Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson

Transkript

1 Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson UNICEF

2 Till dig som läser Sida 2 Till dig som läser Det här läromedlet behandlar FN:s barnkonvention genom två angreppsvinklar, barnsoldater och människohandel. Varje dag begås det brott mot barnkonventionen och miljontals barn far varje år illa på grund av detta, vilket leder till att detta ämne ständigt är aktuellt. Läromedlet består av fyra delar, barnkonventionen, barnsoldater, FN & UNICEF och människohandel. Till detta läromedel följer också ett arbetsmaterial där läsaren får fördjupa sig och problematisera ämnet. Mål utifrån kursplanen för Samhällskunskap och Internationella relationer Samhällskunskap A Eleven ska: -kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället, -kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv -kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor Samhällskunskap B Eleven ska: -kunna hämta information från olika källor och medier samt kritiskt granska och tolka dessa -kunna tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till olika samhällsfrågor och samhällets utveckling -kunna använda ett grundläggande samhällsvetenskapligt perspektiv för att analysera olika frågor och vara medveten om hur orsaker, konsekvenser och åtgärder hänger ihop. Samhällskunskap C Eleven ska: -vara medveten om de grundläggande värderingar och ställningstaganden som ligger till grund för att eleven skall kunna argumentera och aktivt ta ställning. -vara förtrogen med användandet av olika källor och medier samt kritiskt kunna granska och tolka dessa Internationella relationer Eleven ska: -ha kunskap om och kunna tillämpa de grundläggande internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna.

3 Barnkonventionen Sida 3 BARNKONVENTIONEN Att alla barn på vår jord ska ha samma rättigheter oavsett hudfärg, kön och religion kan tyckas självklart, men verkligheten ser annorlunda ut. Barns rättigheter skiljer sig mycket åt beroende på i vilket land och under vilka förhållanden barnen växer upp. Principen om icke-diskriminering är det som FN:s barnkonvention bygger på och FN strävar efter att alla barn ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Det första steget mot FN:s barnkonvention togs 1924 genom en kampanj för regler kring barns rättigheter som ledde till Nationernas Förbunds Deklaration. Ytterligare ett steg togs 1959 genom att ett mer omfattande dokument, Förenta Nationernas Deklaration om Barnets Rättigheter, antogs. Problemet med dessa två deklarationer var att de inte var bindande för världens regeringar utan bara principuttalanden. Så när FN:s generalförsamling 1989 antog konventionen om barnets rättigheter, innehållande bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn, togs ett avgörande steg. De länder som skrivit på är skyldiga att se till att konventionen respekteras i landet och var femte år rapportera till FN hur den efterlevs. Konventionen är något som kallas en "mjuk lag" vilket betyder att om den inte efterföljs ställs inte landet i fråga inför en internationell domstol. Även om detta kan ses som negativt har frågan om barnets rättigheter i och med detta lyfts till att bli en internationell fråga, vilket är ett stort steg i arbetet för alla barns lika rättigheter. Alla länder har inte skrivit på En viktig aspekt med konventionens karaktär är att ingen diskriminering får ske. Alla barn oavsett religion, kultur eller andra särdrag ska omfattas av konventionen. År 2005 hade 193 stater skrivit på barnkonventionen. Alla stater utom Somalia och USA har sedan ratificerat den, dvs. bindande godkänt den. I Somalia har en ratifikationsprocess påbörjats men på grund av landet instabilitet har den inte slutförts. Det går att se två anledningar till att USA inte ratificerat konventionen. Den officiella förklaringen från USA:s sida är att det finns stora svårigheter med att anpassa delstaternas lagstiftningsprocess Unicef Barn definieras som varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet, detta enligt första artikeln i FN:s barnkonvention.

4 Barnkonventionen Sida 4 så att de följer FN:s avtal och annan internationell lagstiftning. Experterna anser däremot att det beror på USA:s egen lagstiftning som i vissa fall strider mot FN:s barnkonvention (t.ex. dödsdom för underåriga). Risken för att det hotar traditionella familjevärderingar och föräldrarnas makt över barn gör också att USA:s konservativa höger motsätter sig konventionen. Barnkonventionens grundläggande principer Konventionen om barnets rättigheter består av sammanlagt 54 artiklar, skrivna utan rangordning. Artikel 2, 3, 6 och 12 är de artiklar som FN bedömer genomsyrar hela konventionen, dessa kan ses som grundläggande allmänna principer. Barnkonventionen ska garantera barn deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Artikel 2:1 Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikel 3:1 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet Artikel 6 Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling Artikel 12:1 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

5 Barnkonventionen Sida 5 Varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och få komma till tals. Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet när det gäller alla åtgärder rörande barn. Barnkonventionens huvuddrag kan kort sammanfattas med följande punkter: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad UNICEF Efterlevnaden av barnkonventionen Artikel 4 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete Artikel 4 behandlar problematiken kring att säkerhetsställa hur de stater som skrivit på barnkonventionen lever upp till denna. I artikeln står det att konventionsstaterna ska vidta lämplig lagstiftning, administrativa och andra åtgärder till de yttersta av sina resurser som krävs för att genomföra de rättigheter som konventionen innehåller. Det står även att regeringarna skall göra sitt yttersta när det kommer till internationellt samarbete i frågan.

6 Barnsoldater Sida 6 BARNSOLDATER Stevie Mann, UNICEF I dag finns runt barnsoldater i världen. Mer än 50 länder rekryterar barn till väpnade styrkor varav 30 av dessa länder använder barnen i strid. Barnsoldater finns i såväl regeringsstyrkor som i gerillagrupper och dessa är utspridda världen över. Det går att se återkommande bevis på att barn historiskt sett används som barnsoldater. Redan under korstågen användes barn i strider och även under första och andra världskriget. En anledning till att det blivit vanligare i dag beror på att den tekniska utvecklingen gjort att vapen blivit mer lätthanterliga, samt att vapen inte längre är särskilt dyra att få tag på. Ytterligare en anledning är att man ersätter skadade och döda vuxna soldater i utdragna konflikter för att styrkorna inte ska minska sin slagkraft.

7 Sida 7 Barnsoldater När de kom till min by frågade de min äldre broder ifall han var redo att ansluta sig till milisen. Han var bara 17 år och sa nej. De sköt honom i huvudet. Sen frågade de mig om jag var redo att rycka in. Vad kunde jag göra? Jag ville inte dö. Berättat av en före detta barnsoldat, kidnappad vid 13 års ålder. ( Unicefs definition av en barnsoldat: En barnsoldat är en pojke eller flicka yngre än arton år, som är en del av en organiserad eller mera sporadisk väpnad styrka eller grupp. Detta inkluderar men begränsar sig inte till: soldater, kockar, bärare, budbärare och andra som följer med gruppen förutom familjemedlemmar. Det inkluderar även pojkar och flickor rekryterade för sexuella syften eller tvingat giftermål. Alltså innefattar termen inte bara barn som brukar eller har brukat vapen. Kate Brooks, UNICEF De gav mig en uniform och sa att jag nu var med i armén. De gav mig till och med ett nytt namn Pisco. De sa att de skulle komma tillbaka och döda mina föräldrar ifall jag inte gjorde som de sa. Berättat av en före detta barnsoldat, 17 år gammal. ( Rekrytering av barn Gerillasoldater och militära förband rekryterar barn under tvångsliknande former, ofta sker detta genom kidnappning. Det förkommer även att barnen tvingas döda sina föräldrar, syskon eller grannar innan de förs bort för att förhindra att de senare rymmer eller återvänder hem. Att barn frivilligt ansluter sig till dessa grupper förekommer också, ofta då på grund av brist på mat, pengar, skydd, att byarna där barnen hör hemma ödelagts eller att deras föräldrar dödats. Barn som används till barnsoldater kommer ofta från utsatta och fattiga förhållanden. Det är även vanligt att barn hamnar i ett drogberoende under sin tid som barnsoldater. Ofta skickas barnen under påverkan från alkohol eller droger ut i strid med motståndarna och det händer även att de skickas ut för att rensa fält från trampminor. Precis som vuxna kan barn tas tillfånga och ställas inför krigsrätt och avrättas på grund av sina handlingar i ett krig eller konflikt. Att de utsätts för tortyr eller andra övergrepp har också förekommit. Oavsett om barnen har tvingats in att delta i striderna eller om de gått med frivilligt har det hänt att de dömts för högförräderi i krigsdomstolar. Detta är något som strider mot barnkonventionen.

8 Barnsoldater Sida 8 Hur påverkas barnen? De psykiska och fysiska skadorna hos barnsoldater är ofta allvarliga. Emotionella störningar med symtom som ångest, apati, mardrömmar, depression, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hör till vanligheten hos dessa barn. Det är även vanligt att dessa barn försöker ta sitt liv eller vållar skador på den egna kroppen. Utan rehabilitering och återintegrering med samhället efter att de återvänt till sina hembyar kan deras psykologiska skador få följder på samhället. Att anpassa sig till samhället normer och värderingar efter dessa upplevelser kan vara svårt och det ökar också risken för att de ska bli marginaliserade. Familjerna vill i många fall inte ha med barnen att göra och de accepteras inte som en del av familjen. Flickor som tvingats till sexuella tjänster ses i många fall som besudlade och riskerar att fördrivas från sina hembyar om de återvänder. UNICEF är en organisation som bland annat arbetar för att frige barnsoldater och stoppa rekryteringen av dem. Efter frigivning ser UNICEF till att barnen får utbildning, livskunskap, hälsovård och stöd för att kunna integreras i samhället och med sina familjer. Organisationen ställer även upp med expertis och finansiellt stöd till länders egna arbeten för att hjälpa barnsoldater. Christine Nesbitt, UNICEF Barnsoldater och barnkonventionen Innan år 1999 fanns det inte några fredsavtal där demobilisering av barnsoldater under 18 år ägnades särskilt mycket uppmärksamhet. Men allt eftersom detta problem blivit större har också flera organisationer börjat arbeta för att stoppa rekryteringen av barnsoldater. I maj år 2000 antog FN två tilläggsprotokoll (fakultativa protokoll) som kompletterar barnkonventionen. Det ena av dessa protokoll behandlar barn i väpnade konflikter och kan ses som en utvidgning av barnkonventionen. Flera stater hade vid barnkonventionens antagande uttryckte en önskan om bättre skydd för barn i beväpnade konflikter än de som togs upp i barnkonventionen.

9 Barnsoldater/ Demokratiska Republiken Kongo Sida 9 I detta tilläggsprotokoll sattes 18 år som en minimiålder för deltagande i väpnade konflikter, värnplikt eller annan tvångsmässig rekrytering. Detta omfattar även rekrytering av medlemmar till icke-statliga grupper. Protokollet säkerställer också att frivilliga som rekryteras till nationella väpnade styrkor ska vara 16 år, att detta sker i samtycke med vårdnadshavare, att personen får fullständig information om vad tjänsten innebär samt att åldern ska vara tillförlitligt dokumenterad innan detta godkänns. Tänk till! Hur reagerar du när du läser om barnsoldater? Vad skulle du fråga en barnsoldat om du träffar någon som varit i den situationen? Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) Demokratiska Republiken Kongo är i grunden ett väldigt rikt land. Trots detta är landets ekonomi i dåligt skick, dels på grund av kriget som pågår i landet och dels på grund av vanskötsel från regeringens sida. Kriget tog formellt tog slut 2003, men har under 2008 återigen blossade upp. Trots stora naturtillgångar står landet utveckling stilla på grund av omfattande plundring och illegal handel av naturtillgångarna. Ytterligare problem som landet är drabbat av är korruption, förfallen industri, dålig infrastruktur och svår fattigdom. Sedan landets självständighet år 1960 har olika grupper i landet krigat mer eller mindre oavbrutet. Kriget har gått ut över civilbefolkningen som fått utstå stort lidande. Rekrytering av barnsoldater har pågått under många år och bland annat har skolor attackerats i jakten på barnsoldater. I nuläget krigar den Kongolesiska armén mot rebellstyrkor ledda av general Laurent Nkunda. General Nkunda är ökänd för att använda sexuellt våld även mot barn samt att han i stor utsträckning använder sig av barnsoldater. Läget blev spänt än en gång under hösten Sammanlagt 1,5 miljoner människor beräknas ha flytt sina hem sedan konflikterna bröt ut. Under de värsta striderna var insatser i området omöjliga. I november 2008 utlyste rebellstyrkorna och regeringstrupperna eldupphör och hjälpen kunde återigen nå fram. Eldupphöret varade dock inte länge och strider har återigen brutit ut i Kongo.

10 Demokratiska republiken Kongo Sida 10 Officiellt namn: République Démocratique du Congo/ Demokratiska republiken Kongo Yta: km² Antal invånare: (2007 Huvudstad med antal invånare: Kinshasa (uppskattning 2005) Statsskick: republik Statschef: president Joseph Kabila Regeringschef: premiärminister Adolphe Muzito BNP per invånare: 161 US dollar (2007) Utrikespolitiska institutet Brott mot barnkonventionen i Demokratiska Republiken Kongo Trots att Demokratiska Republiken Kongo har ratificerat barnkonventionen gör landets rättsväsende ingen större skillnad mellan barn och vuxna och listan på brott mot barnkonventionen kan göras lång. Åldern på Kongos befolkning är mycket låg och nästan hälften av invånarna är under femton år. Detta leder till att konsekvenserna av konflikterna i landet drabbar barnen mycket hårt. Våld, flykt, fattigdom, föräldralöshet, utebliven skolgång och barnarbete är bara några exempel på hur vardagen för dessa barn kan se ut. Det finns i landets större städer tiotusentals gatubarn som flytt undan kriget. För att överleva tvingas dessa barn till prostitution och stöld. Polisen i landet ser dessa barn som kriminella på grund av de handlingar de utför istället för se dem som barn i behov av hjälp. Det har bland annat rapporterats om massarresteringar med syfte att rensa gatorna. Ekonomiska svårigheter, låg utbildning och väckelsekyrkor har lett till föreställningar om att barn kan ha krafter som medför olycka. Till följd av detta anklagas barnen för häxeri. UNICEF

11 FN och UNICEF Sida 11 FN OCH UNICEF Förenta nationerna (FN) grundandes 1945 och är idag en sammanslutning av 192 stater. Detta innebär att nästan alla länder i världen är medlemmar i FN. Tillsammans arbetar dessa länder för fred i världen samt ekonomiska och sociala framsteg. På grund av det stora antalet medlemmar är FN en unik organisation, detta på grund av att ingen annan organisation kan sägas företräda så många stater på samma gång. Läs mer på FN:s organisation Internationella domstolen Förvaltarskapsrådet Säkerhetsrådet Ekonomiska och sociala rådet General- församlingen Sekretariatet Unicef Ida Landfors UNICEF (the United Nations Children's Fund) grundades år 1946 för att på uppdrag av FN förverkliga barns rättigheter. UNICEF kämpar för att ge alla barn rätt till överlevnad, utveckling, trygghet, och inflytande. UNICEF finns överallt i världen och deras främsta arbete går ut på att bilda opinion och påverka politiker. Vidare arbetar man även med att samla in pengar och skaffa materiella resurser för att rädda barns liv. UNI- CEF får inga pengar från FN:s budget och är därför beroende av frivilliga donationer. Läs mer på Unicef

12 Människohandel Sida 12 MÄNNISKOHANDEL Det handlas med barn i vår värld och det är ett problem som ständigt växer. Barnen utnyttjas och används inom prostitution och annan exploatering. Varje gång solen går upp och en ny dag passerar, förs hundratals barn och kvinnor bort med löften om ett bättre liv i ett annat land med eller mot sin vilja. Så många utsätts varje år Människohandel, i internationella sammanhang kallat trafficking, har ökat de senaste tio åren. Denna olagliga verksamhet är inget som sker långt borta, utan är en organiserad brottslighet som sker på den internationella arenan och når Sverige i allt högre grad. Även om det är svårt att uppskatta tror den svenska Rikskriminalen att det varje år är ca barn och kvinnor som förs till Sverige för sexuella ändamål. FN har uppskattat att ca 1,2 miljoner barn varje år utsätts för människohandel. De människor som drabbas kommer ofta från landsbygden och fattiga förhållanden och hamnar i städer i rikare regioner. De största vägarna för handeln går från syd till nord och från öst till väst. De kvinnor och barn som förs till Sverige kommer främst från länder som Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Cirka hälften av dessa kvinnor utnyttjas i Stockholmsområdet. Denna verksamhet är olaglig och därför väldigt dold. Det leder till att det finns ett stort mörkertal och ingen tillförlitlig statistik finns över hur många som utsätts för detta. Definition av människohandel Människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot eller bruk av våld eller andra former av tvång bortförande bedrägeri vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en anan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande tvångsarbete eller slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor träldom eller avlägsnade av organ. I en undersökning gjord av Folkhälsoinstitutet visade det sig att cirka 10-15% av de svenska männen betalat för sexuella tjänster, vilket innebär att mer än män över 18 år betalat för sexuellt umgänge någon gång under sin livstid. Unicef

13 Människohandel Sida 13 Den tredje största organiserade brottsligheten Människohandel är den tredje största organiserade brottsligheten efter narkotika och vapenhandel och är en bransch som omsätter stora mängder pengar. Enligt FN:s beräkningar tjänar de kriminella grupperna ca sju miljarder dollar varje år på handeln med barn och kvinnor. Anledningen till att människohandel förekommer är att det finns en efterfrågan från människor, då främst män, som betalar för barnen och anser sig ha rätten att utnyttja dem. Vad händer med barnen? De barn som drabbas av detta kommer ofta från utsatta förhållanden och fattigdom. Barnen rövas ofta bort eller lockas med löften om arbete och bättre levnadsförhållanden. Ibland skickas barnen bort av sina föräldrar i tron om att de kommer få det bättre någon annanstans. I stället säljs barnen till bordeller eller liknande verksamheter. De som utsätts för människohandel kan utsättas för bland annat hot, övergrepp, tortyr våldtäckt, förnedring och fysiska skador. Barn är extra känsliga för övergrepp och får förutom fysiska skador även svåra psykiska men vilket kan leda till trauma och depressioner. Det är väldigt enkelt att bryta ner ett barn och de flesta återhämtar sig aldrig. Claudio Versiani, UNICEF Att säljas vid tio års ålder - Deebas berättelse I Bangladesh är människohandel ett stort problem, uppskattningsvis har ca barn under de senaste fem åren utsatts för denna typ av brottslighet. Deeba är uppväxt i en fattig familj i Bangladesh. Hennes far dog när hon var mycket liten. Hon har fem systrar och en bror. För att försörja sin familj arbetade hennes mor med alla sorters arbeten, med allt från att sälja skräp hon själv hade samlat, till hushållsarbete. Deeba fick ingen utbildning. En kvinna kom till deras hem och erbjöd Deeba att hitta ett arbete åt henne i Calcutta (Kolkata), Indien. Familjens levnadsförhållanden var så desperata att Deebas mor lät henne åka. Deeba var bara tio år gammal. Hon blev förd till Khidirpur, ett prostitutionskvarter i Calcutta. Jag var rädd och grät mycket. Det tog oss två dagar att komma till Kolkata. Damen som köpte mig sålde mig vidare i Khidirpur hon sa att frun i huset var hennes syster.

14 Människohandel Sida 14 Frun sa åt mig att jag var tvungen att underhålla folk, ta av mig kläderna och låta dem göra vad de ville. Jag protesterade. Jag sa att jag har kommit hit för att jobba som hemhjälp, jag vill inte göra alla dessa saker. De slog mig. De brukade ha en bandspelare på högsta volym så att människor inte kunde höra mina rop på hjälp. En annan kvinna sa till frun i huset; Du har tagit in en mycket ung flicka, var försiktig grannarna kan höra och kalla på polis. Flickan kommer från Bangladesh, det är bäst att du väntar lite.? Så jag fick börja arbeta som hemhjälp. Så fort jag hade fyllt 12 år tvingades jag arbeta som prostituerad. Det var mycket svårt. Jag var både sexuellt och fysiskt omogen, så jag kunde inte underhålla så många, men trots det hade jag två till tre kunder per dag. Om jag hade feber gav de mig medicin, men jag fick aldrig besöka en doktor. Varje kund betalade mellan 150 och 500 rupier (ca kronor). Jag fick bara fem rupier (ca fyra kronor) att köpa lunch för. De brukade slå mig och säga; Vi har betalat för dig, du måste underhålla kunderna. Jag fortsatte att protestera. Det här var innan jag ens hade kommit in i puberteten. Vi fick inga kondomer att använda. Jag blev gravid en gång och fick en dotter. Hon överlevde bara i sju dagar hon hade andningssvårigheter. Jag tvingades att ha sex ända fram till i nionde månaden av graviditeten. Jag tvingades att underhålla kunderna även när jag hade mens och när jag hade ont i underlivet. Jag rymde en gång, men åkte fast. Jag blev då så desperat att jag inte längre ville leva. Jag gick till en bro för att ta livet av mig. Men på bron mötte Deeba en annan prostituerad. Hon tyckte synd om henne och presenterade henne för en person som hjälpte Deeba att förändra hela sitt liv en kvinna som arbetade med att förhindra trafficking och prostitution. Hennes arbete stöddes av en lokal frivilligorganisation. Deeba erbjöds ett rum i ett annat prostitutionskvarter där hon kunde leva och tjäna pengar självständigt, långt bort från slavarbetet i Khidirpur. Hon hade inga andra möjligheter än att fortsätta arbeta som prostituerad eftersom hon inte hade någon familj som kunde försörja henne och ingen utbildning. Det var strax efter detta Deeba träffade sin make. Han var en av hennes kunder och fick höra hennes livshistoria. Han blev förälskad och vägrade låta henne fortsätta arbeta som prostituerad. De har nu en fyraårig son och en treårig dotter tillsammans. ( Tänk till! Vilka känslor väcks då du läser den här texten? Deeba hade inget annat alternativ än att fortsätta arbeta som prostituerad, hur kan man arbeta för att hjälpa dessa utsatta människor? Diskutera gärna i grupp.

15 Människohandel Sida 15 Barnkonventionen säger att: Artikel 34: Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. Artikel 35: Bortförande, försäljning eller handel med barn ska förhindras. Artikel 39: Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. UNICEF Förutom de artiklar som nämns ovan i har även FN arbetat fram ett fakultativt protokoll om handel med barn. I detta protokoll behandlas frågan om handel med barn mer utförligt och innehåller riktlinjer för hur detta ska hanteras och regleras. För att dessa protokoll ska gälla krävs det att staterna ratificerar protokollet. Detta har Sverige inte gjort ännu. Tilläggsprotokollen till barnkonventionen skrivs alltså inte på i samband med barnkonventionen utan påskrivandet och ratificeringen av dessa görs separat. Hur arbetar Sveriges regering mot människohandel? Regeringen i Sverige har under år 2008 antagit en handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Planen fokuserar på fem områden vilka är: ökat skydd och stöd för de som befinner sig i riskzonen, ökat förebyggande arbetet, högre kvalitet inom rättsväsendet, ett ökat internationellt samarbete och en ökad kunskap och medvetenhet. Regeringen kommer att avsätta över 200 miljoner kronor för olika åtgärder för att bekämpa människohandel och prostitution. Handlingsplanen fokuserar särskilt på att skydda och ge stöd åt de personer som befinner sig i riskzonen, bland annat kommer kontakter etableras med barn och ungdomar som utsätts eller riskerar att utsättas för människohandel och hög prioritet kommer att ges åt skyddat boenden, behandling och annat stöd och skydd. Utbildning av personal som arbetar inom de yrkesgrupper som kommer i kontakt med människor som utsatts för människohandel och prostitution kommer att ske. Det globala och internationella samarbetet är viktigt vad det gäller att bekämpa människohandeln för sexuella ändamål därför ska denna samordning stärkas och utökas. Till grund för regeringens arbete med att förebygga och bekämpa dessa brott ligger de mänskliga rättigheternas

16 Människohandel Sida 16 Sveriges Sexköpslagstiftning: I Sverige infördes 2002 människohandel för sexuella ändamål som ett brott och Sverige har idag en samlad lagstiftning mot människohandel för sexuella ändamål och enligt rikskriminalen är den svenska sexköpslagstiftning ett skydd mot att människohandlare etablerar sig i landet eftersom man inte kan föra verksamheten på gatorna på grund av upptäcktsrisken. Sexköpslagstiftningen vilar på uppfattningen om att prostitution är ett övergrepp och kriminaliserar köparen men inte den som säljer. Därför straffas köparen och inte den som säljer tjänsten. Bicho/Botvidsson Hur arbetar UNICEF, FN och EU mot människohandel? UNICEF Unicef är den organisation som är ledande i kampen mot handel med barn. Tillsammans med regeringen och icke-statliga aktörer har de tagit fram riktlinjer för hur man ska ta hand om dessa barn och vilka rättigheter de barn och utsätts för handel ska ha. De tre områden som UNICEF arbetar mycket med är lagstiftning, rehabiliteringsprojekt och utbildning. Inom dessa områden kan de hjälpa de som redan utsatts samt förebygga att barn utsätts. Arbete sker även med att identifiera barn som kan hamna i riskzonen för denna organiserade brottslighet.

17 Människohandel Sida 17 FN FN arbetar på många sätt för att motverka människohandel. Bland annat genom det globala programmet, GPAT (The UNODC Global Programme against Trafficking in Human Beings) som arbetar med att ta fram fakta och utvärdera människohandel och dessutom bistår med teknisk assistans vid arbetet mot denna brottsliga verksamhet. FN antog i december 2000, FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. I denna konvention finns ett tilläggsprotokoll som behandlar förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn som stater kan skriva under. Alla EU:s medlemsstater samt en rad andra länder har skrivit under konventionen. Denna konvention har legat till grund för Sveriges regerings arbete med dessa frågor EU Inom EU har människohandel sedan 1996 behandlas och uppmärksammats genom en rad policydokument, projekt och rättsakter som antagits. Ett beslut om bekämpandet om människohandeln antogs vid EU:s ministerråd år 2002 med syftet att skapa gemensamma minimiregler som gäller straff och de åtgärder som ska vidtas vid människohandel. År 2005 tog EU också fram ett förslag till en handlingsplan mot människohandel. EU-kommissionen har också ett program Equal som är ett av EU:s största initiativ för att motverka människohandel. I ett delprojekt myndighetssamverkan deltar det svenska migrationsverket och syftet med detta är att öka kunskapen runt arbetet mot handeln med människor samt att utveckla samarbete mellan organisation och stater. Emma Eriksson Tänk till! Vem har störst skuld i frågan människohandel? Tror du Sveriges förhållandevis hårda sexköpslag spelar någon roll i kampen mot människohandel?

18 Ordförklaring Sida 18 ORDFÖRKLARING Här nedan förklaras ord och begrepp som är relevanta inom området detta läromedel behandlar. Vidare utveckling av ord och begrepp som inte direkt tas upp i läromedlet men som ändå spelar en relevant roll i ämnet i fråga sker också. Demobilisering: återgång från krigsorganisation till fredsorganisation, avrustning av krigsförband och hemsändande (hemförlovning) av värnpliktig personal. I detta fall menas att det saknades fredsavtal där tillvägagångssätt på hur man aktivt skulle arbeta mot användandet av barnsoldater saknats. Tilläggsprotokoll (Fakultativa protokoll): Kan ses som ett tillägg till Barnkonventionen. De fakultativa protokollen skrivs på och ratificeras för sig, detta är alltså inte något som automatiskt antas då en stat skriver på Barnkonventionen. Gerillasoldater: De stridande soldaterna i en gerilla. En gerilla är en militär motståndsgrupp som opererar i små lättrörliga enheter. Infrastruktur: Anläggningar som är nödvändiga för att ett modernt samhälle skall fungera. T.ex. system för transport av varor och tjänster, energi, och information. Utan en välbyggd infrastruktur skulle vi inte kunna åka bil till jobbet, prata i telefon eller skicka brev. Konventionsstater: De stater som skrivit på en specifik konvention, i detta fall barnkonventionen. Korruption: När någon utnyttjar sin ställning i en verksamhet för att skaffa sig egen otillbörlig vinning och därigenom orsakar skada eller förlust. Korruption finns mer eller mindre i alla länder. Särskilt vanligt är det dock där massmedia, den statliga förvaltningen och rättsystemet är outvecklat. Vanligen talar man om tre grader av korruption; småskalig (byråkratisk korruption), storskalig (politisk korruption) och korruption av den typen som påverkar hela statsskicket (state capture). Marginaliserad: I detta fall menar man att risken finns att barnsoldaterna riskerar att stå utanför den övriga gruppen i samhället. Policydokument: Är ett övergripande dokument som innehåller avsikter och förhållningssätt rörande ett specifikt beslut.

19 Ordförklaring Sida 19 Ratificierad: Bindande godkänt. Har en stat ratificerat barnkonventionen har de bundit sig folkrättsligt att förverkliga den. Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. UNODC ( United Nations Office on Drugs and Crime): Är ett FN organ mot brott och narkotika som grundades 1997 och är sedan FN:s organ mot brott och narkotika, UNODC () grundades år 1997 och är sedan år 2004 en sammanslagning av FN:s narkotikaprogram (UNDCP) och FN:s center för internationellt brottsförebyggande (CICP). Beslut inom FN tas i tre olika former, konventioner är det som tas upp mest i detta läromedel. Men även deklarationer och resolutioner är viktigt i arbetet inom FN. Här följer en förklaring kring deklarationer, resolutioner och konventioner. Deklarationer Deklarationer är en metod som FN använder sig av för att uttrycka sina ståndpunkter. Deklarationerna är inte bindande för medlemsstaterna utan är endast vägledande. Däremot kan de användas som påtryckningsmedel mot de stater som bryter mot dem. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948, är den viktigaste deklarationen som antagits av FN:s generalförsamling. Den har inkluderats i flera länders konstitutioner och har på så sätt fått en stor internationell spridning och acceptans. Resolutioner Resolutioner påminner till stor del om deklarationer. En resolution är inte heller juridiskt bindande utan är en kraftfull rekommendation till medlemstaterna. Till skillnad från deklarationerna är dock resolutionerna mer specifika mot en speciell fråga än de bredare deklarationerna. T.ex. så antogs 2007 en resolution om att stoppa kvinnlig könsstympning. Konventioner Konventioner är ett kraftfullare instrument än resolutioner och deklarationer. En konvention är ett avtal mellan ett av FN:s organ och en enskild stat. Dessa kommer till genom att de debatteras i generalförsamlingen och ifall de antas skickas den vidare till medlemsländernas lagstiftande församlingar så att de kan skrivas in i ländernas lagar. Detta innebär att länderna har bundit sig folkrättsligt till avtalet.

20 TIPS FÖR VIDARE LÄSNING Litteraturtips: Ebbe N.I Obi, Das K. Dilip, 2008, Global Trafficking in Women and Children, CBC Press, Boca Raton Frankel, Maja, 2004, Vår förbannande rätt, Svenska Unicef och bokförlaget Atlas, Milano Häggström Henrik, 2001, Världspolitikens Dagsfrågor, nr 3, Barnen de osynliga soldaterna, Elanders Gotab, Stockholm Karlsson, Svante, 2004, Freds- och Konfliktkunskap, Studentlitteratur, Lund Rout Biel, Melha, 2004, African Kids Between Warlords, Child Soldiers and Living on the Street, Peter Lang GmbH, Frankfurt am Main Sendabo Teferi, 2004, Child Soldiers, Tierps Tryckeri, Tierp Unicef och Socialstyrelsen, 2008, Kan det vara människohandel?, 08 Tryck, Stockholm Länktips