Handledning. för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning. för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson"

Transkript

1 Handledning för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson

2 different social and cultural groups utilize different languages of distress in communicating their suffering to others, including doctors. A clinician who is unable to decode this language, which may be verbal or non-verbal, somatic or psychological, is in danger of making the wrong diagnosis, and providing the wrong sort of treatment. Helman (1998) sid 135 Handledning för utbildare i kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning Sofie Bäärnhielm Cecilia Gustafsson olika sociala och kulturella grupper använder olika lidandespråk för att kommunicera sina besvär till andra, även läkare. En kliniker som inte förmår tolka detta språk, vilket kan vara verbalt eller ickeverbalt, somatisk eller psykologiskt, riskerar att ställa fel diagnos och därmed ge fel behandling. Tryckning medfinansieras genom EU:s integrationsfond. ISBN Omslagsbild: Jan Edlund Grafisk form: Space 360 AB Tryck: Halviks Tryckeri 2

3 INTRODUKTION Med denna handledning vill vi vägleda i utbildning av vårdpersonal och studenter om kulturformuleringen i DSM-IV. Kulturformuleringen finns som ett stöd vid psykiatrisk diagnostik och syftar till att på ett systematiskt sätt utforska den enskilde patientens perspektiv på sjukdom, besvär och hans/hennes sociala och kulturella sammanhang. Den kan användas i möten med patienter med en bakgrund av migra tion och flyktingskap, annan sociokulturell bakgrund, eller där behandlaren känner sig främmande för patientens livsvärld och det referenssystem mot vilket patienten uttrycker och tolkar sin sjukdom och sina besvär. Handledningen ingår i Transkulturellt Centrums utbildningspaket tillsammans med manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik (Bäärnhielm, Scarpinati Rosso och Pattyi, 2007) 1 och filmerna Badbakht (بدبخت) en film om kulturformuleringen i DSM-IV, och Depression och jag? en personlig berättelse. Med handledningen vill vi ge ett konkret stöd i hur en utbildning kan planeras och genomföras. 1. Manualen finns även översatt till finska och till norska. 4 5

4 INNEHÅLL Förord 8 Kulturformuleringen 10 En etnografiskt baserad intervju 11 Tolk 11 Interkulturell kommunikation 11 Reflektion och självreflektion 12 Risken att kulturalisera 12 Journalföring 12 Utbildningspaket 14 Manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostisk 16 Filmerna Bakbakht och Depression och jag? 18 Planering av utbildning 20 Målgrupp 21 Lärandemål 22 Teoretiska kunskaper 22 Klinisk användning 22 Återkoppling 23 Praktiskt genomförande 24 Transkulturellt Centrums erfarenheter 26 diskussionsfrågor 28 Fallbeskrivningar 32 Utvärdering 34 Utvärdering av utbildning 35 Utvärdering av klinisk tillämpning 35 Utvärdering av teori och pedagogiskt material/utbildningspaket 35 Beställning av utbildningspaketet 36 Övrig läsning 38 Referenser 40 BILAGA 1. Fallbeskrivning 48 BILAGA 2. Utvärdering av klinisk tillämpning 56 EGNA ANTECKNINGAR

5 FÖRORD Denna handledning har tagits fram inom ramen för projektet Förbättrad behandling av psykisk ohälsa hos tredjelandsmedborgare i Stockholm. Projektet är medfinansierat av medel från Europeiska Unionens integrationsfond 2. Handledningen bygger på erfarenheter från utbildningar om kulturformuleringen. Det är många personer som har bidragit till att ta fram handledningen. Vi vill tacka de nästan 100 personer som under hösten 2009 deltog i utbildningar om kulturformuleringen vid: Jordbro Vårdcentral, BUP Järva, Psykiatriska enheten i Alvik, BUP SÖS, avdelning 3 Norra Stockholms Psykiatri samt alla som deltog i och arrangerade den veckokurs som anordnades av Transkulturellt Centrum. Vi vill tacka projektets styrgrupp för värdefulla synpunkter: Christina Klintemo, koordinator vuxenpsykiatrin SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde); Pia Skarin, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting (SLL); Tove Gunnarsson, CFP (Centrum för psykiatriforskning, Stockholm, SLL); Ann Johansson-Olsson och Victoria Corbo, Transkulturellt Centrum. Vi vill också tacka Sushrut Jadhav, University Collage London, Fredrik Garpe, Kris- och Traumacentrum och Carina Bäckström, Transkulturellt Centrum för föreläsningar; Katrin Derholm praktikant på Transkulturellt Centrum som sammanställt utvärderingar från utbildningarna och Anna Stenseth, verksamhetschef vid Norra Stockholms Psykiatri för stöd i genomförandet av projektet. För språkgranskning vill vi tacka Päivi Toivola, Transkulturellt Centrum. Vidare vill vi tacka de som medverkat i utbildningsfilmerna: Atousa, som har bidragit med egna erfarenheter som patient inom psykiatrin; Margareta Bylund-Andersson, skötare inom allmänpsykiatrin, Stockholm; Juan Mezzich, professor i psykiatri vid New York University. Vi vill även tacka Enheten för transkulturell psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala, för att de gjorde det möjligt att intervjua Juan Mezzich. För synpunkter på filmen tackar vi kollegorna på Transkulturellt Centrum och för synpunkter på handledningen Maria Sundvall, Transkulturellt Centrum, Laszlo Pattyi och Kersti Gabrielson vid Järva psykiatrin och Emine Kale, Nakmi (Nasjonal kompetanseenhet for minoritetshelse i Norge). Sofie Bäärnhielm och Cecilia Gustafsson Projektnummer

6 KULTURFORMULERINGEN Kulturformuleringen finns i Appendix I i DSM-IV och syftar till att utforska betydelsen av kultur och kontext på ett individualiserat sätt. Den är ett komplement till den multiaxiala diagnostiken. Kulturformuleringen är en etnografiskt baserad intervju, vilket innebär att den kan öka förståelsen för en annan persons liv och hans/hennes perspektiv på sjukdom och lidande. Etnografi är en arbetsmetod som används inom antropologi och etnologi. I kulturformuleringsintervjun utforskas patientens perspektiv på sina besvär, sig själv och sin situation samt på förväntningar på stöd, hjälp, vård och behandling. Genom att använda en antropologiskt inspirerad intervjumetod kan vårdpersonal på ett metodiskt sätt intressera sig för hur patienten förstår, känner, upplever och förhåller sig till sin sjukdom (Kleinman och Benson, 2006). En patients berättelse om hur besvär upplevs och förstås ger behandlaren en bild av hans/hennes liv, sammanhang och den kulturella referensvärld, mot vilken sjukdom tolkas och förstås. Kultur och kontext är inte abstrakta fenomen utan en del av det meningsskapande mot vilket vi upplever, förstår och tolkar sjukdom både som lekmän och professionella. Som vårdpersonal tolkar vi patientens berättelse utifrån vår professionella referensram som även den är färgad av kultur, tid, sammanhang och aktuell medicinsk diskussion. Tolk används ofta i samband med en kulturformuleringsintervju. I manualen finns bara ett kort stycke om detta. För vidare läsning rekommenderas Eva Entrenas kapitel Att kommunicera med hjälp av tolk i boken Kommunikation. Samtal och bemötande i vården av Bjöörn Fossum (2007). Ytterligare rekommenderad läsning är Emine Kales (2006; 2010) rapport om erfarenheter av att använda tolk i Oslo. I skriften God tolksed (2009) ger Kammarkollegiet vägledning till tolkar och information till tolkanvändare. I Sverige är Kammarkollegiet den myndighet som värderar en tolks kunskaper genom auktorisationsprov. Interkulturell kommunikation handlar om kommunikation mellan personer från olika kulturella grupper. Språket är en viktig aspekt vid en kulturformuleringsintervju, men kommunikationen handlar också om kroppsspråk, bemötande och den sociala kontakten. I Bjöörn Fossums bok om kommunikation finns ett kapitel om interkulturell kommunikation (Bäärnhielm, 2007)

7 Reflektion och självreflektion är ett grundtema vid användning av kulturformuleringen. Reflektion öppnar upp för att se att sjukdom kan förstås, tolkas och kommuniceras på olika sätt samt att hjälp kan ges på olika vis. Reflektion över egna reaktioner, föreställningar, medicinsk teoribildning, sjukvårdens arbetssätt och organisation kan underlätta förståelse av patientens perspektiv. Likaså behöver behandlare reflektera över vad språk och eventuell tolkanvändning har för betydelse i ett patientsamtal. För en behandlare kan ett reflekterande förhållningssätt bidra till att se en rationalitet i det som först verkar främmande eller underligt. Risken att kulturalisera, att hänföra det som inte primärt har med kultur att göra till kultur, finns i situationer med kulturskillnader. Istället för att försöka förstå en situation, uppfattning eller ett beteende kan det slarvigt tolkas som patientens kultur. En patient kan aldrig tillskrivas en uppfattning eller ett beteende på grund av kultur, kontext eller traditioner. Kultur kan heller inte tas som utgångspunkt för att förklara beteende eller uppfattningar. Snarare behöver den ses som en del av den referens mot vilken en patient och vi som vårdpersonal tolkar och skapar mening av våra upplevelser och vår omvärld. Slarviga förklaringar och stereotyper är inte till nytta för att förstå och hjälpa en patient. Att kulturalisera kan också handla om att exotifiera det som vid en första anblick eller kontakt framstår som annorlunda eller främmande. Ett annat misstag är att se kultur som något statiskt, medärvt och snävt styrande. Att kulturalisera istället för att se vad förhållanden som fattigdom, utsatthet, arbetslöshet och våld har för betydelse innebär en risk att dölja sociala problem, utsatta livsvillkor, diskriminering och marginalisering. Journalföring av en kulturformuleringsintervju är tänkt att ske i en berättande form och anpassas till lokala rutiner. I journalen är det bra att följa de avsnitt som kulturformuleringen innehåller och vara tydlig med att lyfta fram hur patienten ser på sina besvär och sin situation. Det är värdefullt att beskriva hur den information som kommit fram i kulturformuleringsintervjun påverkar den diagnostiska bedömningen och behandlingsplaneringen och hur den kompletterar den multiaxiala diagnostiken

8 UTBILDNINGSPAKET Transkulturellt Centrum har tagit fram ett utbildningspaket som, förutom denna handledning, innehåller manualen Kultur, kontext och (بدبخت) psykiatrisk diagnostik och utbildningsfilmerna Badbakht en introduktion till kulturformuleringen i DSM-IV och Depression och jag? en personlig berättelse. I manualen och denna handledning finns referenser till ytterligare material om kulturformuleringen

9 Manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Manualen är tänkt att vara ett praktiskt stöd för vårdpersonal vid användning av kulturformuleringen i psykiatrisk diagnostik och bedömning. Den innehåller: en teoretisk introduktion till hur kultur och sammanhang (kontext) påverkar kommunikation, psykopatologi och förståelse av psykisk sjukdom och ohälsa DSM-IV:s förslag till en kulturformulering översatt till svenska praktiska råd för diagnostiskt arbete i tvärkulturella situationer förslag till frågor att använda i en intervju enligt kulturformuleringen referenser till fortsatt läsning

10 Filmerna Badbakht (بدبخت) och Depression och jag? Filmen Badbakht presenterar betydelsen av att beakta kultur och sammanhang vid diagnostik och bedömning utifrån tre olika perspektiv; ett teoretiskt, ett kliniskt och patientens. Den ger en överblick över vad kulturformuleringen handlar om och hur manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik skiljer sig från andra verktyg vid bedömning inom psykiatrin. Filmen Depression och jag? är en djupgående intervju med en patient enligt manualen och utifrån de olika avsnitten i kulturformuleringen; uttryck och meningsskapande, migration och ackulturation 3, kulturella faktorer i relation till psykosocial omgivning och funktionsnivå, kulturell identitet samt kulturella faktorer i relation mellan individ och kliniker. Filmerna kan ses i sin helhet eller utifrån valda avsnitt och behöver i båda fallen kompletteras med en diskussion. بدبخت Den ena filmen har fått sitt namn från det persiska ordet (badbakht) 4. Den medverkande patienten tillfrågas i en kulturformuleringsintervju om vilka ord hon brukar använda när hon pratar om sina besvär på sitt modersmål. Hon svarar med att berätta om ordet badbakht. Detta kan översättas till svenska som olycklig eller drabbad av olycka, ruinerad, sorgsen eller eländig. Ordet är en kombination av ordet bad som på persiska betyder dålig och bakht som kan översättas som chans eller möjlighet att lyckas. Ibland kan ett ord, en berättelse eller en historia öppna dörrar för en ny värld av att uttrycka sig, att tänka, samt till politik och historia. 5 De som medverkar i filmerna är: Atousa, som utifrån egna erfarenheter som patient inom allmänpsykiatrin ger sitt perspektiv på sin sjukdom. Genom sin personliga berättelse i en kulturformuleringsintervju skildrar hon betydelsen av kultur, sammanhang och migration för den psykiska hälsan. Juan Mezzich, som är professor i psykiatri vid New York University och tidigare ordförande för World Psychiatric Association. Han ledde den arbetsgrupp vid NIMH (National Institute of Mental Health, USA) som skapade kulturformuleringen och gjorde den till en del av DSM-IV. I filmen ger han en kort teoretisk introduktion till kulturformuleringen som ett verktyg vid diagnostisering och bedömning inom psykiatrin, samt sin syn på diagnostikens framtid. Margareta Bylund-Andersson, som är skötare inom allmänpsykiatrin och vid intervjutillfället nyligen hade börjat använda manualen i sitt arbete. Hon reflekterar över vad frågorna tillför den besöksmall hon vanligen använder och hur de kan bidra till en ökad förståelse för patienternas problematik. Hon har använt manualen tillsammans med patientansvarig läkare som en del i en diagnostisk utredning. Personerna som medverkar i filmerna har intervjuats vid olika tillfällen och har inte varit i kontakt med varandra. 3. Begreppet ackulturation handlar om den kulturella förändring som uppstår i kontakten mellan två kulturella grupper (Berry och Kim, 1988). Ackulturation innebär en förändring på gruppnivå men också en potentiell förändring av individens identitet. Det kan ske på olika sätt för olika individer, till exempel genom att personen ger upp sin tidigare identitet till förmån för det nya värdlandets (assimilation). Det kan också leda till att det gamla integreras med det nya eller till ett marginaliserat utanförskap. 4. Språkreferens Atousa och Shervin Shahnavaz. 5. Det persiska ordet bakht finns även i turkiska och betyder då olycklig. Det turkiska uttrycket bahtı kara betyder den som har ett svart öde. I turkiska används ordet bedbacht med samma betydelse som på persiska. Språkreferens Emine Kale

11 PLANERING AV UTBILDNING Som i all undervisning är det viktigt att tänka igenom lärandemål och vilka som är målgrupp för utbildningen. Grupper som är blandade kulturellt, socialt, professionellt och avseende kön och ålder, bidrar till att lyfta fram olika perspektiv och ger en kreativ miljö för reflektion över betydelsen av kultur och kontext vid psykiatrisk diagnostik och bedömning. Hur manualen och filmerna används anpassas till undervisningssituationen. I undervisningen behöver deltagarna stimuleras till att: inhämta teoretiska kunskaper ha ett reflekterande förhållningssätt diskutera hur kulturformuleringsintervjun kan användas i det kliniska arbetet genomföra kliniska intervjuer och få återkoppling utvärdera användning av intervjun. Målgrupp Undervisningen behöver utgå från de yrkeskategorier som deltar samt deras arbetsuppgifter och erfarenheter. Vårdpersonal har egna erfarenheter att knyta ny teori till. Det kan vara skillnad på att möta vårdpersonal som arbetat i mångkulturella områden och de som saknar denna erfarenhet. Särskilt i det senare fallet behöver kliniska exempel förberedas. Studenter är vana att snabbt lära sig ny teori men saknar ibland praktisk erfarenhet och kan behöva ta del av exempel för att kunna integrera teori och praktik. Olika yrkesgrupper i vården har olika roller i det diagnostiska arbetet. Läkare har ett övergripande ansvar för diagnostisk och bedömning. Som en del i ett teamarbete deltar andra yrkesgrupper aktivt genom intervjuer, utredningar och expertkunskaper. Hur roller och samarbete ser ut är delvis lokalt utformat och kan skilja sig mellan vårdenheter. Samtliga yrkesgrupper som deltar i diagnostik och bedömning kan ha glädje och nytta av utbildningsinsatser i hur kultur och kontext på ett individuellt sätt kan integreras vid psykiatrisk diagnostik och behandlingsplanering. Det kan vara skillnad på att ha utbildningar för dem som arbetar i den psykiatriska vården och i primärvården. I primärvården finns ofta ett begränsat utrymme för längre bedömningar. För distriktsläkare kan det vara aktuellt att använda delar av kulturformuleringsintervjun och att samarbeta med andra yrkeskategorier

12 Lärandemål Syftet med en utbildning kan formuleras i termer av lärandemål. I Karolinska Institutets CUL Guide no 2 av Thorsson och Weurlander (2007) diskuteras lärandemål för studenter. De refererar till Lindberg-Sand som definierar lärandemål i utbildning av studenter som formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller vara kapabel att utföra vid slutet av en viss utbildningsperiod (Lindberg-Sand, 2006). Inte bara i grundutbildningar utan också i vidareutbildningar av vårdpersonal är det värdefullt att formulera lärandemål. Målen behöver formuleras utifrån varje enskild utbildningsinsats. Utgångspunkten blir deltagarnas behov av ny kunskap och utveckling. Målen formuleras gärna i dialog och diskussion med deltagare och/eller uppdragsgivare. Lärandemålen påverkar upplägg av utbildningen och kan användas som utgångspunkt för utvärdering. Teoretiska kunskaper Teoretisk kunskap behöver ifrågasättas och befästas. Detta kan ske genom diskussion och utifrån kliniska erfarenheter. Det är värdefullt att återkomma till de teoretiska avsnitten när kulturformuleringen börjat användas. Teoretiska texter om kulturella perspektiv i DSM-IV, vad de olika avsnitten i kulturformuleringsintervjun avser att utforska och vad etnografi är, samt referenser till artiklar och böcker, finns i manualen. Klinisk användning Hur kulturformuleringen används behöver anpassas till situation, arbetsplats och yrkesutövare. Intervjun kan göras av personer med olika yrkesbakgrunder. Den kan göras av den läkare som utreder och fastställer eventuell diagnos, eller av andra yrkesgrupper som en del i ett teamarbete kring diagnostik och bedömning. Det är värdefullt att använda hela intervjun. När det inte är möjligt kan delar av intervjun bidra till en inblick i patientens egna upplevelse och perspektiv. Bara några frågor om hur patienten ser på sina besvär kan ge en ökad förståelse. En intervju enligt kulturformuleringen kan med fördel genomföras i ett tidigt skede vid diagnostik och bedömning. Men den kan också användas senare när ett behov av ny information och kunskap uppkommit. Filmen Depression och jag? exemplifierar hur en intervju kan te sig. Den kan användas som utgångspunkt i en diskussion om hur en intervju kan genomföras, vilken information som kan förväntas och hur informationen kan användas. Längre fram i denna text finns förslag till diskussionsfrågor. I slutet av denna utbildningshandledning finns en fallbeskrivning utifrån en kulturformuleringsintervju samt ytterligare referenser till fallbeskrivningar på engelska. Återkoppling Praktisk tillämpning av kulturformuleringsintervjun med möjlighet till återkoppling är ett viktigt inlärningsmoment vid utbildning och undervisning. Vårdpersonal och studenter har ofta olika behov. Klinisk vårdpersonal För klinisk vårdpersonal är praktisk tillämpning av intervjun inom ramen för en utbildningssituation ett naturligt steg. Den som lär sig en ny arbetsmodell behöver dessutom stöd och möjlighet till reflektion och återkoppling. Inom ramen för en utbildning delas lärandet med andra och kliniska erfarenheter kan kopplas till teori. Gruppdiskussioner underlättar ett delat lärande. Studenter Studenters kliniska erfarenheter varierar. För den som är ovan vid kliniskt arbete kan det vara ett stort steg att genomföra en kulturformuleringsintervju. Genom fallbeskrivningar, rollspel, reflektion och återkoppling kan studenter introduceras till den variation av uttryckssätt, livsvillkor och levnadsöden som de kommer att möta i sitt kliniska arbete. Att få exempel på olika uttryck för psykisk sjukdom och betydelsen av sociala, kulturella och kontextuella faktorer för sjukdom och behandling kan vara värdefullt. Detta kan bidra till förmågan att genomföra den multiaxiala diagnostiken och se att behandlings- och omvårdnadsinsatser behöver variera och anpassas på ett individualiserat sätt. På grundutbildningar kan manualen och filmerna användas för att 22 23

13 förmedla teoretisk och praktisk kunskap om betydelsen av kultur och kontext. Studenter kan ha nytta av att känna till att kulturformuleringen finns som ett möjligt hjälpmedel. Filmen Depression och jag? gör teorin och praktiken levande genom att förmedla en patients perspektiv. Praktiskt genomförande Hur en utbildning utformas hänger ihop med målgrupp, lärandemål och situation. Ingår utbildningen som en del av en större kurs behöver den samordnas med utbildningen i sin helhet. En utbildningsinsats kan omfatta en kort informativ föreläsning, en workshop, en falldiskussion eller vara en separat utbildning med fokus på kulturformuleringen. Utbildningar kan även utformas för en speciell situation eller grupp på en arbetsplats. Vid korta utbildningar finns risken att ta med för mycket information, som snarare kan förvirra än bidra till kunskapsinlärning. Vid en workshop kan patientintervjun i filmen Depression och jag? användas som underlag för diskussion

14 TRANSKULTURELLT CENTRUMS ERFARENHETER Utbildningar som genomfördes inom ramen för EU-projektet Förbättrad behandling av psykisk ohälsa hos tredjelandsmedborgare i Stockholm skräddarsyddes utifrån önskemål från enskilda arbetsplatser. Utbildningarna planerades på plats tillsammans med den arbetsplats som önskat utbildning. Arbetssituationen, utmaningar på arbetsplatsen, utbildningsbehov, vilka yrkesgrupper som skulle delta i utbildningen och lärandemål diskuterades och la grund för utbildningsinsatserna. Vilka teman som togs upp skiftade med önskemål från de olika arbetsplatserna. Exempel på teman som önskades var: interkulturell kommunikation, att intervjua med tolk, samt trauma. Utbildningarna på de enskilda arbetsplatserna skedde till stor del i dialogform. Deltagarna läste manualen före utbildningarna. Transkulturellt Centrum gjorde en teoripresentation som knöts till diskussioner och kliniska exempel från de enskilda arbetsplatserna. En lärdom från dessa utbildningar är att utbildningsinsatser bör följas av stöd i den praktiska tillämpningen för att fördjupa och befästa kunskap. Detta kan ske inom ramen för en utbildning, workshop eller genom konsultation och handledning. En annan lärdom är att rollspel kan vara ett bra sätt att träna inför en framtida intervju. Rollspel kan också ge uppslag till diskussionsfrågor samt bidra till att kursdeltagare lär känna varandra

15 DISKUSSIONSFRÅGOR Nedan finns exempel på diskussionsfrågor som kan användas i utbildningar. När och hur Hur kan en intervju enligt kulturformuleringen användas som ett komplement till övrig multiaxial diagnostik? När kan den användas? När är den olämplig att använda? Vad ser du för svårigheter med intervjun? Vad har du för förväntningar på intervjun? Hur kan du få ett naturligt flyt i intervjun? Vad ser du för risk att kulturalisera en patients problem? Vilka yrkeskategorier kan genomföra intervjun? Hur återkopplas resultat från intervjun till en patient? Hur återkopplas resultat från intervjun till övriga kollegor som samarbetar kring diagnostik och bedömning av patienten? Hur återkopplas diagnostiken i sin helhet till patienten? Vilka frågor saknas? Identitet Vad har kunskaper om en patients upplevelse av identitet och kulturell identitet för betydelse för diagnostik och bedömning? Vad har kunskaper om en patients upplevelse av identitet och kulturell identitet för betydelse för behandling? Hur kan du fråga om kulturell identitet på ett för patienten begripligt och meningsfullt sätt? När i en intervju är det lämpligt att fråga om kulturell identitet och självbild? Har etnicitet någon betydelse? Kan det vara olämpligt att intervjua om kulturell identitet? Vad finns det för risk att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Förklaringar och meningsskapande Vad har det för betydelse att få ta del av hur patienten ser på sina besvär? Kan intresse för patientens perspektiv tolkas som okunskap? Hur hanterar du detta? Vad ser du för problem och svårigheter med att fråga om patientens perspektiv? 28 29

16 Hur motiverar du patienten att berätta om sitt perspektiv? Hur kan kunskaper om patientens perspektiv påverka diagnostik och behandling? Kan det vara olämpligt att intervjua om förklaringar och meningsskapande? Finns det risk för att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Psykosocial omgivning och funktionsnivå Vad kan frågor om den psykosociala omgivningen och funktionsnivån ge för information? Hur kan informationen användas? Vilka områden är särskilt viktiga att belysa? Vad kan denna typ av information ha för betydelse för diagnostik och behandling? Vilka frågor saknas? Migration och ackulturation Vad har det för betydelse att få ta del av hur patientens migrationshistoria ser ut? Vad menas med begreppet ackulturation? Kan intresset för personens migrationshistoria tolkas som nyfiken myndighetskontroll? Hur undviker du detta? Vad har det för betydelse att få kunskaper om ackulturationsprocessen? Hur använder du denna kunskap? Är de frågor som finns i manualen om hot och våld tillräckliga? Behövs det fler frågor för att få kunskap om eventuell tidigare tortyr eller trauma? Hur kan kompletterande frågor om tortyr och trauma ställas? Vilka svårigheter ser du med att ställa frågor om tortyr och trauma? Finns det risker med att göra det? Vad kan denna typ av information ha för betydelse för diagnostik och behandling? Kan det vara olämpligt att intervjua om migration och ackulturation? Vad finns det för risk att bli missförstådd? Vilka frågor saknas? Relationen mellan kliniker och patient Vad ser du för möjligheter att reflektera över er relation? Vad ser du för begränsningar i att reflektera över er relation? Vad ser du för värde i att reflektera över er relation? Hur har språket påverkat er relation? Hur har tolken påverkat er relation? Vad tycker du att du kan fråga patienten om avseende er relation? Finns det risk för att frågor till patienten om er relation kan missuppfattas, till exempel som krav på tacksamhet? Hur kan du i så fall formulera dig för att motverka det? Hur påverkar den ojämlika maktrelationen mellan patient och behandlare möjligheten att reflektera över relationen? Hur kan du formulera dig för att motverka det? Vad vill du diskutera med kollegor? Vad kan handledning bidra med? Hur kan du använda dina reflektioner? Vilka frågor saknas? Övergripande bedömning och behandlingsplanering Vad förväntar du dig att en intervju enligt kulturformuleringen kan bidra med angående diagnostik? Allmän förståelse? Behandling? Hur görs en diagnostisk situation begriplig för en patient? Vilka frågor saknas? Dokumentation och journalföring Hur journalförs bäst uppgifter om patientens syn på sin identitet? Vad finns det för risker för stereotypering av etnicitet och kulturell identitet vid journalföring? Vad är viktigt att journalföra? Är det möjligt för patienten att läsa journalen? Filmerna Badbakht (بدبخت) och Depression och jag? Vad väcker filmerna för tankar, känslor och frågor? Hur kan kultur och kontext utforskas på ett meningsfullt sätt? Vad finns det för risker med att hamna i generaliseringar, schabloner och stereotypier? Vad har det patienten i filmen berättar för betydelse för diagnostik och behandling? Vad saknas i intervjun? Vad skulle behöva följas upp? Vad kan migrationen ha haft för betydelse för patientens hälsa? Hade det varit av värde att använda tolk? 30 31

17 FALLBESKRIVNINGAR En fallbeskrivning på svenska om att använda kulturformuleringen finns i bilaga 1. I slutet av referenslistan finns referenser till fallbeskrivningar på engelska där kulturformuleringen använts. De flesta av dessa fallbeskrivningar är utförliga. En del är närmast skrivna som antropologiska essäer. Som behandlare är det knappast möjligt att ha ambitionen att göra denna typ av utförliga dokumentationer. Fallbeskrivningarnas värde ligger snarare i att de visar hur andra använt och tänkt kring att använda kulturformuleringsintervjuer och vad de haft för betydelse för behandling. Ett stort antal fallbeskrivningar har publicerats i tidskriften Culture, Medicine and Psychiatry. Detta startade 1996 med att den dåvarande redaktören Byron Good (1996) beskrev vikten av att publicera fall som avspeglade patienter i fattiga och utsatta områden. Hans vision var att detta skulle kunna balansera det faktum att mycket av den psykiatriska kunskapen utvecklats från arbete med vad han beskrev som en vit medelklassbefolkning. Flera fallbeskrivningar från tidskriften Culture, Medicine and Psychiatry och från andra tidskrifter finns samlade i kunskapssammanställningen Cultural Formulation. A Reader for Psychiatric Diagnosis (Mezzich och Caracci, 2008). Tidskriften Transcultural Psychiatry började 2009 att publicera fallbeskrivningar kring kulturformuleringen

18 UTVÄRDERING Utvärdering av teori och pedagogiskt material/utbildningspaket Delade erfarenheter och klinisk teorianknytning stimulerar lärande men kan också bidra till att identifiera tillkortakommanden med utbildningen samt fel och brister med manualen Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik, filmerna och handledningen. Identifikation av teoretiska kunskapsbrister kan användas som utgångspunkt för metodutveckling och forskning. Vi som skrivit denna handledning är mycket tacksamma för återkoppling och synpunkter på förbättring av utbildningspaketet. Utvärdering av utbildning Vid utbildningsinsatser som ingår i större utbildningar brukar särskilda utvärderingsinstrument användas. För utbildningar som är specifikt inriktade på kulturformuleringen kan det vara värdefullt att utvärdera hur de formulerade lärandemålen uppnåtts. Utvärdering av klinisk tillämpning För att utvärdera klinisk tillämpning av kulturformuleringen har ett utvärderingsformulär (Bäärnhielm, Kirmayer, Salloumn och Mezzich) tagits fram. Formuläret finns i bilaga 2. En sammanställning av kliniska erfarenheter ger en bild av vilka utvecklingsbehov som finns inför kommande revideringar av kulturformuleringen i DSM-IV och förbättringar av manualen

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik p ro g r a m Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Konferens 6 7 november 2008 Stockholm Ursäkta mig doktorn men jag förstår inte. Jag mötte distriktsläkaren och berättade om min ryggvärk. Han trodde

Läs mer

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013

Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om. Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Transkulturellt Centrum inbjuder till konferens i Stockholm om Torsdag-fredag 7 8 november 2013 Huvudföreläsare Huvudtalare är professor Laurence Kirmayer från McGill University, Montreal, Kanada och

Läs mer

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse

Läs mer

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 160928 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Innehåll Bakgrund till mitt intresse Påverkan av hur

Läs mer

Etnografi som stöd för kunskap om kultur och sammanhang vid psykiatrisk diagnostik

Etnografi som stöd för kunskap om kultur och sammanhang vid psykiatrisk diagnostik Etnografi som stöd för kunskap om kultur och sammanhang vid psykiatrisk diagnostik Sofie Bäärnhielm Överläkare, med dr, enhetschef Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting, S:t Görans sjukhus,

Läs mer

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Jubileumskalendarium Transkulturellt Centrum 1999-2009 Hösten 2009 u t b i l d n i n g s p r o g r a m Transkulturellt Centrum STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING UTBILDNINGAR Transkulturellt Centrum (TC) är Stockholms

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Vad säger forskningen om psykisk

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

HELSEFAGLIGE UTFORDRINGER I ET FLERKULTURELLT MILJØ - kommunikation og konsulatasjon

HELSEFAGLIGE UTFORDRINGER I ET FLERKULTURELLT MILJØ - kommunikation og konsulatasjon HELSEFAGLIGE UTFORDRINGER I ET FLERKULTURELLT MILJØ - kommunikation og konsulatasjon Oslo 6.5.04, 12-13.00 Erfaringer fra psykiatrien i Stockholm - problemstilllinger med transkulturell tjenste Jag kommer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Ett kunskapscentrum för hälso- och sjukvårds- samt tandvårdspersonal om kultur, migration, asyl- och flyktingfrågor Transkulturellt Centrum STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Mötet mellan

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Våren 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Jubileumskalendarium. Transkulturellt Centrum 1999-2009 Våren 2009 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Jubileumskalendarium 1999-2009 Våren 2009 u t b i l d n i n g s p r o g r a m STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Foto: C ecilia G ustafsson UTBILDNINGAR (TC) är Stockholms läns landstings kunskapscentrum för transkulturell

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Utvärdering av psykologkandidatpraktiken (vfu) inom Region Örebro Län våren 2016.

Utvärdering av psykologkandidatpraktiken (vfu) inom Region Örebro Län våren 2016. 1 (6) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildningscentrum, Berit Eriksson, 2016-07-08 Leg Psykolog/studierektor Utvärdering av psykologkandidatpraktiken (vfu) inom Region Örebro Län våren 2016.

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD

Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer