Miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 PROJEKT LÅNGNABBA II 16UEC0361.BA721.KON Ålands Vindenergi Andelslag Projekt Långnabba II Miljökonsekvensbedömning

2 1 Copyright Pöyry Finland Oy Alla rättigheter förbehålls. Mångfaldigande av innehållet i detta dokument, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 förbjudet utan skriftligt medgivande av Pöyry Finland Oy. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, stencilering, bandinspelning etc.

3 1 Förord Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) ämnar utvidga sitt vindkraftprojekt i Eckerö, Torp med fyra vindkraftverk i effektklassen 2 3,6 MW (Projekt Långnabba II). ÅVA har tidigare utfört en miljökonsekvensbedömning (MKB 2007) för och beviljats tillstånd att bygga en vindkraftpark omfattande sex vindturbiner i effektklassen 2 3,6 MW vid Långnabba, Torp i Eckerö kommun (Projekt Långnabba I) (Pöyry Energy 2007). Byggandet av Projekt Långnabba I har ännu inte påbörjats. Vindkraftparkens (Projekt Långnabba I & II) totaleffekt skulle vara MW. Man avser bygga vindkraftparken på land, och anslutningen till elnätet skulle ske via en sjökabel till Tellholm. I projektets (Projekt Långnabba II) miljökonsekvensbedömning har tre projektalternativ granskats. Alternativ 1 omfattar Projekt Långnabba I (totalt 6 vindturbiner). Alternativ 2A omfattar Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6 vindturbiner). Alternativ 2B omfattar Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6 vindturbiner). Alternativ 2A och 2B gäller samma område, och de skiljer sig något ifråga om placeringen av tre av de planerade vindturbinerna. Turbinernas effekt är densamma i alla projektalternativ. Byggandet av vindkraftparken kan påbörjas tidigast år 2013, och ibruktagandet av vindkraftparken kan ske tidigast 2014, dock beroende på miljötillståndsprocessens tidtabell. Projektets förverklingstidtabell preciseras efter att MKB:n avslutats. Läge: Åland, Eckerö kommun, Torp Projektansvarig: Allwinds Ab Adress: Hamngatan 8, Mariehamn Telefon: (018) Kontaktperson/projektledare: VD Henrik Lindqvist e-post: henrik@allwinds.ax MKB-konsult: Pöyry Finland Oy Adress: PB 4 (Jaakkogatan 3), Vanda, Finland Telefon: Kontaktperson/projektledare: Jenni Neste e-post: jenni.neste@poyry.com

4 1 Sammanfattning Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) planerar utvidga sitt vindkraftprojekt i Eckerö, Torp med fyra vindkraftverk i effektklassen 2 3,6 MW (Projekt Långnabba II). Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara MW (Projekt Långnabba I & II). Man avser bygga vindkraftparken på land, och anslutningen till elnätet skulle ske via en sjökabel till Tellholm. Enligt planerna tas vindkraftparken i bruk tidigast 2014, dock beroende på miljötillståndsprocessens tidtabell. Projektansvarig för Projekt Långnabba II är Allwinds Ab, som ägs av de åländska vindkraftbolagen ÅVA, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab. Allwinds kommer att sköta byggandet och driften av parken. Ägandeförhållandet av vindkraftverken i Projekt Långnabba II planeras bli gemensamt för Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind Ab och Stenarna Kb (ÅEA), så att varje bolag äger ett verk. Avsikten med projektet Med vindkraft producerad elektricitet är förnybar, ren och inhemsk energi som i det samnordiska energiproduktionssystemet i första hand ersätter energi som produceras med kolkondenskraft, vilket förorsakar rikliga utsläpp. Med hjälp av vindkraft kan man bl.a. minska på koldioxidutsläppen och beroendet av importerade bränslen. Projektet skulle minska stamnätets förluster och höja vindkraftens andel av elkonsumtionen på Åland. På Åland finns idag 21 vindkraftverk som producerar ca 23 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Projekt Långnabba I och II beräknas tillsammans producera GWh/år vilket kan jämföras med Ålands totala elbehov, som ligger på ca 260 GWh/år. Projekt Långnabbas storlek kommer, förutom att trygga den egna förnybara energiproduktionen på Åland, att öka exporten av el rejält. Under stora delar av året kommer Åland att exportera ren energi och själv till stor del att försörjas med lokalt producerad förnybar energi. Tillstånd som behövs Projektet genomgår tillståndsprövning hos olika myndigheter enligt följande: Elbyggnadslov enligt ellagen, söks hos Ålands landskapsregering Kommunalt byggnadslov enligt byggnadslagen, söks hos Eckerö kommun Miljötillstånd enligt lagen och förordningen om miljöskydd och miljötillstånd, söks hos Miljöprövningsnämnden Miljökonsekvensbedömningen Enligt landskapslagens (75/2010) 3 4) och landskapsförordningens (77/2010) 2 5) ska en miljökonsekvensbedömning utgöra underlag för landskapsmyndighets eller kommunal myndighets beslut om byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av vindkraftverk avsedda för produktion och distribution av 3 megawatt eller mer. I projektets miljökonsekvensbedömning har tre projektalternativ granskats. Alternativen skiljer sig ifråga om antalet vindturbiner och placeringen av de planerade vindturbinerna. Turbinernas storlek är densamma i alla projektalternativ. Projektområdet utgör en del av fasta Åland, och vindkraftverken byggs på land relativt

5 2 nära strandlinjen. I MKB har därtill ett så kallat nollalternativ, som innebär att projektet inte förverkligas, granskats. I miljökonsekvensbedömningen har konsekvenserna av byggandet och driften av vindkraftverken behandlats skilt, eftersom de avviker från varandra bl.a. beträffande varaktigheten. Projektets direkta och indirekta, tillfälliga och permanenta samt positiva och negativa miljökonsekvenser har bedömts i enlighet med landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar (75/2010). Resultaten presenterades i ett utkast till MKB som fanns till allmänt påseende hos de beslutande myndigheterna vid Ålands landskapsregerings registratorskontor, i Eckerös kommungård samt hos Ålands miljöoch hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) under tiden xx.x xx.x Invånare och andra intressenter hade rätt att studera och skriftligen yttra sig över utkastet till miljökonsekvensbedömningen som under ovan nämnda tidsperiod fanns till påseende också på Allwinds hemsida. Miljökonsekvenserna De båda projektalternativens negativa miljökonsekvenser kan, genom val av lämplig storleksklass och rätt brukssätt av vindkraftverken, lindras till en nivå som är godtagbar med tanke på den närmaste bosättningen, näringsidkarna och naturmiljön. Projektområdets betydelse för flyttfågelfaunan speciellt på hösten kräver fortsatta fältstudier innan projektet förverkligas för att få en tillförlitlig bedömning av risken för negativa konsekvenser för flyttfåglarna och möjligheterna att undvika eller lindra dem. Ljudkonsekvenser sprids i ett något bredare område när vindkraftparkens storlek ökas från sex till tio vindturbiner. I ALT. 2A och ALT. 2B framhävs ljudkonsekvenserna mera åt den västra och nordvästra sidan av projektområdet, eftersom där finns flera vindturbiner än i ALT. 1. I alla alternativ är ljudkonsekvenserna som störst i stugorna på västra, södra och östra sidan om projektområdet. Vid referensförhållanden kan riktvärdet 35 db(a) nattetid överskridas i ALT. 1 i alla närmaste stugor enligt den s.k. worst case -situationen där vindturbinens storlek är 3,6 MW. I ALT. 2A är det också möjligt att planeringsriktvärdena nattetid vid vissa fritidsboenden (ost, syd och väst) kan överskridas. I ALT. 2A och 2B är de två ostligaste (VK9 och VK10) och de två västligaste (VK6 och VK8A) vindkraftverksplatserna belägna ganska nära de närmaste stugorna med tanke på risken för bullerolägenheter och åtgärder som kan komma att krävas för att mildra dem. I alla alternativ måste vindkraftverkens effektivitet möjligen begränsas vid vissa vindförhållanden för att underskrida bullernormerna vid de närmaste stugorna. I ALT. 2A och 2B har man för avsikt att bygga ett kraftverk endast i närheten av myren Degermyra, som har identifierats som ett värdefullt objekt. Alternativ A och dess placering av kraftverket VK7A är bättre vad gäller myrområdet. De planerade vindkraftverksplatserna har inte någon större betydelse för häckfågelfaunan. Tranor häckar i området men de rör sig under häckningstiden lågt ovan trädtopparna och kollisionsrisken är därför liten. Tranan är känslig för störningar. Placeringen av kraftverk VK9A i alternativ A väster om Styrsingsuddsvägen är bättre för tranan, som häckar i området. Långnabba ligger relativt bra inom området (kusten vid Eckerö-Hammarland) med tanke på fåglarnas flyttning. Vindkraftverken kommer inte att utgöra stora hinder för flyttfåglar och området ligger en aning avsides från den livligaste flyttningsrutten. Flyttningen sker relativt lågt, speciellt under hårda (mot)vindförhållanden, vilket skulle gynna större och högre vindkraftverk med tanke på kollisionsrisker. Det är möjligt att kontrollera vindkraftverkens drift, för att minska

6 3 riskerna för kollision under den livligaste flyttningstiden och under rådande svaga vindar. Fladdermöss, inklusive migrerande fladdermöss, förekom vid alla undersökta platser i Långnabba. Resultaten från gruvtornet på Båtskär visar att fladdermöss inte flyger speciellt högt. Om detta gäller även för de områden där de planerade vindkraftverken ska uppföras, är risken för att fladdermöss kolliderar med vindkraftverken relativt liten. Det är därför viktigt att fortsätta med fältstudier inom projektområdena. Projekt Långnabba medför signifikanta positiva miljökonsekvenser för bl.a. luftkvalitet, klimat och näringsliv samt ökar Ålands självförsörjningsgrad vad elektriciteten beträffar.

7 Innehåll 4 Förord Sammanfattning 1 INLEDNING MKB-FÖRFARANDET Omfattning Granskade alternativ Förkastade alternativ Organisation Förfarandets gång och tidtabell Synpunkter som framfördes vid avgränsningssammanträdet Synpunkter som framförts om MKB:n (2007) Synpunkter som framförts om utkastet till MKB och åtgärder dessa föranlett BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund Den projektansvariga Lokalisering och utrymmesbehov Behov och mål Anknytning till andra projekt och planer TEKNISK BESKRIVNING Vindkraftverken Fundamentalternativen Uppställning av vindkraftverken Elinkoppling Elproduktion Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter Projektets förverklingstidtabell BESKRIVNING AV JÄMFÖRELSEALTERNATIVET BESKRIVNING AV DE GRANSKADE OMRÅDENA Läge Eckerö Klimat Vindförhållanden Bosättning samt mark- och vattenområdesanvändning Vägnät och trafik Ljudmiljö Berggrund och jordmån Vattenområden Växtlighet, fauna och naturvärden... 35

8 Växtlighet och biotoper Värdefulla områden Särkskilt skyddsvärda biotoper Fauna Skyddsområden och andra speciellt värdefulla områden Kulturhistoriska värden UTREDNINGAR OCH METODIK Allmänt Miljökonsekvensbedömningens avgränsning Utredningar Metodik Allmänt Visuella/landskapsbildskonsekvenser Konsekvenser för kulturhistoriska värden Konsekvenser för jordmån, berggrund och grundvatten Konsekvenser för ytvatten Konsekvenser för biotoper, fauna och skyddsområden Värdefulla biotoper och växtarter Fauna Naturreservat och Natura 2000-områden Ljudkonsekvenser Skuggningskonsekvenser Trafikkonsekvenser Säkerhetskonsekvenser Konsekvenser för användning av området och näringar Konsekvenser för sjöfarten Konsekvenser för flygtrafiken Konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa Konsekvenser för energiförsörjningen Konsekvenser för luftkvalitet och klimat Konsekvenser av upphörande av verksamheten Osäkerhetsfaktorer Jämförelse av alternativen MILJÖKONSEKVENSERNA OCH DERAS BETYDELSE Visuella konsekvenser Kulturhistoriska värden Jordmån, berggrund och grundvatten Ytvatten Biotoper, fauna och skyddsområden Växtlighet och biotoper Fauna Skyddsområden Ljudkonsekvenser Skuggningskonsekvenser Trafikkonsekvenser Säkerhetskonsekvenser Användning av området samt näringar Människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa... 88

9 6 9 NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER LINDRANDET AV NEGATIVA KONSEKVENSER Byggtidtabell Placering Färgsättning Underhåll Minskning av ljudnivån Tidvis stoppande av vindkraftverken JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN Allmänt Jämförelse av alternativen UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA Fågeluppföljning Bullermätningar KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 BILAGA 9 Avgränsningssammanträdets protokoll Miljöbyråns brev och Museibyråns utlåtande om projektet Utdrag ur Miljöbyråns databas över värdefulla områden Ljudberäkningskartor (på engelska) Skuggberäkningskartor (på engelska) Museibyråns inventeringsrapporter (2 st.) Utlåtanden och åsikter framförda om utkastet till MKB Naturutredning Inventeringar av fladdermöss Kartmaterial: Lantmäteriverket tillstånd nr 48/MYY/13

10 TERMER OCH FÖRKORTNINGAR 7 GWh kv MW MKB ÅVA Gigawattimme (1 GWh = kwh) Kilovolt Megawatt, effektenhet (1 MW = kw) Miljökonsekvensbedömning Ålands Vindenergi Andelslag

11 8 1 INLEDNING Ålands Vindenergi Andelslag (ÅVA) ansöker om tillstånd för att utvidga sitt vindkraftprojekt i Eckerö, Torp med fyra vindkraftverk i effektklassen 2 3,6 MW (Projekt Långnabba II). ÅVA har tidigare utfört miljökonsekvensbedömning (MKB 2007) för och beviljats tillstånd att bygga en vindkraftpark som omfattar sex vindturbiner i effektklassen 2 3,6 MW vid Långnabba, Torp i Eckerö kommun (Projekt Långnabba I) (Pöyry Energy 2007). Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara 12 21,6 MW (ALT. 1) eller MW (ALT. 2A och 2B). Byggandet av Projekt Långnabba I har ännu inte påbörjats. Projektansvarig för Projekt Långnabba II är Allwinds Ab, som ägs av de åländska vindkraftbolagen ÅVA, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab. Allwinds kommer att sköta byggandet och driften av parken. Ägandeförhållandet av vindkraftverken i Projekt Långnabba II planeras bli gemensamt för Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind Ab och Stenarna Kb (ÅEA), så att varje bolag äger ett verk. Enligt den preliminära planen ska ÅVA, ÅVK och Leovind bygga en tredjedel (2 verk) vardera. Projekt Långnabba I ägs däremot endast av ÅVA. Elektricitet producerad med vindkraft är förnybar, ren och inhemsk energi som i det samnordiska energiproduktionssystemet i första hand ersätter energi som produceras med kolkondenskraft, vilket förorsakar rikliga utsläpp. Med hjälp av vindkraft kan man bl.a. minska koldioxidutsläppen och beroendet av importerade bränslen. Enligt landskapslagen (75/2010) 3 4) och landskapsförordningen (77/2010) 2 5) ska miljökonsekvensbedömningen utgöra underlag för landskapsmyndighets eller kommunal myndighets beslut om byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av vindkraftverk avsedda för produktion och distribution av 3 megawatt eller mer. Även byggande av kraftledning avsedd för 45 kilovolt eller mer och med en sträckning om 5 kilometer eller längre kräver en miljökonsekvensbedömning (MKB) som underlag för beslut (Ålands Landskapsförordning 77/ mom.). Verken i Projekt Långnabba I och Långnabba II förbinds med ett kv markkabelnät samt med en isolerad luftlinje, som sedan går vidare från Långnabba direkt till elnätet i Tellholm i Hammarland. Markkabelnätet och luftlinjen i projektområdet har en spänning under 45 kv, vilket innebär att en MKB inte behövs. Sjökabelförbindelsen från Långnabba till Tellholm fick miljötillstånd redan år 2009 och ingår därför inte i MKB för Projekt Långnabba II. Den elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB:n. I en lagstadgad miljökonsekvensbedömning fattas inga beslut om projektet, utan bedömningens uppgift är att producera information och utgöra underlag för den tillståndsprocess vindkraftprojektet kommer att genomgå. I miljökonsekvensbedömningen har de positiva och negativa miljökonsekvenserna av de planerade vindkraftverken utretts och bedömts i enlighet med landskapslagen om miljökonsekvensbedömningar (75/2010). Resultaten presenteras i denna slutliga MKB. Utkastet till miljökonsekvensbedömning (MKB) var framlagt till påseende x.x x.x.2013 i Eckerö kommungård, hos Ålands Miljöprövningsnämnd, samt i landskapsregeringens registratorskontor. Åsikter om utkastet till miljökonsekvensbedömningen kunde skriftligen riktas till MKB-konsulten Pöyry Finland Oy och/eller ÅMHM. I denna slutliga MKB har de synpunkter som framförts i avgivna yttranden beaktats på sätt som här beskrivs. Avgivna yttranden ingår som bilaga 7.

12 9 Pöyry Finland Oy (tidigare Pöyry Management Consulting Oy 1 ), där FM Jenni Neste har fungerat som projektledare, har på uppdrag av Allwinds svarat för uppgörandet av MKB:n. Ålands Teknologicentrum har uppgjort skuggnings- och ljudberäkningarna som ingår i MKB:n. FL Antti Tanskanen har gjort en inventering av flyttande och häckande fåglar samt växtlighet i och vid projektområdet, samt till stor del bedömt konsekvenserna för fågelfaunan. Ålands landskapsregerings museibyrå har genomfört en arkeologisk kompletteringsinventering i och vid projektområdet. 2 MKB-FÖRFARANDET 2.1 Omfattning ÅVA har tidigare utfört en miljökonsekvensbedömning (MKB 2007) för att bygga en vindkraftpark omfattande sex vindturbiner i effektklassen 2 3,6 MW vid Långnabba, Torp i Eckerö kommun (Projekt Långnabba I). Vindkraftparkens totaleffekt skulle vara 12 21,6 MW. Projekt Långnabba I har redan beviljats miljö- och byggnadstillstånd. Byggandet har ännu inte påbörjats. ÅVA ämnar nu utvidga vindkraftprojektet (Projekt Långnabba I) med fyra vindturbiner i anslutning till de redan tidigare planerade vindturbinerna (Projekt Långnabba II). De nya byggplatserna i förhållande till de tidigare platserna framgår av kartorna nedan (Figur 2-1, Figur 2-2 och Figur 2-3). Denna utvidgning bör genomgå MKB-förfarande. Projektansvariga Allwinds har anlitat Pöyry Finland Oy för att genomföra MKB. 2.2 Granskade alternativ I denna MKB utreds det utvidgade vindkraftprojektets genomförbarhet ur miljösynvinkel. Jämförelsealternativet är Alternativ 1 som omfattar MKB 2007 (totalt 6 vindturbiner). Alla alternativ jämförs med Alternativ 0. 1 Pöyry Management Consulting Oy:s miljökonsultverksamhet har vid intern överföring av verksamhet från och med den 1 januari 2013 övergått till en del av Pöyry Finland Oy.

13 Följande alternativ har granskats i MKB:n: 10 Alternativ 1 ALT. 1. Projekt Långnabba I (6 vindturbiner) Figur 2-1. ALT. 1. Projekt Långnabba I (6 vindturbiner). Vindkraftverkens och väganslutningarnas läge inom projektområdet i Projekt Långnabba I.

14 11 Alternativ 2A ALT. 2A. Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6 vindturbiner) Figur 2-2. Vindkraftverkens och väganslutningarnas läge inom ALT. 2A.

15 Alternativ 2B 12 ALT. 2B. Projekt Långnabba II (4 nya vindturbiner) + Projekt Långnabba I (6 vindturbiner) Figur 2-3. Vindkraftverkens och väganslutningarnas läge inom ALT. 2B.

16 Nollalternativet 13 ALT. 0 Vindkraftprojektet förverkligas inte i Långnabba Nollalternativet är ett lagstadgat alternativ i en MKB. Nollalternativet innebär att de planerade vindkraftverken inte byggs i Torp, varvid motsvarande energimängd som de planerade vindkraftverken årligen alstrar under sin livstid (20 25 år) produceras någon annanstans i Norden på icke närmare definierbart ställe. Av den totala elanskaffningen år 2012 importerades 212,4 GWh, dvs. 71,7 % från Sverige. Mariehamns Bioenergi samt de 21 åländska vindkraftverken ägda av bl.a. Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab producerade 63,4 GWh. Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var år ,9 %. Från fasta Finland (riket) importerades år %. ( 2.3 Förkastade alternativ I denna MKB har enbart ett område i Eckerö Torp granskats. ÅVA har redan tidigare undersökt olika placeringsalternativ för vindkraftparker, och har på basen av denna helhetsgranskning redan tidigare beslutat satsa på förverkligandet av en vindkraftpark i Båtskärsarkipelagen söder om Mariehamn, och nu i Torp, Eckerö kommun. 2.4 Organisation Den projektansvariga ansvarar sedan för uppgörandet av miljökonsekvensbedömningar på Åland (Landskapslagen om miljökonsekvensbedömning 82/2006). Allwinds Ab har anlitat Pöyry Finland Oy för uppgörandet av MKB. 2.5 Förfarandets gång och tidtabell Miljökonsekvensbedömningsförfarandet påbörjades genom att kontakta Ålands miljöprövningsnämnd. Vid förhandlingar med miljöprövningsnämnden erhölls instruktioner för hur bedömningsförfarandet bör göras och vilka myndigheter som bör kontaktas. Därefter informerades landskapsregeringens miljöbyrå och museibyrå, Eckerö kommun samt Kraftnät Åland om projektet och dessa instanser ombads ge eventuella uppgifter med relevans för bedömningen. Pöyry Finland Oy fick av landskapsregeringens miljöbyrå den och den två utdrag ur dess databas över värdefulla biotoper och arter i projektområdets omgivning. Ett lagstadgat avgränsningssammanträde anordnades i Eckerö kommuns kommungård. Fastighets- och vattenområdesägare inom 1 km radie från projektområdet kallades skriftligen till mötet utgående från lantmäteriverkets adressuppgifter. Vidare informerades tillståndsmyndigheterna (Ålands miljöprövningsnämnd, Ålands landskapsregerings byggnadsbyrå och Eckerö kommun) om avgränsningssammanträdet. Kungörelse om avgränsningssammanträdet publicerades i Ålandstidningen och Nya Åland Vid avgränsningssammanträdet fördes protokoll (bilaga 1). Landskapsregeringens miljöbyrå har skickat ett brev, diarienummer U40/07/5/8 ( ), till Pöyry Finland Oy (bilaga 2). I brevet ingick även Museibyråns utlåtande, nr 250 U4. Brevet anlände I brevet påpekas att den

17 14 sedan tidigare kända fornlämningen Ec 7.2, ett höggravfält från yngre järnålder, finns på det aktuella området. Vid fornminnesinventeringen upptäcktes därtill inom området en tidigare okänd fornlämning i form av ett gravröse. Den första inventeringen av fornlämningar och kulturhistoriska värden utfördes i juli 2012 och rapporterades i oktober Rapporten var Allwinds Ab/Pöyry Finland Oy tillhanda (bilaga 6). Våren 2012 beslöt Allwinds Ab ta med tre nya alternativa positioner för vindkraftverk (7B, 8B och 9B, som bildar ALT. 2B). Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) informerades om detta våren 2012 via en tjänsteman. Landskapsregeringens miljöbyrå har skickat ett brev, diarienummer U40/07/5/8 ( ), till Pöyry Finland Oy (bilaga 2). I brevet ingick även Museibyråns kompletterande utlåtande rörande Projekt Långnabba II, nr 295 U4. Brevet anlände I brevet påpekas att en kompletterande fornminnesinventering har utförts i enlighet med av beställaren översänd information där vindkraftverkens alternativa positioner (benämnda 7B, 8B och 9B) med tillhörande infrastruktur angetts vara sådan som framgår av inventeringsrapporten. I samband med tilläggsinventeringen framkom inga nya fornlämningar i området. Museibyrån konstaterar att det därmed inte föreligger några kända antikvariska hinder för att placera vindkraftverken enligt de tilläggsinventerade positionerna. Den kompletterande arkeologiska inventeringen utfördes i november 2012 och rapporterades i december Rapporten var Allwinds Ab/Pöyry Finland Oy tillhanda (bilaga 6). Utkastet till miljökonsekvensbedömningen blev klart , varefter det framlades till påseende x.x x.x På basen av inkomna kommentarer och åsikter om utkastet till miljökonsekvensbedömningen kompletterades och korrigerades denna, varefter den slutliga miljökonsekvensbedömningen färdigställdes i x MKB-konsulten har kontaktats av en invånare i närheten av projektområdet. Han har begärt information och gett synpunkter på placeringen av vindkraftverken. Hans kommentarer har tagits med i bedömningen. 2.6 Synpunkter som framfördes vid avgränsningssammanträdet Nedan refereras kort de vid avgränsningssammanträdet framförda synpunkterna, och de åtgärder dessa åsikter föranlett i bedömningen eller andra kommentarer (med kursiv). Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet överlämnade sina kommentarer till MKBkonsulten vid avgränsningssammanträdet. I kommentarerna konstaterades att den sammanlagda effekten för samtliga tio verks effekter bör framgå av MKB:ns alternativ 2. I kommentarerna frågades hur fågel- och habitatdirektivet beaktas Föreslogs att fåglarnas flytt- och flygsträckor i området bör utredas/framgå. I kommentarerna ställdes frågor om några fastigheter påverkas och i så fall hur. Likaså frågades hur den gällande kommunala planläggningen för området ser ut? Konstaterades också att åtminstone en inventering av flora och fauna samt skugg-/ljudberäkningar redovisas. Tidplanen för projektet ska framgå. Långnabba I måste påbörjas före annars förfaller tillståndet (inom 5 år från ikraftträdandet). Kommentar: Alla ÅMHMs kommentarer har tagits med i bedömningen.

18 15 ÅMHM:s representant informerade om att det finns planer på ny bebyggelse vid Styrsingsudden sydväst om projektområdet. Dessa bör beaktas i bedömningen. Kommentar: Planer på ny markanvändning har beaktats vid bedömningen. Miljöbyråns representant konstaterade att noggranna botaniska inventeringar bör utföras, i området finns rikkärr med värdefull vegetation. Kommentar: De kända värdefulla naturområdena har beaktats vid bedömningen. Naturtyps- och vegetationsinventeringen har gjorts under sommaren Det frågades hur elstationen och luftledningen kommer att påverka folk som bor i närheten och om det går att flytta elstationen längre in i skogen så att den inte syns så tydligt och att dess ljud inte stör människor? Också minimiavståndet från närmaste bebyggelse diskuterades (riktvärdet nattetid är 35 db(a) vid närmaste fritidsbostad). Konstaterades att det inte går att flytta platsen för elstationen så att förändringen vore nämnvärd, men att man t.ex. kan dölja den med hjälp av planteringar. Det finns även en buffertzon med träd mellan elstationen och vägen. Elstationens läge under den befintliga kraftledningen skulle minimera de negativa miljökonsekvenserna. Kommentar: Ljudberäkningar har gjorts vid MKB för 2,0 MW 3,6 MW turbintyp (ALT. 1) och för 3,0 MW turbintyp (ALT. 2A). Skuggberäkningar har gjorts vid MKB för turbintyp med 125 meters navhöjd (alla alternativ). Konsekvenserna från byggandet av elstationen har bedömts. Miljöbyråns representant uppmanades checka om flodnejonögat fortplantar sig i diket sydost om elstationens byggnadsplats. Kommentar: En av de två kända vandringsplatserna för flodnejonöga finns i diket som faller ut i Träskviken. Diket kommer inte att påverkas under byggandet av elstationen. Konstaterades att elstationens plats inte hör till Tellholm utan till Träskvik. Kommentar: Inga åtgärder. Föreslogs att byggplatsen för vindkraftverk 7 flyttas västerut längre bort från byn. Kommentar: I alternativ 2B har vindkraftverk 7B flyttats västerut. Diskuterades hur kabeln ska tas iland i Eckerö. Konstaterades att det på en 900 meters sträcka behövs luftledning p.g.a. berg i dagen. Man vill inte spränga berg. Annars grävs kabeln ner. Frågan ställdes om tidtabellen när den projektansvariga tror att projektet kommer att förverkligas Den projektansvariga svarade att det finns mycket politik och olika intressen kring vindkraftprojekten på Åland. Speciellt gäller detta tillämpandet av stödsystemet (tariff) som tagits i bruk i Finland, men som ännu inte gäller på Åland. Utan detta system förverkligas projektet inte. Förhandlingar pågår om detta. Om det inte godkänns för Ålands del finns det möjligheter att avtala med något annat land. Kommentar: Inga åtgärder. En privatperson hade skickat e-post och ställde frågor om hur långt ljudet kommer att höras och hur mycket strålning den 900 meter långa luftlinjen kommer att avge. Vidare

19 16 frågades hurudan miljöpåverkan det blir på skog och mark när breda vägar byggs för att kunna transportera och bygga vindkraftverken. Föreslogs att en utredning av älg och rådjur görs. Kommentar: Ljud- och skuggberäkningar har gjorts vid MKB:n Förekomsten av ljud och skuggning under vissa sällsynta förhållanden kan inte helt uteslutas i någotdera projektalternativet. På ett avstånd av meter i skogig och bergig terräng kommer detta knappast att utgöra någon oskälig konsekvens. En 400 kv kraftledning orsakar ett magnetiskt fält som ligger kring µt. Enligt Strålsäkerhetscentralens (STUK) rekommendation får man inte bygga en bostad i område där den magnetiska strålningen är över 0,3-0,4 µt. Strålningen från en 400 kv kraftledning sjunker på denna nivå redan när avståndet är 100 meter. Man har också planerat använda isolerad luftledning vilket borde minska den magnetiska strålningen. Man måste trots allt beakta att det inte finns några entydiga bevis om negativa effekter av kraftledningars magnetiska strålning på människornas hälsa. Anläggandet av vägar har beaktats vid bedömningen. Vindkraftparkens konsekvenser för hjortdjuren har beaktats vid bedömningen. Man måste i alla fall beakta att den högsta spänning Projekt Långnabba kommer att ha är 36 kv. 2.7 Synpunkter som framförts om MKB:n (2007) I det följande beskrivs synpunkter och åsikter som framförts om sakfrågor i utkastet till MKB:n för Projekt Långnabba I, samt frågor om vilka åtgärder dessa synpunkter och åsikter föranlett då den slutliga MKB:n färdigställts (Pöyry Energy 2007). I detta sammanhang måste beaktas att Projekt Långnabba I redan har miljötillstånd och de följande synpunkterna har därför ingen betydelse för förverkligandet av Projekt Långnabba I. I det följande presenteras inte de synpunkter som gäller Alternativ Syd i MKB 2007 eftersom det förkastades och miljötillstånd söktes för Alternativ Nord (som motsvarar ALT. 1 i denna MKB). Numreringen av turbiner har ändrats efter MKB Nedan finns en tabell med förklaring av numreringen (Tabell 2-1). Tabell 2-1. Förklaring av numrering i MKB 2007 och MKB Turbinnummer MKB 2007 Turbinnummer MKB 2013 VK1 VK1 VK2 VK2 VK3 VK 3 VK4 VK 4 VK5 VK6 VK7 VK 5 VK8 VK 6 VK 7 VK 8 VK 9 VK 10

20 1. En privatperson framför att vindkraft är en positiv sak men att vindkraftverken placeras på fel ställen på Åland. Vindkraftverken borde byggas till havs eller på norra Åland där bebyggelsen är gles eller obefintlig, inte på Ålands södra del där det finns mycket fritidsbebyggelse. Det är samhällets uppgift att definiera var vindkraftverk kan byggas. De som är negativt inställda till vindkraftprojekt bör beaktas. Kommentar: Åsikterna har refererats i den slutliga MKB Inga övriga åtgärder. 2. En näringsidkare i området konstaterar att det under de senaste åren satsats mycket på turistverksamheten i Degersand. Turistanläggningen har utnyttjats flitigt trots den något ogynnsamma väderleken sommaren På sikt ser näringsidkarna goda möjligheter att utnyttja områdets naturnära och fridfulla läge till att förlänga säsongen från tidig vår till sen höst. Befintliga stugor är vinterbonade och anpassade för året-runt boende. Näringsidkarna är något oroade över de effekter ett förverkligande av projektet skulle ha på anläggningen i Degersand. Följande punkter bör enligt dem beaktas i MKB 2007: a) Under soliga dagar kan badstranden i Degersand locka upp till besökare per dag. Vindkraftverkens visuella inverkan och risken för buller påverkar badstrandens och därmed hela anläggningens attraktionskraft negativt. Negativa effekter för turism, trivsel och friluftsliv kan med andra ord inte uteslutas. b) Restaurangverksamheten utgör en väsentlig del av rörelsen. Huvudbyggnaden omfattar ca 80 sittplatser på terrassen på byggnadens södra sida. Restaurangen stänger på sommaren kl. 23 och varma sommarkvällar väljer gästerna att sitta utomhus, varvid en direkt visuell påverkan är uppenbar. Därtill finns klara risker för såväl buller- som skuggningseffekter. Dessa effekter sammantagna har med stor sannolikhet en negativ inverkan på tillströmningen av gäster. c) Eftersom det finns planer på att utveckla anläggningen i syfte att avsevärt förlänga säsongen är näringsidkarna oroade över de påtagliga skuggningseffekter som kan uppstå på området under tidig respektive sen säsong. Även dessa effekter riskerar att påverka anläggningens attraktionskraft negativt. d) Näringsidkarna ifrågasätter den slutsats som ingår i utkastet till MKB 2007, nämligen att vindkraftverken skulle utgöra en sevärdhet som lockar folk till trakten. Kommentar: a) Det är sant att negativa effekter för turism, trivsel och friluftsliv inte kan uteslutas helt i någotdera projektalternativet eftersom vindkraftverken syns på långt avstånd. Buller och skuggning torde inte förekomma i störande grad tack vare bakgrundsljudet vid stranden och den skymmande vegetationen. Inställningen till vindkraft är mycket subjektiv, varför det är ytterst svårt att förutsäga i vilken grad projektet kan komma att påverka turismnäringen i Degersand. Frågan gäller långt var gränsen för en skälig förändring i landskapsbilden går. b) Se punkt a) ovan. c) Se punkt a) ovan. d) Det är sant att vindkraftverken knappast skulle utgöra en attraktion som lockar några större mängder människor till trakten. Erfarenheten har 17

21 18 dock visat att speciellt vindkraftsentusiaster och folk verksamma inom vindkraftbranschen gör utflykter till förverkligade vindkraftparker. 3. Två näringsidkare i området anser att Torp bys naturklimat och upplevelseimage kommer att bli helt förstörda ur turistsynpunkt i och med förverkligandet av Projekt Långnabba. Näringsidkarnas stugbyar är belägna ca meter från VK8. De anser att ljud- och skuggningsstörningen kommer att leda till att deras näringsverksamhet blir lidande, och att vindkraftverken inte kommer att utgöra någon sevärdhet som kommer att attrahera folk att hyra stugorna utan att de tvärtom kommer att verka avskräckande på folk. Vidare framför de att speciellt turister från utomnordiska länder, som har ökat i antal speciellt sommaren 2007, söker lugn och fridfullhet vid havet. Näringsidkarna undrar hur man i MKB 2007 kan säga att inga konsekvenser för människors hälsa är att vänta då i alla fall de själva skulle bli störda och må dåligt av närheten till vindkraftverken och den därmed förknippade trafiken. De undrar över betydelsen i meningen att från politiskt håll har uttryckts åsikt om att den fortsatta vindkraftsutbyggnaden på Åland borde ske i samlade vindkraftparker, vilket är avsikten i Projekt Långnabba. Vilka politiker ligger bakom detta och är en utvidgning och utbyggnad av detta vindkraftprojekt redan planerad vid Långnabba? Hela området har ett rikt fågelliv och även den övriga faunan är riklig. Havsörnar, falkar, rådjur, rävar mm. iakttas varje år. Fåglarnas flyttning, flyghöjder och flyttningsrutter måste enligt näringsidkarna absolut utredas närmare. Till slut konstaterar de att Torp i Eckerö är ett småskaligt landskap som kommer att förstöras för all framtid om projektet förverkligas. Kommentar: Förekomsten av ljud och skuggning under vissa sällsynta förhållanden kan inte helt uteslutas i någotdera projektalternativet. På ett avstånd av meter i skogig och bergig terräng kommer detta knappast att utgöra någon oskälig konsekvens. Inställningen till vindkraft är mycket subjektiv, varför det är ytterst svårt att förutsäga i vilken grad projektet kan komma att påverka turismnäringen i stugbyarna. Hälsoföljderna av grämelse och ledsnad kan inte förutsägas för enstaka personer i en MKB. Åsikten att vindkraftsutbyggnaden bör ske i samlade vindparker enligt en helhetsplan är allmän på Åland, vilket har framgått vid tidigare projekt. Det Projekt Långnabba som behandlas i MKB 2007 utgör en samlad vindkraftpark. I MKB 2007 behandlas projektets, maximiomfång; inga planer på att senare utvidga vindkraftparken vid Långnabba har framkommit. En slutsats av denna bedömning är också att fågelfaunan i området bör studeras speciellt under flyttningstid för att konsekvenserna för fåglarna med större säkerhet ska kunna bedömas.

22 4. Två mark- och fritidsbostadsägare påpekar och kräver följande: 19 a) Elinkoppling: Även miljökonsekvenserna av en elinkoppling till elnätet på Åland bör bedömas i MKB 2007 innan något miljötillstånd för projektet beviljas. I annat fall är det omöjligt att få en helhetsbild av vilken miljöpåverkan hela projektet medför. b) Planer, tillstånd och beslut som projektet förutsätter: Det föreligger besvär mot Eckerö kommuns beslut om byggnadslov. Besväret är inlämnat till Ålands förvaltningsdomstol i början av mars. c) Sammanfattning: Något egentligt alternativ till förnybar energi kontra nollalternativet finns inte i MKB Närmiljön förfulas och vindkraftverken förorsakar buller. Enskilda markägares fastigheter sjunker drastiskt i värde för att de är för nära vindkraftparken, utan att på något sätt kompenseras. Kommentar: a) Landskapsregeringen och Ålands miljöprövningsnämnd har inte opponerat sig mot att MKB för vindkraftparken utförs nu, och MKB för kraftledningen senare. Kumulativa konsekvenser bör beaktas i kraftledningens MKB. Den projektansvariga har preliminära planer på hur elinkopplingen ska ske. Den enda platsen på Åland som kan ta emot denna stora mängd energi är i Tellholm. Således är sjökabelalternativet mellan Degerberg och Tellholm den enda möjliga anslutningen. En luftlinje till Storby är inte ett alternativ. b) Har refererats i MKB Påverkar i sig inte MKB c) Avsikten med MKB 2007 är att bedöma konsekvenserna av den ifrågavarande projektansvarigas projektalternativ och jämföra dessa sinsemellan och med ett nollalternativ. Därtill har ett jämförelsealternativ på annan ort inkluderats i MKB Någon helhetsplanering av energilösningar på Åland eller bedömning av en sådan plan är inte en uppgift för MKB Den möjliga inverkan på fastighetspriserna ifall vindkraftverken är belägna nära fastigheterna nämns i MKB En mark- och fritidsbostadsägare i närområdet framför följande: a) Turister från Degersand strövar i området, även längs med stränderna. b) I Danmark marknadsför man de fåtal stränder där man slipper se vindkraftverk som unika. Hur många stränder av Degersands kaliber finns det på Åland? c) Människor har paddlat förbi området i havskajaker så gott som dagligen sommaren d) Det är en gåta hur man kan planera en vindkraftpark mitt i en knutpunkt för ett flertal fågelflyttningsrutter och dessutom i ett område som är beläget 5 kilometer från ett internationellt skyddsvärt fågelområde. e) De skyddsvärda arter som nämns i MKB 2007 har iakttagits av markägarna. Dessutom har falkar iakttagits på högre höjd. Dessa utnyttjar givetvis termiken under höstflyttningen efter att under natten ha vilat ut inför sin fortsatta flygning över Ålands hav. En del kommer att kollidera med rotorerna. Även duvhök har iakttagits i augusti 2007.

23 20 f) Varför har projektet planerats så nära stranden? Varför kan man inte placera alla vindkraftverk längre norrut t.ex. utmed Skeppsviksvägen där de inte stör? g) Området är som gjort för framtida åländsk ekoturism, vilket man kan glömma om projektet blir verklighet. Kommentar: a) Nämns i MKB b) Har refererats i MKB c) Har refererats i MKB d) En av slutsatserna i MKB 2007 är att flyttfåglarnas beteende i området bör studeras noggrannare för att risker och konsekvenser ska kunna bedömas med större tillförlitlighet. e) Se punkt d ovan ). f) Den projektansvariga har definierat projektområdet. g) Se punkt f ovan ). 6. Två mark- och fritidsbostadsägare i området framför följande: a) Markägarna söker avkoppling i störningsfri miljö och inspiration från orörd och ursprunglig natur i området. b) Hela sommaren 2007 har enligt markägarna 1-2, ibland upp till fyra havsörnar var och varannan dag flugit på meters håll från stugorna. Kommentar: a) Har refererats i MKB 2007 b) Har refererats i MKB Synpunkter som framförts om utkastet till MKB och åtgärder dessa föranlett Utkastet till miljökonsekvensbedömningen blev klart , varefter det framlades till påseende x.x x.x På basen av inkomna kommentarer och åsikter om utkastet till miljökonsekvensbedömningen kompletterades och korrigerades denna. 3 BESKRIVNING AV PROJEKTET 3.1 Bakgrund Bakgrunden till Projekt Långnabba II är att Allwinds Ab på uppdrag av Ålands Elandelslag granskat vindkraftprojektet Stenarna och konstaterat att två byggnadsplatser i projektet inte är särskilt lämpliga. I och med detta frigörs överföringskapacitet i elnätet som en utvidgning av projektet i Långnabba kan utnyttja. Platsen i Eckerös sydligaste del i väster har valts på grund av sitt glest befolkade läge samt möjligheten att relativt lätt uppföra den storlek på vindkraftverk som planeras. Därtill ligger platsen rätt nära till Ålands starkaste elnätspunkt, Tellholm Hammarland, där sverigekabeln går iland.

24 21 Långnabba II ska vara ett delat projekt mellan ägarna Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab, Leovind AB, Ålands Elandelslag och Alandiabolagen, såsom en fortsättning på Projekt Långnabba I. Ålands Elandelslag och Alandiabolagen har även ett gemensamt men ännu inte aktivt bolag Stenarna Kb. 3.2 Den projektansvariga Allwinds Ab är projektansvarig. Allwinds Ab ägs av de åländska vindkraftbolagen ÅVA, Ålands Vindkraft Ab och Leovind Ab. Allwind Ab:s verksamhet är att projektera, driva och underhålla vindkraftverk på samt även utanför Åland. Därtill förädlar Allwinds vindkraftproduktionen samt säljer el till slutkunder på Åland. Allwinds driver och utför service på ägarbolagens 21 vindkraftverk som beräknas producera ca 22 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Dessutom säljer Allwinds kunskap till vindkraft- och projektägare på och utanför Åland. 3.3 Lokalisering och utrymmesbehov Projektet är beläget i Eckerös sydligaste del i väster (Figur 3-4). Området utgör en del av fasta Åland, och vindkraftverken byggs på land relativt nära strandlinjen. Den närmaste någorlunda livligt trafikerade vägen är belägen ca 2 kilometer mot nordost (Figur 2-2 och Figur 2-3). Fastigheterna som berörs direkt är Hinderbergs RNr 5:10 (turbiner 1, 2, 9 & 9B), Västanlid RNr 2:21 (turbin 3), Västanlid I RNr 4:48 i Torp by (turbin 4), Björkängen RNr 7:66 (turbiner 5, 6 & 10) och Söderskogen RNr 3:12 (turbiner 7, 7B, 8 & 8B). Arrendetomter om ca 50 x 50 meter har arrenderats för 30 år av berörda markägare. För varje vindkraftverk krävs en serviceväg med en vägbredd på ca 4,5 meter och en uppställningsyta på 700 m 2 för transporter och lyftkran. Uppställningsytans storlek beror på platsens topografi. Vägen till Långnabba måste kanske breddas och rätas ut något, men i huvudsak följer denna väg den nuvarande vägdragningen. Vägplaneringen ska göras i samråd med det väglag som ska ta hand om vägen. Figur 3-4. Projekt Långnabba II:s läge på Åland. 3.4 Behov och mål En av de åländska vindkraftaktörernas målsättningar är att öka Ålands självförsörjningsgrad av energi. Övriga målsättningar är att förverkliga ålänningarnas önskan att tillvarata vinden för att producera elenergi på ett miljöriktigt sätt samt att fylla de politiska målsättningarna för utbyggnad av vindkraften på Åland. Idag har över ålänningar investerat i vindkraften och intresset är fortfarande stort. Projektet skulle minska stamnätets förluster och höja vindkraftens andel av elkonsumtionen på Åland. De 21 vindkraftverk som idag finns på Åland producerar ca 22 % av hela Ålands årliga elförbrukning. Projekt Långnabba I och II tillsammans beräknas producera GWh/år vilket kan jämföras med Ålands totala elbehov som ligger på ca 260 GWh/år (Ålands Vindenergi Andelslag 2012). Projekt Långnabbas storlek kommer, förutom att trygga en egen förnybar energiproduktion på Åland, att

25 22 rejält öka exporten av el. Under stora delar av året kommer Åland att exportera ren energi och självt till stor del att försörjas med lokalt producerad förnybar energi. De ekonomiska konsekvenserna av lokalt producerad elenergi blir stora när ersättningen för elenergin stannar i det åländska samhället istället för att betalas till aktörer i Sverige eller fasta Finland. Från politiskt håll har uttryckts en åsikt att den fortsatta vindkraftutbyggnaden på Åland borde ske i samlade vindkraftparker, vilket är avsikten i Projekt Långnabba II. EU-kommissionen har definierat EU:s målsättning att år 2020 täcka 20 % av den totala energikonsumtionen med förnybar energi (2009/28/EY). I hela Finland fanns 197 MW installerad vindkraftkapacitet i slutet av år Vindkraftproduktionen i Finland var totalt 481 GWh år Detta motsvarar ca 0,6 % av hela Finlands elkonsumtion (VTT 2012). Det finns därmed ett stort behov av att öka vindkraftproduktionen även i Finland. Också på Åland finns det behov av att öka vindkraftproduktionen för att bidra till att EU:s mål som helhet uppnås. 3.5 Anknytning till andra projekt och planer Projektet kan ha anknytning till Ålands Elandelslags till Eckerö-Hammarland planerade vindkraftprojekt i och med att Kraftnät Åland kan vara tvungen att beakta båda projekten då anslutningen till elnätet planeras. Projektet kan också ha anknytning till Projekt Stenarna genom samverkan med andra projekt som har behandlats mera detaljerat i kapitel TEKNISK BESKRIVNING 4.1 Vindkraftverken Den storlek på vindkraftverk som valts är i klass 2,0-3,6 MW. Förhandlingar med valda tillverkare pågår som bäst och vindkraftverksleverantör väljs troligen i år (2013). Vindkraftverken består av ett torn som uppreses på fundamentet, en rotor med tre rotorblad, ett maskinrum i vilket bl.a. den mekaniska kraftöverföringen och elgeneratorn är belägna. Rotordiametern kommer att vara m, navhöjden m och totalhöjden ska därmed vara m. Rotorn har ett variabelt varvtal mellan 10 till 20 varv/minut beroende på vald tillverkare. Varvtalet är alltså lägre vid lägre vindstyrka. Vindkraftverken börjar producera el vid en vindstyrka på ca 2,5-4 m/s, når full effekt vid ca m/s och stannar när 10 minuters medelvind går över 25 m/s. Parametrarna ovan beror dock på val av tillverkare och ska specificeras senare. Vindmätningar har gjorts till stöd vid val av vindkraftverkstyp och fysiska storlek samt för energiberäkningar. Ett vindkraftverk kan producera el i års tid. Genom att byta ut delar kan vindkraftverkets livslängd förlängas. Målsättningen kan vara 50 års brukstid.

26 4.2 Fundamentalternativen 16WWE1516 Det finns två alternativa fundamentlösningar. Konventionella gravitationsfundament gjutna i betong grävs ned och har en diameter på ca 17 meter under markytan. Om bergen ligger nära ytan används alternativt betonggjutna bergsfundament som kan ha en diameter på 5-8 meter. Bergsfundamenten ligger ovanom markytan och förses med förankringsstänger av stål. Beroende på typ av bergsfundament täcks även dessa över. Bergsfundamenten kan också förankras med vajerpaket som är injekterade i berget Uppställning av vindkraftverken För att kunna resa vindkraftverken krävs vägar och uppställningsytor. Ett förslag till vägdragningar finns (Figur 2-2 och Figur 2-3). Vid utarbetandet av dessa vägdragningar har markägares önskemål beaktats. Förbindelsevägarna byggs enligt kortaste möjliga rutt och med utnyttjande av existerande skogsbilvägar till grusvägen som leder till Långnabba. Vägarna bör ha en körbanebredd på ca 4,5 meter. Troligtvis måste även vägen till Långnabba ställvis breddas och förstärkas. Vid varje fundament byggs en s.k. uppställningsyta på ca 700 m 2 där kranarna som gör lyftarbetet och lastbilarna som transporterar vindkraftverket ska stå. Den plana ytan som krävs varierar platsspecifikt men måste rymma en eller flera lyftkranar som monterar vindkraftverken. Vindkraftverkskomponenterna transporteras till projektområdet från Mariehamn, dit de anländer med fartyg och/eller biltransport. Monteringstiden av själva vindkraftverken inklusive fundamentarbeten är minst ca sex månader beroende bl. a. av årstid. 4.4 Elinkoppling Verken förbinds med ett kv markkabelnät samt med en ca 900 meter lång isolerad luftlinje, som sedan går vidare direkt till elnätet via en sjökabel till Tellholm. Markkablage ska gå i marken i vägkanten. Sjökabeln till Tellholm erhöll miljötillstånd (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Prövningsnämnden, Beslut , ÅMH-Pn 19/09). Markkablarna följer servicevägarnas dragningar. Varje verk har egen transformator och eget ställverk inne i sina torn eller i en liten separat byggnad. Prioriteten är att ha dem inne i tornen men alla tillverkare har inte den lösningen. Den elstation som behöver byggas i Tellholm ingår däremot i MKB. Miljötillstånd för elstationen ska sökas efter att MKB är klar. En karta över elstation och kablar visas nedan (Figur 4-5). Eventuellt kan det bli nödvändigt att inom vindkraftparken bygga en kopplingsstation för 36 kv markkabelnät som sedan kopplas till det åländska stamnätet. Kopplingsstationen skulle i så fall vara en liten byggnad i närheten av VK8. Kraftnät Ålands elnäts kapacitet torde klara av Projekt Långnabba I & II samt Projekt Stenarna (totalt ca 50 MW). Kravet är dock att verken måste utrustas med s.k. fault ride through -teknik, som hjälper till att stöda elnätet under störningar i nätet.

27 24 Elstationen i Tellholm ska vara belägen under kraftledningen som utgör fortsättningen på elkabeln från Sverige (Figur 4-5 och Figur 4-6). Den valda platsen för elstationen är den starkaste punkten på Åland för elanslutning. Elstationen har inte ännu beviljats miljötillstånd. Figur 4-5. Karta över elstationen och kablarna. Figur 4-6. Karta över den planerade elstationen i Tellholm (Träskviken). Elstationen är märkt med en röd rektangel. (Kraftnät Åland 2013).