laurence Kirmayer från McGill University, Montreal, Kanada och

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv Eva-Kristina Salameh och Luz Solano, Vt 2013 Att kunna kommunicera är en av mänsklighetens

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända

Arkaden. Hälsan först en startnyckel för nyanlända Arkaden Hälsan först en startnyckel för nyanlända Hälsa först en stratnyckel för nyanlända Hälskommunikation Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Tedros 28 år (fingerat) Kom till Sverige från

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer