Skogsbränsleanvändningens. för ryggradslösa djur
|
|
- Lennart Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT FRÄN VATTENFALL UTVECKLING AB PROJEKT BIOENERGI v F-- 6xo --9 -g Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur Projekt Skogskraft Rapport nr»södra VATTENFALL
2 Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslosa djur Projekt Skogskraft Rapport nr 99/8 ISSN KiJn^ F Ti;5 OöwMNJ ii UNLIMITED mm %m PROUWITEB p
3 RAPPORT FRAS VATTENFALL UTVECKLING AB Fran Projekt Bioenergi Författar* Jan Weslien Rapporten kan rektireras fras Vattenfall Support AB Dokumentservice, biblioteket 6 87 VÄLLINGBY Tel: 08/ Fax: 08/79 6 Rapport datum Teknisk granskning Anna Lundborj Godkänd / Rapportör 99/8 Projektor Sökord Bioenergi, biobränsle, hel trädsuttag, askåterföring, evertebrater, hotade arter, fauna Karin Widepren-D»ff«ra Antal textblad J(j Antal hbagsmad Only summary in English \_\ Whole report in English Brochure in Swedish/English Rubrik Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Sammanfattning Denna rapport beskriver konsekvenserna av ökad användning av skogsbränslen för i första hand sk rödlistade (försvunna, hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande) ryggradslösa djur. Databasen "Produktion och miljö" vid SLU, samt kompletterande intervjuer med olika specialister har varit de viktigaste informationskällorna Tänkbara negativa och positiva effekter av bränsleskogsbruk på den lägre faunan redovisas. Rapporten koncentrerar sig på ryggradslösa djur som huvudsakligen lever i träddelar, träd eller trädbiotoper som idag ej nyttjas i det konventionella skogsbruket men som i varierande grad kan komma att beröras av ökat skogsbränsleuttag. Vissa miljöer bör inte alls utnyttjas för bränsleuttag, medan andra kan utnyttjas förutsatt att man tar erforderlig naturhänsyn Grenar och toppar av barrträd på hyggen kan utnyttjas utan att rödlistade arter påverkas nämnvärt förutsatt att skyddsvärda substrat och småbiotoper inte körs sönder. Avverkningsrester av typen processorhögar har ringa värde för rödlistade arter. Kvarlämnade liggande eller stående träd på hyggen har stor betydelse för ryggradslösa djur i kategorin "hänsynskrävande" och bör inte tas bort. Återföring av stabiliserad (granulerad) långsamlöslig aska har hittills haft liten inverkan på studerade markdjur, men uppgifter om långtidseffekter saknas. Brända träd är mycket värdefulla och bör sparas. Vid eventuell avverkning i större brandfält bör man lämna ett urval av brända träd och trädgrupper Skogsbryn, vissa åkerholmar samt hagmarker är ofta mycket artrika miljöer och bör som regel inte nyttjas. I miljöer där igenväxning är ett problem, t ex i övergivna naturbetesmarker och i bryn med tätt lövsly är bränsleuttag i form av en insiktsfull utglesning positiv för den lägre faunan. Gamla lövträd, både i skogen och i odlingslandskapet (t ex alléer) är värdefulla livsmiljöer för många arter och bör sparas. Om biobränsleintresset leder till att lövträd ges ökat utrymme är detta positivt för faunan, förutsatt att man sörjer för en kontinuitet av gamla och döda lövträd Natnrhängynskraven ar något olika i olika delar av Sverige
4 REPORT FROM VATTENFALL UTVECKLING AB From Project Bioenergy Author Jan Weslien Reports can be obtained from Vattenfall Support AB Dokumentservice, biblioteket S-6 87 VÄLLINGBY Phone: Fax: Date Renewed by { j \J (^ i/ltvt». A. ^ Anna Lundborg Issuing authorized b> Serial number 99/8 Project No Key word Bioenergy, biofuel, whole-tree, ashes, invertebrates, fauna, red-listed species Karin Wideeren-Difgård ^ Number of pages Appending pages ^ Only summary in English _J Whole report in English ) Brochure in Swedish/English Title nsequences for invertebrates of the use of forest fuel. Summary This report decribes the consequences of increased use of forest fuel for, primarily, red-listed (i.e., disappeared, threatened, vulnerable, rare or care demanding) invertebrates in Sweden. The "Production and Environment Database" at the Swedish University of Agricultural Sciences, together with complementary interviews with various specialists, have been the most important source ofinformation. Feasible negative and positive effects of the use of forest fuel on invertebrates are reported This report concentrates on invertebrate animals that largely live in parts of trees, trees or in tree biotopes that today are not utilised in conventional forestry but which to varying extents may be affected by increased removal of forest fuel. Certain environments should not in any way be utilised for removal of fuel, whereas others can be used provided that relevant consideration is taken to nature Branches and tops of coniferous trees on clear-cuts can be utilised without red-listed species being particularly affected, provided that substrates and small biotopes worthy of protection are not damaged by traffication. Felling residues such as processor piles are of little value for red-listed species. Lying or standing trees left on the felling areas are of great importance for invertebrates in the category "care demanding" and should not be removed. Return of stabilised (granulated) slowly available ashes have so far had little effect on the soil fauna studied, but there are no data on long-term effects. Fire-damaged trees are very valuable and should be saved. In the event of felling large burntover areas, a selection of fire-damaged trees and groups of trees should be left. Forest edges, certain rocky outcrops in arable fields, and wooded meadows are frequently very species-rich environments and should usually not be used In environments where overgrowing is a problem, e.g., in abandoned natural grazing meadows and along forest edges with dense deciduous brush, removal of fuel in the form of a careful thinning is positive for the invertebrate fauna.
5 Old deciduous trees, both in the forest and in the cultivated countryside (e.g., in avenues) are valuable environments for many species and should be saved If the interest in biofuel leads to deciduous trees being given extra space this will be positive for the fauna, provided that a continuity of old and dead deciduous trees is assured Requirements for consideration to nature differ slightly in different parts of Sweden
6 FORORD Vattenfall och Södra bedriver sedan 7O-talet verksamhet inom bioenergiområdet. Vattenfall äger och driver dessutom biobränsleeldade anläggningar som producerar värme och värme/el. Vattenfalls utvecklingsinsatser inom bioenergiområdet bedrivs sedan 989 i projektform och fr o m 99 har Vattenfall Utveckling AB det samlade ansvaret för genomförandet av Projekt Bioenergi. Det övergripande målet för projektet är att klarställa bioenergins möjliga roil inom Vattenfalls framtida affärsverksamhet. För att få underlag till en sådan bedömning analyseras hela bioenergisystemet, från bränsleproduktion till slutlig användning. Södra Skogsägarnas medlemmar förfogar över en stor biobränslepotential och genom dotterbolaget Södra Skogsenergi AB producerar och levererar SÖDRA stora mängder trädbränsle. Mot denna bakgrund har ett femårigt samarbetsavtal tecknats mellan Vattenfall och Södra Skogsägarna. Samarbetet bedrivs i projekt SkogsKraft som syftar till att utveckla och demonstrera metoder och system för att trädbränslen skall praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt bli möjliga att använda i skala lämpade för produktion av värme och Kraft. Forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs dels av specialister inom respektive företag och dessutom av forskare vid högskolor samt konsulter. I huvudsak avslutades projektet under 99 med undantag för vissa biologiska försök som fortsätter till 996. Resultat från verksamheten redovisas bl a i rapportform. Denna rapport avhandlar skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Projekt SkogsKraft oktober 99 Karin Widegren-Dafgård '^ ikn-åke Lunden Vattenfall AB jsödra Skogsägarna Projekt Bioenergi
7 Skogsbränsleanvändningens konsekvenser för ryggradslösa djur. Jan Weslien, Avd. f. skogsentomologi, SLU, Uppsala
8 Innehåll Bakgrund. Biotoper och substrat.. Ekologiska förutsättningar.. Betydelse av specifika biotoper och substrat... Trädbevuxna hagmarker inkl. övergivna naturbetesmarker och hassellundar... Alléer... Bryn och åkerholmar... Kvarlämnade träd och träddelar på hyggen... Lövträd på hyggen... Barrträd på hyggen... Grenar och toppar på hyggen..5. Brända träd.effekter av ökat lövskogsbruk. Kompensationsgödsling 5. Ej rödlistade arter 6. Slutsatser 7. Litteratur och andra informationskällor
9 . Bakgrund. Den största bioenergirescrven i Sverige är skogsbränslen dvs träd och träddelar som ej innan använts i andra industriella processer. Nyligen kom den sk bioenergikommissionen med sitt slutbetänkande "Bioenergi for framtiden" (SOU 99, nr 90 & 9). I denna fastslogs att uttag av skogsbränlsen i form av avverkningsrester skulle kunna ökas från nuvarande 6TWh till ca 50 TWh per år. Till detta kan läggas en ouppskattad energireserv i form av träd som växer på marker som idag inte nyttjas av det konventionella skogsbruket (naturbetesmarker, bryn. åkerholmar etc). Denna nya markanvändning kommer att med visshet påverka de organismer som lever där. I dagsläget finns 876 arter avryggradslösa djur i Sverige upptagna på den sk. "röda listan" över försvunna, hotade, sårbara, sällsynta eller hansynskrävande arter (Ehnström m. fl. 99). Till stora delar beror hotbilden på att markanvändning i olika former undanryckt lämpliga uppehållsplatser för dessa organismer. Ungefär 800 rödlistade evertebratarter lever i skogar eller skogsbryn, i parker eller trädsamlingar i jordbrukslandskapet. Det huvudsakliga hotet mot denna grupp är skogsbruk i olika former men även andra aktiviteter såsom parkvård och kantröjning är viktiga. Denna raport beskriver konsekvenserna av ökad användning av skogsbränslen för i första hand röd-listade arter. Utredningen beaktar direkta följder av exploatering av idag ej nyttjade träd och träddelar och av eventuell kompensationsgödsling samt långsiktiga följder av ett eventuellt ökat lövskogsbruk. Uppdragsgivare är Vattenfall AB.. Biotoper och substrat... Ekologiska förutsättningar. Detta avsnitt beskriver mycket kort några ursprungliga skogliga ekosystemen, hur de har förändrats och vilka konsekvenser detta har haft för ryggradslösa djur. Detta är
10 nödvändigt att klarlägga för att rätt förstå ben delsen av de biotoper som kan tänkas bli aktuella för skogsbränsleawerkning. De tre huvudtyperna av skog i Sverige, ädellövskog. barrskog samt övrig lövskog skiljer sig åt ifråga om de enskilda trädens struktur och livslängd samt uppkomst av lämpliga uppehållsplatser för ryggradslösa djur. Mänskliga aktiviteter har radikalt förändrat de grundläggande ekologiska förutsättningarna i dessa skogar, inte minst under de senaste decennierna. I barrskogslandskapet var elden fordom en mycket viktig faktor. Den skapade förökningsmöjligheter för en rad vedlevande insektsarter. Vissa av dessa är så starkt specialicerade att endast bränd ved eller svampar som lever på bränd ved duger som förökningssubstrat medan för andra arter är sambanden mer komplexa (Lundberg 98, Wikars 99). Framförallt skapade skogsbranden stora mängder döda träd som gynnade många av de idag hotade insektsartema. På grund av effektiv brandbekämpning är skogsbränder numera sällsynta inslag i barrskogslandskapet. På de fåtaliga brända ytorna avverkas ofta träden och används som bränsle (de kan inte användas i skogsindustrin). Ny barrskog planteras och lövuppslag röjs bort. Slutawerkningar kombinerade med att man lämnar och skyddar större mängder döda träd skulle till viss del kunna ersätta skogsbrand som ekologisk störningsfaktor (se Ahnhind&Lindhel99). Skogar med asp. björk och sälg uppkom förr i tiden efter bränder. Fortfarande på 950-talet var äldre sk. lövbrännor relativt vanliga inslag i barrskogslandskapet. dagsläget är de mycket sällsynta och många insektsarter knutna främst till äldre aspar och björkar återfinns på den röda listan. Viktiga rtfugier för dessa arter är skogsbryn, åkerholmar, alléer, hagmarker samt äldre lövträd i biandbestånd med barrträd. Lövträd som lämnas kvar på hyggen kan vara mycket värdefulla.. Ädellövskogen hyser mer än hälften av de rödlistade evertebratartema i Sverige (Berg m fl under tryckn). De flesta av dessa arter är knutna till gamla eller döda träd. Ungskogar innehåller få arter. Gamla överåriga träd, ofta ihåliga och med många grova döda grenar, var vanliga inslag i ädellövskogen förr. Sådana återfinns numera i
11 reservat, parker, alléer och hagmarker. De två sistnämnda får betraktas som mycket viktiga refugier för rödlistade arter.. Betydelse av specifika biotoper och substrat. Av ovanstående framstår hagmarker. bryn och åkerholmar. bränd skog samt på hyggen kvarlämnade gamla och döda träd som viktiga miljöer för rödlistade ryggradslösa djur. Inga av dessa utnyttjas idag av det konventionella skogsbruket. Tillsammans med avverkningsrester efter konventionellt skogsbruk utgör de en outnyttjad potential för skogsbränsle i Sverige. I föreliggande utredning har information lagrad i databasen "Produktion och miljö" vid SLU (se Gustafsson m. fl. 99) använts till att sammanställa data över rödlistade ryggradslösa djur i ovannämnda miljöer. Denna information baserar sig på uppgifter som jag inhämtat från 9 experter var och en specialist på någon av följande organismgrupper: skalbaggar, fjärilar, tvåvingar, steklar. skinnbaggar, landmollusker. Av figur framgår att hela arter har någon eller några av dessa miljöer som sina huvudsakliga livsrum. Figur visar att hotkategoriem "sårbara", "sällsynta" eller "hänsynskrävande" innehåller tillsammans 75 arter medan kategorierna "försvunna och "akut hotade", som i detta sammanhang får betraktas som mindre intressanta (då det ofta rör sig om kända och relativt exklusiva lokaler), innehåller 8 arter. Stora regionala skillnader föreligger. Figur visar hur de arterna är utbredda i olika regioner i Sverige. Dessa regionala skillnader samt andra viktiga aspekter behandlas neda. Vissa överlappningar mellan miljöer förekommer så alt de arterna är listade på 6 poster i bilaga.... Trädbevuxna hagmarker inkl. övergivna naturbetesmarker och hassellundar. Av 95 arter som har dessa marker som sitt huvudsakliga habitat tillhör 77 hotkategoriema "sårbara", "sällsynta" eller "hänsynskrävande" (Tabell ). De flesta av arterna har sydlig utbredning (Tabell ). och 66 arter är strikt knutna till olika ädellövträd. främst ek.
12 Hotet mot faunan i denna biotop grundar sig dels i en generell minskning av gamla lövträd dels i det öppna kulturlandskapets gradvisa försvinnande (Ehnströtn & Waldén 986). Många arter hotas av igenväxning och torde gynnas av en viss utglesning. Röjningsingrepp på dessa generellt sett mycket artrika och värdefulla lokaler, bör alltid göras i samråd med flora- och faunav'xdsexpertis.... Alléer. Gamla alléer är värdefulla därför att här återfinns gamla ofta ihåliga träd. viktiga refugier för arter som förr hade sina främsta tillhåll i ädellövskogen. Totalt 7 rödlistade arter har alléträd som sina viktigaste tillhåll. Hälften av dessa arterna återfinns i gamla hålträd. Av de 7 arterna tillhör 7 st hotkategoriema "försvunna" och "akut hotade" (Tabell ). De flesta av arterna har en sydlig utbredning (Tabell ). De viktigaste alléträden är ädellöv, främst ek och alm men även poppel och asp hyser förhållandevis många rödlistade arter.... Bryn och åkerholmar. I databasen "produktion och miljö", som enbart innehåller skogsarter, återfinns 0 arter som har bryn eller åkerholniar som sina främsta habitat (Tabell ). Detta är dock en underskattning av det totala antalet, eftersom många ej skogslevande organismer också vistas där. En mer rättvis bild ger troligen Ehnström m. fl. (99), där 78 arter anges vara hotade av kantröjning eller avverkning av åkerholmar. Til! skillnad från övriga biotoper eller substrat i tabell, i vilka skalbaggarna dominerar, återfinns här många rödlistade fjärilsarter. De ädla lövträden spelar här en undanskymd roll. Lövträd i allmänhet, buskar, samt gräs och örter är de viktigaste utvecklingssubstraten för de rödlistade brynlevande arterna. Gränsen mellan skog och åker är generellt sett mycket artrik. De rödlistade arterna utgör bara en bråkdel i det totala antalet arter som lever där. Ett hårt utnyttjande av denna zon skulle vara mycket negativt för den biologiska mångfalden.
13 .. Kvarlämnade träd och träddelar på hyggen. Ungefar 50 rödlistade arter gynnas starkt av att träd och träddelar lämnas kvar på hyggen; 66 arter av att hela lövträd lämnas, 6 arter av att hela barrträd lämnas ( arter gynnas av att barrträd eller lövträd lämnas). 0 rödlistade arter har solexponersde döda toppar eller grenar som livsförnödenhet Dessa arter gynnas starkt av att toppar och grenar lämnas på hyggen (antingen kvarsittande på hela träd eller avkapade). De tre artgrupperna uppvisar en likartad fördelning på hotkategorier (Tabell ). En hög andel (ca 50%) av arterna i resp. grupp tillhör kategorin hänsynskrävande..aa. Lövträd på hyggen. De viktigaste trädslagen här är ek och asp följt av björk och bok. Av de 66 arterna lever 88 arter uteslutande på döda träd, 6 arter uteslutande på levande träd och 5 arter på både levande och döda träd. Av arterna som föredrar döda träd lever / på stående döda träd och / på liggande träd. Av arterna som föredrar levande träd lever mer än hälften i hålträd (främst ek). De flesta arterna har en sydlig utbredning (Tabell ).....Barrträd på hyggen Arterna fördelar sig ungefär lika på tall och gran, och på stående och liggande träd ( av de 6 arterna är gemensamma för både tall och gran). Nästan alla arterna är knutna till döda barrträd. Arterna är relativt jämnt spridda i landet (Tabell )..A. Grenar och toppar på hyggen. Det stora flertalet av dessa arter är knutna till lövträd. Av 0 arter lever uteslutande på lövträd och 5 uteslutande på barrträd. 5 arter kan även utnyttja grövre stamdelar och finns medtagna bland de som gynnas av att man lämnar hela träd. Ek, asp och björk är de viktigaste trädslagen. Arterna har en övervägande sydlig utbredning
14 8 (Tabell ). De flesta av dessa arter gynnas av att hela trädkronor lämnas. Högar med kvistar s.k. "processorhögar" utnyttjas i liten omfattning...5. Brända träd. Som redan nämnts är många insekter direkt eller indirekt gynnade av skogsbränder (se.). I tabell återges de som direkt gynnas av att brända träd lämnas. Totalt 5 rödlistade arter tillhör denna katergori. Arter knutna till efterkommande successionstadier s.k. lövbrännor är här utelämnade då de ej torde missgynnas av att de brända träden avverkas. Till skillnad från alla andra kategorier i tabell så ökar artantalet ju längre norrut man kommer i landet. Bland dessa insekter återfinns en relativt hög andel akut hotade insekter (Tabell ). Det är mycket svårt att förutsäga, oavsett hotkategori vilka insekter som kan komma att dyka upp i ett givet parti bränd skog. Därför är det av mycket stor vikt att brända träd sparas i skogslandskapet, särskilt i Svealand och Norrland.. Effekter av lövskogsbruk. En långsiktig satsning på skogsbränsle som energikälla kan medföra förändringar i sortiment som efterfrågas. På vissa marker skulle då brännvedsproduktion i form av lövträd kunna vara ett alternativ. Ett mer mångfacetterat skogsbruk med större inslag av lövträdsodling kan vara positivt för många arter om faunavårdsaspekter beaktas. Att gynna lövinslaget i röjningar och gallringar skulle kunna vara värdefullt för den biologiska mångfalden i stort och även för de rödlistade arterna då utbudet av grova och döda lövträdstammar att lämna kvar vid slutawerkningen ökar. Täta ungskogar av lövträd i monokulturer innehåller få arter, och ett lövskogsbruk med korta rotationstider och där all ved tillvaratas torde knappast gynna några rödlistade arter. Ett lövskogsbruk med korta rotationstider men där t. ex överståndare av björk och asp får stå kvar mellan skördarna skulle kunna ge successioner av gamla och döda lövträd som idag saknas i barrskogslandskapet.
15 . Kompensationsgödsling. Uttag av awerkningsavfall på många marker bör kompenseras med tillförsel av aska (eller andra lämpligt sammansatta gödselmedel) om den långsiktiga produktionsförmågan skall kunna upprätthållas (Rosén 99). För de flesta evertebrater är troligen kalhuggning i sig en långt mera drastisk miljöförändring än gödsling (Ehnström muntl., Gärdenfors muntl.). Det finns inga belägg för att någon rödlistad evertebratart skulle påverkas negativt av kompensationsgödsling med granulerad aska. Aska med höga tungmetallhalter (från t.ex. impregnerat eller målat virke) bör givetvis ej användas då dessa kan anrikas i näringskedjorna. Stora kunskapsluckor finns för den marklevande faunan. Gödsling med påföljande ph-förändring missgynnar vissa organismer medan andra gynnas. I en nyligen utkommen rapport beskrivs olika ekologiska effekter av gödsling med granulerad vedaska (Rosén m. fl. 99). På kort sikt (provtagning innan och - år efter gödsling) erhölls relativt små förändringar i markfaunans sammansättning. Tätheten av daggmaskar och encelliga djur ökade något medan tätheten av ringmaskar förblev oförändrad. De långsiktiga följderna är okända. Gödsling med vedaska ger en ph-höjning i likhet med kalkning. Därför kan resultat från kalkningsförsök vara belysande. Persson (988) ger en god litteraturöversikt över kalkningseffekter på markfaunan.. Olika organismgrupper påverkas olika.. På lång sikt gynnas t.ex. daggmaskar, gråsuggor, och snäckor medan vissa kvalster och hoppstjärtar samt ringmaskar och skalamöbor missgynnas. Även förändringar i artsammansättning hos marklevande skalbaggar har konstaterats. Förändringarna kan vara en direkt följd av en ph-höjning för vissa organismgrupper t.ex daggmaskar, medan för andra beror förändringen på att födotillgång och konkurrensförhållanden ändras. Exempelvis så missgynnas vissa svampätande kvalster
16 0 troligen av att daggmaskarna förstör det förhållandevis orörda markskiktet (Persson muntl.). Kalk och granulerad vedaska är dock ej jämförbara i flera avseenden och resultaten bör tolkas med försiktighet. 5. Ej hotade arter. Ett alltför hårt utnyttjande av vissa substrat skulle kunna vara negativt för en del, idag ej rödlistade, arter. Exempel på arter som idag är vanliga och som numera huvudsakligen ynglar i avverkningsrester (eftersom död solexponerad ved är sällsynt annorstädes), är eksplintborren Scolytus intricatus (ekgrenar), lindborren Emopoms tiliae (lindgrenar), samt praktbaggen Chrysobotris chrysostigma (grantoppar) (Ehnström muntl., Lindelöw muntl). Populationsnivån av dessa skalbaggar skulle med säkerhet minska i regioner där avverkningsrester utnyttjades hårt. Dåligt kända organismgrupper är med stor säkerhet underrepresenterade på den röda listan. Som exempel kan nämnas att inte en enda parasitstekel (vår artrikaste insektsgrupp) finns med. Särskilt artrika miljöer bör skonas i möjligaste mån för att på så sätt skydda hela artkomplex. Ett exempel på en artrik miljö som innehåller fa rödlistade arter och som kan bli föremål för flisning är videbevuxna sjöstränder. Här är det mångfalden av mikromiljöer i strandzonen och buskskiktet som gör biotopen värdefull. Avverkning särskilt med tunga maskiner skulle helt spoliera dessa miljöer. 6. Slutsatser Ramarna för skogsbränsleutnyttjande kommer att sättas av en rad ekonomiska och biologiska faktorer, varav effekter på ryggradslösa djur är en viktig del. De ekologiska konsekvenserna av helträdsutnyttjande på skogsmarkens långsiktiga
17 produktionsförmåga har lett till vissa rekommendationer t. ex inget helträdsutnyttjaiide på magra marker samt kompensationsgödsling med långsamverkande granulerad vedaska på andra marker. I dagsläget finns inget som tyder på att dessa åtgärder skulle påverka rödlistade ryggradslösa djur. Stor kunskapluckor finns för den marklevande faunan. När det gäller hur mycket som skall tas tillvara av avverkningsresterna på ett hygge har siffiren 70% figurerat. Här bör poängteras att det inte nödvändigtvis är mängden utan snarare kvaliteten på det som lämnas kvar som är intressant ur de ryggradslösa djurens perspektiv. Hela trädkronor är värdefullare än löst liggande avkapade grenar. Lövträdsrester är, särskilt i södra Sverige värdefullare än barrträdsrester, vilka bör kunna uttnyttjas i stor utsträckning utan att rödlistade ryggradslösa djur påverkas nämnvärt. Av stor vikt i detta sammanhang är dock att kvarlämnade liggande träd ej körs sönder. På grund av risken för sönderköming far stubbskörd betraktas som negativt, även om awerkningsstubbar inte är särskilt värdefulla som förökningsplatser för rödlistade arter. Utglesning av täta lövbestånd kan vara positivt för ryggradslösa djur om gamla träd sparas. Här bör man även spara en del medelålders och unga träd så att kontinuiteten tryggas. Vid utglesning av speciellt värdefulla biotoper t. ex. hagmarker bör detta ske i samråd med flora- och faunavårdsexpertis. I tabell sammanfattas rekommendationer för åtgärder i olika sammanhang. Den nya skogsvårdslagen och biotopsskyddslagen kommer att ge ett utökat skydd för många småbiotoper och substrat däribland kvarlämnade träd på hyggen. Många värdefulla småbiotoper (som förskrivs ökad skyddsstatus) har ej behandlats här, fuktstråk, kallkällor, m.m.på grund av att de inte i sig utgör potentiella bränslereserver. Sådana småbiotoper måste givetvis skyddas vid alla former av avverkning inklusive skogsbränsleawerkning. Det är tydligt att de flesta rödlistade arter i denna rapport återfinns i regionerna och 6 (Fig. ). Det är också inom dessa två regioner som uppvisar det största gapet mellan potentiell efterfrågan på energi och energipotential i form av biobränslen (SOU
18 9, 99). Detta kan betyda att trycket på biologiskt värdefulla miljöer blir större där än annorstädes. 7. Litteratur och andra informationskällor Ahnlund, H. & Lindhe, A. 99. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet - några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Entomologisk Tidskrift : -. Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingbäck, T., Jonsell, M. & Weslien, J. 99. Threatened plant, animal and fungus species in Swedish forests - distribution and habitat associations. nservation Biology (under tryckn.). Ehnström, B. & Waldén, H Faunavård i skogsbruket, del. Den lägre faunan. Skogsstyrelsen, Jönköping. Ehnström. B., Gärdenfors, U. & Lindelöw; Å. 99. Rödlistade evertebrater i Sverige 99. Databanken för hotade arter. SLU, Uppsala. Gustafsson, L., Berg, Å., Ehnström, B., Hallingbäck, T., Jonsell, M. & Weslien, J. 99. Mångfald i praktiken. Flest hotade arter i söder. Skogen / Lundberg, S. 98. Den brända skogens skalbaggsfauna. Entomologisk Tidskrift 05: 9-. Persson, T Effekter av kalktillförsel på markfaunan i skogsmark. En litteraturöversikt. Rapport 8, Naturvårdsverket. Rosén, K. 99. Skörd av skogsbränslen i slutawerkning och gallring - ekologiska effekter, Meddelande nr 5/99, Skogsstyrelsen. Rosén, K., Eriksson, H., Clarholm, M., Lundqvist, H. och Rudebeck, A. 99. Granulerad vedaska till skog på fastmark. Rapport 6/99. Sydkraft, Nutek, Vattenfall. SOU nr 90 99, Jordbruksdepartementet. Biobränsle för framtiden. Slutbetänkande från biobränslekommissionen. Norstedts förlag. SOU nr Jordbruksdepartementet. Biobränsle för framtiden. Slutbetänkande
19 från biobränslekommissionen. Bilagedel. Norstedts förlag. Wikars, L.-O. 99. Skogsbränder och insekter. Entomologisk Tidskrift : -. Andra informationskällor: muntlig information från Bengt Ehnström, Åke Lindelöw, Ulf Gärdenfors och Tryggve Persson, alla vid SLU Databasen "produktion och miljö" som innehåller information om ca 800 skogslevande rödlistade evertebrater vad avser hotbild, biologi och kritiska krav.
20 Tabell. Rödlistade arter i olika biotoper och substrat fördelat pä hotkategorierna "försvunna" (0). "akut hotade" (). "sårbara" (). "sällsynta" () och "hänsynskrävande" () Siffrorna är en sammanfattning av bilaga BIOTOP/SUBSTRAT 0 ALLA HAGMARKER INKL ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR ALLÉER SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR KVARLAMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÅ HYGGEN KVARLAMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÄ HYGGEN 8 6 KVARLAMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÅ HYGGEN BRÄND SKOG
21 TABELL. Antal rödlistade evertebratarter i biotoper eller substrat som idag ej utnyttjas av det konventionella skogsbruket, och som kan bli föremål för skogsbränsleawerkning. För regionindelning se Fig.. Siffrorna är en sammanfattning av bilaga. REGION BIOTOP/SUBSTRAT I 5 6 HAGMARKER INKL. ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR ALLÉER SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÅ HYGGEN KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÅ HYGGEN KVARLÄMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÅ HYGGEN BRÄND SKOG 5
22 Tabell. Sammanfattning över rekommendationer och restriktioner vid skogsbränsleawerkning. Rekommendationer och restriktioner HAGMARKER INKL ÖVERGIVNA NATURBETESMARKER. OCH HASSELLUNDAR ALLÉER Utglesning och friställning kan vara bra Artrika miljöer. Rådgör med flora- och faunavardsexpertis för varje objekt f Avverkning bör undvikas, särskilt södra Sverige SKOGSBRYN OCH ÄKERHOLMAR KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE LÖVTRÄD PÄ HYGGEN Avverkning bör undvikas, särskilt södra Sverige. Avverkning undviks helt. Undvik att köra över kvarlämnade liggande trä! KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PÄ HYGGEN KVARLÄMNADE TOPPAR OCH GRENAR PÄ HYGGEN BRÄND SKOG KOMPENSATIONSGÖDSLING LÖVSKOGSBRUK Avverkning undviks helt Undvik att köra över kvarlämnade liggande träd! Prioritera att lämna kvar lövlrädsrester framför barrtiädsresier. särskilt i södra Sverige. Lämna hellre hela trädkronor än löst liggande grena Undvik att köra över kvarlämnade liggande träd Spara brända träd av olika trädslag och grovlek, vissa partier lämnas helt Rådgör med flora- och faunavardsexpertis! Stora kunskapsluckor vad gäller markfauna. Använd granulerad aska. Spara gamla och döda träd. Tänk också pa aterväxten så att en del medelålders och unga träd sparas
23 antal rödlistade evertebratarter i olika biotoper eller substrat brända träd j j bryn och åkerholmar! alléer toppar och grenar på hyggen barrträd på hyggen hagmarker lövträd på hyggen i Fig Antal rödlistade evertebratarter i olika biotoper eller substrat, sammanfattat ur bilaga.
24 antal rödlistade arter i olika hotkategorier försvunna i i t t akut hotade i sårbara sällsynta hänsynskrävande Fig.. Antal rödlistade evertebratarter i olika hotkategorier i biotoper eller substrat angivna i bilaga.
25 BO inöntf. AC inttnö & Z On ) AC ftksand. Y. w. Jt t S On»lAB.C.U.T.O.E.F.B.GOn S)N. P*Ol»n antal rödlistade arter i olika regioner i Figur. Antal rödlistade everebratarter i olika regioner i biotoper eller substrat angivna i bilaga.
26 [BILAGA.LW]. RODUSTADE EVERTEBRAThR I BIOTOPER ELLLR SCBSTRAT SOM IDAG EJ CTTNYTTJAS AV DET KONVENTIONELLA SKOGSBRl KET FLER RODUSTADE ARTER.AN DE HÅR ANGIVNA KAN UNNAS I RESP BIOTOP ELLER SCBSTRAT DE E- ANGIVNA HAR DOCK ANDRA VIKTIGARE UVSRIM ^skajbaggar. U^fjahlar. H<=simnbajjii Hy-itckhr.Hikl. imror. Di tviunj^ Nenaatvingar. Ps^pscudoskotpiontr. M =landmoliu&».-r. REGION : ART GRIP P HOTKATEGORI 5 6 TRÄDBEVUNA HAGMARKER INKL. ÖVERGIVNA ivatcrbetesmarker SAMT HASSELLl ND.\R Acrococopx bofinannklla (SCHLEICH. S6~) ElacteateJra$ooeUa(H-S.U55) EbcteupnsabtUa ZELLER.S50 Spukna flavtcapm (HA WORTH. ISS i U? Apamea cpoimdrai (HAWORTH. 809 > DicycJaoo(L.75«) Fapvoiina arcaria (HCFN AGEL. 767) Hamearohca>(UI7St) Narycia duplkeua (GOEZE. 78) Drepescia umbnna (ERICHSON. S") Scydmaenus pcnisi (REnTER.IS8> Vdkius dilatatus (F. 7S7) Qaedaa Crunckob FAJRMAIRE * LABOU.BENE. IS56 Lordrthon ariatus (OLIVIER. 79, AJoconola lu^uida (ERICHSON. 87) Tachyusida gracils (ERICHSON.87) EurvTisacoarctaia M.ARKELI8 Eiir%vsasmuau ERICHSON. I»7 Cypha hameni (PALM.I99) rnchoo>?c sukkouis (REICHENBACH. 86 Osmodema erenuta (SCOPOLI. 76) Gnorunus nobilis (UI758) Gnorunus variabilts (L. 75S) Lucanus cervus (L. 758) Dorcus panlldopipedus (L.758) Elal«r fonigjneus L.758 Ampedus hjorti (RYE.I9O5) Ampedus cardinalts (SCHIÖDTE. 865 > Lacon lepidopkta (PANZER. 80) Lacon qucrcci» (HERBST. 78).Alhousmutilaluj ROSENHACER. 8"» Procratnis»ibialis (LACORD.AIRE. 85 > Cardiophorus gramineus (SCOPOL!. 76) Rhacopus sahlbtrgi (M.ANNERHEIM. 8).Agnlus bigutuius (F. 777) Arugenus punctatus (SCOPOLI. 77) Trinodeshirtus(F.78l) Bostnchus capucinus (L, 758) Gastralli» immupru\us (MCl.LF.R. 8) Anobiumcoslatum ARAGONA.I80 Pscudoplilinus fiisicollis (REITTER. 877) Anitys mbens (HOFFMAN.80) Lymcxyton navale (L758) Sc>mnu5 stiglundbergt FL r RSCH.96 ( ) Calvia decemgutuia (U767) MycctophagiM quadripuslulatus (L. 76) Mycelophagus pjceus (F. 777) (schnotnera sanguinicollis (F. 787) Ischnotnera cyanca (F. 79) Euglenes oculatus (PAYKILI.. 798) C-\ G» -r? I i } '! : i., : V V V Y : x :x i ; x x;xx ; j x x ;x J : i x j ; : I i I i! i : : ' i x : ' : :x I : :. ; ;x[ ' ; I Sidal
27 [BILAGA.LW]. Eledonoprius annatus (PANZER.799) Oplocephala haemorrhoidalis (F.I 787) Platydema violaceum (F.790) Pentaphyllustestaceus (HELLWIG.79) Tenebrio obscurus F.I79 Tenebrio opacus DUFTSCHMID, 8 rticeus fasciatus (F, 790) Allecula mono (F,787) Prionychus ater (F.I 775) Prionychus melanarius (GERMAR. 8) Pseudocistela ceramboides (L.758) Mycelochara axillaris (PAYKULL, 799) Mycetochara humeralis (F. 787) Scraptia fuscula NfULLER.8! Telratomadesmaresti LATREILLE. 807 Phloiotrya rufipes (GYLLENH AL. 80) Rhagium sycophanta (SCHRANK, 78) Cerambyx scopolii FUESSLY.775 Cerambyxcerdo L.758 Rhopalopus femoratus (Li 758) ioderuskollari REDTENBACHER.89 Plagionotus detritus (L.758) Anaglyptus mysticus (L.758) Pogonochaerus hispidulus (PILLER & MtTTERPACHER. 78) Exocentrus adspersus MULSANT.86 Oberealinearis(L,76) Caenorhinus pauxillus (GERMAR. 8) ssonus linearis (F.775) ssonus parallelopipedus (HERBST. 795) ssonus cylindricus S AHLBERG. 8 5 Phloeophagus thomsoni (GRILL. S96) Phloeophagus turbatus SCHÖNHERR, 85 Phloeophagus Iignarius(MARSHAM.8O) Stereocorynes tmncorum (GERM AR.8) Ceuthorrynchus pallidicomis BRISOT DE BARNEVILLE. 860 Scolytus mali (BECHSTEIN & SCHARFENBERG.805) Scolytus carpini (RATZEBURG.87) yleborus monographus (F.79) issus muscaeformis (Schrank) dra aurita (L.) Psarus abdominalis (F.) Campanothus fallax (Nyländer) p«o(horax nylanderi ((Förster) SUMMA 95 ARTER ALLÉER Triaxomasia caprimulgella (STAITON. 85) Dystebenna stephensi (STAJNTON.89) anthia ocellaris (BORKHAUSEN.79) Synanthedon vespiformis (L. 76) Nemadus colonoides (KRAATZ.85) Dreposcia umbrina (ERICHSON. 87) Velleiusdilatatus(F,787) Quediustnincicola FAIRMAIRE & LABOLLBENE. 856 Euplectus bonvouloin REITTER.88 Trichonyxsulcicollis(REICHENBACH.86) Prionocyphon serricomis (MULLER. 8) Liocola marmorata (F.79) Osmoderma eremita (SCOPOLI, 76) Gnorimus nobilis (L, 758) Gnorimus variabilis (L.758) Dorcus parallelopipedus (L.758) Elaterferrugmeus L.758 Ampedus hjorti (RYE.9O5) Ampedus cardinalis (SCHÖDTE.865) Dromacolus bamabiu (VILLA.88) Procraerus libialis (LACORDAIRE. 85) I & He He Di Hy- Hy i : 0 i ' x x x jx ; i Ix I i I xix \ x xjx j I ix!x x ; I Ix I ; x ix j xix L_l - < x x;!x x ; ; x ix i ] Sida
28 ! x [BILAGA.LW]. Anitys robens (HOFFMAN. 80) Lymexylon navale (L.758) Ischnomera cinerascens (PANDELLE. 867) Ischnomera cyanea (F.79) Tenebrio opacus DUFTSCHMID. 8 Pentaphyllus teslaceus (HELLWIG. 79) Prionychus äter (F.775) ptura revestita LI758 iodenis kollari REDTENBACHER.89 Acalles parvulus BOHEMAN. 87 Emoporus caucasicus LINDEMANN. 876 Aulacigaster leucopeza (Meigen) Micropersiscelis annulate (Fallen) Periscelis n'gra (Zetterstedt) Solva marginata (Meigen) SUMMA 7 ARTER SKOGSBRYN INKL. AKERHOLMAR ART Ectoedemia turbidella (ZELLER.88) Chrysoclista razowskii (RIEDL.965) Dystebenna stephensi (STAINTON.l 89) Chonstoneura diversana (HCBNER. 87) Archips crataegana (HCBNER. 799) Pammene spiniana (DUPONCHEL.8) Cydia servillana (DUPONCHEL. 86) Pterophorusbaliodactylus ZELLER.8 lostygia aputa (B'"' - s'er.8) Satyrium pruni (L. ;*i) Nymphalis polychloros (L.758) Pamassius mnemosyne (L. 758) Agrilus guerini LACORDAIRE.85 Agrilus convexicollis REDTENBACHER. 89 Agrilus aurichalceus REDTENBACHER. 89 Bostrichus capucinus (L. 758) Variimorda villosa (SCHRANK, 78) ylotrechus pantherinus (SAVENIUS. 85) Oberealinearis(L.76) Anthonomus rufus GYLLENHAL.86 Ceuthorrynchus thomsom KOLBE.900 Ceuthorrynchus constrictus (MARSHAM. 80) Ceuthorrynchus roberti GYLLENHAL.87 Phloeotribus rhododactylus (MARSHAM. 80) Aulacigaster leucopeza (Meigen) Ferdinandia ruficomis (F.) Truncatellina cosmlala (NILSSON. 8) Truncatellina c>'lindrica (FERUSSAC.l 807) Tremex fuscicomis (F.) stica clyptea (Schreiber) SUMMA 0 ARTER KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE I ÖVTRÄD PÅ HYGGEN ART Scardia polypori (ESPER.786) Triaxomasia caprimulgella (STANTON.85) Caloptilialeucapennella(STEPHENS.85) Dystebenna stephensi (STANTON. 89) Trachysmia schreibersiana (FRÖLICH.l 88) Dicyclaoo(L.758) Synanthedon vespiformis (L. 76) Lamellocossus terebra (D&S. 775) VfirriHinm halidaii ^Vl ATTHFWS R^S" Ptiliolum caledonicum (SHARP.87) Pleryx splendens STRAND. 960 Nemadus colonoides (KRAATZ. 85) Scydmaenus perrisi (REITTER. 88) Velleiusdilatatus(F.787) Quedius tnincicola FAIRMAJRE & L/VBOl.I5ENE. 56 Sida Di DI Di Di GRUPP U u- u U Di Di Mo Mo Hy Hy GRUPP U U Cn j ;! i i j j : i! j i! I i Ix i!x ix; ix (x i I I I ; I ix I i HOTKATEGORI ' 5 6 i i I i : : ; :! [ ; x jx i I! I! t ; : I ' :! : ; x i : ' ' i I i ' ' I i i j ' i i i ;x 0 i I ; ' ; x I x; x ; HOTKATEGORI 5 6 I j x T ' x! A V v v v v.% [.%.-> _j j J. :
29 [BILAGA.LW], Quedius microps (GRAVENHORST, 87) Hapalarea linearis (ZETTERSTEDT, 88) Hapalarea pygmaea(paykull,800) ylodromus lestaceus ERCHSON.80 Phyllodrepoidea crenata (GRAVENHORST, 80) Lordithon striatus (OLIVIER.79) Sepedophilus bipunctatus (GRAVENHORST. 80) Tachinus bipustulatus (F.I 79) Aleocharalygaea KRAATZ.86 Thyasophila inquilina (MARKEL.8) Atheta liturata (STEPHENS, 8) Thamiaraea hospita (MÄRKEL, 8) Agaricochara latissima (STEPHENS, 8) Bolitocharaobliqua ERICHSON.I87 Eurvusasinuata ERICHSON.87 Euryusa castanoptera KRAATZ.856 Silusa rubiginosa ERICHSON.87 Cyphea curtula (ERICHSON.89) Euplectus bonvouloiri REITTER.88 Euplectus brunneus (GRIMMER. 8) Batrisodesdelaporti (AUBE.8) Batrisodes adnexus (HAMPE.86) Plegadenis caesus (HERBST.79) Abraeus parvuius AUBE, Abraeusgranulum ERICHSON.89 Platysotna minor (ROSSI, 79) Platysoma deplanatum (GYLLENHAL.808) Prionocyphon serricomis (MULLER, 8) Gnorimus nobilis (L. 758) Danosoma conspersum (GYLLENHAL, 808) Danosoma fasciatum (L. 758) Athousmutilatus ROSENHAUER. 87 Hanninius undulatus (DEGEER.77) Hypoganus inunctus (LACORDAIRE. 85) Procraerus tibialis (LACORDAIRE. 85) Ampedus cimabarinus (ESCHSCHOLTZ, 89) Ampedus nigroflavus (GOEZE.777) Ampedus hjorti (RYE.905) Ampedus praeustus (F.79) Ampedus suecicus PALM Hylis cariniceps(rejtter.9o) Hylis foveicollis (THOMSON.87) Microrhagus lepidus ROSENHAUER, 87 Rhacopus sahlbergi (M ANNERHEIM, 8) Dicerca fiircata (THUNBERG. 787) Agrilus bigututus (F.I 777) Nosodendron fasciculare (OLIVIER. 790) Trinodeshirtus(F,78) Gastrallus immarginalus (MULLER. 8) Anobium costatum ARAGONA.80 Anobium ftilvicome STURM. 87 Plilinus fuscus (FOURCROY, 785) yletinus tremulicola Y.KANGAS.958 yletinus pectinatus (F.79) yletinus longitarsis JANSSON, 9 Dorcatoma (lavicomis (F, 79) Dorcatoma serra PANZER, 796 Grynocharis oblonga (L, 758) Peltisgrossa(L,758) TiIluselongalus(L,758) Opilo mollis (L, 758) Glischrochilusquadriguttatus(F,777) Rhizophagus cribratus GYLLENHAL.I87 Silvanus bidentatus (F, 79) Silvanus unidenutus (OLIVIER.790) Pediacus depressus (HERBST.797) C C! ; I I x Ix I ix x" i I x xjx x Mx; ix x Ix x x i A x i ;! 'x i x I! V I! xlx x I I x ix j [ j x I :x i I S I i I x x! ;! " Sida
30 IBILAGA.LW]. UleiotapIanata(L,76) Dendrophagus crenatus (PAYKULL.I799) Cryptophagus populi PAYKULL.800 Cryptophagus micaceus REY.889 Cerylondeplanatum GYLLENHAL,87 Sacium pusillum (GYLLENHAL.80) Stephostethus altemans (MANNERHEIM, 8) rticaria lapponica (ZETTERSTEDT.88) Cis lineatocribratus MELLIE.88 Cisrugulosus MELLIE.88 Hadreule elongatula (GYLLENHAL.87) Ischnomera cinerascens (PANDELLE. 867) Ischnomera caenilea (L758) Euglenes oculatus (PAYKULL,798) Upis ceramboides (L, 758) Tenebrio opacus DUFTSCHMID, 8 Allecula mono (F,! 787) Prionychus äter (F.775) Pseudocistela ceramboides (L, 758) Tetratoma ancora F.I790 Abdera aflinis (PAYKULL.799) Dircaea austraiis FAIRMAIREJ856 Dircaea quadriguttau (PAYKULL.798) Saperda perforata (PALLAS, 77) pturanigripes DEGEER,775 ptura revestiu L.758 Necydalismajor LI758 Obrium cantharinum (L, 767) Pyrrhidiumsanguineum(L,758) ylotrechuspantherinus(savenhjs.i85) Anaglyptus mysticus (L.758) Anaesthetis testaces (F, 78) iopus punctulatus (PAYKULL, 800) Anthonomus ulmi (DEGEER.775) ssonus lineans (F.775) ssonus parallelopipedus (HERBST, 79 5) ssonus cylindricus SAHLBERG.85 Rhyncolus punctatulus BOHEMAN.88 Phloeophagus thomsoni (GRILL. 896) Phloeophagusturbatus SCHÖNHERR. 85 Phloeophagus lignanus (MARSHAM.80) Stereocorynes trunconim (GERMAR, 8) Emoporus fagi (F.798) Trypophloeus asperatus (GYLLENHAL, 8) Trypophloeus discedens PALM, 950 Trypophloeus grolhi (HAGEDORN.90) yleborus cryptographus (RATZEBURG. 87) yleborinus saxeseni (RATZEBURG. 87) Aradus truncatus Fieber Anneurus laevis (F.) Mezira tremulae (Germar) Aradus consptcuus Herrich-Scaffer Ceriana conopsoides (L.) Choerades rufipes (Fallen) enomya ferruginea Scopoli Criorhina ranunculi (Panzer) Ferdinandia rufrcomis (F.) Mallota cimbiciformis (Filén) Micropersiscelis annulata (Fallen) klyolepta luteola (Gmelin) Neoalticomerus formosus (Locw) Rainieria calceata (Fallen) Spilomyia diophtaima (L.) Spilomyia satuum (F.) Lasius bmnneus (Latreille) i ;co I I I LC L Hi He He He Di Di Di Di Di Di Di Di Di Di Di DI Hv [ 0 ; 0 0 i 0 0 I ; I x x [x ;x ;x! v!i! Mx;x l I L\; ix x x; x ix: x 'x ix x i i I I > x ix x x :x _i ^ ix x j I! ij xjx I ix xx Ix ix ; x ix : ; i ix x!x x : x Sida 5
31 (BILAGA.LW]. Campanothus fallax (Nyländer) v espa crabro L. Tremex fuscicornis (F.) Megachile ligniseca (Kirtiy) Crossocerus stynus (Kohl) Crossocerus heydeni Kohl Croccocerus walkeri (Schuckard) Crossocerus assimilis Smith Crossocerus congener (Dahlbom) stica clyptea (Schreiber) Mimumesa beumonti (van Lith) Pemphredon beumonti (hellén78 Discoelius zonzlis (Panzer) Symmorphus muralis (L.) Symmorphus connexus (Cutis) Stenodynerus dentisquama (Thomson) Symmorphus debilitatus (Saussure) Larca lata (Hansen) Antrenochemes stellae Lohmander Allochemes widen (C. L. Koch) SUMMA»66.ARTER KVARLÄMNADE LIGGANDE ELLER STÅENDE BARRTRÄD PA HYGGEN ART Micridium halidaii (MATTHEWS. 868) Ptiliolum caledonicum (SHARP,87) Hapalarea linearis (ZETTERSTEDT.88) Phyllodrepoidea crenata ()RAVENHORST,80) Thyasophila inquilina (MÄRKEL.8) Pentanotameuseli BERNHAUER.905 Plegaderus saucius ERICHSO.8 Paromalus parallelopipedus (HERBST.79) Danosoma conspersum (GYLLENHAL. 808) Danosoma fasciatum (L.758) Harmtnius undulatus (DEGEER.77) Ampedus praeustus (F. 79) Ampedus suecicus PALM. 976 Hylis cariniceps (REITTER, 90) Hylis foveicollis (THOMSON. 87) Chalcophora manana (L.758) Dicerca moesu (F,79) Buprestis splendens (F, 775) Buprestis haemorrtioidalis HERBST.780 Buprestis novemmaculau L.767 Buprestis octoguttata L.758 Anthaxia similis SAUNDERS.87 Trinodeshirtus(F,78) Hadrobregmus confiisus (KRAATZ, 88) Stagetusborealis ISRAELSSON.97I Dorcatoma punctulata MULSANT & REY, 86 Calitys scabra (THUNBERG, 78) Peltisgrossa (L.758) Grynocharis oblonga (L.758) Tiltus elongatus (L, 758) Opilo mollis (L.758) SilvanusbidenUlus(F,I79) Silvanus unidentatus (OLIVIER. 790) Pediacus depressus (HERBST.797) UleioU planata (L, 76) Dendrophagus crenatus (PAYKULL. 799) Atomaria subangulau J.SAHLBERG.96 Sacium pusillum (GYLLENHAL.80) Cis lineatocribratus MELLIE.88 Hadreule elongatula (GYLLENHAL. 87) Pseudocistela ceramboides (L.758) Tetratoma ancora F.790 H> Hy IHV ihv Hv Hy Hv Hv HY Hv Hv Hy Hv Hv Hy Hy Hy Ps Ps Ps GRUPP L ' "» ' *. HOTKATEGORI 0 ^ x : ; x x ix xx Ix! ;x :!x x ; i :x ^xj_ i :! ;! 'x; x ; i :x x x ix ' I i ; 5i 6 I ;x I j I x!x x x jx x i I I! ( I _jx [ x x Lx I! ; l x xlx x x :x x x ; x; x :_j x Sida 6
32 [BILAGA.LW]. Sem-palpus barbatus (SCH ALLER. 78) Tragosoma depsarium (L, 767) ssonus parallelopipedus (HERBST.795) Aradus erosus Falle'n Cixidia confinis (Zetterstedt) Cixidia lapponicus (Zetterstedt) Scoloposcelis pulchella (Zetterstedt) Scoloposcelis obscurella (Zetterstedt) Choerades igneus (Meigen) Choerades lapponicus (Zetterstedt) Choerades rufipes (Fallen) Inocella crassicomis Schummel) elioxvs lanceolata Nvlander Crossocerus hevdeni Kohl Pemphredon beumonti (hellen78 Symmorphus muralis (L.) Symmorphus connexus (Cutis) Stenod>Tierus dentisquama (Thomson) Dendrochemes cymeus (L.Koch) SUMMA 6.ARTER KVARLAMNADE TOPPAR OCH GRENAR PA HYGGEN ART Mierorhagus lepidus ROSENHAUER.87 Buprestis octogututa L.758 Agrilus olivicolor KJESENWETTER.857 Bostrichus capucinus (L, 758) Anobium costatum ARAGONA.I80 Stagetusborealis SRAELSSON.97 DendrophagusCTenatus (PAYKULL.799) LaemophJoeus muticus (F, 78) rticaria lapponica (ZETTERSTEDT. 88) Ennearthron palmi LOHSE.966 Mycetophagus fulvicollis F.79 Pseudeuglenes pentalomus (THOMSON. 86) Mycetochara humeralis(f.787) Cyrtanaspis phalerau (GERM AR. 8) Variimorda villosa (SCHRAK. 78) Orchesia fasciau (ILLIGER.798) Anisoxya ruscula (ILLIGER.798) Serropalpus barbatus (SCHALLER.78) Phryganophilus ruficollis (F.798) Tragosoma depsarium (L. 767) Obrium brunneum (F.79) Pyrrhidium sanguineum (L.758) Phymatodes pusillus (F.l 787) ylotrechus anlilope (SCHÖNHERR, 87) Monochamus galloprovincialis (OLIVIER. 795) Mesosa nebulösa (F.l78) Anaesthetis testacea (F. 78) iopus punctulatus (PAYKULL. 800) Exocentrus adspersus Ml'LSANT.86 Platyrrhinus resinosus (SCOPOLI.l 76) Choragushomi WOLFRUM.90 Choragus sheppardi KRBY. 88 Rhyncolus punctatulus BOHEMAN. 88 Emoporus fagi (F.798) He He He He He Di Di Di Ne i Hy Hy Hv Hv Hv Hv Ps GRUPP 0 0 HOTKATEGOR] i ;? x x; x I :.\! I x x j ; :. i :x x x!. i..\' i \ ; x x,.\ :, 5 ; 6 ; i i ; '!, Ix : x x x; x x x ; x \ i. : x x; ; x, i. * Trypophloeus discedens PALM. 950 Trypophloeus grothi (HAGEDORY90) Trypodendron signatum (F.787) yleborinus saxeseni (RATZEBURG. 87) Anneums Uevis(F) SUMMA 0 ARTER BRÄNDA TRÄD ART Apomyelois bistriatella (HULST.887) He GRUPP HOTKATEGOR] i! x'x P! '. i! i 5' 6! Sida 7
33 [BILAGA.LW]. Agonum bogemani (GYLLENHAL.8) i Paranopleta inhabilis (KRAATZ. 856) ; Denticollis borealis (PAYKULL.800) I Dicerca fiircata (THUNBERG.787) Melanophila acummata (DEGEER, 77) I Stephanopach> substriatus (PAYKULU 800) Stephanopachys linearis (KUGELANNM79) I :x 'x ix; Silvanus unidentatus (OLIVIER. 790) i I! i Laemophloeus muticus (F, 78) I Cryptophagus corticinus THOMSON. 86 tticaria planula FALL. 899 I :x Biphyllus lunatus (F.79) I I Sphaeriestcs slockmanni (BSTRÖM.977) I ix x x x x Upis ceramboides (L.758) I Phryganophilus ruficollis (F. 798) I I Tragosoma depsanum (L. 767) [ I I Acmaeops septenlrionis (THOMSON. 866) I i Acmaeops marginata (F. 78) I j I ptura nigripes DEGEER. 775 i I Plat)TThinusresinosus (SCOPOLI.76) I Aradus signaticomis F. Sahlbcrg Aradus laeviusculus He Aradus angularis Aradus atemmus Fieber He!x x SUMMA 5 ARTER Sida 8
34 5 augusti 99 Tidigare utgivna rapporter inom Vattenfall - projekt Bioenergi : Trädbränsle och skogsekologi : Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Lundborg A : U(B) 990/8 Datum: Sidantal: : Kolbalansberäkningar för bränsleuttag i skogsbruk Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Ågren G : U(B) 990/9 Datum: Sidantal: : Inventeringsstudie biobränslepotential i södra Sverige Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Danielsson B-O, Eriksson H, Eriksson M m fl : U(B) 990/0 Datum: Sidantal: 9 : Förstudie av trädbränsleeldade demonstrationsanläggningar Projekt skogskraft rapport nr Förf. : Westermark M : U(B) 990/ Datum: Sidantal: 8 : Tillvaratagande av skogsbränsle som träddelar och slutavverkningsrester - system, maskiner, metoder och kostnader Förf. : Brunberg B : U(B) 99/7 Datum: Sidantal: 56 : Bränsle från skogen Förf. : Andersson B : U(B) 99/8 Datum: Sidantal: : Ny avverkningsteknik för lägre skogsbränslekostnader Projekt skogskraft nr 5 Förf. : Jörgenson K G : U(B) 99/ Datum: Sidantal: 67
35 : Trädbränsle till Nässjö KW (Kraftvärmeverk) Förf. : Johansson R, Lindblom A : U(B) 99/ Datum: Sidantal: 55 : Biobränslen i det svenska energisystemet, en modellstudie Förf. : Boman U : U(B) 99/ Datum: Sidantal: 7 Förf. Odling av lövträd på åkermark för energiändamål Johansson T U(B) 99/6 Datum: Sidantal: 0 Förf. Atmosfärisk förgasning - diesel Ekström C U(B) 99/7 Datum: Sidantal: : Bränslekarakterisering - Kväveföreningar Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Johansson J : U(B) 99/9 Datum: Sidantal: : Alkali och klor i biomassa - ett problem vid elgenering Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Gärdenäs S : U(B) 99/0 Datum: Sidantal: : Halm som bränsle för framtida elproduktion - en sammanfattning av dagsläget. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Axenbom Å, Kristensen D, Praks O : U(B) 99/ Datum: Sidantal: 8 : Kraftvärme från energigrödor. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Sieurin J, Augustinsson H : U(B) 99/5 Datum: Sidantal: 5 Förf. Vedaska i skogen. Eriksson J, Börjesson U(B) 99/6 Datum: Sidantal: 77 Fud/ls
36 : Trädbränsle från sågverk. Projekt Skogskraft rapport nr 6. Förf. : Thörnqvist T, Kyrkjeeide A : U(B) 99/5 Datum: Sidantal: 8 : Transportsystem för biobränslen. Samarbete med LRF/SLR. Förf. : Staland P, Westerberg D : U(B) 99/5 Datum: Sidantal: 85 : Fjärrvärme i Fellingsbro. Samarbete med LRF/SLR. Förf : Alsén L, Swahn H : U(B) 99/5 Datum: Sidantal: : Ekonomi och projektredovisning Projekt Skogskraft rapport nr 7. Förf : Olsson A : U(B) 99/55 Datum: Sidantal: 67 : Biobränsleaskans sintringsegenskaper, bedömning med hjälp av tillståndsdiagram. Förf : RydingB : U(B) 99/57 Datum: Sidantal: 7 : Produktion och förädling av bränslen vid skogsindustrin - möjligheter och förutsättningar. Förf : Magnusson L : U(B) 99/58 Datum: Sidantal: 50 Förf Biogas för värme, el-, och drivmedelsproduktion. Ström E, Ekeborg T U(B) 99/59 Datum: Sidantal: 0 Förf Vegaprojektet Aronsson I U(B) 99/6 Datum: Sidantal: 7 Fud/ls
N A T U R. Inventering av vedlevande skalbaggar på ek i naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur och natur :2 I LINKÖPING
N A T U R I LINKÖPING 2008:2 Inventering av vedlevande skalbaggar på ek i naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur och natur 2008 Brokig barksvartbagge, bild av Kenneth Claesson Inventering av vedlevande
Läs merInventering av ihåliga träd i Lunds stadspark
Inventering av ihåliga träd i Lunds stadspark Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2004 Inventering av hålträd i Lunds stadspark Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2004 Lunds stadspark har av regeringen föreslagits
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merRapport angående insektsfaunan knuten till äldre solexponerade resp. beskuggade ekar inom NVO Sparreholms ekhagar.
INVENTERING utförd av Hans Ahnlund 1994 på uppdrag av NATURVÅRDSVERKET: Rapport angående insektsfaunan knuten till äldre solexponerade resp. beskuggade ekar inom NVO Sparreholms ekhagar. Nedan följer en
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merNaturhänsyn vid grothantering
Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merRAPPORT 2003/1 NATURINVENTERING och förslag till skötsel av omgivningarna vid Ekolsunds slott. Pär Eriksson, Gillis Aronsson och Tommy Lennartsson
RAPPORT 2003/1 NATURINVENTERING och förslag till skötsel av omgivningarna vid Ekolsunds slott Pär Eriksson, Gillis Aronsson och Tommy Lennartsson FÖRFATTARE Pär Eriksson, Gillis Aronsson och Tommy Lennartsson
Läs merUTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE
UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla
Läs merÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Läs merAsylenparken 2013. Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen
Asylenparken 2013 Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 2 Metod och genomförande 2 Resultat och diskussion
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merAppendix 2. Samtliga vedskalbaggar i Hornsö Allgunnenområdet med år för senaste fynd. Appendix 2 Samtliga vedskalbaggar
Appendix 2. Samtliga vedskalbaggar i Hornsö Allgunnenområdet med år för senaste fynd. Bh = bilhåvning f = fragment Calosoma inquisitor Förr Tachyta nana 2001 99 99 99 98 Dromius agilis 99 99 99 99 99 99
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merGROT är ett biobränsle
GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merRestaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Läs merBOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder
BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra
Läs merAnders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer
Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merHur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merBiologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 3. Rödlistade vedskalbaggar i centrala Stenbrohults socken
Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 3. Rödlistade vedskalbaggar i centrala Stenbrohults socken SVEN G. NILSSON & RICKARD BARANOWSKI Nilsson, S.G. & Baranowski, R.: Biologisk mångfald i Linnés
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merVedlevande skalbaggar i Risens naturreservat
Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer 2001 2002 samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs mer1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö
Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö
Läs merInsekter på brandfält i Dalarna och dess gränstrakter 1990-2008
Naturvårdsenheten Rapport 2009:18 Insekter på brandfält i Dalarna och dess gränstrakter 1990-2008 En sammanställning med analyser av två decenniers artdata Omslagsbild: Svampen Brandskiktdyna med följearter.
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merMottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Läs merRestaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE410042 i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Arpö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, SE410042 i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Arpö 2(6) Inledning Restaureringsplanen beskriver
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merNaturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved
Naturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved Vad är grot och bränsleved? Grot är en förkortning av GRenar Och Toppar. Enkelt uttryckt är grot den biprodukt som uppstår efter en avverkning. Grot samlas
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merDRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering
Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs merRAPPORT 2007/8 INVENTERING AV BREDBANDAD EKBARKBOCK Plagionotus detritus I UPPSALA OCH KALMAR LÄN 2005. Pär Eriksson
RAPPORT 2007/8 INVENTERING AV BREDBANDAD EKBARKBOCK Plagionotus detritus I UPPSALA OCH KALMAR LÄN 2005 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Författaren PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merRestaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun
1(5) Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura 2000- området Tromtö-Almö, SE410042 i Ronneby kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde
Läs merBetydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman
Betydelsen av trädkvalité för förekomst av hålträdslevande skalbaggar Karl-Olof Bergman Bakgrund Bland de gamla träden har just eken en särställning. Inget annat träd har så många arter knutna till sig.
Läs merBioenergi, klimat och biologisk mångfald
Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merEn trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merjordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merDetaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merOm Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merSkogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Läs merEkologisk landskapsplan Hedlandet
Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling
Läs merVad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
samordnat inom vissa regioner för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för respektive naturmiljö eller art. År 2010 var FN:s internationella år för biologisk mångfald. Som ett led i den nationella
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merNIKLAS FRANC & GUSTAF AULéN
Ent. Tidskr. 129 (2008) Hänsynsyta med rödlistade skalbaggar Hänsynsyta på hygge, förstärkt med mer död ved, blev nyckelbiotop med 39 rödlistade skalbaggsarter NIKLAS FRANC & GUSTAF AULéN Franc, N. & Aulén,
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merSmå lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Läs merRödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning
Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning Andreas Malmqvist/Naturcentrum AB 2000 Hyllie gamla by, område för fördjupad studie av lavfloran. Foto från Malmö stad. Rödlistade
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merRestaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Läs merräd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merTäby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33
2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merENTOMOLOGISK INVENTERING: VEDINSEKTER OCH SPINDLAR I NYKÖPINGS KOMMUN
ENTOMOLOGISK INVENTERING: VEDINSEKTER OCH SPINDLAR I NYKÖPINGS KOMMUN Under 1994 utförde Jonas Sandström, Bert Viklund och Lars-Ove Wikars en inventering av vedinsekter och spindlar i Nyköpings Kommun.
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merFastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget
sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9
Läs merBAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Läs merSkötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merHur ser marknaden för lövvirke ut?
Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden
Läs mer