Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen"

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson UNICEF

2 Lärarhandledning Sida 2 LÄRARHANDLEDNING Mål och syfte Syftet med läromedlet är att eleverna skall känna till sina och andras rättigheter med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Syftet är också att ge förståelse för att vardagen för barn och ungdomar kan se olika ut runt om världen. Utifrån FN:s barnkonvention skall även eleverna få kunskap om brott som begås mot barnkonventionen och hur det arbetas för att förhindra dessa brott både på ett nationellt och internationellt plan. Målen utifrån kursplanen finns presenterade i början av läromedlet i kapitlet Till dig som läser. Då läromedlet går att använda på många olika nivåer och i många sammanhang presenteras de mål som är relevanta i förhållande till innehållet i läromedlet från samhällskunskap A, samhällskunskap B, samhällskunskap C och internationella relationer. Kort presentation av läromedel Läromedlet består av fyra kapitel. Det första kapitlet berör barnkonventionen i allmänhet, vilket ger eleverna en inblick i hur barnkonventionen uppstått och dess innehåll. I detta kapitel får eleverna även en inblick i problematiken kring svårigheterna med att efterleva barnkonventionen. Kapitel två behandlar barnsoldater, i början av kapitlet beskrivs tillvägagångssätt för att rekrytera barnsoldater samt de konsekvenser som detta innebär för barnen. Senare i kapitlet görs en djupdykning i Demokratiska Republiken Kongo för att levandegöra detta ämne ytterligare. Ett kortare kapitel finns om FN och UNICEF, där organisationerna presenteras kort. Det sista kapitlet handlar om människohandel, i kapitlet får eleverna en insyn i hur utbredningen av människohandel ser ur, konsekvenser och hur det arbetas med frågan på olika nivåer. Språket i läromedlet är utmanande, detta för att eleverna ska utveckla sin språkliga förmåga. I och med detta kan det ibland behövas stöd i läsningen. Varför ska elever lära om barnkonventionen med inriktning mot barnsoldater och människohandel? Den främsta anledningen till varför ett läromedel om barnkonventionen är av vikt är för att den sällan behandlas i de läromedel som finns tillgängliga idag. Det är viktigt att barn och ungdomar känner till sina rättigheter men det är lika viktigt att de förstår att dessa rättigheter inte är något som är självklart för alla. Till barnkonventionen har det tillkommit två fakultativa protokoll, dessa behandlar barnsoldater och handel med barn, därav valet att behandla dessa två områden. De här två områdena inskränker många av barnens rättigheter, vilket är ytterligare en anledning till valen och avgränsningarna. Krig är något som ständigt pågår i världen och som aldrig slutar påverka sin omvärld. När det kommer till barn är dessa ofta hårt drabbade och dras ofta in i krig mot sin vilja som t.ex. barnsoldater. Hur vardagen för dessa barn ser ut är väldigt svårt att föreställa sig då verkligheten i dessa länder skiljer sig från svenska förhållanden. Genom att arbeta närmre med detta får eleverna en ökad förståelse för hur förhållanden i världen kan skilja sig åt utifrån sociala, ekonomiska och geografiska förhållandet och hur viktigt det är att aktivt arbeta mot dessa problem.

3 Lärarhandledning Sida 3 Handel med barn är något som är aktuellt i Sverige, våra grannländer och i hela världen, det är alltså inte ett problem som sker långt borta och inte berör eleverna, utan att det faktiskt kan finnas i deras närhet. Stater som ratificerat barnkonventionen och/eller dess tilläggsprotokoll bryter ständigt mot dem och detta är ytterligare en anledning som gör frågan ständigt aktuell och viktig att arbeta med. Problematiken kring barnsoldater och människohandel är väldigt omfattande och det kan ibland uppstå en känsla av hopplöshet då problemen är stora och allvarliga. Därför ligger en hel del fokus i läromedlet på hur man arbetar mot dessa problem. Det ger också en ökad förståelse för hur omfattande problemen är, då de fortfarande kvarstår trots massiva arbeten mot dem. Detta görs både i läromedlet och i arbetsuppgifterna. De berättelser som presenteras i läromedlet bör tas upp för diskussion då de kan väcka mycket känslor. Som lärare kan man också med fördel informera eleverna om vart de kan vända sig om de behöver fortsätta bearbeta det man läst om. Detta för att fånga upp elever som eventuellt varit med om händelser som kan associeras till dessa områden. Vidare arbete inom området Detta arbete öppnar upp möjligheterna för att arbeta vidare med Demokratiska Republiken Kongo som konflikt. I detta läromedel behandlas detta område endast kortfattat. I slutet av lärarhandledningen följer länktips till mer omfattande information kring konflikten. Även andra länk- och litteraturtips som kan vara till nytta för vidare arbete inom detta ämne finns samlat i slutet. En naturlig utveckling av detta arbeta kan även bli att arbeta mer kring fred och konflikthantering. Kapitel 8 i boken Freds- och konfliktkunskap behandlar detta väldigt bra, där djupare kunskaper om dess ursprung och utveckling presenteras på ett övergripande och bra sätt. Vidare tar även samma bok upp många andra områden som blir väsentliga då man berör detta ämne. Läromedlet kan användas för att fördjupa sig i barnkonventionen men de kan även med fördel användas som inledning till ett större moment om FN och mänskliga rättigheter. Läromedlet kopplat till examinationsuppgifter De arbetsuppgifter som presenteras nedan har arbetats fram främst för att användas i Samhällskunskap A. Uppgifterna kan dock med fördel utvecklas för att anpassas till de övriga kurserna inom samhällsämnet. Betygskriterier medföljer de olika arbetsuppgifterna. Tanken är att eleverna ska arbeta med dessa arbetsuppgifter och sammanställa dem till ett kompendium. Detta kompendium är sedan tänkt utgöra examinationen på detta moment. Dessa arbetsuppgifter kan även användas var för sig beroende på hur mycket tid som kan läggas ner på detta område. Nedan kan du också finna mer övergripande mål och betygskriterier utifrån kursplanerna för samhällskunskap A, samhällskunskap B, Samhällskunskap C och Internationella relationer.

4 Lärarhandledning Sida 4 Övergripande mål för ämnet samhällskunskap från kursplanen: Skolan ska i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att eleven: utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter i samhället fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och konflikter i internationella relationer, utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället, utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutveckling, utvecklar sin förmåga att använda olika metoder vid arbete med samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt. Utvalda övergripande betygskriterier för ämnet samhällskunskap från kursplanerna i samhällskunskap: Samhällskunskap A Kriterier för betyget godkänt Eleven redogör för individens rättigheter och skyldigheter i samhället samt för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Eleven söker, väljer ut och ställer samman fakta från olika källor Eleven beskriver samhällsfrågor ur historiska och nutida perspektiv samt anger orsaker och konsekvenser till dessa. Eleven söker, väljer ut och ställer samman fakta från olika källor. Kriterier för betyget väl godkänt Eleven diskuterar och reflekterar över vikten av att leva efter rättigheter och skyldigheter i samhället samt de grundläggande mänskliga rättigheterna. Eleven analyserar idéer och värderingar utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv

5 Lärarhandledning Sida 5 Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven drar slutsatser och föreslår lösningar på olika samhällsfrågor. Eleven arbetar med olika typer av material, bedömer tillförlitligheten hos olika källor samt visar i sitt arbete ett kritiskt förhållningssätt till fakta, tolkningar och värderingar. Eleven analyserar hur olika samhällsförhållanden påverkar och förklarar människors livsvillkor. Samhällskunskap B Kriterier för betyget Godkänt Eleven sätter sig in i olika uppfattningar om aktuella samhällsfrågor och söker förstå bakgrunden. Eleven uppvisar ett medvetet, konstruktivt kritiskt förhållningssätt vid arbetet med samhällsfrågor. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven förstår, förklarar och diskuterar människors livsvillkor utifrån ekonomiska, politiska och sociala aspekter. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder medvetet och kritiskt flera olika källor och verktyg samt analyserar komplexa samhällsfrågor ur olika aspekter med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Samhällskunskap C Kriterier för betyget Godkänt Eleven redogör för och motiverar olika tolkningar och lösningar av komplexa samhällsfrågor Eleven beskriver, diskuterar och tar ställning i komplicerade och komplexa samhällsfrågor.

6 Lärarhandledning Sida 6 Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven analyserar komplicerade och komplexa samhällsfrågor, ger förslag på lösningar samt motiverar dessa. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven analyserar en samhällsfrågas konsekvenser ur ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv samt diskuterar hur värderingar och urval av fakta avgör konsekvenser för handlandet. Internationella relationer Kriterier för betyget Godkänt Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och hur de ska kunna efterlevas. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven ger exempel på konsekvenserna av att leva efter de mänskliga rättigheterna. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven förstår, strukturerar, tolkar och granskar kritiskt valda problemområden samt värderar och tar ställning i olika sak- och värderingsfrågor. Länktips för vidare arbete med Demokratiska Republiken Kongo: aspx

7 Lärarhandledning Sida 7 rattigh eter. gov.se/dynam aster/file_archive/080317/ ef9d5c66364a5b3c762f80c737398bc9/drkongo.pdf Länktips Litteraturtips: Rout Biel, Melha, 2004, African Kids Between Warlords, Child Soldiers and Living on the Street, Peter Lang GmbH, Frankfurt am Main Sendabo Teferi, 2004, Child Soldiers, Tierps Tryckeri, Tierp Karlsson, Svante, 2004, Freds- och Konfliktkunskap, Studentlitteratur, Lund Unicef och Socialstyrelsen, 2008, Kan det vara människohandel?, 08 Tryck, Stockholm Häggström Henrik, 2001, Världspolitikens Dagsfrågor, nr 3, Barnen de osynliga soldaterna, Elanders Gotab, Stockholm Frankel, Maja, 2004, Vår förbannande rätt, Svenska Unicef och bokförlaget Atlas, Milano Ebbe N.I Obi, Das K. Dilip, 2008, Global Trafficking in Women and Children, CBC Press, Boca Raton

8 Lärarhandledning Sida 8 Arbetsuppgifter: Människohandel Diskutera: Ska prostitution tillåtas? Om det ska förbjudas, vad ska bli olagligt? Att köpa, sälja eller både och? Bör man inom EU ha gemensamma regler för prostitution eller bör varje land för sig få reglera detta? Vilka tror du är de som köper sexuella tjänster och varför? Vem har störst skuld? Den som lurar/säljer en kvinna till påtvingad prostitution. Den hallick som håller henne fången och säljer henne till kunder. Den som köper henne för sexuella ändamål. Arbeta vidare med/undersök Vad innebär människohandel/trafficking? Hur ser man på handel med barn i barnkonventionen? I vilka artiklar kan du finna reglering kring detta? FN har även gjort ytterligare ett protokoll om handel med barn med mer specifika regler kring handel med barn. Av vilka anledningar gjordes denna? Hur arbetar man för att förhindra handel med barn nationellt och globalt? Varför är det viktigt arbetar mot människohandel? Resonera kring hur tror du att den friare rörligheten inom EU har påverkat handeln med barn? Vad tror du att internet har för roll i handel med barn? Kan medias bevakning av handel med barn både vara negativ och positiv? På vilket sätt? Ge exempel. Sammanfatta diskussionen i ett kort PM och motivera dina svar väl. Bifoga detta i kompendiet. Betygskriterier för: Godkänt Eleven redogör för problematiken kring människohandel.

9 Lärarhandledning Sida 9 Eleven kan beskriva hur människohandel/handel med barn beskrivs i barnkonventionen. Eleven kan beskriva vilken roll EU, media och internet får när det kommer till handel med barn. Väl godkänt Eleven kan motivera och resonera kring EU, media och internets roll i förhållande till människohandel. Eleven kan reflektera och diskutera kring vikten av att arbeta för att motverka människohandel. Mycket väl godkänt Eleven kan dra egna slutsatser och se samband kring EU, media och internets roll i förhållande till människohandel. Läs medföljande utdrag från regeringens hemsida, diskutera och svara på frågorna nedan. Varför tror du risken finns att människohandeln ökar i samband med stora evenemang som fotbolls-vm? Varför anser du det är viktigt att Sverige arbetar mot människohandel inför t.ex. fotbolls- VM? Är det endast en angelägenhet för Sydafrika som land eller kan andra länders inblandning spela någon roll? Hur? Vilka förslag har du på hur man kan arbeta för att minska handel med människor under t.ex. fotbolls-vm? Sverige är det land som har strängast lagar mot prostitution och människohandel. Hur tror du detta kan påverka förekomsten av människohandel i landet? Vilka artiklar i barnkonventionen kan du hitta som ställer sig mot människohandel och som underlättar arbetet mot detta? Tänk dig att FN:s tilläggsprotokoll om handel med barn endast skulle innehålla 5 artiklar. Vilka skulle du då välja ut? Varför är just dessa artiklar de viktigaste? Motivera ditt svar väl. Diskutera först frågorna tillsammans med några klasskamrater i grupp, skriv sedan ner dina egna funderingar och slutsatser. Detta ska finnas med i kompendiet du senare ska lämna in. Du ska även kortare sammanfatta den diskussion som skett i gruppen, även detta ska finna med i kompendiet. Betygskriterier för: Godkänt: Eleven beskriver problematiken kring risken för ökning av människohandel vid t.ex. fotbolls- VM.

10 Lärarhandledning Sida 10 Eleven kan beskriva Sveriges sexköpslagstiftning. Eleven redogör för FN:s tilläggsprotokoll om handel med barn. Väl godkänt: Eleven för ett resonemang kring förekomsten av människohandel och lagstiftning. Eleven redogör för FN:s tilläggsprotokoll samt motiverar sitt resonemang kring de viktigaste artiklarna väl. Mycket Väl Godkänt: Eleven analyserar hur människors livsvillkor förändras och påverkas utifrån tilläggsprotokollet och de artiklar de valt. Skriftlig fråga 2006/07:88 den 8 november Fråga 2006/07:88 Sexhandel vid fotbolls-vm i Sydafrika av Carina Hägg (s) till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m) Inför fotbolls-vm i Tyskland blev det en omfattande debatt om den befarade stora ökningen av sexhandeln i samband med evenemanget. Det förefaller som om ökningen inte blev så stor som många av oss fruktat. Men slutsatsen kan inte vara att oron var oberättigad utan att den kraftfulla kampanjen och kritiken före fotbolls-vm gav resultat. Uefa, den europeiska fotbollsorganisationen, framhöll vid en konferens med Europarådet att man tvingades ta intryck av kritiken. Arbetet mot sexhandeln vid stora idrottsevenemang måste fortsätta. Rött kort för sexhandel är vad jag förväntar mig ska vara regeringens linje i bland annat samarbetet inom Europarådet med dess 46 medlemsländer. Kampen mot sexhandeln och sexslaveriet måste med kraft hävdas även i annat internationellt samarbete. Jag välkomnar att fotbolls-vm 2010 arrangeras i Sydafrika. Men på samma sätt som i Tyskland är oron stor att sexhandeln kommer att öka. Det är därför angeläget att regeringen och idrottsministern redan nu inleder arbetet tillsammans med bland andra den sydafrikanska regeringen, EU, Europarådet, Svenska Fotbollförbundet, Uefa och Fifa, fotbollens världsorganisation, för att motverka sexhandeln vid fotbolls-vm i Sydafrika Jag vill därför fråga statsrådet vad hon avser att göra när det gäller Sveriges deltagande i arbetet mot den befarade ökningen av sexhandeln vid fotbolls-vm i Sydafrika. I n k o m : Besvarad:

11 Lärarhandledning Sida 11 Svar på skriftlig fråga 2006/07:88 den 15 november Svar på fråga 2006/07:88 Sexhandel vid fotbolls-vm i Sydafrika Statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth Carina Hägg har frågat mig vad jag avser att göra när det gäller Sveriges deltagande i arbetet mot den befarade ökningen av sexhandeln vid fotbolls-vm i Sydafrika Regeringen anser att arbetet mot människohandel och utnyttjandet av kvinnor och barn i prostitution är ytterst viktigt. Det rör sig om allvarliga brott som kränker människors värdighet och hindrar dem att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Sexhandeln är ett sammansatt problem som orsakas av fattigdom, marginalisering, bristande jämställdhet samt efterfrågan på kvinnors och barns kroppar för sexuellt utnyttjande. Det är följaktligen viktigt att vidta åtgärder genom breda ansatser och genom en kombination av åtgärder. Förebyggande åtgärder inklusive åtgärder för att motverka efterfrågan och att stödja bättre förutsättningar och möjligheter för offren är av särskild vikt. I detta sammanhang är förbudet mot köp av sexuella tjänster ett viktigt praktiskt och normbildande instrument i kampen för jämställdhet och mot både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan för det fortsatta arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål, med särskilt fokus på kvinnor och barn. Regeringen arbetar även med att ta fram en handlingsplan mot andra former av människohandel. Det internationella arbetet mot människohandel för sexuella ändamål har intensifierats. Det utökade samarbetet inom Europarådet, EU och andra internationella forum kring människohandel speglar väl den uppfattningen. Genom detta samarbete och i dialoger med andra länder har Sverige kunnat föra ut sin syn på prostitution och människohandel i olika sammanhang och kommer även fortsättningsvis att göra det. Sveriges engagemang i den nordisk-baltiska aktionsgruppen och i Östersjörådet på människohandelsområdet har resulterat bland annat i att de afrikanska staterna uppmuntrats att ta fram en handlingsplan för bekämpningen av människohandel, särskilt kvinnor och barn, i partnerskap med EU. Handlingsplanen ska diskuteras vid ett EU-Afrika ministermöte om migration och utveckling i Tripoli i slutet av november Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 angett att den internationella handeln med främst flickor och kvinnor är en av de grövsta formerna av våld mot kvinnor. Denna handel måste bekämpas med kraft. Regeringen avser att avsätta ökade resurser för att stoppa människohandel och att omhänderta och återanpassa kvinnor och barn som utsätts för människohandel till ett normalt liv i sina hemländer. I n k o m : Besvarad:

12 Lärarhandledning Sida 12 Arbetsuppgift: Barnkonventionen Läs barnkonventionen i sin helhet på Fundera därefter på vilka fyra artiklar du tycker är det viktigaste. Om du gick utveckla eller lägga till några/ta bort några artiklar, vilka skulle det då vara. Motivera ditt val! Läs även artikel 4 och fundera över problematiken kring en sådan bred definition kring vad enskilda stater bör göra. Hur har FN tänkt kring denna punkt? Hur skulle du skriva om du fick omformulera artikel 4 med egna ord? Ge exempel på internationellt samarbetet som används för att arbeta för dessa frågor. Varför är samarbeten över gränser viktiga när det kommer till frågor i barnkonventionen. Ha gärna utgångspunkt i barnsoldater och/eller handel med barn. Välj själv ett brott mot barnkonventionen. Kartlägg problematiken inom detta område utifrån barnkonventionen. Ge exempel på länder där dessa brott begås, och hur man i landet arbetar för att arbeta mot detta. Vad beror det på att denna problematik finns? Vilka aktörer arbetar med problematiken och hur? Skriv ner dina svar och bifoga dessa i kompendiet. Betygskriterier för: Godkänt Eleven redogör för vilka artiklar de finner viktigast i barnkonventionen och motiverar dessa val. Eleven redogör för hur det internationella samarbetet inom områden ser ut. Eleven ger exempel på brott mot barnkonventionen, samt ger något exempel på stater där dessa brott begås. Vidare ger eleven exempel på aktörer som arbetar inom detta. Väl godkänt Eleven argumenterar samt ger egna förslag på artiklar som barnkonventionen kan utveckla samt lägga till/ta bort och motiverar detta väl. Eleven redogör för hur det internationella samarbetet inom området ser ut samt motiverar sina åsikter väl. Eleven ger exempel på brott mot barnkonventionen, samt ger flera exempel på stater där dessa brott begås. Eleven ser även till problematiken för de enskilda staterna att arbeta med problemområden ensamma.

13 Lärarhandledning Sida 13 Mycket väl godkänt Eleven argumenterar samt ger egna förslag på artiklar som barnkonventionen kan utveckla samt lägga till/ta bort samt förankrar denna argumentation i bredare samhällsperspektiv. Eleven redogör för hur det internationella samarbetet inom området ser ut samt motiverar sina åsikter väl. De drar även egna slutsatser i hur arbetet skulle kunna utvecklas och motiverar även här sina val. Eleven ger exempel på brott mot barnkonventionen, samt ger flera exempel på stater där dessa brott begås. Eleven ser även till problematiken för de enskilda staterna att arbeta med problemområden ensamma. Eleven redogör även för hur ekonomiska, geografiska och sociala faktorer är en del av denna problematik. Arbetsuppgift: Befolkning/barnsoldater Gå in på och ta fram befolkningspyramiderna för Congo (Kinshasa). Gå även in på för att lösa frågorna nedan. (Välj land och tryck sedan på indikatorer för att få en översikt) Hur ser åldersfördelningen över Kongos befolkning ut? Jämför även resultatet med befolkningspyramiden för Sverige. Vilka faktorer kan du finna som har betydelse för hur sammansättningen för befolkningen åldersmässigt ser ut? Hur kan man förändra befolkningens åldersfördelning? Varför är detta viktigt? Vad kan det ha för nackdelar och fördelar? Vad finns det för problem med befolkningens sammansättning i Kongo respektive Sverige? Tror du de problem du funnit för Kongo påverkar det faktum att man använder barnarbetare/ barnsoldater? Motivera! Vad tror du mer att det går att finnas för faktorer som gör det vanligare att låta barn utföra arbeten som i Sverige utförs av vuxna och utbildade män och kvinnor? Sammanfattas i ett PM som bifogas i kompendiet. Ni kan även använda er av andra källor än de som angivits ovan. Tänk på att redovisa källorna. Betygskriterier för:

14 Lärarhandledning Sida 14 Godkänt Eleven kan kartlägga åldersfördelningen samt beskriva faktorer som påverkar denna. Eleven kan också redogöra för problematiken med ojämn åldersfördelning inom befolkning. Eleven kan föra ett resonemang kring användandet av barnarbete/barnsoldater. Väl Godkänt Eleven gör tydliga kopplingar mellan åldersfördelning inom ett land och ytterligare faktorer som påverkar denna, samt gör en jämförelse länderna emellan. Eleven kan se resonerar kring användandet av barnarbete/barnsoldater samt gör kopplingar till hur samhället ser ur i övrigt. Mycket Väl Godkänt Eleven kan göra tydliga kopplingar mellan åldersfördelningen inom ett land och sociala, geografiska och ekonomiska förhållandet i landet, samt gör tydliga kopplingar från detta till användandet av barnarbete/barnsoldater. Arbetsuppgift Barnsoldater Föreställ dig att du är president i Demokratiska Republiken Kongo. Omvärlden har riktat sina blickar mot landet och kritiken mot förekomsten av barnsoldater haglar. Du blir tvungen att hålla en presskonferens där du ska presentera hur landets arbete mot förekomsten av barnsoldater ska se ut. Ett krav är att du tydligt kopplat ditt resonemang till barnkonventionen. Ta hjälp av frågeställningarna nedan men tänk på att det är dina åsikter som ska komma fram. Vilka områden behöver ni satsa på? Klarar ni allt själva, eller inom vilka områden kan ni behöva hjälp från omvärlden? Vilka organisationer och vilka länder kan i sådana fall tänka sig att ställa upp? Vad kan konsekvenserna bli om ni i landet fortsätter att använda sig av barnsoldater? Vilka artiklar i barnkonventionen rör barnsoldater? Hur efterlever ni detta idag? Hur kan det förbättras till framtiden? Talet ska vara tre-fem minuter långt och hållas inför övriga gruppen. I kompendiet du senare ska lämna in ska en utvärdering av din muntliga presentation ingå samt talet du skrivit i stödord eller i sin helhet. Betygskriterier för Godkänd Eleven ska kunna beskriva de grundläggande problem landet har. Eleven ska även kunna ge några förslag på hur problematiken kan lösas.

15 Lärarhandledning Sida 15 Eleven kan även ge exempel på organisationer som arbetar med barnsoldater. Eleven ska även kunna koppla sin framställning till några av barnkonventionens artiklar. Väl godkänd Eleven resonerar kring lösningar på problematiken kring barnsoldater. Eleven visar även grundläggande förståelse för hur utvecklingen i landet kan se ut om problematiken kvarstår. Mycket väl godkänd Eleven ger tydliga exempel på verkliga kopplingar mellan sociala, ekonomiska och politiska faktorer med förekomsten av barnsoldater. Eleven visar även medvetenhet på hur samhällsutvecklingen kan te sig i framtiden om problemen kvarstår. Barnkonventionen går att läsa i sin helhet på: Vidare information om Demokratiska Republiken Kongo går att finna på: aspx h t t p : / / w w w. m a n s k l i g a r a t t i g h e t e r. gov.se/d yn a m a s t e r / f i l e _ a r c h i v e / / ef9d5c66364a5b3c762f80c737398bc9/drkongo.pdf Betygskriterier för muntlig framställning Betygskriterier för: Godkänt Eleven ska: använda stödord och inte läsa innantill tala tydligt, inte för snabbt eller för tyst kunna förklara svåra ord och begrepp känna att innehållet når fram till publiken och att de förstår vad eleven berättar om. hålla tiden hålla sig till ämnet Väl godkänt: Eleven ska:

16 Lärarhandledning Sida 16 förklara viktiga ord, begrepp, processer och samband med egna ord och/eller bilder locka publikens intresse och visa att det du berättar är viktigt och intressant Mycket väl godkänt: Eleven ska: vara mycket påläst inom sitt ämne kunna berätta helt fritt kring sitt ämne kunna dra egna slutsatser och göra egna kommentarer, svara på relevanta frågor och ställa relevanta frågor. Betygskriterier för aktivt lyssnande Betygskriterier för: Godkänt inte störa eller avbryta talaren visa talaren att du lyssnar t.ex. genom kroppsspråk och ögonkontakt respektera att talaren leder den eventuella efterföljande diskussionen Väl godkänt Lyssna aktivt genom att notera det viktigaste Bilda dig en egen åsikt om talarens ståndpunkter och kunna argumentera för dem i efterhand. Svara på frågor om innehållet i den muntliga framställningen Mycket väl godkänt Ställa relevanta frågor i efterhand och visa att du bildat dig en egen åsikt om ämnet. Lärarhandledning till filmen Human Trafficking Handling Human Trafficking är en gripande film som handlar om människohandel i olika delar av världen. I filmen får man följa sexhandelns olika led, från de kvinnor och barn som blivit inlurade till det kriminella nätverk som utnyttjar dem. Man får även följa myndigheternas arbete genom agenten Kate Morozov som arbetar för att komma åt denna omfattande verksamhet och sätta dit de skyldiga. De parallella människoödena skildras på ett mycket realistiskt sätt och man berörs från filmens början till slut. Till läraren

17 Lärarhandledning Sida 17 Filmen Human Trafficking fungerar bra att använda i undervisning kopplat till människohandel då den på ett konkret och ocensurerat sätt visar alla de aspekter människohandel innebär. Det man bör tänka på är att vissa scener i filmen är väldigt starka och väcker mycket känslor. Därför rekommenderas att filmen visas då möjlighet finns att filmen ses i sin helhet samt att en ordentlig uppföljning och bearbetning sker direkt efteråt. Filmens slut är trots alla omständigheter lyckligt vilket inger ett visst hopp och då filmen i övrigt skildrar en mörk verklighet. Här nedan presenteras förslag på frågor som kan ligga till grund för den bearbetning som bör göras direkt efter filmen slut. Vilka känslor väcks efter att du sett filmen? Vilken människosyn ger filmen Human Trafficking uttryck för? Skulle vi känna annorlunda om flickorna som utnyttjas i filmen var svenska? Vad har vi själva för ansvar vad gäller människohandel? Vad kan vi göra för att motverka denna organiserade brottslighet? Hur förändrar man de attityder som finns hos dem som utnyttjar prostituerade.? Scen: Agent Kate Morozov och Helena, kvinnan hon precis lyckats frita, diskuterar värdigheten uppe på taket på polisstationen. Hur lyckas de flickor som utsätts för kränkningar i denna omfattning behålla eller återfå sin värdighet? Är det möjligt? Nadia drömmer om att få flytta utomlands, något som hennes pappa starkt motsätter sig då de diskuterar saken. Hur kommer det sig att längtan utomlands och andra länders symbolvärden är så starka? Hur upplevde du filmens slut? Inger det hopp för framtiden? På vilka olika sätt hamnar dessa flickor i denna organiserade brottslighet? Skulle denna typ av verksamhet kunna existera i Sverige? Många av flickorna i filmen vill inte prata med polisen då de blir räddade. Vad tror du detta kan bero på? Hur kan man motverka det? KÄLLFÖRTECKNING FÖR LÄROMEDLET: Litteraturförteckning: Rout Biel, Melha, 2004, African Kids Between Warlords, Child Soldiers and Living on the Street, Peter Lang GmbH, Frankfurt am Main Sendabo Teferi, 2004, Child Soldiers, Tierps Tryckeri, Tierp Karlsson, Svante, 2004, Freds- och Konfliktkunskap, Studentlitteratur, Lund Unicef och Socialstyrelsen, 2008, Kan det vara människohandel?, 08 Tryck, Stockholm

18 Lärarhandledning Sida 16 Häggström Henrik, 2001, Världspolitikens Dagsfrågor, nr 3, Barnen de osynliga soldaterna, Elanders Gotab, Stockholm Internetkällor: FN och UNICEF: Regeringen och myndigheter: w w w. m a n s k l i g a r a t t i g h e t e r. s e / e x t r a / p o d /? action=pod_show&id=9&module_instance=3&top_id=7&nav_id=9 w w w. m a n s k l i g a r a t t i g h e t e r. g o v. s e / d y n a m a s t e r / f i l e _ a r c h i v e / / ef9d5c66364a5b3c762f80c737398bc9/drkongo.pdf

19 Lärarhandledning Sida 17 w w w. m a n s k l i g a r a t t i g h e t e r. s e / e x t r a / p o d /? id=29&module_instance=3&action=pod_show&navid=65&subnavid=29&subnavinstance= aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=prostitution+'&Pre=% 3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+% %3B+background%2Dcolor%3A+% 23FFFF00%22%3E&Post=%3C%2FFONT%3E aspx Rädda Barnen -Kinshasa.aspx Övrigt:

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson

Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson Barns situation i världen - Brott mot barnkonventionen Författare: Daniel Sundquist, Ida Landfors, Linda Olsson UNICEF Till dig som läser Sida 2 Till dig som läser Det här läromedlet behandlar FN:s barnkonvention

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LPP i Engelska ht. 2016

LPP i Engelska ht. 2016 LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

LPP historia och samhällskunskap

LPP historia och samhällskunskap LPP historia och samhällskunskap Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia, svenska och samhällskunskap?

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28 i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Prövning i Moderna språk 5

Prövning i Moderna språk 5 Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer