Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning"

Transkript

1 Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev

2

3 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN VAD ÄR KRAV OCH VAD ÄR REKOMMENDATIONER BEHOVET AV GEMENSAMMA RIKTLINJER OLIKA BEGREPP PÅ ELMARKNADEN KORT KAPITELBESKRIVNING ORGANISATIONEN ELMARKNADSUTVECKLING 23 2 ELMARKNADEN OCH DESS AKTÖRER VILKA ÄR SPELREGLERNA? FORMELLA SPELREGLER ÖVRIGA SPELREGLER AKTÖRSROLLER PÅ ELMARKNADEN RELATIONER MELLAN AKTÖRERNA ELCERTIfiKAT PRINCIPEN FÖR ELCERTIfiKAT 2.5 INFORMATION OM STRUKTUR VERKSAMHETSSKEDEN IDENTIfiERING AV AKTÖRERNA BLANKETT FÖRETAGSINFORMATION 39 3 FÖRÄNDRINGAR I ELLEVERANSÅTAGANDET PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) NÄTAVTAL MED NÄTÄGAREN ELAVTAL MED ELLEVERANTÖREN FÖRÄNDRINGAR I STRUKTUREN SOM PÅVERKAR ANDELSTALEN FLYTTNING UTflYTTNING INGEN NY ELANVÄNDARE I UTTAGSPUNKTEN SAMTIDIG IN- OCH UTflYTTNING OCH NY ELLEVERANTÖR I UTTAGSPUNKTEN INflYTTNING INGET BYTE AV ELLEVERANTÖR I UTTAGSPUNKTEN ANVISNINGSLEVERANTÖREN ANMÄLS I UTTAGSPUNKTEN TIDPUNKTER SOM GÄLLER VID flyttning ANNULLERING OCH ÄNDRING AV flyttdatum VAD HÄNDER MED MÄTUTRUSTNINGEN VID UTflYTTNING? AVLÄSNING AV MÄTAREN NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 3.2 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS - BYTE AV ELLEVERANTÖR VAD KRÄVS FÖR ATT BYTA? VILKA AKTÖRER ÄR INVOLVERADE? UPPHANDLINGSSKEDE AKTÖRERNA BEHÖVER HA INFORMATION OM VARANDRA TECKNA NYTT AVTAL OCH SÄGA UPP TIDIGARE ELLEVERANS STRUKTURERINGSSKEDE SÄKERSTÄLLA ATT EN ELANVÄNDARE HAR RÄTT ATT TA UT EL I UTTAGSPUNKTEN ANMÄLA BYTE AV ELLEVERANTÖR AVLÄSNING AV MÄTAREN FÖRÄNDRINGAR I AVTALET MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH BALANSANSVARIG FÖRÄNDRINGAR I NÄTOMRÅDESSTRUKTUREN FÖRÄNDRINGAR I STRUKTUREN SOM PÅVERKAR ANDELSTALEN ÄNDRING AV IDENTIfiKATION AV EN ANLÄGGNING ELLER ENERGISERIE DEfiNITION AV HUR MÄTVÄRDEN FRÅN EN MÄTPUNKT SKA RAPPORTERAS OCH AVRÄKNAS HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE REGLER FÖR ATT AVVISA OCH ANNULLERA ETT LEVERANTÖRSBYTE AVVISA ETT LEVERANTÖRSBYTE/ PÅBÖRJANDE AV LEVERANS ANNULLERA LEVERANTÖRSBYTE BYTE AV BALANSANSVARIG 69 Utgåva 10B rev

4 3.4.1 ELLEVERANTÖREN BYTER BALANSANSVARIG EN BALANSANSVARIG SÄGER UPP AVTALET MED ELLEVERANTÖREN MÄTARAVLÄSNING VID BALANSANSVARSBYTE SVENSKA KRAFTNÄT ANVISAR EN BALANSANSVARIG NÄR INGEN ANMÄLAN OM BALANSANSVAR KOMMIT IN FRÅN ELLEVERANTÖREN KVALITETSSÄKRING AV STRUKTURINFORMATION LISTAN ANLÄGGNINGSINFORMATION (AI-LISTAN) UPPHÖRANDE AV ELLEVERANS NÄR EN ELANVÄNDARE SAKNAR ELLEVERANTÖR REGLER VID FRÅNKOPPLING OCH TILLKOPPLING HANTERING VID VÄSENTLIGT AVTALSBROTT HANTERING VID DÖDSFALL ELANVÄNDAREN GÅR I KONKURS NÄR EN ELLEVERANTÖR SOM ÄR BALANSANSVARIG HAMNAR PÅ OBESTÅND VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ FORTSÄTTA LEVERERA EL RUTINER KRING HÄVNING AV ETT ELAVTAL REGLER FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR BALANSANSVAR FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR ANVISA BALANSANSVARIG ANMÄLA BYTE AV ELLEVERANTÖR I EN INMATNINGSPUNKT ELLER ÖVERLÅTELSE AV EN PRODUKTIONSANLÄGGNING ANVISNING AV ELLEVERANTÖR 84 4 NÄT OCH NÄTANSLUTNING NÄT VAD ÄR KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT? NÄTTARIFFER NÄTAVRÄKNINGSOMRÅDEN MÄTPUNKTER OCH ICKE TIMMÄTT FÖRBRUKNING RAPPORTERING AV MÄTVÄRDEN NÄTAVTAL MELLAN SVENSKA KRAFTNÄT OCH NÄTÄGAREN ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT 4.2 NÄTANSLUTNING UPPSÄGNING AV NÄTAVTAL TECKNA NÄTAVTAL NÄTAVTAL TECKNAS I SAMBAND MED INflYTTNING NYANSLUTNING TILL NÄTET AVKOPPLINGSBAR LAST BESTÄLLA MÄTUTRUSTNING 93 5 MÄTVÄRDEN GENERELLA REGLER FÖR INSAMLING OCH RAPPORTERING AV MÄTVÄRDEN AVLÄSNINGSTIDPUNKT OCH REGISTRERINGSTIDPUNKT ÅRSFÖRBRUKNING RÄTTNING AV MÄTVÄRDEN BALANSAVRÄKNINGEN ALLTID I NORMALTID RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN RAPPORTERING AV ENSKILDA MÄTVÄRDEN PRELIMINÄRA RAPPORTER DAGLIGEN EFTER MÄTDYGNET SLUTLIGA RAPPORTER 5 RESPEKTIVE 4 VARDAGAR EFTER MÄTDYGNET ERSÄTTNING AV SAKNADE TIMMÄTVÄRDEN RAPPORTERING AV ESTIMERADE TIMVÄRDEN PRODUKTION OCH FÖRBRUKNING RAPPORTERAS VAR FÖR SIG MÄTNING I ANNAN PUNKT ÄN ANSLUTNINGSPUNKTEN KRAV PÅ RAPPORTERINGEN IDENTIfiERING AV MÄTVÄRDEN KVALITETSMÄRKNING AV MÄTVÄRDEN SVENSKA KRAFTNÄTS KVALITETSKONTROLL AV MÄTVÄRDEN RÄTTNINGSRUTINER FÖR NÄTÄGARE RAPPORTERING FRÅN ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT RAPPORTERING AV TIMMÄTT FÖRBRUKNING FÖR ANLÄGGNINGAR SOM SCHABLONAVRÄKNAS RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN VID PÅBÖRJANDE AV LEVERANS RAPPORTERING AV FÖRBRUKNING SOM INTE MÄTS (BRUKSTIDSMÄTNING) RAPPORTERING AV MÄTARSTÄLLNINGAR FÖR SCHABLONAVRÄKNADE UTTAGSPUNKTER AVLÄSNING REKOMMENDATION VID SJÄLVAVLÄSNING Utgåva 10B rev

5 5.5.2 RAPPORTERING MÅNADSAVLÄSNING LEVERANTÖRSBYTE ÖVERTAGANDE INflYTTNING -PÅBÖRJAN UTflYTTNING -AVSLUT ELANVÄNDARE OCH ELPRODUCENT BERÄKNING AV MÄTARSTÄLLNINGAR 5.6 TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN UPPDATERING AV UPPGIFTER OM EN ANLÄGGNING/MÄTARE UNDER AVTALSPERIODEN FÖRÄNDRINGAR AV MÄTARUPPGIFTER 5.8 KVALITETSSÄKRING AV MÄTVÄRDEN RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN ENLIGT TIDSPLAN KVALITETSKONTROLL AV TIMVÄRDEN NÄTÄGAREN BALANSANSVARIG ELLEVERANTÖREN RAPPORTERING AV MÄTARSTÄLLNING ENLIGT TIDSPLAN KVALITETSKONTROLL AV VÄRDEN FRÅN MÄTARSTÄLLNINGAR ANDELSTAL ATT BERÄKNA ANDELSTAL PRELIMINÄRA ANDELSTAL INKLUSIVE NÄTFÖRLUSTER SLUTLIGA ANDELSTAL INKLUSIVE NÄTFÖRLUSTER TIDSAXEL FÖR ANDELSTALSHANTERINGEN BERÄKNA PRELIMINÄRA ANDELSTAL VID FÖRÄNDRING INFÖR OCH UNDER MÅNADEN VID PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (T.EX. flyttning) VID ANNULLERING AV LEVERANTÖRSBYTE VAD HÄNDER MED ANDELSTALEN OM NÄTAVRÄKNINGSOMRÅDET STRUKTURERAS OM? RAPPORTERING AV ANDELSTAL PRELIMINÄRA ANDELSTAL SLUTLIGA ANDELSTAL KVALITETSSÄKRING AV ANDELSTAL ANDELSTALSBALANS SVENSKA KRAFTNÄTS KVALITETSKONTROLL AV ANDELSTAL SAMMANSTÄLLNING AV AKTÖRERNAS KONTROLLER FASTKRAFTAFFÄRER OCH DELADE LEVERANSER FASTKRAFTAFFÄRER VAD ÄR FASTKRAFT? TYPER AV FASTKRAFTAFFÄRER VAD KRÄVS FÖR ATT GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER? FASTKRAFTAFFÄRER MELLAN ELHANDELSFÖRETAG AFFÄRER INOM SAMMA BALANSANSVAR AFFÄRER MELLAN OLIKA BALANSANSVARIGA UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE DELADE LEVERANSER UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE AVRÄKNING OCH FAKTURERING ALLMÄNT OM AVRÄKNING AVRÄKNING AV FÖRBRUKNING SOM UPPMÄTTS I RÄKNEVERK AVRÄKNING AV TIMMÄTVÄRDEN AVRÄKNING AV FÖRUTBESTÄMDA ENERGIMÄNGDER FASTKRAFTAFFÄRER AVRÄKNING BASERAD PÅ TIMMÄTT ENERGI ATT TA FRAM FÖRBRUKNINGSPROfiLER BALANSAVRÄKNING 156 Utgåva 10B rev

6 8.5 SCHABLONAVRÄKNING SCHABLONAVRÄKNINGEN SKER I TVÅ STEG METODER FÖR SCHABLONAVRÄKNING BERÄKNING AV KVARKRAFT OCH KVARKRAFTBELOPP SÅ HÄR PRISSÄTTS KVARKRAFTEN STRUKTURFÖRÄNDRINGAR VID SLUTAVRÄKNING DEBITERING AV SCHABLONBERÄKNADE NÄTFÖRLUSTER STRUKTURFÖRÄNDRINGAR VID flyttning RAPPORTERING AV AVRÄKNINGSRESULTAT RAPPORTERING AV AVRÄKNINGSUNDERLAG OCH -RESULTAT VID SLUTAVRÄKNINGEN KVALITETSSÄKRING AV AVRÄKNINGSRESULTAT FAKTURERING SAMFAKTURERING VIKTIGA UPPGIFTER I FAKTURAN SAMLINGSFAKTURA MED BIFOGAD SPECIfiKATION SAMLINGSFAKTURA INKL SPECIfiKATION EDI-FAKTURERING ELANVÄNDAREN PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) FLYTTNING NYANSLUTNING AV EN ANLÄGGNING TILL ETT NÄT ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) INGÅ AVTAL OM ELLEVERANS KONCESSIONSPLIKTIGT NÄT INGÅ AVTAL OM ELLEVERANS ICKE KONCESSIONSPLIKTIGT NÄT UPPSÄGNING AV ELLEVERANS BESTÄLLNING AV MÄTUTRUSTNING KONSUMENTERNAS ELRÅDGIVNINGSBYRÅ KOMMUNAL RÅDGIVNING ALLMÄNNA REKLAMATIONSNÄMNDEN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN ELLEVERANTÖREN PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 10.2 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) FÖRFRÅGAN TILL NÄTÄGAREN OM ELANVÄNDAREN HAR NÄTAVTAL OFFERERA NYTT ELLEVERANSAVTAL AVTAL OM ELLEVERANS DUBBLA AVTAL ANNULLERING AV GJORD ANMÄLAN ANVISAD ELLEVERANTÖR KÖP AV KRAFT ELLER KÖP AV PRODUKTIONSANLÄGGNING STRUKTURERINGSSKEDE INFORMATION OM STRUKTUREN FÖR TIMVÄRDEN OCH SCHABLONLEVERANSER ETABLERA FASTKRAFTAFFÄRER PLANERINGSINFORMATION TILL BALANSANSVARIG INFORMATION OM TOTALT LEVERANSÅTAGANDE PER BALANSANSVARIG STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I NÄTAVRÄKNINGSOMRÅDE/VID UPPKÖP CHECKLISTA HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE PLANERINGSINFORMATION GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE 10.3 AVTAL MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH BALANSANSVARIG RÄTT TILL TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN KÖP AV KRAFT ELLER PRODUKTIONSANLÄGGNING TRADERN UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE Utgåva 10B rev

7 12 BALANSANSVARIG UPPHANDLINGSSKEDE BALANSANSVARSÅTAGANDE MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH DEN BALANSANSVARIGE STRUKTURERINGSSKEDE BALANSANSVARSÅTAGANDE OCH FÖRÄNDRINGAR I BALANSANSVAR INFORMATION OM STRUKTUREN FÖR TIMVÄRDEN OCH ANDELSTAL ETABLERA FASTKRAFTAFFÄRER PLANERINGSINFORMATION FRÅN ELLEVERANTÖREN HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE PROGNOSERING AV FÖRBRUKNING PRODUKTIONSPLAN GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER 12.4 DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE ELPRODUCENTEN UPPHANDLINGSSKEDE 13.2 STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE NÄTÄGAREN ETABLERA NÄTAVTAL ANVISA EN ELLEVERANTÖR PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) FLYTTNING VAD HÄNDER MED MÄTUTRUSTNINGEN VID UTflYTTNING? NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 14.4 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) FÖRFRÅGAN TILL NÄTÄGAREN OM ELANVÄNDAREN HAR NÄTAVTAL STRUKTURERINGSSKEDE AVLÄSNING AV MÄTAREN UPPGIFT OM MÄTARSTÄLLNING INFORMATION OM UPPGIFTER SOM RÖR UTTAGSPUNKTEN INFORMATION OM FÖRÄNDRINGAR I BALANSANSVARET STRUKTUREN FÖR TIMMÄTVÄRDEN OCH SCHABLONLEVERANSER STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I NÄTOMRÅDE/VID UPPKÖP CHECKLISTA HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE MÄTVÄRDESRAPPORTERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE RÄTT TILL TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN BYTE AV MÄTARE BESTÄLLA TIMMÄTUTRUSTNING 14.7 STANDARD FÖR HUR AI-LISTAN BYGGS UPP SVENSKA KRAFTNÄT ALLMÄNT OM SVENSKA KRAFTNÄT SYSTEMANSVAR ELBEREDSKAP NÄTTJÄNSTEN BALANSTJÄNSTEN UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE SLUTAVRÄKNING FÖR SCHABLONLEVERANSER FAKTURERING AV KVARKRAFT AVTAL EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I AVTAL KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT AVTAL MELLAN NÄTÄGAREN OCH ANVISNINGSLEVERANTÖREN 214 Utgåva 10B rev

8 16.2 STANDARDAVTAL KOMMUNIKATION EDIEL ELBRANSCHENS STANDARD FÖR INFORMATIONSUTBYTE ALL RAPPORTERING VIA EDIEL EDIEL-ANVISNINGAR ANSLUTNING TILL EDIEL SÄTT ATT RAPPORTERA VIA EDIEL NÄR DET BLIR FEL I KOMMUNIKATIONEN EDIEL KUNDTJÄNST VILL DU VETA MER OM EDIEL? ADRESSERING OCH IDENTIfiERING INOM EDIEL I SVERIGE REGLER FÖR ATT KNYTA EDIEL-ID TILL ORGANISATIONSNUMMER TIDSKRAV FÖR KVITTENSER PRODUKTKODER TIDSSERIEPRODUKT OMBUD FÖR ATT RAPPORTERA VIA EDIEL EDIEL-MEDDELANDEN OCH VAD DE ANVÄNDS TILL PRODAT FÖR STRUKTURDATA UTILTS FÖR ATT RAPPORTERA MÄTVÄRDEN DELFOR EDIEL-KVITTENSMEDDELANDEN CONTRL-MEDDELANDE APERAK-MEDDELANDE UTILTS ERR MEDDELANDE EDIEL PORTALEN TESTMILJÖ FÖR EDIEL-MEDDELANDEN EDIEL-REGISTER 227 INLOGGNING ELMARKNADSSERVICE LISTA ÖVER BEGREPP BEGREPP INOM ELHANDEL OCH AVRÄKNING ELCERTIFIKAT IDENTITET PÅ MÄTVÄRDEN MÄTVÄRDESRAPPORTERING ADRESSERA MÄTVÄRDEN FÖR ELCERTIFIKAT 19.3 TILLGÅNG TILL KONTOFÖRINGSSYSTEMET CESAR CHECKLISTA FÖR NÄTÄGAREN MER INFORMATION OM ELCERTIfiKAT Utgåva 10B rev

9 Ändringar i nya utgåvan Allmänt Denna version av Elmarknadshandboken gäller från och med den 1 april Fortfarande gäller att ett stort antal illustrationer i handboken tagits bort eftersom de gamla bilderna inte lägre stämmer överens med aktuella regler. Bilderna kommer att ses över inom ramen för en allmän utvärdering av lämplig struktur för framtida versioner av Elmarknadshandboken. Förändringar i 10B rev2, Ärende Kapitel Tidigare text Ny text 2009: Ärendereferens 2009: : (förtydligande) Årsförbrukning (förtydligande) Rapportering Rapportering av årsförbrukning När det finns två eller flera PRODAT-ärenden att knyta UTILTStransaktionen till så sätts koden P i fältet för ärendereferensen. För en anläggning där man ändrar avräkningsmetod från tim till sch ska i första hand den uppmätta historiska förbrukningen användas på samma sätt som för en schablonavräknad anläggning. I andra hand, i de fall mätvärden inte finns tillgängliga, ska anläggningen betraktas som en nyansluten anläggning. När avräkningsmetoden ändras till schablonavräkning. 2009: Ny punkt tillagd sist (förtydligande) Förtydligande av hur en Z03LK bör besvaras vid en nyanslutning. Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan med Z04LK till den nya elleverantören.elanvändar en anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan till den nya elleverantören. Utgåva 10B rev

10 3.1.5 (4:e stycket) föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig el-installatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange vilket anläggnings id och områdes id som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas till både elanvändaren och elinstallatören. Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig el-installatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange vilket anläggnings id och områdes id som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas till både elinstallatören och elanvändaren. När elanvändaren fått dessa uppgifter från nätägaren kan han sedan teckna avtal med valfri elleverantör 5:e stycket (ändrat och fördelat på stycket 5, 6 och 7) Elleverantören måste sända en Z03LK till nätägaren för att få leveransen. Om en Z03LK inkommer innan alla tekniska uppgifter finns, så att Z04LK inte kan skickas, rekommenderas att nätägaren inom tre vardagar via mail informerar elleverantören om att Z03LK är mottaget samt upplyser om att nätägaren återkommer när tekniska mätuppgifter har erhållits. Om anmälan inte har inkommit från elleverantören senast samma dag som elleverans påbörjas, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Se även 3.8 om anvisad leverans. Elleverantören måste sända en Z03LK till nätägaren för att få leveransen från uppstarten av anläggningen. Nätägaren ska som vanligt bekräfta inkommen anmälan inom 3 vardagar. Om en Z03LK inkommer innan alla tekniska uppgifter finns och en Z04LK därför inte kan skickas inom föreskriven tid, bör nätägaren istället via mail informera elleverantören om att Z03LK mottagits samt upplysa om att nätägaren återkommer med Z04LK när alla uppgifter finns på plats. Mailet bör innehålla information om att det är en nyanslutning samt övrig vid tillfället tillgänglig information om anläggning, elanvändare, förväntad leveransstart etc. samt att ärendet bevakas tills att Z04LK kan sändas eller 10 Utgåva 10B rev

11 2008: : Annullering och ändring av flyttdatum. Förtydligande. Tillfälligt frånkopplad anläggning En elleverantör kan annullera en inflyttning genom att sända en Z03C till nätägaren som sänder en Z04C till elleverantören. Om nätägaren har hunnit skicka en bekräftelse på flyttningen (Z04LK) ska denne bekräfta annulleringen med en Z04C inom tre vardagar. att det framkommer att Z03 LK ska avvisas. När nätägaren är klar med nyanslutningen ska uppgifterna i den inkomna Z03:an kontrolleras igen innan anmälan godkänns och Z04LK skickas eller avvisas. Om ärendet har bevakats en längre tid ska även kontakt tas med elleverantören först. För att tillgodose elanvändarens val av elleverantör bör nätägaren, efter avstämningen med elleverantören, godkänna Z03LK vid nyanslutning även om angivet startdatum avviker mer än +/- 15 dagar om övriga uppgifter är korrekta Om ingen anmälan har inkommit från elleverantören senast samma dag som elleverans påbörjas, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Se mer om anvisad leverans i kapitel 3.8. En elleverantör kan annullera en leveransstart från inflytt (Z03LK) genom att sända en Z03C till nätägaren. Om nätägaren har hunnit skicka en bekräftelse (Z04LK) på Z03LK ska denne bekräfta annulleringen med en Z04C inom tre vardagar. Annullering av Z03LK kan ske fram till inflyttningsdagen. Nytt stycke med rekommenderad rutin för rapportering av mätvärde på tillfälligt frånkopplad Utgåva 10B rev

12 2010: Nytt stycke Registeringstidpunkt för enskilt mätvärde Registreringstidpunkt på summerade (aggregerade) mätvärden Ändrad regel som blir skall-krav från 1 okt : Nytt stycke tillagt om när saknad avläsning får efterfrågas. Förtydligande För aggregerade mätvärden så ärvs registreringstidpunkten från de enskilda mätvärden som ingår i beräkningen. Det är alltid registreringstidpunkten för det senaste registrerade enskilda mätvärdet som ska användas vid rapporteringen. anläggning tillagt i kapitel under rubriken Tillfälligt frånkopplad anläggning. Vid förändring av ett enskilt mätvärdet bör alltid en ny registeringstidpunkt anges. Registreringstidpunkten är den tidpunkt då förändringen görs. Med förändring menas t ex att det avlästa värdet korrigeras eller att status för värdet ändras. För aggregerade mätvärden så ärvs inledningsvis registreringstidpunkten från de enskilda mätvärden som ingår i beräkningen. Det är alltid registreringstidpunkten för det senaste registrerade enskilda mätvärdet som inledningsvis bör användas vid rapporteringen. En ny registreringstidpunkt bör alltid anges när de summerade mätvärdena ändras, oavsett om de enskilda mätvärdena som ingår i summeringen har ändrats eller ej. Ändringen kan t ex bero på att antalet ingående enskilda mätvärden i summeringen har ändrats. Den nya registreringstidpunkten markerar då att det är dessa summerade mätvärden som ska användas av mottagaren. Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering 12 Utgåva 10B rev

13 2010: Förtydligande om när Z06F skickas då ellevernatör begär frånkoppling Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot elleverantören Frånkoppling Om elleverantören har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott ska denne begära frånkoppling av nätägaren manuellt (det vill säga via telefon, e-post, brev eller liknande) alltså inte via PRODAT. Nätägaren bekräftar begäran om frånkoppling manuellt till elleverantören (ofta enligt en rutin som elleverantören beskrivit i samband med frånkopplingen). Om anläggningen är frånkopplad i mer än två vardagar bör nätägaren registrera frånkopplingen och Z06F med installationsstatus stängd (closed) och avläsning skickas till elleverantören. kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit. Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot elleverantören Frånkoppling Om elleverantören har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott vänder sig denne till nätägaren för att få frånkopplingen genomförd. Eftersom det inte finns något meddelande för detta sker begäran manuellt (det vill säga via telefon, e-post, brev eller liknande) alltså inte via PRODAT. Nätägaren bekräftar begäran om och att frånkoppling utförts manuellt till elleverantören (ofta enligt en rutin som elleverantören beskrivit i samband med frånkopplingen). Om anläggningen är frånkopplad i mer än två vardagar registrerar nätägaren frånkopplingen och skickar Z06F med installationsstatus stängd (closed) och tillhörande avläsning till elleverantören. Förändringar i 10B rev 1, Ärende Kapitel Tidigare text Ny text Utgåva 10B rev

14 2010: : : Anmäla byte av elleverantör och under Identifiering av elanvändaren andra stycket läggs följande text in (sista meningen tillagd) Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning, efter sista stycket Avläsning, efter tredje Oavsett om en Elanvändare med Enskild firma är registrerad som privatperson eller juridisk person används Elanvändarens personnummer som kund id i meddelandet mellan Elleverantör och Nätägare, d.v.s. formatkod SE2 och personnummer med 12 siffror. Om mottagaren av ett meddelande enbart har 10 siffror (organisationsnummer) registrerade hos sig får detta inte leda till att meddelanden avvisas. Det innebär att avsändaren alltid ska använda aktuellt för tidpunkten gällande EDIEL-ID då meddelandet skickas oavsett meddelandets giltighetsdatum. Enligt STEMFS 2007:5 ska mätaren läsas av vid nyanslutning och återinkoppling och mätarställningen registreras vid närmaste timskifte. Nyanslutning är dock en avtalshändelse och denna ska hanteras på samma sätt som en inflytt vid uppstarten, därför behöver mätarställningen vid anslutningstidpunkten även registreras vid dygnsskiftet då avtalet påbörjas. Samma hantering gäller även vid en tillfällig eller permanent frånkoppling av en anläggning. Se även kapitel och för rapportering av mätvärde. Vid nyanslutning samt till- eller frånkoppling 14 Utgåva 10B rev

15 2008: stycket Timmätning under schablongränsen ska avläsningen som görs vid det närmaste timskiftet även användas vid start eller slut av leveransperioden, d.v.s. kl då avtalet påbörjas eller avslutas. Nätägaren får mäta förbrukning per timme på uttagspunkter under schablongränsen, eftersom det finns fall där timmätning kan underlätta för både nätägaren och elanvändaren. Dock skall anläggningen schablonavräknas. I de fall elanvändaren vill ha timmätning för t.ex. statistik eller önskemål om timavräkning ska ett avtal om mätpunkten upprättas mellan denne och nätägaren. Avtalet ska reglera kostnaderna för utrustning och administration kring timmätningen och den eventuella timavräkningen med föreskriftsenlig rapportering. Nedan finns tre exempel på hur avtal kan utformas: a) Elanvändaren har nätavtal med nätägaren som förutsätter timmätning (t.ex. effekttariff) och betalar då timmätningen i nättariffen. b) Elanvändaren har ett särskilt avtal med nätägaren om timmätning för exempelvis statistik och betalar då för utrustningen och timmätningen som ett tillägg. c) Elanvändaren har ett särskilt avtal med Utgåva 10B rev

16 nätägaren om timmätning, timavräkning och rapportering och betalar då för utrustningen och timmätning med avräkning som ett tillägg. Se kap för mer information kring hur innehåll i PRODATmeddelanden ska se ut för en timmätt schablonavräknad anläggning samt hur rapportering av mätvärden ska ske Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas Observera att timavräkning enligt ovan endast får ske om särskilt avtal upprättas med elanvändaren. Förändringar i 10B rev 0, Ärende Kapitel Tidigare text Ny text : Leveransperiod Mätvärdeshantering Förändringar av mätaruppgifter Den period som mätvärden ska rapporteras på. Normalt är detta en månad eller ett dygn. Det finns dock undantag, t.ex. flytt som gör att leveransperioden kan vara kortare än en månad. Samma förfarande gäller vid konstantbyte. Tillägg sist i femte stycket Förändringar i 10A rev 1, Ärende Kapitel Tidigare text Ny text När mätarställningar När mätarställningar 16 Utgåva 10B rev

17 Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas, femte stycket rapporteras tillsammans med timvärden rekommenderas att räkneverkskod 901 anges i PRODAT-meddelandet. rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i PRODAT-meddelandet. Förändringar i 10A rev 0, Ärende Kapitel Tidigare text Ny text 2008: : : : : Rapportering av timmätvärden, åttonde stycket Att beräkna andelstal, andra stycket Rapportering av andelstal, andra stycket Rapportering av andelstal, tredje stycket Annullera leverantörsbyte, Vid rapporteringen av aggregerade timmätvärden ska även registreringstidpunkt för aggregeringen anges tillsammans med antalet mätpunkter som ingår i summeringen. Dessutom ska antalet anläggningar som ingår med prima underlag för hela leveransperioden i beräkningen också fastställas. Om det finns en avvikelse mellan antalet som ingått med prima värde i beräkningen och det totala antalet anläggningar, ska även antalet prima anläggningar ingå i rapporteringen. Alla andelstal bör anses som prima trots att det kan saknas prima mätvärden för vissa anläggningar. Det rekommenderas därför att andelstalen rapporteras utan kvalitetsflagga. Z04C kan sändas till elleverantören fram till dess att leveransen har Vid rapporteringen av aggregerade timmätvärden ska även registreringstidpunkt för aggregeringen anges tillsammans med antalet mätpunkter som ska ingå i summeringen. Dessutom ska antalet anläggningar som ingår med prima underlag för hela leveransperioden i beräkningen också fastställas för slutliga andelstal. Det rekommenderas att antalet prima anläggningar även ska fastställas för preliminära andelstal Om det finns en avvikelse mellan antalet som ingått med prima värde i beräkningen och det totala antalet anläggningar, ska även antalet prima anläggningar ingå i rapporteringen av slutliga andelstal, och rekommenderas att ingå i rapportering av preliminära andelstal. Alla andelstal ska anses som prima trots att det kan saknas prima mätvärden för vissa anläggningar. Därför ska andelstalen rapporteras utan kvalitetsflagga. Z04C ska alltid sändas till elleverantören så snart nätägaren fått kännedom om ändringen, även om Utgåva 10B rev

18 2009: andra stycket, sista meningen Anvisningsleverantör en anmäls i uttagspunkten Nytt stycke läggs till före text om bild påbörjats. leveransen redan har påbörjats. Eftersom elanvändaren kan välja elleverantör till och med inflyttningsdagen bör Nätägaren invänta en eventuell anmälan (Z03LK) innan anvisning sker. Förändringar i 09B rev 0, Kapitel 3: Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas. Bör ersätts med ska: För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras skickas inte räkneverkskod i Z04, Z06 eller Z10. Kapitel 3: Anvisning av elleverantör. Bör ersätts med ska: För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras skickas inte räkneverkskod i Z04. Kapitel 5: Rapportering av timmätvärden. Rekommendation ändras till krav: När även mätarställningar rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i UTILTS-meddelandet. Men när endast timvärden rapporteras ska räkneverkskoden utelämnas i rapporteringen. Kapitel 5: Förändringar av mätaruppgifter. Bör ersätts med ska: Räkneverkskod ska endast anges i PRODAT Z10 och Z06 då mätarställningar kommer att rapporteras, det gäller både för schablon- och timmätta anläggningar. När mätarställningar rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i PRODAT och UTILTS-meddelandet. För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras ska räkneverkskod inte anges. Förändringar i 09A rev 1, Kapitel 3: Rekommendation avseende räknverkskod för timmätt anläggning där mätarställningar kommer att sändas, ärende se avsnitt och 3.8 Diverse förtydligande, se , , Kapitel 5: Rekommendation avseende räknverkskod för timmätt anläggning där mätarställningar kommer att sändas, se 5.3 och Rekommendationer S02 - övergångsregler för saknade månadsvärde, ärende , se Kapitel 6: Rekommendation gällande redovisning av antal anläggningar i preliminära och definitiva andelstal, ärende , samt förtydligande avseende kvalitetsflaggning, ärende , se avsnitt 6.1 och 6.2 Kapitel 14: Förtydligande gällande strukturförändringar i nätområde, se avsnitt Utgåva 10B rev

19 Förändringar i sak, 08B rev 0 Kapitel 3: Ett antal förändringar i texten, se särskilt avsnitt 3.1.4, , , och Kapitel 5: Genomgripande förändringar i hela kapitlet. Kapitel 6: Genomgripande förändringar i hela kapitlet. Kapitel 8: Ett antal förändringar i texten, se särskilt avsnitt 8.1, 8.3.2, 8.5, 8.5.1, 8.5.3, 8.5.6, 8.7 och 8.8. Kapitel 10: Ett antal förändringar i texten, se särskilt avsnitt , och Kapitel 12: Se avsnitt och Kapitel 14: Ett antal förändringar i texten, se särskilt avsnitt 14.2, och Kapitel 17: Genomgripande förändringar i hela kapitlet Kapitel 18: Nya respektive förändrade definitioner Kapitel 19: Ett antal förändringar i kapitlet. Även i andra avsnitt och andra kapitel har justeringar av texten gjorts. Det är därför viktigt att den som söker information i Elmarknadshandboken alltid använder sig av den senaste versionen av handboken i sin helhet för att tillgodogöra sig all aktuell information. Utgåva 10B rev

20 20 Utgåva 10B rev

21 1 Introduktion till handboken En viktig ambition har varit att handboken ska kunna fungera som en handbok och uppslagsbok i det dagliga arbetet. Den ska också kunna användas som lärobok för utbildning av medarbetare i elbranschen samt vara till hjälp för serviceföretag och leverantörer av de IT-system som stödjer branschens aktörer. Viktiga utgångspunkter som är generella för hela handboken Begreppet ska används för att markera vad som ska uppfyllas enligt lag, förordning, föreskrifter, tekniska krav (som exempelvis Ediel-anvisningar) och enligt beslut inom Elmarknadsutveckling. Kan, bör och rekommenderar används för att markera rekommenderade rutiner som underlättar för aktörerna Berörda aktörer är skyldiga att tillhandahålla den information som anges i lag, förordning och föreskrifter Nätägare och elleverantörer bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren B ehovet av ett enhetligt dokument som beskriver såväl obligatoriska som mer frivilliga, men lämpliga, rutiner och arbetssätt på den svenska elmarknaden är uppenbart. Denna handbok ska fylla det behovet och samtidigt vara den samlade elbranschens gemensamma arbetsform. Den kompletterar därmed lagar, förordningar och föreskrifter som enligt svensk tradition i många stycken undviker att ställa detaljerade krav på hur det praktiska vardagsarbetet ska bedrivas. Den ersätter således inte på något sätt lagar, förordningar och föreskrifter; dessa gäller alltid i första hand. Inom elbranschen, likväl som inom andra branscher, ankommer det på aktörerna att enas om en gemensam tolkning av gällande regelsystem för att underlätta informationsutbytet mellan elmarknadens aktörer. Handboken vänder sig till alla typer av aktörer på elmarknaden. En viktig ambition har varit att den ska kunna fungera som en daglig handbok och uppslagsbok. Den ska också kunna användas som lärobok för utbildning av medarbetare i elbranschen samt vara till hjälp för serviceföretag och leverantörer av de IT-system som stödjer branschens aktörer. Handboken har fått namnet Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning. Handboken uppdateras två gånger per år eller vid behov. Uppdateringstillfällena är normalt april och oktober. Utgivare av handboken är Svensk Energi, Oberoende elhandlare och Svenska Kraftnät gemensamt. Innehållet i handboken får användas fritt utom om det ska användas i kommersiella sammanhang då utgivarna måste lämna sitt skriftliga medgivande. Handboken är främst avsedd att läsas på skärm och kan hämtas elektroniskt på handbokens webbplats Du måste själv bevaka när en ny utgåva av handboken kommer ut. Det kan till exempel göras genom att gå in på Elmarknadsutvecklings webbplats Om du använder text- eller bildmaterial från handboken ska källan alltid anges. Utgåva 10B rev

22 1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer För att tydligt skilja vad som ska uppfyllas enligt lag, förordning, föreskrifter, tekniska krav (som exempelvis Ediel-anvisningar) och enligt beslut inom Elmarknadsutveckling, och vad som är rekommendationer för att underlätta arbetet för aktörerna, används uttrycket ska för att markera vad som är krav och kan, bör och rekommenderar för att markera rekommenderade rutiner. Dessutom inleds kapitlen med en ruta för viktiga utgångspunkter och rekommendationer. 1.2 Behovet av gemensamma riktlinjer Avregleringen av elmarknaden genomfördes den 1 januari Sedan dess har det funnits ett starkt behov av gemensamma riktlinjer för hur information ska hanteras mellan aktörer på elmarknaden och en idé om en handbok föddes. Elmarknadshandboken är ingen statisk produkt utan uppdateras löpande vartefter förändringar sker i lagstiftningen eller nya rutiner behöver beskrivas. 1.3 Olika begrepp på elmarknaden Elmarknadshandboken riktar sig till alla typer av professionella aktörer på elmarknaden. Den utgör en del av det utökade regelverket, då den i allt väsentligt bygger på gällande lagar, förordningar och föreskrifter som alltid också gäller i första hand. Den ska ses som ett komplement till lagar, förordningar och föreskrifter som enligt svensk tradition i många stycken inte ställer detaljerade krav på hur det praktiska vardagsarbetet ska bedrivas. Vi har därför valt att i handboken använda de begrepp som finns i lagstiftningen. Se begreppslista i kapitel 18. I syfte att öka elanvändarens förståelse när det gäller till exempel jämförelser av olika elhandelsavtal, el- och nätfakturor och att öka den allmänna förståelsen för hur elmarknaden fungerar, togs inom Svensk Energis projekt Kundoffensiven under 2004 fram en ordlista för gemensamma definitioner på branschspecifika begrepp. Ordlistan är avsedd att användas på följande sätt: i företagens skriftliga kommunikation med elanvändarna, såsom kundtidningar, nyhetsbrev, faktablad, direktreklam och hemsidor av personal i kundcenter för att ge elanvändaren enkla förklaringar till begrepp av externa användare såsom Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Konsumentverket med flera. Ordlistan från Kundoffensiven finns som pdf-fil på Svensk Energis hemsida. 1.4 Kort kapitelbeskrivning Kapitel 2 Elmarknaden och dess aktörer En allmän beskrivning av elmarknadens aktörer och deras roller. Kapitel 3 Förändringar i elleveransåtagandet En översiktlig beskrivning av informationsflödet då en elanvändare vill byta elleverantör. Vidare beskrivs översiktligt när elanvändaren flyttar, nyansluter sig eller blir återinkopplad på nätet. Här finns också ett avsnitt om kvalitetssäkring av strukturinformation. 22 Utgåva 10B rev

23 Kapitel 4 Nät och nätanslutning En beskrivning av koncessionspliktiga respektive icke koncessionspliktiga nät. Här behandlas även rutiner för nätanslutning. Kapitel 5 Mätvärden Här finns en beskrivning av rutiner för rapportering och kvalitetskontroll av mätvärden. Kapitel 6 Andelstal Här beskrivs hur andelstal beräknas, rapporteras och kvalitetssäkras. Kapitel 7 Fastkraftaffärer och delade leveranser Kapitlet behandlar handel med fastkraftaffärer och delade leveranser. Kapitel 8 Avräkning och fakturering Här finns en beskrivning av timavräkning, schablonavräkning och balansavräkning och hur avräkningsresultaten rapporteras och kvalitetssäkras. Dessutom beskrivs rekommenderade faktureringsrutiner. I kapitel 9 15 finns blanketter och checklistor för respektive aktör: Kapitel 9 Elanvändaren Kapitel 10 Elleverantören Kapitel 11 Tradern Kapitel 12 Balansansvarig Kapitel 13 Elproducenten Kapitel 14 Nätägaren Kapitel 15 Svenska Kraftnät Kapitel 16 Avtal Här finns förslag på punkter som bör regleras genom avtal mellan aktörerna. Här finns också ett exempel på avtal för nyttjanderätt och mätning i ett icke koncessionspliktigt nät. Kapitel 17 Kommunikation Här beskrivs Ediel, elbranschens system för hantering av meddelanden samt funktionerna på Elmarknadsservice på Svenska Kraftnäts webbplats. Kapitel 18 Lista över begrepp Här finns definitioner över de begrepp inom handel och avräkning som tas upp i handboken. Kapitel 19 Elcertifikat Här beskrivs rapporteringsrutinerna för elcertifikat. Mallar Mallar för blanketterna i handboken finns att hämta på www. elmarknadshandboken.se. 1.5 Organisationen Elmarknadsutveckling Det har funnits ett antal grupper som arbetat med att hantera det behov av kommunikation som finns mellan aktörerna på den fria elmarknaden. Grupperna har från början startats av Svenska Kraftnät för att inom Ediel-konceptet utveckla och Utgåva 10B rev

24 standardisera meddelandeformat. Ett stort antal representanter från elbranschen har varit engagerade i dessa grupper. Arbetet bedrivs från och med januari 2008 enligt en ny samarbetsstruktur inom organisationen Elmarknadsutveckling. Organisationen ska säkerställa att förändringsförslag kommuniceras i branschen, att beslut fattas som branschen ställer sig bakom samt att förslagen genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Organisationen har en webbplats, Arbetet i grupperna ska bedrivas på nationell nivå men det är viktigt att det finns en samordning med motsvarande nordiskt och europeiskt arbete. De frågor som grupperna kommer att ta sikte på är standardisering av rutiner inom verksamhetsområden där aktörerna måste samverka. Den nya samarbetsformen för en effektivare elmarknad ser ut så här: Bild 1. 1 Samarbetsformen för en effektivare elmarknad Beslutsgruppen Beslut fattas av Beslutsgruppen, vilken är formellt ansvarig för beslut om verksamhetsförändringar i elbranschen. Beslutsgruppen består av följande deltagare: o Karima Björk, Svensk Energi (elhandel) o Claes Nilsson, Oberoende Elhandlare o Anders Richert, Svensk Energi (elnät) o Magnus Stefansson, Svenska Kraftnät Beslut fattas på basis av beslutsunderlag framtaget av Verkställighetsgruppen. Gruppen har också till uppgift att verkställa fattade beslut. Verkställighetsgruppen är en operativ grupp som består av ledamöter från medlemsföretagen i Svensk Energi, Oberoende elhandlare samt från Svenska Kraftnät. Arbetet i Verkställighetsgruppen bedrivs i två arbetsgrupper, arbetsgruppen för Beredning respektive arbetsgruppen för Rekommendationer och rutiner. Gruppen Beredning består av följande deltagare: o o o o o o o o Andreas Björnevik, Öresundskraft Staffan Andersson, Fortum Distribution Birger Fält, Svenska Kraftnät Per Nääs, Vattenfall Eldistribution Mats Persson, Vattenfall Eldistribution (ordförande) Christer Karlsson,Uddevalla Energi Kenneth Åberg, E.ON Jenny Åkerberg, Svensk Energi (Sammankallande) 24 Utgåva 10B rev

25 Gruppen Rekommendationer & Rutiner består av följande deltagare: o o o o o o o o o o Stina Emanuelsson, E.ON Sverker Ericsson, Dala Kraft Emma Lindgren, Vattenfall Eldistribution Oscar Ludwigs, Svenska Kraftnät Karin Kubulenso, Gävle Energi Ann-Sofie Segerheim, Zavann Christina Svensson, BestEl/V:a Orusts E-tj Fredrik Lejonqvist Fortum Distribution Veronica Werner, Växjö Energi, VEAB (ordförande) Irene Vinkvist, Svensk Energi (Sammankallande) Ediel teknikgrupp är ett tekniskt kompetenscentrum för Ediel med uppdrag att ta fram nya Ediel-format samt arbeta med frågor som berör teknisk standardisering såväl nationellt som internationellt. På uppdrag av gruppen Rutiner och Rekommendationer (R&R) genomför Ediel teknikgrupp förändringar av befintliga format eller inför nya format. SvK fattar dock de formella besluten om formatförändringar. Ediel Teknikgrupp har också till uppgift att bevaka och följa internationell utveckling och standardisering av meddelandeformat för el- och gasmarknaden. Ediel Teknikgrupp består av följande deltagare: o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Mats Agrell, Logica Leif Astbäck, HjoBo Sverker Ericsson, Dala Kraft Øivind Husby, Powel Sven Ingvarsson, Swedegas Henning Leere, Navita Emma Lindgren, Vattenfall Mattias Tagesson, EDB Gruppen Oscar Ludwigs, Svenska Kraftnät (ordförande) Anders Moborn, Rejlers Lars Munter, Svenska Kraftnät Ove Nesvik, Edisys (NEE) Jan Owe, Svenska Kraftnät (sekreterare) Urban Scherdin, Xdin Sven Rindegren, EMIX Lars Norman, Tieto Trine N. Bergstrøm, Navita Jostein Andreassen, Navita Lars Norrman, E.ON Josef Bly, Svenska Kraftnät Linda Blomqvist, Fortum Kenth Sundberg, Fortum Utgåva 10B rev

26 26 Utgåva 10B rev

27 2 Elmarknaden och dess aktörer Viktiga utgångspunkter Elhandelsföretaget beskrivs i dess roller som balansansvarig, elleverantör och trader. Rollen som kraftmäklare beskrivs inte i handboken Begreppet elleverantör används för att beskriva den roll i företaget som säljer el till en elanvändare och som har leveranskontraktet med denne Balansansvarsrollen och elleverantörsrollen kan finnas inom samma elhandelsföretag eller i separata företag Det finns följande typer av elanläggningar: överföringsanläggningar produktionsanläggningar användaranläggningar Ett koncessionspliktigt nät ägs av en nätägare Ett icke koncessionspliktigt nät ägs av en fastighetsägare (exempelvis ägare till flerbostadshus eller industrifastighet) Utgåva 10B rev

28 D et finns ett antal krav som måste uppfyllas för att elmarknaden ska fungera. Man måste veta vem eller vilka man har som motpart och vad man själv ska prestera för att motparterna ska kunna utföra sina åtaganden. Ett krav är att aktörernas olika roller på elmarknaden är tydliga och avgränsade. Ett annat krav är att det för varje roll finns givna rutiner som alla känner till. Saknas spelregler blir elmarknaden osäker. Den gemensamma nordiska elbörsen Nord Pool och bilaterala avtal är marknadsplatsen för den svenska elmarknaden. Bild 2.0 En osäker marknadsplats. 2.1 Vilka är spelreglerna? I detta avsnitt beskrivs de formella spelreglerna, det vill säga regelverket på elmarknaden i form av lagar, förordningar och föreskrifter. Här beskrivs också de andra villkor som tagits fram, exempelvis avtal och rekommendationer. Lagar stiftas av riksdagen. Förordningar beslutas och ges ut av regeringen och kompletterar bestämmelser i lagen. Föreskrifter beslutas och ges ut av myndigheter och innehåller än mer detaljerade regler. Bild 2. 1Hierarki som visar hur lagar, regler m.m. förhåller sig till varandra. 28 Utgåva 10B rev

29 2.1.1 Formella spelregler I ellagen (1997:857) anges vilka övergripande regler som gäller på elmarknaden. Ellagen kompletteras av bestämmelser som finns i följande förordningar: Elförordning (1994:1250) Förordning (1994:1806) om systemansvaret för el Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet Förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Denna förordning benämns i handboken för enkelhetens skull i fortsättningen för mätförordningen. Ytterligare bestämmelser om redovisning av nätverksamhet finns i Närings- och teknikutvecklingsverkets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av nätverksamhet i NUTFS 1998:1. Ytterligare bestämmelser om mätning finns i Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall (STEMFS 2003:2) samt Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, STEMFS 2007:5. De statliga myndigheterna Statens Energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket samt Svenska Kraftnät har en tillsynsfunktion vad gäller tillämpningen av ellagen. Dessa myndigheters uppgifter framgår av deras respektive instruktioner: Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät Förordning (2007:1121) med instruktion för Elsäkerhetsverket Förordning (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet Förordning (2007:1118) med instruktion för Energimarknadsinspektionen Elberedskapslag (1997:288) innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta beredskapsåtgärder, om ersättning för kostnader för sådana åtgärder samt om avgiftssystem för att finansiera beredskapsåtgärder inom elområdet. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet. Elberedskapslagens bestämmelser kompletteras av: Förordning (1997:294) om elberedskap Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 1997:1 för anmälan enligt 6 och 7 elberedskapslagen (omtryckt i SvKFS 2000:1) Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 1997:2 om åtgärder som kan utgöra beredskapsåtgärder enligt elberedskapslagen (omtryckt i SvKFS 2000:2). Bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet återfinns i: Lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet Förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet Andra författningar som innehåller bestämmelser om el är bland andra: Förordning (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar Kungörelse (1972:463) med vissa bestämmelser om elektriska svagströmsledningar Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel Elinstallatörsförordning (1990:806) Radiostörningsförordning (1985:625) Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet Lag (1994:1776) om skatt på energi Utgåva 10B rev

30 Förordning (1994:1784) om skatt på energi I och med att elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 gäller följande författningar: Lag om elcertifikat (2003:113) Förordning om elcertifikat (2003:120) Föreskrifter och allmänna råd om elcertifikat (STEMFS 2003:1) Andra lagstiftningsområden som berör elmarknaden är konsumentlagstiftningen, där begreppet "ångerrätt" finns i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Ångerrätten syftar till att ge ett förstärkt konsumentskydd vid så kallade distansavtal och hemförsäljningsavtal. Lagen ger konsumenten rätt att ångra köpet inom 14 dagar och gäller vid försäljning via postorder, telefon, tv, Internet och vid hemförsäljning. Det var tidigare oklart huruvida lagens tillämpningsområde omfattar försäljning av el. Allmänna reklamationsnämnden har emellertid sedermera uttalat att så är fallet (se avgörande samt ). Konkurrensen på elmarknaden påverkas av fundamentala strukturella förhållanden. Där kommer konkurrenslagstiftningen in. Två viktiga aspekter är ökade möjligheter för konsumenterna att byta elleverantör och vikten av att fortsätta mot en ökad internationell handel med el. Ytterligare lagar är tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som innehåller bestämmelser om förutsättningar för utlämnande respektive regler om förbud mot utlämnande av allmän handling. Personuppgiftslagen, PUL, syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter Övriga spelregler Förutom dessa formella regler finns det även ett antal avtal som tecknats mellan olika avtalsparter och är därigenom bindande för parterna. Här följer några exempel. Ediel-avtalet. Alla aktörer på elmarknaden utom elanvändaren måste använda Ediel för sin kommunikation med andra aktörer. För att kunna använda Ediel behövs ett Ediel-avtal som tecknas med Svenska Kraftnät. Ediel-avtalet gäller för all kommunikation via Ediel. För att kunna ansluta sig till Ediel krävs specifika programvaror och viss utrustning, samt att användaren implementerar EDIFACT-meddelanden för kommunikation. Ediel-avtalet godkänns av Svenska Kraftnät först när anslutningen testats och fungerar tillfredsställande. Då tilldelas kunden även ett företags-id av Svenska Kraftnät Nätavtal och elavtal tecknas mellan elanvändare och elnätsföretag respektive elleverantör. Dessa avtal innebär bland annat att såväl elanvändaren som elnätsföretag och elleverantör förbinder sig att följa Allmänna avtalsvillkor. Allmänna avtalsvillkor. De allmänna avtalsvillkoren är avsedda att komplettera de individuella avtal som elleverantör och elnätsföretag ingår med sina kunder. Villkoren har tagits fram av Svensk Energi. En särskild överenskommelse har träffats med Konsumentverket/KO beträffande de villkor som är avsedda för konsumentförhållanden. Nu gällande version av allmänna avtalsvillkor heter för konsumenter EL2004K, respektive NÄT2004K, för näringsidkare EL2004N 30 Utgåva 10B rev

31 respektive NÄT2004N. Dessutom finns NÄT2004H för högspänningskunder samt NÄT2004ELLEV vilka reglerar vissa förhållanden mellan elnätsföretag och elhandelsbolag. Uppdaterade villkor gäller från och med den 1 juli Balansansvarsavtalet. För att kunna utöva systemansvaret och göra en balansavräkning av de balansansvariga krävs att den som vill bli en sådan har avtal om detta ansvar med Svenska Kraftnät. I avtalet ställs krav på att den balansansvarige ska: planera för och affärsmässigt åstadkomma timbalans mellan tillförsel och uttag av el vara registrerad hos skattemyndigheten (särskilda skattekontoret i Ludvika) för betalning av energiskatt ha system för elektronisk rapportering via Ediel, enligt Ediel-anvisningarna, eller teckna avtal med ombud som har sådan utrustning rapportera erforderlig information till Svenska Kraftnäts Balanstjänst åta sig att granska avräkningsunderlaget från Svenska Kraftnät se till så att erhållen information behandlas enligt överenskommelse betala för de tjänster som Svenska Kraftnät utför åt företaget iaktta de villkor som gäller för reglering under särskilda driftförhållanden Avtalet beskriver också hantering av balansregleringen, där företag med reglerresurser kan ansluta sig för att lämna bud på snabb upp- eller nedreglering av kraftverk. Dessa bud kan Svenska Kraftnät avropa för att kunna hålla en säker drift av kraftsystemet. Balansansvarsavtalet gäller från den 1 november fram till och med den 31 oktober året därpå. Det finns även branschstandarder och andra överenskommelser. 2.2 Aktörsroller på elmarknaden Marknadens aktörer är: elproducenter nätägare elanvändare (konsumenter och övriga användare som exempelvis näringsidkare, stiftelser och föreningar) elhandelsföretag i rollen som: - elleverantör - trader - balansansvarig elbörs Utgåva 10B rev

32 2.3 Relationer mellan aktörerna I bilden nedan beskrivs relationerna mellan de olika aktörerna på elmarknaden och transporten av el. BILDEN BORTTAGEN Bild 2. 2 Relationerna mellan aktörerna. Bilden visar transporten av el (horisontella pilar) och pengar (vertikala pilar). En elproducent producerar elen och matar in den i en inmatningspunkt i nätet. I handboken betraktas elproducenten som en ägare av en produktionsanläggning som säljer den producerade elen till ett elhandelsföretag. Nätägaren tillhandahåller den fysiska handelsplatsen för el och ansvarar för att elenergin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät, vilka ägs av olika nätföretag. En nätägare måste ha nätkoncession, det vill säga tillstånd att bygga och driva starkströmsledningar. Svenska Kraftnät förvaltar stamnätet som knyter ihop stora produktionsanläggningar, regionnät och utlandsförbindelser. Svenska Kraftnät har också rollen som systemansvarig. Det innebär att se till att produktion och import motsvarar konsumtion och export, det vill säga att det blir elbalans i hela Sverige. I ansvaret ingår också att se till så att det svenska elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. Svenska Kraftnät koordinerar elhandeln med den fysiska transporten av elen och sköter den nationella balansavräkningen och ser till att de balansansvariga gör rätt för sig ekonomiskt. Varje nätägare rapporterar den uppmätta produktionen och förbrukningen i sitt nät till Svenska Kraftnät. I Svenska Kraftnäts systemansvar ligger bland annat att se till att summan av denna mätvärdesrapportering överensstämmer med landets faktiska energiomsättning. Nätägaren är den aktör som har all originalinformation om elleveranserna i sitt nätavräkningsområde. För att mätvärdesrapporteringen ska ske till rätt aktör är det därför viktigt att nätägaren alltid har tillgång till korrekt information. Regionnäten transporterar el från stamnätet till lokalnät och ibland till elanvändare med hög förbrukning, exempelvis industrier. Lokalnäten distribuerar elen till elanvändarna inom ett visst område. Elanvändare, allt ifrån industrier till hushåll, är de som tar ut el från elnätet och konsumerar elen. Uttaget sker i en uttagspunkt. Elanvändaren har ett avtalsförhållande med nätägaren för att utnyttja elnätet och betalar denne för överföring av el. Det görs via en nätavgift som ger elanvändaren tillgång till alla elleverantörer som finns på den gemensamma nordiska 32 Utgåva 10B rev

33 elmarknaden. Elanvändaren kan vara såväl konsument som näringsidkare och har också avtal med en elleverantör om köp av el. Det är elhandelsföretaget som köper in el från en elproducent och/eller från ett annat elhandelsföretag till exempel via elbörsen och säljer el till elanvändaren. Elhandelsföretaget kan ha flera olika roller. De är elleverantörer (leverantören av el till elanvändaren), balansansvarig (balansansvar för elleverantörens leveranser) och slutligen trader (köp och försäljning enbart av fastkraft). I denna handbok har begreppet elåterförsäljare använts tidigare för att definiera den roll inom elhandelsföretaget som står för elleveransen till elanvändaren. I ellagen används begreppet elleverantör för denna roll varför detta begrepp nu används även här. I lagens tolkning inkluderas även elproducenten och balansansvarig i begreppet elleverantör. I handboken har vi dock för tydlighetens skull skiljt dessa roller åt. Elhandelsföretaget kan sälja el till elanvändaren i form av en fysisk elleverans som kan avläsas på elmätaren (=faktisk förbrukning) en i förväg bestämd mängd fysisk kraft som inte påverkas av verklig förbrukning (kallas även fastkraft) Elleverantören kan sälja el på den fria elmarknaden i konkurrens med andra elleverantörer. Det finns ingen priskontroll utan det förutsätts att elanvändaren byter elleverantör om denne inte är nöjd med sin nuvarande. Elpriset sätts efter överenskommelse mellan köpare och säljare och är inte offentligt om inte parterna väljer att publicera detta. Enligt ellagen ska det finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Elhandelsföretaget kan antingen själv ha balansansvaret eller köpa tjänsten från ett annat företag. För att få balansansvar krävs att företaget har ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Elhandelsföretaget kan köpa el från ett annat elhandelsföretag till exempel via Nord Pool den nordiska elbörsen, eller direkt från en elproducent. Den balansansvarige balanserar med hjälp av produktion och elhandel den förbrukning han har balansansvar för. I balansavräkningen beräknar den systemansvarige eventuell obalans i kraftutbytet och reglerar sedan kostnaderna för obalansen med den balansansvarige. Handel med utlandet kan enbart bedrivas som fastkraftaffärer och kräver att någon tar balansansvar för fastkraftaffären, dels i Sverige och dels i utlandet. De systemansvariga i respektive land måste informeras om vilka aktörer som har handelsrelationer med varandra. De rutiner som de olika rollerna arbetar efter, beskrivs utförligare i kapitlen Kraftmäklaren finns inte beskriven här, då denne endast har en förmedlande roll och inte omfattas av rutinerna som handboken tar upp. Energimarknadsinspektionen följer och analyserar utvecklingen på el-, naturgasoch fjärrvärmemarknaderna samt är nätmyndighet och tillsynsmyndighet enligt eloch naturgaslagarna. Utgåva 10B rev

34 2.4 Elcertifikat Från och med den 1 maj 2003 gäller ett system för elcertifikat som ska stimulera förnybar elproduktion. Systemet berör såväl elleverantörer, elproducenter, nätägare som elanvändare. Mer information om elcertifikat finns på Energimyndighetens webbplats Information om kontoföringen av elcertifikat och marknadsstatistik finns under Svenska Kraftnäts kontoföringssystem Cesar, https://elcertifikat.svk.se Principen för elcertifikat Systemet med elcertifikat innebär att det, förutom det fysiska värdet av el (priset per kwh som producenten kan ta ut), även finns ett tilläggsvärde i form av ett bevis (elcertifikat) som bekräftar att el har producerats med förnybara energikällor. I elcertifikatsystemet finns en utbudssida (elproducent) och en efterfrågesida (kvotpliktig) och det värde som elcertifikatet representerar kan säljas vidare av den som innehar certifikatet. En produktionsanläggning kan alltså få betalt för både den fysiska elen som producerats och för elcertifikaten som produktionen genererat som bilden nedan vill illustrera. Bild 2. 3 Principen för elcertifikat. 34 Utgåva 10B rev

35 2.5 Information om struktur Enligt ellagen får elhandel och nätverksamhet inte bedrivas av samma juridiska person vilket innebär att handel och nätverksamhet är åtskilda i olika organisationer. Informationen som behövs för att kunna handla el (handelsstrukturen) och informationen om elnätet (den fysiska strukturen), måste komma från olika aktörer. Den systemansvarige koordinerar elhandeln med den fysiska transporten av elen och knyter ihop de båda strukturerna till en helhet. Elenergin i elnätet är icke-materialistisk, det vill säga den syns inte, går inte att paketera eller att märka. Enda sättet att kvantifiera mängden och hålla reda på vart den tar vägen är att mäta hur mycket el som matas in i respektive tas ut från elnätet. Enligt ellagen är det nätägaren som inom ramen för nätkoncessionen ansvarar för mätningen. Denne har även ansvar för och skyldighet att rapportera mätresultatet vidare till berörda aktörer. I Sverige är Svenska Kraftnät systemansvarig och är den som knyter ihop den fysiska strukturen med handelsstrukturen för en balansansvarigs totala åtagande. Detta görs i balansavräkningen. Balansavräkningens syfte är att beräkna om en balansansvarigs förbrukning och produktion är i balans och om inte, att rätt part blir fakturerad för uppkommen obalans. För att balansavräkningen ska kunna göras är Sverige indelat i en fysisk struktur som består av ett antal nätavräkningsområden och snittområden. I dessa områden identifieras inmatnings-, uttags- och gränspunkter samt vilka aktörer som är associerade med dessa punkter. Det är nätägaren som har ansvar för nätavräkningsområdets struktur och som informerar berörda aktörer på elmarknaden om den del av strukturinformationen som berör dem. Se mer om dessa begrepp i kapitel 4. Alla nätavräkningsområden tillhör i sin tur ett snittområde, som begränsas av snitt i stamnätet där begränsningar i överföringen kan uppstå. Den balansansvarige är enligt balansavtalet skyldig att rapportera planerad produktion respektive prognostiserad förbrukning till Svenska Kraftnät per snittområde. Utgåva 10B rev

36 2.6 Verksamhetsskeden Aktörerna på elmarknaden utför olika administrativa uppgifter i olika skeden av verksamheten. I varje skede sker vissa händelser som exempelvis strukturering, rapportering med mera, och det måste finnas tydliga rutiner som beskriver vad som ska utföras och av vem. Nedan beskrivs de olika skedena och vilka moment som ingår i dem. Bild 2. 4 Bilden visar de olika verksamhetsskedena och i vilken ordning de inträffar. 36 Utgåva 10B rev

37 Upphandlingsskede I detta skede identifierar sig alla aktörerna för varandra och definierar villkoren för åtaganden mellan parterna till exempel vid leverans av kraft som kan avläsas på mätaren (faktisk förbrukning), fastkraft och balanskraft. De villkor som kan ingå i avtalen mellan parterna behandlas inte i handboken. Struktureringsskede Här bestäms vilken information som berörda aktörer ska sända mellan sig och på vilket sätt (mail, Ediel), till exempel vilken aktör som ska ha vilken information om en aktuell leverans. Denna information behöver struktureras på något sätt det vill säga ha ett överenskommet innehåll för att mottagaren ska kunna använda sig av den. Det som då formas är en informationsstruktur. Alla parter ska vara överens om informationen vilket innebär att det är viktigt att den kvalitetskontrolleras. Handels- och driftplaneringsskede Leveransvolymer för fastkraft bestäms i detta skede. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Leveransvolymer för faktisk förbrukning bestäms i upphandlingsskedet. Beräkningen och rapporteringen av preliminära andelstal för schablonleveranser sker i detta skede. Driftskede Aktörens roll avgör om detta skede finns. Aktören kan till exempel ha ett bemannat kontrollrum, med ansvar för produktion, nät och så vidare. Mätvärdesrapportering I detta skede rapporterar nätägaren timvärden och mätarställningar till elleverantörer, balansansvariga och Svenska Kraftnät. Avräkningsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifterna om elhandeln med uppgifterna om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning för schablonleveranser). Leveransvolymer bestäms och prissätts. I detta skede tas till exempel de slutliga andelstalen fram av nätägarna vilka också läser av elanvändarens elmätare. Faktureringsskede I faktureringsskedet skapas fakturor som är baserade på avräknade energivolymer. Förbrukning som mäts per timme och sådan som schablonberäknas separeras i olika processer och fordrar separata faktureringsrutiner. En betald faktura är slutmålet. 2.7 Identifiering av aktörerna På elmarknaden ska mängder av information dagligen utbytas mellan nätägare, elhandelsföretag och Svenska Kraftnät. Det är därför absolut nödvändigt att känna till aktörernas kontaktpersoner, adresser och liknande uppgifter, vilka kan vara olika för de olika verksamhetsskedena. Även elanvändaren finns förstås med i informationsutbytet. För att underlätta informationsutbytet mellan nätägare, elhandelsföretag och Svenska Kraftnät, finns en blankett som heter Företagsinformation (blankett F). Utgåva 10B rev

38 I den kan man fylla i uppgifter om företagens kontaktytor för de olika typer av ärenden som förekommer mellan företagen. Blanketten finns sist i detta kapitel. Blanketten används bland annat för att uppdatera aktörsinformationen under valet Elmarknads-service på Svenska Kraftnäts webbplats. Skissen nedan visar vilka aktörer som behöver etablera relationer med varandra. Blanketten kan även användas för att ange om det finns ombud för någon funktion till exempel avräkning eller mätning. Ett viktigt identifikationsbegrepp i blanketten är Ediel-ID (femsiffrigt nummer) som används i meddelandehanteringen mellan företagen. Det finns också andra viktiga begrepp, som t ex SvK-ID (treteckenkod) som identifierar respektive aktör, områdes id som identifierar ett nätavräkningsområde i balansavräkningen och anläggnings id som identifierar inmatnings- respektive uttagspunkten. Det underlättar kontakterna mellan elhandelsföretaget, elanvändaren och nätägaren väsentligt om dessa id används. Nätägaren ska redovisa både anläggnings id och områdes id när elanvändaren sänds uppgift om förbrukning efter mätaravläsningen. Svenska Kraftnät publicerar aktörsinformationen på sin webb-plats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. Uppgifterna bygger på den information som aktörerna själva lämnar. Det är därför viktigt att aktörerna ser till så att uppgifterna i listorna är aktuella. Huvudprincipen är att aktörerna själva informerar varandra om förändringar som är av betydelse för kommunikationen dem emellan. Aktörslistan på ska ses som ett hjälpmedel för aktörerna att uppfylla detta krav. Bild 2. 1 Bilden visar vilka parter som utbyter information med varandra. Anmälan om förändringar i aktörsuppgifterna kan göras med blanketten Företagsinformation, F1. När blanketten sänds till Svenska Kraftnät används uppgifterna för att uppdatera aktörsinformationen på under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. 38 Utgåva 10B rev

39 Datautbytet mellan aktörerna sker mestadels via Ediel-meddelanden. Avsändaren av ett meddelande ansvarar för att kontrollera att det som skickas kommer fram till Ediel-brevlådan. Läs mer om Ediel i kapitel Blankett Företagsinformation Blankett F. Det finns en blankett för nätägare och en för elhandelsföretag. Utgåva 10B rev

40 40 Utgåva 10B rev

41 3 Förändringar i elleveransåtagandet Viktiga utgångspunkter Påbörjande och övertagande av elleverans regleras huvudsakligen i 9 och 10 kap mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) För att elnätsföretag och elhandelsföretag ska kunna skicka kvittensmeddelanden inom 30 minuter enligt mätföreskrifterna måste kommunikationshanteringen automatiseras. Den bakomliggande kontrollen för APERAK måste även den automatiseras Elleverantören säljer sin el till elanvändaren med balansansvaret inkluderat Den balansansvarige kan avtala med elleverantören om att denne sänder förbrukningsprognos För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantör rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas En elleverantör får enligt ellagen bara leverera el i uttagspunkter där det finns en balansansvarig Enligt ellagen måste elleverantören försäkra sig om att elanvändaren har ett nätavtal för den aktuella uttagspunkten innan ett avtal om elleverans kan slutas Enligt branschens allmänna avtalsvillkor ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren och ange villkoren för leveransen som exempelvis startdatum och pris Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren att leverantörsbyte skett och vem som är leverantör Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska all rapportering av mätvärden, andelstal samt anmälningar och underrättelser som ska ske till elleverantör, balansansvarig, nätkoncessionshavare och den systemansvariga myndigheten ske elektroniskt i meddelandeformatet EDIEL Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska vid all rapportering från nätägaren till elanvändaren anläggnings id och områdes id tydligt anges. Andra beteckningar för uppgifterna får inte användas. Rekommendationer För att identifiera en leverans och underlätta vid leverantörsbyte är det viktigt att identitet för anläggningen (anläggnings id) och identitet för nätavräkningsområde (områdes id) alltid finns med i elanvändarens nätfaktura Av elleverantörens faktura bör avtalsvillkor och avtalstyp framgå. Det minskar risken för dubbla avtal För att underlätta för nätägaren bör anmälningarna om leverantörsbyte sändas till nätägaren vartefter de kommer in, för att undvika att alla anmälningar kommer samtidigt i mitten av månaden För att säkra strukturinformationens kvalitet bör föreslagna rutiner användas Nätägaren bör medverka till att undersöka orsaken till att uppgifter vid ett leverantörsbyte inte stämmer med uppgifterna i det egna kundregistret För att all kommunikation ska fungera bör samtliga aktörer på elmarknaden Utgåva 10B rev

42 följa den branschstandard (Elmarknadshandboken) som tagits fram Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren för att få detta bekräftat. Mer information finns i avsnitt För att säkerställa att rutinerna kan följas är det viktigt att in- och utflyttar registreras omgående i aktörens system R utinerna i kapitlet omfattar enbart leveranser som baseras på energi som tas ut i det koncessionspliktiga nätet. Elleverantören har ansvar för att det finns någon som är balansansvarig för elleveransen och balansansvaret är därför alltid inkluderat i leveransen. Delade leveranser (det vill säga leveranser baserade på en kombination av faktisk förbrukning och en i förväg bestämd mängd kraft) behandlas i kapitel 7. Ellagen skiljer mellan påbörjande och övertagande av en elleverans. Påbörjande (det vill säga flyttning, nyanslutning och återinkoppling) beskrivs i avsnitt 3.1 och övertagande av leverans (det vill säga leverantörsbyte) beskrivs i avsnitt 3.2. Leverans till en anläggning När ett elleveransavtal tecknas mellan elanvändaren och elleverantören, anges dels till vilken anläggning som leveransen ska ske och vilken typ av förbrukning det gäller. Anslutningspunkten måste identifieras med nätägarens anläggnings id och områdes id. I en fastighet kan det finnas en eller flera anslutningspunkter för elanläggningar som ska avräknas separat. Fastighetsbeteckningen är därför inte tillräcklig identitet för att definiera anslutningspunkten. En anläggning kan exempelvis vara en generator, en lägenhet, en industri eller en elpanna. Anslutningspunkten definierar till vilken anläggning leveransen sker. Till en villa finns normalt endast en anslutningspunkt. Anslutningspunkten är i detta fall en uttagspunkt enligt ellagens mening. För till exempel flerbostadshus finns ofta flera anslutningspunkter. I de fall där lägenhetsinnehavarna har egna nätavtal gäller ellagens bestämmelser om att välja elleverantör. Se vidare om icke koncessionspliktiga nät i kapitel 4. Viktiga begrepp för att identifiera en anläggning vid struktureringen Anläggnings id och områdes id är nödvändiga begrepp för att rapportera mätresultat och är obligatoriska uppgifter vid leverantörsbyten. För att underlätta kontakterna mellan elanvändaren, elleverantören och nätägaren, rekommenderas att uppgifter om anläggnings id och områdes id finns med på elanvändarens nätfaktura och de bör placeras så att de är lätta för elanvändaren att hitta. Svensk Energi har tagit fram en rekommendation för hur dessa uppgifter kan placeras på fakturan. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 1 Olika identiteter som definierar en anläggning. 42 Utgåva 10B rev

43 Vid all rapportering som nätägaren sänder till elanvändaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) uppgift om anläggnings id och områdes id finnas med. En ytterligare identitet är tidsserieidentitet (för mer info läs kap ) som identifierar det rapporterade energivärdet. Samtliga ovanstående begrepp kan förändras och det är nätägarens uppgift att informera berörda elleverantörer om en ändring görs, se avsnitt Leverantörsbyte för lägenhetsinnehavare med nätavtal Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Branschstandard i icke koncessionspliktiga nät som exempelvis i ett flerbostadshus är att elanvändaren har ett eget nätavtal med nätägaren. Om elanvändaren har ett sådant nätavtal gäller ellagens regler för leverantörsbyten. Leveransskyldighet En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en uttagspunkt är skyldig att leverera el tills leveransskyldigheten upphör. Den upphör först om: elanvändaren slutar ta ut el, till exempel vid flyttning en annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten det vill säga vid byte av elleverantör överföringen kan avbrytas enligt ellagen (gäller endast konsumenter) överföringen kan avbrytas enligt avtal på grund av väsentligt avtalsbrott (näringsidkare). Detta innebär att leveransskyldigheten kvarstår även om elleveransavtalet har upphört och leverantörsbyte inte har skett. Elleverantören ska då informera elanvändaren om de villkor som ska gälla i fortsättningen. Leveransskyldigheten upphör inte heller om den balansansvarige upphör med sitt åtagande. Svenska Kraftnät är i så fall skyldig att anvisa elleverantören en ny balansansvarig. Elleverantörer som enbart levererar fastkraft omfattas inte av leveransskyldigheten. Avräkning av en uttagspunkt För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas. Meddelanden och kvittenser Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska en så kallad applikationskvittens (APERAK) återrapporteras inom 30 minuter efter att ett PRODAT-meddelande mottagits. Av kvittensen framgår hur PRODAT-meddelandet har tolkats. Se även kapitel 17. För mer detaljerad teknisk information om vilka uppgifter som ska anges i de olika meddelandetyperna, se anvisning PRODAT och tillhörande APERAK som finns att hämta på 3.1 Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) I detta avsnitt beskrivs översiktligt hela flödet när elanvändaren vill påbörja en elleverans. Som påbörjande av elleverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. I kapitlen 9 15 finns checklistor och blanketter för respektive aktör. Utgåva 10B rev

44 Elleverantören ska sända en anmälan om påbörjande av elleverans till nätägaren senast samma dag som elleverans påbörjas. Av avräkningstekniska skäl rekommenderas inte retroaktiva strukturändringar. Vid nyanslutning av en anläggning skall nätägaren meddela anläggnings id för anläggningen till elanvändaren senast då installationsmedgivandet för anläggningen skickas ut. Detta för att den elleverantör som elanvändaren har valt kan skicka iväg en Z03 LK till nätägaren innan leveransen har startat. Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan till den nya elleverantören Nätavtal med nätägaren En flyttning innebär att uttagspunkten får en annan elanvändare och en uppsägning och nyteckning av nätavtalet måste göras. Endast en elanvändare får ha nätavtalet i en uttagspunkt. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elanvändare skriftligen säga upp sitt nätavtal till nätägaren senast en månad före utflyttningen om inte annat avtalats. På så sätt får nätägaren kännedom om att elleveransen kommer att avslutas och att uttagspunkten inte längre kommer att ha någon elleverantör om inte en anmälan om påbörjande av elleverans (inflyttning) kommer in. Om en ny elanvändare flyttar in och sluter nätavtal med nätägaren och nätavtalet träder i kraft under den tidigare elanvändarens uppsägningstid, kommer det att upphöra vid den tidpunkt när det nya nätavtalet träder ikraft. Detta följer av att den nyinflyttade elanvändaren har rätt enligt ellagen att välja elleverantör. Nätägaren har också tid på sig att frånkoppla anläggningen till exempel i samband med avläsningen som ska ske i anslutning till att avtalet upphör. Om nätägaren inte får veta att elanvändaren flyttat fortsätter avtalet som tidigare tills inflyttning anmälts Elavtal med elleverantören En förutsättning för att kunna välja elleverantör är att elanvändaren har ett nätavtal (se 8 kap. 4d ellagen (1997:857)). Elanvändaren måste alltid informera elleverantören att han/hon flyttar. Om avtalet är knutet till uttagspunkten måste avtalet sägas upp. Samtidigt som elanvändaren säger upp elavtalet på grund av utflyttning, bör elleverantören hänvisa elanvändaren till nätägaren för att säga upp nätavtalet. Om leveransavtalet däremot inte upphör att gälla vid utflyttning, utan elanvändaren har rätt att ta med sig elleveransavtalet till den nya uttagspunkten, ska elleverantören anmäla sig som leverantör till den nya uttagspunkten dit elanvändaren flyttar genom att anmäla påbörjande av elleverans (Z03LK). Även i detta fall bör elleverantören hänvisa elanvändaren till nätägaren för att säga upp nätavtalet. Elleverantören har rätt att debitera elanvändaren för el under uppsägningstiden. När nätägaren sänder meddelande om att elleveransen upphör (Z05LK) kan det inträffa att tidpunkten för upphörandet anges till ett annat datum än vad som angivits i uppsägningen. Elleverantörens leveransskyldighet fortsätter tills elleveransen enligt nätägarens meddelande upphör. Om elleveransavtalet har upphört före nätägarens slutdatum ska elleverantören meddela elanvändaren om vilka villkor som gäller för tiden fram till dess att elleveransen faktiskt upphör. 44 Utgåva 10B rev

45 Om de Allmänna avtalsvillkoren tillämpas är uppsägningstiden till elleverantören en månad. Uppsägningen ska vara skriftlig om inte annat avtalats. Om dessa uppsägningsregler inte följs, innebär det att avtalet inte är uppsagt och att betalningsskyldig-heten kvarstår. Om elanvändaren flyttat utan att säga upp leveransavtalet med elleverantören, fortsätter elanvändarens betalningsansvar tills leveransavtalet sagts upp och uppsägningstiden löpt ut, såvida inte en ny elanvändare anmäler inflytt under tiden Förändringar i strukturen som påverkar andelstalen Hur förändringarna i strukturen påverkar andelstalen beskrivs i kapitel Flyttning Under denna rubrik behandlas både utflyttning och inflyttning. Utflyttning är inte reglerat i ellagen utan regleras enligt de Allmänna avtalsvillkoren om dessa tillämpas. Inflyttningen är däremot reglerad i lagstiftningen. En elanvändare som flyttar ut måste säga upp både sitt avtal om el med elleverantören och sitt avtal om nätanslutning med nätägaren enligt Allmänna avtalsvillkoren. I annat fall kvarstår betalningsansvaret. Elanvändaren måste teckna ett nytt nätavtal när han flyttar in. Tecknas inget elavtal mellan elanvändaren och någon elleverantör, kommer nätägaren att anvisa elanvändaren en elleverantör. I de fall en elanvändare börjar förbruka el utan att ha tecknat något elavtal, ska elanvändaren enligt 8 kap. 8 ellagen (1997:857) samt 10 kap. 7 2 st mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) betala till anvisningsleverantören för den el han har förbrukat. Ett elavtal kan antingen vara knutet till uttagspunkten eller till elanvändaren, se Om avtalet föreskriver att leveransen gäller en viss uttagspunkt, måste det sägas upp till flyttningsdatum och därefter måste nytt elleveransavtal tecknas för den nya uttagspunkten. Nätägaren bör eftersträva att frånkoppla uttagspunkter som saknar en elanvändare. I flerbostadshus eller liknande hyresupplåtelse, kan det annars uppstå problem om en ny elanvändare inte omedelbart flyttar in i en lägenhet eller att nätägaren inte får vetskap om att en ny elanvändare flyttat in. Nätägaren bör i de fall fastighetsägaren vill att uttagspunkten ska vara tillkopplad, komma överens med denne om att teckna nät-avtal och elavtal för så kallad visningsel. Hyresvärden/fastighetsägaren är då elanvändare i uttagspunkten. Målsättningen bör vara att alltid ha en elanvändare, elleverantör och balansansvarig registrerad i en tillkopplad uttagspunkt. Inflyttning kan ske när som helst i månaden och elanvändaren har då rätt att påbörja elleveransen med en valfri elleverantör. Elanvändaren har rätt att få valfri elleverantör från inflyttningsdagen under förutsättning att meddelande från elleverantören (Z03LK) har kommit in till nätägaren senast samma dag elleveransen påbörjas. Om elleverantören inte inkommit med en Z03LK innan elanvändaren börjat ta ut sin el, är det anvisningsleverantören som levererar elen. Elanvändaren som ska flytta in måste först teckna avtal med nätägaren i den nya uttagspunkten. Därefter kan avtal tecknas med elleverantören. Ett nätavtal gäller tills elanvändaren säger upp avtalet eller en ny elanvändare anmält till nätägaren att han/hon flyttat in. I det senare fallet bör nätägaren via brev kontakta den utflyttande avtalsparten och ge denne möjlighet att antingen bekräfta att avtalet ska upphöra eller vidhålla att avtalet ska fortsätta som tidigare. Detta medför att en nätägare kan debitera en elanvändare tills dess att elanvändaren säger Utgåva 10B rev

46 upp avtalet eller att en ny elanvändare har anmält till nätägaren att han/hon har flyttat in, under förut-sättning att nätägaren vidtagit nu nämnda åtgärd. Utflyttning är inte reglerat genom ellagen eller mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Rekommendationen är dock att man gör på följande sätt: Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är det endast elanvändaren själv som kan säga upp avtalet med nätägaren respektive elleverantören. Elanvändaren bör informeras om att uppsägningen ska ske till båda parterna. Så snart nätägaren får in en anmälan från elanvändaren om att nätavtalet ska upphöra, ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) utan dröjsmål registrera detta och sända Z05LK till befintlig elleverantör. Detta gäller även om nätägaren får besked om en tidigare eller senare sluttidpunkt för avslutande av elleveransen då en Z05C och en ny Z05LK ska sändas. När nätägaren får reda på när flytten kommer att ske, registrerar nätägaren den nya elanvändaren från dagen för anmälan med den elleverantör som gjort anmälan. Om inte någon anmälan om påbörjande av elleverans finns, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Eftersom nätägaren har alla uppgifter om elanvändaren och uttagspunkten och ska göra mätaravläsning vid utflyttning, är det nätägaren som är huvudkontaktman vid flyttningsprocessen. Alla väsentliga och nödvändiga uppgifter utgår från nätägarens register. Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan med Z04LK till den nya elleverantören. Enligt branschstandard ska även bland annat uppgift om elanvändare, anläggning och mätare lämnas till den nye elleverantören. Datumet för flyttning avgörs av nätägaren i kontakterna med elanvändaren och framgår för utflyttning i Z05LK och vid inflyttning i Z04LK. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska bekräftelsen, Z04LK, sändas senast tre vardagar efter att Z03LK inkommit. Detta förutsätter att uppgifterna i ny anmälan, Z03LK, är korrekta samt att nätägaren har uppgifter om den nya elanvändaren. Tidpunkten för flyttningen i Z05LK ska vara samma som den som skickats i ett eventuellt redan sänt Z04LK till nya elleverantören, såvida inte anläggningen under mellantiden har varit frånkopplad. Den tidigare elleverantören har leveransen fram till kl det dygn som anges i Z05LK och får i enlighet med detta inte debitera för längre period än till och med dagen innan slutdatumet i Z05LK. För exakt datumformat, se Edielanvisningarna. Exempel: Elanvändaren flyttar ut den 14 mars. På Z05LK anges 15 mars som slutdatum och den tidigare elleverantören debiterar el till och med den 14 mars. Nätägaren ska inom 30 minuter kvittera att anmälan mottagits även om obligatoriska uppgifter saknas i anmälan eller uppgifter inte stämmer med nätägarens egna register. Det gäller också om anmälan kommit in för sent eller en annan elleverantör redan finns registrerad för aktuell tidsperiod. Det görs via meddelandet APERAK. Vid flytt ska mätaren läsas av och mätarställningen rapporteras i UTILTS, se vidare kap 5. Bekräftelse till elanvändaren vid påbörjad leverans Elleverantören rekommenderas att efter mottagen Z04LK bekräfta till elanvändaren att påbörjad leverans har genomförts. Bekräftelsen bör innehålla information om 46 Utgåva 10B rev

47 avtalstyp, startdatum samt avtalets längd om detta är reglerat. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för leveransen såsom startdatum och pris. Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren vem som är elleverantör, datum för leveransstart, anläggnings id, områdes id och mätarnummer. Se även 3.8 om anvisad leverans Utflyttning ingen ny elanvändare i uttagspunkten På bilden nedan beskrivs rutinerna för utflyttning utan samtidig inflyttning. Nätägaren tar emot en anmälan om utflyttning från elanvändaren och bekräftar därefter till elleverantören vilket datum som registrerats som utflyttningsdatum med ett Z05LK. Bilden nedan visar flödet. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 2 Rutinerna när nätägaren tar emot anmälan om utflyttning Samtidig in- och utflyttning och ny elleverantör i uttagspunkten Nätägaren sänder ett meddelande med uppgift om vilket datum som registrerats som flyttdatum (det vill säga då elleveransen upphör) med ett Z05LK till elleverantören. Det bör aldrig vara ett retroaktivt datum. Den anmälan som kommer in först (utflyttningen eller inflyttningen) är den som används i nätägarens Z05LK. Därefter kommer det in en anmälan om att en leverans ska påbörjas och den sänder den nye elleverantören till nätägaren med Z03LK. Den ska vara nätägaren tillhanda senast samma dag som elleveransen påbörjas. De uppgifter som ska lämnas i Z03LK är samma som vid ett leverantörsbyte (se avsnitt ). Nätägarens kontroll av Z03LK är densamma som vid övertagande av elleverans (Z03L), för uppgifter om vad som skall kontrolleras se avsnitt Nätägaren bekräftar med Z04LK. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 3 Rutinen när utflyttning och inflyttning sker samtidigt och dessutom ett byte av elleverantör sker vid inflyttningen Inflyttning inget byte av elleverantör i uttagspunkten Om elanvändaren som flyttar in har valt samma elleverantör som redan fanns sedan tidigare i uttagspunkten, följs rutinerna som beskrivs i bilden nedan. Samma rutiner gäller även då en elanvändare får ett nytt organisationsnummer, t ex vid sammanslagning av bolag eller flytt av anläggningar från ett bolag till ett annat inom samma koncern, oavsett om namnet är detsamma eftersom det innebär att uttagspunkten får en ny elanvändare. Utgåva 10B rev

48 BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 4 Rutinerna när en elanvändare väljer samma elleverantör som redan tidigare fanns i uttagspunkten Anvisningsleverantören anmäls i uttagspunkten När elanvändaren anmäler inflyttning och denne inte har valt någon egen elleverantör, skall nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Nätbolaget skickar en Z04A till den anvisade elleverantören inom tre vardagar efter att de fått kännedom om att elleveransen påbörjats. Eftersom elanvändaren kan välja elleverantör till och med inflyttningsdagen bör Nätägaren invänta en eventuell anmälan (Z03LK) innan anvisning sker. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.5 Elanvändaren som flyttar in anmäler flytten Tidpunkter som gäller vid flyttning Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är uppsägningstiden en månad vid flyttning. Eftersom en elanvändare enligt ellagen har rätt att få den elleverantör som han själv har valt från den dag han anmäler som inflyttningsdag eller från den dag då nätägaren fått kännedom om att han har flyttat in, rekommenderas följande hantering: Den elanvändare som flyttar in under uppsägningstiden startar alltid sitt nätavtal då nätägaren registrerat elanvändaren på uttagspunkten. Den elanvändare som flyttat ut är ansvarig för nätavtalet till dess en ny elanvändare tecknat nytt avtal i uttagspunkten dock inte längre än uppsägningstiden enligt nätavtalet (i normalfallet en månad) Annullering och ändring av flyttdatum En elleverantör kan annullera en leveransstart från inflytt (Z03LK) genom att sända en Z03C till nätägaren. Om nätägaren har hunnit skicka en bekräftelse (Z04LK) på Z03LK ska denne bekräfta annulleringen med en Z04C inom tre vardagar. Annullering av Z03LK kan ske fram till inflyttningsdagen. Kravet på nätägaren i samband med påbörjande och avslutande av elleverans är reglerat i mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). I det fall elanvändaren meddelar att elleveransen ska påbörjas vid en annan tidpunkt än vad som tidigare anmälts, ska nätägaren utan dröjsmål meddela elleverantören den nya tidpunkten för påbörjandet av elleveransen. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) beskriver inte tidpunkt, men det nya startdatumet bör skickas innan elleveransen påbörjas. 48 Utgåva 10B rev

49 Detsamma gäller om elanvändaren anmäler en annan sluttidpunkt för avslutandet av elleveransen än vad som tidigare anmälts. Ändringar av utflyttsdatum bör inte göras retroaktivt. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) beskriver inte tidpunkt, men det nya slutdatumet bör skickas innan elleveransen avslutas. Det görs genom att nätägaren annullerar föregående Z05LK med en Z05C och därefter återigen skickar Z05LK med nytt datum. Exempel: Nätägaren rapporterar Z05LK för en flyttning som ska ske om en månad. När det sedan kommer in uppgifter om att en elanvändare vill flytta in innan uppsägningstiden gått ut, sänder nätägaren en annullering, Z05C, och därefter ny Z05LK med nytt utflyttningsdatum Vad händer med mätutrustningen vid utflyttning? Mätutrustningen är nätägarens egendom och den som flyttar ut har inte rätt att ta med mätutrustningen vid flyttningen. Elanvändaren som flyttar in ska teckna ett nytt nätavtal. Elanvändaren anmäler inflyttning till nätägaren och avtalar om nätanslutning och i detta avtalas också om vilken typ av mätutrustning som ska användas Avläsning av mätaren Vad som gäller för avläsning, rapportering och beräkning av mätvärden finns angivet i kapitel Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Vid nyanslutning och återinkoppling är nätägaren inblandad på ett tidigt stadium eftersom det är nätägaren som ansluter eller återinkopplar elanvändarens uttagspunkt på nätet. Att utföra en anslutning eller återinkoppling ska därför kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans. Detta under förutsättning att det finns ett avtal hos nätägaren som medger återinkoppling. Ett nätavtal ska tecknas mellan nätägaren och den som är elanvändare. För ett flerbostadshus gäller att nätavtalet kan slutas antingen med fastighetsägaren (som vidarelevererar el till samtliga lägenhetsinnehavare) eller enskilt med lägenhetsinnehavarna. I det första fallet är det fastighetsägaren som betraktas som elanvändaren och den som tecknar avtal med en elleverantör. I det andra fallet är lägenhetsinnehavaren elanvändaren och kan själv bestämma vem som ska vara elleverantör. Samma förfarande gäller såväl vid permanenta installationer som vid tillfälliga. Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig elinstallatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange vilket anläggnings id och områdes id som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas till både elinstallatören och elanvändaren.. När elanvändaren fått dessa uppgifter från nätägaren kan han sedan teckna avtal med valfri elleverantör Elleverantören måste sända en Z03LK till nätägaren för att få leveransen från uppstarten av anläggningen. Nätägaren ska som vanligt bekräfta inkommen anmälan inom 3 vardagar. Om en Z03LK inkommer innan alla tekniska uppgifter finns och en Z04LK därför inte kan skickas inom föreskriven tid, bör nätägaren istället via mail informera elleverantören om att Z03LK mottagits samt upplysa om att nätägaren återkommer med Z04LK när alla uppgifter finns på plats. Mailet bör Utgåva 10B rev

50 innehålla information om att det är en nyanslutning samt övrig vid tillfället tillgänglig information om anläggning, elanvändare, förväntad leveransstart etc. samt att ärendet bevakas tills att Z04LK kan sändas eller att det framkommer att Z03 LK ska avvisas. När nätägaren är klar med nyanslutningen ska uppgifterna i den inkomna Z03:an kontrolleras igen innan anmälan godkänns och Z04LK skickas eller avvisas. Om ärendet har bevakats en längre tid ska även kontakt tas med elleverantören först. För att tillgodose elanvändarens val av elleverantör bör nätägaren, efter avstämningen med elleverantören, godkänna Z03LK vid nyanslutning även om angivet startdatum avviker mer än +/- 15 dagar om övriga uppgifter är korrekta Om ingen anmälan har inkommit från elleverantören senast samma dag som elleverans påbörjas, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Se mer om anvisad leverans i kapitel 3.8. Enligt STEMFS 2007:5 ska mätaren läsas av vid nyanslutning och återinkoppling och mätarställningen registreras vid närmaste timskifte. Nyanslutning är dock en avtalshändelse och denna ska hanteras på samma sätt som en inflytt vid uppstarten, därför behöver mätarställningen vid anslutningstidpunkten även registreras vid dygnsskiftet då avtalet påbörjas. Samma hantering gäller även vid en tillfällig eller permanent frånkoppling av en anläggning. Se även kapitel och för rapportering av mätvärde. 3.2 Övertagande av elleverans - byte av elleverantör Med ett övertagande av elleverans menas att elanvändaren byter elleverantör. Då finns särskilda tidsfrister för anmälan och övertagande. I mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) framgår vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ett leverantörsbyte. I dem framgår också att fastställt Ediel-format ska användas vid rapporteringen av ett leverantörsbyte. I detta avsnitt beskrivs översiktligt hela flödet när elanvändaren vill byta elleverantör. I kapitlen 9 15 finns checklistor och blanketter för respektive aktör. När elanvändaren byter elleverantör behöver det inte nödvändigtvis betyda att leveransen i uttagspunkten får en annan balansansvarig. Den nye elleverantören kan ha samma balansansvarig som den tidigare. Det kan också förekomma att elleverantören byter balansansvarig utan att det har något samband med att elanvändaren byter elleverantör. Nedan illustreras olika leveransförhållanden i ett och samma nätavräkningsområde. Den balansansvarige kan ha fler än en elleverantör i samma nätavräkningsområde. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 6 Bilden visar en elleverantör som har tecknat avtal med två olika balansansvariga (BA1 och BA2). 50 Utgåva 10B rev

51 3.2.1 Vad krävs för att byta? Alla elleverantörer och nätägare bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren som tagits fram av Svensk Energi. Enligt ellagen ska elleverantören försäkra sig om att den elanvändare som han tecknar avtal med har ett nätavtal. När elanvändaren avtalat med en ny elleverantör om en elleverans är det den nye elleverantören som ska anmäla bytet till nätägaren. Leverantörsbytet får endast ske den första i månaden och måste anmälas senast den 15:e i månaden dessförinnan. Det sker genom att den nye elleverantören skickar en Z03L till nätägaren. Nätägaren ska agera som en neutral part och har inte till uppgift att kontrollera att elanvändarens tidigare avtal har avslutats. Det är en fråga mellan elleverantören och elanvändaren. Hanteringen kring när en elanvändare flyttar och samtidigt vill byta elleverantör beskrivs i avsnitt Vilka aktörer är involverade? De aktörer som är involverade i bytesprocessen är: elanvändaren nuvarande och ny elleverantör nuvarande och ny balansansvarig (om inmatnings- eller uttagspunkten får en ny balansansvarig) nätägaren Svenska Kraftnät Bytesprocessen visas i flödesscheman på följande sidor, där de olika dokumenten som nämns där har en bokstav och ett nummer enligt nedan. Dokumenten finns i kapitlen om respektive aktör (kapitel 9 15). E = dokumentet sänds från elleverantören B = dokumentet sänds från balansansvarig N = dokumentet sänds från nätägaren S = dokumentet sänds från Svenska Kraftnät Upphandlingsskede I detta skede identifierar sig alla aktörerna för varandra och definierar villkoren för åtaganden mellan parterna. Den balansansvarige och elleverantören bör i detta skede bland annat komma överens om i vilka nätavräkningsområden som åtagandet om balansansvar gäller. Det görs när den balansansvarige och elleverantören drar upp riktlinjer för sina leveransstrategier. Definitionen om vad balansansvaret omfattar görs av den balansansvarige till elleverantören (dokument B1). BILDEN BORTTAGEN Utgåva 10B rev

52 Bild 3. 7 Information om leveransåtagandet mellan elleverantören och balansansvariga fastställs med dokument B Aktörerna behöver ha information om varandra En förutsättning för att registreringen av förändringarna i elleveransåtagandet blir korrekt är att aktörerna har alla uppgifter som behövs. De behöver till exempel information om organisationsnummer, kontaktpersoner, vem som är ombud för rapportering, e-postadresser och Ediel-id. Alla aktörer utom elanvändaren måste använda Ediel. Ett Ediel-avtal tecknas med Svenska Kraftnät och då tilldelas företaget ett Ediel-id. Svenska Kraftnät publicerar uppgifter om samtliga aktörer och nätavräkningsområden på Svenska Kraftnäts webbplats Informationen bygger på de uppgifter som lämnats till Svenska Kraftnät via blanketten Företagsinformation. Den finns beskriven i kapitel Teckna nytt avtal och säga upp tidigare elleverans När elanvändaren och elleverantören avtalat om en elleverans, ska den nye elleverantören anmäla bytet till nätägaren. I leveransavtalet bör det framgå att den som avtalar om elleverans även är den som har nätavtalet med nätägaren. Tid för byte är (midnatt) svensk normaltid. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för leveransen såsom startdatum och pris. Elleverantören bör även meddela elanvändaren uppgift om anläggnings id och områdes id så att elanvändaren kan kontrollera uppgifterna. Leveransavtalet mellan elanvändaren och elleverantören bör utformas så tydligt att båda parter vet vad som gäller vid en framtida avtalstolkning. Det förekommer att elleverantörer sänder ut intresseanmälan om elleverans till elanvändaren. För att ett giltigt leveransavtal ska slutas, krävs en accept från elanvändaren, muntligt eller skriftligt. En muntlig accept kan dock vara svår att använda i bevishänseende. Den elleverantör som elanvändaren valt, sänder en förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för elleverantörens samlade förbrukning i respektive nätavräkningsområde om den balansansvarige och elleverantören avtalat om detta. Elanvändaren ansvarar för att säga upp avtalet till nuvarande elleverantör i rätt tid. Denne bekräftar uppsägningen och avvaktar ett meddelande från nätägaren om att elleveransen avslutas. När meddelandet kommer till nuvarande elleverantör inväntar denne mätvärden från nätägaren för att kunna slutdebitera elanvändaren. Elleveran-tören skickar en uppdaterad förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för den nuvarande leveransen. Flödet visas i bilden nedan. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 8 Bilden visar flödet, från att ett byte förbereds till att ett nytt avtal tecknas (upphandlingsskedet). 52 Utgåva 10B rev

53 Information till elanvändaren när ett tidsbestämt elavtal upphör Om elanvändaren har ett tidsbestämt elleveransavtal är elleverantören skyldig att informera elanvändaren i god tid när avtalet upphör. Följande gäller då. Information ska lämnas tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalet löper ut och kan till exempel meddelas på fakturan. Information ska innehålla: tidpunkten för avtalets upphörande och konsekvenserna för avtalets upphörande Elleverantören är också skyldig att samtidigt informera de elanvändare som ingått tidsbestämt elleveransavtal om vad som händer om de inte tecknar ett nytt avtal då det gamla löper ut. Det innebär att leverantören ska informera elanvändaren om att denne även i fortsättningen kommer att vara kund hos företaget. Vidare måste elleverantören informera elanvändaren om de villkor som gäller för leveransen. Det finns ett avtal men elanvändaren tecknar ytterligare ett Elanvändaren kan av misstag teckna ett avtal med en ny elleverantör under löpande avtalstid. Fler än ett leveransavtal för samma uttagspunkt innebär normalt att elanvändaren begår avtalsbrott och konsekvensen är att elanvändaren kan bli ersättnings-skyldig. Detta bör den nya elleverantören informera elanvändaren om. Den tidigare elleverantörens leveransskyldighet upphör enligt ellagen när den nye elleverantören börjar leverera el till elanvändaren. Nätägaren ska inte ha någon information om elavtalen och ska förhålla sig neutral eftersom det är en fråga som ska lösas mellan elleverantören och elanvändaren. En återkallelse av leverantörsbytet kan göras av den nye elleverantören om parterna är överens om detta och detta sker i god tid innan leveransen startar. För vidare vägledning, se rapporten Otrogna elkunder som kan beställas av Svensk Energi. Rutinerna vid annullering är inte reglerade. Rekommendation för annullering finns under avsnitt 3.3 Regler för att avvisa och annullera ett leverantörsbyte. Utgåva 10B rev

54 Anmälan kommer in från två elleverantörer för samma tidsperiod Om två elleverantörer inkommer med var sin ansökan om leverantörsbyte för samma uttagspunkt, och för samma leveransstarttidpunkt, ska nätägaren registrera den anmälan med korrekta uppgifter som kom in först. Den andra anmälan ska avvisas eftersom det redan finns en anmälan om leverantörsbyte på gång Struktureringsskede För att elmarknaden ska fungera måste en stor mängd information sändas mellan aktörerna. Denna information behöver struktureras på något sätt det vill säga ha ett överenskommet innehåll för att mottagaren ska kunna använda sig av den. Det som då formas är en informationsstruktur. För att sända strukturinformation i samband med leverantörsbytet har ett särskilt Ediel-meddelande i formatet PRODAT tagits fram. De tekniska anvisningarna för PRODAT och tillhörande APERAK finns att hämta på www. ediel.se. PRODAT används för olika typer av strukturinformation, exempelvis anmälan av leverantörsbyte, bekräftelse av leverantörsbyte med mera. Innehållet i vissa av dessa funktioner är reglerade enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Det finns också ett antal ytterligare obligatoriska uppgifter som måste fyllas i av administrativa skäl och som är nödvändiga för att Ediel-kommunikationen ska fungera. De olika meddelandetyperna i PRODAT beskrivs i kapitel 17. Vid förändringar i partsförhållanden (exempelvis vid uppköp eller sammanslagningar) och om områdes id för nätavräkningsområde ändras, måste nätägaren informera alla parter som berörs av en elleverans om förändringen. En förändring i strukturen anmäls genom en strukturanmälan. Den är en förteckning över förändrade uppgifter i informationsstrukturen. Eftersom avräkningen görs i normaltid ska uppgifterna om strukturen alltid avse normaltid. Den som får en strukturanmälan sänder tillbaka en bekräftelse på att ändringen är mottagen och införd i det IT-stöd som mottagaren använder, en så kallad strukturkvittens. En strukturrapport är en sammanställning av all väsentlig information som rör strukturen. Nedan visas ett exempel på strukturrapport för ett nätavräkningsområde som Svenska Kraftnät har sänt till en nätägare (tre sidor). 54 Utgåva 10B rev

55 Utgåva 10B rev

56 56 Utgåva 10B rev

57 För närmare definition av begreppen, se kapitel 18. Nätägaren är ansvarig för informationen om uttags- och inmatningspunkter i sitt nät. För att mätvärdesrapporteringen ska ske till rätt aktör är det därför absolut nödvändigt att nätägaren alltid har tillgång till korrekt information. I avsnitt 3.5 beskrivs hur strukturinformationen kan kontrolleras för att säkerställa att alla uppgifter om strukturen överensstämmer hos aktörerna Säkerställa att en elanvändare har rätt att ta ut el i uttagspunkten Enligt ellagen får en elleverantör endast ingå avtal om leverans av el i en uttagspunkt med den elanvändare som enligt avtal med nätägaren har rätt att ta ut el i den uttagspunkten. För att ge elleverantören möjlighet att säkerställa att en elanvändare har rätt att ta ut el i en viss uttagspunkt kan meddelandetyperna Z01, med undertyperna L och LK, samt Z02 eller negativ APERAK som svar på Z01 (samma undertyp i svaret som i Z01) användas. Rutinen används för att kontrollera att elanvändaren har ett nätavtal för den aktuella anläggningen vid det angivna datumet. Förutsättningen är att elleverantören har ett avtal med, eller en fullmakt från, elanvändaren. På så sätt vet nätägaren att denne kan behandla meddelandet. Det förutsätter också att nätägaren har möjlighet att identifiera elanvändaren i sitt system. Kontroll av kundidentitet och anläggningsidentitet från potentiell ny elleverantör Förfarandet används då befintlig elanvändare i leveranspunkten avser teckna eller har tecknat avtal med elleverantören (Z01L), alternativt då elanvändare avser teckna eller har tecknat avtal med leverantören gällande från inflyttningsdatum på ny leveranspunkt (för leveransdatum) (Z01LK). Leverantören skickar en förfrågan till nätägaren via ett nytt meddelande Z01 med undertyp L eller LK. Meddelandet ska innehålla de uppgifter som finns i aktuell Ediel-anvisning för PRODAT. När nätägaren fått frågemeddelandet Z01L eller Z01LK kontrollerar denne uppgifterna i meddelandet mot sina uppgifter i kunddatabasen. Om uppgifterna stämmer svarar nätägaren inom 30 minuter i Z02L eller Z02LK med de uppgifter som anges i aktuell Ediel-anvisning för PRODAT. Eftersom Z02 skickas inom 30 minuter behöver elleverantören inte begära APERAK i Z01. Om elleverantören begär APERAK i Z01 ska detta sändas av nätägaren. För att säkerställa att meddelandet har nått mottagaren, vilket är ett krav enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5), bör nätägaren alltid begära APERAK i Z02. Om uppgifterna som elleverantören sänder avviker från de uppgifter som nätägaren har i sitt kundregister, sänder nätägaren negativ APERAK till elleverantören inom 30 minuter. APERAK ska innehålla de felkoder som anges i aktuell Ediel-anvisning. När elleverantören fått negativ APERAK bör han justera uppgifterna genom att ta kontakt med elanvändaren och börja om processen. Elleverantören kan exempelvis ha skickat felaktig kundidentitet, och bör då kontrollera uppgifterna med elanvändaren. Om elanvändaren har skyddad identitet ska elleverantören ta kontakt med nätägaren för att få de uppgifter som denne har, i den mån de behövs. I detta fall är Utgåva 10B rev

58 det än viktigare att elleverantören kan visa upp en fullmakt från elanvändaren ifråga, för att säkerställa att inte några uppgifter lämnas ut felaktigt Anmäla byte av elleverantör För att underlätta arbetet för nätägaren rekommenderas att bytesanmälningarna sänds till nätägaren allteftersom elleverantören sluter avtalen med elanvändarna. På så sätt undviker man att alla anmälningar kommer in samtidigt. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska all rapportering av andelstal, förbrukningsprofil, anmälningar av leverantörsbyten och nytt balansansvar sändas elektroniskt via Ediel. Ett leverantörsbyte ska anmälas senast den 15:e i månaden innan leveransstart. Ett leverantörsbyte kan precis som tidigare bara göras per den 1:a i varje månad. Detta innebär att en anmälan om leverantörsbyte (Z03L) kan sändas fram till och med den 15:e i månaden före leveransstarten. För att leverantörsbyten ska hinna genomföras enligt det nya lagkravet bör följande tidsplan gälla: Preliminära andelstal rapporteras senast den 24:e i månaden före leveransmånaden. Strukturanmälan för balansavräkningen ska vara Svenska Kraftnät tillhanda senast den 22:a före leveransmånaden. Z04L och Z05L ska skickas inom 3 vardagar. För att berörda aktörer ska kunna hantera sina respektive delprocesser rekommenderas att cancelleringar görs senast 3 vardagar efter inkommen Z04L, dock senast den 18:e i månaden före leveransmånaden. Elleverantören rekommenderas att tänka på att om denne ingått ett distansavtal (med 14 dagars lagstadgad ångerrätt) med elanvändaren, bör denna ångerrätt ingå i planeringen av att leverantörsbytet ska hinna genomföras i tid enligt ovan. Uppgifter som ska lämnas vid ett leverantörsbyte För leverantörsbytet ska enligt mätföreskrifterna följande uppgifter lämnas: anmälande elleverantör (Ediel-id) mottagande nätägare (Ediel-id) hänvisning till att avtal ingåtts med elanvändaren om elleverans anläggnings id områdes id elanvändarens identitet (personnummer eller organisationsnummer, om sådant kan användas) elanvändarens namn och adress orsak till anmälan (påbörjande eller övertagande) startdatum för elleverans balansansvarig (Ediel-id). Vid anmälan om övertagande av elleverans ska elleverantörens anmälan till elnätsföretaget bland annat innehålla uppgift om elanvändarens personnummer eller organisationsnummer. Detta är inget tvång, det vill säga personer med skyddad identitet ska inte behöva uppge sitt personnummer för att byta elleverantör. Detta gäller även utländska medborgare som saknar svenskt personnummer. Om 58 Utgåva 10B rev

59 personnummer (eller organisationsnummer) inte kan användas ska istället födelsedata eller elnätsföretagets registrerade kundidentitet för uttagspunkten användas. Elnätsföretaget måste, för att kunna hantera en anmälan om övertagande av elleverans som innehåller personnummer, registrera person- eller organisationsnummer för så många av sina elnätskunder som möjligt. Det är därför viktigt att företagen uppdaterar sina kundregister med avseende på dessa uppgifter. Identifiering av elanvändaren Enligt ellagen måste en elanvändare ha både nät- och elavtal. För att identifiera elanvändaren i en uttagspunkt ska kund id-fältet i berörda PRODAT-meddelanden alltid fyllas i. För juridiska personer ska organisationsnummer användas. Om svenskt organisationsnummer saknas ska nätägarens kund id användas. Oavsett om en Elanvändare med Enskild firma är registrerad som privatperson eller juridisk person används Elanvändarens personnummer som kund id i meddelandet mellan Elleverantör och Nätägare, d.v.s. formatkod SE2 och personnummer med 12 siffror. Om mottagaren av ett meddelande enbart har 10 siffror (organisationsnummer) registrerade hos sig får detta inte leda till att meddelanden avvisas. För fysiska personer är personnummer det enda säkra sättet att identifiera personen. Om samtycke att använda personnummer inte kan erhållas enligt personuppgiftslagen (se nedan), bör i stället samtycke om att få använda födelsedatum (de åtta första siffrorna i personnumret, det vill säga inklusive sekelsiffror) inhämtas och användas för identifiering. Om ingen av dessa identifieringsmöjligheter finns, bör nätägarens kund id användas. I PRODAT meddelanden ska fältet kund id användas för organisationsnummer, personnummer, födelsedatum och nätägarens kund id. Följande handläggning rekommenderas för att identifiera en elanvändare då denne är en fysisk person: Elleverantören ber att få tillåtelse att använda elanvändarens personnummer då elleveransavtal tecknas. Om personnummer inte kan användas ska, i första hand, födelsedatum och i andra hand nätägarens kund id användas. Fältet för kund id ifylls i Z03. Nätägaren ber att få tillåtelse att använda elanvändarens personnummer då nätavtal tecknas. Om personnummer inte får användas ska i första hand födelsedatum och i andra hand nätägarens kund id användas. I de fall inget säkert sätt finns att identifiera elanvändaren måste manuella rutiner användas. För elproducenter saknas motsvarande bestämmelser men det rekommenderas att tillämpa motsvarande krav för dessa. Om elleverantören får negativ APERAK som svar på Z03, kan denne ta manuell kontakt med nätägaren för att ta reda på varför uppgifterna inte överensstämmer med nätägarens uppgifter i den aktuella uttagspunkten. Efter att man klarat ut detta sänder elleverantören antingen en ny Z03 med korrekta uppgifter så att nätägaren kan sända en Z04/Z05 eller så kontaktar elleverantören elanvändaren för att meddela varför bytet inte gått igenom. Personuppgiftslagen Enligt personuppgiftslagen (PUL) får personuppgifter inkl. personnummer Utgåva 10B rev

60 användas om elanvändaren lämnar sitt samtycke till det eller om behandlingen är nödvändig bl.a. för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) innebär att elnätsföretagen måste ha tillgång till korrekta personnummer på alla kunder för att kunna fullgöra skyldigheten av kontroll av uppgifter vid påbörjande av elleverans och leverantörsbyte. Den som hanterar personuppgifter ska också lämna information till den vars uppgifter man inhämtar, om vem som är personuppgiftsansvarig, i vilket syfte uppgifterna hanteras, från vem uppgifterna inhämtas/utlämnas samt hur elanvändaren ska göra för att begära rättelse eller utdrag av uppgifterna. Sådan information finns i de Allmänna avtalsvillkoren. Framtida byte av elleverantör Ett byte av elleverantör sker enligt branschstandard med maximalt 14 månaders framförhållning. Syftet med begränsningen är att det ska vara möjligt att via automatik kunna upptäcka om datumet för elleverantörsbytet är felaktigt. När elleverantören fått en Z04, sänds i förekommande fall Z06 och Z10 på samma sätt som till befintlig elleverantör. Dessa förändringar är lika intressanta för den kommande elleverantören som för den befintliga. Dock sänds ingen avläsning förrän vid första rapporteringstillfället efter leveransstarten. Se kap 5 för mer info. Elleverantören anmäler bytet När elanvändaren har slutit ett avtal med en elleverantör ska nedanstående aktiviteter utföras. Bilden nedan visar flödet vid anmälningen av ny elleverantör. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 9 Anmälan av byte med tidsfrister. När den nye elleverantören tecknat avtal med elanvändaren sänds anmälan om leverantörsbyte (Z03L) till nätägaren. Anmälan syftar till att informera nätägaren om när byte kommer att ske och vilken anläggning som avses. För att behandlingen hos nätägaren ska gå snabbt och automatiskt ställs krav på att anläggnings id och områdes id för anläggningen är korrekt och att elanvändaren är identifierad. Se avsnitt för att se alla uppgifter som nätägaren kontrollerar vid anmälan. Elleverantören kontrollerar att uppgifterna i Z04L från nätägaren stämmer med uppgifterna i det avsända Z03L samt att rätt undertyp används i funktionerna. Information om korrekt anläggningsadress anges i Z04L. Bytet kan inte anses genomfört förrän nätägaren sänt tillbaka en bekräftelse med Z04L. Nätägaren är skyldig att bekräfta eller avvisa leverantörsbytet inom tre vardagar. Om den blivande elleverantören inte fått någon Z04L inom den föreskrivna tiden bör denne omgående kontakta nätägaren för att bytet ska kunna genomföras i tid. Information om årsförbrukning sänds senast den 25:e i månaden före leveransstarten. För mer info se kap Bekräftelse till elanvändaren på genomfört leverantörsbyte Elleverantören rekommenderas att efter mottagen Z04 bekräfta till elanvändaren att bytet har genomförts enligt dennes önskemål. Bekräftelsen bör innehålla information om avtalstyp, startdatum samt avtalets längd om detta är reglerat. 60 Utgåva 10B rev

61 Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för elleveransen såsom startdatum och pris. Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren att leverantörsbyte skett, vem som är elleverantör och från vilket datum (leveransstart) samt anläggnings id och mätarnummer. Utgåva 10B rev

62 Nätägaren sänder applikationskvittens (APERAK) Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska en så kallad applikationskvittens (APERAK) sändas inom 30 minuter efter att ett PRODAT-meddelande är nätägaren tillhanda. Kontrollen av PRODAT-meddelandet ska göras automatiskt. Vilka fält som ska kontrolleras finns angivna i PRODAT-APERAK-anvisningen. APERAK ska rapporteras efter att kontrollerna gjorts, dock senast 30 min efter att nätägaren mottagit meddelandet. Vid övertagande av elleverans (Z03L) eller byte av balansansvarig (Z09B) ska följande kontrolleras (inom 30 minuter) enligt mätföreskrifterna STEMFS (2007:5): * Elleverantörens EDIEL-id * att en balansansvarig har angivits * att anmälan har kommit i rätt tid * rätt anläggnings id * rätt områdes id * hänvisning till avtal * rätt kund id * att inte annan aktör redan anmält leverantörsbyte för samma datum För påbörjande av elleveranser (inflyttning etc) ska alla kontroller och kvittenser av Z03LK normalt ske automatiskt inom 30 min. Om nätbolagen har problem med hantering av kunduppgifter vid flytt i rutiner och/eller system, kan tillsvidare kontroller och kvittenser göras manuellt avseende kundidentitet. Detta ska göras inom två vardagar efter erhållen Z03LK, men innan leveransen bekräftats med Z04LK. Den manuella kontrollen får inte leda till att leveransstarten försenas. Övriga obligatoriska uppgifter ska kontrolleras automatiskt och besvaras med APERAK inom 30 min. Negativ APERAK innebär att leverantörsbytesprocessen är avbruten och nätägaren inte kommer att hantera leverantörsbytet förrän elleverantören kommer in med en ny Z03. Positiv APERAK innebär inte att leverantörsbytet gått igenom, utan endast att de kontrollerade uppgifterna är korrekta. Nätägaren ska därefter bekräfta leverantörsbytet inom tre vardagar från det att nätägaren mottagit meddelandet, Z03L (detsamma gäller för Z03LK), med uppgifter om anläggningsadress, elanvändarens namn och adress, mätaridentitet och övriga uppgifter om mätning och avräkning, tidpunkt för påbörjande/övertagande samt beräknad årsförbrukning. Om APERAK inte kommer inom föreskriven tid ska mottagaren av PRODATmeddelandet uppmärksammas på detta. Detta förutsätter givetvis att även avsändaren av PRODAT-meddelandet kan identifiera vilka meddelanden man saknar APERAK för. Se även kapitel Nätägaren sänder bekräftelse Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren, inom 30 minuter efter att en anmälan om elleverans har kommit in, kontrollera uppgifterna i anmälan enligt avsnitt och meddela elleverantören att anmälan är fullständig och därför kommer att behandlas vidare, eller att anmälan är felaktig och inte kommer att behandlas vidare, samt då uppge vad som är felaktigt eller saknas i anmälan. Detta gäller även vid övertagande av balansansvar. Därefter ska nätägaren inom tre 62 Utgåva 10B rev

63 vardagar bekräfta påbörjandet eller övertagandet, samt lämna uppgifter om anläggningsadress, elanvändarens namn och adress, mätaridentitet, antal heltalssiffror för mätarställning, mätarkonstant, antal register och typ av register (räkneverkskoder), tidslängd på mätvärden (till exempel tim eller månad), rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för uttagspunkten, identitet för mätvärden som kommer att rapporteras, bekräftande av tidpunkten för elleveransens påbörjande eller övertagande samt beräknad årsförbrukning. Detta gör nätägaren genom att sända en Z04L till den nye elleverantören. Nätägaren ska i Z04L ange eventuellt serie id. Om elleverantören kommer in med en korrekt anmälan i tid (senast den 15:e i månaden innan leveransstart), kan övertagandet genomföras. Positiv APERAK är inte en garanti för att leverantörsbytet kommer att godkännas. Har nätägaren sänt positiv APERAK men därefter upptäckt något som gör att leverantörsbytet inte kan genomföras, ska nätägaren inom tre vardagar meddela elleverantören detta. Övertagandet kan därför inte bli genomfört förrän elleverantören har kommit in med en korrekt anmälan Z03. I annat fall kommer övertagandet att försenas. Elanvändaren kan då begära ersättning från elleverantören om förseningen beror på att elleverantören lämnat felaktiga eller utelämnat obligatoriska uppgifter. Detta gäller naturligtvis inte om det är elanvändaren själv som lämnat felaktiga uppgifter. Samtidigt som bekräftelse av övertagandet Z04L sänds till den blivande elleverantören ska ett meddelande om datum för upphörande av elleverans (Z05L) sändas till den nuvarande elleverantören. Av formattekniska skäl innebär det att den tidigare elleverantören har leveransen fram till den första i månaden kl Den nya elleverantören tar därmed över leveransen från och med kl den första i månaden. Den tidigare elleverantören får i enlighet med detta inte debitera för längre period än till och med den sista i månaden före leverantörsbytet. I Z05L ska den första i månaden kl tolkas som att slutdatum är t.o.m. den sista i månaden innan. I Z04L ska den första i månaden kl tolkas som startdatum från och med den första dagen i månaden, se bilden nedan. Om ingen Z04L respektive Z05L kan sändas bör nätägaren ta kontakt med respektive elleverantör och meddela orsaken. Ett leverantörsövertagande är inte genomfört förrän bekräftelse lämnats. Regler för annullering beskrivs i avsnitt 3.3. Bild 3.10 Leverantörsbyte sker kl Utgåva 10B rev

64 Avläsning av mätaren Vad som gäller för avläsning, rapportering och beräkning av mätvärden finns angivet i kapitel Förändringar i avtalet mellan elleverantören och balansansvarig Elleverantören ansvarar för att det finns någon som har balansansvaret för den el som levereras till elanvändaren. Om elleverantören vill byta balansansvarig för hela eller delar av sitt leveransåtagande inom ett nätavräkningsområde, måste nätägaren informeras om detta med Z09B. Reglerna vid förändringar i balansansvarsbyte beskrivs i avsnitt Förändringar i nätområdesstrukturen När förändringar sker i strukturen av ett nätavräkningsområde (byte av ombud för rapportering av mätvärden, förändringar i ägarskap, sammanslagning av nätavräkningsområden, byte av balansansvarig för nätförluster med mera) ska nätägaren enligt nätägaravtalet anmäla detta via blanketten N3 Strukturanmälan nätområdesförändringar till Svenska Kraftnät. Vid väsentliga sammanslagningar eller delningar av nätavräkningsområden tas nya områdes id ut. När förändringar av uppgifter som berör elleverantörer och balansansvariga sker bör nätägaren ta kontakt med parterna i god tid innan införandet Förändringar i strukturen som påverkar andelstalen Hur förändringarna i strukturen påverkar andelstalen beskrivs i kapitel Ändring av identifikation av en anläggning eller energiserie När nätägaren har ändrat identifikationen av anläggnings id eller serie id i sitt kundinformationssystem, bör nätägaren omgående sända en uppdaterad AI-lista till berörda elleverantörer. Listan ska innehålla uppgift om både gammalt och nytt id. AI-listans användning beskrivs i avsnitt och i kapitel 14 där även listans format beskrivs. Det finns en instruktion framtagen om hur ett serie id ska läggas upp. Läs mer om detta i avsnitt Har man infört GS1 nummer som anläggnings id ska detta följa anläggningen oavsett strukturförändringar på nätbolaget. En anläggning som flyttas från ett nätområde till ett annat behåller anläggnings id men får nytt områdes id. Detsamma gäller om anläggningen byter nätägare. Vid större förändringar som medför att anläggningen upphör och en ny/flera nya startas upp kan anläggnings id behöva förändras. En förändring av debiteringssätt (t.ex. från effekt- till säkringsabonnemang) får inte medföra att anläggnings id ändras Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas Vid påbörjande av en elleverans, mätarbyte med mera måste elleverantören få upplysning om mätmetod, räkneverkskod, rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för en anläggning, till exempel om en förändring görs från årsavläst till månadsvis mätning, se avsnitt Rapporteringen sker i PRODAT Z04, Z06F, Z06G eller Z10. Om exempelvis mätarbyte görs från årsavläst till månadsvis mätning, se avsnitt Utgåva 10B rev

65 Enligt en rekommendation från Svensk Energi bör nätägaren om denne använder månadsvärden i sin egen avräkning och debitering rapportera dem vidare till elleverantören. Detta följer även av reglerna i 3 kap. 17 ellagen om kraven som ställs på nätägaren för att motverka diskriminerande beteende mot andra aktörer. Följande val finns: Mätmetod: timmätt eller ej timmätt Räkneverkstyp: enligt Svenska Kraftnäts kodlista över räkneverkstyper Rapporteringsfrekvens: År (Y), månad (M) eller dygn (D) Avräkningsmetod: timavräkning eller schablonavräkning Beskrivningen gäller för anläggningar under gränsen för timmätning (<=63 A). För timmätta anläggningar (> 63 A) ska alltid alternativ 3d gälla. Observera att timavräkning enligt ovan endast får ske om särskilt avtal upprättas med elanvändaren. Räkneverkskod ska anges när mätarställningar kommer att rapporteras, det gäller både schablon- och timmätta anläggningar. När mätarställningar rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i PRODAT-meddelandet. För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras skickas inte räkneverkskod i Z04, Z06 eller Z Manuell avläst mätare, mätarställningar a. Endast en möjlig kombination bör finnas där avräkningsmetoden är schablon och mätmetoden är ej timmätt. Rapporteringsfrekvensen är i detta fall M för Månad. Räkneverkskod: ja. 2. Fjärravläst mätare, endast mätarställningar a. Om en fjärravläst mätare har installerats, rekommenderas att ange rapporteringsfrekvens till M, månad. Mätmetoden är ej timmätt och avräkningsmetoden är schablon. Räkneverkskod: ja. 3. Fjärravläst mätare, val mellan mätarställning och timvärden a. Första valet är att man sänder mätarställningar, och då bör man ange rapporteringsfrekvens till M, månad, mätmetod ej timmätt och avräkningsmetod schablon. Räkneverkskod: ja. b. Andra valet är att sända timvärden en gång i månaden, då sätts rapporteringsfrekvens till M, månad, mätmetod timmätt och avräkningsmetod schablon. Räkneverkskod: ja om även mätarställning skickas, nej om enbart timvärden skickas. c. Tredje valet är att sända timvärden varje dag, men att anläggningen fortfarande är schablonavräknad. Rapporteringsfrekvensen sätts i detta fall till D för dag, mätmetod timmätt och avräkningsmetod schablon. Räkneverkskod: ja om även mätarställning skickas, nej om enbart timvärden skickas. d. Fjärde och sista alternativet är att anläggningen är timavräknad. Rapporteringsfrekvensen är D för dag, mätmetod timmätt och avräkningsmetod tim. Räkneverkskod: ja om även mätarställning skickas, nej om enbart timvärden skickas. Utgåva 10B rev

66 4. Fjärravläst, endast timmätvärden a. Här har man tillgång till alternativ b, c och d i ovanstående exempel. Beskrivning anläggning Mätmetod Avräkningsmetod Rapporteringsfrekvens Räkneverkstyp Schablonavräknad, Mätarställningar, manuellt avläst varje månad (1a) S ej timmätt M ja Schablonavräknad, Mätarställningar, Månadsavläst (2a, 3a) S ej timmätt M ja Schablonavräknad, (Timmätt), Mätarställningar, Månadsavläst (3a) S ej timmätt M ja Schablonavräknad, Timmätt, Timvärden, Månadsavläst (3b) S timmätt M ja/nej Schablonavräknad, Timmätt, Timvärden, Dygnsavläst (3c) S timmätt D ja/nej Timavräknad, Timmätt, Timvärden Dygnsavläst (3d) T timmätt D ja/nej Handels- och driftplaneringsskede All produktion ska planeras och all förbrukning ska prognostiseras enligt Svenska Kraftnäts balansansvarsavtal med de balansansvariga. Dessa prognoser och planer ska motsvara det som matas in respektive tas ut i varje inmatnings- och uttagspunkt per timme. Till Svenska Kraftnät skall den balansansvarige rapportera Bilateral handel per motpart Prognoser per reglerobjekt Enligt ellagen är det enbart reglerat att det ska finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga, enligt balansansvarsavtalet, måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Normalt sett är det den balansansvarige själv som gör förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Den balansansvarige har alltid ansvaret för att planer och prognoser rapporteras till Svenska Kraftnät men kan även avtala med elleverantören om att det är elleverantören som förser honom med informationen enligt flödet i bilden nedan. Det gäller i detta fall enbart de uppgifter som berör elleverantören. BILDEN BORTTAGEN Bild Dokument som utbyts när elleverantören avtalat med balansansvarig om att sända planeringsinformation. I avtalet bestäms på vilken aggregeringsnivå som prognostisering och planering ska ske (dokument EB1). 66 Utgåva 10B rev

67 En förbrukningsprognos kan exempelvis göras för ett visst nätavräkningsområde. Rapporteringen till Svenska Kraftnät ska ske per snittområde. Med snittområde menas de fyra geografiska områden som stamnätet är indelat i. Se närmare definition i kapitel 18. Produktionsplanering för kraftstationer görs ofta på objektnivå. För mindre anläggningar, exempelvis vindkraftverk eller flödeskraftverk, kan produktionen snarare ses som en prognos, till exempel inom ett visst nätområde. Rapporteringen till Svenska Kraftnät ska ske per snittområde. Många produktionsanläggningar är delägda men det är enbart en balansansvarig som planerar produktionen och rapporterar till Svenska Kraftnät. Den planering som görs för hela anläggningen ligger till grund för delägarnas respektive fastkraftaffärer. I handels- och driftplaneringsskedet beräknar nätägaren de preliminära andelstalen per balansansvarig och elleverantör i schablonberäkningsområdet. I balansavräkningen avräknas preliminära schablonleveranser per nätavräkningsområde med hjälp av de preliminära andelstal och förbrukningsprofiler som nätägaren rapporterar. Med hjälp av dessa uppgifter kan den balansansvarige prognostisera sina schablonleveranser. Om elleverantören och den balansansvarige gör en preliminär förbrukningsprognos för sina schablonleveranser som baseras på elanvändarens uppgift om årsenergier, kan det hända att denna förbrukningsprognos inte stämmer med de preliminära andelstalen som nätägaren lämnat. För att den balansansvarige inte ska få ofördelaktig balanskraft, måste kraftanskaffningen grunda sig på de preliminära andelstal som nätägaren rapporterar. Om förändringar eller fel inte hinner åtgärdas i de preliminära andelstalen, kommer felaktigheterna att rätta till sig energimässigt i slutavräkningen av schablonleveranserna. Slutavräkningen är dock inte en omkörning av balansavräkningen Avräknings- och faktureringsskede En förutsättning för att nätägaren ska kunna rapportera rätt timmätvärden och andelstal till rätt part är att informationsstrukturen är korrekt. I bilden nedan visas hur mätvärden för timavräkning kan sändas mellan aktörerna och hur fakturan slutligen når elanvändaren. I kapitel 8 beskrivs de olika avräkningstyperna och rutiner för fakturering närmare. Här beskrivs också hur avräkningen kan kvalitetssäkras. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.12 Mätvärden sänds mellan parterna och fakturan når slutligen elanvändaren Nedan visas flödet från beräkningen av en schablonleverans tills fakturan når elanvändaren. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.13Flödet från beräkningen av en schablonleverans tills fakturan på den faktiska förbrukning under året når elanvändaren. Utgåva 10B rev

68 3.3 Regler för att avvisa och annullera ett leverantörsbyte Avvisa ett leverantörsbyte/ påbörjande av leverans För att ett leverantörsbyte ska kunna genomföras är enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) vissa uppgifter obligatoriska. Dessa anges i avsnitt Om obligatoriska uppgifter saknas eller är felaktiga ska anmälan om leverantörsbyte avvisas med negativ APERAK inom 30 minuter. Av dessa obligatoriska uppgifter kan följande uppgifter hanteras enkelt i IT-stöd av nätägaren i Z03-meddelandet: anmälande elleverantör mottagande nätägare att avtal ingåtts med elanvändaren om elleverans anläggnings id områdes id orsak till anmälan (påbörjande eller övertagande) startdatum för elleverans balansansvarig. Dessutom ska nätägaren avvisa anmälan om leverantörsbyte: om anmäld elanvändare inte är densamma som nätägarens kund om anmälan har inkommit för sent om det redan finns en anmälan om leverantörsbyte med samma startdatum och för samma uttagspunkt Validering av kund id i Z03L Kontroll av kund id (anmäld elanvändare) ska normalt hanteras automatiskt av nätägaren i Z03-meddelandet. Vid leverantörsbyte (Z03L) där personnummer eller organisationsnummer används som kund id ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) kontrollera att det är samma kund på anläggningen i sitt system som i anmälan (Z03L) från elleverantören. Om uppgiften i Z03L är felaktig sänds negativ APERAK. Om födelsedatum eller nätägarens kund id används som kund id i anmälan rekommenderas det att positiv APERAK skickas och sedan får manuell kontroll och återkoppling göras. Positiv APERAK innebär inte att leverantörsbytet gått igenom utan endast att de kontrollerade uppgifterna är korrekta. Validering av kund id i Z03LK Vid påbörjande av elleverans (Z03LK) kan kontrollen av att det är rätt kund i anmälan göras, om personnummer eller organisationsnummer används som kund id. Förutsättningen är då att nätägaren har en inflytt anmäld och att den inflyttande kunden finns registrerad på anläggningen. För att förenkla processen rekommenderas det att datumet i inkommen Z03LK får avvika med +/- 15 dagar från inflyttningsdatumet. Anmälan måste dock inkomma till nätägaren senast inflyttningsdagen. Om kund id i Z03LK avviker mot nätägarens uppgifter ska negativ APERAK sändas. Förutsättning är att uppgifterna om flytt och ny kund finns registrerade i nätägarens 68 Utgåva 10B rev

69 system. Om kontroll mot kund id ej kan göras automatiskt rekommenderas det att nätägaren sänder positiv APERAK och därefter gör en manuell kontroll. I de fall annat kund id än personnummer/organisationsnummer används och positiv APERAK skickats bör alltid en manuell kontroll att det är rätt kund göras innan Z04LK skickas. Se även kapitel , nätägaren sänder applikationskvittens. För mer information om hantering av obligatoriska uppgifter, se PRODAT-APERAKanvisning Annullera leverantörsbyte Annullering sker genom att elleverantören sänder en Z03C som bör vara nätägaren tillhanda senast den tredje vardagen efter mottagen Z04L, dock senast den 18:e i månaden innan leverantörsbytet. Z03C bekräftas av nätägaren med en Z04C senast tre vardagar efter mottagandet. Nätägaren sänder samtidigt en Z05C till den befintliga elleverantören som därmed har kvar leveransskyldigheten mot elanvändaren till dess att annat meddelas. För annullering av Z03LK se Om elanvändaren meddelar nätägaren att den ska flytta efter det att ett framtida leverantörsbyte redan har bekräftats av nätägaren till den nya elleverantören, behöver nätägaren informera både den befintliga och den nya elleverantören om detta. Leverantörsbytet kan ju då inte genomföras i den aktuella uttagspunkten. Detta görs genom att en Z04C sänds till den nya elleverantören och en Z05C skickas till den befintliga elleverantören. För hantering av Z05LK till den befintliga elleverantören, se Z04C ska alltid sändas till elleverantören så snart nätägaren fått kännedom om ändringen, även om leveransen redan har påbörjats. Se även avsnitt där nätägarens hantering av andelstalsberäkningen vid annulleringar finns beskriven. Flödet vid en annullering av ett leverantörsbyte visas i bilden nedan: BILDEN BORTTAGEN Bild 3.14 Flödet vid annullering av ett leverantörsbyte 3.4 Byte av balansansvarig Nedan beskrivs rutinerna vid byte av balansansvarig. Bestämmelserna i ellagen om balansansvar gäller endast uttagspunkter. Regler för inmatningspunkter finns beskrivna i avsnitt Elleverantören byter balansansvarig När elleverantören ingått ett avtal om balansansvar med en ny balansansvarig, eller själv övertagit ansvaret och tecknat ett sådant avtal med Svenska Kraftnät, är elleverantören skyldig att anmäla byte av balansansvarig i de aktuella uttagspunkterna till berörda nätägare. Detta ska ske en månad före det månadsskifte som övertagandet av balansansvaret ska ske, enligt 8 kap. 9 ellagen. Utgåva 10B rev

70 En elleverantör kan bara göra ett balansansvarsbyte i samband med ett månadsskifte. Z09B ska användas för att anmäla bytet. En rekommendation är att elleverantören innan bytet av balansansvarig skickar en AI-lista till nätägaren som i sin tur får bekräfta att anläggningarna är korrekta. Om avvikelser finns ska dessa redas ut innan bytet av balansansvarig sker. Nätägaren informerar därefter Svenska Kraftnät om vilka balansansvariga som har åtaganden i respektive nätavräkningsområde. Detta är det normala förfaringssättet vid byte av balansansvarig. Om det finns särskilda skäl kan dock Svenska Kraftnät i det enskilda fallet medge att ett övertagande av balansansvar får ske tidigare. Om en anvisningsleverantör med kort tidsfrist övertar en elleverans kan det hända att övertagandet av balansansvaret inte kan ske med den frist på en månad som före-skrivs. I så fall ska nätägaren samråda med Svenska Kraftnät om att övertagandet kan ske tidigare än vid kommande månadsskifte och besluta från vilket datum övertag-andet ska ske. Övertagande av balansansvar sker inte retroaktivt. Om en balansansvarig sagt upp avtalet med en elleverantör måste elleverantören omedelbart dock senast när avtalet om balansansvar upphör hitta en ny balansansvarig. Dessutom måste elleverantören utan fördröjning meddela berörda nätägare vem som kommer att överta balansansvaret om de normala aviseringstiderna inte kan följas. Om elleverantören inte lyckas hitta en balansansvarig är Svenska Kraftnät skyldig att anvisa en sådan, se avsnitt När förändringar skett i balansansvaret inom ett nätavräkningsområde, ska nätägaren lämna information om detta till berörda aktörer. Det bör göras genom nedanstående aktiviteter. Omregistreringen av balansansvarig och/eller elleverantör görs i dessa fall i alla berörda uttagspunkter. Bilden nedan visar flödet vid förändringar i balansansvaret. Flödet startar med en anmälan om byte av balansansvarig. BILDEN BORTTAGEN Bild Flödet vid förändringar i balansansvaret (struktureringsskedet). Elleverantörens aktiviteter gentemot nätägaren som startar processen Elleverantören (nuvarande) anmäler nytt balansansvar för angivna anslutningspunkter med hjälp av PRODAT-funktionen Z09B. Anmälan ska innehålla Ediel-id för ny balansansvarig, datum för förändring och ska vara nätägaren tillhanda senast den sista dagen i månaden om bytet av balansansvar ska gälla nästkommande månadsskifte. Nätägarens aktiviteter Som stöd för arbetet med informationsstrukturen i nätområdet vid förändringar i balansansvaret har blanketter tagits fram som ska underlätta arbetet. Nätägaren sänder: en strukturkvittens (N1a) till elleverantören en strukturkvittens (N1b) till balansansvarig en strukturanmälan (N2) till Svenska Kraftnät. 70 Utgåva 10B rev

71 Dessa bekräftar de nya uppgifter om balansansvaret som elleverantören lämnat. Av dem framgår vilka aggregerade mätvärden som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören, balansansvarig och Svenska Kraftnät. Till de balansansvariga sänds värdena aggregerade för varje elleverantör som den balansansvarige har i nätavräkningsområdet. För att avräkningsstrukturen inför balansavräkningen ska bli korrekt ska nätägaren sända uppgifter till Svenska Kraftnät om förändringar i nätavräkningsområdet senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft. Inför rapportering av de slutliga andelstalen behöver Svenska Kraftnät information om förändringar i balansansvaret i ett nätavräkningsområde senast sista dagen i den 2:a månaden efter leveransperioden. Balansansvarigs aktiviteter gentemot nätägaren Den balansansvarige granskar och godkänner nätägarens strukturkvittens (N1b). En reklamation görs till elleverantören om behov finns. Uppgifterna kontrolleras mot uppgifterna om balansansvarsåtagandet i dokument B1. Dokument B1 talar om vilka åtaganden den balansansvarige och elleverantören har i nätområdet. Eventuellt uppdateras uppgifterna i B1 om differenser finns. När uppgifterna är korrekta registreras de i avräkningssystemet. Se även under avsnitt ovan. Balansansvarigs aktiviteter gentemot elleverantören Den balansansvarige tar emot strukturkvittens (dokument N1b) från nätägaren. En strukturanmälan över totalt leveransåtagande (B2) sänds till elleverantören för godkännande om förändringar gjorts i leveransåtagandet. En strukturrapport över balansansvaret (B3) sänds till elleverantören om det innebär förändringar i avräkningsresultatet. Elleverantörens aktiviteter gentemot balansansvarig Elleverantören kompletterar uppgifterna i sitt avräkningssystem med nya uppgifter som rapporterats in av den balansansvarige i dokument B2 och/eller dokument B3. Elleverantörens aktiviteter gentemot nätägaren uppföljning Elleverantören granskar och godkänner nätägarens strukturkvittens (N1a) och uppdaterar uppgifterna i sitt avräkningssystem. En reklamation görs till nätägaren om behov finns. Svenska Kraftnäts aktiviteter mot nätägaren Svenska Kraftnät tar emot strukturanmälan N2 från nätägaren och registrerar uppgifterna i avräkningssystemet. Därefter registrerar Svenska Kraftnät förändringarna och när alla uppgifter registrerats för nätavräkningsområdet tas en strukturrapport fram för nätavräkningsområdet (dokument S) som sänds till nätägaren. Nätägarens kontroll Nätägaren kontrollerar strukturrapporten S1 och påtalar eventuella fel till Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnäts aktiviteter mot balansansvarig Svenska Kraftnät sänder runt den 25:e en strukturrapport (dokument S2) till den balansansvarige. Balansansvarigs kontroll gentemot Svenska Kraftnät Balansansvarig kontrollerar strukturrapporten S2 och påtalar eventuella fel till: nätägaren om det är fel uppgifter på serier för mätvärden och preliminära andelstal Utgåva 10B rev

72 Svenska Kraftnät om det är fel uppgifter på serier för bilateral handel, reglerobjekt, avräkningsresultat med mera En balansansvarig säger upp avtalet med elleverantören Enligt ellagen är den som är balansansvarig för en elleverantör skyldig att omedelbart underrätta Svenska Kraftnät och andra berörda nätägare om att balansansvaret kommer att upphöra Mätaravläsning vid balansansvarsbyte Det krävs ingen mätaravläsning vid ett byte av balansansvarig. Då insamling av mätvärde ska ske vid varje månadsskifte kommer en avläsning att finnas vid tidpunkten för balansansvarsbytet, som därmed kommer att användas i slutavräkningen den 2:a månaden efter balansansvarsbytet Svenska Kraftnät anvisar en balansansvarig En elleverantör kan stå utan någon balansansvarig i två situationer. Den ena är att Svenska Kraftnät säger upp avtalet med den balansansvarige, vilket medför att denne överhuvudtaget inte får agera som balansansvarig på elmarknaden. Den andra är då en elleverantör har ingått avtal med någon annan att denne ska åta sig balansansvaret och detta avtal av någon anledning upphör att gälla. I de fall elleverantören inte kan träffa ett nytt avtal om balansansvar ska Svenska Kraftnät enligt 8 kap. 4 a ellagen, anvisa elleverantören en ny balansansvarig. Svenska Kraftnät ska därefter omedelbart underrätta berörda nätägare om vem som har anvisats som balansansvarig. Nätägarna ska sedan i sin tur underrätta berörda elleverantörer om vem som har anvisats som balansansvarig. Se även de Allmänna avtalsvillkoren. I de situationer där en leverantör inte längre kan leverera el har berörda nätägare hittills på motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i 8 kap 8 ellagen anvisat en el-leverantör för de kunder som då saknar en elleverantör. Se närmare under avsnitt Regler för inmatningspunkter finns beskrivna i avsnitt 3.7. Nedan beskrivs rekommenderade rutiner när Svenska Kraftnät anvisar en balansansvarig: Svenska Kraftnät tar fram nya strukturrapporter i de nätområden där den tidigare balansansvarige ersatts av den anvisade. Det gäller om övertagandet sker vid ett månadsskifte. Nätägaren informerar berörda elleverantörer inklusive elproducenter att en anvisad balansansvarig övertagit ansvaret från beslutat datum. Timmätvärden rapporteras före datum för övertagandet enligt den gamla leveransstrukturen och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den uppsagda balansansvariges aggregerade timmätvärden inom nätavräkningsområdet ska rapporteras med nollvärden (energimängd = 0) resten av månaden, om övertagandet sker under leveransmånaden. Övertagandet av leveransstrukturen för schablonleveranser sker med samma rutiner som vid flyttning, det vill säga vid valfri dag inom månaden. Detta innebär att övertagandet sker från fastställt överlåtelsedatum. 72 Utgåva 10B rev

73 Andelstal: preliminära andelstal ändras inte under pågående månad. Slutliga andelstal beräknas enligt den gamla leveransstrukturen före datum för övertagande och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den som är balansansvarig före överlåtelsen ansvarar för balanshållningen för schablonleveranserna under hela månaden. Ekonomiskt regleras de faktiska förhållandena med den anvisade balansansvarige i slutavräkningen av kvarkraften. Nätägaren behöver bara korrigera strukturen för balansavräkningen gentemot Svenska Kraftnät om någon ny balansansvarig fått ett nytt åtagande i nätavräkningsområdet När ingen anmälan om balansansvar kommit in från elleverantören Om anmälan inkommer och den saknar uppgift om balansansvarig, ska anmälan avvisas. Om balansansvaret upphör under pågående leverans och någon ny balansansvarig inte övertar det ska Svenska Kraftnät anvisa en balansansvarig. Se även avsnitt Timmätvärden rapporteras före datum för övertagandet enligt den gamla leveransstrukturen och därefter enligt den nya. Om det företag som avslutat sitt åtagande om balansansvar för elleverantören inte har andra leveranser inom nätavräkningsområdet efter överlåtelsen, ska nollvärden (energimängd = 0) rapporteras i aggregerade timmätvärden resten av månaden. Övertagandet av leveransstrukturen för schablonleveranser sker med samma rutiner som vid flyttning, det vill säga vid valfri dag inom månaden. Det innebär att övertagandet sker från fastställt överlåtelsedatum. Preliminära andelstal ändras inte under pågående månad. Slutliga andelstal beräknas enligt den gamla leveransstrukturen före datum för övertagande och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den som är balansansvarig före överlåtelsen ansvarar för balanshållningen för schablonleveranserna under hela månaden. Ekonomiskt kompenseras denne i slutavräkning av kvarkraften. Övriga kostnader med anledning av överlåtelsen kommer man överens om bilateralt. Nätägaren bör meddela den balansansvarige vem som övertagit schablonleveranserna. Avräkningsstrukturen i balansavräkningen behöver endast ändras gentemot Svenska Kraftnät om någon ny balansansvarig tillkommit i nätavräkningsområdet. 3.5 Kvalitetssäkring av strukturinformation Nedan beskrivs vilken information de olika aktörerna behöver vid strukturförändringar: de elanvändare som elleverantören har i ett nätavräkningsområde elleverantören och balansansvarig förändringar i balansansvaret förändringar i strukturen av ett nätavräkningsområde. Följande rutiner bör följas för att kvalitetssäkra strukturinformationen. Flödet framgår av bilden nedan. Utgåva 10B rev

74 Elleverantören kan be nätägaren om att få information om sitt leveransåtagande i nätavräkningsområdet. Nätägaren bör vid förfrågan från elleverantören sända en lista över uttagspunkter listan Anläggningsinformation (AI-lista) till elleverantören i vilken framgår vilka uttagspunkter och elanvändare som elleverantören har i nätavräkningsområdet. Elleverantören kan nu kontrollera uppgifterna gentemot det egna kundregistret. Även det motsatta kan inträffa, nämligen att nätägaren ber elleverantören ta fram en lista för att kontrollera att det egna kundregistret stämmer överens med elleverantörens. Elleverantören kontrollerar nätägarens strukturkvittens N1a mot det egna kundregistret. Den balansansvarige kontrollerar uppgifterna i N1b mot uppgifterna i B1 och S2. Om de ej stämmer med B1 kontaktas elleverantören och om de ej stämmer med S2 kontaktas nätägaren för att reda ut saken. Nätägarens kontroll gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Påtalad brist från balansansvarig om att strukturkvittensen från Svenska Kraftnät ej stämmer med strukturanmälan från nätägaren. Struktur stämmer inte. Strukturrapporten S2 stämmer inte med N1b. Kontrollera i anmälan från elleverantören vem som är balansansvarig. Om fel, korrigera den egna strukturanmälan (N1b och/ eller S2) Balansansvarigs egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera om uppgifter om elleverantören i nätavräkningsområdet stämmer med det som nätägaren har angivit ska gälla för elleverantören. Struktur stämmer inte. Kontrollera i leveransavtal för elleverantören vilka nät man tar balansansvar för. Om balansansvar ej gäller, påtala detta för elleverantören. Balansansvarigs kontroller gentemot nätägaren Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att strukturkvittensen S2 från Svenska Kraftnäts innehåller samma information som i strukturkvittensen N1b från nätägaren. Kontrollera B1 mot S1 Struktur stämmer inte. Struktur stämmer inte. Strukturkvittensen N1b stämmer inte med uppgifterna i B1 och S2. Om strukturen inte stämmer, kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät. Kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät. 74 Utgåva 10B rev

75 Elleverantörens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera strukturdata på kundnivå vid varje förändring Kontrollera med försäljningsorganisationen att försäljningen enbart förekommer i sådana nätavräkningsområden som framgår av B1. Kontrollera B2 och N1a mot egna uppgifter Struktur stämmer inte. Säljare har inte kunskap om vilka balansansvarsavtal som finns. Struktur stämmer inte. Strukturen i strukturrapporten B2 och strukturkvittensen N1a stämmer inte med de egna uppgifterna Kontrollera om avtal finns med elanvändaren. Kontrollera listan med uttagspunkter (AI-listan) för att kontrollera vad som inte stämmer i strukturen. Utbilda säljarna. Uppdatera avtal med balansansvariga. Kontakta den balansansvarige och nätägaren. Elleverantörens kontroller gentemot nätägaren Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägarens strukturkvittens för leveransstrukturen i uttagspunkten stämmer med strukturanmälan (Z04 eller Z05). Kontrollera nätägarens N1a mot eget kundregister Struktur stämmer inte. Struktur stämmer inte. Påtala brist till nätägaren. Beställ Sammanställning av leveransstruktur från nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Beställ Sammanställning av leveransstruktur från nätägaren. Elleverantörens kontroller gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägarens N1a stämmer med den balansansvariges rapport B2 Struktur stämmer inte. Kontrollera eget kundregister. Ta kontakt med nätägaren för att korrigera. Informera balansansvarig om vad som gäller Listan Anläggningsinformation (AI-listan) En förutsättning för att aktörerna automatiskt ska kunna utbyta PRODAT-meddelanden mellan varandra är att nätägare och elleverantörer är överens om de grund-uppgifter som de har om en elanvändare/anläggning. AI-listan är en möjlighet att samordna kundregistren och är en semikolonseparerad fil som mottagaren kan använ-da på valfritt sätt. Informationen kan exempelvis läsas in i ett Excel-dokument eller direkt i ett mottagande kundinformationssystem. När listan översänds till mottagaren bör denne informeras om orsaken till den förändring som orsakar en AI-lista. Såväl nätägare som elleverantör kan vara sändare av listan. Listan är ett sätt att kvalitetssäkra redan rapporterad information. Själva rapporteringen av uppgifterna till respektive aktör görs via PRODAT (förutom ändring av identiteter). Listan kan användas för följande ändamål: Utgåva 10B rev

76 Uppgift om anläggningsdata. För att kvalitetssäkra att rätt anläggningar förts över till en ny elleverantör, t.ex. när elbolag slagits samman. Kvalitetssäkring vid förändrat balansansvar (balansansvarsbyte rapporteras via Z09B). Kvalitetssäkring när anläggningar förts över till annat nätbolag. Rapportera byte av identifikation (till exempel anläggnings id eller serie id). Ange anläggningars årsförbrukning. Se EDIEL-anvisningarna för AI-listan för detaljer kring listans uppbyggnad, 3.6 Upphörande av elleverans En elleverantör är skyldig att leverera el tills leveransskyldigheten upphör. Läs mer om leveransskyldighet i inledningen av kapitel När en elanvändare saknar elleverantör För en elanvändare som saknar elleverantör ska berörda nätägare anvisa en elleverantör enligt bestämmelserna i ellagen, 8 kap Regler vid frånkoppling och tillkoppling En uttagspunkt får enligt Allmänna avtalsvillkoren frånkopplas på grund av väsentligt avtalsbrott. Den kan också frånkopplas när en elanvändare flyttar ut och ingen ny samtidigt flyttar in. I det första fallet ska både avisering och bekräftelse av från-koppling ske på annat sätt än via ett PRODAT-meddelande. En uttagspunkt kan även kopplas ifrån på begäran av elanvändaren Hantering vid väsentligt avtalsbrott En uttagspunkt får enligt Allmänna avtalsvillkoren för konsument frånkopplas på grund av väsentligt avtalsbrott som t.ex. bristande betalning och försummelse att ställa begärd säkerhet. Avtalsbrott mot en nätägare/elleverantör ska bedömas var för sig. För att frånkoppling ska kunna bli aktuell måste ett avtalsbrott vara väsentligt. Vid bristande betalning innebär det att enstaka obetalda fakturor på mindre belopp inte ger ett företag rätt till frånkoppling, se vidare Svensk Energis PM Hantering av bristande betalning och andra avtalsbrott. Enligt ellagen måste en konsument ges möjlighet till rättelse innan frånkoppling får ske. Vid bristande betalning ska en särskild procedur användas innan frånkoppling får ske. Denna procedur innefattar bland annat att konsumenten måste delges information innan frånkopplingen sker samt att ett meddelande ska skickas till kommunal socialnämnd. Proceduren framgår av ellagen och av de Allmänna avtalsvillkoren för konsument. Om det föreligger risk för personskada som inte är obetydlig eller omfattande sakskada, får frånkoppling normalt inte ske. Om elanvändaren kan styrka att betalning skett innan frånkopplingstillfället får nätägaren inte heller koppla ifrån anläggningen. 76 Utgåva 10B rev

77 Nedan beskrivs två scenarier för hanteringen av frånkoppling och tillkoppling. I det ena fallet har nätägaren begärt frånkopplingen och i det andra har elleverantören begärt frånkopplingen. Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot nätägaren För mer information om hur och när mätvärde ska sändas vid till- och frånkoppling, se kapitel samt rapportering av årsförbrukning och mätvärde, se kapitel Frånkoppling Om nätägaren har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott ska elleverantören meddelas via PRODAT. Nätägaren sänder då en Z06F med installationsstatus stängd (closed) med tillhörande avläsning till elleverantören. Motsvarande, med installationsstatus aktiv (active), gäller efter tillkoppling. Till framtida elleverantör skickas endast ett Z06F med status stängd (closed) utan avläsning. När elanvändaren betalat sin nätfaktura och nätägaren kopplat till anläggningen bör registrering ske inom 5 vardagar. Om elanvändaren byter elleverantör under tiden anläggningen är frånkopplad, det vill säga om nätägaren tar emot en Z03L för den frånkopplade anläggningen, ska nätägaren svara att installationsstatus är stängd (closed) i Z04L. Anläggningen förblir alltså frånkopplad tills avtalsbrottet mot nätägaren upphör. Tillkoppling När elanvändaren betalat sin nätfaktura och nätägaren kopplat till anläggningen bör registrering ske inom 5 vardagar. När anläggningen tillkopplats ska Z06F med installationsstatus aktiv (active) skickas till elleverantören med tillhörande avläsning. Z06F bör skickas samma dag som registrering sker. Inkommer meddelanden på anläggningen under tiden anläggningen är frånkopplad hanteras dessa enligt ordinarie meddelandehantering men med installationsstatus stängd (closed). Vid tillkoppling ska även eventuell framtida leverantör meddelas att installationsstatus ändrats till aktiv (active) med Z06F utan avläsning. Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot elleverantören Frånkoppling Om elleverantören har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott vänder sig denne till nätägaren för att få frånkopplingen genomförd. Eftersom det inte finns något meddelande för detta sker begäran manuellt (det vill säga via telefon, e-post, brev eller liknande) alltså inte via PRODAT. Nätägaren bekräftar begäran om och att frånkoppling utförts manuellt till elleverantören (ofta enligt en rutin som elleverantören beskrivit i samband med frånkopplingen). Om anläggningen är frånkopplad i mer än två vardagar registrerar nätägaren frånkopplingen och skickar Z06F med installationsstatus stängd (closed) och tillhörande avläsning till elleverantören. Om elanvändaren byter elleverantör under tiden anläggningen är frånkopplad, det vill säga om nätägaren tar emot en Z03L för den frånkopplade anläggningen från en ny elleverantör, ska nätägaren svara i Z04L att installationsstatus är aktiv (active). An-läggningen ska därmed återinkopplas på leverantörsbytesdagen. Om anläggningen är frånkopplad på grund av väsentligt avtalsbrott mot både elleverantör och nätägare ska anläggningen förbli frånkopplad tills avtalsbrottet mot nätägaren upphör i enlighet med föregående avsnitt. Övrigt När anläggningen är frånkopplad och Z06 ska skickas av någon annan orsak än från- Utgåva 10B rev

78 koppling (se Elmarknadshandboken, kapitel 5.7.1) ska Z06 ha samma installationsstatus som anläggningen har, då meddelandet skickas. Ett sådant exempel kan vara ändring i mätarkonstant utan mätarbyte. Tillkoppling Anmälan om tillkoppling sker manuellt (via telefon eller enligt överenskommelse mellan nätägaren och elleverantören vid frånkopplingen). Har anläggningen hunnit bli registrerad som frånkopplad innan tillkoppling begärs, bör registrering av tillkopp-lingen ske inom två vardagar. PRODAT Z06F skickas med installationstatus aktiv (active) till den elleverantör som begärt frånkopplingen Hantering vid dödsfall Enligt ärvdabalken tar dödsboet över den avlidnes samtliga skulder och fordringar. Det betyder att nät- och elavtal övertas av dödsboet. En kontakt bör tas med företrädare för dödsboet för att ta reda på vem som i fortsättningen ska stå för el- och nätavtalen. I denna del hänvisas till vad som anges i kommentaren till de allmänna avtalsvillkoren (NÄT respektive EL, K respektive N). Om avtalen ska fortsätta i dödsboets namn ska avtalsvillkoren för näringsidkare tillämpas. För att villkoren ska börja gälla måste villkoren skickas till dödsboet. Om den efterlevande däremot vill stå för avtalen ska ett byte av elanvändare ske i uttagspunkten. Som ny kund får då även den efterlevande två nya avtal. Detta förutsätter att dödsboet säger upp sina avtal för anläggningen och att den efterlevande anmäler sig som ny elanvändare i uttagspunkten till nätägaren och elleverantören. Det hanteras då som en flyttning, se avsnitt 3.2. Om elleverantören vill, kan denne låta den efterlevande överta elavtalet från dödsboet. Detta är naturligtvis endast intressant i de fall mer förmånliga villkor inte kan erbjudas. En sådan överlåtelse bör vara skriftlig. Eftersom nätägaren normalt endast använder de allmänna avtalsvillkoren (utom beträffande högspänningsavtalen där det även krävs ett individuellt avtal) blir en överlåtelse inte intressant här. Villkoren är ändå desamma. Därför bör detta hanteras som en ny kund. Det är olämpligt att ta ut en flyttavgift eftersom detta kan verka stötande. Den administrativa hanteringen skiljer sig åt mellan olika företag. En del företag har automatisk uppdatering via Svensk Person och Adressregister (SPAR) vilket innebär att fakturorna efter ett dödsfall automatiskt ställs till dödsboet. I de flesta fall krävs dock att den efterlevande själv tar kontakt med sitt nätbolag och sin elleverantör. När en elanvändare avlider är det viktigt att det finns rutiner kring hur el- respektive nätavtalet ska hanteras så att de efterlevande inte behöver uppleva obehag av säljbrev adresserade till den avlidne. Eftersom el- respektive nätavtal gäller två olika företag är det viktigt att kontakt tas med båda företagen. För att underlätta för dödsboet kan dock den aktör som först kontaktas erbjuda sig att meddela den andra aktören som därefter i sin tur får kontakta dödsboet. Om dödsboet vill att en aktör ska sköta kontakten med den andra aktören krävs fullmakt från dödsboet. Kommunikationen mellan nät- och elhandelsföretag bör ske via PRODAT-meddelanden enligt nedan: 1. Nätföretaget får reda på dödsfallet och avtalet ska stå i dödsboets namn 78 Utgåva 10B rev

79 Om nätföretaget får reda på dödsfallet först, informeras elleverantören om detta via en Z06E, då detta är en förändring av kunduppgifter. För de nätföretag som använder sig av folkbokföringsregister bör en bevakning av förändringar av kunduppgifter på grund av dödsfall införas och knytas till skapande av Z06E. I meddelandet anges även en kod för kundstatus, vilken anger att elanvändaren har avlidit. Om detta meddelande används för annat ändamål ska detta först överenskommas mellan parterna. Elleverantören uppdaterar sin egen kundinformation och fortsätter sin leverans i dödsboets namn tills en Z05LK inkommer och avtalet kan avslutas. Se ovan beträffande kontakter som bör tas med dödsboet. 2. Nätföretaget får reda på dödsfallet och nätavtalet ska avslutas Då nätföretaget får information om dödsfallet först, bör denne kontakta dödsboet. Om dödsboet vill avsluta avtalet sänder nätföretaget en Z05LK till elleverantören, men det är också viktigt att nätägaren kommunicerar till elleverantören att det rör sig om ett dödsfall. I fältet kundstatus anges koden för att elanvändaren har avlidit. Anledningen till att denna information är så viktig är för att hindra att elleverantören sänder ut ett nytt avtalsförslag till en avliden person. 3. Elleverantören får reda på dödsfallet Då elleverantören får information om dödsfallet först, bör denne informera nätföretaget. PRODAT-meddelandet Z09E används för denna typ av information. I fältet kundstatus anges koden för att elanvändaren har avlidit. Alternativt tar elleverantören personlig kontakt med nätägaren. Då nätföretaget får information om dödsfallet bör denne kontakta dödsboet för att undersöka om dödsboet vill avsluta nätavtalet och i så fall om den efterlevande ska stå för nätavtalet. Avläsning av mätare Rutinerna vid avläsning av mätaren vid förändringar i uttagspunkten beskrivs i kapitel Elanvändaren går i konkurs Om en elanvändare går i konkurs är det viktigt att elleverantören/nätägaren snarast kontaktar konkursförvaltaren och begär besked om konkursboet vill teckna avtal om fortsatt överföring och leverans, jämför 63 köplagen. Om konkursboet endast tecknar nätavtal ska nätägaren anvisa konkursboet en elleverantör. I annat fall ska det avgöras om elanvändarens anläggning ska kopplas ifrån och avtalet med elleverantören ska hävas, för att förhindra kundförluster (jämför allmänna avtalsvillkoren) När en elleverantör som är balansansvarig hamnar på obestånd Om en elleverantör som samtidigt själv är balansansvarig hamnar i obestånd, säger Svenska Kraftnät upp avtalet om balansansvar. Svenska Kraftnät informerar nätägaren om förändringen. En elleverantör får bara leverera el i uttagspunkter där det finns en balansansvarig, vilket framgår av bestämmelsen i 8 kap. 4 ellagen. Däremot finns det inte något undantag från leveransskyldigheten enligt ellagen om man saknar en Utgåva 10B rev

80 balansansvarig. Enligt Nord Pools regelverk blir elleverantören i detta läge även utesluten från handel med el på elspotmarknaden. I och med att elleverantören inte längre är aktör på elmarknaden upphör leveransplikten och anvisningsleverantören träder generellt in som ny elleverantör från det datum då aktören upphör. Beskriven situation uppstår ofta med mycket kort varsel för alla berörda aktörer. Denna situation kan dock undvikas genom att elleverantören omedelbart tecknar ett avtal med en annan balansansvarig. I det fall elleverantören meddelar att elleveransen upphör, ska nätägaren omedelbart anvisa den nye elleverantören med PRODAT-meddelandet Z04A. Nätägaren ska också omedelbart informera elanvändaren om att denne fått en ny elleverantör (anvisnings-leverantören) och orsaken till bytet. Nätägaren gör en mätaravläsning och rapporterar till tidigare elleverantör enligt rutiner beskrivna i kapitel 5 samt sänder uppskattad månadsförbrukning (UTILTS So2) inom 4 vardagar till anvisningsleverantören. Anvisningsleverantören ska omgående informera elanvändaren om de villkor som gäller för den nya elleveransen. En anmälan som redan gjorts till nätägaren för ett leverantörsbyte kvarstår. Exempel: Elleverantören A, som även har balansansvar för leveransen, meddelar att han upphör att leverera el den 18 oktober. Anvisningsleverantören går in som elleverantör från och med den 18 oktober. Om elanvändaren via en ny elleverantör B har begärt ett leverantörsbyte från och med den 1:a november, ska leverantörsbytet genomföras enligt plan men anvisningsleverantören tar över leveransen under tiden från den 18:e till och med den sista oktober Vad krävs för att få fortsätta leverera el När elleverantören ingått ett avtal om balansansvar med en ny balansansvarig, eller själv tecknat ett sådant avtal med Svenska Kraftnät, är elleverantören skyldig att anmäla byte av balansansvarig i de aktuella uttagspunkterna till berörda nätägare. Detta ska ske en månad före det månadsskifte som övertagandet av balansansvaret ska ske, se 8 kap. 9 ellagen. Nätägaren informerar därefter Svenska Kraftnät om vilka balansansvariga som har åtaganden i respektive nätområde. Detta är det normala förfaringssättet vid byte av balansansvarig. Av 8 kap. 9 ellagen framgår dock att Svenska Kraftnät, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet får medge att ett övertagande av balansansvar får ske tidigare än vad som angetts ovan. För att kunna fortsätta som elleverantör efter att en balansansvarig sagt upp balansansvarsavtalet måste elleverantören omedelbart dock senast när avtalet om balans-ansvar upphör hitta en ny balansansvarig. Dessutom måste elleverantören utan fördröjning meddela berörda nätägare vem som kommer att överta balansansvaret om de normala aviseringstiderna inte kan följas. Se även avsnitt som beskriver hanteringen kring anvisad balansansvarig Rutiner kring hävning av ett elavtal Om en part har gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, se 11 kap 3 ellagen, har motparten i avtalsrättsliga sammanhang normalt rätt att häva avtalet. Med hävning avses att avtalsrelationen upphör. De eventuella kvarstående oreglerade frågorna mellan parterna ska regleras i omedelbar anslutning till hävningen. Meddelandet till motparten om hävningen bör, ur ett bevisperspektiv, vara skriftligt. 80 Utgåva 10B rev

81 När elleverantören har rätt att avbryta leveransen enligt branschens allmänna avtalsvillkor har han också rätt att häva avtalet. Eftersom ellagen innehåller konsumentskyddsregler om rätten till att avbryta elleveransen vid ett väsentligt avtalsbrott, förutsätter avtalsregleringen om hävning för en elleverantör att uttagspunkten i enlighet med branschens allmänna avtalsvillkor kan kopplas ifrån innan hävningen får ske. Det innebär bland annat att konsumenten måste delges samt att ett meddelande ska skickas till kommunal socialnämnd. Elleverantören kan vid denna tidpunkt välja att häva avtalet alternativt att kvarstå i avtalsförhållandet och begära frånkoppling. Detta innebär att elleverantören inte kan vidta båda åtgärderna i ett och samma ärende. När det gäller näringsidkare finns inga särskilda regler i ellagen som reglerar rätten att avbryta leveransen till sådan kund som gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, utan denna rätt regleras i branschens allmänna avtalsvillkor. Om elleverantören beslutar att häva avtalet ska elleverantören informera elanvändaren om detta så snart som möjligt. I samband med detta bör elanvändaren upplysas av elleverantören om att hävningen innebär att nätägaren kommer att anvisa elan-vändaren en elleverantör. Därmed upphör även rätten för elleverantören att begära frånkoppling. Det är endast den som häver ett avtal som kan ange tidpunkt för när hävningen ska genomföras. När avtalet hävs ska elleverantören underrätta nätägaren om detta med PRODAT Z08H. I meddelandet ska då hävningsdatum anges. Observera att man aldrig kan häva ett avtal retroaktivt. En Z08H kan skickas senast det datum man önskar hävning på och rekommendationen är att meddelandet sänds några dagar innan hävningsdatumet. Nätägaren svarar på Z08H med en PRODAT Z05L till den tidigare elleverantören, samt skickar en Z04A till anvisningsleverantören om nätägaren inte får in någon Z03L från någon annan elleverantör. Ärendereferensen knyter ihop Z08H med Z05L. Tidsfrist för meddelandena Z05L och Z04A och mätarställning gäller som vid leverantörsbyten. Även om en elanvändare har ett tidsbestämt avtal är det möjligt att ett avtal kan brytas i förtid. Elleverantören kan då ta ut en avgift för detta om detta reglerats särskilt i avtalet med elanvändaren. Nätägaren informerar elanvändaren på anläggningen om vilken anvisningsleverantör som anvisats. Rutinerna vid avläsningen av mätaren för hävningstidpunkten är de-samma som vid leverantörsbyte. UTILTS med slutmätarställning skickas av nät-ägaren till tidigare elleverantör och UTILTS med startmätarställning sänds till anvisningsleverantören efter leveransperiodens slut, dvs månaden alternativt dygnet. För mer information om rapportering av årsförbrukning och mätvärde, se kapitel Regler för produktionsanläggningar Balansansvar för produktionsanläggningar Svenska Kraftnät rekommenderar att en inmatningspunkt hanteras på samma sätt som en uttagspunkt eftersom ellagen endast reglerar vad som gäller för balansansvaret i uttagspunkter. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet krävs att varje inmatningspunkt går att hänföra till en balansansvarig. Av mätförordningen framgår att mätvärden för produktion ska rapporteras per balansansvarig till Svenska Kraftnät. Utgåva 10B rev

82 Exempel då det kan gå fel: Om den balansansvarige har sagt upp avtalet om balansansvar med elproducenten och anläggningen är bortkopplad från nätet är allt i sin ordning eftersom ingen produktion matas in på nätet. Mindre produktionsanläggningar som exempelvis vind- eller vattenkraftanläggningar utan rörliga driftkostnader och som därmed kan tänkas mata in el på nätet utan någon som är balansansvarig är dock exempel på anläggningar då problem kan uppstå om det inte finns någon som är balansansvarig. Ingen har beställt kraften och energimässigt råder det balans i nätområdet eftersom nätförlusterna reduceras automatiskt. Den som är balansansvarig för nätförlusterna drabbas genom att denne då får ta kostnaden för att hålla balansen för den inmatade produktionen. När en balansansvarig tar över ett balansansvar för uttagspunkter från någon annan kan det hända att ellagens tidsfrister och tidpunkter inte kan hållas. Svenska Kraftnät har då möjlighet enligt ellagen att besluta att tidigarelägga datumet för övertagandet och nätägaren ska i sådana fall samråda med Svenska Kraftnät om detta. När denna situation uppstår för inmatningspunkter tillämpar Svenska Kraftnät samma regel. I avsnitt rekommenderas att den elleverantör (elåterförsäljare) som köper elen från en produktionsanläggning bör vara den som också sköter administrationen av förändringar som görs i leveransåtagandet. Det är ju aktören i rollen som elleverantör (elåterförsäljare) och inte elproducent, som har stödsystemen för att sköta denna administration Anvisa balansansvarig Svenska Kraftnät kan rent formellt inte anvisa en balansansvarig i inmatningspunkter och för nätförluster eftersom ellagens bestämmelser om anvisad balansansvarig bara gäller uttagspunkter. För att en balansavräkning ska kunna göras fordras dock att det finns en balansansvarig även för inmatningspunkten, se avsnitt Anmäla byte av elleverantör i en inmatningspunkt eller överlåtelse av en produktionsanläggning Även i inmatningspunkter finns aktörsrollen elleverantör (elåterförsäljare). När en elleverantör som köper el från en produktionsanläggning byts ut mot en annan elleverantör, rekommenderas att samma rutiner följs som vid leverantörsbyte i en uttagspunkt. Det ska finnas anläggnings id med flera uppgifter, på samma sätt som för en uttagspunkt. Det är den nye elleverantören som anmäler bytet till nätägaren och som talar om vem som är balansansvarig i inmatningspunkten. För att anmäla bytet används Ediel-meddelandet Z03. Rutinen beskrivs i bilden nedan: BILDEN BORTTAGEN Bild Rutinerna för att anmäla köp av el från en produktionsanläggning. Vid överlåtelser av produktionsanläggningar från en ägare till en annan, det vill säga ny anläggningsinnehavare för inmatningspunkten, rekommenderas att samma rutiner följs som vid flyttning i en uttagspunkt. 82 Utgåva 10B rev

83 Utgåva 10B rev

84 3.8 Anvisning av elleverantör Om elanvändaren inte själv väljer en elleverantör från inflyttningsdagen ska nätägaren anvisa en elleverantör enligt ellagen. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren anmäla till den anvisade elleverantören att en elanvändare flyttat in på anläggningen senast 3 vardagar efter att leveransen påbörjats (inflyttningsdagen eller den dag nätägaren får kännedom om att energiuttag påbörjats). Det görs genom att nätägaren skickar en Z04A till den anvisade elleverantören. Anmälan ska innehålla: nätkoncessionshavarens identitet (EDIEL-id) anvisad elleverantörs identitet (EDIEL-id) anläggningsidentitet (anl id) områdesidentitet (områdes id) balansansvarigs identitet (EDIEL-id) elanvändarens identitet (organisationsnummer eller personnummer, om sådant kan användas) orsak till anmälan (anvisningsleverans) startdatum för elleverans anläggningsadress, elanvändarens namn och adress mätaridentitet, antal heltalssiffror för mätarställning, mätarkonstant, antal register och registertyp (räkneverkskoder), tidslängd på mätvärden (t ex tim eller månad), rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för uttagspunkten samt identitet för mätvärden som kommer att rapporteras Räkneverkskod ska anges när mätarställningar kommer att rapporteras, det gäller både schablon- och timmätta anläggningar. För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras skickas inte räkneverkskod i Z04. För rutiner och format rörande rapportering av årsförbrukning och mätvärde, se kapitel , 5.3 och För mer information se kapitel 3.1 ovan om meddelandeflödet vid inflyttning, nyanslutning och återinkoppling. Nätägaren ska vid anvisning av en elleverantör omedelbart underrätta elanvändaren om vilken elleverantör som anvisats och om ellagens bestämmelser om byte av elleverantör. 84 Utgåva 10B rev

85 Utgåva 10B rev

86

87 4 Nät och nätanslutning Viktiga utgångspunkter Man skiljer på följande typer av nätanslutningar: Anslutning av: angränsande nät produktionsanläggningar förbrukningsanläggningar Varje anslutningspunkt i nätet har en anläggningsägare registrerad En anslutningspunkt är en uttagspunkt, inmatningspunkt, gränspunkt eller en kombination av uttagspunkt och inmatningspunkt Anslutningspunkten mellan koncessionspliktiga nät kallas för gränspunkt. Punkten mellan koncessionspliktigt och icke koncessionspliktigt nät är ingen gränspunkt utan en anslutningspunkt för förbrukningsanläggning För två koncessionspliktiga nät som kopplas samman i en gränspunkt räknas respektive nätägare som anläggningsägare Övriga anslutningspunkter är inmatnings- eller uttagspunkter där produktions- eller förbrukningsanläggningar ansluts En elproducent (till exempel ett kraftbolag) är en anläggningsägare för en anläggning i en inmatningspunkt En elanvändare (till exempel en fastighetsägare) är anläggningsägaren för en anläggning i en uttagspunkt Varje anslutningspunkt identifieras med ett anläggnings id (anl id) i nätägarens anläggningsregister En ägare till en förbrukningsanläggning tecknar avtal om anslutning med nätägaren. Detta avtal kallas i handboken för nätavtal Ägaren till ett koncessionspliktigt nät kallas i handboken för nätägare Ägaren till ett icke koncessionspliktigt nät kallas i handboken för fastighetsägare eftersom majoriteten av dessa nät finns inom fastigheter (i huvudsak inom byggnader) Lägenhetsinnehavaren är elanvändare för lägenhetselen i ett flerbostadshus Fastighetsägaren är elanvändare för allmän fastighetsel i flerbostadshus Den punkt till vilken en elanläggning ansluts till ett nät kallas för anslutningspunkt. Anslutnings- och mätpunkt är normalt samma punkt. På varje aktiv anslutningspunkt ska det finnas en nätkund registrerad H andel med el och produktion av el sker sedan 1996 i konkurrens. Nätverksamheten, det vill säga överföringen av el, bedrivs av naturliga skäl som monopol. Energimarknadsinspektionen ska se till att nätverksamhet bedrivs effektivt, pröva om nättarifferna är skäliga samt att nätföretagen tillämpar villkor så att konkurrensen inom elhandeln främjas. De beviljar vidare tillstånd, koncession, för att uppföra elledningar och bedriva nätverksamhet, övervakar nätavgifter och övriga villkor för överföring av el. De har också det övergripande ansvaret för nätägarnas mätvärdesrapportering. Nätverksamheten regleras i ellagen. Rapporteringen regleras i mätförordning och mätföreskrifter. En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av eller handel med el. Utgåva 10B rev

88 4.1 Nät Ur lagstiftningssynpunkt skiljer man på nät som är koncessionspliktiga och sådana som är undantagna från koncessionsplikten. Exempel på nät som är undantagna från koncessionsplikten är nät inom byggnad och industriområde. I detta kapitel beskrivs översiktligt vad som gäller för de båda typerna av nät. I kapitlet kallas ägaren av ett koncessionspliktigt nät för nätägare och en ägare av ett icke koncessionspliktigt nät för fastighetsägare. Nätägarna samlar in mätvärden från gränspunkter samt uttags- och inmatningspunkter och rapporterar värden för förbrukning och produktion till elhandelsföretagen samt till Svenska Kraftnät. Mätvärdena ligger sedan till grund för avräkningen av producerad och förbrukad energi mellan berörda aktörer. I samband med att schablonberäkning infördes den 1 november 1999 ska nätägaren beräkna förbrukningen och rapportera andelstal för den förbrukning som inte mäts per timme så att en avräkning kan ske. Mätförordningen och mätföreskrifterna reglerar vilka mätvärden som ska rapporteras till olika aktörer på marknaden och hur andelstal ska beräknas Vad är koncessionspliktiga nät? En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession) av Energimarknadsinspektionen. Det finns två typer av nätkoncessioner, en för linje och en för område. Nätkoncession för linje (stamnät eller regionnät) avser koncession för ledning med i huvudsak en bestämd sträckning. Nätkoncession för område (lokalnät) avser ledningsnät inom ett geografiskt begränsat område. Nätkoncessionen för område är avsedd för ledningar med spänningar vanligtvis upp till 20 kv. Koncessionen ger nätägare rätt att inom området uppföra och begagna ledningar upp till den i tillståndet bestämda spänningen. Nätkoncession meddelas normalt för fyrtio år om den avser linje och tjugofem år om den avser område. Innehavare av nätkoncession för område är om det inte finns särskilda skäl skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till sin ledning eller sitt ledningsnät. För nätkoncession för linje krävs att nätanläggningen är lämplig ur allmän synpunkt och att nätkoncessionshavaren är lämplig att bedriva nätverksamhet. Prövningen syftar främst till att förhindra att det byggs samhällsekonomiskt onödiga nätanläggningar, det vill säga att nya nätanläggningar byggs där tillräcklig överföringskapacitet redan finns. En nätkoncession för område får endast beviljas om den utgör en för nätverksamhet lämplig enhet och att nätkoncessionshavaren är lämplig att bedriva nätverksamhet i det aktuella området. Om en nätägare har flera koncessionsområden innebär det vidare att dessa ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. Detta innebär bland annat att den geografiska enheten ska bestå av ett blandat kundunderlag, de som medför höga nätkostnader såväl som de som medför låga nätkostnader, alltså en lämplig blandning av både tätorts- och glesbygdskunder. Endast områden som utgör en olämplig enhet undantas från kravet på samredovisning. 88 Utgåva 10B rev

89 Den som har nätkoncession är skyldig att överföra el och att utföra mätning och beräkning av överförd el samt även att rapportera resultaten av dessa mätningar och beräkningar. Detta ska göras enligt mätförordningen samt mätföreskrifterna. Energimyndighetens informationsskrift ET 56:1999 Koncession för kraftledningar m m Hur man söker tillstånd ger vägledning för den som söker tillstånd för nätkoncession Nättariffer Ägaren av en elanläggning (exempelvis en villa) som ansluts till ett koncessionspliktigt nät betalar en engångsavgift för anslutning till nätet, och en nättariff för nyttjande av nätet. Nätmyndigheten kan pröva om tariffen är skälig. Nättarifferna ska ersätta nätägaren för kostnader för nätet, till exempel kapitalkostnader, drift och underhåll samt kostnader för överföringsförluster. Tarifferna ska vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Avtalsvillkoren för tariffer som nätägaren tillämpar regleras i nätavtal mellan parterna. I nätavtalet för högspänningskunder framgår även villkor för både utbyte av aktiv och reaktiv energi. Reaktiv energi är dock inte en handelsvara på samma sätt som aktiv energi. Grundläggande villkor för nättariffer framgår i ellagen Nätavräkningsområden Definition av begreppen. Nätavräkningsområde definieras som ett område vari det fysiskt sammanhängande elnätet med nätkoncession för vilket den samlade inmatningen och det samlade uttaget av el skall mätas och beräknas. Begreppet nätavräkningsområde omfattar dels sådana nät som enbart timavräknas (till exempel stamnät och regionnät), dels sådana nät vari ingår både schablonavräkning och timavräkning. Nätavräkningsområde som är schablonavräknat får bara omfatta ledningsnät som omfattas av nätkoncession för område (lokalnät) och ledningar som organisatoriskt och tekniskt ingår i ett sådant nät. Det är Svenska Kraftnäts uppgift att fastställa vilka dessa områden är och det görs efter anmälan av nätägaren. Vilka dessa områden är framgår av Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. Nätavräkningsområden avgränsas av timvis mätning gentemot angränsande nätavräkningsområden eller regionnät och får inte innehålla elnät som innehas av olika nätkoncessionshavare. Ett nätavräkningsområde i balansavräkningen är alltså inte samma sak som ett nätkoncessionsområde. Det sistnämnda kan bestå av flera nätavräkningsområden i balansavräkningen. Ett nätavräkningsområde är alltid ett nät som avgränsas genom timvis mätning gentemot angränsande nätavräkningsområde medan ett nätkoncessionsområde kan ses som ett geografiskt område. Varje nätavräkningsområde tilldelas en områdesidentitet av Svenska Kraftnät, ett så kallat områdes id som består av en trebokstavskod med versaler. Informationsstruktur för ett nätavräkningsområde. Nätägaren anmäler strukturuppgifter till Svenska Kraftnät och anger vilka nätavräkningsområden som gränsar till det egna nätavräkningsområdet, samt vem som är balansansvarig för förluster där. Dessa uppgifter är nödvändiga för att Svenska Kraftnät ska kunna göra en korrekt avräkning av de balansansvariga. Utgåva 10B rev

90 4.1.3 Mätpunkter och icke timmätt förbrukning Förbrukningsprofilen utgörs av den totala mängd el som registreras per timme i nätavräkningsområdet med avdrag för sådan förbrukning och produktion som avräknas efter timregistrerande mätning och rapportering. Den kallas även ospecificerad förbrukning (produktkod 1004). Förbrukningsprofilen används för att beräkna andelstalen för schablonleveranserna i ett schablonavräknat nätavräkningsområde, se mätförordningen. En inmatningspunkt är den punkt i nätet där producerad energi matas in till nätet). I inmatningspunkten mäts producerad energi som matas in i nätet. En uttagspunkt är den punkt i nätet där en elanvändare som har nätavtal tar ut el för förbrukning. I uttagspunkten mäts uttagen energi från nätet. Notera att även förbrukning i en kraftstation där produktionen är avstängd behandlas som förbrukning/uttag. En gränspunkt är en punkt mellan angränsande nät. I gränspunkten mäts utbytet av el mellan näten. För att balansavräkningen ska kunna göras av Svenska Kraftnät måste det finnas en balansansvarig för varje inmatnings- och uttagspunkt i nätet Rapportering av mätvärden Svenska Kraftnät kontrollerar att rapporteringen av mätvärden har sådan kvalitet att den sammantaget motsvarar landets totala energiomsättning. Denna kvalitetskontroll utförs per nätavräkningsområde. För att den ska kunna utföras rapporterar nätägaren förutom produktion och förbrukning det uppmätta utbytet med angränsande nät Nätavtal mellan Svenska Kraftnät och nätägaren För att komma överens om informationsutbytet mellan nätägaren och Svenska Kraftnät ingår parterna ett nätägaravtal. I detta regleras bland annat hur rapporteringsåtagandet och kvalitetssäkring av mätvärden ska hanteras Icke koncessionspliktiga nät Det finns nät som är undantagna från koncessionsplikten (se starkströmsförordningen SFS 1957:601). Det gäller ledningar inom vissa typer av områden. De koncessionspliktiga näten används för överföring av el till andra. I de icke koncessionspliktiga näten överförs elen inte till någon annan utan fördelas enbart för egen användning. Ägaren till ett icke koncessionspliktigt nät kallas i handboken för fastighetsägare, eftersom majoriteten av dessa nät finns inom fastigheter (i huvudsak inom byggnader). Icke koncessionspliktiga nät är delvis ännu oreglerat område men ett arbete pågår inom Energimarknadsinspektionen med att se över dessa frågor. I många fall har utvecklingen lett till att ett nät som ursprungligen byggdes för att tillgodose egna behov, med tiden kommit att bli ett distributionsnät med externa elanvändare. 90 Utgåva 10B rev

91 Ett icke koncessionspliktigt nät är alltid anslutet till ett koncessionspliktigt nät. Exempel på icke koncessionspliktiga nät är: interna nät för industriområde och jordbruk allmänna institutioner flygplatser trafikområden för järnvägsdrift nät inom byggnad, gårdstomt eller inhägnat område (kan till exempel vara flerbostadshus, köpcentrum eller industrifastigheter. Fastighetsägaren har möjlighet att öppna sina nät för utomstående elleverantörer genom att komma överens med nätägaren om hur de enskilda anläggningarna ska avräknas inom fastigheten. Nätägaren kan åta sig att mäta och avräkna enskilda anläggningars energiuttag men ansvarar inte automatiskt för installationen i det ickekoncessionspliktiga nätet. Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Därför definierar Svenska Kraftnät inte sådana nät i balansavräkningen. I 8 kap. 4 ellagen, definieras uttagspunkt som den punkt där en elanvändare enligt nätavtal med nätägaren tar ut el för förbrukning. Detta innebär att sådana uttagspunkter omfattas av ellagen, trots att de ligger i ett icke koncessionspliktigt nät. Om elanvändaren har ett sådant nätavtal kan reglerna för leverantörsbyten tillämpas enligt ellagen. Nätägarens skyldighet att mäta och rapportera gäller därför dessa anläggningar. Svenska Kraftnät tar inte emot mätvärden från någon annan rapportör än av en ägare till ett koncessionspliktigt nät (eller dennes ombud). Mätföreskrifternas kvalitetskrav för mätning gäller inte nät som är undantagna koncessionsplikt enligt mätförordningen. Rekommenderade rutiner vid byte av elleverantör i ett icke koncessionspliktigt nät beskrivs i kapitel 3 och under aktörsrollerna i kapitel 9 och 14. Produktion i ett icke koncessionspliktigt nät bör mätas enligt vad som framgår i kapitel Nätanslutning Varje produktions- och förbrukningsanläggning är ansluten till nätet i en anslutningspunkt. (inmatnings- eller uttagspunkt). Varje anslutningspunkt identifieras med den anslutna anläggningens identitet i nätägarens anläggningsregister, det vill säga ett anläggnings id. För varje sådan anläggning finns det en anläggningsägare som tecknar avtal om anslutning och överföring av el med nätägaren. Detta avtal kallas för nätavtal. I ett flerbostadshus (eller ett företagshotell, galleria eller liknande) är fastighetsägaren anläggningsägare. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren för försäljning av el, är elanvändaren skyldig att ha ett nätavtal för att få teckna ett elavtal. I det icke koncessionspliktiga nätet finns det två sätt att avtala vem som ska vara nätägarens avtalspart för anslutningen: fastighetsägaren står för avtalet elanvändaren står för avtalet. Utgåva 10B rev

92 I ett flerbostadshus är det vanligt att elanvändaren har ett eget avtal med nätägaren respektive elleverantören. Däremot har fastighetsägaren ett nätavtal med nätägaren för anslutningspunkten för den allmänna fastighetselen (trapphus och så vidare). Elanvändaren har normalt olika kundidentitet hos nätägare och elleverantör. Kundidentiteterna ska inte förväxlas med anläggningsidentiteten som är den identitet som själva förbruknings- eller produktionsanläggningen har och som identifierar uttagspunkten. Anslutnings- och mätpunkt är normalt samma punkt. Om fastighetsägaren köper in el kollektivt för en bostadsfastighet, kan fastighetsägaren avtala med nätägaren om att denne på uppdrag av fastighetsägaren även mäter förbrukningen för de enskilda lägenheterna. Det vanliga är dock att fastighetsägaren själv ombesörjer detta Uppsägning av nätavtal Enligt de Allmänna avtalsvillkoren gäller nätavtalet tills vidare. Om inget annat avtalats upphör nätavtalet att gälla tidigast en månad efter att elanvändaren gjort en skriftlig uppsägning. Uppsägning kan även göras via e-post eller telefax. Om anläggningen inte kopplas bort när elanvändaren flyttar ut gäller att nätavtalet flyttas över till fastighetsägaren om nätägaren har avtalat med denne om att registreras som elanvändare i uttagspunkten Teckna nätavtal Nätavtal tecknas i samband med inflyttning Då en anläggning byter ägare måste den nya ägaren ha ett avtal om elöverföring och för majoriteten av fastighetsägarna tillämpas elbranschens Allmänna avtalsvillkor. För anläggningar med hög anslutningseffekt eller speciella mönster för energiflöden, tecknas dessutom individuella tilläggsavtal mellan nätägaren och fastighetsägaren vid sidan av de allmänna avtalsvillkoren Nyanslutning till nätet Med nyanslutning av en anläggning avses vanligen den första inkopplingen som görs när anläggningen har uppförts. Nyanslutningen består ofta av två moment. Först en tillfällig anslutning för elförsörjning under byggtiden (bygganslutning) då ofta byggentreprenören är nätägarens avtalspart. Därefter den permanenta anslutningen då anläggningsägaren blir nätägarens avtalspart. Om anläggningen ansluts till ett icke koncessionspliktigt nät, till exempel ett flerbostadshus, måste nätägaren för det koncessionspliktiga nätet och fastighetsägaren, avtala dels om vem som ska svara för mätningen för de enskilda lägenheterna och dels komma överens om vem som är nätägarens avtalspart. Normalt har elanvändaren i ett flerbostadshus ett eget nät- respektive elavtal. Om nätägaren tecknar nätavtal med enskilda elanvändare i det icke koncessionspliktiga nätet ska rapportering ske inom den struktur som nätägaren har. Fastighetsägaren och nätägaren kan i övriga fall komma överens om att det icke koncessionspliktiga nätet i en fastighet rapporteras inom den struktur som nätägaren har när han rapporterar sina nätavräkningsområden. 92 Utgåva 10B rev

93 Avkopplingsbar last Enligt systemansvarsförordningen ska balansansvariga rapportera till Svenska Kraftnät hur stor del av den förbrukning som ingår i dennes balansansvar som är avkopplingsbar. Svenska Kraftnät rekommenderar också att nätägaren rapporterar detta för att Svenska Kraftnät ska kunna analysera ansträngda effektsituationer. Med avkopplingsbar last menas objekt som kan styras och kopplas bort helt, som exempelvis elpannor, värmepumpar eller motsvarande. Genom att koppla bort dem kan man anpassa förbrukningen till rådande marknadssituation (påverkat av elpriset) eller minska effektuttaget i elsystemet. Normal allmän förbrukning betraktas inte som avkopplingsbar last även om givetvis förbrukningsmönstret också påverkar effektsituationen. Det finns fyra fall där nätägaren bör rapportera avkopplingsbar last. En förutsättning är att anläggningen ifråga har timmätning. 1. Nätägaren har ett nätavtal med en anläggningsägare om att anläggningen kan kopplas bort på order från nätägaren till exempel genom bortkoppling av elpannor. Ofta innebär avtalet att anläggningsägaren har en lägre nättariff än normalt. 2. Elleverantören/balansansvarig har ett avtal med anläggningsägaren om att anläggningen kan kopplas bort. I detta fall kan bortkopplingen vara styrd av till exempel att spotpriset överstiger en viss nivå. Anläggningsägaren/elleverantören måste i detta fall avtala med nätägaren om att mätvärden ska rapporteras som avkopplingsbar last. 3. Anläggningen överstiger 5 MW och ska enligt Svenska Kraftnäts föreskrift SvKFS 2001:1 vara försedd med frekvensbortkoppling. 4. Anläggningen ingår i Svenska Kraftnäts effektupphandling och där reglerobjektet är en avkopplingsbar last. Rapporteringen av mätvärden till elanvändare, elleverantör, balansansvarig och Svenska Kraftnät för avkopplingsbar last görs enligt etablerade rutiner. Det gäller såväl enskilda som aggregerade mätvärden. Översiktlig arbetsgång vid nyanslutning BILDEN BORTTAGEN Bild 4. 1 Översiktlig beskrivning vid nyanslutning Rutinerna kring nyanslutning beskrivs i kapitel 10 för elleverantör respektive kapitel 14 för nätägare Beställa mätutrustning Det är nätägaren som avgör vilken mätare elanvändaren ska ha i uttagspunkten. Elanvändare under schablongränsen har dock enligt ellagen rätt att begära annan mätning men får då betala de extra kostnader som detta innebär. Det schablonavräkningssystem som tillämpas i Sverige gör det möjligt för en elanvändare som schablonberäknas att köpa el efter tidstariff. Kravet är då att nätägaren har denna typ av tariff. Utgåva 10B rev

94 94 Utgåva 10B rev

95 5 Mätvärden Viktiga utgångspunkter De olika nätanslutningarna har följande mätpunkter: gränspunkter för angränsande nät, inmatningspunkter för produktionsanläggningar och uttagspunkter för förbrukningsanläggningar. All mätning som nämns i handboken avser aktiv energi om inget annat anges. I mätvärdesbegreppet ingår periodiserade mätvärden, mätarställningar och brukstidsmätning. Månadsmätning innebär att nätägaren är skyldig att för varje anläggning lagra mätvärden kl vid varje månadsskifte. Den beräknade årsförbrukningen ska baseras på faktisk förbrukning på anläggningen och uppdateras varje gång en ny månadsvolym fastställs. Vid beräkning av en mätarställning ska faktiska avläsningar före och efter tidpunkten användas och beräknas proportionellt utifrån en linjär fördelning. Alla mätvärden ska lagras så som de har registrerats. Både avläsningstidpunkt och registeringstidpunkt ska anges. Rekommendationer Nätägaren bör även sända preliminära avräkningsresultat till elleverantörerna så att de kan skapa förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Ett samlat timmätvärde per balansansvarig för de inmatningspunkter där elleverantören köper producerad energi av elproducenter. Ett samlat timmätvärde per balansansvarig för de uttagspunkter där elleverantören säljer levererad energi till elanvändare Den balansansvarige rapporterar aggregerade mätvärden till elleverantören för den kraft som elleverantören köpt av den balansansvarige. Syftet är att elleverantören ska kunna kontrollera avräkningsresultatet som erhållits från nätägaren. Skriftliga avtal bör träffas om berörda parter är överens om att mätvärdesrapporteringen ska omfatta mer än vad som är föreskrivet i författning. Utgåva 10B rev

96 N ätägaren äger mätutrustningen och har ansvar för dess noggrannhet, drift och underhåll. Nätägaren ansvarar också för insamling och rapportering av mätvärden, avräkning samt beräkning och rapportering av andelstal. Se kapitel 6 för mer information om andelstalsberäkning och rapportering. Nätägaren kan låta ett annat företag (mätombud) sköta insamling och rapportering av mätvärden. Nätägaren är dock alltid själv ansvarig för verksamheten och kan reglera ombudets ansvar gentemot nätägaren i avtal med denne. För mer information om mätombud, se kapitel 14. Det finns olika sätt att samla in mätvärden nämligen som timserier, som mätarställningar eller periodisering av energivärden på annat sätt. Balansansvaret innebär att den balansansvarige avräknas per timme baserat på timregistrerande mätvärden. I balansavräkningen används mätvärden och andelstal. Mätvärden ska lagras och rapporteras med den upplösning som de samlats in. Timmätta mätvärden rapporteras i form av timserier. En timserie består av 24 mätvärden, ett för varje timme kl till Mätvärdena är tidsmärkta efter svensk normaltid året runt. För uttagspunkter som ska schablonavräknas är nätägaren skyldig att fastställa en mätarställning varje månadsskifte, den första dagen i månaden kl Dessutom ska avläsning ske då en elleverans påbörjas eller avslutas vid annan dag, kl 00.00, i månaden. Avläsning skall också göras vid nyanslutning, permanent frånkoppling och vid mätarbyte. Dessa skall dock registreras med avläsningstidpunkt för det närmaste timskiftet. Exempel: Mätarbytet utförs kl Den avläsningstidpunkt som skall anges är då kl För mer information om rapportering av mätvärde vid uppdatering av mätaruppgifter, se 5.7. Nätägaren rapporterar dels enligt mätförordningen som anger vilka rapporter som ska sändas och dels enligt mätföreskrifterna som anger vilka tider insamling av mätvärden ska ske samt hur de ska lagras och rapporteras. De timserier som utgör förbrukningsprofilerna för schablonavräknade nätavräkningsområdena finns på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. Det här kapitlet beskriver insamling, registrering och rapportering av mätvärden. Andelstal beskrivs i kapitel 6. Mer om balansansvaret finner du i kapitel 12 och uppgift om vad som ska rapporteras per aktör finner du i kapitlen Generella regler för insamling och rapportering av mätvärden Nätägarens ansvar för vad som gäller för mätning och rapportering framgår av ellagen, mätförordningen och mätföreskrifterna. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska avläsning av mätaren ske i början varje period kl Med period avses vanligtvis för schablonavräknade uttagspunkter en månad och för timmätta ett dygn. Mätarställning ska dessutom läsas av den dag en elleverans påbörjas eller avslutas, samt vid nyanslutning, permanent frånkoppling och mätarbyte. Om mätarställningen inte kan inhämtas automatiskt via insamlingssystem ska annan tillförlitlig insamlingsmetod användas. 96 Utgåva 10B rev

97 Ett sådant exempel är om mätaren vid nyanslutning eller mätarbyte inte spänningssätts direkt när den installeras. Rapportering av enskilda mätvärden ska ske med den upplösning som de registrerats med i mätpunkten. Dessutom ska mätarställning vid periodens början och slut rapporteras. Detta gäller både schablon- och timmätta anläggningar (STEMFS 2007:5 6 kap 1 ). För mer detaljer, se respektive kapitel för timvärden och mätarställningar nedan. I rapporteringen används en kvalitetsmärkning för att tala om att mätvärdet är avläst, beräknat eller osäkert. För mer information vilka olika statusar som finns samt hur de ska användas i UTILTS-meddelandet se den gällande EDIELanvisningen. All mätvärdesrapportering sker i normaltid. Motivet för att rapportera i normaltid året om är att undvika tidsjusteringar vid övergång till och från sommartid i avräkningssystemen. Att rapportering sker i normaltid medför att rapporterade värden under sommartid får en timmes förskjutning. En förutsättning för att Elleverantören ska kunna hantera mätvärdesmeddelanden med automatik är att denne har uppgifter om hur mätning och avräkning sker för anläggningen. Dessa uppgifter skickas av Nätägaren vid påbörjan av en elleverans eller då förändringar sker, t ex vid mätarbyte. Detta beskrivs i avsnitt För att kunna rapportera dessa uppgifter till Elleverantören måste Nätägaren ha uppgifter om anläggning och mätare registrerade i sitt system och se till att de uppdateras när någon förändring sker. De uppgifter som ska lagras enligt mätföreskrifterna (STEMFS (2007:5)) är: Anläggningsidentitet Anläggningsadress Årsförbrukning Mätaridentitet (för samtliga mätare som finns på anläggningen) Identitet för mätvärden Tidslängd på mätvärden (Tidsupplösing, t ex tim eller månad) Frekvens för mätvärdesrapportering (Rapporteringsfrekvens, t ex dygn eller månad) Tidpunkter för anslutning, frånkoppling och återinkoppling Avräkningsmetod Områdesidentitet (områdes id) Elanvändarens identitet (t ex personnummer eller organisationsnummer) Elanvändarens namn och adress Elleverantör Balansansvarig Utgåva 10B rev

98 5.1.1 Avläsningstidpunkt och registreringstidpunkt Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska mätvärden registreras med datum och klockslag för det närmaste timskiftet då registreringen skett i mätaren (avläsningstidpunkt). Nätägaren ska lagra mätvärdet så som det har registrerats. Förutom avläsningstidpunkt ska även registreringstidpunkt anges vid rapportering av mätvärden. Registreringstidpunkten anger när ett mätvärde har registrerats eller ändrats, i mätaren eller i nätägarens system. Första gången ett mätvärde registreras bör registreringstidpunkten vara den samma som avläsningstidpunkten. Vid förändring av ett enskilt mätvärde bör alltid en ny registeringstidpunkt anges. Registreringstidpunkten är den tidpunkt då förändringen görs. Med förändring menas t ex att det avlästa värdet korrigeras eller att status för värdet ändras. För aggregerade mätvärden så ärvs inledningsvis registreringstidpunkten från de enskilda mätvärden som ingår i beräkningen. Det är alltid registreringstidpunkten för det senaste registrerade enskilda mätvärdet som inledningsvis bör användas vid rapporteringen. En ny registreringstidpunkt bör alltid anges när de summerade mätvärdena ändras, oavsett om de enskilda mätvärdena som ingår i summeringen har ändrats eller ej. Ändringen kan t ex bero på att antalet ingående enskilda mätvärden i summeringen har ändrats. Den nya registreringstidpunkten markerar då att det är dessa summerade mätvärden som ska användas av mottagaren. Registreringstidpunkt anges på transaktionsnivån i UTILTS meddelandet Årsförbrukning Årsförbrukning för en anläggning ska baseras på den faktiska förbrukningen från föregående år enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Samma förbrukning som uppmättes på anläggningen under en månad används för att uppskatta förbrukningen samma månad kommande år. T ex i juli år 0 förbrukades 100 kwh på anläggning A. Den uppskattade förbrukningen för juli år 1 blir då 100 kwh. Den beräknade årsförbrukningen för en uttagspunkt beräknas genom att summera de kommande tolv kalendermånadernas uppskattade förbrukning som ska vara samma som de senaste tolv kalendermånadernas faktiska förbrukning. Det innebär att årsförbrukningen ska uppdateras varje gång ett nytt månadsvärde inkommer. Ett exempel, på anläggning A har det förbrukats 100 kwh varje månad i perioden jandec år 0 den beräknade årsförbrukning för jan-dec år 1 blir då 1200 kwh. I januari år 1 förbrukas 200 kwh på anläggning A, den beräknade årsförbrukningen för perioden feb år 1 jan år 2 blir då 1300 kwh. För en nyansluten anläggning finns inte någon tidigare uppmätt förbrukning. Därför måste då förbrukningen med en tillförlitlig metod uppskattas för de kommande tolv månaderna. Ett exempel på metod kan vara att titta på en liknande anläggning och använda samma förbrukningsmönster för att fördela ut den beräknade årsenergin över tolv månader. För en anläggning där man ändrar avräkningsmetod från tim till sch ska i första hand den uppmätta historiska förbrukningen användas på samma sätt som för en schablonavräknad anläggning. I andra hand, i de fall mätvärden inte finns tillgängliga, ska anläggningen betraktas som en nyansluten anläggning. 98 Utgåva 10B rev

99 5.1.3 Rättning av mätvärden Varje mätvärde som rapporterats ska vid korrigering omrapporteras. Det korrigerade värdet ligger sedan till grund för nätägarens förnyade beräkning av leveransåtagandet (andelstalen och avräkningen), se vidare kapitel 6. Om ett tidigare rapporterat mätvärde visar sig vara felaktigt ska nätägaren korrigera detta och rapportera om. Det är endast den eller de perioder som det rättade värdet tillhör som ska skickas om, eventuella efterföljande värden behöver inte rapporteras igen. För att elanvändaren ska debiteras för samma energimängd från både nätägaren och elleverantören ska en avisering göras innan omrapporteringen sker. Avisering ska alltid ske om en avläst mätarställning (rapporterats med status Prima) ersätts med en ny mätarställning som också är avläst (status Prima) eller om rättningen innebär att mätvärdet får en sämre kvalitet, t ex en avläst mätarställning ersätts med en beräknad. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS (2007:5)) ska nätägaren vid rättningar redovisa orsak till felet, beräknad energimängd, den tidsperiod som felet berör samt vilka som påverkats. Rekommendationen är att dessa uppgifter inkluderas i ovannämnda avisering. Det finns inget EDIEL meddelande för avisering, därför bör förslagsvis e-post användas. Korrigeras mätvärdet inom 5 vardagar från avläsningstidpunkten behöver avisering bara göras om den ursprungliga mätarställningen rapporterats med status Prima. I UTILTS-meddelandet ska samma Anledning till transaktion anges som i original meddelandet. Den nya registreringstidpunkten för mätvärdet talar om för mottagaren att det är en korrigering som skickas. Se EDIEL-anvisningen för UTILTS för detaljerad information om vad meddelandet ska innehålla. 5.2 Balansavräkningen alltid i normaltid Enligt mätföreskrifterna ska all mätvärdesrapportering ske i normaltid. Motivet för att rapportera i normaltid året om är att undvika tidsjusteringar vid övergång till och från sommartid i avräkningssystemen. Att rapportering sker i normaltid medför att rapporterade värden under sommartid får en timmes förskjutning. Detta betyder att timmen (sommartid) kommer att saknas den 1:a dagen för en nytillkommen mätserie under sommarmånaderna. En branschstandard finns framtagen för hantering av tider i balansavräkningen, vilken kan sammanfattas i följande punkter: All mätvärdesregistrering och tidsangivelser för mätvärden sker i normaltid. Mätvärdesrapportering ska ske senast vid de tidpunkter som anges i mätföreskrifterna. Tidpunkterna som anges där är aktuell tid. Svenska Kraftnät avräknar i normaltid även under sommarmånaderna. Rapportering av avräkningsresultat från Svenska Kraftnät ser i normaltid. För balansansvariga gäller följande för balansavräkningen under sommartid: 1. Mätvärdesrapportering leverantörsbyte, in- och utflytt samt balansansvarsbyte Utgåva 10B rev

100 Vid leveransstart eller slut påverkas endast den första timmen (timme sommartid) den första dagen leveransen avser (gäller månaderna 1 april 1 oktober). Leveransstart eller slut ska ske kl (sommartid). Byte av balansansvarig ska ske kl (sommartid) (dvs. byte sker alltid kl normaltid året runt). Balansansvarig ska inte räkna in nytillkommen leverans i sin prognos för timme (sommartid) första dagen leveransen avser. 100 Utgåva 10B rev

101 2. Handelsvärden etablering av ny handelsrelation Vid etablering av ny handelsrelation påverkas endast den första timmen (timme sommartid) den första dagen som den nya relationen avser (gäller månadsskiftena 1 april 1 oktober samt halvmånadsskiftena 16 april 16 oktober). Den nya handelsrelationen påbörjas kl (sommartid). Det innebär att fastkraft kan utbytas först fr.o.m. detta klockslag. 3. Avetablering av rapporteringsserier Vid avetablering (upphörande) av en tidsserie för mätvärden eller handelsvärden kan affärer alltid ske till kl normaltid. 4. Fakturering Faktureringen görs av Svenska Kraftnät i normaltid. 5.3 Rapportering av timmätvärden Rapporteringen ska ske via Ediel-meddelandet UTILTS. För tekniska data om obligatoriska uppgifter mm, se Ediel-anvisningarna för UTILTS-meddelandet. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska de mätvärden som används i avräkningen också rapporteras. För en mätpunkt som timavräknas ska nätägaren registrera mätvärden vid varje timskifte. Dessa ska sedan samlas in dagligen snarast efter mätdygnets slut. Rapporteringen av timmätvärden som ska timavräknas görs med de 24 värden som registrerades och samlades in för mätdygnet. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS (2007:5)) ska förutom timvärden även en mätarställning vid dygnets slut registreras och samlas in om mätsystemet kan leverera detta. Mätarställningarna vid periodens början och slut ska då också även vara med i rapporteringen av mätdygnet. När även mätarställningar rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i UTILTS-meddelandet. Men när endast timvärden rapporteras ska räkneverkskoden utelämnas i rapporteringen. På så sätt får mottagaren reda på om rapporteringen ska innehålla endast timvärden eller både timvärden och mätarställningar. Se även stycke för information om rapporteringen i PRODAT. Enligt beslut från Elmarknadsutveckling (2008:28) rekommenderas det att alltid använda ett register för mätarställning för timmätt anläggning. Om man använder tidstariffmätare på en timmätt anläggning är rekommendationen att man inte ska rapportera mätarställningar vid mätperiodens början och slut. En kodlista för olika räkneverkstyper finns att hämta på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Ediel/ Anvisningar. Rapporteringen bör delas upp i typ av produktion och förbrukning (produktkoder finns på för att ge Statistiska Centralbyrån, Nord Pool och Svensk Energi underlag till en förbättrad statistik till gagn för elmarknadens aktörer. Utgåva 10B rev

102 Vid rapporteringen av aggregerade timmätvärden ska även registreringstidpunkt för aggregeringen anges tillsammans med antalet mätpunkter som ska ingå i summeringen. För att kontrollera nätavräkningsområdets balans en viss timme ska nätägaren försäkra sig om att totalt inmatad kraft motsvarar totalt uttagen kraft för timmen. Summa inmatning får ett positivt värde (plus) medan summa uttag får ett negativt värde (minus), värdena ska ha samma absolutbelopp Rapportering av enskilda mätvärden Rapportering av energi i en uttagspunkt som skall timavräknas Enskilda mätvärden för en uttagspunkt skall enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) rapporteras till: elleverantören elanvändaren Rapporteringen till elleverantören skall göras senast den femte vardagen efter mätdygnet. Rapporteringen till elanvändaren skall ske efter leveransmånadens slut, senast vid fakturering, om inte nätägaren och elanvändaren kommit överens om annat. Om faktureringsperioden omfattar mer än en månad och mätarställningar registreras vid varje månadsskifte på anläggningen skall även dessa mätarställningar redovisas. I de fall elanvändaren begär rapportering via EDIEL skall rapportering ske inom fem vardagar efter mätdygnet. Uttagen energi i uttagspunkten rapporteras som förbrukning med positiva värden för aktiv energi. Se anvisningen för mer information om vilka koder som ska användas i meddelandet. Rapportering av energi i en inmatningspunkt Enskilda mätvärden för en inmatningspunkt skall enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) rapporteras till: den elproducent som matat in el elleverantören som köper den inmatade energin SvK (endast produktionsanläggningar) Rapporteringen till elproducenten skall ske inom fem vardagar efter mätdygnet i de fall rapporteringen sker via EDIEL. I annat fall skall mätresultatet rapporteras inom fem vardagar efter leveransmånadens slut, om inte annat är överenskommet mellan nätägaren och elproducenten. Rapporteringen till elleverantören skall ske senast den femte vardagen efter mätdygnet, om inte nätägaren och elleverantören kommit överens om annat. Rapporteringen till SvK skall ske senaste den femte vardagen efter mätdygnet för de produktionsanläggningar som uppfyller kraven i mätförordningen (SFS 1999:716 9 andra stycket punkt 2) om elcertifikat, ursprungsgarantier och även i de fall SvK begär rapportering. 102 Utgåva 10B rev

103 Inmatad energi i inmatningspunkten rapporteras som produktion med positiva värden för aktiv energi. Se anvisningen för mer information om vilka koder som ska användas i meddelandet. Rapportering av energi i en gränspunkt Enskilda mätvärden för en gränspunkt skall enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) rapporteras till: nätägaren för det angränsade nätet Rapporteringen till nätägaren för det angränsande nätet skall göras senast den fjärde vardagen efter mätdygnet. Enskilda mätvärden för alla ingående mätpunkter i gränspunkten ska rapporteras uppdelat på inmatad resp uttagen energi. Det ska alltid rapporteras med positivt tecken. Dvs energiflödet i en mätpunkt från nät A till nät B rapporteras i en tidsserie och energiflödet från nät B till nät A rapporteras i en annan tidsserie Preliminära rapporter dagligen efter mätdygnet Rapportering av uttagspunkter Nätägaren skall rapportera preliminära samlade timmätvärden inom ett nätavräkningsområde uppdelat per förbrukningstyp senast kl dagen efter mätdygnet till: balansansvarig, per elleverantör SvK, summan av den balansansvariges totala balansansvar Det rekommenderas också att samma uppgifter som skickas till den balansansvarige även sänds till elleverantören för att denne ska kunna göra egna prognoser för sina elleveranser och som rapporteras till berörd balansansvarig. Rapportering av inmatningspunkter Nätägaren skall senast kl dagen efter mätdygnet rapportera preliminära samlade timmätvärden inom ett nätavräkningsområde uppdelat per produktionstyp för inmatningspunkter till: balansansvarig, per elleverantör SvK, summan av den balansansvariges totala balansansvar Det rekommenderas också att samma uppgifter som skickas till den balansansvarige även sänds till elleverantören för att denne ska kunna göra egna prognoser för sina elleveranser och som rapporteras till berörd balansansvarig. Rapportering av gränspunkt Nätägaren skall rapportera enskilda preliminära timmätvärden för en gränspunkt till nätägaren för det angränsade nätet senast kl dygnet efter mätdygnet. Nätägaren skall rapportera preliminära samlade timmätvärden för samtliga gränspunkter till SvK senast kl dygnet efter mätdygnet. Utgåva 10B rev

104 Rapportering av nätförluster Nätägaren skall i de nätavräkningsområden där samtliga uttagspunkter är timavräknade senast kl dagen efter mätdygnet rapportera preliminära timmätvärden för nätförluster till: balansansvarig SvK Slutliga rapporter 5 respektive 4 vardagar efter mätdygnet Nätägaren ska slutrapportera timmätvärden för varje timme på dygnet som då bör ha status Prima enligt följande: Enskilda slutliga mätresultat i uttagspunkten ska sändas till: elleverantören, senast den femte vardagen efter mätdygnet berörd elanvändare, efter leveransmånadens slut och senast vid debitering om inte elanvändaren och nätkoncessionshavaren kommit överens om annat. Om debiteringsperioden omfattar mer än en månad, skall även mätarställningar vid varje månadsskifte redovisas. I de fall elanvändaren begär rapportering via EDIEL skall enskilda mätvärden rapporteras till elanvändaren inom fem vardagar efter mätdygnet. Samlade slutliga mätvärden för uttagspunkter inom ett nätavräkningsområde uppdelat per förbrukningstyp skall inom fem vardagar efter mätdygnet, enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5), rapporteras till: elleverantören, uppdelat per balansansvarig balansansvarig, avseende ett samlat timmätvärde: o per elleverantör o för det totala balansansvaret där den balansansvarige har balansansvaret SvK, avseende summan av den balansansvariges totala balansansvar Samlade slutliga mätvärden för inmatningspunkter inom ett nätavräkningsområde uppdelat per produktionstyp skall inom fem vardagar efter mätdygnet, enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5), rapporteras till: elleverantören, uppdelat per balansansvarig balansansvarig, avseende ett samlat timmätvärde: o per elleverantör o för det totala balansansvaret där den balansansvarige har balansansvaret SvK, avseende summan av den balansansvariges totala balansansvar Mätresultaten i gränspunkten ska sändas till: nätägaren för det angränsande nätet, senast den fjärde vardagen efter mätdygnet, enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Svenska Kraftnät som visar mätresultat för varje timme på dygnet av det samlade energiflödet i gränspunkterna senast den femte vardagen efter mätdygnet. 104 Utgåva 10B rev

105 Nätförluster för de nätavräkningsområden där samtliga uttagspunkter är timavräknade ska senast den femte vardagen efter mätdygnet rapporteras till: balansansvarig för nätförluster SvK Ersättning av saknade timmätvärden För att kunna uppfylla mätföreskrifternas (STEMFS 2007:5) krav på rapportering krävs att man alltid måste estimera saknade timvärden. Ett ogiltigt (uppenbart felaktigt) mätvärde bör ersättas på samma sätt som ett saknat. I rapporteringen av timmätvärdet skall det framgå att värdet kommer korrigeras. För vanliga uttagspunkter kan man använda ett tidigare uppmätt timvärde som estimat, t.ex. samma timme föregående vecka. För mindre inmatningspunkter kan t.ex. det senaste uppmätta timvärdet användas som estimat. Estimering av mätvärden bör inte göras i gränspunkter och större inmatningspunkter eftersom det inte går att förutsäga flödet i dessa punkter baserat på historiska data. I de fall en kontrollmätare finns bör istället ersättningsvärden från denna användas för att inte påverka förbrukningsprofilens kvalitet. Mätvärde från en kontrollmätare ska betraktas som estimerat vid rapportering och det ska framgå att värdet kommer korrigeras. Estimeringen får endast göras på enskilda mätvärden. Alla enskilda mätvärden ska finnas innan aggregering utförs. Detta innebär att aggregerade värden inte får estimeras, däremot ärvs status från det enskilda mätvärde som har sämst kvalitet vid aggregeringen. Mätvärdena redovisar energiflödet under föregående dygn och ligger till grund för de balansansvarigas anskaffning av kraft för kommande dygn. Om nätägaren estimerar samtliga mätvärden och den balansansvarige därmed anpassar sin kraftanskaffning efter detta, innebär det att den balansansvariges prognos baseras på helt felaktiga förutsättningar Rapportering av estimerade timvärden Ett estimerat mätvärde kvalitetsmärks med en särskild kvalitetsflagga enligt Edielanvisningarna för UTILTS. Ett manuellt godkänt värde ska anses ha samma kvalitet som ett prima värde och ska rapporteras som prima Produktion och förbrukning rapporteras var för sig En produktionsanläggning omfattar oftast förutom generatorn även en lokal kraftanläggning. Det innebär att produktionsanläggningen i nätanslutningen både är en inmatningspunkt och en uttagspunkt. Om produktionen är avstängd kommer energi att tas ut från nätet. Mätvärden ska registreras både som inmatning och uttag. Inmatning och uttag kan ha olika elleverantörer och balansansvariga och mätvärdena ska i sådant fall rapporteras var för sig och inte summeras. För att rapportering ska kunna ske till olika elleverantörer och balansansvariga måste inmatning och uttag i sådana fall ha olika anläggnings ID. Utgåva 10B rev

106 Svenska Kraftnät rekommenderar också att mätvärden för produktion rapporteras separat från förbrukningen även om produktionen ligger i ett ickekoncessionspliktigt nät. För att uppnå detta behöver anläggningsinnehavaren sluta avtal med nätkoncessionsinnehavaren för vardera produktion och förbrukning. Den föreslagna åtgärden gör det dessutom möjligt att förbättra Sveriges effektstatistik som idag har stora brister på grund av dold produktion Mätning i annan punkt än anslutningspunkten Om mätningen görs i en annan punkt än i anslutningspunkten måste nätägaren och anläggningsägaren avtala om ersättningsvillkoren för överföringsförluster, vilket sker finansiellt. Se avsnitt 8.5. Verkligt mätvärde ska alltid rapporteras till elleverantören samt elanvändaren och ligger sedan till grund för debiteringen. Mätvärden ska inte förvanskas genom att lägga till beräknade förluster mellan mätpunkten och anslutningspunkten Krav på rapporteringen All rapportering ska ske via Ediel och mätvärdena måste sändas till rätt adress. Rapporteringen ska ha rätt noggrannhet, rätt tecken, rätt enhet och rätt identifiering enligt vad som beskrivs nedan. Den ska också komma i rätt tid eftersom balansansvariga och Svenska Kraftnät är beroende av mätvärdena för att kunna göra planer och prognoser för kommande dygns produktion och förbrukning. Mätvärdesinsamlingen sker alltid enligt svensk normaltid. Vidarerapportering av insamlade mätvärden görs däremot i aktuell tid. Nätägaren kan ge ett annat företag i uppdrag, ett så kallat mätombud, att sköta mätvärdesrapporteringen i nätägarens ställe. Nätägaren kan dock inte avtala bort sitt ansvar för rapporteringen. Rätt noggrannhet Aggregerade värden ska ha samma upplösning som de ursprungliga mätvärdena i kwh med högst 3 decimaler. Avrundningar får alltså inte ske. Mätvärden för enskilda mätpunkter ska rapporteras med samma upplösning som de har registrerats i kwh med högst 3 decimaler. Mätarställningar för timmätta anläggningar rapporteras med den upplösning som de har registrerats. Rätt tecken För aggregerade värden gäller: Produktionsvärden och värden för kraft inmatad från angränsande nät rapporteras som positiva. Förbrukningsvärden och värden för kraft utmatad till angränsande nät rapporteras som negativa. Mätvärden för enskilda mätpunkter rapporteras alltid som positiva. Rätt enhet Den enhet som används i rapportering med UTILTS för aktiv energi är kwh och maximalt tre decimaler ska anges. För rapportering av annan än aktiv energi ska den enhet som avtalats om användas. Rätt identifiering För aggregerade värden ska rätt tidsserieidentitet skickas. Den innehåller bl a information om produktions- eller förbrukningstyp. 106 Utgåva 10B rev

107 Observera! Om mätserier rättas ska endast de leveransperioder som påverkas av rättningen rapporteras om. Leveransperioden är lägst ett dygn, vid rättning av ett timvärde ska hela dygnet rapporteras om. Vid rättning av mätarställning för ett dygn ska båda berörda dygnen rapporteras om Identifiering av mätvärden I nätägarens rapportering i UTILTS identifieras mätvärden genom tidserieidentiteten. Tidserieidentiteten är en kombination av en eller flera identifierare, så som t ex områdes ID och anläggnings ID (enskilda mätvärden) eller tidsserieprodukt, områdes ID och balansansvarig (aggregerade mätvärden). Därutöver kan behövas uppgift om typ av anläggning (produktion/förbrukning/utbytespunkt) och produkt/enhet för att skilja på serier med t.ex. aktiv och reaktiva värden. Vilken eller vilka identifierare som används i olika UTILTS-meddelanden finns beskrivet i EDIEL-anvisningen. Ovanstående ersätter Serie ID som tidigare användes för att identifiera mätvärden i rapportering Kvalitetsmärkning av mätvärden Mätvärden kvalitetsmärks enligt Ediel-anvisningen för UTILTS som finns på Svenska Kraftnäts kvalitetskontroll av mätvärden Timmätvärden För att Svenska Kraftnät ska hinna göra en kvalitetskontroll av nätägarens mätvärden - före den formella rapporteringstiden som enligt föreskrifternas krav är kl respektive kl fordras att föreslagen tidsplan i nätägaravtalet hålls. Tidsplanen föreslår att timmätvärden sänds till Svenska Kraftnät senast klockan dagen efter mätdygnet. Rapporteringen från angränsande nät sänds senast kl Svenska Kraftnät kontrollerar kvaliteten på inrapporterade mätvärden genom att beräkna nätavräkningsområdets balans och kontrollera utbyten med angränsande nät. Områdesbalansen, kvalitetsserier för angränsande nät och förbrukningsprofilen sänds tillbaka till nätägaren för att eventuella felaktigheter ska kunna lokaliseras och rättas av nätägaren. Varje gång nya mätvärden sänds in görs en ny kvalitetskontroll av Svenska Kraftnät. Förfarandet med tidig rapportering från nätägaren och återrapportering från Svenska Kraftnät ger nätägaren en kvittens som visar att Svenska Kraftnät har tagit emot rapporteringen och hur den har tolkats. Det gör det också möjligt för nätägaren att rapportera de rättade värdena till Svenska Kraftnät och balansansvariga före klockan Andelstal Svenska Kraftnät återrapporterar också en sammanställning av andelstalen Andelstalsrapport till nätägaren för att denna ska kunna kontrollera att Svenska Kraftnät registrerat rätt andelstal. Se mer om detta i kapitel 6. Utgåva 10B rev

108 Hur kvalitetssäkringen går till beskrivs i avsnitt Rättningsrutiner för nätägare Enligt mätföreskrifterna ska slutlig rapportering ske till angränsande nät senast den 4:e vardagen efter mätdygnet och senast den 5:e vardagen efter mätmånaden, såvida man inte kommit överens om längre rapporteringsintervall. Om det uppstått något fel i rapporteringen eller om mätvärden är felaktiga ska rättade mätvärden sändas till elleverantören, den balansansvarige och Svenska Kraftnät. Detta ska ske utan dröjsmål. I en anslutningspunkt finns det normalt bara en mätare. För en sådan punkt ersätts mätvärden som saknas med ett uppskattat (estimerat) värde. Estimeringen bör göras automatiskt i nätägarens system. Mätvärden som har kvalitetsmarkeringar måste rättas och rapporteras inom den 5:e vardagen efter mätdygnet. Mätvärden från angränsande nät måste rättas och rapporteras inom den 4:e vardagen efter mätdygnet. I anslutningspunkter med stor energiomsättning är det vanligt att det förutom en ordinarie mätare även finns en kontrollmätare installerad. Om det visar sig att värdena från den ordinarie mätaren inte registrerats bör värdena från kontrollmätaren användas. Om det saknas rätta mätvärden både från den ordinarie mätaren och kontrollmätaren, kan exempelvis ersättningsvärden från ett driftövervakningssystem, angränsande nät eller transformatorstationer användas förutsatt att sådana mätvärden är tillgängliga och håller acceptabel kvalitet. Saknade mätvärden kan med hänsyn tagen till rådande belastning och produktion också beräknas utifrån mätning i angränsande mätpunkter. Om ett fel i mätinsamlingen uppstått kan uppgift från räkneverksställningar användas för att rätta de mätvärden som rapporterats under perioden. Detta görs för att få rapporterad energi att överensstämma med räkneverksställningen. Om mätvärden rättas ska nätägaren alltid sända om de perioder som ändrats Rapportering från icke koncessionspliktiga nät Svenska Kraftnät tar inte emot mätvärden från någon annan rapportör än ägaren av ett koncessionspliktigt nät eller dennes ombud. Undantag är rapportering av produktion i ett icke koncessionspliktigt nät för att få elcertifikat. Rapporteringen ska alltid ske med Ediel. Om en anläggningsinnehavare av en produktionsanläggning eller avkopplingsbar last i ett icke koncessionspliktigt nät vill ha en separat mätvärderapportering av produktionen måste denne sluta avtal med ett mätombud om detta. Svenska Kraftnät rekommenderar att en angränsande nätägare agerar mätombud. Produktion och förbrukning i det icke koncessionspliktiga nätet rapporteras inom de aggregerade mätserierna för nätavräkningsområdet och kommer därmed att ingå i nätavräkningsområdets balanskontroller. Nätägaren använder sin egen mätning i anslutningspunkten för att beräkna förbrukningen i det icke koncessionspliktiga nätet. 108 Utgåva 10B rev

109 Rapportering av timmätt förbrukning för anläggningar som schablonavräknas Nätägaren ska rapportera den timmätta förbrukningen till elleverantören antingen som timmätvärden eller som periodiserad energi per månad. Uttagspunkter med timmätvärden som ska schablonavräknas rapporteras lämpligen en gång per månad till elleverantören, efter att mätvärden har samlats in Rapportering av timmätvärden vid påbörjande av leverans Vid påbörjande av elleverans (inflyttning) under månaden och om struktur för den nye balansansvarige saknas, kvarstår dittillsvarande balansansvarig tiden tills strukturförändringen för rätt balansansvarig trätt i kraft. Strukturen i balansavräkningen ändras inte under den innevarande månaden om en balansansvarig tillkommer i nätavräkningsområdet, se närmare under avsnitt Enligt regelverket ska timmätvärden rapporteras från inflyttningsdagen till den nye elleverantören. Aggregerade timmätvärden ska rapporteras för den nye elleverantören och tidigare balansansvarig tills ny struktur trätt i kraft. Från och med att strukturförändringen har trätt i kraft ska aggregerade timmätvärden rapporteras för både den nye elleverantören och den nye balansansvarige. I detta fall kan en bilateral uppgörelse behöva göras mellan den gamla balansansvarige och den nye elleverantören. 5.4 Rapportering av förbrukning som inte mäts (brukstidsmätning) Med brukstidsmätning menas förbrukning som saknar energimätning och där energivärdena beräknas baserat på den tid som förbrukningen är inkopplad (brukstid). Nätägaren beräknar då energin genom brukstiden. Parkeringsmätare och förstärkare för kabel-tv kan vara exempel på sådan förbrukning. Enligt ellagen är nätägaren skyldig att mäta mängden överförd el och hur den fördelas över tiden. Följande rutiner bör följas tills frågan har reglerats: Förbrukningen som brukstidsmäts kan periodiseras och rapporteras efter två olika metoder: Energiuttaget periodiseras per timme och rapporteras som en timserie. Inkopplingstiden kan här registreras av en mätterminal där beräkning och rapportering sker inom timrapporteringssystemet. Energiuttaget periodiseras i nätägarens system och rapporteras enligt ordinarie rutin för månadsmätta schablonavräknade anläggningar. 5.5 Rapportering av mätarställningar för schablonavräknade uttagspunkter Avläsning Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska avläsning av mätarställningar göras den första varje månad kl Mätarställning ska dessutom läsas av den dag en Utgåva 10B rev

110 elleverans påbörjas eller avslutas, samt vid nyanslutning, permanent frånkoppling och mätarbyte. Senast den andra vardagen efter avläsningstidpunkten ska nätägaren registrera avläsningen. Det gäller både avläsning vid månadsskifte och påbörjan eller avslut av elleverans vid annan tidpunkt. Mätarställningen ska registreras och lagras med datum och klockslag för det närmaste timskiftet. Vid nyanslutning samt till- eller frånkoppling ska avläsningen som görs vid det närmaste timskiftet även användas vid start eller slut av leveransperioden, d.v.s. kl då avtalet påbörjas eller avslutas. Vissa händelser som kräver en avläsning sker alltid vid ett dygnsskifte (kl 00.00). I dessa fall måste en avläsning beräknas till kl om insamling inte skett vid det klockslaget, se avsnitt nedan för hur beräkning av mätarställningar ska ske Rekommendation vid självavläsning Självavläsning rekommenderas inte som alternativ till den normala insamlingen av mätarställningar. I undantagsfall kan det dock vara en acceptabel lösning, t ex om elanvändaren är elöverkänslig eller vid tillfälliga problem med insamlingen. En nätägare kan be elanvändaren att själv läsa av sin mätarställning (självavläsning) förutsatt att mätaren är tillgänglig för elanvändaren. En sådan överenskommelse kan t ex finnas mellan nätägaren och en elöverkänslig elanvändare. Även en sådan avläsning måste göras enligt mätföreskrifterna. Det innebär att nätägaren måste få avläsningen av elanvändaren i så god tid att nätägaren kan registrera avläsningen senast andra vardagen efter månadsskiftet. Om det finns en överenskommelse att elanvändaren ska lämna avläsningar men att denna uteblir ska nätägaren agera som om avläsning saknas. Självavlästa mätarställningar bör, som vanligt, efter en rimlighetskontroll resultera i rapportering och andelstalsberäkning. Det ska i UTILTS-meddelandet som nätägaren skickar till elleverantören framgå att avläsningen är gjord av elanvändaren. Vid nyanslutning samt till- eller frånkoppling ska avläsningen som görs vid det närmaste timskiftet även användas vid start eller slut av leveransperioden, d.v.s. kl då avtalet påbörjas eller avslutas. Eftersom nätägaren ansvarar för mätning och rapportering bör elleverantören inte uppdatera sina system med avläsning eller ändring av årsförbrukning lämnad av elanvändaren Rapportering Rapporteringen till elleverantören ska ske via Ediel-meddelandet UTILTS. För tekniska data om obligatoriska uppgifter mm, se Ediel-anvisningarna för UTILTSmeddelandet. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska de avläsningar som används i schablonavräkningen också rapporteras till elleverantören. Om mätaren har flera räkneverk rapporteras uppgifterna från alla räkneverken. Koden för respektive räkneverk som anger registreringstid ska rapporteras. En kodlista för olika räkneverkstyper finns att hämta på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Ediel/ Anvisningar. 110 Utgåva 10B rev

111 Rapporteringen av avräkning och andelstal beskrivs i kapitel 6. Rapportering av årsförbrukning Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna rapportera beräknad årsförbrukning till elleverantören i följande fall: När elanvändaren byter elleverantör. När elanvändaren flyttar in. När en anläggning nyansluts. När avräkningsmetoden ändras till schablonavräkning. Hur den beräknade årsförbrukningen räknas ut beskrivs i stycke ovan. Rapportering av beräknad årsförbrukning sker på två olika sätt: med UTILTS meddelandet S02 uppdelad i månadsenergier för 12 kalendermånader. Vid byte av elleverantör ska rapporteringen ske i månaden före leveransstart senast den 25:e. Vid inflytt eller nyanslutning ska rapporteringen ske senast fjärde vardagen efter leveransstart. i PRODAT där de 12 månadsenergierna summeras till en beräknad årsförbrukning Förbrukningsprognos S02 - Övergångsregler För att hantera första året efter krav på månadsmätning behövs en övergångshantering som beskriver hur man gör om uppmätta värden för en månad saknas. Föreskriften tillåter att ett interpolerat värde som baseras på manuell avläsning efter månadsskiftet klassas som uppmätt och ska ligga till grund både för beräknad årsförbrukning och S02 på samma sätt som ett uppmätt värde. Om en anläggning inte kunnats läsas av på flera månader har inte heller den beräknade årsförbrukningen uppdaterats eftersom den ska uppdateras så fort ett nytt månadsvärde kommit in. Detta bör beaktas vid framtagande av S02 eftersom denna prognos ska spegla den förväntade förbrukningen för det kommande året så nära som möjligt. Rekommendationen är därför att: Faktiskt avläst förbrukning enligt nya föreskriften finns tillgänglig på anläggningen för mer än ett år. Denna volym används såsom den ska användas efter Om värden saknas rekommenderas något av nedanstående alternativ för att ge en så riktig prognos som möjligt: o Saknas den senaste månadens värden men det finns tolv månadsvärden användes det senast kända månadsvärdet för motsvarande period, vilket då kan vara två år tillbaka i tiden. o Enligt tidigare föreskrift är nätägaren skyldig att lagra periodiserade mätvärden uppdelat per tidsperiod (HL/LL) per månad i sitt avräkningssystem. Dessa kan komplettera eventuellt saknade månadsavläsningar för att få ihop 12 månader. o Är de periodiserade mätvärdena inte tillgängliga för det systemet som ska räkna ut S02 kan den gamla faktureringsprofilen användas för att ta fram kompletterande månadsvärden. Utgåva 10B rev

112 Ärendereferens Vid rapportering av enskilda mätvärden som hör till ett PRODAT-meddelande ska ärendereferens anges i UTILTS-meddelandet. I första hand ska korrekt ärendereferens anges, dvs samma som i PRODAT-meddelandet, i andra hand kan koden P istället anges. Ärendereferens behöver inte anges vid rapportering av timmätta anläggningar. Ärendereferens anges bara vid rapportering av mätvärden som är kopplade till en händelse där PRODAT-meddelanden skickats. Ett exempel är mätarbyte då ärendereferens anges både i transaktionen med perioden fram till bytet och i transaktionen med perioden efter bytet. När det finns två eller flera PRODATärenden att knyta UTILTS-transaktionen till så sätts koden P i fältet för ärendereferensen. För ytterligare information se UTILTS-anvisningen. Delrapportering av Prima värde Om ett månadsvärde saknas och det finns ett avläst värde under aktuell period rekommenderas följande hantering: Skicka uppmätt energi och mätarställning i en egen s.k transaktion och skicka resten (saknad energi under månaden) i en annan transaktion. Det innebär att man kan stänga den del av månaden som faktiskt är avläst. Det uppmätta värdet ska sändas som Prima och övrig del av månaden som Saknad. När den saknade mätarställningen finns skickas ett nytt meddelande med uppmätt/beräknad mätarställning och volym för den tidigare saknade delen. Tillfälligt frånkopplad anläggning När en anläggning är tillfälligt frånkopplad, av nätägaren eller av kunden, kan det innebära att nätägaren inte kan samla in mätvärden från mätaren. Mätföreskriftens krav på rapportering gäller alla anläggningar där det finns ett aktivt nätavtal, en kund och en elleverantör. Det innebär att mätvärden ska rapporteras även om anläggningen är tillfälligt frånkopplad. Om nätägaren har konstaterat att anläggningen är tillfälligt frånkopplad och inte har möjlighet att läsa av mätaren bör den senast kända avläsningen med tillhörande statusmärkning användas och repeteras som månadsmätvärde när det är dags att rapportera. Om anläggningen är frånkopplad vid flera månadsskiften bör den senast kända avläsningen repeteras vid samtliga månadsskiften tills anläggningen tillkopplas igen. Denna rutin bör även användas då avläsning ska rapporteras vid andra händelser som sker under tiden anläggningen är frånkopplad och avläsning därför inte kan ske. Ett par exempel: Vid insamlingen av månadsavläsning månad 10 får nätägaren inte in någon avläsning den första i månaden. Anläggningen är tillfälligt frånkopplad på begäran av elleverantören p.g.a. bristande betalning. Föregående avläsning som nätägaren har registrerad är den 20:e kl månad 9. Mätarställningen från den 20:e kl 00:00 månad 9 repeteras då för den första kl månad 10 och rapporteras som månadsavläsning till elleverantören. Vid insamlingen av månadsavläsning månad 10 får nätägaren inte in någon avläsning kl Nätägaren har information om att kunden slagit av strömmen och mätaren är därför inte spänningssatt vilket gör att mätvärden inte kan samlas in från mätaren. Föregående avläsning som nätägaren har registrerad var vid förra månadsskiftet, den första kl månad 9. Den mätarställningen repeteras då för 112 Utgåva 10B rev

113 den första kl månad 10 och rapporteras som månadsavläsning till elleverantören Månadsavläsning Efter den månatliga avläsningen (den första i månaden kl 00.00) ska nätägaren sända följande uppgifter till elleverantören: energimängd under den föregående månaden mätarställningar vid den föregående månadens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar status på mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Senast den femte vardagen efter leveransmånaden ska nätägaren rapportera hela perioden till elleverantören. Om nätägaren av någon anledning inte kunnat rapportera mätarställning den femte vardagen skall rapportering ske senast den tionde dagen efter leveransmånaden. Saknas då månadsavläsningen ska nätägaren rapportera det som saknat tillsammans med den senast insamlade mätarställningen. Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit Leverantörsbyte övertagande Vid leverantörsbytet ska det alltid finnas en avläsning, tidpunkt för leverantörsbyte är alltid kl den första i månaden. För rapportering av månadsvärde där avläsning finns under leveransperioden, se Enligt mätföreskrifterna ska följande uppgifter rapporteras: Till den tidigare elleverantören: energimängd under den sista leveransmånaden mätarställningar vid månadens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar status på mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Den sista rapporteringen till tidigare elleverantör sker senast den femte vardagen efter den sista leveransmånaden. Om nätägaren av någon anledning inte kunnat rapportera mätarställning den femte vardagen skall rapportering ske senast den tionde dagen efter leveransmånaden. Utgåva 10B rev

114 Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit. Till den nye elleverantören: energimängd under den första leveransmånaden mätarställningar vid månadens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar status på mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Den första rapporteringen till ny elleverantör sker senast den femte vardagen efter den första leveransmånaden. Om nätägaren av någon anledning inte kunnat rapportera mätarställning den femte vardagen skall rapportering ske senast den tionde dagen efter leveransmånaden. Saknas då månadsavläsningen ska nätägaren rapportera det som saknat tillsammans med den senast insamlade mätarställningen. Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit Inflyttning -påbörjan Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5 2 kap 3 ) ska nätägaren läsa av mätaren vid avtalets påbörjan, tidpunkt för leveransstart är alltid kl Om detta sammanfaller med månadsskifte, då avläsning alltid ska göras, kan månadsavläsningen användas. Vid påbörjan av elleverans ska nätägaren sända följande till ny elleverantör. Till den nye elleverantören: energimängd under den första leveransperioden mätarställningar vid periodens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar status på mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Den första rapporteringen till ny elleverantör sker senast den femte vardagen efter den första leveransperioden. Den första rapporteringen behöver inte innehålla en hel kalendermånad utan periodens början är inflyttningsdagen (kl 00.00) och periodens slut är efterföljande månadsskifte. Om nätägaren av någon anledning inte kunnat rapportera den femte vardagen skall rapportering ske senast den tionde dagen efter leveransperioden. Saknas då 114 Utgåva 10B rev

115 månadsavläsningen ska nätägaren rapportera den som saknad tillsammans med den senast insamlade mätarställningen (avläsning vid leveransstarten). Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit. För rapportering av månadsvärde där avläsning finns under leveransperioden, se Utflyttning -avslut Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5 2 kap 3 ) ska nätägaren läsa av mätaren vid avtalets upphörande, tidpunkt för leveransslut är alltid dygnsskiftet kl mellan sista dagen på nätavtalet och dagen efter. Om detta sammanfaller med månadsskifte, då avläsning alltid ska göras, kan månadsavläsningen användas. Vid avslut av elleverans ska nätägaren sända följande till tidigare elleverantör. Till den tidigare elleverantören: energimängd under den sista leveransperioden mätarställningar vid periodens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar status på mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Den sista rapporteringen till tidigare elleverantör sker senast den femte vardagen efter den sista leveransperioden. Den sista rapporteringen behöver inte innehålla en hel kalendermånad utan periodens början är föregående rapporterade avläsning och periodens slut är dygnsskiftet vid slutet av utflyttningsdagen (kl dagen efter utflyttningsdagen). Om nätägaren av någon anledning inte kunnat rapportera den femte vardagen skall rapportering ske senast den tionde dagen efter leveransperiodens slut. Det innebär att elhandelsföretaget inte kan efterfråga mätvärden förrän den senaste rapporteringstidpunkten har passerat. En utebliven rapportering kan alltså efterfrågas tidigast dag 11 efter leveransperiodens slut. Har elhandelsföretaget tagit emot en UTILTS med status Saknad (NULL) ska det inte tolkas som att rapportering uteblivit. För rapportering av slutvärde där avläsning finns under leveransperioden, se Elanvändare och elproducent Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5 1 kap) kan elanvändaren eller elproducenten begära att få uppgifterna rapporterade via EDIEL. Vid eventuell rapportering av månadsavläsning till elanvändaren eller elproducent sänds samma uppgifter som till elleverantören: energimängd under perioden Utgåva 10B rev

116 mätarställningar vid periodens början och slut tidpunkt för registrering av mätarställningar områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Anläggnings id och nätavräkningsområdes id ska tydligt anges vid rapportering till elanvändaren eller elproducenten, andra beteckningar för dessa uppgifter får inte användas. (STEMFS 2007:5 6 kap 1 ) Nätägaren ska alltid rapportera mätvärden till elanvändaren. Detta ska ske senast vid debitering och ska presenteras på ett för elanvändaren lättförståeligt sätt. (STEMFS 2007:5 6 kap 8.) Uppgifterna kan lämnas t.ex. via nätfakturan eller på annat valfritt sätt. Följande uppgifter ska finnas med: energimängd under perioden mätarställningar vid varje månadsskifte, om den rapporterade perioden är mer än en månad årsförbrukning förbrukningsstatistik per månad i kwh och i procent av årsförbrukningen för de senaste 13 månaderna För övrig rapportering till elanvändaren se kapitel 8 och kapitel Beräkning av mätarställningar Beräkning av mätarställning får endast göras med så kallad interpolering. Detta innebär att en beräknad mätarställning måste baseras på avläsningarna närmast före och efter den tidpunkt som ska beräknas. Fördelningen av energimängden ska enligt mätföreskrifterna vara proportionell. (STEMFS 2007:5 3 kap 2.) Beräkningen ska göras linjärt. För att få fram en beräknad ställning för tidpunkten 00:00 bör den linjära fördelningen baseras på timmar. Exempel: Det saknas månadsavläsning den 1/9 kl och den behöver därför beräknas. Det finns en avläsning den 30/8 kl som är 100 och en avläsning den 2/9 kl som är 202. Förbrukningen mellan dessa är då 102 kwh, som ska fördelas linjärt över 51 timmar (1 timme den 30/ timmar den 31/ timmar den 1/9 + 2 timmar den 2/9). Det innebär att förbrukningen enligt en linjär fördelning varit 2 kwh per timme mellan avläsningarna. Mätarställningen den 1/9 kl räknas då ut genom att dra av (mätarställning 202 (26 timmar x 2 kwh) = mätarställning 150) eller lägga på (mätarställning (25 timmar x 2 kwh) = mätarställning 150) de framräknade kwh från avläsningstillfället. Observera att det enligt mätföreskrifterna inte är tillåtet att uppskatta en mätarställning. Om avläsningstidpunkten för en månadsavläsning eller leverantörsbytesavläsning är annan än kl den första i månaden skall mätarställning beräknas till det klockslaget. På samma sätt ska mätarställning för en påbörjan eller ett avslut av elleverans beräknas till det klockslaget (kl 00.00) då leveransen startar alternativt slutar om avläsningstidpunkten är en annan. 116 Utgåva 10B rev

117 I UTILTS-meddelandet ska det framgå att ett beräknat mätvärde är beräknat (STEMFS 2007:5). Se EDIEL-anvisningen för mer detaljerad information om innehåll i meddelandet. Utgåva 10B rev

118 Ett par exempel: Vid insamlingen av månadsavläsning månad 10 får nätägaren inte in någon avläsning den första i månaden avläsning inkommer istället med avläsningstidpunkt den tredje kl Föregående avläsning som nätägaren har registrerad är den 20:e kl månad 9. En mätarställning beräknas då till den första kl utifrån avläsningen den tredje kl och avläsningen den 20:e kl månad 9. Vid insamlingen av månadsavläsning månad 10 får nätägaren inte in någon avläsning kl utan mätarställningen har avläsningstidpunkt kl den först. Föregående avläsning som nätägaren har registrerad var vid förra månadsskiftet, den första kl månad 9. En mätarställning till kl den första månad 10 beräknas då utifrån avläsningen kl månad 10 och föregående månads avläsning den första kl månad Timmätning under schablongränsen Enligt ellagen ska uttagspunkter med ett säkringsabonnemang över 63 A vara timmätta och timavräknas. Uttagspunkter under denna gräns och vars förbrukning mäts och registreras med räkneverk, ska schablonavräknas och avläsas den första i varje månad. Nätägaren får mäta förbrukning per timme på uttagspunkter under schablongränsen, eftersom det finns fall där timmätning kan underlätta för både nätägaren och elanvändaren. Dock skall anläggningen schablonavräknas. I de fall elanvändaren vill ha timmätning för t.ex. statistik eller önskemål om timavräkning ska ett avtal om mätpunkten upprättas mellan denne och nätägaren. Avtalet ska reglera kostnaderna för utrustning och administration kring timmätningen och den eventuella timavräkningen med föreskriftsenlig rapportering. Nedan finns tre exempel på hur avtal kan utformas: a) Elanvändaren har nätavtal med nätägaren som förutsätter timmätning (t.ex. effekttariff) och betalar då timmätningen i nättariffen. b) Elanvändaren har ett särskilt avtal med nätägaren om timmätning för exempelvis statistik och betalar då för utrustningen och timmätningen som ett tillägg. c) Elanvändaren har ett särskilt avtal med nätägaren om timmätning, timavräkning och rapportering och betalar då för utrustningen och timmätning med avräkning som ett tillägg. Se kap för mer information kring hur innehåll i PRODAT-meddelanden ska se ut för en timmätt schablonavräknad anläggning samt hur rapportering av mätvärden ska ske. 5.7 Uppdatering av uppgifter om en anläggning/mätare under avtalsperioden Om det sker förändringar i grunddata under avtalsperioden för en anläggning måste detta rapporteras av nätägaren till elleverantören. Nätägaren anmäler med hjälp av PRODAT-meddelande Z06 eller Z10 till elleverantören vilka förändringar som skett i uppgifterna om anläggningen och 118 Utgåva 10B rev

119 mätare. Förutom vid dödsfall som ska rapporteras, kan även annan ändrad information om elanvändaren sändas i Z06 om detta är överenskommet mellan nätägaren och elleverantören. För information som ska skickas till en framtida elleverantör se kapitel Förändringar av mätaruppgifter När ett mätarbyte görs använder nätägaren PRODAT-meddelandet Z10 för att anmäla förändringen till elleverantören. Med ett mätarbyte menas att en annan mätare med ny identitet (nummer) sätts upp på anläggningen. Det kan antingen innebära att den byts ut fysiskt eller att befintlig mätare byter nummer. Om mätaren inte byts ut men ändringar görs av t.ex. mätarkonstanter, använder nätägaren PRODAT-meddelandet Z06. Följande tre alternativ för uppdatering av anläggning/mätare finns: Uppdatering av en anläggning/mätarinformation med mätarbyte (Z10). Avläsning krävs alltid. Uppdatering av anläggning/mätarinformation utan mätarbyte men med avläsning (Z06F). Avläsning krävs vid ändring av: räkneverkskod konstant sifferkapacitet om mätarens räkneverk har varvat mätmetod avräkningsmetod installationsstatus. Räkneverkskod ska endast anges i PRODAT Z10 och Z06 då mätarställningar kommer att rapporteras, det gäller både för schablon- och timmätta anläggningar. När mätarställningar rapporteras tillsammans med timvärden ska räkneverkskod 901 anges i PRODAT och UTILTS-meddelandet. För en timmätt anläggning där endast timvärden kommer att rapporteras ska räkneverkskod inte anges. Observera att mätvärdet rapporteras i UTILTS efter leveransperiodens slut, dvs månaden alternativt dygnet. Ärendereferens skall då anges i båda transaktionerna med hänvisning till Z06 respektive Z10. Till exempel vid mätarbyte som sker den 10:e i månad 1 rapporteras mätarställningar och volym från föregående månadsskifte fram till mätarbytet för gamla mätaren och mätarställningar och volym från mätarbytet fram till månadsskiftet för nya mätaren senast femte vardagen i månad 2. Samma förfarande gäller vid konstantbyte. Uppdatering av anläggning/mätarinformation utan mätarbyte och utan avläsning (Z06G). Avläsning krävs inte vid ändring av: anläggningsadress sifferkapacitet om mätarens räkneverk inte har varvat rapporteringsfrekvens. 5.8 Kvalitetssäkring av mätvärden Kvalitetssäkring av mätvärdesrapporteringen kan ske genom driftverksamhet enligt tidsplan och metoder för att kontrollera mätvärdeskvaliteten. Dessa processer griper in i varandra och ska därför inte ses som två skilda företeelser. Utgåva 10B rev

120 Nätägaren rapporterar före en viss tid och rapportmottagarna gör kvalitetskontroller för att säkerställa att mätvärdena håller fullgod kvalitet för fakturering. Rapporteringen och kvalitetskontrollen av mätvärden bör betraktas som en driftverksamhet med fasta rutiner inom respektive företag Rapportering av timmätvärden enligt tidsplan Nedan visas de tidsplaner som måste följas för att en daglig avräkning ska kunna ske enligt författningskrav, nätägaravtal och balansansvarsavtal. Uppgifterna gäller rapportering av aggregerade timserier. Om mätvärden rättats ska endast perioden som rättats sändas om. 120 Utgåva 10B rev

121 Nätägare (åtgärder varje dag) Tidpunkterna enligt författningskraven markeras med fetstil i tabellen. Nästa dag (dagen efter mätdygnet) Tidpunkt Sänd snarast dock senast dagligen (enligt mätföreskrifterna) Åtgärd Nätägaren som är ansvarig för rapportering från överliggande nät samlar in värden angående utbyte med angränsande nät och sänder till innehavaren av det angränsande nätet. Insamling och sändning sker med hjälp av automatik. Senast dagligen (enligt SvK rekommendation) Sänd snarast dock senast dagligen (enligt mätföreskrifterna) Senast (enligt SvK rekommendation) Sänd snarast dock senast dagligen (enligt mätföreskrifterna) Sänd senast dagligen (enligt SvK rekommendation) Fr o m till vardagar (enligt SvK rekommendation) Eftermiddagar och kvällar (enligt nätägaravtal) Nätägaren rapporterar aggregerade värden mot angränsande nät och sänder dessa till Svenska Kraftnät. Om värde för gränspunktsberäkningen inte kan tas emot, skicka ditt eget eller uppskattat värde snarast och sänd sedan snarast korrigering av värde när det kommer in. Samla in produktions- och förbrukningsvärden för mätdygnet, beräkna den ospecificerade förbrukningen och sänd kompletta serier automatiskt (med inbyggd uppskattning av osäkra eller saknade värden) till balansansvariga så att handel kan ske på spotmarknaden fram till kl elleverantör Svenska Kraftnät. Kontrollera att återrapportering kommit från Svenska Kraftnät. Granska differenser och rätta mätvärden löpande. Rapportera mätvärden från inmatnings- och uttagspunkter till elleverantör Efter rättning Tidpunkt Åtgärd Ta emot uppdaterade kvalitetsserier från Svenska Kraftnät. Rätta om det finns kvarvarande kvalitetsfel i mätvärden för föregående dygn. Tidpunkt 4:e vardagen efter mätdygnet (enligt mätföreskrifter) Åtgärd Slutlig rapportering till angränsande nät. 5:e vardagen efter mätdygnet Slutlig rapportering till Utgåva 10B rev

122 (enligt mätföreskrifter) Senast den 5:e vardagen efter mätmånaden (enligt mätföreskrifter) balansansvarig elleverantör Svenska Kraftnät Elproducent (om EDIEL används för rapportering) Nätägaren rapporterar timmätvärden till elanvändaren Elproducent (om EDIEL INTE används för rapportering) Balansansvariga (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Senast dagligen Rapportera bilateral utrikeshandel exkl Nord Pool till Svenska Kraftnät. Senast dagligen (BA-avtal) Sänd iväg prognoser för förbrukning och planer för produktion till Svenska Kraftnät för att de ska kunna planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Rapportera bilateral inrikes handel + handel med Nord Pool samt uppdaterad utrikeshandel till Svenska Kraftnät. Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar (BA-avtal) Uppdatera prognoser och planer till Svenska Kraftnät. Dagligen, innan varje timmes början Rapportera uppdaterade handelsvärden för all handel till Svenska Kraftnät. Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Snarast dock senast dagligen (BAavtal) Ta emot aggregerade mätvärden för mätdygnet som sänts av: nätägare så att planer och prognoser kan göras. Svenska Kraftnät rapporterar de mätvärden och förbrukningsprofiler som kommer från nätägaren vardagar Sänd in ev. rättade värden före kl 10 till Svenska Kraftnät 122 Utgåva 10B rev

123 vardagar Bearbeta och planera för nästa dygns produktion och förbrukning så att handel på spotmarknaden kan ske. Granska för att få uppfattning om balans har uppnåtts. Svenska Kraftnät rapporterar de mätvärden och förbrukningsprofiler som kommer från nätägaren vardagar fram till kl Ta emot kvittens i form av kontrollserier från Svenska Kraftnät. Granska och rätta fram till kl Senast vardagar Alla handelsvärden ska vara rättade före kl Sänd rättade värden till Svenska Kraftnät. Efter att mätvärden erhållits Rapportera aggregerade timserier och förbrukningsprofiler per nätavräkningsområde till elleverantör. Två dagar efter mätdygnet och påföljande dagar Tidpunkt Under natten Under dagen, vardagar Efter att nätägaren rättat Åtgärd Ta emot mätvärdesunderlag och daglig avräkning från Svenska Kraftnät Kontrollera rimligheten i mätvärdesunderlaget och kontakta nätägare för att påpeka ev kvarvarande mätvärdesfel. Sänd rättade aggregerade mätvärden till elleverantören. Kontrollera löpande avräkningsresultatet från Svenska Kraftnät inför kommande faktura. Om du hittar fel, reklamera till: Svenska Kraftnät som undersöker orsaken Efter faktureringsperiodens slut Tidpunkt Åtgärd Ta emot faktura/utanordning (utbetalning utan faktura) och betala/ta emot betalning inom 15 dagar. Elleverantören (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Enligt avtal Sänd iväg prognoser för förbrukning och planer för produktion till balansansvariga för att de ska kunna planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Rapportera bilateral inrikes handel + handel med Nord Pool i god tid före kl till balansansvariga Utgåva 10B rev

124 Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar Uppdatera prognoser och planer till balansansvariga. Dagligen, innan varje timmes början Rapportera uppdaterade handelsvärden för all handel till balansansvariga Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Snarast dock senast dagligen Ta emot aggregerade mätvärden för mätdygnet som sänts av nätägare så att planer och prognoser kan göras vardagar Sänd in ev. rättade värden före kl 10 om kvittens önskas från balansansvariga Bearbeta och planera för nästa dygns produktion och förbrukning så att handel på spotmarknaden kan göras. Granska för att få uppfattning om balans har uppnåtts vardagar Ta emot kvittens i form av kontrollserier från balansansvariga Granska och rätta fram till kl Förmiddag Ta emot mätvärdesrapportering (aggregerade mätvärden och förbrukningsprofiler) från balansansvarig Senast vardagar Alla handelsvärden ska vara rättade före kl Sänd rättade värden till balansansvariga Kväll Ta emot mätvärden för respektive uttagspunkt Två dagar efter mätdygnet och påföljande dagar Tidpunkt Åtgärd Ta emot rättade aggregerade mätvärden från balansansvarig Under dagen, vardagar Ta emot rättade aggregerade mätvärden från balansansvarig Kontrollera löpande avräkningsresultatet från balansansvarig inför kommande faktura. Om du hittar avvikelser, reklamera till: balansansvarig som undersöker orsaken. Efter faktureringsperiodens slut Tidpunkt Åtgärd Ta emot faktura 124 Utgåva 10B rev

125 Svenska Kraftnät (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Senast dagligen Ta emot uppgifter om bilateral utrikeshandel från balansansvariga Senast Ta emot prognoser för förbrukning och planer för produktion från balansansvariga. och planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Ta emot uppgift om bilateral inrikeshandel samt uppdaterad utrikeshandel från balansansvariga och utländska handelsparter. Återrapportera kontrollserier till balansansvariga efter varje ny information När värden kommit in Rapportera balansansvarigas driftbalanser Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar Ta emot uppdaterade planer och prognoser från balansansvariga. Dagligen, innan varje timmes början Ta emot uppdaterade handelsvärden från balansansvariga och utländska handelsparter. Återrapportera kontroll serier till balansansvariga efter varje ny information. När värden kommit in Rapportera balansansvarigas driftbalans Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Avhängigt av när nätägaren rapporterar och Beräkna och återrapportera kontrollserier till nätägaren Rapportera inkomna aggregerade timmätvärden och förbrukningsprofiler Senast Beräkna och återrapportera handel samt återrapportera kontrollserier till balansansvarig Utgåva 10B rev

126 till balansansvariga. Avhängigt av när nätägaren rapporterar uppgiften Lägga ut förbrukningsprofiler per nätavräkningsområde på under valet Kundstöd/Elmarknads service varje dygn Skicka kvittens på ev. rättningar som gjorts under förmiddagen till balansansvarig Senast vardagar Ta emot rättade handelsvärden. Under dagen Senast kl Under dagen, vardagar Kontrollera och sammanställ antal saknade mätserier per nätavräkningsområde. Sänd ut avräkningsresultat och priser för föregående dygn till balansansvariga. Det som fastnat i systemet p.g.a. kvalitetsbrister i rapporteringen utreds och återrapporteras via kontaktpersonerna på Svenska Kraftnät till nätägaren. Kontaktpersonerna kontrollerar rapporteringen till nätägaren och balansansvariga Två dagar efter mätdygnet samt påföljande dygn Tidpunkt Efter rättning Under natten efter rättning Under dagen, vardagar Åtgärd Beräkna, korrigera och distribuera kontrollserier för de föregående dygnen och bakåt i tiden och sänd till nätägaren. Sänd ut avräkningsresultat och mätvärdesunderlaget för det föregående dygnet och fram till faktureringen till balansansvariga. Det som fastnat i systemet p.g.a. kvalitetsbrister i rapporteringen utreds och återrapporteras via kontaktpersonerna på Svenska Kraftnät till nätägaren. Ta emot reklamationer från balansansvariga och utred orsak till kvalitetsbrister i mätvärdesunderlag. Ca 20 dagar efter periodens slut Tidpunkt Två gånger per månad Åtgärd Skicka ut faktura/utanordning på balanskraft. 3-6 månader efter avräkningsmånadens slut Tidpunkt En gång per månad Åtgärd Skicka ut faktura/utanordning på justerad balanskraft efter att förändringar gjorts av insända mätvärden. 126 Utgåva 10B rev

127 5.8.2 Kvalitetskontroll av timvärden Nedanstående tabeller visar vilka kontroller som bör göras för att nätägaren, balansansvarig och elleverantören ska kunna kvalitetssäkra sina timserier. Observera! Om timserier har rättats ska endast de serier som ändrats sändas om Nätägaren För en effektiv kvalitetskontroll är det viktigt att den som är mätvärdes ansvarig genast tar del av de värden som återrapporterats från Svenska Kraftnät. Om något kontrollvärde inte är noll måste orsaken klar läggas. Egna mätningar och beräkningar kontrolleras. Om inga egna fel kan upptäckas bör mätvärdesansvarig ta kontakt med rapportörerna för angränsande nät och kontrollera att den egna rapporteringen överensstämmer med deras rapportering. Den återrapporterade förbrukningsprofilen ger vägledning för att bedöma vilken version av nätägarens mätvärden som Svenska Kraftnät har beräknat kvalitetsserier för. Nätägarens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att tidsavvikelsen i mätterminalens klocka inte är större än 7 sekunder Identifiera vilka serier som innehåller saknade eller felaktiga värden. Tidpunkt: varje dag Identifiera osäkra värden Kontrollera att avläst mätarställning överensstämmer med in samlade timmätvärden för motsvarande period Fel tid för angränsande nät för produktion samt elleverantörens kunder Osäkra värden från insamlingssystemet Timmätvärdena överensstämmer inte. Ställ klockan Försök samla in igen Använd ersättningsvärden från kontrollmätning Estimera värden Tidpunkt: varje dag kl 09 Felsök inom 4 vardagar efter mätdygnet Försök samla in igen Använd ersättningsvärden från kontrollmätning Estimera värden Tidpunkt: varje dag kl 10 Felsök inom 5 vardagar efter mätdygnet Undersök om det finns driftstörningar. Rimlighetskontrollera och godkänn manuellt - rätta. Felsök inom 5 vardagar efter mätdygnet. Rätta. Åtgärda brister i mätvärdessystemet. Nätägarens kontroll gentemot angränsande nät Kontroll Brist Åtgärd Identifiera om det finns serier som inte har rapporterats Identifiera felaktiga eller osäkra värden Serier saknas Serier är ej kvalitetsmärkta Kontrollera orsak. Rapportera om före kl 09 Kontrollera i databas. Rätta. Rapportera om vid behov inom 4 vardagar efter Utgåva 10B rev

128 Brist påtalad av angränsande nät att serier inte har rapporterats Brist påtalad av angränsande nät om felaktiga eller osäkra värden Brist påtalad av angränsande nät att summa delvärden i angränsande nät ej stämmer med summa utbyte med angränsande nät. Serier saknas Serier är ej kvalitetsmärkta Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del mätdygnet. Kontrollera kommunikationen. Rapportera om vid behov inom 4 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera med egna värden Rätta data vid behov och rapportera om. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om korrektion före kl 09. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 09. Rapportera om före kl 09. Nätägarens kontroll gentemot elleverantören Kontroll Brist Åtgärd Identifiera om det finns serier som inte har rapporterats. Tidpunkt: (värde per uttagspunkt) inom 5 vardagar (aggregerade värden) före kl 10. OBS! Nätägaren kan komma överens med elleverantören om andra tider. Identifiera om det finns felaktiga eller osäkra värden som inte har rapporterats. Felaktiga värden i rapporteringen finns enbart om det inte finns någon estimerings funktion. Estimerade värden betraktas istället som osäkra. Brist påtalad av elleverantören att serier saknas Brist påtalad av elleverantören att värden har kvalitets brister (med angivande av vilka serier samt vilket dygn de gäller för) Brist påtalad av elleverantören att summa kundmätvärden ej stämmer med aggregerade mätvärden per balansansvarig Serier saknas i rapporteringen Rapportering omfattas av serier som är kvalitets märkta. Serier saknas hos elleverantören Kvalitetsmärkta serier hos elleverantören Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Rapportera om före kl 10 Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera kommunikationen. Rapportera om vid behov inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera med egna värden. Rätta data vid behov och rapportera om. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Gör ny beräkning och rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. 128 Utgåva 10B rev

129 Nätägarens kontroll gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Identifiera serier som inte rapporterats till balansansvarig Serier saknas Rapportera före kl 10 vardagar. Identifiera felaktiga och osäkra värden. Felaktiga värden i rapporteringen finns enbart om det inte finns någon estimerings funktion. Estimerade värden betraktas istället som osäkra. Brist påtalad av balans ansvarig att serier saknas. Brist påtalad av balans ansvarig att värden har kvalitetsbrister. Brist påtalad av balans ansvarig att summa delvärden för elleverantören ej stämmer med Svenska Kraftnäts aggregerade värden. Brist påtalad av balans ansvarig att aggregerade värden per elleverantör från nätägaren ej stämmer med aggregerade värden per elleverantör från elleverantören Påtalad brist att den balansansvarige har en områdeskorrigering Serier saknas Serier saknas hos balansansvarig. Kvalitetsmärkta serier hos balansansvarig Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Differens finns till angränsande nät Områdesbalansen är inte lika med noll Rapportera inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera kommunikationen Rapportera före kl 10 vardagar. Kontrollera med egna värden. Rätta vid behov. Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om före kl 10 vardagar. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 10 vardagar Rapportera om före kl 10 vardagar. Kontrollera om samma information sänds till balansansvarig som till elleverantören. Om ej rapportera om. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 10 vardagar Rapportera om före kl 10 vardagar. Kontrollera differenser mot angränsande nät. Rätta egna värden om dessa är fel. Kontakta nätägare för angränsande nät om inga fel hittas. Kontrollera de egna beräkningarna. Utgåva 10B rev

130 Nätägarens kontroll gentemot Svenska Kraftnät Kontroll Brist Åtgärd Identifiera kontrollserier som inte återrapporterats från Svenska Kraftnät Brist påtalad av Svenska Kraftnät att differens till angränsande nät inte är lika med noll (rapporteras via Ediel som en tidsserie). Brist påtalad av Svenska Kraftnät att områdesbalansen inte är lika med noll. Rapporteras via Ediel som en tidsserie. Kontrollera att Svenska Kraftnät har rätt version av förbrukningsprofilen, ospecificerad förbrukning eller nätförluster Kontrollserier saknas. Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Fel version Kontrollera kommunikationen. Be Svenska Kraftnät rapportera om vid behov. Kontrollera om värde för angränsande nät som rapporteras till angränsande nätägare stämmer med vad som sänts till Svenska Kraftnät. Rätta värden. Rapportera om före kl 10. Beräkna om och rapportera Undersök orsaken och rapportera om vid behov Åtgärda före kl 10. Beräkna om och rapportera Undersök orsaken och rapportera om vid behov Kontakta Svenska Kraftnät och hör efter om omrapportering måste göras Balansansvarig Balansansvarigs egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Identifiera vilka serier som saknas från nätavräkningsområdet Identifiera vilka serier som saknas från Svenska Kraftnät Kontrollera om summa aggregerade värden per elleverantör stämmer med aggregerade värden per balansansvarig Kontrollera om Svenska Kraftnäts värden stämmer med nätägarens värden Kontrollera om det finns mätvärden med kvalitetsbrister Kontrollera att områdeskorrektionen är lika med noll (gäller balansansvarig med ansvar för nätförlusterna). Mätvärden saknas Mätvärden saknas Mätvärden stämmer ej vid jämförelse Mätvärden stämmer ej vid jämförelse Mätvärden är kvalitetsmärkta Fel i nätägarens utbyte med angränsande nät. Kvalitetsbrister i nätägarens områdesbalans. Kontakta nätägaren eller nätombudet och efterlys värden. Kontakta Svenska Kraftnät och efterlys värden. Kontakta nätägaren om värdena inte stämmer, senast inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät om underlagen inte stämmer. Kontakta nätägaren om inte rättning skett (inom 5 vardagar efter mätdygnet) Kontakta nätägaren. 130 Utgåva 10B rev

131 Elleverantören Elleverantörens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Identifiera vilka mätvärdesserier som saknas från nätavräkningsområdet Identifiera vilka serier som saknas från balansansvarig Kontrollera om summa kundvärden som nätägaren rapporterat stämmer med aggregerat värde/ balansansvarig Kontrollera att aggregerade mät värden från balansansvarig stämmer med motsvarande summa från nätägaren Identifiera vilka mätserier som har kvalitetsbrister. Mätvärden från nätavräkningsområdet saknas. Mätvärden saknas Värden stämmer ej. Värden stämmer ej. Nätägarens rapportering enligt raden ovan stämmer. Värden stämmer ej. Nätägarens rapportering enligt raden ovan stämmer inte heller. Mätvärden är kvalitetsmärkta Kontrollera kommunikationen. Kontakta nätägaren och efterlys saknade mätvärden (inom 5 vardagar) Kontakta balansansvarig och efterlys värden. Kontakta nätägaren om under laget inte stämmer (inom 5 vardagar) Kontakta balansansvarig Kontakta både balansansvarig och nätägaren Kontakta nätägaren om rättning ej har skett (inom 5 vardagar efter mätdygnet) Rapportering av mätarställning enligt tidsplan Nätägaren rapporterar mätarställningar enligt följande: Tidpunkt Månadsavläsning 5 vardagar efter leveransperioden Vid övertagande eller påbörjande av elleverans Åtgärd Mätvärden rapporteras till elleverantören senast 5 vardagar efter månadsskifte elanvändaren senast i samband med nästkommande fakturering. Mätvärden rapporteras till Gammal elleverantör, senast 5 vardagar efter sista leveransperiodens slut Ny elleverantör, senast 5 vardagar efter första leveransperiodens slut (dvs vid första månadsskifte efter leveransstart). elanvändaren, senast i samband med nästkommande fakturering Utgåva 10B rev

132 5.8.4 Kvalitetskontroll av värden från mätarställningar Vi rekommenderar att en rimlighetskontroll görs genom att jämföra uttagspunktens mätvärden för avläsningsperioden, med tidigare avläsningsperiod. Nätägarens kontroll Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att samtliga mätare har blivit avlästa. Kontroller att mätvärdena är rimliga i relation till tidigare avläsningsperiod Avläsning saknas Orimliga värden Gör avläsning för saknade mätvärden. Bevaka om nätägaren ej har tillgång till mätaren. Om mätvärdet avser självavläsning, gör en egen avläsning. Om det senaste mätvärdet baseras på verklig avläsning och det tidigare på en beräknad mätarställning, måste det tidigare mätvärdet rättas. Om både det senaste och tidigare mätvärdet baseras på verklig avläsning, måste elanvändaren kontaktas för kontroll av förbrukningen. 132 Utgåva 10B rev

133 Utgåva 10B rev

134

135 6 Andelstal Viktiga utgångspunkter Förbrukningsprofilen som fastställs per timme, omfattar alla de schablonavräknade uttagspunkternas förbrukning samt nätförluster. Andelstal är en balansansvarigs eller elleverantörs andel per månad av den schablonavräknade elleveransen i ett schablonavräknat nätavräkningsområde. Preliminära och slutliga andelstal ska rapporteras i kwh till balansansvariga, elleverantörer och Svenska Kraftnät. Totalt preliminärt andelstal ska rapporteras till balansansvariga och elleverantörer. Kvaliteten på andelstalen är viktig för den ekonomiska avräkningen mellan aktörerna och avgörande för deras resultat. Byte av elleverantör och balansansvarig kan ske vid varje månadsskifte, vilket innebär att andelstalen måste uppdateras varje månad. All rapportering av andelstal sker elektroniskt via EDIEL. Andelstal används som underlag för schablonavräkning och fakturering. S chablonavräkning utgår ifrån avlästa månadsenergier för varje anläggning i ett nätområde. De preliminära andelstalen beräknas före leveransmånaden och är en form av prognos för andelen av förbrukningen. De ska rapporteras senast den 24:e i månaden före leveransstart. De preliminära andelstalen för leveransmånaden baseras på: De elleverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden. Föregående års månadsenergier per anläggning De preliminära andelstalen summeras dessutom till ett totalt preliminärt andelstal som skickas till balansansvariga och elleverantörer för att de därigenom ska kunna räkna ut sin andel av förbrukningsprofilen De slutliga andelstalen beräknas genom att summera uppmätt förbrukning efter att alla mätare i uttagspunkterna blivit avlästa. Rapporteringen av de slutliga andelstalen ska ske senast den sista dagen i den andra månaden efter leveransmånaden. De slutliga andelstalen för leveransmånaden baseras på: De elleverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden. Uppmätt förbrukning för den aktuella leveransmånaden per anläggning. Utgåva 10B rev

136 6.1 Att beräkna andelstal De preliminära och slutliga andelstalen beräknas på likartat sätt. Skillnaden är att de preliminära är en prognos och de slutliga är uppmätta. Vid beräkning av andelstal ska det totala antalet anläggningar per balansansvarig/elleverantör i nätområdet fastställas. Dessutom ska antalet anläggningar som ingår med prima underlag för hela leveransperioden i beräkningen också fastställas för slutliga andelstal. Det rekommenderas att antalet prima anläggningar även ska fastställas för preliminära andelstal Preliminära andelstal inklusive nätförluster Det preliminära andelstalet för en balansansvarig/elleverantör är den balansansvariges/elleverantörens andel av de totala schablonleveranserna i ett nätavräkningsområde. Andelstalet beräknas månadsvis. Månadsförbrukningen per anläggning baseras på förbrukningen för motsvarande månad året innan Alla anläggningars förbrukning summeras per elleverantör och balansansvarig per nätområde. Nätförlusterna baseras på slutliga andelstal för motsvarande månad året innan. Totala preliminära andelstal beräknas genom att summera alla preliminära andelstal inklusive nätförlusterna. Om inga förändringar alls gjorts gällande anläggningar, ska det totala andelstalet vara lika med förbrukningsprofilen för motsvarande månad året innan. Om det däremot har tillkommit helt nya anläggningar, om anläggningar upphört eller om anläggningar bytt avräkningstyp, kommer det totala andelstalet att avvika något Slutliga andelstal inklusive nätförluster De slutliga andelstalen är den samlade uppmätta förbrukningen för alla anläggningar uppdelat per elleverantör och balansansvarig. Den uppmätta månadsförbrukningen per anläggning summeras per elleverantör och balansansvarig. Nätförluster beräknas genom att från förbrukningsprofilens månadsenergi subtrahera summan av slutliga andelstal för förbrukning. Om en mätare inte blivit avläst hamnar eventuell förbrukning i mätpunkten på nätförlusterna. Summan av alla slutliga andelstal ska vara lika med förbrukningsprofilen för gällande månad. Svenska Kraftnät gör en kontroll av detta, och återrapporterar till nätägaren om det är en differens eller inte. 136 Utgåva 10B rev

137 6.1.2 Tidsaxel för andelstalshanteringen Aktiviteterna innevarande månad illustreras i bilden nedan. Bildbeskrivning: Fastställ FP senast 5 vardagen efter månadsskiftet Fastställ förbrukning för varje anläggning för månad 1 Beräkna preliminära andelstal senast 24:e för månad +1 Beräkna slutliga andelstal senast sista dagen i månaden för månad Beräkna preliminära andelstal vid förändring inför och under månaden Vid påbörjande av elleverans (t.ex. flyttning) När en elanvändare slutit avtal om elleverans till en anläggning i samband med en inflyttning, ska elleverantören omedelbart anmäla påbörjandet av elleverans till nätägaren. För anmälningar om påbörjande av elleverans finns, till skillnad från anmälan om övertagande av elleverans (leverantörsbyte), inte någon tidsfrist utan leveransen påbörjas det datum som anges i anmälan. Undantag kan göras om nätägaren fått ett annat inflyttningsdatum eller vid anvisningsel dagen efter. Hanteringen av flyttningar vid beräkning av andelstal är inte detaljreglerad i gällande föreskrifter. Det rekommenderas att så många anmälningar avseende påbörjande av leverans som möjligt tas med, eftersom skillnaderna då blir mindre i förhållande till slutliga andelstal. Senast den 24:e varje månad beräknas och rapporteras preliminära andelstal, vilket innebär att flyttanmälningar som hunnit komma före den 24:e i månaden innan det månadsskifte då ändringen träder i kraft, bör användas i beräkningarna. Det är dock viktigt att antalet uttagspunkter som ingår i beräkningen av andelstalen överensstämmer med den rapportering som gjorts till elleverantören Vid annullering av leverantörsbyte En anmälan om annullering ska ha inkommit från leverantören via PRODAT senast 3 dagar efter mottagen Z04, dock senast den 18:e i månaden före leverantörsbytesdagen (läs mer i avsnitt 3.3). Därefter har nätägaren ytterligare tre vardagar på sig att bekräfta denna annullering. Detta gör att förändringar i uttagspunkterna orsakat av annulleringar av leverantörsbyte är klara innan andelstalen ska beräknas Vad händer med andelstalen om nätavräkningsområdet struktureras om? Nätavräkningsområden kan behöva struktureras om, t.ex. i samband med att två nätavräkningsområden byggs ihop rent fysiskt och man inte längre vill att de ska vara separerade. Det ena nätområdet kan då införlivas i det andra nätområdet. När man sen ska beräkna andelstal ska bägge nätområdenas anläggningar räknas med. Utgåva 10B rev

138 6.2 Rapportering av andelstal I detta avsnitt beskrivs rutinerna vid rapporteringen av andelstal. Bilden nedan visar rapporteringsflödet per nätavräkningsområde. Vid rapportering ska det totala antalet anläggningar per balansansvarig/elleverantör i nätområdet ingå. Om det finns en avvikelse mellan antalet som ingått med prima värde i beräkningen och det totala antalet anläggningar, ska även antalet prima anläggningar ingå i rapporteringen av slutliga andelstal, och rekommenderas att ingå i rapportering av preliminära andelstal. Antalet anläggningar för nätförluster anges till noll. Alla andelstal bör anses som prima trots att det kan saknas prima mätvärden för vissa anläggningar. Därför ska andelstalen rapporteras utan kvalitetsflagga. All rapportering av andelstal sker elektroniskt via EDIEL Bildbeskrivning: Nätägaren rapporterar per balansansvarig till SvK Nätägaren rapporterar andelstal per elleverantör till balansansvarig Nätägaren rapporterar per balansansvarig till elleverantör Nätägaren rapporterar summa andelstal till balansansvarig och elleverantör All rapportering ska innehålla hur många anläggningar som ingår i andelstalet Preliminära andelstal De preliminära andelstalen för förbrukning respektive nätförlust rapporteras av nätägaren senast den 24:e i månaden före leveransmånaden till: elleverantören per balansansvarig i kwh. balansansvarig per elleverantör i kwh. Svenska Kraftnät per balansansvarig i kwh. Summa preliminärt andelstal ska rapporteras till elleverantör och balansansvarig. Av blanketten Strukturkvittens/rapport för att meddela förändringar i balansansvar (dokument N1/N2) framgår vilka preliminära andelstal som kommer att rapporteras per balansansvarig/elleverantör i ett nätavräkningsområde. Strukturrapporten ska skickas senast den 22:a i månaden före leveransmånaden. Rapporteras med UTILTS S Slutliga andelstal Nätägaren ska rapportera slutliga andelstal senast den sista dagen i den 2:a månaden efter leveransmånaden till: elleverantören per balansansvarig i kwh. balansansvarig per elleverantör i kwh. Svenska Kraftnät per balansansvarig i kwh. Samma struktur för schablonleveranser som anmälts i ett nätavräkningsområde i balansavräkningen ingår även i slutavräkningen. I blanketten Strukturanmälan för 138 Utgåva 10B rev

139 rapportering av slutliga andelstal (dokument N4/N5) anmäls vilka slutliga andelstal som tillkommit i nätavräkningsområdet, t.ex. på grund av inflyttning. Denna strukturrapport ska skickas senast den sista dagen i den 2:a månaden efter leveransmånaden. Det rekommenderas dock att den skickas något tidigare för att mottagande aktörer ska kunna kontrollera och konfigurera sina system. Rapporteras med UTILTS E Kvalitetssäkring av andelstal Balansansvariga kontrollerar att summan av andelstalen för den balansansvariges elleverantörer som nätägaren rapporterat, stämmer överens med andelstalet som Svenska Kraftnät rapporterat direkt till den balansansvarige. Elleverantörens kontroll av nätägarens andelstal per balansansvarig, baseras på summan av de förbrukningsprognoser som ligger på varje anläggning. Metoden bygger på samma princip som nätägarens beräkning av preliminära andelstal. Ifall någon av dessa kontroller visar att det är något fel ska nätägaren kontaktas för att reda ut problemet Andelstalsbalans Svenska Kraftnät kontrollerar kvaliteten i de andelstal som nätägaren rapporterar, genom att beräkna ett kontrollvärde kallat andelstalsbalans. Andelstalsbalansen beräknas enligt nedanstående formler. Mån är den månad för vilken andelstalen gäller, och innebär att man kontrollerar att summan av nätavräkningsområdets andelstal för aktuell månad är lika stor som den förbrukningsprofil som har använts vid beräkningen av andelstalen. (För preliminära andelstal: förbrukningsprofilen 12 månader före leveransmånaden, för slutliga andelstal: förbrukningsprofilen för leveransmånaden.) Andelstalsbalans för preliminära andelstal per nätavräkningsområde = = förbrukningsprofilen mån12 mån andelstal. Andelstalsbalans för slutliga andelstal per nätavräkningsområde = = förbrukningsprofilen mån mån andelstal Svenska Kraftnäts kvalitetskontroll av andelstal Svenska Kraftnät återrapporterar en sammanställning av andelstalen Andelstalsrapport till nätägaren för att denna ska kunna kontrollera att Svenska Kraftnät registrerat rätt andelstal. I rapporten framgår hur Svenska Kraftnät uppfattar kvaliteten på andelstalen vid en jämförelse mellan summan av andelstalen och förbrukningsprofilens energi för aktuell period. För andelstal ska nätägaren: kontrollera att återrapportering sker för varje rapportering till Svenska Kraftnät kontrollera de återrapporterade värdena och sända in rättade värden om så behövs Utgåva 10B rev

140 6.3.3 Sammanställning av aktörernas kontroller Eftersom förbrukningsprofilens hela energi ska fördelas på de slutliga andelstalen per månad bör resultatet kvalitetssäkras av nätägaren innan det rapporteras till berörda aktörer. Summan av andelstal i kwh för nätavräkningsområdet för en månad ska bli lika med förbrukningsprofilens energi för samma månad. Nedan beskrivs de olika kontroller som aktörerna bör göra för att kvalitetssäkra sina andelstal. 140 Utgåva 10B rev

141 Nätägarens kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att andelstalens sammanlagda energi är lika med den aktuella förbrukningsprofilens energi Kontrollera att det preliminära andelstalet för nätförlusterna stämmer med det slutliga andelstalet motsvarande månad året innan Påtalad brist från Svenska Kraftnät att andelstalsbalansen avviker från noll. Påtalad brist från balansansvarig, elleverantör eller Svenska Kraftnät att andelstal saknas Påtalad brist från balansansvarig eller elleverantör att andelstalen inte stämmer Påtalad brist från elleverantören att andelstal inte är korrekt Påtalad brist från balansansvarig för nätförlusterna att andelstalsbalansen inte är noll Påtalad brist från elleverantören att antalet uttagspunkter inte stämmer med andelstalsrapporteringen. Andelstalsbalansen avviker från noll Andelstalet för de preliminära nätförlusterna stämmer inte med de slutliga motsvarande månad året innan. Andelstalsbalansen avviker från noll. Värden saknas Den balansansvariges andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som Svenska Kraftnät har rapporterat. Elleverantörens andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som balansansvariga har rapporterat. Andelstalen stämmer inte De slutliga andelstalen stämmer inte. Antal uttagspunkter stämmer inte. Kontrollera att de uttagspunkter som ingår i andelstalsberäkningen motsvarar de uttagspunkter som ska schablonavräknas och därmed ingår i för brukningsprofilen. När detta görs för preliminära andelstal kan en liten diff uppstå p.g.a nya anläggningar och anläggningar som byter avräkningstyp Felsök i programmet för andelstalsberäkningen. Felsök i programmet för andelstalsberäkningen Kontrollera andelstalen och rapportera om. Kontrollera om värdena finns. Om de finns, rapportera om. Om de inte finns, gör en ny andelstalsberäkning. Kontrollera värdena. Sänd nya till berörda aktörer. Kontrollera värdena. Sänd nya till berörda aktörer. Kontrollera värdena och sänd nya. Ta fram lista över uttagspunkt (AIlistan) och rapportera till elleverantören. Svenska Kraftnäts kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att andelstalen tagits emot Kontrollera kvaliteten på andelstalen Andelstal saknas Andelstalsbalansen avviker från noll Påtala brist hos nätägaren Påtala brist hos nätägaren Utgåva 10B rev

142 Balansansvarigs kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att alla nätavräkningsområden är rapporterade Andelstal saknas. Påtala brist till nätägaren. Kontrollera att andelstalen som Svenska Kraftnäts rapporterat stämmer med summan av de andelstal per elleverantör som nätägaren rapporterat. Påtalad brist från elleverantören att andelstalen inte stämmer med de uppgifter som nätägaren lämnat. Kontrollera att nätägaren rapporterat alla andelstal Kontrollera att andelstalsbalansen är noll för de nätavräkningsområden som den som är balansansvarig för förlusterna har. Andelstal stämmer inte. Elleverantörens andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som balansansvariga har rapporterat. Andelstal saknas. Om det finns obalanser tyder det på att de slutliga andelstalen är felaktiga. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist för nätägaren så att andelstalen rättas. Elleverantörens kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägaren rapporterat alla andelstal Andelstal saknas. Påtala brist till nätägaren. Kontrollera att nätägaren beräknat korrekta andelstal. Kontrollera att andelstal från balansansvarig stämmer med dem från nätägaren Kontrollera att nätägaren rapporterat antal uttagspunkter. Stämmer antalet med eget kundregister? Andelstalens är felaktiga. Andelstal överensstämmer inte. Antalet stämmer inte. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Kvarstår problemet påtala brist för balansansvarig. Begär AIlistan från nätägaren för att identifiera de uttagspunkter som inte stämmer. 142 Utgåva 10B rev

143 Utgåva 10B rev

144

145 7 Fastkraftaffärer och delade leveranser Viktiga utgångspunkter Det är elhandelsföretaget i traderrollen som gör fastkraftaffärer Med klarering avses avstämningen av affärer mellan två parter. Ett annat ord för klarering är clearing I detta kapitel kan du läsa om hur informationsstrukturen för fastkraftaffärer och delade leveranser hanteras. 7.1 Fastkraftaffärer I detta avsnitt beskrivs rutiner för fastkraftleveranser. Handeln med fastkraft beskrivs i kapitel 11 som handlar om elhandelsföretagets traderroll. Förutom tradern kan även elproducenten och elanvändaren handla med fastkraft. Handeln med el utanför Sverige sker endast som fastkraftaffärer Vad är fastkraft? Fastkraft är en i förväg definierad mängd energi per tidsenhet. Den totala fastkrafthandeln byggs ofta upp genom att kombinera olika delleveranser i en så kallad kraftportfölj. Härigenom sprider tradern prisrisken över tiden. För beskrivning av resterande leveranser, se avsnittet 7.2. BILDEN BORTTAGEN Bild 7. 1 Bilden visar relationen mellan faktiskt uppmätt förbrukning och fastkraft. Skillnaden mellan dem måste tilläggsköpas Typer av fastkraftaffärer En traders fastkraftaffärer genomförs alltid innan leveransperioden börjar. Det finns dock en typ av fastkraftaffärer som görs upp under aktuell drifttimme och det är reglerkraft- eller effektkraftaffärer med Svenska Kraftnät. Ur prissättningssynpunkt finns det tre olika typer av fastkraftavtal: 1. avtal som föregås av budgivning 2. avtal om leverans där priserna från början är givna 3. avtal om tillfälliga leveranser då priserna bestäms vid avropstillfället. Nedan beskrivs olika typer av prissättning för respektive typ av fastkraftavtal. 1. Avtal som föregås av budgivning Den mängd kraft som ska köpas in eller säljas bestäms och bud lämnas till den marknadsplats där handeln sker (Nord Pool, balansreglering, EL-EX). Pris och energimängd bestäms vid uppgörelsen enligt villkoren på marknaden. Utgåva 10B rev

146 2. Avtal om leverans med fastställda priser Här finns det två typer av avtal. Skillnaden mellan dem är när energimängden fastläggs. Priset görs dock alltid upp i förväg och regleras i avtalet. För den ena typen av avtal gäller att energimängden definieras vid avropet, som sker en viss avtalad tid före leveranstidpunkten. Alla villkor som ska gälla för avropet regleras i avtalet. Där kan till exempel framgå hur många timmar före leveranstidpunkten som avropet måste göras. Grundkraftavtal (avtal om viss energivolym under årets alla timmar eller annan avtalad period) är en typ av avtal med fastställda priser där avropet sker vid avtalets tecknande. För den andra typen av avtal gäller att energimängden redan är fastlagd i avtalet. Denna typ kallas brukstidsavtal en viss total energimängd köps in för en viss period till ett visst pris. Inom avtalet registreras antalet uttag per timme, säsong eller dylikt för periodens alla timmar. 3. Avtal om tillfälliga kraftleveranser I denna typ av affär finns vanligtvis en ramöverenskommelse som grund. Leveransen ska exempelvis gälla en viss avgränsad mängd energi. Faktisk mängd och pris definieras först vid avropstillfället Vad krävs för att göra fastkraftaffärer? Den som levererar fastkraft behöver inte ha någon som är balansansvarig. Däremot krävs att någon ytterst tar balansansvaret för de levererade energimängderna och det är då i allmänhet den som är balansansvarig för resterande kraft. Den som levererar fastkraften måste därför informera den som tar emot fastkraftleveransen, nämligen den elleverantör som är leveransskyldig samt dennes balansansvarige. En nätägare är aldrig berörd av fastkraftaffärer eftersom affärerna inte har något med mätvärden att göra. När handel med el sker utanför Sverige kräver Svenska Kraftnät att någon är balansansvarig för denna handel. Fastkraftaffärer är inte reglerade i ellagen. I Svenska Kraftnäts balansansvarsavtal regleras att den balansansvariges egen eller dennes underliggande handel med fastkraft ska rapporteras till Svenska Kraftnät i aggregerad form. Hur informationen om fastkraftaffärer ska ske mellan övriga inblandade parter är upp till parterna att reglera Fastkraftaffärer mellan elhandelsföretag När fastkraftaffärer görs inom samma balansansvar, det vill säga i vertikalled, påverkas inte balansavräkningen hos Svenska Kraftnät. Vid horisontella fastkraftaffärer däremot, påverkas balansavräkningen och den balansansvarige informerar Svenska Kraftnät om aggregerade värden per balansansvarig motpart av fastkraftutbyten utanför det egna balansansvaret. Bilden nedan visar vilka parter som kan göra fastkraftaffärer med varandra. 146 Utgåva 10B rev

147 Bild 7. 2 Bilden visar vilka fastkraftaffärer som utväxlas mellan olika parter enligt följande: H1 = EA1 - EH4 [elanvändare 1 - elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar) ] H2 = EH3 - EH4 [elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar) ] H3 = EH3 - EH2 [elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 2 (med balansansvar) ] H4 = EH1 - EH2 [elhandelsföretag 1 (med balansansvar) - elhandelsföretag 2 (med balansansvar) ] V1 = EA1 - EH3 [elanvändare 1 - elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) ] V2 = EH3 - EH1 elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 1 (med balansansvar) ] Affärer inom samma balansansvar V1 Vertikal affär mellan elanvändare 1 och elhandelsföretag 3 Elanvändaren kan teckna avtal om fastkraft med elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) som ett led i elanvändarens totala energianskaffning. V2 Vertikal affär mellan elhandelsföretag 3 och elhandelsföretag 1 På samma sätt kan elhandelsföretag 3 teckna avtal om fastkraft med elhandelsföretag 1 (med balansansvar) som ett led i elhandelsföretag 3:s totala energianskaffning. Utgåva 10B rev

148 Affärer mellan olika balansansvariga H1 Horisontell affär mellan elanvändare 1 och elhandelsföretag 4 Bild Elanvändare 1 gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar). 2. Elanvändaren informerar elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) om affären med elhandelsföretag 4 (information om netto köpt/såld energi). 3. Elhandelsföretag 3 och 4 klarerar elanvändarens energimängd mellan sig. 4. Elhandelsföretag 3 och 4 informerar elhandelsföretag 1 och 2. Vidare hantering enligt H2 nedan. H2 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 3 och 4 Bild Elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar). 2 Elhandelsföretag 3 informerar elhandelsföretag 1 (med balansansvar) om sina aggregerade fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 inklusive affären H1. Vidare hantering enligt H3 nedan. 3 Elhandelsföretag 4 informerar elhandelsföretag 2 (med balansansvar) om sina aggregerade fastkraftaffärer med elhandelsföretag 3 inklusive affären H1. Vidare hantering enligt H3 nedan. 148 Utgåva 10B rev

149 H3 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 3 och 2 Bild Elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) gör fastkraftaffär med elhandelsföretag 2 (med balansansvar). 2 Elhandelsföretag 1 och 2 klarerar affärerna H1 H3 med elhandelsföretag 3. Vidare hantering enligt H4 nedan. H4 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 1 och 2 Bild Elhandelsföretag 1 (med balansansvar) gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 2 (med balansansvar). 2 Elhandelsföretag 1 informerar Svenska Kraftnät om sina aggregerade affärer med elhandelsföretag 2 inklusive affärerna H1 H3. Utgåva 10B rev

150 7.1.5 Upphandlingsskede För att göra en fastkraftaffär krävs att parterna identifierar sig för varandra. Detta kan göras med hjälp av ett brev där nödvändig information om parterna finns angivna. Identifieringen kan göras med hjälp av den blankett som finns i kapitel 2 (dokument F). Varje företag gör sedan upp individuella avtal för vad som ska gälla vid upphandlingen av fastkraften. Den balansansvarige och elleverantören bör i avtalet komma överens om i vilken utsträckning elleverantören får göra fastkraftaffärer för egen eller elanvändarens räkning. I offertförfrågan bör följande uppgifter om leveransen finnas med: tidpunkt för leverans (från datum, till datum ) levererad energimängd tidsfördelning maxeffekt uppgift om vem som är balansansvarig kundidentitet hos balansansvarig Struktureringsskede Hanteringen av strukturdata beskrivs under kapitel Handels- och driftplaneringsskede I driftplaneringsskedet rapporteras och avstäms fastkraftaffärer mellan parterna. Balansansvarigas fastkraftaffärer rapporteras till Svenska Kraftnät i aggregerad form. Rapporteringen kan åtföljas av en kvittens som bekräftar att rapporteringsmottagaren accepterar det som har rapporterats. De tider som gäller för traderns rapportering av fastkraftaffärer framgår i avsnittet 5.5 i tabellen som beskriver den balansansvariges fastkrafthandel Driftskede Handel under driftskedet är enbart aktuellt för de företag som är aktiva i balansregleringen. Den information som kommer från driftskedet är mätvärden. De avräknas tillsammans med de fastkraftaffärer som gjorts i balanskraftavräkningen för delade leveranser Avräknings- och faktureringsskede Energiavstämningen (klareringen) mellan parterna sker i avräkningsskedet. Avstämningen görs för att kontrollera att överenskomna energimänger överensstämmer. Varje fastkraftaffär ska generera en faktura. Den fordrande parten är normalt den som fakturerar. 150 Utgåva 10B rev

151 7.2 Delade leveranser Delade leveranser innebär att kraft köps från fler än en elleverantör. Den typ av kraft man då handlar med är en kombination av balanskraft (skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft) och fastkraft. Det finns fyra olika typer av aktörer som medverkar vid delade leveranser: elanvändare elleverantör balansansvarig trader. Den kraft som är baserad på faktisk förbrukning och som kan avläsas på elmätaren behandlas i kapitel 3. Balanskraft är summan av uppmätt producerad och förbrukad energi (fysiskt saldo) + rapporterad köpt och såld fastkraft (handelssaldo). En förutsättning för att kunna ingå en delad leverans där någon tar balansansvaret för balanskraften är att parterna avtalar om att fastkraften krediteras från faktisk förbrukning. Dessutom avtalas hur den resterande balanskraften ska prissättas. Delade leveranser kan även användas vid schablonleveranser. Hur fastkraft regleras beskrivs i avsnitt 7.1 ovan Upphandlingsskede För att upprätta avtal om delade leveranser krävs att parterna identifierar sig för varandra. Detta kan göras med hjälp av ett brev där nödvändig information om parterna finns angivna. Identifieringen kan också göras med hjälp av den blankett som finns i kapitel 2. Delade leveranser regleras inte i ellagen. Därmed finns det inga tvingande regler utan villkoren kan fritt avtalas mellan parterna Struktureringsskede Den strukturinformation som behöver utväxlas mellan berörda parter (elleverantören och balansansvarig) finner du under kapitel 10 och 12. Resultatet av det som hanteras i informationsflödet för elleveransåtagandet av faktisk förbrukning (kapitel 3) och fastkraft (avsnitt 7.1) är tillräcklig information för att kunna göra en avräkning av en delad leverans. Det som behöver kompletteras är uppgift om den struktur som behövs för rapporteringen av avräkningsresultatet av balanskraft mm Handels- och driftplaneringsskede Här sker ingen ytterligare åtgärd än vad som beskrivs i kapitel 3 och avsnittet om fastkraft ovan Driftskede Enbart de företag som är med i balansregleringen är aktiva i detta skede. Utgåva 10B rev

152 Här sker ingen ytterligare åtgärd än vad som beskrivs i kapitel 3 och under avsnittet om fastkraft ovan Avräknings- och faktureringsskede I detta skede räknas balanskraften ut. För att beteckna skillnaden mellan uppmätt energi och fastkraft används ofta, även i detta sammanhang, begreppet balanskraft. För definitionen på balanskraft, se avsnitt 7.2 ovan. 152 Utgåva 10B rev

153 8 Avräkning och fakturering Viktiga utgångspunkter Med klarering avses avstämningen av affärer mellan två parter. Ett annat ord för klarering är clearing. 8.1 Allmänt om avräkning I all avräkning är elementen: levererad kvantitet (energi), á-pris och debiterbart belopp. Avräkning av timmätta uttagspunkter som är över schablongränsen och inmatningspunkter (produktion) ska alltid avräknas per timme i balansavräkningen mellan de balansansvariga och Svenska Kraftnät. En avräkning av el innehåller följande moment: 1. Avstämning av energimätning Vid avstämningen av energimätningen görs en kvalitetskontroll av att mätvärden som ligger till grund för debiteringen motsvaras av total mottagen energi, t ex inom ett nät. Se vidare i kapitel Klarering av energi Vid klarering av energi görs en avstämning av energiutbyten mellan t ex två elhandelsföretag. Ett exempel på klarering är energiavstämning av fastkraftaffärer. 3. Beräkning av kostnader Kostnaden beräknas som produkten av energi och pris. Resultatet av kostnadsberäkningen presenteras i en faktura/fakturaunderlag. 4. Framställning av faktura/fakturaunderlag Viktiga parametrar för en korrekt avräkning är en strikt kontroll av avräkningsstrukturen och avräkningsbearbetningarna. Detta är garantin för att rätt part blir fakturerad för exakt de produkter som man avtalat om. Vissa avräkningsdata utgör räkenskapsinformation enligt bokföringslagen, och ska arkiveras i minst tio år. Vidare ska spårbarhet finnas så att man kan fastställa sambandet mellan grunddata, verifikation och bokföringspost, den så kallade verifikationskedjan. När verifikationer tas fram via IT-hjälpmedel, ingår det i kravet på spårbarhet att systemdokumentation och behandlingsdokumentation ska finnas tillgängliga så att verifikationskedjan kan följas i sin helhet. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska annat beräkningsunderlag för andelstal samt övriga mätvärden arkiveras i minst sex år. 8.2 Avräkning av förbrukning som uppmätts i räkneverk Avräkningen av förbrukning som uppmätts i räkneverk kan göras på två sätt: 1. À-kontoavräkning (med à-konto-faktura som vanliga beräkningsfakturor). Denna kan delas upp i: à-konto på energi à-konto på pengar. 2. Avräkning efter mätvärden. Utgåva 10B rev

154 8.3 Avräkning av timmätvärden Avräkning av förutbestämda energimängder fastkraftaffärer Parter i en sådan avräkning är elhandelsföretaget, elproducenten respektive elanvändaren. Nätägaren har vanligtvis ingen del i denna avräkning. Han kan dock köpa fastkraft för att täcka sina nätförluster och i denna funktion är han då att betrakta som elanvändare. Ett av de viktigaste momenten vid avräkningen av fastkraftaffärer är att klarera den avtalade energimängden så att rätt mängd energi ligger till grund för debiteringen. Klareringen är enkel eftersom elhandelsföretaget oftast själv är avtalspart och därmed har uppgifterna om ingångna energiutbyten. Se vidare i kapitel Avräkning baserad på timmätt energi Avräkning av delade leveranser är en kombination av avräkning baserad på uppmätt energi och avräkning av fastkraft. Se vidare om delade leveranser i kapitel 7. Nätägarens avräkning Nätägaren utför i huvudsak följande avräkningar: 1. Avstämning av energimätning En nätägare ska kontrollera rimligheten hos insamlade mätvärden. Det viktigaste är att kontrollera att uppmätt uttagen och utmatad energi från nätet motsvarar den uppmätta inmatade energin. Skillnader i uttag och inmatning kan bero på tre saker: förluster, strömstölder eller fel i mätningen. Nätägaren kontrollerar även att mätvärden i gränspunkter stämmer med angränsande nätägares uppfattning om energiutbytet. Jämförande kontroller utförs även i andra viktiga in- och uttagspunkter där mätningen är dubblerad. 2. Beräkning av nätförluster Nätförlusterna beräknas genom att ta fram differensen mellan inmatad energi och uttagen energi från nätet för en viss period. Beroende på mätmetod kommer noggrannheten vid denna beräkning att vara olika. I ett nät där all inmatning och uttag är timmätt, till exempel i ett regionnät, kommer nätberäkningen att ha en relativt hög kvalitet redan i det korta tidsperspektivet. Kvaliteten är förstås beroende på noggrannheten på de insamlade mätvärdena. I schablonavräknade nätavräkningsområden är inte all förbrukning timmätt, där kommer förlusterna att vara preliminära på grund av att mätarna läses av en gång i månaden. Nätägaren beräknar nätförlusterna i andelstalsberäkningen som en restpost, se vidare om schablonavräkning under avsnitt 8.5 nedan. 3. Kostnadsberäkning och fakturering av nätavgifter Nätägaren utför slutligen en avräkning av respektive nätkund för att fakturera elanvändaren för att denne utnyttjat nätet. Denna avräkning är givetvis den viktigaste för nätägarens fortlevnad eftersom den ska säkra inkomsterna. Nätägaren kan ha olika avgiftselement som ska avräknas, exempelvis energiavgift och högsta leveranseffekt under debiteringsperioden (vid till exempel timmätning). 154 Utgåva 10B rev

155 Elleverantörens avräkning Nätägaren rapporterar alla mätvärden som används för avräkning och har ansvar för att mätvärdena har god kvalitet. Elleverantören rimlighetskontrollerar dem och utför sedan i huvudsak följande avräkningar: 1. Kontrollavräkning av köpt och såld energi För elleverantören är det viktigt att stämma av att inköpt energi överensstämmer med såld energi. Detta sker i en kontrollavräkning. 2. Kostnadsberäkning och fakturering av elleveranserna till elanvändaren för räkneverk för timmätare. Balansansvarigs avräkning På samma sätt som för elleverantören, rimlighetskontrollerar den balansansvarige mottagna mätvärden. Den balansansvarige utför sedan i huvudsak följande typer av avräkningar: 1. Kontrollavräkning för försåld och inköpt energi För att den balansansvarige ska kunna debitera elleverantören med god kvalitet, behöver den balansansvarige göra en energiavstämning för varje nätavräkningsområde. Den balansansvarige måste också göra kontroller av producerad energi för att säkerställa att han blir rätt fakturerad av producenter som levererar energi till den balansansvarige. 2. Balansavräkning För att kontrollera att Svenska Kraftnät utför balansavräkningen med fullgod kvalitet måste den balansansvarige göra en egen balansavräkning för att säkerställa att Svenska Kraftnäts avräkningsresultat kan accepteras. 3. Kostnadsberäkning och fakturering av elleverantören Den balansansvarige gör slutligen en kostnadsberäkning och fakturering av elleverantören som han säljer el till Att ta fram förbrukningsprofiler Nätägaren tar fram förbrukningsprofilen för ett nätavräkningsområde. Om det i ett nätavräkningsområde finns elanvändare som ska schablonavräknas måste nätavräkningsområdet ha anmälts till Svenska Kraftnät för schablonberäkning. Ett sådant nätavräkningsområde får enbart bestå av lokalnät. Se även kapitel 4. Förbrukningsprofilen består av den förbrukning som ska schablonavräknas samt den förbrukning som ingår i nätförlusterna. Varje balansansvarig och elleverantör som schablonavräknas i nätavräkningsområdet har en andel av förbrukningsprofilen i nätavräkningsområdet. Det är nätägarens uppgift att räkna ut denna andel och informera den balansansvarige och elleverantören samt Svenska Kraftnät om andelstalet. Mer detaljer om förbrukningsprofilen finns i gällande mätföreskrifter samt i begreppslistan i kapitel 18. Utgåva 10B rev

156 8.4 Balansavräkning BILDEN BORTTAGEN Bild 8. 1 Balansavräkningen Genom balansavräkningen fördelar Svenska Kraftnät kostnaderna för regleringen och eventuella obalanser mellan de balansansvariga företagen på elmarknaden. Sedan elbalanserna, enligt bild 8.4 nedan har ställts samman, förs respektive företags avvikelser in i Svenska Kraftnäts avräkningssystem. I balansansvarsavtalet som årligen sluts mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga finns närmare detaljer om hur balansavräkningen fungerar. 8.5 Schablonavräkning Schablonavräkningsmodellen är en modell som gör det möjligt för elanvändaren att byta elleverantör utan krav på timmätning. Den övre gränsen för schablonavräkning är satt vid ett säkringsabonnemang om högst 63 A. Förbrukningen i uttagspunkter under gränsen (där elanvändaren inte väljer att timavräknas) kommer att preliminärt avräknas mot elleverantörer och balansansvariga efter en schablon (schablonberäknas) fram till slutavräkning. Slutavräkning ska utföras senast den sista dagen i den 2:a månaden efter leveransmånaden. Under tiden delas den beräknade förbrukningen upp på de olika elleverantörerna och de balansansvariga i andelar av förbrukningsprofilen. Varje balansansvarig och elleverantör har alltså en andel av schablonförbrukningen. Förbrukningsprofilen innehåller den förbrukning som inte rapporteras per timme till balansavräkningen hos Svenska Kraftnät. Se även kapitel 6 Andelstal. Normalt mäts förbrukningen i uttagspunkter under schablongränsen med elmätare med räkneverk som registrerar den ackumulerade energin. Dessa uttagspunkter ska schablonavräknas. Uttagspunkter under schablongränsen kan dock vara timmätta vilket avtalas mellan elanvändaren och nätägaren. Elanvändaren får i så fall bekosta denna mätning och rapportering. Om det finns timmätning i uttagspunkter som har 63 A eller under, rekommenderas att nätägaren väljer att schablonavräkna dessa uttagspunkter men att rapportera timvärden till elleverantören. Mer information om rätt till timmätning under schablongränsen finns under avsnitt Utgåva 10B rev

157 8.5.1 Schablonavräkningen sker i två steg I det första steget avräknas de balansansvarigas preliminära schablonleveranser och detta görs i Svenska Kraftnäts balansavräkning. Till grund för avräkningen ligger förbrukningsprofilen (den ospecificerade förbrukningen) som innehåller uppgift om all förbrukning som ska schablonavräknas. Nätägaren räknar ut den andel av förbrukningsprofilen som tillfaller respektive elleverantör och balansansvarig och rapporterar det till elleverantören och den balansansvarige i kwh. Till Svenska Kraftnät sänds endast uppgift om de olika balansansvarigas andel i varje nätavräkningsområde i kwh. Balansansvariga preliminäravräknar de elleverantörer de har tagit balansansvar för. Bilden 3.8 i kapitel 3 visar flödet. Det andra steget, den så kallade slutavräkningen, görs sista dagen i den 2:a månaden efter leveransmånaden.underlaget för slutavräkningen är de uppmätta mätvärdena på alla schablonavräknade anläggningar i nätavräkningsområdet. Svenska Kraftnät slutavräknar de balansansvariga och fakturerar dem den 3:e månaden efter leveransmånaden. De balansansvariga slutavräknar i sin tur de elleverantörer de har tagit balansansvar för Metoder för schablonavräkning Både nätägaren och elleverantören kan tillämpa metoder för avräkning som inte baseras på mätning. En gemensam egenskap för denna avräkningsmetod är att de finansiellt reglerar parternas åtagande enligt en avtalad metod för att kvantifiera parternas åtaganden. Kvantifieringen baseras på mätvärden tidigare månader för varje anläggning. För uttagspunkter kan elleverantören utnyttja avräkningsmetoden om man avtalat med elanvändaren om detta. Detta rekommenderas dock inte, utan avräkning bör endast ske på uppmätt energi. All uttagen energi ska mätas men om mätning saknas på uttagen energi (så kallad brukstidsmätning) måste kvantiteten förbrukad energi bestämmas på annat sätt än genom mätning. Genom kunskap om installerad effekt och brukstid kan nätägaren beräkna energiuttaget som sedan ligger till grund för faktureringen. För nätförluster gäller att de verkliga uppgifterna om nätförluster blir kända först när samtliga mätare avlästs och slutavräknats. Nätförlusterna blir en restpost i nätavräkningsområdet och rapporteras som ett eget andelstal. Endast en balansansvarig har balansansvaret för nätförlusterna i nätavräkningsområdet. Även då anslutningspunkten inte stämmer överens med mätpunkten måste nätägaren använda sig av en schabloniserad avräkning. Denna metod måste till exempel tillgripas om mätningen sitter på nedsidan av en elanvändares transformator och anslutningspunkten enligt avtal är på transformatorns primärsida. Elleverantören ska ju debitera elanvändaren för uppmätt energi i enlighet med vad som uppmätts i mätaren. Förlusterna i transformatorn kommer då att belasta nätägaren genom att de ingår i nätförlusterna. I sådana fall måste nätägaren gottgöra sig för transformatorförlusterna genom att de schablonberäknas och kan debitera elanvändaren i nätfakturan efter ett avtalat pris. Varje balansansvarigs preliminära andel av förbrukningsprofilen i respektive nätavräkningsområde räknas ut som en timserie av Svenska Kraftnät och Utgåva 10B rev

158 rapporteras till balansavräkningen. I slutavräkningen beräknar Svenska Kraftnät kvarkraften, se avsnitt nedan. Därefter görs faktureringen. BILDEN BORTTAGEN Bild 8.2 Den preliminära och slutliga schablonavräkningen. Rutinerna kring slutavräkning beskrivs under respektive aktör i kapitlen Beräkning av kvarkraft och kvarkraftbelopp I slutavräkningen beräknar Svenska Kraftnät kvarkraften för varje balansansvarig. Slutavräkningen av de balansansvarigas schablonleveranser görs månadsvis under den 3:e månaden efter leveransmånaden enligt balansansvarsavtalet mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga. Kvarkraften är skillnaden mellan slutliga andelstal och preliminära schablonleveranser för samma leveransperiod. Skillnaden summeras för per snittområde och balansansvarig. För den balansansvarige som har ansvar för förlusterna i ett schablonavräknat nätavräkningsområde gör Svenska Kraftnät en korrektion om andelstalsbalansen i nätavräkningsområdet inte är noll. Om slutliga andelstal inte rapporterats för ett schablonavräknat nätavräkningsområde, korrigerar Svenska Kraftnät för detta i slutavräkningen genom att dra ifrån den energi som avräknats i den preliminära schablonleveransen (det vill säga i balansavräkningen). Se exemplet i bilden nedan som redovisar Korrektion prel. schablonlev. I praktiken innebär detta att den preliminära schablonavräkningen också används som slutlig schablonavräkning. För att beräkna kvarkraftkostnaden multipliceras kvarkraften med schablonavräkningspriset per snittområde. Uppgift om schablonavräkningspriser finns på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknads-service. I bilden nedan visas hur beräkningen görs. BILDEN BORTTAGEN Bild 8. 3 Bilden visar hur beräkningen görs av kvarkraften och kvarkraftbeloppet för en balansansvarig per snittområde. Teckenkonventionen som visas i bilden är sedd ur den balansansvariges synvinkel Så här prissätts kvarkraften Kvarkraften prissätts efter elspotpriset i prisområde Sverige, det så kallade schablonavräkningspriset plus ränta. 158 Utgåva 10B rev

159 8.5.5 Strukturförändringar vid slutavräkning Vid slutavräkningen måste rapporteringsstrukturen förändras och bli en slutavräkningsstruktur. Denna påverkar inte den struktur som gäller för balansavräkningen där de preliminära andelstalen ingår. Strukturen för slutavräkningen kan vara densamma som för balansavräkningen, men kan kompletteras med nya aktörer om flyttningar medfört att nya aktörer tillkommit under leveransperioden Debitering av schablonberäknade nätförluster I avtalet mellan nätägaren och leverantören av el för nätförlusterna bestäms hur dessa ska debiteras. Om man väljer att preliminärdebitera förlusterna finns två sätt: 1) Preliminärdebiteringen grundas på att den preliminära schablonförlusten sätts lika med det preliminära andelstalet för förlusterna i kwh. Det innebär att man inte kompenserar för det annorlunda förbrukningsmönstret vid preliminärdebiteringen. Debiteringen kan ske före leveransmånaden om man debiterar efter ett i förväg fastställt fast pris. 2) Preliminärdebiteringen grundas på att den preliminära schablonförlusten sätts lika med det preliminära andelstalet för förlusterna dividerat med det totala preliminära andelstalet multiplicerat med förbrukningsprofilens energi. Det innebär att man kompenserar för det annorlunda förbrukningsmönstret vid preliminärdebiteringen. Debiteringen kan ske först efter leveransmånaden när förbrukningsprofilen blivit känd. Om nätförlusterna skall debiteras efter ett timpris måste den preliminära schablonleveransen beräknas som en timserie, annars kan man debitera efter ett månadspris. Svenska Kraftnät publicerar förbrukningsprofilen på sin webbbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. I avtalet mellan nätägaren och leverantören av el för nätförlusterna bestäms också hur nätförlusterna ska slutdebiteras. Här finns två möjligheter: Om man har valt att preliminärdebitera förlusterna: Slutavräkningen av nätförlusterna bestäms genom kvarkraftavräkning för förluster: kvarkraften = slutliga andelstal för förluster preliminärt debiterade schablonförluster. Med denna modell bör man kompensera sig för likvidkostnaden för kvarkraften mellan leveransmånaden och slutfaktureringen. Om man har valt att inte preliminärdebitera förlusterna: Slutavräkningen av nätförlusterna = slutliga andelstal för förluster (kwh). Här bör man kompensera sig för likvidkostnaden för hela leveransen mellan leveransmånaden och slutfaktureringen Strukturförändringar vid flyttning En elanvändare som flyttar in i en fastighet har rätt att välja den elleverantör han vill. För detta krävs enligt de allmänna avtalsvillkoren att elanvändaren har tecknat ett nätavtal. Förändringen i uttagspunkten innebär att nya aktörer kan etableras i informationsstrukturen efter att de preliminära andelstalen har fastställts. Den nya leveransstrukturen påverkar beräkningen av de slutliga andelstalen. Utgåva 10B rev

160 8.6 Rapportering av avräkningsresultat Svenska Kraftnät rapporterar avräkningsunderlag till de balansansvariga för preliminäravräkningen av schablonleveranserna enligt bilden nedan. BILDEN BORTTAGEN Bild 8. 4 Bilden visar vilket avräkningsunderlag för kvarkraft som Svenska Kraftnät rapporterar till de balansansvariga för schablonleveranserna. Bild 8. 5 Bilden visar hur uppgifter om schablonleveranser rapporteras mellan de olika aktörerna i slutavräkningen. Bild 8. 6 Flödet när avräkningsresultaten rapporteras till de olika aktörerna Rapportering av avräkningsunderlag och -resultat vid slutavräkningen Svenska Kraftnät kommer att redovisa avräkningsunderlag och avräkningsresultat för slutavräkningen via Ediel och Svenska Kraftnäts webbplats under valet Elmarknadsservice. Vid behov kan också slutliga andelstal skickas till balansansvariga via fax. 160 Utgåva 10B rev

161 Det finns två möjligheter för balansansvariga att kontrollera slutavräkningen: avstämning sker i de balansansvarigas egna stödsystem via Ediel till de balansansvariga som kan behandla informationen automatiskt. avstämning sker via speciella slutavräkningssidor under Elmarknadsservice där avräkningsresultatet presenteras per balansansvarig. Underlagen för slutavräkningen och resultaten skyddas genom att en särskild inloggning måste göras för att komma åt sidorna. 8.7 Kvalitetssäkring av avräkningsresultat I tabellerna nedan framgår vilka kontroller som bör göras för att aktörerna ska kunna kvalitetssäkra avräkningsresultaten. Kontrollerna är uppdelade på timvärden respektive värden från räkneverk. Elleverantörens kontroll gentemot nätägaren timvärden Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att energimängden i timvärdet överensstämmer med motsvarande summerade värden för samtliga elanvändare Summorna är inte korrekta. Påtala brist till nätägaren. Elleverantörens kontroll gentemot nätägaren räkneverk Kontroll Brist Åtgärd Summera förbrukningsprognoserna/uppmätta månadsvärden för aktuell månad som ligger på varje anläggning och kontrollera preliminära/slutliga andelstal För stor differens mellan egen beräkning och nätägarens beräkning. Påtala brist till nätägaren. Elleverantörens kontroll gentemot balansansvarig timvärden Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att energimängden i aggregerade serier som nätägaren rapporterar stämmer med det som den balansansvarige rapporterar. Kontrollera att avräkningsresultatet som den balansansvarige rapporterar stämmer med de egna beräkningarna. Avräkningsresultatet stämmer inte Avräkningsresultatet stämmer inte Ta kontakt med nätägaren och balansansvarig för att reda ut vad som inte stämmer. Ta kontakt med balansansvarig. Balansansvariges kontroll gentemot Svenska Kraftnät timvärden Kontroll Brist Åtgärd Nätägarens rapport över aggregerade serier per balansansvarig summeras per nätavräkningsområde. Jämför resultatet med vad Svenska Kraftnät rapporterar. Avräkningsresultatet stämmer inte Ta kontakt med nätägaren och Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Balansansvariges kontroll gentemot Svenska Kraftnät räkneverk Utgåva 10B rev

162 Kontroll Brist Åtgärd Stäm av uppgift om preliminära schablonleveranserna från Svenska Kraftnät mot egna uppgifter. Kontrollera att Svenska Kraftnäts korrigering av preliminära schablonleveranser är korrekt. Kontrollera Svenska Kraftnäts beräkningar av kvarkraft och kvarkraftkostnad. Avräkningsresultatet stämmer inte Korrektionen är inte summan av de preliminära schablonleveranserna i de schablonavräknade nätavräkningsområden som saknat uppgift om slutliga andelstal. Beräkningarna stämmer inte. Ta kontakt med Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Ta kontakt med Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Reklamera avräkningsresultat före fastställd dag för Svenska Kraftnäts kvarkraftfakturering. 8.8 Fakturering Principen för fakturering är alltid densamma. Den som tillhandahåller varan eller tjänsten fakturerar sin kund. För att underlätta kontakterna mellan elanvändaren, elleverantören och nätägaren, rekommenderas att uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och kund id finns med på elanvändarens nätfaktura och placeras så att de är lätta för elanvändaren att hitta. Av elleverantörens faktura bör det även framgå vilka avtalsvillkor (1-årskontrakt, rörligt pris och så vidare) man avtalat med elanvändaren. Detta minskar risken för dubbla avtal. Faktureringen av kvarkraft ska enligt balansansvarsavtalet ske under den tredje månaden efter leveransperioden. Svenska Kraftnät fakturerar de balansansvariga vid fordran och betalar tillbaka vid överskott. Här beskrivs enbart vad som gäller vid samfakturering eftersom det är vid samfakturering som det finns behov av samordning mellan aktörerna Samfakturering Samfakturering innebär att antingen nätägaren eller elleverantören fakturerar för bådas räkning. Vem som fakturerar avgörs från fall till fall. Det finns följande uppdelning vad gäller samfakturering: elleverantören fakturerar åt nätägaren nätägaren fakturerar åt elleverantören ombud fakturerar åt både nätägaren och elleverantören Viktiga uppgifter i fakturan Nedanstående uppgifter är viktiga att ha med i fakturan: anläggnings id nätägarens områdes id för nätavräkningsområde (treställig bokstavskod med versaler) vem som är fakturautställare. Denne måste ha ett konto dit inbetalningarna går vem som ska ta betalt för vad (juridisk person) hur mycket moms respektive bolag debiterar (juridisk person) 162 Utgåva 10B rev

163 vilket bolag som ska ha in energiskatten kundidentiteten hos nätägaren kundidentiteten hos elleverantören. Uppgift om avtalsvillkor (fast pris med ettårsavtal, rörligt pris etc.) och uppgift om avtalets giltighetstid bidrar också till att klargöra vad fakturan avser. Av fakturan ska det framgå att det finns ett avtal som fastlägger att en fordran överlåts på den som har fakturerat. På så sätt kan en eventuell kravprocess drivas av den som ställt ut fakturan. Om samfakturering sker rekommenderas nedanstående två sätt. I första hand bör en fakturasida med specifikation användas. Samlingsfakturan redovisar hur mycket elanvändaren betalar till nätägaren respektive elleverantören. Det ska klart framgå hur stor del av kostnaden som är nätavgift och hur stor del som är elavgift. Dessutom ska det framgå hur mycket moms elanvändaren ska betala till nätägaren respektive elleverantören Samlingsfaktura med bifogad specifikation Till samlingsfakturan bifogas en specifikation från nätägaren respektive från elleverantören. Specifikationen ska innehålla uppgift om vad man vill ha betalt för samt uppgift om skatt och moms. Den kan vara märkt med företagets namn, identitet och det ska finnas uppgift om organisationsnummer. Specifikationen gör det enklare för elanvändaren att förstå vad han betalar för och till vem. Det företag som ställer ut samlingsfakturan numrerar fakturorna med en obruten fakturanummerserie. Specifikationerna har inga egna nummerserier. Man kan även göra om specifikationerna till egna fakturor för respektive bolag. Respektive bolag ska då ha en obruten fakturanummerserie. Samlingsfakturan blir då bara ett dokument för att hålla rätt på inbetalningen varför det ur bokföringssynpunkt inte finns några krav hur denna nummersätts Samlingsfaktura inkl specifikation Fakturan består av en enda sida där nätavgiften resp. elavgiften specificeras var för sig. De båda bolagen (nätägaren och elleverantören) debiterar alltså elanvändaren på samma faktura med samma fakturanummerserie. I fakturan ska det klart framgå vem som är fakturautställare och vilket organisationsnummer utställaren har. Samma information ska finnas angiven för de företag som ingår i fakturan. Det ska även framgå vilket bolag som tar ut de olika kostnadselementen EDI-fakturering Det finns idag en branschstandard för elektronisk fakturering så kallad EDIfakturering (EDI = Electronic Data Interchange). Detta beskrivs dock inte närmare i denna handbok. För närmare information om arbetet, kontakta Utgåva 10B rev

164

165 9 Elanvändaren Viktiga utgångspunkter Elanvändaren tecknar nätavtal med nätägaren om elöverföring och elavtal med elleverantören om elleverans Lägenhetsinnehavaren i ett flerbostadshus är elanvändare för sin el i de fall denne har ett eget nätavtal med nätägaren Fastighetsägaren är elanvändare för allmän fastighetsel i flerbostadshus eller motsvarande samt i de fall lägenhetsinnehavarna inte har egna avtal även för lägenhetsinnehavarnas elförbrukning Rekommendationer I avtal mellan fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt (exempelvis hyresgäster och bostadsrättshavare) bör det framgå om den sistnämnde ska teckna eget nätavtal och därmed kunna välja elleverantör eller om det är fastighetsägaren som står för nätavtalet I avtalet med elleverantören bör det framgå att den som avtalar om elleveransen även är den som har nätavtalet med nätägaren I detta kapitel finns information om elanvändarens roll på elmarknaden och de rutiner elanvändaren är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. För respektive rutin finns checklistor, flödesscheman och exempel på dokument som kan användas i rutinen. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas på webbplatsen www. elmarknadshandboken.se. Elanvändarens ansvar regleras i lagar och avtal med de parter han har affärskontakter med. Elanvändaren är enligt ellagen skyldig att betala för den el som denne använder tills elleveransen upphör, oavsett om elanvändaren tecknat ett avtal eller inte. Om elanvändaren saknar elavtal ska betalningen för den förbrukade elen ske till den anvisade elleverantören. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är elanvändaren skyldig att ha ett nätavtal med nätägaren. Olika typer av elanvändare Elanvändarna delas in i konsumenter och näringsidkare. Det finns olika Allmänna avtalsvillkor för konsumenter, näringsidkare som är lågspänningskunder och för näringsidkare som är högspänningskunder. Enligt ellagen är en konsument en fysisk person till vilken el överförs huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Ellagen innehåller särskilda regler som enbart avser konsumenter (till exempel regler om frånkoppling och ersättning vid elavbrott). En näringsidkare är den som använder el huvudsakligen i näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet. Med likartad verksamhet avses till exempel ideella föreningar, dödsbon och stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet men som är juridiska personer. Utgåva 10B rev

166 9.1 Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen. För detta finns regler i de Allmänna avtalsvillkoren Flyttning En elanvändare måste säga upp både sitt avtal om elleverans med elleverantören och sitt nätavtal om överföring av el med nätägaren vid utflyttningen enligt Allmänna avtalsvillkoren, i annat fall kvarstår betalningsansvaret. Elanvändaren som flyttar in ska teckna ett nytt nätavtal. Elanvändaren anmäler inflyttning till nätägaren och avtalar om elöverföring. Först därefter kan ett avtal om elleverans slutas med en elleverantör i den nya uttagspunkten. Om elanvändaren inte tecknar avtal om elleverans anvisar nätägaren en elleverantör. Hur elleveransen påverkas vid en utflyttning beror på vilken typ av avtal elanvändaren har med elleverantören. Om avtalet föreskriver att leveransen gäller en viss uttagspunkt, måste den sägas upp och därefter etableras på nytt. Flyttningsprocessen beskrivs i sin helhet i avsnitt Nyanslutning av en anläggning till ett nät Nedan finns en checklista med rutiner som kan följas när en ny anläggning ska anslutas till ett koncessionspliktigt nät. 1. Bifoga kartbilaga som visar fastighetens läge med mera till nätägaren och begär uppgift om: anslutningsavgift vilken typ av mätning som ska installeras (enkeltariff, tidstariff, timmätning) 2. Fastighetsägaren får en offert från nätägaren som innehåller kostnader för servisledning, mätning och så vidare. 3. Sänd en offertförfrågan om el till elleverantören. Till offertförfrågan ska en kartbilaga bifogas som visar fastighetens läge med mera. 4. Teckna nätavtal med nätägaren. 5. Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet ska vara en behörig elinstallatör. 6. Nätägaren skickar installationsmedgivande där anläggnings id och områdes id framgår. 7. Fastighetsägaren beställer installationen. Den ska vara skriftlig. Eventuellt bifogas ett påskrivet nätavtal om det finns ett sådant. 8. Då elanläggningen är ansluten ska en färdiganmälan skickas till nätägaren. 9. Elanvändaren tecknar avtal med elleverantören som anmäler elleveransen till nätägaren enligt gällande regler. 10. Elleverantören anmäler start av elleverans till nätägaren enligt gängse rutiner innan el börjar tas ut i uttagspunkterna. I annat fall blir anvisningsleverantören den som levererar el i uttagspunkterna. 166 Utgåva 10B rev

167 Blankett Föranmälan och Färdiganmälan finns hos nätägaren. 9.2 Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) I kapitel 3 finns en beskrivning av hela flödet vid förändringar i elleveransåtagandet där samtliga aktörsroller finns med. Här beskrivs endast de rutiner som gäller för elanvändaren. Ett byte av elleverantör innebär att ett tidigare elleveransåtagande sägs upp och ett nytt etableras. Det är elanvändarens nye elleverantör som ska anmäla bytet till nätägaren. I samband med bytet ska den nye elleverantören också informera nätägaren om vem som är balansansvarig för elanvändarens leverans Ingå avtal om elleverans koncessionspliktigt nät Nedan finns en checklista över olika aktiviteter som bör utföras av elanvändaren inför bytet av elleverantör. Den nye elleverantören sköter därefter all administration i samband med själva bytet. 1. Ta reda på den beräknade årsförbrukningen (framgår av senaste nätfakturan). 2. Beskriv ändamålet med leveransen (exempelvis hushållsel, elvärme, typ av näringsverksamhet bland annat med avseende på elskatt, högsta uttagseffekt). 3. Kontrollera uppsägningsvillkoren i nuvarande elavtal för att se när det kan sägas upp. 4. Skicka offertförfrågan om el till elleverantörer. Den kan innehålla följande uppgifter: antal uttagspunkter/antal nätavräkningsområden där uttagspunkter finns anläggnings id (anl id) områdes id för nätavräkningsområde vilken kommun/län fastigheten finns i (för att kunna avgöra vilken energiskattesats som gäller) önskat startdatum för elleveransen årlig förbrukning högsta uttagseffekt eller uttagsprofil ändamål med leveransen, till exempel om förbrukningskällan är styrbar i tiden så att elleverantören kan erbjuda priser för höglast respektive låglast. Det förutsätter givetvis att nätägaren kan erbjuda denna tjänst 5. Utvärdera offerterna. 6. Säg upp nuvarande avtal om elleverans. 7. Teckna avtal med vald elleverantör. Elleverantören använder normalt branschens allmänna avtalsvillkor när avtalet tecknas och dessa kompletteras av individuella avtalsvillkor för bland annat pris och avtalstid Ingå avtal om elleverans icke koncessionspliktigt nät Överföring av el inom ett icke koncessionspliktigt nät är ett oreglerat område utom när det gäller elsäkerhetsfrågor. Utgåva 10B rev

168 Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett nät som inte är koncessionspliktigt om inte elanvändaren har ett eget nätavtal. I många fall har konsumenter eller näringsidkare i ett flerbostadshus, egna nätavtal med nätägaren. Detta innebär att elleveranser till elanvändaren i flerbostadshus sker på samma sätt som i koncessionspliktiga nät, det vill säga fram till elanvändarens mätare (uttagspunkt). Nätägaren disponerar fastighetsägarens nät för transporten av el samt för mätning, men fastighetsägaren svarar för drift och underhåll av sitt nät. Om elanvändaren har ett nätavtal gäller ellagens regler för leverantörsbyte. Om fastighetsägaren bestämmer sig för att själv stå för elleveransen till elanvändarna har den enskilde elanvändaren ingen möjlighet att köpa el av någon annan. Fastighetsägaren är inte skyldig att öppna sitt fastighetsnät för fri konkurrens. Om fastighetsägaren däremot bestämmer sig för att inte själv stå för elleveransen till elanvändarna måste den enskilde elanvändaren köpa sin el av en elleverantör. Detta innebär att alla elanvändare måste sluta egna nätavtal och därmed gäller vanliga regler för elleveranser och leverantörsbyten. Detta innebär också att nätägaren har skyldighet att mäta, beräkna och avräkna elöverföringen på samma sätt som gäller enligt reglerna för koncessionspliktiga nät. Genom att nätägaren därigenom måste mäta och avräkna enskilda anläggningars energiuttag på sådant sätt att de kan betraktas tillhöra det koncessionspliktiga nätet, möjliggör man för elanvändaren att kunna byta elleverantör. Om fastighetsägaren accepterar att en utomstående elleverantör levererar el inom anläggningen används samma rutiner som i ett koncessionspliktigt nät. Nedan rekommenderas några överenskommelser som bör göras när det blir aktuellt med ett byte av elleverantör i ett icke koncessionspliktig nät, som exempelvis i en hyresfastighet eller ett företagshotell. Det bör observeras att Svenska Kraftnät endast accepterar rapportering av mätvärden från ägaren till ett koncessionspliktigt nät eller godkänt mätombud. Om timvärden ska rapporteras för elanvändaren inom ett icke koncessionspliktigt nät, krävs att nätägaren, eller godkänt ombud, gör denna rapportering till Svenska Kraftnät inom befintliga rapporteringsrutiner. Nätägaren och fastighetsägaren bör komma överens om att nätägaren svarar för mätningen för enskilda elanvändare inklusive eventuell rapportering av mätvärden Av avtalet mellan elanvändaren (innehavaren av nyttjanderätt) och fastighetsägaren bör det framgå om det är elanvändaren eller fastighetsägaren som ska stå för nät- och elavtalet Ett sedvanligt nätavtal upprättas mellan nätägaren och elanvändaren om fastighetsägaren överlåter elöverföringen till nätägaren Uppsägning av elleverans När avtalet med den tidigare elleverantören ska gå ut kan elanvändaren välja en annan elleverantör och säga upp sitt gamla avtal. Uppsägningen ska ske enligt avtalets uppsägningstid. Om elanvändaren sluter avtal med en ny elleverantör och detta börjar löpa innan det gamla avtalet har löpt ut, har den gamle elleverantören enligt de Allmänna avtalsvillkoren rätt att ta ut en avgift för avtalsbrott. Om avtalet löper ut innan dess att ett leverantörsbyte sker är den gamle elleverantören enligt ellagen skyldig att leverera el till dess att leverantörsbytet är genomfört. I detta fall kan avtalsvillkoren komma att ändras. Exempel på uppgifter som en uppsägning bör innehålla är: tidpunkt för när avtalet/elleveransen upphör 168 Utgåva 10B rev

169 kundnummer hos elleverantören anläggnings id områdes id för nätavräkningsområde Elanvändaren bör få en bekräftelse från den nuvarande elleverantören om uppsägningen. I denna bekräftelse bör det framgå att den nuvarande elleverantören kommer att fortsätta att leverera el till dess att denne får ett meddelande från nätägaren om att leveransen ska upphöra. 9.3 Beställning av mätutrustning Om elanvändaren vill ha en timmätare installerad i sin anslutningspunkt måste elanvändaren ta kontakt med nätägaren. I offertförfrågan till nätägaren bör bland annat framgå vilka villkor som gäller för beställningen, exempelvis uppgift om leveranstid och när elanvändaren således senast måste göra beställningen. Övriga uppgifter som bör finnas med är: anläggnings id områdes id (tre bokstäver) uppgift om huvudsäkringsstorlek maximal uttagen effekt (gäller näringsidkare) 9.4 Konsumenternas elrådgivningsbyrå Konsumenternas elrådgivningsbyrå är en självständig byrå för information och vägledning i frågor som rör elmarknaden. Byrån svarar på frågor om hur elmarknaden fungerar i frågor som rör: avtalsformer och priser jämförelse av elleverantörer byte av elleverantör lagar och andra regler Byrån har också till uppgift att fånga upp konsumentproblem inom elmarknadsområdet. De sammanställs och redovisas för berörda myndigheter samt elbranschens företag. Byrån har en styrelse som är tillsatt av Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå kan nås via 9.5 Kommunal rådgivning Energirådgivare svarar kostnadsfritt på frågor om bland annat uppvärmningssystem, energikostnader och bidrag. Rådgivningen vänder sig till allmänheten, småföretag och organisationer. Konsumentvägledare kan utan kostnad ge konsumenter vägledning i såväl frågor före köp och avtal som i enskilda tvister med företag. De kommunala rådgivarna kan nås genom hemkommunens telefonväxel. PåEnergimyndighetens (www.energimyndigheten.se) och Konsumentverkets (www.konsumentverket.se) webbplatser finns förteckningar över kommunernas energi respektive konsumentrådgivning. Utgåva 10B rev

170 9.6 Allmänna reklamationsnämnden Allmänna reklamationsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att på ett opartiskt sätt pröva tvister mellan konsumenter och företag. Konsumenter kan begära prövning. Anmälan måste göras inom sex månader från att företaget avvisat konsumentens krav. Prövningen är kostnadsfri. Nämnden rekommenderar genom ett beslut hur en tvist bör lösas. Normalt tar det ca sex månader från anmälan till nämndens beslut. Tvister som rör företag på elmarknaden handläggs av Reklamationsnämndens bostadsavdelning. Nämnden prövar dock inte nätavgifternas skälighet. Nämnden tillämpar också värdegränser. För elmarknadstvister är lägsta tvistebelopp kronor. Om tvisten är av principiellt intresse eller det annars finns särskilda skäl kan Reklamationsnämnden besluta att pröva tvisten även om den rör ett mindre belopp. Allmänna reklamationsnämnden kan nås via 9.7 Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen är nätmyndighet och tillsynsmyndighet enligt el- och naturgaslagarna. Det innebär att alla avgifter som tas ut av nätägarna kan bli föremål för prövning i denna instans. Mer information om Energimarknadsinspektionen finns i avsnitt 2.4. Energimarknadsinspektionen kan nås via 170 Utgåva 10B rev

171 10 Elleverantören Viktiga utgångspunkter Det är enligt ellagen den nye elleverantören som anmäler ett leverantörsbyte till nätägaren och som ser till så att det finns någon som har balansansvaret för elanvändarens leverans I det fall nätägaren ska anvisa en elleverantör behöver elleverantören inte anmäla vem som är balansansvarig eftersom nätägaren redan har kännedom om vem som har balansansvaret för elleveransen Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid rapportering mellan aktörerna Rekommendationer Elleverantören och den balansansvarige bör i avtalsskedet avtala om bl.a. i vilka nätområden som åtagandet om balansansvar gäller Den balansansvarige och elleverantören kan avtala om att elleverantören lämnar förbrukningsprognos för sina leveranser till balansansvarig För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantören rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna För att undvika att alla anmälningar kommer in samtidigt i mitten av månaden bör anmälningarna om leverantörsbyte sändas till nätägaren vartefter avtal sluts med elanvändarna Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören Av elleverantörens faktura till elanvändaren bör avtalstyp, avtalets löptid och uppsägningstid framgå. Det minskar risken för dubbla avtal Alla elleverantörer och nätägare bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren tillsammans med eventuella egna avtalsvillkor Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren.. Elleverantören måste ha en fullmakt av elanvändaren för att få göra kontrollen. Skälet till fullmakten är dels att endast den elleverantör som har fullmakt ska kunna ta reda på om elanvändaren har ett giltigt nätavtal och dels att nätägaren på så sätt vet att denne kan lämna ut uppgiften. Nätägaren svarar med Z02 inom 30 minuter om kunden har ett nätavtal avseende det efterfrågade datumet. Om kunden inte har ett nätavtal avseende det efterfrågade datumet svarar nätägaren med negativ APERAK inom 30 minuter I detta kapitel finns information om elleverantörens roll på elmarknaden och de rutiner denne är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns även checklistor och exempel på dokument som kan användas av elleverantören. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas på webbplatsen Utgåva 10B rev

172 Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Elleverantören är skyldig att fakturera elanvändaren energiskatt. Olika energiskattesatser tillämpas i Sverige. För mer information kontakta Skatteverkets energiskatteenhet i Ludvika. För att elleverantören själv ska slippa betala energiskatt vid sin upphandling av sin totala elanskaffning, måste elleverantören vara registrerad hos Skatteverket. Elleverantören ska varje månad lämna in en leveransdeklaration till Skatteverket Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling Som påbörjande av elleverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. För detta finns regler i ellagen, mätföreskrifterna och de Allmänna avtalsvillkoren. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen, utan enbart i de Allmänna avtalsvillkoren. Enligt mätföreskrifterna ska fastställt Ediel-format användas vid rapporteringen Rutinflödet vid flyttning beskrivs också i kapitel 3, avsnitt Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Nyanslutning eller återinkoppling ska kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans, under förutsättning att det finns ett nätavtal som medger detta. Det görs genom att elleverantören sänder PRODAT-meddelande Z03 till nätägaren. Se vidare under avsnitt Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) Förfrågan till nätägaren om elanvändaren har nätavtal Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren. Se Offerera nytt elleveransavtal 1. Ta emot skriftlig eller muntlig förfrågan om el från elanvändaren 2. Gå igenom elanvändarens önskemål. 3. Kontrollera kreditvärdighet. 4. Utforma offerterbjudande. 5. Sänd offert om elleveransen till elanvändaren eller dennes ombud. Ange i offerten att elanvändaren måste ha ett nätavtal innan avtal om elleverans kan tecknas. Exempel på uppgifter som bör ingå i offerten är: priser/villkor volym per anläggning (uppgift hämtad från elanvändaren) anläggnings id (uppgift hämtad från elanvändaren) nätavräkningsområdes id (uppgift hämtad från elanvändaren) 172 Utgåva 10B rev

173 eventuella tilläggstjänster/åtaganden eventuella begränsningar i leveransvillkoren energiskatt moms betalningsvillkor elleverantörens/elanvändarens skyldigheter och rättigheter avtalstid (eventuell uppsägningstid) giltighetstid för anbudet beräknad leveransstart kontaktperson för avtalet Avtal om elleverans De Allmänna avtalsvillkoren bör alltid tillämpas, tillsammans med eventuella egna avtalsvillkor. Det är viktigt att elleverantören kontrollerar att elanvändaren har ett gällande nätavtal för den aktuella uttagspunkten innan avtal om elleverans kan träffas. När det individuella elleveransavtalet upprättas bör det innehålla minst följande uppgifter, vid sidan av de Allmänna avtalsvillkoren: avtalstid (start och eventuell slutdag) fakturaadress typ av faktura, till exempel EDIFACT-faktura uppgift om vad som gäller vid flyttning energipris inklusive elcertifikatavgift energiskattekategori moms avtals-id (nummer) elanvändarens identitet hos elhandelsföretaget leveransadress(er) leveransadress(ernas) tillhörighet (nätföretag och nätavräkningsområde) anläggnings id nätavräkningsområde (områdes id) eventuell uppsägningstid elanvändarens organisationsnummer om denne är näringsidkare elleverantörens organisationsnummer Kontrollera att inga ändringar införts i avtalet efter att elanvändaren skrivit på avtalet samt kontrollera eventuell firmatecknare. Om en elanvändare med samma firmanamn men med annat organisationsnummer som den befintliga elanvändaren, ersätter denne i en uttagspunkt, utgör förändringen ett sedvanligt kundskifte, det vill säga att en ny elanvändare inträder i uttagspunkten. Detta bör elleverantören upplysa elanvändaren om. För att elleverantören ska kunna behålla elleveransen, i ovannämnda fall, måste elleverantören skicka Z03LK till nätägaren på samtliga aktuella leveranser för denna elanvändare. I annat fall överförs leveransen till anvisningsleverantören. Det är därför viktigt att nätägaren får information om förändringen i god tid. Utgåva 10B rev

174 Ny elleverantör 1. Ta emot avtal från elanvändaren 2. Sänd uppdaterad förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för nuvarande elleverans (om sådan avtalats) 3. Skicka anmälan om leverantörsbyte till nätägare 4. Bekräfta avtalet och leveransstart då bekräftelse på leverantörsbytet inkommit från nätägaren Dubbla avtal Av elleverantörens faktura bör det framgå avtalsvillkor och avtalstyp (avtalets löptid, pristyp, uppsägningstid och så vidare) man avtalat med elanvändaren. Detta minskar risken för dubbla avtal. Om det visar sig att elanvändaren har fler än ett avtal kan detta lösas på olika sätt. Se vidare under avsnitt Här beskrivs bland annat vilka problem som kan uppstå och hur de kan lösas Annullering av gjord anmälan Förfarandet beskrivs i avsnitt Anvisad elleverantör Vad som gäller för anvisad elleverantör finns beskrivet i avsnitt 3.8 och kapitel Köp av kraft eller köp av produktionsanläggning Rutiner vid köp av kraft eller köp av produktionsanläggning finns beskrivna under avsnitt Struktureringsskede I struktureringsskedet identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan berörda aktörer. I struktureringsskedet kontrollerar elleverantören att nätägarens uppgifter om leveransstrukturen är korrekta och stämmer med de egna uppgifterna. Elleverantören kontrollerar också att den struktur som den balansansvarige har rapporterat stämmer med vad nätägaren rapporterat. Struktureringsflödet och kvalitetssäkringen av strukturinformationen beskrivs i avsnitt Information om strukturen för timvärden och schablonleveranser Nedanstående rutiner bör följas: 1. Kontrollera strukturkvittensen från nätägaren. 2. Registrera uppgifterna i eget stödsystem. Timleveranser Kontrollera strukturkvittensen N1a från nätägaren. Den innehåller uppgift om vilka timleveranser som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. Värdena är aggregerade för varje balansansvarig som elleverantören har i nätområdet. Preliminära andelstal För att Svenska Kraftnät ska kunna ta emot andelstalen måste rapportören anmäla 174 Utgåva 10B rev

175 vilken information som ska rapporteras i förväg (så kallad strukturanmälan). Strukturen för preliminära andelstal måste därför rapporteras av nätägaren senast den 22:a i månaden före leveransmånaden. Strukturkvittensen N1a från nätägaren bör kontrolleras. Den innehåller förutom förändringar i balansansvar även uppgift om vilka nätavräkningsområden de preliminära andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. Värdena är aggregerade för varje balansansvarig som elleverantören har i nätavräkningsområdet. Slutliga andelstal En komplettering av strukturen för de slutliga andelstalen (det vill säga om det har skett förändringar sedan de preliminära andelstalen sändes) måste av ovan nämnda skäl rapporteras av nätägaren senast den sista dagen i den andra månaden efter leveransmånaden. Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal (dokument N4a) från nätägaren bör kontrolleras. Av den framgår vilka nätavräkningsområden de slutliga andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. En ny strukturering inför slutavräkningen behöver endast göras om det skett förändringar i leverans-strukturen under månaden Etablera fastkraftaffärer Rutinerna för att etablera fastkraftaffärer beskrivs i kapitel 7 samt i kapitel Planeringsinformation till balansansvarig Elleverantören och balansansvarig kan ha avtalat om att det är elleverantören som ska förse den balansansvarige med förbrukningsprognoser för sina elleveranser. I avtalet mellan elleverantören och den balansansvarige bestäms också på vilken aggregeringsnivå som planeringsinformationen ska göras. Den balansansvarige rapporterar uppgifterna vidare till Svenska Kraftnät. Elleverantör Ediel-ID Balansansvarig Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Planeringsinformation per snittområde (eller annat område enligt avtal) Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Snittområde Tidsserieidentitet Enhet Produktkod Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna för Excel-blanketten Information om totalt leveransåtagande per balansansvarig Nedanstående rutiner bör följas: 1. Ta emot strukturrapport från balansansvarig (B2) om vilken information som kommer att rapporteras fortlöpande, exempelvis aggregerade mätvärden för balansansvarigs totala leveranser till elleverantören, förbrukningsprognos o.s.v. 2. Ta emot strukturrapport med information om avräkningsresultat (B3). 3. Godkänn eller reklamera. Utgåva 10B rev

176 Strukturförändringar i nätavräkningsområde/vid uppköp checklista Nedanstående checklista beskriver vad elleverantören bör göra vid uppköp och förändringar i nätavräkningsområdet som påverkar strukturen. En checklista är ett levande dokument och redaktionen för handboken tar tacksamt emot förslag på förändringar om sådana behöver göras i listan. Stäm alltid av strukturen innan strukturförändringarna görs. Notera att förändringar sker löpande, exempelvis kan en anmälan om leverantörsbyte/flytt bekräftas av den gamle nätägaren, men elanvändaren byter inte (eller flyttar inte in) förrän anläggningen ägs av den nye nätägaren. Säkra anläggningarna genom att beställa listan Anläggningsinformation (AI). Gå igenom inkomna listor och anläggningar för att kontrollera att uppgifterna stämmer överens med vad som står i kundinformationssystemet. Rätta upp eventuella fel och frågetecken Vid uppköp av en elleverantör: Antingen behålls den gamle leverantörens kundinformationssystem eller också konverteras uppgifterna Kom överens om hur överlåtelsen ska ske Nya elleverantören stämmer av anläggningarna med listan Anläggningsinformation (AI-listan) Informera alla nätägare via brev eller e-post Informera elanvändarna Kontrollera om avtalstexten Avtalet kan överlåtas utan kundens godkännande finns i avtalet Informera Svenska Kraftnät: Allmän information om överlåtelsen Avanmäl eventuell Ediel-brevlåda För att avtalet ska gälla gentemot elanvändaren finns inga regler annat än vad som följer av avtalsrätten. Den innebär att för att avtalet ska gälla mot den nye elleverantören måste elanvändaren informeras om bytet. En sådan information bör ges så snart det är möjligt. Planera för att behålla gamla systemet Om den gamle elleverantören ska hantera de definitiva andelstalen måste denne ha system för att stämma av dem 2 månader från överlåtelsedatumet Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymerna för handeln med fastkraft. Den grundar sig på de förbrukningsprognoser och produktionsplaner som gjorts. Avtal om faktisk förbrukning görs i upphandlingsskedet. Nedanstående rutiner bör följas: Planeringsinformation 1. Lämna förbrukningsprognos till den balansansvarige om detta överenskommits. 2. Kontrollera de preliminära andelstal som nätägaren sänt till elleverantören och som är aggregerade per balansansvarig Göra fastkraftaffärer Rutinerna för att göra fastkraftaffärer beskrivs under kapitel 7 samt i kapitel Utgåva 10B rev

177 Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). Elleverantören avräknar elanvändaren baserat på mätvärdesrapporteringen från nätägaren. Elleverantören avräknas och faktureras för kvarkraften (för schablonleveranserna) av den balansansvarige. Det är därför viktigt för elleverantören att kontrollera att uppgifterna om slutliga andelstal och övriga avräkningsunderlag och resultat från de balansansvariga är riktiga. Kvalitetssäkringen av avräkningsresultatet beskrivs i kapitel 8. I faktureringsskedet sker betalningsströmmen mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nedanstående rutiner bör följas och göras enligt avtalad periodisering: Avräkning mot elanvändaren 1. Ta emot mätvärden från nätägaren per uttagspunkt. 2. Registrera energivolym för varje leveransperiod. 3. Beräkna kostnaden för att leverera energin. Avräkning mot balansansvarig 1. Ta emot preliminära andelstal och timvärden från nätägaren 2. Ta emot underlag från balansansvarig 3. Utför kontroller enligt kapitel 8. Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören. Vid slutavräkning Under den andra månaden efter leveransmånaden: 1. Ta emot slutliga andelstal från nätägaren. 2. Ta emot underlag från balansansvarig. 3. Utför kontroller enligt kapitel 8. Kontrollera om de uppgifter som nätägarens rapporterar om slutliga andelstal stämmer med de egna uppgifterna. Elleverantörens kontroll av nätägarens slutliga andelstal per elleverantör, baseras på elleverantörens uppgifter om sina elanvändare. Elleverantören summerar sina elanvändares månadsförbrukningar i schablonområdet och får fram en total månadsenergi. Därmed erhålls månadsenergier vilka kan jämföras med de slutliga andelstalen som nätägaren rapporterar. Kontrollera också att de uppgifter om andelstal som nätägaren och balansansvarig rapporterat stämmer sinsemellan. Kontrollera de balansansvarigas slutavräkningsresultat mot egna beräkningar. Läs mer om andelstal och kvalitetssäkringen av dem i kapitel 6. Avräkning mot nätägaren Elleverantören avräknar och fakturerar nätägaren för förlustleveranser baserat på slutliga andelstal för förluster. Utgåva 10B rev

178 10.3 Avtal mellan elleverantören och balansansvarig Elleverantören tecknar ett leveransavtal med en eller flera balansansvariga för sin totala anskaffning av el. Avtalen kan avse antingen faktisk förbrukning (helleverans) eller en kombination av fastkraft och balanskraft (delad leverans). Balanskraft är skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft. Vi rekommenderar att nedanstående rutiner följs: 1. Avtala med den balansansvarige om bland annat i vilka nätavräkningsområden som åtagandet om balansansvar gäller. Vad man bör komma överens om beskrivs under avsnitt I samband med leverantörsbyte ska ny elleverantör informera nätägaren via Z03 vem som är balansansvarig för elleveransen. 3. Vid byte av balansansvarig under pågående leverans ska nätägaren, enligt mätföreskrifterna, informeras senast en månad före bytesdatum via Z09B Rätt till timmätning under schablongränsen Regler och rekommendationer för timmätning och avräkning under schablongränsen beskrivs i kapitel Köp av kraft eller produktionsanläggning Rutiner vid köp av kraft eller köp av produktionsanläggning finns beskrivna i kapitel Utgåva 10B rev

179 11 Tradern I detta kapitel finner du information om traderns roll på elmarknaden. För de rutiner som tradern är involverad i finns exempel på dokument som man kan använda. De kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Fastkraftaffärerna inom ett elhandelsföretag görs av traderrollen inom företaget. Tradern gör aldrig affärer med faktisk förbrukning för elanvändare eller producenter. Detta görs istället av elleverantören inom företaget. Om handel med el sker med utlandet görs detta i form av fastkraftaffärer Upphandlingsskede Den som levererar fastkraft behöver inte ha någon som är balansansvarig. Däremot krävs att någon ytterst tar balansansvaret för de levererade energimängderna och det är då i allmänhet den som är balansansvarig för resterande kraft. Den som levererar fastkraften måste därför informera den som tar emot fastkraftleveransen, nämligen den elleverantör som är leveransskyldig samt dennes balansansvarige. Om en elanvändare vill ha så kallade delade leveranser (kraft köps från fler än en elleverantör med en blandning av faktisk förbrukning och fastkraft) måste elanvändaren via elleverantören försäkra sig om att den som är balansansvarig för faktisk förbrukning godkänner delade leveranser. Mer information om fastkraft och delade leveranser finns i kapitel Struktureringsskede I struktureringsskedet identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan berörda aktörer. Här anger tradern om det finns ett ombud som hanterar fastkraftaffärerna. Detta kan göras i blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2. För att bekräfta och redovisa hur rapporteringen av fastkraftaffärer i handelsskedet respektive avräkningsskedet mellan två handelsparter ska göras, bör dokumentet T1 användas. Svenska Kraftnät kräver att få information om vilka relationer som gäller mellan två parter som tidigare inte handlat fastkraft med varandra och där affären dessutom görs mellan olika balansansvariga. Denna information ska vara Svenska Kraftnät tillhanda senast det antal dagar som framgår i avtalet. Mer information finns i avsnitt Dokumentet som beskrivs på följande sidor bör användas för att anmäla strukturen för fastkrafthandel. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna för Excel-blanketten. Den balansansvarige agerar med både fastkraft och avtal om faktisk förbrukning (energi som kan avläsas på elmätaren). Fastkraftaffärer beskrivs under kapitel 7. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Utgåva 10B rev

180 Dokument T1 Strukturanmälan fastkrafthandel mellan handelsparter Utfärdande företag Ediel-ID namn Handelspart Ediel-ID namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Fastkraftaffärer per avtal Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Avtalsnummer Serie id Enhet Produktkod i EDIEL 11.3 Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer i handel med fastkraft. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. I handelsskedet avstäms de kvantiteter som ska levereras i fastkraftaffärerna och i avropsavtal bestäms den kvantitet som ska levereras. När fastkraftaffärer görs mot Nord Pool föregås affärerna av budgivning. Den kraftmängd som erhålls beror på prissättningen i budgivningen Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet stäms motpartens uppfattning om gjorda fastkraftaffärer av med de egna bokförda uppgifterna om samma affärer. Kontrollera fakturor baserade på avräkningsunderlaget. 180 Utgåva 10B rev

181 12 Balansansvarig Viktiga utgångspunkter Det är elhandelsföretagets traderroll som gör fastkraftaffärer I leveranserna av el till elanvändaren är balansansvaret alltid inkluderat. Kontakterna med elanvändaren sker därför alltid via elleverantören En elanvändare kan själv vara balansansvarig för sina elleveranser Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid rapportering mellan aktörerna Rekommendationer Den balansansvarige och elleverantören kan avtala om att elleverantören lämnar förbrukningsprognos för sina leveranser till balansansvarig Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantör rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna I detta kapitel finner du information om de balansansvarigas roll på elmarknaden och de rutiner som de är involverade i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns checklistor och exempel på dokument som kan användas av den balansansvarige. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Allmänt om balansansvarsrollen Elhandelsföretaget kan antingen själv åta sig balansansvaret eller anlita ett företag som har ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Om elhandelsföretaget själv väljer att bli balansansvarig, måste ett avtal om balansansvar tecknas med Svenska Kraftnät. Enligt ellagen ska det finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Den balansansvarige har åtagit sig att hålla sin elbalans på timbasis, antingen genom reglering av egen produktion och/eller genom elhandel. I avräkningen jämförs sedan köp och produktion med försäljning och förbrukning för varje balansansvarig timme för timme. Balansansvaret innebär att det balansansvariga företaget åtar sig ett ekonomiskt ansvar att förse det nationella elsystemet med lika mycket el som de elanvändare förbrukar som han är balansansvarig för. Balansansvaret innebär också att man som elhandelsföretag kan arbeta självständigt med elhandel utan insyn från någon utomstående part med eget affärsintresse. Utgåva 10B rev

182 Ansvar mellan balansansvariga De balansansvariga rapporterar vilka fastkraftaffärer som görs upp mellan dem. Rutiner för fastkraftaffärer behandlas under kapitel 11. Ansvar gentemot elleverantören Elleverantören ansvarar för att hans elleveranser har någon som är balansansvarig medan den balansansvarige har ansvar för att elleverantörens leveranser är i balans. Den balansansvarige har normalt ansvar för prognosen för elleverantörens förbrukning men elleverantören kan åta sig prognostiseringen om parterna avtalar om detta. Ansvar gentemot nätägaren Den balansansvarige meddelar nätägaren vilka elleverantörer han har avtal om balansansvar med i nätområdet. Ansvar mot skatteverket Den balansansvarige måste vara registrerad som skattskyldig för energiskatt hos Skatteverket. Ansvar gentemot Svenska Kraftnät avtal om balansansvar För att vara balansansvarig måste den balansansvarige skriva ett avtal med Svenska Kraftnät. I avtalet regleras informationsutbytet mellan Svenska Kraftnät och den balansansvarige. Nedanstående kriterier måste vara uppfyllda när företaget är balansansvarigt. Den balansansvarige ska: planera för och affärsmässigt åstadkomma timbalans mellan sin tillförsel och sitt uttag av el vara registrerad hos Skatteverket som skattskyldig för energiskatt sända all information till balanstjänsten som erfordras för att Svenska Kraftnät ska kunna hantera balanstjänsten på ett effektivt sätt ha system för elektronisk rapportering via Ediel eller teckna avtal med ombud som har sådan rapportering åta sig att granska avräkningsunderlaget från Svenska Kraftnät erlägga betalning till Svenska Kraftnät för de tjänster som balanstjänsten hos Svenska Kraftnät utför åt den balansansvarige se till att erhållen information behandlas konfidentiellt om inte annat överenskommits iaktta de villkor som gäller för reglering under särskilda driftförhållanden Avtalshanteringen går till så här: Ett villkor för att teckna avtal om balansansvar är att Svenska Kraftnät får ekonomisk information om den sökande, så att en bedömning av riskexponeringen kan göras. 1. Ett avtal om balansansvar skrivs på i två exemplar och sänds tillbaka till Svenska Kraftnät tillsammans med ekonomiska uppgifter om företaget. 2. Svenska Kraftnät gör en bedömning av riskexponeringen gentemot företaget. 3. När Svenska Kraftnät fått tillbaka de undertecknade avtalen och säkerheter ställts skriver Svenska Kraftnät på avtalet och återsänder ett exemplar till företaget. 182 Utgåva 10B rev

183 Avtalet innehåller följande rubriker: Definitioner Rapportering Avräkning Prissättning och avgifter Balansjustering Balansreglering Reglering under särskilda driftförhållanden När den balansansvarige undertecknar avtalet, kan han teckna sig för att delta i balansjusteringen och/eller balansregleringen. Den balansansvarige anger vidare vilket timbalansåtagande (balansomslutning) han påtar sig. Om detta åtagande förändras under avtalets löptid, ska detta meddelas skriftligen till Svenska Kraftnät. När ett elhandelsföretag tecknar avtal om balansansvar första gången bör denne räkna med att etableringen kan ta upp till 3 månader innan första leverans med eget balansansvar kan ske. Tiden används av Svenska Kraftnät för att göra en bedömning av riskexponeringen. Elhandelsföretaget behöver tiden för att skriva avtal med elleverantören om leveranser samt att informera nätägaren om vilka elanvändare som ingår i det nya balansansvaret. Nätägaren ska ha informationen senast en månad före leveransstart. Vidare behöver elhandelsföretaget skaffa system för elektronisk kommunikation för att kunna rapportera planeringsvärden till Svenska Kraftnät och ta emot mätvärden som rapporterats från nätägaren och Svenska Kraftnät samt avräkningsresultat från Svenska Kraftnät Upphandlingsskede I detta skede presenterar sig aktörerna för varandra och definierar i avtal villkoren för åtagandena mellan parterna till exempel leverans av faktisk förbrukning, fastkraft och balanskraft. Använd blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2 för att informera motparten om vad som ska gälla Balansansvarsåtagande mellan elleverantören och den balansansvarige I samband med att elleverantören börjar leverera el till elanvändaren måste det finnas ett avtal om balansansvar mellan elleverantören och den som är balansansvarig. Parterna ska vara överens om bland annat i vilka nätavräkningsområden som åtagandet om balansansvar gäller. Ett avtal mellan elleverantören och den balansansvarige upphör enligt de villkor man kommit överens om i detta avtal. Det måste dock alltid finnas någon som är balansansvarig för den el som elleverantören levererar. Nedanstående rutiner bör följas: 1. Definiera vad balansansvaret ska omfatta, till exempel vilka nätavräkningsområden som åtagandet gäller. 2. Fyll i Uppgift om balansansvar (dokument B1) som en bekräftelse på det totala balansansvaret gentemot elleverantören och sänd till denne. Utgåva 10B rev

184 12.2 Struktureringsskede I detta skede identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan aktörerna. I struktureringsskedet kontrollerar den balansansvarige att uppgifterna om leveransstrukturen från Svenska Kraftnät och elleverantören stämmer överens med de uppgifter som erhållits direkt från nätägaren. Kvalitetssäkringen av strukturinformationen beskrivs i kapitel 3. Anmälan om strukturförändring ska nätägaren göra till Svenska Kraftnät senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft Balansansvarsåtagande och förändringar i balansansvar När ett avtal mellan den balansansvarige och elleverantören sagts upp ska berörda nätägare informeras senast en månad innan avtalet upphör med ett PRODATmeddelande (Z09B). Nedanstående rutiner bör därefter följas: 1. Sänd Uppgift om balansansvar till elleverantören (dokument B1). 2. Ta emot nätägarens strukturkvittens N1b som bekräftar förändringarna i balansansvaret. 3. Kontrollera uppgifterna i B1 mot dem i N1b och reklamera eller godkänn. 4. Sänd Strukturanmälan totalt leveransåtagande (dokument B2) för godkännande till elleverantören om förändringar gjorts i leveransåtagandet. 5. Sänd Strukturrapport balansansvar (dokument B3) till elleverantören om det innebär förändringar i avräkningsresultatet. Denna rapport innehåller uppgift om den informationsstruktur som ska gälla för avräkningen. Sänd in rapporten innan avräkningsresultaten börjar rapporteras. 6. Ta emot strukturrapport (S2) från Svenska Kraftnät, kontrollera och reklamera eller godkänn. Dokumenten på följande sidor kan användas vid information om balansansvarsåtagandet och förändringar i detta. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna i respektive Excel-blankett. Dokument B1 Uppgift om balansansvar Blanketten sänds till elleverantören. Balansansvarig Ediel-ID Elleverantör Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare I följande nätområden tar vi balansansvar enligt nedan Status Nytt nätområde (N), Ändrat nätområde (K), Borttagen nätområde (B) 184 Utgåva 10B rev

185 Produktion Förbrukning Avkopplingsbar förbrukning Schablonleverans Status Nätområde id Nätområde namn Dokument B2 Strukturanmälan för totalt leveransåtagande Blanketten sänds till elleverantören. Balansansvarig Ediel-ID Elleverantör Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m /tillsvidare Leveransåtagande per nätområde Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Nätområde Nätområdesid Serieid Enhet Dokument B3 Strukturrapport balansansvar Blanketten sänds till elleverantören. Elleverantör Ediel-ID namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Avser avräkningsresultat Status - Ny serie (N), Ändrad serie (K), Borttagen serie (B) Status Avtal Serieid Enhet Produktkod Typ av meddelande i EDIEL Information om strukturen för timvärden och andelstal Följande rutiner bör följas: Preliminära andelstal Kontrollera strukturkvittensen N1b från nätägaren. Av den framgår vilka nätavräkningsområden de preliminära andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till balansansvarig. Värdena är aggregerade för varje elleverantör som den balansansvarige tagit balansansvar för i nätavräkningsområdet. Slutliga andelstal Kontrollera Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal (dokument N4b) från nätägaren. Av den framgår vilka nätavräkningsområden de slutliga andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till balansansvarig. Den balansansvarige sänder en strukturrapport till elleverantören för de slutliga andelstal som den balansansvarige ska rapportera. Utgåva 10B rev

186 Förändringar i strukturen Strukturen för schablonleveranser kan se olika ut när preliminära andelstal och slutliga andelstal fastställs för ett nätavräkningsområde. Det inträffar till exempel om balansansvaret förändras efter att preliminära andelstal har rapporterats för leveransmånaden. Sådana misstämningar rättas till i slutavräkningen Etablera fastkraftaffärer Rutinerna för fastkraftaffärer beskrivs i kapitel 7 och Planeringsinformation från elleverantören Den balansansvarige kan ha kommit överens med elleverantören om att förse den balansansvarige med förbrukningsprognoser för sina elleveranser, samt när dessa uppgifter ska sändas. Detta anmäls via blanketten Strukturanmälan planering (EB1) Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer vid handeln med fastkraft. Handeln grundar sig på förbrukningsprognoser och produktionsplaner som gjorts upp. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. De preliminära andelstalen är prognosen för den kommande leveransmånadens schablonleveranser. Den balansansvarige har skyldighet att prognosera sin förbrukning och handla motsvarande energimängd eller planera produktion så att balans uppnås mellan tillförsel och leverans av el. Som beskrivits tidigare kan den balansansvarige avtala med elleverantören att förse den balansansvarige med denna typ av information. De balansansvariga har starkt intresse av att planera sin produktion och handel så att den är i balans med den förbrukningsprognos som gjorts. För denna prognostisering är behovet av en snabb mätvärdesrapportering mycket stort Prognosering av förbrukning Till grund för kraftanskaffningen ligger den balansansvariges prognostisering av förbrukningen. Denna prognostisering grundar sig i sin tur på den balansansvariges kunskap om elanvändarnas förbrukningsmönster, förbrukningens temperaturberoende och så vidare Till grund för prognostiseringen kan den balansansvarige ha fått underlag från elleverantören. Preliminära andelstal är prognoser för förbrukningen av schablonleveranser Produktionsplan Produktionsplaneringen omfattar två olika delar beroende på vilken typ av produktion den gäller. För vindkraft- och vattenkraftverk av flödestyp utgör planen snarare en produktionsprognos. För reglerbar värme- och vattenkraft som driftplaneras utgör produktionsplanen en faktisk planerad produktion som kraftstationerna körs efter, som baserar sig på driftekonomiska ställningstaganden. Den balansansvarige ska rapportera sin totala produktionsplan uppdelad per reglerobjekt till Svenska Kraftnät. 186 Utgåva 10B rev

187 Göra fastkraftaffärer Det är elhandelsföretagets roll som trader som gör affärerna med fastkraft. Rutinerna vid denna typ av affärer beskrivs i kapitel 7 och Driftskede Om detta skede finns beror på aktörens roll. Denne kan till exempel ha ett bemannat kontrollrum, med ansvar för produktion med mera. Ett elhandelsföretag som både är balansansvarig och som har egen produktion medverkar i balansregleringen och gör affärer bilateralt med Svenska Kraftnät under timmen. Detta är den enda typ av affärer som den balansansvarige kan göra upp och effektuera under pågående timme. Vertikala fastkraftaffärer, det vill säga inom det egna balansansvaret kan dock göras upp mellan balansansvarig och elleverantör under timmen, se kapitel Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). De balansansvariga kontrollerar att de andelstal som Svenska Kraftnät rapporterat stämmer med andelstalen som nätägaren rapporterat direkt till den balansansvarige. När nätägaren rapporterat slutliga andelstal är det dags för balansansvariga att slutavräkna de elleverantörer de har tagit balansansvar för. Kvalitetssäkringen av avräkningsresultatet beskrivs i kapitel 8. I faktureringsskedet sker betalningsströmmen mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nedanstående rutiner bör följas: 1. Ta emot preliminära andelstal från nätägaren 2. Ta emot aggregerade mätvärden för den totala kraftanskaffningen per nätavräkningsområde från elleverantören 3. Ta emot slutliga andelstal från nätägaren 4. Sänd faktura till elleverantören 5. Kontrollera avräkningsunderlag och avräkningsresultat från Svenska Kraftnät 6. Kontrollera balanskraftfakturor från Svenska Kraftnät 7. Gör slutavräkning av elleverantörernas schablonleveranser 8. Kontrollera rapporteringen av förbrukningsprofil och andelstal från Svenska Kraftnät. Nedanstående rutiner bör följas och görs enligt avtalad periodisering: Avräkning mot elleverantören Den balansansvarige beräknar kvarkraften per elleverantör baserat på slutliga andelstal och preliminära schablonleveranser för varje nätavräkningsområde och fakturerar denne enligt vad som avtalats dem emellan. 1. Ta emot aggregerade mätvärden från nätägaren per elleverantör 2. Beräkna schablonleveransen utifrån förbrukningsprofilen och preliminära andelstal 3. Beräkna kostnaden för elleveransåtagandet för elleverantören Utgåva 10B rev

188 Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören. Avräkning mot Svenska Kraftnät 1. Ta emot mätvärden från nätägaren 2. Ta emot underlag och avräkningsresultat från Svenska Kraftnät 3. Beräkna avräkningsresultat och jämför mot Svenska Kraftnäts underlag 188 Utgåva 10B rev

189 13 Elproducenten Viktiga utgångspunkter Med elproducent avses i denna handbok en anläggningsinnehavare som säljer all den producerade elenergin till ett eller flera elhandelsföretag. Producenten tar i övrigt inte egna handelspositioner I detta kapitel finner du information om elproducentens roll på elmarknaden och de rutiner elproducenten är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. All inmatning från en produktionsanläggning till det koncessionspliktiga nätet ska vara timmätt enligt mätförordningen. Enligt ellagen får nätägaren inte äga produktion, men undantag finns för produktionsanläggningar som endast är till för att täcka nätförlusterna eller om produktionen sker i mobila reservkraftverk som är avsedda för tillfälligt bruk vid elavbrott. Det finns inget undantag för timmätningskravet då nätägaren äger produktionen, det vill säga timmätning ska finnas på all produktion som nätägaren äger. Elproducenten måste vara registrerad som skattskyldig för energiskatt hos Skatteverket. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel Upphandlingsskede I detta skede presenterar sig aktörerna för varandra och definierar i avtal villkoren för åtaganden mellan parterna till exempel leverans av mätkraft, fastkraft och balanskraft (skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft). Använd blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2 för att informera motparten om vad som ska gälla Struktureringsskede I detta skede identifieras informationsstrukturen som ska gälla mellan aktörerna. Struktureringen av produktionsanläggningarnas mätvärdeshantering följer samma principer som för elanvändaren. För handels- och driftplaneringen måste strukturhanteringen göras med elleverantören eller balansansvarig Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer i handel med fastkraft. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. Elproducenten lämnar planeringsunderlag för produktionen till elleverantören eller balansansvarig beroende på hur avtalet mellan dem har utformats. Utgåva 10B rev

190 13.4 Driftskede Elproducenten övervakar driften på produktionsanläggningen. Små anläggningar har inte kontinuerlig övervakning medan stora anläggningar övervakas dygnet runt Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). I faktureringsskedet sker betalningar mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nätägaren är skyldig att mäta värdena för produktion som matats in till det koncessionspliktiga nätet och rapportera detta till producenten. Mätvärdena ligger till grund för elproducentens avräkning och fakturering av det elhandelsföretag som köper elen. Även om en produktionsanläggning är avstängd kan energi ändå komma att förbrukas. Förbrukningen kan ha en annan balansansvarig än den för produktionen, och ska mätas och registreras samt rapporteras med en egen timvärdesserie. Detta innebär att det krävs såväl inmatnings- som uttagsabonnemang. Om produktionsanläggningen är delägd och var och en av andelsägarna ska ha sin del av leveransen, måste dessa leveranser behandlas som delade leveranser (se kapitel 7), det vill säga elhandelsföretaget köper kraften för faktisk förbrukning minus fastkraftandelarna (= balanskraft) från elproducenten. Resterande fastkraft levererar elhandelsföretaget till respektive andelsägare. Elproducenten fakturerar elhandelsföretaget för balanskraften. Nätägaren är inte skyldig att mäta produktion i ett icke koncessionspliktigt nät utan enbart i anslutningspunkten mellan ett koncessionspliktigt och ett icke koncessionspliktigt nät genom dubbelriktad mätning. Nätägaren kan dock åta sig att mäta produktion i ett icke koncessionspliktigt nät mot en ersättning för kostnaderna för mätningen. 190 Utgåva 10B rev

191 14 Nätägaren Viktiga utgångspunkter För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas Berörda aktörer är skyldiga att tillhandahålla den information som anges i lag, förordningar och föreskrifter. All övrig information är frivillig och aktören som ska tillhandahålla informationen kan ta betalt för denna tjänst Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid kommunikationen mellan aktörerna Vid nyanslutning av en anläggning till nätet ska nätkoncessionshavaren meddela anläggnings id och områdes id senast då elanvändaren erhåller installationsmedgivandet för anläggningen. Rekommendationer För att identifiera en leverans och underlätta leverantörsbyte bör uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde samt kund id alltid finnas med på elanvändarens nätfaktura Nätägaren bör medverka till att uppgifterna vid ett leverantörsbyte stämmer med uppgifterna i det egna kundregistret Berörda parter träffar avtal om hur och till vem nätägaren ska rapportera mätvärden som ligger utanför vad som gäller enligt förordning och föreskrifter Nätägaren bör medverka till att ta fram en såkallad AI-lista minst en gång om året Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren för att få detta bekräftat. Mer information finns i avsnitt I detta kapitel finner du information om nätägarens roll på elmarknaden och de rutiner som nätägaren är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns checklistor och exempel på dokument som kan användas av nätägaren. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Nätägaren bedriver nätverksamhet och får enligt ellagen, inte bedriva produktion av eller handel med elenergi. Det finns dock vissa undantag då produktion får bedrivas. De är då produktionen: uteslutande är avsedd att täcka nätförluster sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott Utgåva 10B rev

192 En nätägare ska ha tillstånd att bygga eller använda sitt starkströmsnät. Tillståndet kallas nätkoncession. En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). I balansavräkningen använder sig Svenska Kraftnät av begreppet nätområde som inte är detsamma som nätkoncession för område. Ett nätområde avgränsas av de punkter där utbytet med angränsande nät mäts med timvis mätning. Begreppet används för att särskilja nätägare och deras nätförluster. Ett nätområde är därmed ett elektriskt avgränsat område medan en nätkoncession för område kan ses som ett rent geografiskt område. Schablonberäkningsområde definieras i mätförordningen 1, punkten 1. Mer information om definitioner och olika typer av nät med mera beskrivs i kapitel 4. Den som har nätkoncession är skyldig att överföra el och att utföra beräkning och mätning av överförd el samt att rapportera resultaten av dessa beräkningar och mätningar i enlighet med nätmyndighetens föreskrifter. Varje nätägare har ansvar för att rapporteringen av mätvärden sker med rätt kvalitet och vid rätt tidpunkt. Nätägaren har därmed en central roll på elmarknaden. Mätvärden utgör grunden för att all fysisk elhandel, planering av nationell balans och faktureringen av elanvändare ska kunna ske på ett affärsmässigt sätt. Nätägarens insatser när det gäller att följa rapporteringstider och få kvalitet på mätvärden är därför mycket betydelsefulla. Nätägaren kan välja att anlita ett mätombud för att samla in och rapportera uppmätta mätvärden. Nätägaren har dock alltid ansvaret för att mätning och rapportering inom nätföretagets nätområden uppfyller de föreskrivna kraven. Nätägaren ska ha ett avtal med Svenska Kraftnät som bl.a. reglerar rapporteringen av mätvärden för den dagliga balansavräkningen. Alla elleverantörer och nätägare rekommenderas att tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren som tagits fram av Svensk Energi och vad beträffar konsumentvillkoren i överenskommelse med Konsumentverket. Förbrukningsinformation till elanvändaren I mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) framgår att nätägaren senast i samband med faktureringen ska informera elanvändaren om mätarställningarna för periodens början och slut. Om faktureringsperioden överstiger en månad skall en mätarställning vid varje månadsskifte rapporteras. Utöver detta skall årsförbrukningen och förbrukningsstatistik per hel kalendermånad i kwh och i procent av årsförbrukningen för de senaste tretton månaderna rapporteras senast i samband med faktureringen. Informationen skall presenteras på ett lättförståeligt sätt för kunden. För att undvika problem vid byte av elleverantör rekommenderar vi att uppgifter om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde samt kund id finns angivna på nätfakturan förslagsvis i en egen ruta så att det är lätt för elanvändaren att hitta. 192 Utgåva 10B rev

193 14.1 Etablera nätavtal Elanvändaren ska ha ett nätavtal med nätägaren. Villkoren för ett sådant framgår av de Allmänna avtalsvillkoren. Enligt dessa gäller nätavtalet tills vidare. Om inget annat avtalats upphör nätavtalet att gälla tidigast en månad efter att en skriftlig uppsägning gjorts av elanvändaren. Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Normalt är, i icke koncessionspliktiga nät som exempelvis i ett flerbostadshus, att elanvändaren har ett eget nätavtal med nätägaren. Om elanvändaren har ett eget nätavtal ska enligt ellagen, reglerna för leverantörsbyten tillämpas. Hanteringen av icke koncessionspliktiga nät i övrigt får nätägaren bedöma från fall till fall. Grundtanken är nämligen att innehavaren av ett icke koncessionspliktigt nät är den som väljer elleverantör för sitt nät. Om nätägaren inte får information om att en elanvändare har flyttat fortsätter elanvändarens ansvar för nätanslutningen på samma sätt som tidigare till dess att den som flyttat ut anmäler utflytten eller någon ny anmäler sig som inflyttande Anvisa en elleverantör En elanvändare som börjar utnyttja en elanläggning har rätt att själv välja vilken elleverantör som ska leverera elen i uttagspunkten. Nätägaren är enligt ellagen skyldig att anvisa en elleverantör åt en elanvändare som saknar en elleverantör. När nätägaren anvisar en elleverantör ska nätägaren senast inom femton vardagar informera elanvändaren om vem som har anvisats som elleverantör och från vilket datum. Den anvisade elleverantören ska enligt ellagen omedelbart underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som kommer att tillämpas och vilken dag leveransen har påbörjats. De Allmänna avtalsvillkoren innehåller ytterligare bestämmelser och villkor om detta, som i sin tur grundas på författningar. Leveransen anses ha påbörjats när elanvändaren börjar ta ut el. Den anvisade elleverantören kommer att vara den som levererar elen tills elanvändaren byter elleverantör eller flyttar. I normala fall kan ett väsentligt avtalsbrott leda till hävning av avtalet. Den anvisade elleverantören har däremot inte denna möjlighet mot en elanvändare, eftersom denne är skyldig att leverera till alla elanvändare som saknar elleverantör. Anvisningsleverantören är istället hänvisad till möjligheten att begära frånkoppling för att begränsa sina förluster om en elanvändare missköter sig. En elleverantör som inte är anvisad elleverantör kan däremot i motsvarande läge välja att som alternativ i stället häva avtalet med elanvändaren när han står i begrepp att begära frånkoppling. Förberedelser för att begära frånkoppling måste först ha följts. Nätägaren är skyldig att ha avtal med en anvisningsleverantör som tar ansvar för att leverera el till en elanvändare som saknar elleverantör. Det finns dock inget krav på att en elanvändare som flyttat till en annan uttagspunkt inledningsvis måste köpa el från en elleverantör som nätägaren anvisar Om en elanvändare börjar förbruka el utan att en Z03LK inkommit till nätägaren senast samma dag, ska den anvisade elleverantören automatiskt anses vara leverantör i uttagspunkten. Utgåva 10B rev

194 Det ska finnas ett avtal mellan nätägaren och anvisningsleverantören. Se vidare i kapitel 16 där avtalet mellan nätägaren och anvisningsleverantören behandlas närmare. Om elanvändaren inte själv väljer en elleverantör från inflyttningsdagen ska nätägaren anvisa en elleverantör. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren anmäla till den anvisade elleverantören att en elanvändare flyttat in på anläggningen senast 3 vardagar efter att leveransen påbörjats (inflyttningsdagen) eller 3 dagar efter det att nätägaren fått kännedom om att energiuttaget påbörjats. Det görs genom att nätägaren skickar en Z04A till den anvisade elleverantören. Mer information finns även i avsnitt Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen. För detta finns regler i de Allmänna avtalsvillkoren. Rutinflödet vid flyttning beskrivs i kapitel 3. Hur andelstal ska beräknas vid flyttning beskrivs i kapitel Flyttning Vad händer med mätutrustningen vid utflyttning? Mätutrustningen är nätägarens egendom. Mätningen är knuten till en viss uttagspunkt och den som flyttar har inte rätt att ta med sig mätutrustningen Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig elinstallatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange det anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och kund id (födelsenummer/personnummer/organisationsnummer) som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas både till elanvändaren och elinstallatören för att dessa ska få reda på anläggnings id och områdes id. Vad som gäller för att använda personnummer eller liknande, se rekommendationen i avsnitt Inför nyanslutningen eller återinkopplingen (om inte något tidigare gällande avtal finns) tecknar elanvändaren ett elavtal med en elleverantör som anmäler påbörjande av elleverans till nätägaren. Om elanvändaren inte tecknar avtal med någon elleverantör ska nätägaren anvisa denne en sådan. Om elanvändaren väljer en egen elleverantör, är rutinen densamma som vid inflyttning. Vid nyanslutning och återinkoppling är nätägaren inblandad på ett tidigt stadium eftersom det är nätägaren som ansluter eller återinkopplar elanvändarens uttagspunkt på nätet. Nyanslutning eller återinkoppling ska därför kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans, under förutsättning att det finns ett nätavtal som medger detta. För att elanvändaren ska kunna få den elleverantör som han valt, krävs att elleverantören sänder in en anmälan om påbörjande av elleverans Z03LK till nätägaren. Meddelandet ska vara nätägaren tillhanda senast inflyttningsdagen. 194 Utgåva 10B rev

195 Om fastighetsägaren vill ansluta en ny anläggning till nätet rekommenderas nedanstående rutiner: Förfrågan om anslutningsavgift från fastighetsägaren till nätägaren Fastighetsägaren sänder en förfrågan om anslutningsavgift till nätägaren med följande innehåll: Begäran om uppgift om kostnad för anslutning och övriga villkor Uppgift om timmätare ska installeras Till offertförfrågan bör en kartbilaga bifogas som visar fastighetens läge med mera En ifylld Föranmälan från elinstallatören sänds dessutom till nätägaren med följande uppgifter: Anläggningen adress lägenhetsnummer fastighetsbeteckning kommun/församling Beställaren/fastighetsägaren efternamn och förnamn adress postnummer och ort telefon personnummer/organisationsnummer (Bolagsverket) Typ av användaranläggning enbostadshus flerbostadshus flerbostadshus lägenhet fritidshus kontor hantverk: typ industri: typ handel: typ jordbruk: typ Typ av abonnemang säkringsabonnemang effektabonnemang Övrigt beräknat effektuttag säkringsstorlek Prisuppgift från nätägaren till fastighetsägaren Uppgifter från föranmälan eller en förfrågan från fastighetsägaren (med uppgift om anslutningspunkt och effektuttag) ligger till grund för nätägarens prissättning av nyanslutningen. En rekommendation avseende priser vid nyanslutning har tagits fram av Svensk Energi. Utgåva 10B rev

196 Nätägaren sänder sedan: Brev med prisuppgift, uppgift om när nyanslutning kan ske och uppgift om mätning Individuella nätavtal (rekommenderas för elanvändare med effektabonnemang) Beställning från fastighetsägaren till nätägaren Beställningen bör vara skriftlig. Eventuellt bifogas ett påskrivet nätavtal om sådant finns. Föranmälan från fastighetsägaren till nätägaren Så snart som möjligt och före leveransstart bör blanketten Föranmälan kompletteras med uppgift om vem som är balansansvarig och elleverantör, Se avsnitt Installationsmedgivande I installationsmedgivandet, som nätägaren sänder till elinstallatören och elanvändaren, ska uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och det kund id som registrerats meddelas. Installationen är färdig När installationen är utförd sänder elinstallatören blanketten Färdiganmälan till nätägaren. Nätägaren besiktigar installationen och kopplar sedan på strömmen. Tillfälliga anläggningar (exempelvis cirkusar, marknader, byggarbetsplatser) hanteras på samma sätt som en nyanslutning. Blanketter och avtal vid nyanslutning Följande dokument kan användas vid administration av nyanslutning: Föranmälan (finns hos nätägaren eller elinstallatören). Installationsmedgivande Färdiganmälan (finns hos nätägaren eller elinstallatören). Nätavtal (för elanvändare med effektabonnemang), se vidare i kapitel Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) Rutiner för hur övertagande av elleverans går till finns beskrivet i kapitel Förfrågan till nätägaren om elanvändaren har nätavtal Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören skicka ett Z01-meddelande till nätägaren. Se Struktureringsskede Nedanstående rutiner bör följas: Nätägaren sänder följande uppgifter om strukturen: Till elleverantören sänds information om vilka uttagspunkter som kommer att övertas. Dessutom ska nätägaren upplysa om vilka aggregerade mätvärden och andelstal per balansansvarig som kommer att förändras. Till balansansvarig sänds information om strukturförändringar i nätavräkningsområdet. Till Svenska Kraftnät sänds information om vilka förändringar i balansansvaret som finns inom nätavräkningsområdet samt uppgift om åtagande. 196 Utgåva 10B rev

197 Observera! För timmätta uttagspunkter under schablongränsen gäller det att vara speciellt uppmärksam. Här finns annars risken att energin blir dubbelförd eller över huvud taget inte slutavräknas alls. Om elleverantören, i strukturinformationen, meddelat att timmätta uttagspunkter ska timavräknas i balansavräkningen, ska mätvärdena inte tas med vid slutavräkning, och tvärtom. Struktureringsflödet och kvalitetssäkringen av strukturdata beskrivs i kapitel Avläsning av mätaren Mer om reglerna för avläsning och rapportering finns i kapitel Uppgift om mätarställning Regler för beräkning och rapportering, se kapitel Information om uppgifter som rör uttagspunkten För att elleverantören ska kunna jämföra sina egna uppgifter om leveransåtagandet i ett nätområde med nätägarens kan nätägaren sammanställa en förteckning över uttagspunkter och elanvändare. Det kan göras med hjälp av att nätägaren sänder en lista med uppgifterna i en så kallad AI-lista (anläggningsinformation) till elleverantören. Ett exempel på när elleverantören behöver listan för kvalitetssäkring kan var när nätägaren i sin andelstalsrapportering redovisat hur många uttagspunkter som ingått i beräkningen och antalet misstämmer med elleverantörens egna uppgifter. Också det omvända kan gälla, nämligen att nätägaren behöver jämföra sitt kundregister med de uppgifter som elleverantören har och därför be elleverantören ta fram en AI-lista. För att underlätta för alla berörda aktörer och minska tidskrävande manuellt arbete rekommenderas, att den aktör som ombeds ta fram en AI-lista gör detta utan att ta betalt för sitt arbete. Läs mer om AI-listan under avsnitt och avsnitt 14.7 där listans format och utseende beskrivs närmare Information om förändringar i balansansvaret Om det sker förändringar i balansansvaret i nätavräkningsområdet ska nätägaren lämna information om detta till berörda aktörer. Vid varje ny förändring ändras informationsstrukturen och måste bekräftas på nytt. För att underlätta arbetet rekommenderas följande rutiner: 1. Ta emot anmälan från elleverantören med Z09B om förändringar i balansansvarsåtagandet. Meddelandet ska ha kommit in senast 30 dagar innan bytet ska ske. Byte kan enligt ellagen bara ske den första dagen i varje månad. 2. Kvittera mottagandet med en APERAK (applikationskvittens). 3. En Strukturkvittens förändringar i balansansvar bör sändas till elleverantören (dokument N1a) och till balansansvarig (dokument N1b) samt en Strukturanmälan förändringar i balansansvar till Svenska Kraftnät (dokument N2). Dessa ska bekräfta de nya uppgifter om balansansvaret som elleverantören lämnat. Av kvittenserna framgår vilka aggregerade mätvärden som nätägaren kommer att rapportera till berörda aktörer. 4. Sänd uppgift om förändringar i nätområdet till Svenska Kraftnät senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft. 5. Ta emot elleverantörens och den balansansvariges godkännande/reklamation av strukturkvittensen N1. 6. Ta emot strukturrapport från Svenska Kraftnät (dokument S1) som innehåller uppgifter om den nya strukturen som ska gälla i nätavräkningsområdet och som Utgåva 10B rev

198 är underlag för balansavräkningen. Kontrollera och sänd tillbaka den godkända rapporten till Svenska Kraftnät. Dokumenten nedan och på följande sida kan användas vid information om förändringar i balansansvaret. Hur blanketterna ska användas beskrivs i anvisningarna i respektive Excel-blankett. Dokument N1/N2 Strukturkvittens förändringar i balansansvar till elleverantören (N1a) Nätägare Ediel-ID Namn Elleverantör Ediel-ID Namn Strukturkvittensen godkänns i sin helhet Nätområdesid namn (namnteckning) Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig, namn och Ediel-id Serie id till balansansvarig (N1 b) Nätägare Ediel-ID Namn Balansansvarig Ediel-ID Namn Strukturkvittensen godkänns i sin helhet Nätområdes id namn (namnteckning) Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per elleverantör i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Elleverantörens namn och Ediel-id Serieid till Svenska Kraftnät (N2) Nätägare Ediel-ID Namn Mottagare Svenska Kraftnät Nätområdesid namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare 0 0 Aggregerade värden per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig, namn och Ediel-id Serieid 198 Utgåva 10B rev

199 Strukturering av ett nätområde Nätägaren utfärdar en strukturanmälan när förändringar skett i nätområdesstrukturen. Förändringen i strukturen kan vara orsakat av sammanslagning eller uppdelningar av nätområden, byte av nätägare, anmälan av nätavräkningsområde m.m. Nyetablering av ett nätområde För att få en samstämmig bild av nätet och dess avgränsning till andra nätavräkningsområden kommer nätägaren överens med nätägaren till angränsande nät om: Vilka definitioner och beteckningar som ska gälla för gränspunkterna Vilken mätare som används i första hand om det finns två mätare i punkten Enligt 5 mätförordningen ska mätning i en gränspunkt utföras av den nätägare vars nät har den högsta nätspänningen. Om nätspänningen är densamma avgör nätmyndigheten vilken nätägare som ska utföra mätningen, om nätägarna inte kan komma överens i frågan. Av detta följer då att det är den som är ansvarig för mätningen som också är kvalitetsansvarig för denna I den förstnämnda blanketten specificeras vilka mätpunkter som bygger upp aggregerade värden för det angränsande nätet. I den senare blanketten anges uppgifter om mätningen på varje mätpunkt. Blanketterna finns hos Svenska Kraftnät. Förändringar i nätavräkningsområdet Vid varje förändring i nätaväkningsområdet sänder nätägaren in en ny anmälan till Svenska Kraftnät (dokument N3). När och hur sänds anmälan in? Anmälan sänds till Svenska Kraftnät och måste vara Svenska Kraftnät tillhanda senast den 22:a i månaden innan ändringen avser träda i kraft. Förändringar träder alltid i kraft den första dagen i en månad. När Svenska Kraftnät tagit emot anmälan från nätägaren registreras uppgiften hos Svenska Kraftnät. Nätavräkningsområdet får ett SvK-ID (trebokstavskod), så kallat områdes id och alla timvärdesserier och andelstal som ska rapporteras får ett serie id. Inför slutavräkningen behöver Svenska Kraftnät information om förändringar i balansansvaret i ett nätavräkningsområde senast den 22:a i den 2:a månaden efter leveransperioden. Strukturrapport från Svenska Kraftnät Efter att förändringar i nätområdet registrerats sänder Svenska Kraftnät en strukturrapport till nätägaren på vilka uppgifter som nu ligger till grund för balansavräkningen. Det är mycket viktigt att nätägaren kontrollerar att rapporten stämmer med nätägarens anmälan. Det är naturligtvis också viktigt att rapportering av mätvärden sker enligt vad nätägaren angivit i sin strukturanmälan. Dokumenten nedan kan användas vid information nätområdesförändringar. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna i Excel-blanketten. Dokument N3 Strukturanmälan nätområdesförändringar till Svenska Kraftnät Utgåva 10B rev

200 200 Utgåva 10B rev

201 Strukturen för timmätvärden och schablonleveranser Rutinerna vid rapporteringen av andelstal beskrivs närmare i kapitel 6 under avsnitt 6.2. Preliminära andelstal Strukturen för preliminära andelstal ska sändas in senast den 24:e i månaden före leveransmånaden, det vill säga innan andelstalen sänds. De ska sedan rapporteras med meddelandet UTILTS per nätavräkningsområde. Nätägaren bör sända N1a till elleverantören och N1b till balansansvarig samt N2 till Svenska Kraftnät bör sändas för att meddela vilka preliminära andelstal som ska finnas med i strukturen. Den innehåller förutom förändringar i balansansvar även uppgift om vilka preliminära andelstal som nätägaren kommer att rapportera till balansansvarig/elleverantör. Värdena är aggregerade för varje balansansvarig/elleverantör i nätavräkningsområdet. Blanketten är en strukturkvittens på alla meddelanden om leverantörsbyten (Z03) som kommit in. Blanketterna N1 och N2 beskrivs ovan. Slutliga andelstal Strukturen för slutliga andelstal ska sändas in senast den sista i den 2:a månaden efter leveransmånaden. Nätägaren bör sända N4a till elleverantören och N4b till balansansvarig samt N5 till Svenska Kraftnät bör sändas för att meddela vilka slutliga andelstal som ska finnas med i strukturen. En ny strukturering inför slutavräkningen behöver endast göras om det skett förändringar i leveransstrukturen under månaden. Blanketterna N4 och N5 beskrivs nedan. Dokumenten på följande sida kan användas vid struktureringen av slutliga andelstal. Hur blanketterna ska användas beskrivs i anvisningarna i respektive Excel-blankett. När andelstal beräknas är det viktigt att rätt elleverantör och balansansvarig är registrerad eftersom andelstalen ligger till grund för kraftanskaffning, avräkning och fakturering. Struktur för slutavräkningen Leveransstrukturen fördelat på balansansvariga och elleverantörer i slutavräkningen (det vill säga för de slutliga andelstalen) i ett nätavräkningsområde är normalt densamma som i balansavräkningen. I så fall behöver ingen särskild strukturanmälan för slutavräkningen göras. Om det däremot förekommit flyttningar eller andra förändringar, kan nya aktörer ha tillkommit under leveransperioden och då måste strukturen för slutavräkningen kompletteras med de nya uppgifterna, och i så fall sändas till elhandelsföretaget och Svenska Kraftnät. Kvalitetssäkring av leveransstrukturen Elleverantören kan jämföra sina uppgifter om anläggningar och elanvändare med nätägarens uppgifter för varje nätavräkningsområde. En sådan kvalitetssäkring förutsätter att nätägarens IT-system kan ta fram rapporter med dessa uppgifter. Utgåva 10B rev

202 Dokument N 4 Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal till elleverantör (N4a) Nätägare Ediel-ID Namn Elleverantör Ediel-ID Nätområdesid Namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig namn och Ediel-id Serieid till balansansvarig (N4b) Nätägare Ediel-ID Namn Balansansvarig Ediel-ID Nätområdesid Namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade andelstal per elleverantör i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Elleverantörens namn och Ediel-id Serieid till Svenska Kraftnät (N5) Nätägare Ediel-ID Namn Mottagare Ediel-ID Nätområdesid Namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade andelstal per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig namn och Ediel-id Serieid 202 Utgåva 10B rev

203 Strukturförändringar i nätområde/vid uppköp checklista Verifiera alltid strukturen innan strukturförändringarna görs. Notera att förändringar sker löpande, exempelvis kan en anmälan om leverantörsbyte/flytt bekräftas av den förre nätägaren, men elanvändaren byter inte (eller flyttar inte in) förrän anläggningen ägs av den nye nätägaren. Det innebär att avsändaren alltid ska använda aktuellt för tidpunkten gällande EDIEL-ID då meddelandet skickas oavsett meddelandets giltighetsdatum. Strukturförändringar av detta slag innebär inte att anläggnings id ska ändras. Se Nedanstående checklista beskriver vad nätägaren bör göra vid uppköp och förändringar i nätområdet som påverkar strukturen. Säkerställ att avräkningsmetoden är korrekt på alla anläggningar. Begär eventuellt nytt områdes id från Svenska Kraftnät Informera elanvändarna om kommande förändring Sänd strukturanmälan till Svenska Kraftnät Informera alla berörda elhandelsföretag Sänd AI-lista till elleverantörer som har kunder i berörda nätområden så tidigt som möjligt. Helst 1 2 månader innan en förändring sker i strukturen. En motsvarande lista ska också skickas strax innan ändringen för att eliminera så många fel som möjligt. Rätta eventuella fel som påtalas efter utskick av listan. Formell anmälan till Svenska Kraftnät om köp/fusion (vid köp av nätbolag). Sänd kopia av ändringsbevis från Bolagsverket till Svenska Kraftnät Ställ om i system. Vid köp av (del av) nätområde ladda kunddata i kundinformationssystemet) Vid köp av nätbolag: Det är inte alltid nödvändigt att konvertera kundinformationssystem vid ett övertagande utan tidigare nätägarens kundinformationssystem kan behållas. När konvertering sker ska detta meddelas genom en AI-lista Hur förändringarna i strukturen påverkar andelstalen beskrivs i kapitel Handels- och driftplaneringsskede I detta skede ska de preliminära andelstalen beräknas och rapporteras. Mer om beräkning och rapportering finns beskrivet i kapitel Mätvärdesrapporteringsskede Mätvärdesrapporteringen behandlas i sin helhet i kapitel 5. Andelstal behandlas i kapitel 6. I avräkningsskedet samlar sedan nätägaren in uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och mätvärde för schablonleveranser). 1. Samla in timvärden från varje enskild elanvändare och kontrollera energibalansen för varje nätavräkningsområde Utgåva 10B rev

204 2. Rapportera timvärden per anslutningspunkt, elleverantören, elproducenten och angränsande nätägare Hur nätägaren kvalitetssäkrar sina mätaravläsningar för schablonleveranser framgår av kapitel Avräknings- och faktureringsskede I detta skede samlar nätägaren in uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning) samt beräknar och rapporterar de slutliga andelstalen per balansansvarig och elleverantör. Elhandelsföretagets leveransvolymer fastställs och kostnadsberäknas. Kvalitetssäkringen av avräkningsresultatet beskrivs i kapitel 8. I faktureringsskedet sker betalningsströmmen mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nedanstående rutiner bör följas och görs enligt avtalad periodisering: 1. Beräkna slutliga andelstal 2. Sänd slutliga andelstal till Svenska Kraftnät, balansansvariga och elleverantör 3. Debitera elanvändaren för nätavgiften Avräkning mot nätägare till angränsande nät 1. Aggregera samtliga utbytespunkter med angränsande nät 2. Rapportera det aggregerade nätutbytet till ägaren för angränsande nät Avräkning mot elanvändaren 1. Använd insamlade mätvärden för att beräkna nätkostnaderna 2. Räkna ut energivolymen för aktuell period 3. Beräkna kostnaden för levererad nättjänst 4. Om nätägaren tillämpar preliminärdebitering kan nätkostnaden som preliminärdebiteras slutavräknas Avräkning mot elleverantören 1. Aggregera elleverantörens samtliga uttagspunkter per balansansvarig 2. Beräkna och rapportera slutliga andelstal per elleverantör Avräkning mot balansansvarig 1. Aggregera balansansvarigs samtliga uttagspunkter per elleverantör och elproducent och rapportera till balansansvarig 2. Beräkna och rapportera slutliga andelstal per balansansvarig Avräkning mot elproducent Kreditera eller debitera för nätnytta respektive nätavgifter. Avräkning mot Svenska Kraftnät 1. Aggregera alla balansansvarigas samtliga inmatnings- och uttagspunkter per nätområde 2. Rapportera nätutbytet med angränsande nät till Svenska Kraftnät 3. Beräkna och rapportera slutliga andelstal per balansansvarig 204 Utgåva 10B rev

205 14.5 Rätt till timmätning under schablongränsen Regler och rekommendationer för timmätning och avräkning under schablongränsen hittas i kapitel Byte av mätare Med mätarbyte menas att mätarnummer ändras. Läs mer om detta i kapitel Beställa timmätutrustning Nätägaren har rätt att debitera elanvändaren för den kostnad som uppstår för att köpa in och installera timmätutrustning i uttagspunkten i de fall användaranläggningen ligger under gränsen för krav på timmätning. Om installationen av timmätningen blir försenad eller kommunikationen inte hunnit tas i drift, kan en leverans som innebär byte av balansansvarig inte fullföljas som planerat. Om elleverantören ska fakturera elanvändaren under tiden timmätningen inte är i drifttagen, måste parterna komma överens om hur förseningen ska hanteras. Nätägaren sänder (manuellt avlästa) mätvärden till berörda elleverantörer. 1. Kontrollera om mätutrustning hos elanvändaren uppfyller gällande krav (om utrustning för timmätning redan finns) 2. Sänd bekräftelse till elanvändaren eller ombud på att utrustningen uppfyller kraven eller ej. Erbjud att sända offert 3. Invänta eventuell offertförfrågan på mätutrustning för timmätt förbrukning från elanvändare/elleverantör 4. Sänd en offert på mätutrustning till elanvändaren eller dennes ombud. I offerten ska framgå vilka villkor som gäller för beställningen, till exempel vilken leveranstid som gäller och när beställningen därför senast måste göras 5. Om beställning kommit in, skicka en bekräftelse på att den erhållits till elanvändaren/nya elleverantören och meddela när leveransen av el med timmätningen kan starta 6. Kontrollera att installation av mätutrustningen sker i tid och att kommunikationen med mätterminalen fungerar, om inte, revidera idrifttagningstidpunkten. Informera elleverantören om mätarinstallationen försenas 14.7 Standard för hur AI-listan byggs upp AI-listans användningsområde beskrivs i kapitel 3 och i avsnitt AI-listan ska byggas upp med det format som beskrivs i dokumentet Rekommendationer för anläggningsinformation som finns att hämta på Namnet på filen bör vara: MPnnnnnlllllååååmmdd.skv där nnnnn står för avsändarens (nätägarens) Ediel-ID och lllll står för mottagarens (elleverantörens) Ediel-ID. Datumet ååååmmdd anger dag för när listan tagits fram (det vill säga vilka uppgifter som var aktuella just den dagen). En mottagare av listan för anläggningsinformation bör inte ha en automatisk inläsningsrutin till databasen i sitt system för att kunna urskilja olikheter och utreda vad som är korrekt. Någon slags rutin för avstämning av informationen mellan listan och den egna databasen är viktig för att upptäcka eventuella avvikelser. För mindre listor Utgåva 10B rev

206 kan avstämningen göras manuellt, men för stora mängder data rekommenderas ett datorstöd för avstämningen. 206 Utgåva 10B rev

207 15 Svenska Kraftnät Rekommendation Vi rekommenderar att den återrapportering som sker från Svenska Kraftnät till nätägaren och balansansvarig kontrolleras av respektive part i de dagliga rutinerna I detta kapitel finner du information om Svenska Kraftnäts roll. Svenska Kraftnät är involverad i ett antal rutiner som finns beskrivna i detta kapitel. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade Allmänt om Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har fem mål för sin verksamhet. Dessa är att: erbjuda en säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet utöva systemansvaret kostnadseffektivt främja en öppen svensk, nordisk och europeisk elmarknad med konkurrens utveckla effektiva system för information och kommunikation verka för en robust och flexibel elförsörjning Förutom att förvalta och driva stamnätet, har Svenska Kraftnät en viktig uppgift när det gäller att främja fri konkurrens på elmarknaden. Alla elnät, det vill säga även de regionala och lokala näten är fria att utnyttjas av alla leverantörer av el. Därmed kan alla elanvändare i princip handla el där villkoren är förmånligast. Svenska Kraftnät är systemansvarig i Sverige samt elberedskapsmyndighet. De tjänster som Svenska Kraftnät erbjuder är bland annat: Nättjänst Balanstjänst Kontoföringssystem för elcertifikat För mer information om Svenska Kraftnät, se Svenska Kraftnäts webbplats Systemansvar Svenska Kraftnät har systemansvaret för landets elförsörjning, vilket bl a innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans, det vill säga att frekvensen 50 Hz hålls i nätet och att reserver finns till hands vid allvarliga störningar i kraftsystemet. Svenska Kraftnäts ansvar begränsas alltid till att klara detta om det finns tillgängliga produktionsresurser. Vidare har Svenska Kraftnät ansvar för driftsäkerheten på stamnätet med utlandsförbindelser. Driftsäkerheten i underliggande nät ansvarar respektive nätägare för. Utgåva 10B rev

208 Elberedskap Svenska Kraftnät ansvarar för elberedskapen. Detta innebär att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser för att tillgodose samhällets behov av el i kriser och krig. Svenska Kraftnät är även central myndighet för samordning av dammsäkerheten i landet. Denna uppgift innebär att verka för att minska riskerna för dammbrott Nättjänsten Nättjänsten för stamnätet fungerar som ett nätföretag med samma skyldigheter som ett sådant Balanstjänsten Balanstjänsten ser till att den fysiska balansen (frekvensen) i elnäten alltid upprätthålls. Obalans uppstår när förbrukning inte motsvaras av planerad produktion och innebär att frekvensen i nätet avviker från 50 Hz. Genom Svenska Kraftnäts balanshållning blir obalanser i praktiken aldrig märkbara. Svenska Kraftnät ser till att energi köps eller säljs för att kompensera för obalanserna. Kostnaden för balanshållningen måste sedan beräknas och fördelas bland dem som orsakat obalansen. Den konstaterade fysiska obalansen måste regleras ekonomiskt av balansansvariga företag gentemot Svenska Kraftnät. De balansansvariga företagen ansvarar för att fysisk balans råder för de egna elleveranserna. För att kunna få fram vilka aktörer som har orsakat obalans och debitera/kreditera dessa aktörer rättvist, måste en avräkning ske med hjälp av de timvisa mätvärden som rapporterats in från nätområdet. Avräkningen sker sedan i balansavräkningssystemet hos Svenska Kraftnät. Balanstjänsten består av: balansavräkning balansreglering I Svenska Kraftnäts balansavräkning beräknas och fördelas kostnader för balansansvarigas obalanser. Mätvärden från nätområden är grunden för att göra denna beräkning rätt och fördela kostnaderna rättvist. Enligt avtal har balansansvariga förbundit sig att planera sig i balans. Balansreglering innebär att elkraftaffärer görs upp mellan balansansvariga och Balanstjänsten för att rätta till frekvensavvikelser. Balansreglering avser kraftutbytet under drifttimmen. Reglering kan ske automatiskt (primärreglering) eller manuellt avropad (sekundärreglering). Prissättningen baseras på budgivning Upphandlingsskede Villkor för balansansvariga regleras i avtal om balansansvar och nätägarnas rapportering av mätvärden regleras i nätägaravtal. 208 Utgåva 10B rev

209 När den balansansvarige undertecknar ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät, kan denne teckna sig för att delta i balansregleringen. Den balansansvarige anger vidare vilket timbalansåtagande (balansomslutning) han påtar sig. Om detta åtagande förändras under avtalets löptid, ska detta meddelas skriftligen till Svenska Kraftnät. När ett elhandelsföretag tecknar avtal om balansansvar första gången kan etableringen ta upp till 3 månader innan den första leveransen med eget balansansvar kan ske. Inom denna tid gör Svenska Kraftnät en kreditvärdighetsbedömning. Elhandelsföretaget behöver också tid för att skriva avtal med elåterförsäljaren om leveranser samt att informera nätägaren om vilka elanvändare som ingår i det nya balansansvaret. Nätägaren ska ha informationen senast en månad före leveransstart. Vidare behöver elhandelsföretaget skaffa system för elektronisk kommunikation (Ediel) för att kunna rapportera planeringsvärden till Svenska Kraftnät och ta emot mätvärden som rapporterats från nätägaren och Svenska Kraftnät samt avräkningsresultat från Svenska Kraftnät Struktureringsskede För att balansavräkningen ska bli korrekt måste uppgifter om de balansansvarigas struktur finnas registrerade hos Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät tar fram en strukturrapport som är en sammanställning av den balansansvariges totala åtaganden enligt nedan. Den sänds till den balansansvarige för godkännande. Fastkraftaffärer Den balansansvarige informerar Svenska Kraftnät om sina handelsrelationer. I bilaterala affärer måste även motparten göra en anmälan. Mätvärden och andelstal Baserat på nätägarens anmälan, lämnar Svenska Kraftnät information om vilket balansansvarsåtagande för produktion och förbrukning för timmätta leveranser och schablonleveranser som den balansansvarige har i respektive nätavräkningsområde. Svenska Kraftnät sänder en så kallad strukturrapport för slutavräkning per nätavräkningsområde för schablonleveranser till nätägaren med uppgift om vilka balansansvariga som registrerats av Svenska Kraftnät för att ingå i slutavräkningen. Rapporten är till för att nätägarna ska kunna kontrollera att Svenska Kraftnät registrerat korrekt struktur för slutavräkningen av de balansansvariga. Till varje balansansvarig skickar Svenska Kraftnät en strukturrapport med uppgift om vilka nätavräkningsområden den balansansvarige har slutliga andelstal för förbrukning och förluster. Dessutom sänds uppgift om vilka avräkningsresultat som kommer att rapporteras. Strukturinformationen är till för att den balansansvarige ska kunna förbereda sina egna stödsystem för att ta emot rapporteringen från Svenska Kraftnät. Planeringsvärden Svenska Kraftnät tar automatiskt fram uppgifter om vilka planeringsvärden och förbrukningsprognoser per snittområde som den balansansvarige ska rapportera till Svenska Kraftnät. Uppgifterna baserar sig på nätägarens anmälan om i vilka nätavräkningsområden den balansansvarige har balansansvar för produktion och leveranser. Utgåva 10B rev

210 Avräkningsresultatet I strukturrapporten finns även information om avräkningsresultat som Svenska Kraftnät räknat fram Handels- och driftplaneringsskede Under handels- och driftplaneringsskedet klarerar Svenska Kraftnät fastkraft, prognostiserar flaskhalsar på stamnätet och är ansvarig för balansregleringen samt tar emot preliminära andelstal för schablonavräkningen. Klarering av fastkraft omfattar klarering av balansansvarigas handel med andra balansansvariga och med aktörer i utlandet, som baseras på rapportering från balansansvariga och systemansvariga i utlandet. De produktionsplaner och förbrukningsprognoser som de balansansvariga rapporterat per snittområde, gör det möjligt att förbereda behoven av motköp. Motköp görs av Svenska Kraftnät för att inte överföringsbegränsningar i stamnätet ska överskridas. Om den planerade överföringen överskrider begränsningen måste balanstjänsten öka produktionen i underskottsområdet och minska produktionen i överskottsområdet. Balanstjänsten köper och säljer reglerkraft av balansansvariga företag för att reglera frekvensen i nätet. Svenska Kraftnät kontrollerar att summan av andelstalen i ett nätavräkningsområde överensstämmer med förbrukningsprofilen för varje månad Driftskede Under driftskedet övervakar balanstjänsten frekvensen och balansen mot utlandet. Balansansvarig med produktion eller förbrukning som kan regleras, lämnar bud på de priser den balansansvarige är beredd att reglera Avräknings- och faktureringsskede Svenska Kraftnät har som systemansvarig myndighet ansvar för att utföra balansavräkningen av timmätta leveranser samt slutavräkning av schablonleveranser mellan de balansansvariga företagen. Balansavräkningen har två funktioner: 1. Fördela kostnaderna för de balansansvarigas obalans mellan produktion/ inköp och förbrukning/försäljning 2. Fördela kostnaderna för den balansreglering som görs av Svenska Kraftnät Balansavräkningen utförs för varje timme. Underlaget är timmätningen på produktion och förbrukning, bilateral handel samt preliminära andelstal för schablonleveranser. Nätägaren ansvarar för att rapportera mätvärden till Svenska Kraftnät. De balansansvariga rapporterar fastkraftaffärer i handelsskedet och de ligger sedan till grund för balansavräkningen. Svenska Kraftnät har det övergripande ansvaret för att nätägarnas rapportering av mätvärden har sådan kvalitet att det motsvarar landets totala energiomsättning. Svenska Kraftnät övervakar även att balansansvariga gör rätt för sig ekonomiskt. 210 Utgåva 10B rev

211 Balanskraften faktureras/utanordnas två gånger per månad ca 20 dagar efter avräkningsperiodens slut. En korrektionsfakturering/utanordning görs sedan tre till sex månader efter avräkningsmånadens slut om förändringar skett sedan ordinarie fakturan sänds ut. Mer information finns i kapitel Slutavräkning för schablonleveranser Svenska Kraftnäts slutavräkning av schablonleveranser mot balansansvariga sker 14 månader efter leveransmånaden. Den så kallade kvarkraften beräknas som skillnaden mellan slutliga andelstal och preliminära andelstal per månad. I prissättningen används Nord Pools spotpris för Sverige Fakturering av kvarkraft Svenska Kraftnät fakturerar de balansansvariga vid fordran och betalar tillbaka vid överskott. Faktureringen av kvarkraft ska enligt balansansvarsavtalet ske under den fjortonde månaden efter leveransperioden. Räntegottgörelse för kvarkraft Räntegottgörelsen för kvarkraften ska ske enligt balansansvarsavtalet från fakturadatum för balanskraftens sista ordinarie fakturaperiod till fakturadatum för kvarkraften. Räntegottgörelsen är diskonto plus 2 % och beräknas lika oavsett om kvarkraft ska betalas eller återfås. Utgåva 10B rev

212 212 Utgåva 10B rev

213 16 Avtal Rekommendation Vi rekommenderar att berörda parter träffar avtal om sådant som inte framgår av lag, förordning och föreskrifter D et finns många frågor kring informationshanteringen på elmarknaden som bör regleras genom avtal mellan aktörerna. Nedan följer exempel på punkter som sådana avtal kan innehålla. Svensk Energi har vidare tagit fram dels förslag på allmänna avtalsvillkor om nätanslutning för överföring av el, dels förslag på individuella avtal mellan elanvändaren och den elleverantör som nätägaren anvisar. Avtalsvillkoren kan beställas hos Svensk Energis förlag Exempel på innehåll i avtal Koncessionspliktiga nät I avtal mellan balansansvarig, elleverantörer och nätägare: rutiner för saknade mätvärden och hur en eventuell estimering/uppskattning ska gå till krav på mätvärdenas kvalitet, rätt tecken, rimlighet och så vidare åtgärder då faktureringsvärden ej finns enligt vad som föreskrivits eller värden för balansavräkning är försenade rutiner som ska gälla för att säkerställa att rättade mätvärden sänds på nytt att det finns jourperson tillgänglig hos nätägare för frågor och för att reda ut problem månadslista från XXX till YYY över förändringar i balanssummorna varje år skicka en lista på alla delar i summorna eventuell ekonomisk ersättning vid brister i rapporteringen avtal om vilka kommunikationssystem som ska användas mellan parterna avtal om att nätägaren sänder aggregerade mätvärden till balansansvarig för dennes elleverantörer och att elleverantören får mätvärden för dennes kunder I avtal mellan nätägare och mätombud avseende tilläggstjänster om rapportering vilka tjänster som tillhandahålls och dessas omfattning pris på tilläggstjänst ekonomisk ersättning vid brister i rapportering via mätombud avtal om vilka kommunikationssystem som ska användas mellan parterna reglera kostnaden för installation av mätutrustning reglera insamling och rapportering av mätvärden reglera tidsavvikelser i mätterminaler tidpunkter för rapportering reglera hur mätvärden ska rättas hantering av informationsstrukturen och rapporteringen av denna till berörda parter reglera hanteringen av nya mätpunkter och byte av elleverantör regler för vilken sekretess som gäller mellan parterna att mätombudet ansvarar gentemot nätägaren i enlighet med de regler som gäller för elektronisk rapportering (enligt EDIEL-avtalet mellan nätägaren och Svenska Kraftnät) Utgåva 10B rev

214 Icke koncessionspliktiga nät Icke koncessionspliktiga nät beskrivs i avsnitt Det är lämpligt att reglera förhållandet mellan ägare till ett koncessionspliktigt nät, fastighetsägaren som äger ett internt nät (ett icke koncessionspliktigt nät) och elanvändare. Det kan till exempel göras genom följande överenskommelser. I överenskommelse mellan nätägare och fastighetsägare att det gäller upplåtelse av ett internt nät avtalstiden definiera parterna, skilj därvid mellan vad fastighetsägaren respektive vad ett av honom anlitat förvaltningsbolag kan avtala nätanläggningens identitet och adress drift och underhåll av det interna nätet mätare, mätning och rapportering nättariff/er betalning och faktureringsadress I överenskommelse mellan fastighetsägare/ägare till internt nät och hyresgäst att det gäller nyttjande av ett internt nät avtalstiden parterna abonnemangets identitet; fastighetsbeteckning, lägenhetsnummer och liknande tariff eller max effektuttag eller max årsförbrukning betalningsansvar för mätutrustning mätarställning vid start Till detta kommer ett vanligt nätavtal mellan elanvändaren och ägaren till det koncessionspliktiga nätet Avtal mellan nätägaren och anvisningsleverantören I de fall elanvändaren saknar elavtal med en elleverantör ska nätägaren enligt ellagen anvisa en elleverantör. Nätägaren är skyldig att ha ett avtal med en anvisningsleverantör som åtar sig att leverera el till sådana elanvändare. Det finns fall där det kan uppstå ett glapp i vem som står som elanvändare i en uttagspunkt som är inkopplad när någon flyttar ut utan att någon annan samtidigt flyttar in. Hanteringen av detta beskrivs närmare i kapitel Standardavtal För nätanslutning och överföring av el finns tre olika standardavtal som utformats av Svensk Energi. Avtalens olika bestämmelser kan förhandlas mellan parterna. För lågspänningsanläggningar finns NÄT 2004 K för konsumenter. Dessa avtalsvillkor är utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. För näringsverksamhet och annan likartad verksamhet gäller NÄT 2004 N. För högspänningsanslutningar gäller NÄT 2004 H. För elhandel finns fyra olika standardavtal som utformats av Svensk Energi. Avtalens olika bestämmelser kan förhandlas mellan parterna. För försäljning av el till konsument gäller EL 2004 K som är utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. För försäljning av el som används i näringsverksamhet och annan likartad verksamhet finns EL 2004 N. För avtal mellan elleverantören och nätägaren finns NÄT2004ELLEV som reglerar förhållandet mellan nätägaren och elleverantören. I avtalet hanteras särskilda detal- 214 Utgåva 10B rev

215 jer kring bland annat mätning, schabloner, rapportering, leverantörsbyten och frånkoppling. Avtalet kan köpas via Svensk Energis förlag. Utgåva 10B rev

216

217 17 Kommunikation K apitel 17 innehåller information om hur informationen i elbranschen kommuniceras mellan aktörerna. Kapitlet fungerar även som koppling mellan handboken och övrig information/dokument som är nödvändig, exempelvis Ediel-anvisningar Ediel elbranschens standard för informationsutbyte En förutsättning för att praktiskt tillgodose behoven av informationsutbyte mellan aktörerna på elmarknaden är någon form av elektroniskt datautbyte, EDI (Electronic Data Inter-change). EDI innebär att standardiserade elektroniska meddelanden skickas från en dator till en annan, det vill säga, hela kedjan är elektronisk. Detta ställer stora krav på en standard som är oberoende av systemleverantör. Svenska Kraftnät har därför, i samarbete med systemansvariga i övriga nordiska länder, tagit fram en gemensam EDI-standard med namnet Ediel. Det gemensamma standardiserade meddelandeformatet som används kallas EDIFACT och överföringen av meddelanden sker med kommunikationsprotokollet SMTP. SMTP används bland annat för e-post för Internet, men det är även möjligt att använda SMTP-protokollet för att skicka EDIFACT-meddelanden över Internet och över privata nätverk. I SMTP-standarden placeras meddelandena i ett elektroniskt kuvert med adress till mottagaren angiven enligt ett standardiserat format (i el-branschen Ediel-standardformatet). Bild Bilden visar mycket schematiskt hur Ediel-meddelanden sänds. De flesta aktörer utväxlar Ediel-meddelande över Internet. Vissa aktörer har avtalat om att använda en fast förbindelse. Utgåva 10B rev

218 All rapportering via Ediel Alla mätvärden från nätavräkningsområdena rapporteras idag via Ediel. Även ändringar och uppdateringar av strukturdata ska sändas via Ediel så som t ex leverantörsbyte, flytt och mätarbyte. Rapporteringen sker såväl till Svenska Kraftnät som till balansansvariga och elleverantörer. Idén med Ediel är att skapa en standard för elektroniskt datautbyte för elbranschen i hela Norden och Europa. På detta sätt underlättas att en gemensam elmarknad kan etableras. Ediel ska kunna hantera all information som inte är av realtidskaraktär. Exempelvis ska Ediel kunna användas för mätvärden, ekonomisk avräkning, prognosvärden, sälj- och köpinformation med mera. Ediel baseras på internationella standarder så att tillgång till programprodukter och tjänster garanteras långsiktigt. Den information som skickas via Ediel kallas Ediel-meddelanden och är strukturerade i form av standardiserade EDIFACT-meddelanden. Ediel-meddelanden finns idag för avräkning, prognoser, anbud på köp/försäljning, handelsresultat, strukturdata vid leveransstart och leveransslut, rapporteringen av mätarställningar, andelstalsrap-portering, syntaxkontrollmeddelanden samt applikationskvittenser. För att se vilka aktuella Ediel-meddelanden som används, se bild Ediel utvecklas fortlöpande för att kunna hantera olika typer av informationsutbyte, erbjuda fler tjänster och för att skydda information mot manipulering och obehörigt utnyttjande. För specifik Ediel-information har Ediel en egen hemsida som kallas Ediel Portalen (www.ediel.se), se avsnitt Bilden nedan illustrerar vilka Edielmeddelanden som används i olika verksamhets-skeden. Bild Bilden visar en sammanfattning av alla de Ediel-meddelanden som används i olika verksamhetsskeden. RV=räkneverk. Från och med april 2009 kommer MSCONS och DELFOR successivt att ersättas av ett nytt EDIFACT-format, UTILTS, för mätvärdesrapportering, avräkning och andelstal. 218 Utgåva 10B rev

219 Utöver ovan beskrivna Ediel-meddelanden finns även två kvittensmeddelanden, CONTRL och APERAK. Dessa beskrivs i ett eget avsnitt, se Ediel-anvisningar För att veta hur ett Ediel-meddelande ska struktureras, vilken information som ingår i respektive Ediel-meddelande och vilka uppgifter som är obligatoriska, finns så kallade Ediel-anvisningar. I normalfallet finns en Ediel-anvisning per Edielmeddelande inklusive tillhörande APERAK. Ediel-anvisningen är en teknisk beskrivning över Ediel-meddelandets format och innehåll. Ediel-anvisningarna finns i dagsläget endast på svenska och kan hämtas hem från Ediel Portalen, (www.ediel.se) se avsnitt Anslutning till Ediel Enligt mätföreskrifterna (STEMFS (2007:5)) ska Ediel användas i kommunikationen mellan aktörerna, med undantag för vissa elproducenter. För att uppfylla detta, ska berörda aktörer teckna ett Ediel-avtal med Svenska Kraftnät. Detta görs via e- postadressen Information om vad som krävs för att få ansluta sig till Ediel finns på Svenska Kraftnäts webbplats Sätt att rapportera via Ediel Det finns följande sätt att rapportera via Ediel: Använd ett standardsystem som har ett gränssnitt som klarar kommunikation med Ediel Komplettera befintligt eget system med en EDI-front anpassad till Ediel Anlita ett ombud som erbjuder tjänster för Ediel-rapportering När det blir fel i kommunikationen Om det blir fel i kommunikationen bör berörda aktörer kontakta varandra via telefon/e-post för vidare felsökning och överenskommelse om åtgärd. Enligt Edielavtalet är aktörernas webbplatser en möjlig väg att informera om problem Ediel Kundtjänst Ediel har en egen kundtjänst som svarar på frågor om Ediel. Kontaktinformation till Ediels kundtjänst finns på Vill du veta mer om Ediel? Vill du veta mer om Ediel kan du besöka Ediel Portalen eller Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Ediel. Nyhetsbladet Ediel- Nytt finns att hämta på under valet Kundstöd/Nyhets- och faktablad och på under valet Information. Vill Du prenumerera på Ediel-Nytt, klicka på Prenumeration högst upp på www. svk.se. Utgåva 10B rev

220 Adressering och identifiering inom Ediel i Sverige Varje juridisk person på elmarknaden i Sverige (det vill säga ett företag oavsett om det är moder-, dotter- eller systerbolag inom en koncern) ska ha en identitet för kommunikation via Ediel, ett så kallat Ediel-ID. Rapporteringen via Ediel kan göras av aktören själv eller via ett ombud. När det gäller meddelandet UTILTS och tillhörande kvittenser kan det uppstå problem när meddelanden ska till olika system. För att veta vilket system som är mottagare av ett meddelande används fältet application reference i UTILTSmeddelandet. Information om kommunikations- och subadresser finns i Ediel-registret på Ediel Portalen, Regler för att knyta Ediel-ID till organisationsnummer Svenska Kraftnät tilldelar företag på elmarknaden ett Ediel-ID, som knyts till företagets organisationsnummer. När ett företag uppgår i ett nytt till exempel genom fusion, ska det fusionerade företagets Ediel-ID avregistreras. Svenska Kraftnät har som huvudregel att Ediel-ID normalt inte får föras över från ett företag till ett annat. Koncerner genomför ibland interna organisationsförändringar som innebär att vissa uppgifter och åtaganden, till exempel balansansvar, överförs från ett företag till ett annat. I det fall ett koncernföretag (juridisk person) tar över ett annat koncernföretags (annan juridisk person) åtaganden på elmarknaden har den förre möjlighet att överta den senares Ediel-ID. Företaget ska göra en ansökan till Svenska Kraftnät om överföring av Ediel-ID, vilken ska innehålla en beskrivning av organisationsförändringen och en kopia av registreringsbevis från Bolagsverket. Svenska Kraftnät prövar varje ansökan för sig. En förutsättning för att genomföra överföringen är att det tidigare och det nya företaget tecknar ett avtal med Svenska Kraftnät om överföring av Ediel-avtal. Om företaget är balansansvarigt ska avtal även tecknas med Svenska Kraftnät om överföring av balansansvarsavtal. Om så erfordras gör Svenska Kraftnät i samband med detta en förnyad kreditprövning av företaget Tidskrav för kvittenser Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska man skicka kvittenser inom 30 min efter att meddelandet är mottagaren tillhanda. Dessutom ska avsändaren uppmärksamma mottagaren om man inte fått någon kvittens efter 30 minuter. För att få 30-minutersregeln att fungera måste mottagaren konfigurera sitt system så att det kontinuerligt kontrollerar om den mottagit några meddelanden och behandlar dessa med automatik Produktkoder Uppgift om produktkoder finns att hämta på under valet Kundstöd/ Ediel/Anvisningar. Produktkoderna talar om innehållet i en rapportering, till exempel vilken typ av förbrukning eller produktion som en mätserie innehåller samt villkor för 220 Utgåva 10B rev

221 rapporteringen (som vilka meddelandefält som ska vara ifyllda, giltighetstid och så vidare) Tidsserieprodukt Tidsserieprodukter beskriver innehållet i rapportering med UTILTS. Exempel på tidsserieprodukt är Vattenkraftproduktion per nätavräkningsområde och balansansvarig som rapporteras av nätägaren. Mer information finns på Ombud för att rapportera via Ediel All rapportering till och från nätägaren av bland annat strukturdata för leveransstart och leveransslut och mätarställningar ska göras via Ediel-meddelandena PRODAToch UTILTS. Det innebär att även elleverantören och den balansansvarige måste ha system som kan ta emot dessa meddelanden. Individuella avtal mellan parterna kan dock träffas om hur rapporteringen ska ske. Om företaget inte själv har system för att rapportera/ta emot via Ediel kan företaget anlita ett ombud för detta. Det finns ett antal företag på marknaden som tillhandahåller denna typ av tjänst. Den som anlitar ett ombud har det formella ansvaret för att rapporteringen sker enligt föreskrifterna Ediel-meddelanden och vad de används till PRODAT för strukturdata Ediel-meddelandet PRODAT används för att rapportera data om strukturen i en uttagspunkt. PRODAT används för: Övertagande av elleverans (leverantörsbyte) Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Nätavtal upphör (utflyttning) Underhåll av grunddata under löpande avtal till exempel byte av balansansvarig för ett antal anläggningar i ett nätavräkningsområde Mätarbyte För alla meddelandetyper i PRODAT gäller att kontakt med mottagaren bör tas på annat sätt om meddelandet inte har kunnat sändas inom föreskriven tid. Funktion Undertyp Kommentar Användningsområde Tidsfrist Z01 L Sänds av ny elleverantör till nätägaren. Förfrågan om elanvändaren har giltigt nätavtal. Z01 LK Sänds av ny elleverantör till nätägaren. Förfrågan om elanvändaren har giltigt nätavtal. Z02 L Sänds av nätägaren till ny elleverantör. Bekräftelse på att elanvändaren har giltigt nätavtal. Leverantörsbyte Leverantörsbyte/inflytt Leverantörsbyte Sänds före Z03L Sänds före Z03LK Sänds inom 30 minuter från Z01L Utgåva 10B rev

222 Z02 LK Sänds av nätägaren till ny elleverantör. Bekräftelse på att elanvändaren har giltigt nätavtal. Z03 L Sänds av ny elleverantör till nätägaren. Byte enbart första dagen i månaden. Författningsreglerad. Z03 LK Sänds av ny elleverantör till nätägaren. Författningsreglerad. Z03 C Sänds av ny elleverantör till nätägaren. Z04 L Sänds av nätägaren till ny elleverantör. Författningsreglerad. Leverantörsbyte/inflytt Leverantörsbyte * Inflyttning med annan leverantör än den som nu levererar i uttagspunkten och med annan elanvändare.. Fortsatt leverans med samma leverantör som nu levererar i uttagspunkten men med annan elanvändare. Återtagande av leverantörs bytesanmälan. Bekräftelse på leverantörsbyte Z03L Sänds inom 30 minuter från Z01LK Senast den 15:e i månaden innan leveransstart. Max 14 månader före leveransstart Senast inflyttningsdagen. Max 14 månader före leveransstart. Senast 3:e vardagen efter mottagen bekräftelse på leveransstart (Z04), dock senast den 18:e i månaden innan leveransstart. Senast 3 vardagar efter inkommen Z03L. Z04 LK Sänds av nätägaren till ny elleverantör. Författningsreglerad. Svar på Z03LK Svar på Z03K Senast 3 vardagar efter inkommen Z03LK. Z04 A Sänds efter överenskommelse Talar om att leveransen har mellan parterna av nätägaren till startat med anvisningsleverantören ny elleverantör. Författningsreglerad. Dagen efter inflyttning. Z04 C Sänds av nätägaren till ny elleverantör. Z05 L Sänds av nätägaren till nuvarande elleverantör samtidigt som Z04L sänds till ny elleverantör. Författningsreglerad. Bekräftelse av att leverantörsbyte återtas. Uppgift om att elleveransen upphör p.g.a. leverantörsbyte. Senast 3 vardagar efter att Z03C kommit in. Alternativt snarast efter att uppgift om ändrat inflyttningsdatum inkommit. Senast 3 vardagar efter att Z03L kommit in. Z05 LK Sänds av nätägaren till nuvarande elleverantör samtidigt med Z04LK. Z05 C Sänds från nätägare till tidigare elleverantör samtidigt som ev. Z04C sänds till ny elleverantör. Z06 E F G Sänds från nätägare till tidigare elleverantör för att uppdatera grunddata, t.ill exempel uppgift om ändring av mätaruppgifter då mätarnummer inte ändras (se även Z10 som används då mätarnummer ändras). Uppgift om att elleveransen upphör och anledning till detta. Bekräftelse att leverantörsbyte kvarstår tills annat meddelas. E = Används för att markera dödsfall F = Uppdatering av anläggning/ mätarinformation utan mätarbyte, med avläsning. F = installationsstatus closed/active = Anmälan om frånkoppling/tillkoppling. G = Uppdatering av anläggning/ mätarinformation utan mätarbyte, utan avläsning. Senast 3 vardagar efter att Z03 kommit in. Skall skickas snarast, men bör dock skickas innan ursprungligt slutdatum infaller. E: Så fort informationen är känd. F: Senast 10 dagar efter ändring. Vid frånkoppling/tillkoppling senast samma dag som registrering sker. G: Senast 10 dagar efter ändring. Anm: om en ändring inte rapporterats inom denna tidsfrist, rapportera i så fall så snart som felet upptäcks. Z08 LK H Sänds från elleverantör till nätägare. LK = Används för att Senast utflyttningsdagen. informera om att ett avtal avslutats vid flyttning H: sänds några dagar H = Används för att häva ett innan hävningsdatumet avtal om elleverans. men senast det datum 222 Utgåva 10B rev

223 som hävningen ska ske. Z09 B Sänds av elleverantören till nätägaren. Författningsreglerad. Z10 Sänds från nätägaren till elleverantör. B = Information om att ett byte av balansansvarig kommer att ske vid nästa månadsskifte. E= Information om ett dödsfall. Används för att informera om mätarbyte (det vill säga då mätarnummer ändras). Senast 1 månad före byte av balansansvarig. E: så fort informationen är känd. Senast 10 vardagar efter mätarbytet UTILTS för att rapportera mätvärden All rapportering av mätvärden ska ske med meddelandet UTILTS. Från kan meddelandet börja användas för viss rapportering. Rapporteringen omfattar mätarställningar för enskilda objekt, enskilda timmätta objekt och aggregerade mätvärden. Ett UTILTS meddelande är indelat i 3 nivåer; Nivå 1. UTILTS- meddelande. Den så kallade huvudinformationen som avser hela UTILTS meddelandet. Innehåller Meddelandetyp, Meddelandedatum, Avsändare, Mottagare, Skede mm Nivå 2. UTILTS-transaktion. Ett UTILTS-meddelande kan innehålla en eller flera transaktioner. Transaktionen är nivån där tidsserien beskrivs. En UTILTStransaktion repeteras en gång per anläggning och/eller tidsserieprodukt. UTILTStransaktion innehåller t ex Transaktionsnummer, Anläggnings id, Mätarnummer, Tidsserieprodukt, Observationsperiod, Anledning till transaktionen och upplösning på energivärdena i observationerna. Om en UTILTS-transaktion är en följd av ett PRODAT-ärende ska även det anges, antingen genom att referensen till PRODATärendet skickas med i UTILTS-transaktionen alternativt kan referensen sättas till P om det inte är möjligt att skicka med rätt referens till ärendet. Nivå 3. UTILTS-observation. En UTILTS-transaktion kan innehålla en eller flera UTILTS-observationer. Till exempel mätvärden för: Energimängd timmätvärde, Energimängd, i observationsposten enligt upplösningen, Prognostiserad energimängd, Mätarställningar. Dessa uppgifter rapporteras i varsin UTILTSobservation. Exempel på information i en UTILTS-observation är: Observations id, tidsperiod, mätarställning, energimängd, mm. Energimängd ska normalt alltid skickas, det finns dock undantag. Kvittenser för UTILTS ska rapporteras per transaktion. Antingen skickas APERAK eller UTILTS ERR. I kvittensmeddelandet refereras till respektive UTILTStransaktionsnummer. Se UTILTS & APERAK anvisningen för mer information, under stycket Kvittenser och felhantering. Gällande UTILTS Request så kan det endast användas mellan aktörer efter bilateral överenskommelse. Nedanstående meddelandetyper finns: Utgåva 10B rev

224 Meddelandetyp Avsändare Mottagare Innehåll S01 S02 S03 S04 Från SVK (i rollen som Imbalance Settlement Responsible) Från Nätägare (i rollen metered Data Responsible) Nätägare (i rollen Metered Data Aggregator), Balansansvariga Ny leverantör Från Nätägare (i rollen Leverantör, Balansansvarig, metered Data Aggregator) SVK (i rollen som Imbalance Settlement Responsible) Från SVK (i rollen som Imbalance Settlement Responsible) Balansansvarig Aggregerade värden för Avräkning TIM eller SCH (idet senare fallet endast till Balansansvariga) I skede Avräkning Förbrukningsprognos per objekt. Enskilda värden per objekt. Alltid SCH I skede planering Preliminära andelstal Aggregerade planvärden Alltid SCH I skede Planering Aggregerade planvärden Alltid SCH I skede Planering S05 Från Balansansvarig Till Leverantör Aggregerade värden för avräkning TIM eller SCH I skede Avräkning S06 Flera olika parter SVK (i rollen som Imbalance Settlement Responsible) S07 Från Leverantör Leverantör, Producent, Elanvändare, Balansansvarig E30 E31 E66 E72 Från mätvärdesinsamlare Nätägare (i rollen som (i rollen som Metered data Metered Data Responsible) collector) Från Nätägare (i rollen som Metered Data Aggregator) Från Nätägare (i rollen metered Data Responsible) Från Nätägare (i rollen som MeteredData Responsible) SVK (i rollen som Imbalance Settlement Responsible), Balansansvarig, Leverantör Till Leverantör, Nättägare (i rollen som metered Data Aggregator), Producent, Elanvändare, SVK i rollerna som System operator, Metered Data aggregator ochissuer of Certificates Till mätvärdesinsamlare (i rollen som Metered data collector) E73 Flera olika parter Nätägare (i rollen Metered Data Responsible) E74 Flera olika parter Nätägare (i rollen Metered Data Aggregator) Förfrågan saknade aggregerade avräkningsvärden (S01) I skede Avräkning Endast enligt bilateral överenskommelse Förfrågan saknade aggregerade avräkningsvärden (S04) I skede Planering Endast enligt bilateral överenskommelse Tidsserier per objekt Enskilda värden per objekt TIM eller SCH I skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Insamlade mätdata per objekt TIM eller SCH I skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Aggregerade mätdata inklusive slutliga andelstal/fördelningstal. Aggregerade värden TIM eller SCH I skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Validerade mätdata per objekt. Enskilda mätvärden per objekt TIM eller SCH I skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Förfrågan saknade insamlade mätdata (E30) i skede Mätvärdesrapportering Endast enligt bilateral överenskommelse Förfrågan saknade validerade mätdata (S02) I skede Planering (E66) I skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Endast enligt bilateral överenskommelse Förfrågan saknade aggregerade tidsserier (S03) I skede Planering, E31 i skede Mätvärdesrapportering eller Avräkning Endast enligt bilateral överenskommelse 224 Utgåva 10B rev

225 DELFOR DELFOR kan användas för att rapportera bilateral handel och produktionsplaner Ediel-kvittensmeddelanden I Ediel-standarden finns tre olika kvittensmeddelanden: CONTRL-meddelande (syntax-kontroll) APERAK-meddelande (applikationskontroll) UTILTS ERR-meddelande (detaljkontroll) Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska dessa kvittenser skickas inom 30 minuter efter att man mottagit ett meddelande. För PRODAT används CONTRL och APERAK. För UTILTS används alla tre, CONTRL, APERAK och UTILTS ERR. Bilden nedan visar ett exempel på ett meddelandeflöde för PRODAT inklusive de två kvittensnivåerna. 1. Avsändaren skickar PRODAT från sin applikation. PRODAT-meddelandet ska skickas hela vägen till mottagarens applikation. 2. När PRODAT-meddelandet nått mottagarens EDI-system skickas ett CONTRLmeddelande från mottagarens EDI-system till avsändarens EDI-system. Om avsändaren får ett negativt CONTRL, ska detta larmas automatiskt för felsökning och vidare åtgärd. 3. När PRODAT-meddelandet nått mottagarens applikation skickas en APERAK från mottagarens applikation tillbaka till avsändarens applikation. Om avsändaren får en negativ APERAK, ska detta larmas automatiskt för felsökning och vidare åtgärd. Bild Bilden visar meddelandeflödet för PRODAT med två kvittensmeddelanden CONTRL-meddelande CONTRL-meddelandet är en kvittens på om EDIFACT-formatet (syntaxen) i avsänt Ediel-meddelande är godkänt eller inte av mottagarens EDI-system (godkänt på en syntax-teknisk EDIFACT-nivå). Ett mottaget CONTRL-meddelande innebär även att datakommunikationen har fungerat. CONTRL-meddelande ska enligt Svenska Kraftnäts Ediel-anvisningar alltid använ- Utgåva 10B rev

226 das, för samtliga Ediel-meddelanden. Detta innebär att avsändaren alltid ska begära CONTRL i avsänt meddelande (UNB/0031). Om meddelandet är syntaktiskt felaktigt ska negativt CONTRL skickas oavsett om det begärs eller inte. Om en avsändare av ett Ediel-meddelande får tillbaka ett så kallat negativt CONTRL (det vill säga ej godkänt) ska avsändarens system automatiskt larma detta för vidare felsökning och åtgärd. CONTRL-meddelandet ska även användas efter en APERAK APERAK-meddelande APERAK-meddelandet är en kvittens på om innehållet i avsänt Ediel-meddelande är godkänt eller inte av mottagarens applikation. En mottagen APERAK innebär även att både CONTRL-meddelande och datakommunikation har fungerat. APERAK ska enligt Svenska Kraftnäts Ediel-anvisningar alltid användas, för samtliga Edielmeddelanden, med undantag av att APERAK inte ska skickas som svar på CONTRL och inte heller som svar på APERAK. Detta innebär att avsändaren alltid ska begära APERAK i avsänt meddelande (BGM/4343). Om det kontrollerade meddelandet är felaktigt ska en negativ APERAK skickas även om det inte begärs. Om en avsändare av ett Ediel-meddelande får tillbaka en så kallad negativ APERAK (det vill säga ej godkänt), ska avsändarens system automatiskt larma detta för vidare felsökning och åtgärd. APERAK kan användas på två olika nivåer: 1. Meddelandenivå (kvitterar att avsänt meddelande är mottaget i mottagarens applikation) 2. Detaljnivå (kvitterar att respektive transaktion/anläggning och så vidare är inläst och godkänd i mottagarens applikation.) Ytterligare regler för hur APERAK ska hanteras och kontrolleras samt beskrivning av vilken nivå som ska användas, finns beskrivet i Ediel-anvisningarna: APERAK som svar på PRODAT finns beskrivet i PRODAT-anvisningen APERAK som svar på UTILTS finns beskrivet i UTILTS-anvisningen APERAK som svar på övriga Ediel-meddelanden finns beskrivet i en separat APERAK-anvisning Mer detaljerad information om generella regler för kvittenshantering finns att läsa på Ediel Portalen UTILTS ERR meddelande UTILTS ERR-meddelandet är en kvittens på att innehållet i avsänd UTILTStransaktion inte är godkänd av mottagarens applikation. En mottagen UTILTS ERR innebär att både CONTRL-meddelande och datakommunikation har fungerat. UTILTS ERR ska alltid kvitteras med CONTRL och APERAK enligt Edielanvisningar. Detta innebär att avsändaren alltid ska begära APERAK i avsänt UTILTS ERR-meddelande. Om en avsändare av ett Ediel-meddelande får tillbaka en UTILTS ERR (det vill säga ej godkänt), ska avsändarens system automatiskt larma detta för vidare felsökning och åtgärd. UTLITS ERR används för: 226 Utgåva 10B rev

227 1. Detaljnivå (negativ kvittens för att informera om att respektive transaktion/anläggning och så vidare inte är inläst och godkänd i mottagarens applikation) Ytterligare regler för hur UTILTS ERR ska hanteras och kontrolleras samt beskrivning av vilken nivå som ska användas, finns beskrivet i Ediel-anvisningarna: UTILTS ERR som svar på UTILTS finns beskrivet i UTILTS-anvisningen Ediel Portalen Ediel Portalen (www.ediel.se) är ett verktyg för kraftbranschen i Sverige. Den innehåller förutom information om Ediel även ett register över alla Ediel-aktörer i Sverige och ett testsystem för Ediel-meddelanden. Ediel-anvisningar och andra viktiga Ediel-dokument finns att hämta på Ediel Portalens startsida Testmiljö för Ediel-meddelanden I Ediel Portalen finns en webbaserad lösning för att testa Ediel-meddelanden. Tester utförs i olika faser, först testas systemleverantörernas system och därefter aktörerna. I Ediel Portalen framgår vilka meddelanden som har godkänts för respektive aktörer Ediel-register I Ediel Portalen finns ett Ediel-register med Ediel-adresser (Ediel-ID, subadress och kommunikationsadress) till aktörer på elmarknaden. Ediel-registret i Ediel Portalen uppdateras av aktörerna själva. Det är viktigt att informationen i Ediel-registret är korrekt och uppdaterad, eftersom det är här som andra aktörer får information om vilka kommunikationsadresser som aktören använder. Observera! Förändringar i adresseringen av Ediel-meddelanden med mera ska göras minst 14 dagar innan ändringen ska gälla. Villkor och förändringar med mera finns beskrivna i användarhandledningen för Ediel-registret som du kan hämta på Ediel Portalens startsida. Inloggning För att komma åt testsystem och Ediel-adresser i Ediel-registret krävs inloggning på Ediel Portalen. Kontakta i första hand din lokala administratör för Ediel Portalen för att erhålla en egen inloggningsuppgift, finns ingen portalanvändare på företaget, klicka på Ny användare under valet Logga in Elmarknadsservice Elmarknadsservice är sidor på Svenska Kraftnäts webbplats som är till för aktörerna på elmarknaden. Där finns bland annat: Aktörsinformation (uppgift om kontaktpersoner och postadresser i olika verksamhetsskeden för samtliga aktörer på marknaden) Nätområdesinformation Utgåva 10B rev

228 Förbrukningsprofiler Schablonavräkningspriser Avstämningsunderlag för schablonavräkningen Tanken är att alla aktörer ska använda sig av den information som publiceras för att kommunicera med eller stämma av uppgifter mot varandra. Uppdateringar i Aktörsinformationen på Elmarknadsservice görs direkt när ändringar anmälts till Svenska Kraftnät. Observera! Ansvaret för att uppgifterna på webbplatsen är korrekta ligger på den aktör som lämnar uppgifterna till Svenska Kraftnät. Elmarknadsservice har en publik del och en del som kräver lösenord. Alla aktörer med ett Ediel-ID kan få tillgång till den lösenordsskyddade delen. I den lösenordsskyddade delen finns mer specifik information än i den publika delen. I Aktörsinformationen finns till exempel information om kontaktpersoner per verksamhetsskede och där kan man också ta fram listor över dessa kontaktpersoner. Varje företag ska utse en egen administratör av den lösenordsskyddade delen som därefter tilldelar behörigheter vidare inom företaget. 228 Utgåva 10B rev

229 18 Lista över begrepp I detta kapitel finns en ordlista över de begrepp som på något sätt berör innehållet i handboken. På Svenska Kraftnäts webbplats finns en komplett lista över begrepp inom elhandel och avräkning. Se även Kundoffensivens ordlista på Begrepp inom elhandel och avräkning Begrepp Ackordsmätning Aktuell tid (dygn) Aktör Andelstal Förklaring Se begreppet Brukstidsmätning Dygn som avser kl och som justeras en timme framåt under sommarperioden. Kl aktuell tid under sommaren är lika med kl svensk normaltid. Aktuell tid och svensk normaltid är lika under vinterperioden. Ibland kan aktuell tid kallas rikstid. Part på elmarknaden som agerar under affärsmässiga former. Marknadens aktörer kan delas upp i elanvändare elhandelsföretag elproducenter nätägare systemansvariga Elhandelsföretaget kan ha en eller flera av följande roller: balansansvarig elleverantör trader Se vidare under respektive begrepp. Den andel (kwh) av en förbrukningsprofil som varje balansansvarig eller elleverantör har. Andelstalen beräknas av nätägaren för varje nätavräkningsområde i två steg: preliminära andelstal och slutliga andelstal. Andelstalsbalans Angränsande nät Anläggning Anläggnings id Anslutningspunkt Anvisad balansansvarig Anvisad elleverantör Användaranläggning APERAK-meddelande Svenska Kraftnät kontrollerar kvaliteten i de andelstal som nätägaren rapporterar, genom att beräkna ett kontrollvärde kallat andelstalsbalans. Hur andelstalsbalansen beräknas beskrivs i kapitel 6. Nätavräkningsområden som har fysiskt kraftutbyte med varandra, via gemensam gränspunkt. Samma sak som Elanläggning. Den identitet som användaranläggningen eller produktionsanläggningen har och som talar om var inmatningspunkten respektive uttagspunkten är belägen. Som standard används GS1-affärsrelationsnummer (GSRN). Punkt till vilken en elanläggning är ansluten till ett elnät. Om en elleverantör står utan någon som är balansansvarig för elleverantörens elleveranser kan Svenska Kraftnät enligt ellagen anvisa elleverantören en ny balansansvarig. En nätägare är skyldig att anvisa en elleverantör åt en elanvändare som saknar en elleverantör. Den anvisade leverantören är den som levererar elen tills elanvändaren byter elleverantör eller flyttar. Anläggning som ägs av en elanvändare för förbrukning och uttag av el från ett elnät. Se begreppet Applikationskvittens. Utgåva 10B rev

230 Begrepp Applikationskvittens Avläsningstidpunkt Avräkning Balansansvar Balansansvarig Balansansvarig för nätförluster Balansavräkning Balansgrundpris Balanskraft Balanstjänsten Bilateral handel Bilaterala kraftavtal Förklaring En applikationskvittens hanterar fel som upptäcks när informationen i det mottagna meddelandet läggs in i mottagarens applikation. Exempelvis kan följande upptäckas: Det saknas ett eller flera dataelement, eller grupper av dataelement, som i Ediels implementationsguide har klassificeringen R (Required) Felaktigt datainnehåll Felaktiga kodvärden I Ediel kan applikationskvittenser rapporteras med meddelandet APERAK. Mer information om meddelandetypen finns i Ediel-anvisningarna. Den tidpunkt som avläst mätvärde gäller för. Beräkning av en aktörs åtaganden såsom volymer och kostnader baserade på ett på förhand avtalat avräkningspris. I avräkningen ingår kvalitetssäkring av volymer och framtagande av faktureringsunderlag. Balansavräkning ingår som en del av den avräkning som bedrivs inom kraftsystemet. Se även begreppet schablonavräkning. Balansansvarigs affärsmässiga och planeringsmässiga an svar för att balans råder mellan tillförsel och uttag av el, dels för egen produktion och förbrukning och egna ingångna avtal om köp och försäljning av el, dels för produktion, förbrukning och avtal om köp och försäljning, som balans ansvarig åtagit sig för tredje parts räkning. Endast produktion och förbrukning i Sverige kan räknas inom ramen för balansansvaret. Kraftimport eller -export kan endast ingå som fastkraftavtal. Affärer på elbörsen Nordpool ingår också som leveranser inom fastkraftavtal. Inför varje löpande drifttimme ska balansansvarig planera och vidta möjliga åtgärder så att balans mellan tillförsel och uttag enligt ovan kan upprätthållas i medeltal över timmen. Elhandelsföretag som har ingått avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Se begreppet Balansansvar. En balansansvarig som inom ett nätavräkningsområde är ansvarig för nätförlusterna. Svenska Kraftnäts beräkning av balansansvarigs obalans (balanskraft) och resulterande ekonomiska uppgörelse i form av faktura (SvK har en fordran) eller utanordning (balansansvarig har en fordran) från Svenska Kraftnät Ett referenspris som används i balansavräkningen och som sätts lika med spotpriset (område Sverige). Den balansansvariges obalans avseende en drifttimme. Det finns två olika typer av balanskraft: Produktionsbalanskraft Förbrukningsbalanskraft De beräknas per balansansvarig i balansavräkningen. För mer information, se respektive begrepp. Funktion hos Svenska Kraftnät som ansvarar för att balans råder i kraftsystemet som helhet (landsbalansansvar). De tjänster som ingår och utförs av Balanstjänsten är: balansjustering, balansreglering och balansavräkning. Fastkraftaffärer mellan två balansansvariga som ska rapporteras till Svenska Kraftnät före drifttimmen. Avtal om elutbyte mellan två aktörer på elmarknaden. Avtalen kan vara av två slag: Fasta avtal är leverans av i förväg bestämda volymer/timme (se begreppet Fastkraftaffärer ) Självbetjäningsavtal (take and pay) är avtal om leverans där mängden inte bestäms i förväg utan mäts och debiteras i efterhand. Kallas även energileveransavtal. 230 Utgåva 10B rev

231 Begrepp Brukstidsavtal Brukstidsmätning Clearing CONTRL Daglig avräkning Delad leverans DELFOR-meddelande Differens i utbyte med angränsande nät (AN) Driftdygn Dygnsserie Ediel Ediel-ID EDIFACT Elanläggning Elanvändare Elbörs Elektroniskt meddelande Elhandelsföretag Elhandlare Förklaring Typ av fastkraftsavtal. En viss energimängd köps in för en viss period men inom avtalet finns det ett avtalat min/max-uttag per timme, säsong eller liknande för periodens alla timmar. Viss förbrukning saknar mätning. Gatubelysning kan vara exempel på sådan förbrukning. Energiutttaget beräknas genom att multiplicera installerad effekt med brukstid. Se klarering. Ediel-meddelande som används för att kvittera om mottaget Edielmeddelande är EDIFACT-syntaktiskt korrekt eller inte. Se begreppet Kontrollmeddelande från Ediel. Innebär att leveransdygnets 24 timmar avräknas dygnet efter leveransdygnet. Balansavräkningen är en typ av daglig avräkning. Innebär att fler än ett elhandelsföretag levererar till en kund, till exempel flera elleverantörer levererar till en elanvändare eller fler balansansvariga levererar till en elleverantör eller en producent levererar till fler balansansvariga. Endast ett elhandelsföretag kan vara balansansvarig för den faktiska förbrukningen. Övriga elhandelsföretag levererar fastkraft, varvid den balansansvarige kommer att avräkna balanskraft, det vill säga skillnaden mellan den faktiska förbrukningen och fastkraften. Jämför Helleverans. Ediel-meddelande som används för att rapportera preliminära och slutliga andelstal, bilateral handel och planer och prognoser. Ersätts med UTILTS från juni 2009 Differens i nätägarnas rapportering av energiutbytet mellan två nät som gränsar till varandra. Dygn då produktion och förbrukning sker, enligt svensk normaltid. Avser samma dygn som begreppet Mätdygn och Leveransdygn. (Ett driftdygn räknades tidigare från kl ) Timserie som avser 1 dygn. Innehåller ett värde för varje timme på dygnet från enligt svensk normaltid. En dygnsserie består alltså av 24 värden. Se även Tidsserie och Timserie. En standard för elektroniskt informationsutbyte inom elbranschen. Ediel standardiserar utformningen av meddelandet (med hjälp av standarden för utformning av meddelanden = EDIFACT) och hur det sänds (med hjälp av standarden för elektronisk post = X.400). Med Ediel sänds bland annat avräkningsunderlag till balansansvarig och återrapportering av kontrollvärden till nätägare. Ediel-ID används för att adressera ett meddelande till rätt mottagare och för att tala om vem meddelandet kommer ifrån. Varje aktör som använder Ediel får ett eget ID i samband med att avtal om Ediel tecknas med Svenska Kraftnät. Ediel-ID består av fem siffror. De aktörer som har Ediel-ID är balansansvariga, elleverantör, nätägare och ombud. Ett Ediel-ID tas företrädesvis ut för juridiska personer inom elbranschen. Internationell standard för utformning av elektroniska meddelanden (till exempel faktura, beställning, tulldeklaration). Anläggning ansluten till ett elnät. Det finns olika typer av elanläggningar, t ex nätanläggning, produktionsanläggning och förbrukningsanläggning. Se även dessa begrepp. Användare (förbrukare) av elenergi. Kan vara konsument eller näringsidkare. Kallas ibland även slutkund. Se även Elkund. Kommersiell marknadsplats för elkraftaffärer. Den nordiska elbörsen Nord Pool ASA har huvudkontor i Oslo och kontor i Stockholm, Odense samt i Finland där man samarbetar med den finska elbörsen EL-EX. Den nordiska elbörsen består av två delar, en elspotmarknad och en elterminsmarknad. Se även Nord Pool. Meddelande som utformas och skickas via elektroniskt medium enligt viss standard. Informationsutbytet med Svenska Kraftnät ska enligt föreskrifter och avtal företrädesvis ske enligt Ediel-standard. Se även Ediel. Företag som köper och säljer kraft för faktisk förbrukning eller fastkraft. Ett elhandelsföretag kan ha rollen som: trader. Se vidare under Trader. elleverantör. Se vidare under Elleverantör. balansansvarig. Se vidare under Balansansvarig. Samma sak som Elhandelsföretag. Utgåva 10B rev

232 Begrepp Förklaring Elkund Elleverantör Elmäklare Elnät Elproducent Elsystem Elsäljare Energileveransavtal Energiupplösning mätvärden Enkeltariff Entidsmätning Ersättningsvärden Estimerat värde Köpare av elenergi. En elkund kan vara: elhandelsföretaget som köper el elanvändaren som köper el av elhandelsföretaget En av elhandelsföretagets roller. Elleverantören säljer el till elanvändare, el som elleverantören i sin tur köper eller själv producerar. Se även Elhandelsföretag. Förmedlar elkraft mellan två parter (till exempel elproducent och elhandelsföretag eller mellan elproducenter) via: finansiella kontrakt självbetjäningsavtal. Se även Självbetjäningsavtal fastkraftavtal En elmäklare kan inte vara balansansvarig eftersom han bara förmedlar elkraft. Ett system av ledningar, ställverk och transformatorer för överföring av elkraft. I Sverige definieras tre nivåer av elnät: stamnät, regionnät och lokalnät Aktör som är ansluten till det svenska kraftsystemet och som producerar elektrisk kraft. Elproducenten är leverantör till elhandelsföretag. Det sammankopplade system som består av elnät samt anslutna anläggningar för produktion och distribution av el. Det är vanligt att tala om systemets gränser i termer av geografiska gränser, oftast landsgränser (till exempel det svenska elsystemet), trots att elsystemen i olika länder är ihopkopplade och därmed beroende av varandra. Det svenska elsystemet avser det delsystem som Svenska Kraftnät har landsbalansansvar för. Se även begreppet Synkront elsystem. Allmänt begrepp för funktion (person) inom elhandels företag som säljer elkraft. Se vidare under Elleverantör. Se Take and pay-avtal och Bilaterala kraftavtal. Den minsta energikvantitet som nätkoncessionshavaren samlar in ifrån en mätare. Avtalet pris för en elanvändares uttagspunkt där samma pris (öre/kwh) gäller för den uppmätta elenergin utan tidsdifferentiering. Mäts med entidsmätare, det vill säga kl mån-sön, året runt. Mätning som sker med ett enda räkneverk i en energi mätare. Begreppet entidsmätning avser mätningen, medan enkeltariff avser prissättningen. Förbrukning som mäts med entidsmätning prissätts enligt enkeltariff. Mätvärde från kontrollmätare eller annan mätare som inte är ordinarie mätare. Används då värde från ordinarie mätare saknas eller är felaktigt. Uppskattat mätvärde. Ersätter mätvärde då både värde från ordinarie mätare och ersättningsvärde saknas. Uppskattningen kan göras genom att till exempel ta mätvärdet för motsvarande timme en vecka tidigare. Se även Ersättningsvärde. Faktiskt uppmätt förbrukning Den uppmätta (= faktiska) mängden förbrukad elkraft. Tas ut/tillförs vartefter behov föreligger. Sådan kraft avtalas med take and pay-avtal. Se detta begrepp. Fastkraft Fastkraftaffär Fastkraftavtal Flertidsmätning Fria elmarknaden Fysisk obalans Förbrukningsbalanskraft En i förväg genom avtal bestämd mängd energi per tidsenhet som inte påverkas av verklig förbrukning. Elhandelsföretagets traderroll är den som hanterar fastkraftaffärer. Kallas även Papperskraft. Se även Fastkraftaffär, Fastkraftavtal och Trader. Handel med fastkraft. Handeln sker före drifttimmen och kan göras på Nord Pools elspotmarknad eller via egen utlands- och inrikeshandel. Kallas även Papperskraft. Avtal om köp och försäljning av fastkraft. Exempel på fastkraftsavtal (se vidare dessa begrepp): brukstidsavtal grundkraftavtal Fastkraftavtal kallas också Take or pay-avtal. Mätning som sker med fler än ett räkneverk i en energimätare. Se även Entidsmätning Marknaden för handel med elenergi som sker i konkurrens och med möjlighet för alla elanvändare att fritt välja elleverantör utan kostnad. Frekvensen avviker från den nominella frekvensen 50 Hz. Fysisk obalans enligt denna definition uppstår när förändringar i elförbrukning inte kompenseras omedelbart med ändringar i elproduktionen. Se även Balansreglering, Frekvensavvikelser och Frekvens. Formeln för att beräkna denna typ av balanskraft är: Bilateral handel + planerad produktion uppmätt förbrukning. Formeln beskriver balanskraften från Svenska Kraftnäts sida. 232 Utgåva 10B rev

233 Begrepp Förbrukningsprofil Förbrukningsprognos Förbrukningstyp Föreskrifter Företagsnummer (Ediel) Förordning Gränspunkt GS1 Handelsvärde Helleverans Inmatningspunkt Klarering Kontrollmeddelande från EDIEL Kontrollmätare Kontrollserie Kontrollvärde Kvarkraft Landsbalansansvar Leveransadress Leveransdygn Leveranskoncession Förklaring Summan av all den förbrukning inom ett nätavräkningsområde som inte mäts och balansavräknas per timme och som därmed ska schablonavräknas. Beräknas för varje timme och är summan av all inmatning i nätavräkningsområdet minus den förbrukning som mäts och balansavräknas per timme. Även nätförlusterna ingår i förbrukningsprofilen. Prognos med uppgift om den förbrukning som exempelvis balansansvarig har balansansvar för. Definition av vilken typ av förbrukning det gäller, t.ex. avkopplingsbar förbrukning såsom elpannor. Förbrukningstyperna finns angivna på Regler utfärdade av myndigheter. Samma sak som begreppet Ediel-ID. Regler utfärdade av regeringen. Lagar utfärdas av riksdagen. Mätpunkt för timmätt utbyte mellan angränsande nätområden. Används för att definiera gräns mellan nätavräkningsområden. GS1 är en organisation som utvecklar standarder för varu- och informationsflöden. Volymen (MWh) av en elkraftaffär avseende en viss leveranstimme. Se begreppet Fastkraftaffär. Leverans av faktisk förbrukning som inte innehåller fastkraft. Helleveransen köps följaktligen av en enda elleverantör. Elleverantören är själv balansansvarig för leveransen eller köper balansansvaret. Jämför Delad leverans. Mätpunkt för produktion, det vill säga inmatning i nätet. Avstämning av affärer mellan två parter. Meddelande som bekräftar att utformningen av det mottagna Edielmeddelandet är rätt eller fel. Det är ingen kvittens på att informationen har rapporterats i överensstämmelse med aktuell struktur eller att informationen är korrekt. Ett positivt meddelande talar om att det mottagna meddelandet är EDIFACT-syntaktiskt korrekt och är mottagaren tillhanda. Ett negativt meddelande innebär att meddelandet innehåller något formellt fel (ett syntaxfel) och måste rättas och skickas om. Extra mätare för kontrolländamål som mäter samma energiflöde som en ordinarie mätare. Timserie med kontrollvärden. Kallas även Differensserie. Se Kontrollvärde. Värde som Svenska Kraftnät beräknar och rapporterar till rapportör av mätvärden respektive handelsvärden. Anger kvaliteten hos de till Svenska Kraftnät rapporterade värdena. Kontroll värde finns för områdesbalans, differens i rapportering av utbyte med angränsande nät och differens i rapportering av fastkraftaffär. För de två senare typerna av kontrollvärden brukar även begreppet Differensvärde användas. Kontrollvärdena rapporteras i form av Kontrollserier. Se även Återrapportering. Skillnaden mellan slutlig och preliminär schablonleverans. Balansansvarig beräknar elleverantörens kvarkraft medan Svenska Kraftnät beräknar den balansansvarigas kvarkraft. Det ansvar som Svenska Kraftnät har för att kortsiktigt se till att landets elförbrukning inkl elexport täcks av motsvarande mängd elproduktion och elimport. Se även begreppet Balanstjänsten. Elanvändarens adress för leverans av el. En leveransadress kan ibland ha fler än en leveranspunkt (till exempel i ett företagshotell) Samma sak som begreppet Mätdygn Leveranskoncession avskaffades den 1 november 1999 i och med att schablonberäkning infördes. Var ett tillstånd och ensamrätt för ett elhandelsföretag att sälja elenergi inom ett geografiskt avgränsat område som omfattades av nätkoncession. Med tillståndet, som meddelades av nätmyndigheten, följde leveransskyldighet och en skyldighet att underkasta sig prisreglering. Utgåva 10B rev

234 Begrepp Leveransperiod Leveranspunkt Leverantör Lokalnät MSCONS-meddelande Mätaravläsning Mätarställning Mätdygn Mätperiod Mätpunkt Mätserie Mätsystem Mätvärde Mätvärdesinsamling Mätvärdesrapportör Mätvärdesregistrering Mätvärdesserie Nord Pool Normaltid (dygn) Nätavräkning Nätavräkningsområde Nätföretag Nätförluster Nätkoncession Nätkoncessionshavare Nätkund Nätmyndigheten Nättariff Nätägaravtal Förklaring Den period som mätvärden ska rapporteras på. Normalt är detta en månad eller ett dygn. Det finns dock undantag, t.ex. flytt som gör att leveransperioden kan vara kortare än en månad. Den punkt till vilken elen ska levereras.uttagspunkt (leveranspunkt), anslutningspunkt och mätpunkt är normalt samma punkt. På varje uttagspunkt finns normalt en elanvändare registrerad med en leveransadress. Se Elleverantör. Nätkoncession för område med kraftledningar upp till cirka 40 kv. Lokalnäten distribuerar elenergin från regionnät till elanvändare. Lokalnäten ägs och förvaltas av lokal nätägare. EDIEL-meddelande för att rapportera timvärden, mätarställningar och avräkningsresultat. Automatiskt eller manuellt utförd avläsning av en mätares register (mätarställning) En elmätares register över ackumulerat uppmätt energiflöde Dygn, enligt svensk normaltid, då produktion och förbrukning sker. Mätvärden och handelsvärden rapporteras som timserier omfattande ett mätdygn, till balansansvarig, elleverantör och Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät gör balansavräkning per mätdygn. Se begreppet Normaltid. Den period som en energimätare registrerar den uppmätta energin. Punkt där elproduktion, elförbrukning eller utbyte med angränsande nät mäts. En tidsserie som innehåller mätvärden för en avgränsad period, t.ex. en månad. Se Tidsserie. Samtliga ingående komponenter från mätning av primärstorheter och till registrering av mätvärden för överförd el i en mätpunkt Uppmätta energivärden för inmatningspunkter, uttagspunkter eller gränspunkter. Process varvid mätvärden i ett mätsystem avläses eller inhämtas så att mätvärdet kan hanteras av nätkoncessionshavaren Ansvarig för att rapportera mätvärden till berörda aktörer. Rapportören kan vara nätägaren själv eller företag som nätägaren har anlitat. Se även Ombud Registrering av ett mätvärde med angivande av tidpunkten för registrering. Se Mätserie. Elbörs för elkraftaffärer. Ägs till lika delar av norska Statnett och Svenska Kraftnät. Se Elbörs. Dygn som avser kl och där klockan inte justeras till sommartid, det vill säga: kl enligt normaltid är kl enligt sommartid. Se även begreppet Aktuell tid (dygn). Avräkning som görs av nätägaren. Den består i huvudsak av följande avräkningar: avstämning av energimätning beräkning av nätförluster beräkning och fakturering av nätavgifter Elektriskt sammanhängande ledningsnät med nätkoncession som avgränsas med timvis mätning gentemot angränsande nät. Nätavräkningsområdet kan bestå av flera nät och linjer med egen koncession. En nätägare äger hela nätavräkningsområdet, som kan vara stamnät, regionnät eller lokalnät. Inom ett nätavräkningsområde ansvarar en balansansvarig för nätförlusterna. Nätavräkningsområdet timavräknas alltid och om det finns schablonmätta anläggningar schablonavräknar man dessa. Se Nätägare. Energiförlusterna i ett elnät. Särskilt tillstånd från regeringen eller från nätmyndigheten för att bygga eller driva starkströmsledningar. Den nätägare som innehar nätkoncession. En kund som har en elanläggning som är ansluten till ett elnät. Elanvändaren eller elproducenten som är ansluten till ett elnät är därmed kund till nätägaren. Nätmyndighet är från och med Energimarknadsinspektionen. Övervakar bland annat nättjänster, koncessioner och tariffer. Avgift som nätägaren tar ut för inmatningen och uttaget av effekt och energi på elnätet. Avtal mellan nätägare och Svenska Kraftnät som bland annat reglerar rapporteringen av mätvärden för den dagliga balansavräkningen. 234 Utgåva 10B rev

235 Nätägare Obalans Äger en nätanläggning och är den som innehar nät koncession för anläggningen. Nätkoncessionen delas in i nätkoncession för linje (ledning med bestämd sträckning) och nätkoncession för område (ledningsnät inom ett visst geografiskt område). Ett nätkoncessionsområde kan bestå av flera nätavräkningsområden i balansavräkningen. Se även Nätavräkningsområde och Nätkoncession. Se begreppet Fysisk obalans. Begrepp Ombud Områdesbalans (OB) Områdesidentitet Områdes id Preliminära andelstal Preliminär rapportering enligt mätföreskrifterna PRODAT-meddelande Producent Produktionsanläggning Produktionsbalanskraft Produktionsplan Produktionstyp Produktkod Punkttariff Rapporteringsfrekvens mätvärden Rapporteringskrav Regionnät Registreringstidpunkt Reglerobjekt Räkenskapsinformation Räkneverk i elenergimätare Räkneverkstyp Samfakturering Samlingsfaktura Schablonavräkning Förklaring En aktör kan avtala med ett ombud om att rapportera eller sköta viss tjänst. Ombudet kan vara nätägare, elhandelsföretag eller en helt fristående juridisk enhet. Kontrollvärde. Summa av rapporterad inmatning till, och uttag (inklusivenätförluster) från ett nätavräkningsområde. Summan är vid korrekt rapportering lika med noll. Se även Kontrollvärde. Id för ett nätavräkningsområde. Områdes id anges som treställig bokstavskod i versaler. Se Områdesidentitet Prognos över en elleverantörs elleverans för kommande månad. Den rapportering av mätvärden som avser helt dygn och som ska vara angränsande nät tillhanda dagligen senast kl och övriga rapportmottagare dagligen senast kl dagen efter mätdygnet. Ediel-meddelande som används för att rapportera strukturinformation vid leverantörsbyten och flyttning. Sänds mellan nätägare och elleverantör. Se Elproducent. Anläggning som ägs av en elproducent för produktion och inmatning av el i ett elnät. Formeln för att beräkna denna typ av balanskraft är följande: Uppmätt produktion planerad produktion Formeln beskriver balanskraften från Svenska Kraftnäts sida. Plan med uppgift om den planerade produktionen som balansansvarig har balansansvar för och som avräknas per timme. Planen lämnas av balansansvariga till Svenska Kraftnät senast kl dagen före driftdygnet och den uppdateras vid omplanering under driftdygnet. Definition av vilken typ av produktion det gäller, t.ex. vindproduktion. Produktionstyperna finns angivna på Sedan Ediel började användas i Sverige har det funnits så kallade produktkoder. Dessa produktkoder anger vad det är för något som sänds, till exempel att tidsserien som skickas innehåller uppgifter om energiutbytet med angränsande nät, timme för timme. Anslutningsavgift för anslutning till nätet. Avgiften baseras på förhållandena i anslutningspunkten. Rapportering av mätvärden med samma tidsperiod mellan rapporteringstidpunkterna. Krav på hur, när och till vilka aktörer rapportering av timvärden med mera ska ske. Finns angivna i ellagen, Energimyndighetens författningssamling samt i avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät och i nätägaravtalet med Svenska Kraftnät. Nät med koncession för kraftledningar för kv inkl ställverk, transformatorstationer med mera. Regionnätet knyter lokalnät och vissa större industrikunder till stamnätet. Regionnäten ägs och förvaltas av regionnätägare. Anger när ett mätvärde har registrerats eller ändrats, i mätaren eller i nätägarens system. Gruppering av anläggningar eller enskilda anläggningar som används för planering och reglering av den fysiska elmarknaden. T.ex. kan all vindkraftproduktion som en aktör är balansansvarig för i ett område summeras till ett reglerobjekt. Beräkningsunderlag för andelstal och mätvärden. Visar den ackumulerade energimängd som flutit genom elmätaren. Det kan finnas ett eller flera räkneverk i mätaren. En mätare kan ha ett eller flera räkneverk. Räkneverkstypen används för att identifiera vilket räkneverk ett mätvärde hör till. Antingen nätägaren eller elleverantören fakturerar elanvändaren för bådas räkning. En faktura som redovisar hur mycket elanvändaren ska betala till nätägaren respektive elleverantören. Avräkning av de balansansvarigas schablonleveranser. Görs av Svenska Kraftnät. Schablonavräkning görs preliminärt för varje månad och därefter slutligt andra månaden efter leveransmånaden. Utgåva 10B rev

236 Begrepp Förklaring Schablonavräkningspris Schablonberäkning Serie id Självbetjäningsavtal Slutavräkning av schablonleverans Slutkund Slutliga andelstal Slutlig rapportering enligt nätmyndighetens föreskrifter Snitt Snittområde Spotpris Stamnät Strukturanmälan Strukturkvittens Strukturrapport Schablonavräkningspriset är det pris som kvarkraften prissätts med. Schablonavräkningspriset beräknas med elspotpriset i prisområde Sverige, volymvägt per höglast- och låglastperiod för varje snittområde. All förbrukning som inte mäts och rapporteras per timme utan istället beräknas. Identitet för mätserie på en anläggning som anges i PRODAT. Samma sak som take and pay-avtal. Beräkningen av kvarkraft samt en ekonomisk uppgörelse grundad på kvarkraften. Slutavräkning görs mellan Svenska Kraftnät och balansansvariga respektive mellan balansansvariga och elleverantör. Annat ord för Elanvändare. Den andel av en förbrukningsprofil som beräknas 2:a månaden efter leveransmånaden. De slutliga andelstalen baseras på: de elanvändar-/leverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden uppmätt förbrukning för den aktuella leveransmånaden hos elanvändaren som ska schablonavräknas. Den rapportering av prima mätvärden som avser ett leveransdygn och som ska vara angränsande nät tillhanda senast 4:e vardagen efter mätdygnet och övriga rapportmottagare senast den 5:e vardagen efter mätdygnet. Trånga sektorer i elnätet där ledningskapaciteten ibland inte räcker till och på så sätt begränsar den effekt som kan överföras. Fyra geografiska områden som avgränsas av de vanligaste snitten i stamnätet enligt följande: Område 1) Området norr om det snitt som skär genom elnätet i öst-västlig riktning söder om kraftstationen Vargfors och i övrigt strax norr om Skellefteälven (Snitt 1) Område 2) Området mellan Snitt 1 och det snitt (Snitt 2) som skär genom elnätet i öst-västlig riktning vid 61 nordlig latitud (i höjd med Mora). Område 3) Området mellan Snitt 2 och det snitt (Snitt 4) som skär genom elnätet i öst-västlig riktning vid 57 nordlig latitud (i höjd med Värnamo). Område 4) Området söder om Snitt 4. Aktuellt pris för timhandel på Nord Pools spotmarknad. På spotmarknaden noteras ett pris som gäller för hela Sverige. Det landsomfattande nät som har de högsta nominella spänningarna och som knyter ihop produktions anläggningar, regionnäten och näten i grannländerna. Stamnätet omfattar kraftledningar för 400 och 220 kv, ställverk, transformatorstationer med mera. Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. Förteckning över förändrade uppgifter i informationsstrukturen mellan två företag, till exempel för att ge nätägaren uppgifter om vilka nya balansansvariga som tillkommit, vilka nya elleverantörer som en balansansvarig har fått och så vidare. Eftersom avräkningen görs i normaltid ska även strukturuppgifterna avse normaltid. Kvittensen visar vilka förändringar som registrerats hos den som tar emot en strukturanmälan. Den fungerar som ett kvitto på att ändringen är mottagen och införd. Ett godkännande av de införda ändringarna visar att parterna är överens om strukturen. Sammanställning av information som gäller informationsstrukturen mellan två företag. Exempelvis nätägarens förteckning över vilka elleverantörer som den balansansvarige har åtagit sig balansansvar för. Den strukturrapport som Svenska Kraftnät sänder till nätägaren och den balansansvarige består förutom av en sammanställning även av en strukturkvittens med de förändringar som rapporterats in. Begrepp Strukturrapport för balansansvarig Strukturrapport för nätavräkningsområde Förklaring Förteckning över nätavräkningsområden där balansansvarig åtagit sig balansansvaret samt över de aktörer vilka den balansansvarige har bilateral handel med. Informationen ligger till grund för balansavräkningen för respektive balansansvarig. Förteckning över vilka balansansvariga som finns i nätavräkningsområdet samt vilka nät som gränsar mot detta nätavräkningsområde. Informationen ligger till grund för balansavräkningen för respektive nätavräkningsområde. 236 Utgåva 10B rev

237 SvK-ID Systemansvarig Take and pay-avtal Tarifftyp Tidsserie Timserie Timmätvärde Trader Transaktion Undertyp Kod för balansansvariga, elleverantörer och nätägare som används för att registrera uppgifter i Svenska Kraftnäts avräkningssystem. Koden består av 3 tecken. Definieras i strukturrapporten från Svenska Kraftnät. Ansvarig för driftsäkerhet och balanshållning i det nationella systemet. Svenska Kraftnät har denna roll i Sverige. Avtal om köp/försäljning av kraft som kan avläsas direkt på elmätaren (faktisk förbrukning). Princip för debitering av el (enligt avtal). Generellt begrepp för en serie av värden för en viss tidsperiod (dygn, vecka, månad) och med en viss upplösning (minut, timme, månad) Tidsserie med timvärden för en viss avgränsad period, till exempel ett dygn. Mätvärde som registrerats per timme. En av elhandelsföretagets roller. Tradern hanterar fastkraftaffärer. Tradern gör aldrig affärer med elanvändare eller elproducenter som innefattar faktisk förbrukning. Den nivå i UTILTS-meddelandet där mätvärden för en viss period anges och beskrivs. Ett meddelande som t.ex. innehåller information om en anläggning kan omfatta flera transaktioner. Bokstavsbeteckning i ett PRODAT-meddelande som talar om ifall meddelandet gäller ett leverantörsbyte (L), byte av balansansvarig (B), annullering (C) och så vidare. Varje undertyp har en motsvarande transaktionstyp i Ediel-meddelandet. Utbyte med angränsande nät Det utbyte av energi som sker mellan nätavräkningsområden som gränsar till varandra. Mäts i gränspunkterna och rapporteras timvis. UTILTS UTILTS-ERR Uttagspunkt Vardagar Z01-Z10 Återrapportering Öppna elmarknaden Överföringsanläggning Förkortning av Utility Time Series Message. Ersätter MSCONS och DELFOR meddelande. Varje meddelande innehåller en eller flera tidsserier (transaktioner) med ett eller flera värden (observationer). Negativt UTILTS (avvisning) är en funktionskontroll av mottaget UTILTSmeddelande där fel hittats. Mätpunkt för förbrukning, det vill säga uttag från nätet. Vardagar definieras enligt mätföreskrifterna som dag, som ej är söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Funktioner i ett PRODAT-meddelande för att rapportera strukturdata. Rapportering av kontrollserier från Svenska Kraftnät till mätvärdesrapportörer och balansansvariga. Se även Kontrollserie och Kontrollvärde. Se Fria elmarknaden Anläggning som ägs av en nätägare (koncessionspliktigt nät) eller fastighetsägare (i icke koncessionspliktigt nät) för distribution av el. Utgåva 10B rev

238

239 19 Elcertifikat I detta kapitel beskrivs rapporteringsrutinerna kring elcertifikat. Följande aktörer är inblandade: Svenska Kraftnät utfärdar elcertifikat på basis av de mätvärden som kommer in från de produktionsanläggningarna som är berättigade till elcertifikat. Nätägaren tar fram identiteten för mätvärdena rapporterar Elproducenten anmäler Anläggnings id och områdes id till Energimyndigheten 19.1 Identitet på mätvärden För att få sin produktionsanläggning godkänd för elcertifikat måste elproducenten ange anläggnings id och områdes id vid sin ansökan till Energimyndigheten. I ett koncessionspliktigt nät är det nätägaren som tillhandahåller uppgifterna. Om det är fråga om en anläggning i ett icke koncessionspliktigt nät ansvarar ägaren för det icke koncessionspliktiga nätet för att ett anläggnings id tas fram. Fler detaljer om rapportering hittar du under Uppgifter för att identifiera mätvärdena i meddelandet UTILTS vid rapportering av mätvärden: För koncessionspliktiga nät: nätavräkningsområdets områdes id (tre bokstäver) anläggnings id För icke koncessionspliktiga nät: IKN (som betecknar att det är ett icke koncessionspliktigt nät) anläggnings id Observera! Nätägaren behöver inte göra någon särskild strukturering för de mätvärden som ska rapporteras för elcertifikat Mätvärdesrapportering Efter det att Energimyndigheten godkänt en anläggning ska nätägaren/rapportören löpande rapportera mätvärden till Svenska Kraftnät. Om ingen produktion sker, ska nollvärden rapporteras. All produktion ska mätas per timme. Mätvärdena för elcertifikat ska alltid rapporteras elektroniskt via Ediel (med UTILTS) och per anläggning till Svenska Kraftnät. Utgåva 10B rev

240 Se Edielanvisningarna UTILTS & APERAK för mer information Nätägaren rapporterar mätvärden från en anläggning som ligger i ett koncessionspliktigt nät. Rutiner för detta finns beskrivna i mätföreskrifterna. För en anläggning som ligger i ett icke koncessionspliktigt nät måste rapporteringen ske genom att anläggningsägaren kommer överens med nätägaren om att nätägaren, dennes ombud eller en tredje part rapporterar värdena. Anläggningsägaren kan också själv rapportera dem till Svenska Kraftnät enligt mätföreskrifterna för rapportering i särskilda fall (STEMFS 2003:2). Bilden nedan visar rapporteringen av mätvärden: Bild Rapporteringsgången för mätvärden för elcertifikatsberättigad produktion Rättningar av mätvärden följer normala rutiner, det vill säga rättade värden rapporteras genom att sända dem igen Adressera mätvärden för elcertifikat Meddelandena skickas till Svenska Kraftnät med Ediel-id Svenska Kraftnäts roll, vilken anges i meddelandena, är Issuer of Certificates (kod PQ). Application Reference blir därmed: 23-PQ-E66-T. 240 Utgåva 10B rev

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev 0 2010-03-29 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 15 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10A rev 1 2009-10-30 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 13 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 08B rev 0 2008-10-27 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 11 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; Utkom

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; beslutade den 8 september. EIFS :3 Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 15A version 2015-04-01 Innehåll Kapitel 0 Introduktion... 8 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 9 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 9 0.1.2 Kommande

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 14B version 2014-10-01 Innehåll 0. Introduktion... 7 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 8 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 8 0.1.2 Kommande lag-

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 12B version 2012-10-01 Innehåll 0. Introduktion 6 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 6 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 6 0.1.2 Kommande lag- eller

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning.

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Gällande från och med 2015-06-01 Inledning Dessa villkor utgör ett komplement till och förtydliganden av de av Svensk Energi

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden EI R2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR 2010:22

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

1. Inledande bestämmelser. EL 2012 K (rev) Datum 2015-02-27

1. Inledande bestämmelser. EL 2012 K (rev) Datum 2015-02-27 1(8) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

Marknadsavdelningen 2015-06-23

Marknadsavdelningen 2015-06-23 SvK4000, v3.3, 2014-03-26 Marknadsavdelningen 2015-06-23 Parallelldrift vid införandet av Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0 Detta dokument beskriver hur den parallelldrift som Svenska kraftnät kommer

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Datum 2011-12-05 1(7)

Datum 2011-12-05 1(7) 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

1(7) Datum 2011-12-05

1(7) Datum 2011-12-05 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22 Marknaden ur systemansvarigs perspektiv Mats Elmér 2009-04-22 Systemansvar formulera krav på de balansansvariga - balansansvarsavtal kortsiktigt se till att inmatning och uttag är i balans svara för balansavräkning

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

EL 2012 K (rev) 1(5) 2015-02-27

EL 2012 K (rev) 1(5) 2015-02-27 EL 2012 K (rev) 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser NÄT 2004 N 1 (10) Gäller hos Växjö Energi Elnät AB fr o m 2004-08-01 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen

Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen SVE400 v2.0 2009-08-21, SVENSK ENERGI Nät Martin Bengtsson 08-677 28 17, 0733-017 453 Martin.Bengtsson@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (11) Datum Beteckning 2010-06-16 Vägledning Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT EL 2012 K (rev) 2015-02-27 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT EL 2012 K (rev) 2015-02-27 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser FILIPSTAD ENERGINÄT 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

1.2 Dessa allmänna avtalsvillkor gäller tills vidare.

1.2 Dessa allmänna avtalsvillkor gäller tills vidare. EL 2009 K Datum 2008-12-15 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser

Läs mer

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el 1 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. Villkoren har utformats efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning: MANUAL CHECKLISTA Min elförbrukning Mätar- och avläsningsfrågor: Varför elnätsföretaget måste få uppgifterna? För att mäta förbrukad el under en period För att ligga till grund för faktura Hur avläsning

Läs mer

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-04-23 1 (5) Vägledning om information vid anvisningsavtal

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1 (12) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

Ei R2014:06. Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning

Ei R2014:06. Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning Ei R2014:06 Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:06 Författare: Daniel Norstedt, Petra Lindmark

Läs mer

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion EI R2010:23 Nettodebitering Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2010:23 Författare: Sara Sundberg,

Läs mer

Almänna avtalsvillkor utarbetade av Svensk Energi. Gäller från och med 1 september 2012.

Almänna avtalsvillkor utarbetade av Svensk Energi. Gäller från och med 1 september 2012. NÄT 2012 N Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet) Almänna avtalsvillkor

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar NÄT 2012 H Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar Dessa allmänna avtalsvillkor har utarbetats av

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

Läs mer

Datum 2015-02-27. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

Datum 2015-02-27. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(11) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(11) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Version 5.0 rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Version 5.0 Innehållsförteckning Processkartor Kap 0 Introduktion till handboken Kap 1 Naturgasmarknaden och dess aktörer Kap 2 Förändringar

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar NÄT 2012 N Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor utarbetade av svensk energi.

Allmänna avtalsvillkor utarbetade av svensk energi. Gäller från och med 2015-10-01 och tillsvidare. Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar (näringsverksamhet eller annan

Läs mer

www.aleel.se 449 14 Alafors 1

www.aleel.se 449 14 Alafors 1 Ale Els Särskilda avtalsvillkor (K) Giltiga fr.o.m. 2015-07-01 1. Allmänt Ale El Elhandel AB:s (elhandelsföretaget) Särskilda villkor för elleverans till Konsument kompletteras med branschens vid var tid

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor har utarbetats av Svensk

Läs mer

Datum 2012-04-03. 1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt.

Datum 2012-04-03. 1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt. 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

1(11) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

1(11) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1(11) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

Datum 2012-04-03. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi.

Datum 2012-04-03. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

Läs mer

1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt.

1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt. Nät 2009 N 2008-12-15 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning)

Läs mer

Nät 2012K Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar.

Nät 2012K Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar. Nät 2012K Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar. Gäller från 2012-06-01 Konsument 2011-12-05 2(16) 2011-12-05 3(16) Sammanfattning

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

ett avtalsförslag. Om du inte gör ett aktivt val av elhandelsbolag får du ett tillfälligt elpris hos Bixia.

ett avtalsförslag. Om du inte gör ett aktivt val av elhandelsbolag får du ett tillfälligt elpris hos Bixia. Hur gör jag när jag ska flytta in? Du fyller i bifogad anmälan och skickar den till oss senast 15 dagar före inflyttningsdag. Här anmäler du vilka tjänster du vill beställa från oss: tillgång till elnät,

Läs mer

1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt.

1.4 Elnätsföretaget är enligt personuppgiftslagen (1998:204) ansvarigt för de personuppgifter som behandlas enligt denna punkt. 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

- elhandelsföretag (elleverantör enligt ellagen): det företag som en kund köper sin el av.

- elhandelsföretag (elleverantör enligt ellagen): det företag som en kund köper sin el av. 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1(12) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2015-06-03 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

Gäller från och med 2015-10-01 och tillsvidare.

Gäller från och med 2015-10-01 och tillsvidare. Gäller från och med 2015-10-01 och tillsvidare. Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar (högspänning)

Läs mer

2.2 Om elnätsföretaget eller kunden så önskar ska skriftlig anmälan göras eller skriftligt avtal träffas.

2.2 Om elnätsföretaget eller kunden så önskar ska skriftlig anmälan göras eller skriftligt avtal träffas. 1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor avser anslutning av elektriska anläggningar och överföring av el till sådana anläggningar, när anslutningen och överföringen avser näringsverksamhet eller annan likartad

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer