Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning"

Transkript

1 Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 08B rev

2

3 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN VAD ÄR KRAV OCH VAD ÄR REKOMMENDATIONER BEHOVET AV GEMENSAMMA RIKTLINJER OLIKA BEGREPP PÅ ELMARKNADEN KORT KAPITELBESKRIVNING ORGANISATIONEN ELMARKNADSUTVECKLING 13 2 ELMARKNADEN OCH DESS AKTÖRER VILKA ÄR SPELREGLERNA? FORMELLA SPELREGLER ÖVRIGA SPELREGLER AKTÖRSROLLER PÅ ELMARKNADEN RELATIONER MELLAN AKTÖRERNA ELCERTIfiKAT PRINCIPEN FÖR ELCERTIfiKAT 2.6 INFORMATION OM STRUKTUR VERKSAMHETSSKEDEN IDENTIfiERING AV AKTÖRERNA BLANKETT FÖRETAGSINFORMATION 29 3 FÖRÄNDRINGAR I ELLEVERANSÅTAGANDET PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) NÄTAVTAL MED NÄTÄGAREN ELAVTAL MED ELLEVERANTÖREN FÖRÄNDRINGAR I STRUKTUREN SOM PÅVERKAR ANDELSTALEN FLYTTNING UTflYTTNING INGEN NY ELANVÄNDARE I UTTAGSPUNKTEN SAMTIDIG IN- OCH UTflYTTNING OCH NY ELLEVERANTÖR I UTTAGSPUNKTEN INflYTTNING INGET BYTE AV ELLEVERANTÖR I UTTAGSPUNKTEN ANVISNINGSLEVERANTÖREN ANMÄLS I UTTAGSPUNKTEN TIDPUNKTER SOM GÄLLER VID flyttning ANNULLERING OCH ÄNDRING AV flyttdatum VAD HÄNDER MED MÄTUTRUSTNINGEN VID UTflYTTNING? AVLÄSNING AV MÄTAREN NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 3.2 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) VAD KRÄVS FÖR ATT BYTA? VILKA AKTÖRER ÄR INVOLVERADE? UPPHANDLINGSSKEDE AKTÖRERNA BEHÖVER HA INFORMATION OM VARANDRA TECKNA NYTT AVTAL OCH SÄGA UPP TIDIGARE ELLEVERANS STRUKTURERINGSSKEDE SÄKERSTÄLLA ATT EN ELANVÄNDARE HAR RÄTT ATT TA UT EL I UTTAGSPUNKTEN ANMÄLA BYTE AV ELLEVERANTÖR AVLÄSNING AV MÄTAREN FÖRÄNDRINGAR I AVTALET MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH BALANSANSVARIG FÖRÄNDRINGAR I NÄTOMRÅDESSTRUKTUREN FÖRÄNDRINGAR I STRUKTUREN SOM PÅVERKAR ANDELSTALEN ÄNDRING AV IDENTIfiKATION AV EN ANLÄGGNING ELLER ENERGISERIE DEfiNITION AV HUR MÄTVÄRDEN FRÅN EN MÄTPUNKT SKA RAPPORTERAS OCH AVRÄKNAS HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE REGLER FÖR ATT AVVISA OCH ANNULLERA ETT LEVERANTÖRSBYTE AVVISA ETT LEVERANTÖRSBYTE/ PÅBÖRJANDE AV LEVERANS ANNULLERA LEVERANTÖRSBYTE BYTE AV BALANSANSVARIG 63 Utgåva 08B rev

4 3.4.1 ELLEVERANTÖREN BYTER BALANSANSVARIG EN BALANSANSVARIG SÄGER UPP AVTALET MED ELLEVERANTÖREN MÄTARAVLÄSNING VID BALANSANSVARSBYTE SVENSKA KRAFTNÄT ANVISAR EN BALANSANSVARIG NÄR INGEN ANMÄLAN OM BALANSANSVAR KOMMIT IN FRÅN ELLEVERANTÖREN KVALITETSSÄKRING AV STRUKTURINFORMATION LISTAN ANLÄGGNINGSINFORMATION (AI-LISTAN) UPPHÖRANDE AV ELLEVERANS NÄR EN ELANVÄNDARE SAKNAR ELLEVERANTÖR REGLER VID FRÅNKOPPLING OCH TILLKOPPLING HANTERING VID VÄSENTLIGT AVTALSBROTT HANTERING VID DÖDSFALL ELANVÄNDAREN GÅR I KONKURS NÄR EN ELLEVERANTÖR SOM ÄR BALANSANSVARIG HAMNAR PÅ OBESTÅND VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ FORTSÄTTA LEVERERA EL RUTINER KRING HÄVNING AV ETT ELAVTAL REGLER FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR BALANSANSVAR FÖR PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR ANVISA BALANSANSVARIG ANMÄLA BYTE AV ELLEVERANTÖR I EN INMATNINGSPUNKT ELLER ÖVERLÅTELSE AV EN PRODUKTIONSANLÄGGNING ANVISNING AV ELLEVERANTÖR 77 4 NÄT OCH NÄTANSLUTNING NÄT VAD ÄR KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT? NÄTTARIFFER NÄTAVRÄKNINGSOMRÅDEN MÄTPUNKTER OCH ICKE TIMMÄTT FÖRBRUKNING RAPPORTERING AV MÄTVÄRDEN NÄTAVTAL MELLAN SVENSKA KRAFTNÄT OCH NÄTÄGAREN ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT NÄTANSLUTNING UPPSÄGNING AV NÄTAVTAL TECKNA NÄTAVTAL NÄTAVTAL TECKNAS I SAMBAND MED INflYTTNING NYANSLUTNING TILL NÄTET AVKOPPLINGSBAR LAST BESTÄLLA MÄTUTRUSTNING 86 5 MÄTVÄRDEN REGLER FÖR MÄTNING, BERÄKNING OCH RAPPORTERING BALANSAVRÄKNINGEN ALLTID I NORMALTID 5.3 RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN PRELIMINÄRA RAPPORTER DAGLIGEN EFTER MÄTDYGNET SLUTLIGA RAPPORTER 4 ELLER 5 VARDAGAR EFTER MÄTDYGNET ERSÄTTNING AV SAKNADE MÄTVÄRDEN ERSÄTTNINGSVÄRDE ESTIMERAT VÄRDE PRODUKTION OCH FÖRBRUKNING RAPPORTERAS VAR FÖR SIG FÖRBÄTTRAD MÄTNING GER BÄTTRE PLANERING AV BALANSEN MÄTNING I ANNAN PUNKT ÄN ANSLUTNINGSPUNKTEN KRAV PÅ RAPPORTERINGEN IDENTIfiERING AV MÄTVÄRDEN KVALITETSMÄRKNING AV MÄTVÄRDEN SVENSKA KRAFTNÄTS KVALITETSKONTROLL AV MÄTVÄRDEN RÄTTNINGSRUTINER FÖR NÄTÄGARE RAPPORTERING FRÅN ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT RAPPORTERING AV TIMMÄTT FÖRBRUKNING UNDER GRÄNSEN FÖR SCHABLONAVRÄKNING RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN VID PÅBÖRJANDE AV LEVERANS RAPPORTERING AV FÖRBRUKNING SOM INTE MÄTS (BRUKSTIDSMÄTNING) RAPPORTERING AV MÄTARSTÄLLNINGAR AVLÄSNING BRANSCHSTANDARD VID SJÄLVAVLÄSNING RAPPORTERING ÅRLIG AVLÄSNING OCH RAPPORTERING Utgåva 08B rev

5 VID LEVERANTÖRSBYTE VID INflYTTNING VID UTflYTTNING RÄTTNING AV MÄTVÄRDEN BERÄKNING AV MÄTARSTÄLLNINGAR RÄTT TILL TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN UTTAGSPUNKTER UNDER SCHABLONGRÄNSEN SOM ÄR TIMMÄTTA UPPDATERING AV UPPGIFTER OM EN ANLÄGGNING/MÄTARE UNDER AVTALSPERIODEN FÖRÄNDRINGAR AV MÄTARUPPGIFTER 5.8 KVALITETSSÄKRING AV MÄTVÄRDEN RAPPORTERING AV TIMMÄTVÄRDEN ENLIGT TIDSPLAN KVALITETSKONTROLL AV TIMVÄRDEN NÄTÄGAREN BALANSANSVARIG ELLEVERANTÖREN RAPPORTERING AV MÄTARSTÄLLNING ENLIGT TIDSPLAN KVALITETSKONTROLL AV VÄRDEN FRÅN MÄTARSTÄLLNINGAR ANDELSTAL ATT BERÄKNA ANDELSTAL HUR EN VISS MÅNAD AVRÄKNAS TEORIN BAKOM VAD GÖR NÄTÄGAREN EN VISS MÅNAD? BERÄKNA PRELIMINÄRA ANDELSTAL VID FÖRÄNDRING INFÖR OCH UNDER MÅNADEN VID PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (TILL EXEMPEL flyttning) VID ANNULLERING AV LEVERANTÖRSBYTE VAD HÄNDER MED ANDELSTALEN OM NÄTOMRÅDET STRUKTURERAS OM? BERÄKNA ANDELSTAL FÖR NÄTFÖRLUSTER RAPPORTERING AV ANDELSTAL PRELIMINÄRA ANDELSTAL SLUTLIGA ANDELSTAL KVALITETSSÄKRING AV ANDELSTAL ANDELSTALSBALANS SAMMANSTÄLLNING AV AKTÖRERNAS KONTROLLER SVENSKA KRAFTNÄTS KVALITETSKONTROLL AV ANDELSTAL FASTKRAFTAFFÄRER OCH DELADE LEVERANSER FASTKRAFTAFFÄRER VAD ÄR FASTKRAFT? TYPER AV FASTKRAFTAFFÄRER VAD KRÄVS FÖR ATT GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER? FASTKRAFTAFFÄRER MELLAN ELHANDELSFÖRETAG AFFÄRER INOM SAMMA BALANSANSVAR AFFÄRER MELLAN OLIKA BALANSANSVARIGA UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE DELADE LEVERANSER UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE AVRÄKNING OCH FAKTURERING ALLMÄNT OM AVRÄKNING AVRÄKNING AV FÖRBRUKNING SOM UPPMÄTTS I RÄKNEVERK AVRÄKNING AV TIMMÄTVÄRDEN AVRÄKNING AV FÖRUTBESTÄMDA ENERGIMÄNGDER FASTKRAFTAFFÄRER AVRÄKNING BASERAD PÅ TIMMÄTT ENERGI ATT TA FRAM FÖRBRUKNINGSPROfiLER BALANSAVRÄKNING SCHABLONAVRÄKNING SCHABLONAVRÄKNINGEN SKER I TVÅ STEG 146 Utgåva 08B rev

6 8.5.2 METODER FÖR AVRÄKNING BERÄKNING AV KVARKRAFT OCH KVARKRAFTBELOPP SÅ HÄR PRISSÄTTS KVARKRAFTEN STRUKTURFÖRÄNDRINGAR VID SLUTAVRÄKNING DEBITERING AV SCHABLONBERÄKNADE NÄTFÖRLUSTER STRUKTURFÖRÄNDRINGAR VID flyttning RAPPORTERING AV AVRÄKNINGSRESULTAT RAPPORTERING AV AVRÄKNINGSUNDERLAG OCH -RESULTAT VID SLUTAVRÄKNINGEN KVALITETSSÄKRING AV AVRÄKNINGSRESULTAT FAKTURERING SAMFAKTURERING VIKTIGA UPPGIFTER I FAKTURAN SAMLINGSFAKTURA MED BIFOGAD SPECIfiKATION SAMLINGSFAKTURA INKL SPECIfiKATION EDI-FAKTURERING ELANVÄNDAREN PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) FLYTTNING NYANSLUTNING AV EN ANLÄGGNING TILL ETT NÄT ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) INGÅ AVTAL OM ELLEVERANS KONCESSIONSPLIKTIGT NÄT INGÅ AVTAL OM ELLEVERANS ICKE KONCESSIONSPLIKTIGT NÄT UPPSÄGNING AV ELLEVERANS BESTÄLLNING AV MÄTUTRUSTNING KONSUMENTERNAS ELRÅDGIVNINGSBYRÅ KOMMUNAL RÅDGIVNING ALLMÄNNA REKLAMATIONSNÄMNDEN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN ELLEVERANTÖREN PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 10.2 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) FÖRFRÅGAN TILL NÄTÄGAREN OM ELANVÄNDAREN HAR NÄTAVTAL OFFERERA NYTT LEVERANSAVTAL AVTAL OM ELLEVERANS DUBBLA AVTAL ANNULLERING AV GJORD ANMÄLAN ANVISAD ELLEVERANTÖR KÖP AV KRAFT ELLER KÖP AV PRODUKTIONSANLÄGGNING STRUKTURERINGSSKEDE INFORMATION OM STRUKTUREN FÖR TIMVÄRDEN OCH SCHABLONLEVERANSER ETABLERA FASTKRAFTAFFÄRER PLANERINGSINFORMATION TILL BALANSANSVARIG INFORMATION OM TOTALT LEVERANSÅTAGANDE PER BALANSANSVARIG STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I NÄTAVRÄKNINGSOMRÅDE/VID UPPKÖP CHECKLISTA HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE PLANERINGSINFORMATION GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE 10.3 AVTAL MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH BALANSANSVARIG RÄTT TILL TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN KÖP AV KRAFT ELLER PRODUKTIONSANLÄGGNING TRADERN UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE 11.3 HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE BALANSANSVARIG UPPHANDLINGSSKEDE Utgåva 08B rev

7 BALANSANSVARSÅTAGANDE MELLAN ELLEVERANTÖREN OCH DEN BALANSANSVARIGE STRUKTURERINGSSKEDE BALANSANSVARSÅTAGANDE OCH FÖRÄNDRINGAR I BALANSANSVAR INFORMATION OM STRUKTUREN FÖR TIMVÄRDEN OCH ANDELSTAL ETABLERA FASTKRAFTAFFÄRER PLANERINGSINFORMATION FRÅN ELLEVERANTÖREN HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE PROGNOSERING AV FÖRBRUKNING PRODUKTIONSPLAN GÖRA FASTKRAFTAFFÄRER DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE ELPRODUCENTEN UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE NÄTÄGAREN ETABLERA NÄTAVTAL ANVISA EN ELLEVERANTÖR PÅBÖRJANDE AV ELLEVERANS (INflYTTNING, NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING) FLYTTNING VAD HÄNDER MED MÄTUTRUSTNINGEN VID UTflYTTNING? NYANSLUTNING OCH ÅTERINKOPPLING AV EN ANLÄGGNING 14.4 ÖVERTAGANDE AV ELLEVERANS (BYTE AV ELLEVERANTÖR) FÖRFRÅGAN TILL NÄTÄGAREN OM ELANVÄNDAREN HAR NÄTAVTAL STRUKTURERINGSSKEDE AVLÄSNING AV MÄTAREN UPPGIFT OM MÄTARSTÄLLNING INFORMATION OM UPPGIFTER SOM RÖR UTTAGSPUNKTEN INFORMATION OM FÖRÄNDRINGAR I BALANSANSVARET STRUKTUREN FÖR TIMMÄTVÄRDEN OCH SCHABLONLEVERANSER STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I NÄTOMRÅDE/VID UPPKÖP CHECKLISTA HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE MÄTVÄRDESRAPPORTERINGSSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE RÄTT TILL TIMMÄTNING UNDER SCHABLONGRÄNSEN BYTE AV MÄTARE BESTÄLLA TIMMÄTUTRUSTNING 14.7 STANDARD FÖR HUR AI-LISTAN BYGGS UPP SVENSKA KRAFTNÄT ALLMÄNT OM SVENSKA KRAFTNÄT SYSTEMANSVAR ELBEREDSKAP NÄTTJÄNSTEN BALANSTJÄNSTEN UPPHANDLINGSSKEDE STRUKTURERINGSSKEDE HANDELS- OCH DRIFTPLANERINGSSKEDE DRIFTSKEDE AVRÄKNINGS- OCH FAKTURERINGSSKEDE SLUTAVRÄKNING FÖR SCHABLONLEVERANSER FAKTURERING AV KVARKRAFT AVTAL EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I AVTAL KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT ICKE KONCESSIONSPLIKTIGA NÄT AVTAL MELLAN NÄTÄGAREN OCH ANVISNINGSLEVERANTÖREN STANDARDAVTAL 204 Utgåva 08B rev

8 17 KOMMUNIKATION EDIEL ELBRANSCHENS STANDARD FÖR INFORMATIONSUTBYTE ALL RAPPORTERING VIA EDIEL EDIEL-ANVISNINGAR ANSLUTNING TILL EDIEL SÄTT ATT RAPPORTERA VIA EDIEL NÄR DET BLIR FEL I KOMMUNIKATIONEN EDIEL KUNDTJÄNST VILL DU VETA MER OM EDIEL? ADRESSERING OCH IDENTIfiERING INOM EDIEL I SVERIGE REGLER FÖR ATT KNYTA EDIEL-ID TILL ORGANISATIONSNUMMER TIDSKRAV FÖR KVITTENSER PRODUKTKODER OMBUD FÖR ATT RAPPORTERA VIA EDIEL EDIEL-MEDDELANDEN OCH VAD DE ANVÄNDS TILL PRODAT FÖR STRUKTURDATA MSCONS FÖR ATT RAPPORTERA MÄTVÄRDEN DELFOR FÖR ATT RAPPORTERA ANDELSTAL OCH HANDELSVÄRDEN EDIEL-KVITTENSMEDDELANDEN CONTRL-MEDDELANDE APERAK-MEDDELANDE EDIEL PORTALEN TESTMILJÖ FÖR EDIEL-MEDDELANDEN EDIEL-REGISTER INLOGGNING ELMARKNADSSERVICE LISTA ÖVER BEGREPP BEGREPP INOM ELHANDEL OCH AVRÄKNING ELCERTIFIKAT SKAPA SERIE ID MÄTVÄRDESRAPPORTERING ADRESSERA MÄTVÄRDEN TILL CESAR 19.3 TILLGÅNG TILL KONTOFÖRINGSSYSTEMET CESAR CHECKLISTA FÖR NÄTÄGAREN MER INFORMATION OM ELCERTIfiKAT Utgåva 08B rev

9 Ändringar i nya utgåvan Elmarknadshandboken har i första hand reviderats för att stämma överens med de krav som gäller fr.o.m. den 1 oktober 2007 enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Följande större förändringar har gjorts i utgåva 08B rev 0. Allmänt Denna gång har ett stort antal illustrationer i handboken tagits bort eftersom de gamla bilderna inte lägre stämmer överens med aktuella regler. Bilderna kommer att ses över inom ramen för en allmän utvärdering av lämplig struktur för framtida versioner av Elmarknadshandboken. Förändringar i sak Kapitel 3: omfattande förändringar av texten, se särskilt avsnitt 3.1, 3.1.4, , , 3.1.5, , , , 3.3.1, och 3.8. Kapitel 4: ändringar i avsnitt Kapitel 6: ändringar i avsnitt Kapitel 14: ändringar i avsnitt 14.2 och Kapitel 17: ändringar i avsnitt , , 17.3, och Kapitel 18: förändringar i definitionerna. Även i andra avsnitt och andra kapitel har justeringar av texten gjorts. Det är därför viktigt att den som söker information i Elmarknadshandboken alltid använder sig av den senaste versionen av handboken i sin helhet för att tillgodogöra sig all aktuell information. Utgåva 08B rev

10 10 Utgåva 08B rev

11 1 Introduktion till handboken En viktig ambition har varit att handboken ska kunna fungera som en handbok och uppslagsbok i det dagliga arbetet. Den ska också kunna användas som lärobok för utbildning av medarbetare i elbranschen samt vara till hjälp för serviceföretag och leverantörer av de IT-system som stödjer branschens aktörer. Viktiga utgångspunkter som är generella för hela handboken Begreppet ska används för att markera vad som ska uppfyllas enligt lag, förordningar och föreskrifter och för att Ediel-kommunikationen ska fungera. Kan, bör och rekommenderar används för att markera rekommenderade rutiner (branschstandard) som underlättar för aktörerna Berörda aktörer är skyldiga att tillhandahålla den information som anges i lag, förordning och föreskrifter Nätägare och elleverantörer bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren B ehovet av ett enhetligt dokument som beskriver såväl obligatoriska som mer frivilliga, men lämpliga, rutiner och arbetssätt på den svenska elmarknaden är uppenbart. Denna handbok ska fylla det behovet och samtidigt vara den samlade elbranschens gemensamma arbetsform. Den kompletterar därmed lagar, förordningar och föreskrifter som enligt svensk tradition i många stycken undviker att ställa detaljerade krav på hur det praktiska vardagsarbetet ska bedrivas. Den ersätter således inte på något sätt lagar, förordningar och föreskrifter; dessa gäller alltid i första hand. Inom elbranschen, likväl som inom andra branscher, ankommer det på aktörerna att enas om en gemensam tolkning av gällande regelsystem för att underlätta informationsutbytet mellan elmarknadens aktörer. Handboken vänder sig till alla typer av aktörer på elmarknaden. En viktig ambition har varit att den ska kunna fungera som en daglig handbok och uppslagsbok. Den ska också kunna användas som lärobok för utbildning av medarbetare i elbranschen samt vara till hjälp för serviceföretag och leverantörer av de IT-system som stödjer branschens aktörer. Handboken har fått namnet Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning. Handboken uppdateras två gånger per år eller vid behov. Uppdateringstillfällena är normalt april och oktober. Utgivare av handboken är Svensk Energi, Oberoende elhandlare och Svenska Kraftnät gemensamt. Innehållet i handboken får användas fritt utom om det ska användas i kommersiella sammanhang då utgivarna måste lämna sitt skriftliga medgivande. Handboken är främst avsedd att läsas på skärm och kan hämtas elektroniskt på handbokens webbplats Du måste själv bevaka när en ny utgåva av handboken kommer ut. Det kan till exempel göras genom att gå in på Elmarknadsutvecklings webbplats Om du använder text- eller bildmaterial från handboken ska källan alltid anges. Utgåva 08B rev

12 1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer För att tydligt skilja vad som ska uppfyllas enligt lag, förordning, föreskrifter och tekniska krav (som exempelvis Ediel-anvisningar), och vad som är rekommendationer för att underlätta arbetet för aktörerna, används uttrycket ska för att markera vad som är krav enligt författningar och kan, bör och rekommenderar för att markera rekommenderade rutiner. Dessutom inleds kapitlen med en ruta för viktiga utgångspunkter och rekommendationer. 1.2 Behovet av gemensamma riktlinjer Avregleringen av elmarknaden genomfördes den 1 januari Sedan dess har det funnits ett starkt behov av gemensamma riktlinjer för hur information ska hanteras mellan aktörer på elmarknaden och en idé om en handbok föddes. Elmarknadshandboken är ingen statisk produkt utan uppdateras löpande vartefter förändringar sker i lagstiftningen eller nya rutiner behöver beskrivas. 1.3 Olika begrepp på elmarknaden Elmarknadshandboken riktar sig till alla typer av professionella aktörer på elmarknaden. Den utgör en del av det utökade regelverket, då den i allt väsentligt bygger på gällande lagar, förordningar och föreskrifter som alltid också gäller i första hand. Den ska ses som ett komplement till lagar, förordningar och föreskrifter som enligt svensk tradition i många stycken inte ställer detaljerade krav på hur det praktiska vardagsarbetet ska bedrivas. Vi har därför valt att i handboken använda de begrepp som finns i lagstiftningen. Se begreppslista i kapitel 18. I syfte att öka elanvändarens förståelse när det gäller till exempel jämförelser av olika elhandelsavtal, el- och nätfakturor och att öka den allmänna förståelsen för hur elmarknaden fungerar, togs inom Svensk Energis projekt Kundoffensiven under 2004 fram en ordlista för gemensamma definitioner på branschspecifika begrepp. Ordlistan är avsedd att användas på följande sätt: i företagens skriftliga kommunikation med elanvändarna, såsom kundtidningar, nyhetsbrev, faktablad, direktreklam och hemsidor av personal i kundcenter för att ge elanvändaren enkla förklaringar till begrepp av externa användare såsom Konsumenternas elrådgivningsbyrå, Konsumentverket med flera. Ordlistan från Kundoffensiven finns som pdf-fil på Svensk Energis hemsida. 1.4 Kort kapitelbeskrivning Kapitel 2 Elmarknaden och dess aktörer En allmän beskrivning av elmarknadens aktörer och deras roller. Kapitel 3 Förändringar i elleveransåtagandet En översiktlig beskrivning av informationsflödet då en elanvändare vill byta elleverantör. Vidare beskrivs översiktligt när elanvändaren flyttar, nyansluter sig eller blir återinkopplad på nätet. Här finns också ett avsnitt om kvalitetssäkring av strukturinformation. 12 Utgåva 08B rev

13 Kapitel 4 Nät och nätanslutning En beskrivning av koncessionspliktiga respektive icke koncessionspliktiga nät. Här behandlas även rutiner för nätanslutning. Kapitel 5 Mätvärden Här finns en beskrivning av rutiner för rapportering och kvalitetskontroll av mätvärden. Kapitel 6 Andelstal Här beskrivs hur andelstal beräknas, rapporteras och kvalitetssäkras. Kapitel 7 Fastkraftaffärer och delade leveranser Kapitlet behandlar handel med fastkraftaffärer och delade leveranser. Kapitel 8 Avräkning och fakturering Här finns en beskrivning av timavräkning, schablonavräkning och balansavräkning och hur avräkningsresultaten rapporteras och kvalitetssäkras. Dessutom beskrivs rekommenderade faktureringsrutiner. I kapitel 9 15 finns blanketter och checklistor för respektive aktör: Kapitel 9 Elanvändaren Kapitel 10 Elleverantören Kapitel 11 Tradern Kapitel 12 Balansansvarig Kapitel 13 Elproducenten Kapitel 14 Nätägaren Kapitel 15 Svenska Kraftnät Kapitel 16 Avtal Här finns förslag på punkter som bör regleras genom avtal mellan aktörerna. Här finns också ett exempel på avtal för nyttjanderätt och mätning i ett icke koncessionspliktigt nät. Kapitel 17 Kommunikation Här beskrivs Ediel, elbranschens system för hantering av meddelanden samt funktionerna på Elmarknadsservice på Svenska Kraftnäts webbplats. Kapitel 18 Lista över begrepp Här finns definitioner över de begrepp inom handel och avräkning som tas upp i handboken. Kapitel 19 Elcertifikat Här beskrivs rapporteringsrutinerna för elcertifikat. Mallar Mallar för blanketterna i handboken finns att hämta på www. elmarknadshandboken.se. 1.5 Organisationen Elmarknadsutveckling Det har funnits ett antal grupper som arbetat med att hantera det behov av kommunikation som finns mellan aktörerna på den fria elmarknaden. Grupperna har från början startats av Svenska Kraftnät för att inom Ediel-konceptet utveckla och Utgåva 08B rev

14 standardisera meddelandeformat. Ett stort antal representanter från elbranschen har varit engagerade i dessa grupper. Arbetet bedrivs från och med januari 2008 enligt en ny samarbetsstruktur inom organisationen Elmarknadsutveckling. Organisationen ska säkerställa att förändringsförslag kommuniceras i branschen, att beslut fattas som branschen ställer sig bakom samt att förslagen genomförs på ett kostnadseffektivt sätt. Organisationen har en webbplats, Arbetet i grupperna ska bedrivas på nationell nivå men det är viktigt att det finns en samordning med motsvarande nordiskt och europeiskt arbete. De frågor som grupperna kommer att ta sikte på är standardisering av rutiner inom verksamhetsområden där aktörerna måste samverka. Den nya samarbetsformen för en effektivare elmarknad ser ut så här: Bild 1. 1 Samarbetsformen för en effektivare elmarknad Beslutsgruppen Beslut fattas av Beslutsgruppen, vilken är formellt ansvarig för beslut om verksamhetsförändringar i elbranschen. Beslutsgruppen består av följande deltagare: o Per-Olof Granström, Svensk Energi o Bo Krantz, Svenska Kraftnät o Claes Nilsson, Oberoende Elhandlare Beslut fattas på basis av beslutsunderlag framtaget av Verkställighetsgruppen. Gruppen har också till uppgift att verkställa fattade beslut. Verkställighetsgruppen är en operativ grupp som består av ledamöter från medlemsföretagen i Svensk Energi, Oberoende elhandlare samt från Svenska Kraftnät. Arbetet i Verkställighetsgruppen bedrivs i två arbetsgrupper, arbetsgruppen för Beredning respektive arbetsgruppen för Rekommendationer och rutiner. Ett gemensamt sekretariat är knutet till Besluts- och Verkställighetsgruppen. Gruppen Beredning består av följande deltagare: o o o o o o o o Andreas Björnevik, Öresundskraft Anders Johansson, Fortum Distribution Lars Munter, Svenska Kraftnät Per Nääs, Vattenfall Eldistribution Mats Persson, Vattenfall Eldistribution (ordförande) Göran Qvist, Telge Energi Catharina Ragnestål,Uddevalla Energi Kenneth Åberg, E.ON 14 Utgåva 08B rev

15 Gruppen Rekommendationer & Rutiner består av följande deltagare: o Stina Emanuelsson, E.ON o Sverker Ericsson, Dala Kraft o Lars Eriksson, Skellefteå Kraft Elnät o Emma Lindgren, Vattenfall Eldistribution o Oscar Ludwigs, Svenska Kraftnät o Teodoro Peña, Göteborg Energi, observatör från Gasmarknadsplattformen o Sten Rudolfsson, Gävle Energi o Ann-Sofie Segerheim, Kundkraft o Ulrika Sigerud, Svensk Energi o Christina Svensson, BestEl/V:a Orusts E-tj o Jenny Thomsen, Fortum Distribution o Veronica Werner, Växjö Energi, VEAB (ordförande) Sekretariatet består av följande deltagare: o Karima Björk, Svensk Energi (sammankallande) o Anders Richert, Svensk Energi (biträdande) o Louise Marcelius, Svensk Energi, VG Rekommendationer & Rutiner o Östen Gidlund, Svenska Kraftnät o Peter Takacs, Svensk Energi, VG Beredning o Raili Wassermann, Svensk Energi Ediel teknikgrupp är ett tekniskt kompetenscentrum för Ediel med uppdrag att ta fram nya Ediel-format samt arbeta med frågor som berör teknisk standardisering såväl nationellt som internationellt. På uppdrag av gruppen Rutiner och Rekommendationer (R&R) genomför Ediel teknikgrupp förändringar av befintliga format eller inför nya format. SvK fattar dock de formella besluten om formatförändringar. Ediel Teknikgrupp har också till uppgift att bevaka och följa internationell utveckling och standardisering av meddelandeformat för el- och gasmarknaden. Ediel Teknikgrupp består av följande deltagare: o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Mats Agrell, Logica Leif Astbäck, HjoBo Sverker Ericsson, Dala Kraft Øivind Husby, Powel Sven Ingvarsson, Swedegas Henning Leere, Navita Kari Lindh, Client Computing Patric Lindh, EDB Gruppen Oscar Ludwigs, Svenska Kraftnät (ordförande) Anders Moborn, Rejlers Lars Munter, Svenska Kraftnät Ove Nesvik, Edisys (NEE) Jan Owe, Svenska Kraftnät (sekreterare) Urban Scherdin, Xdin Maria Thellander, EMIX Mikael Strandberg, TietoEnator Pär Svensson, TietoEnator Jenny Thomsen, Fortum Distribution Lars Norrman, E.ON Utgåva 08B rev

16 16 Utgåva 08B rev

17 2 Elmarknaden och dess aktörer Viktiga utgångspunkter Elhandelsföretaget beskrivs i dess roller som balansansvarig, elleverantör och trader. Rollen som kraftmäklare beskrivs inte i handboken Begreppet elleverantör används för att beskriva den roll i företaget som säljer el till en elanvändare och som har leveranskontraktet med denne Balansansvarsrollen och elleverantörsrollen kan finnas inom samma elhandelsföretag eller i separata företag Det finns följande typer av elanläggningar: överföringsanläggningar produktionsanläggningar användaranläggningar Ett koncessionspliktigt nät ägs av en nätägare Ett icke koncessionspliktigt nät ägs av en fastighetsägare (exempelvis ägare till flerbostadshus eller industrifastighet) Utgåva 08B rev

18 D et finns ett antal krav som måste uppfyllas för att elmarknaden ska fungera. Man måste veta vem eller vilka man har som motpart och vad man själv ska prestera för att motparterna ska kunna utföra sina åtaganden. Ett krav är att aktörernas olika roller på elmarknaden är tydliga och avgränsade. Ett annat krav är att det för varje roll finns givna rutiner som alla känner till. Saknas spelregler blir elmarknaden osäker. Den gemensamma nordiska elbörsen Nord Pool och bilaterala avtal är marknadsplatsen för den svenska elmarknaden. Bild 2. 1 En osäker marknadsplats. 2.2 Vilka är spelreglerna? I detta avsnitt beskrivs de formella spelreglerna, det vill säga regelverket på elmarknaden i form av lagar, förordningar och föreskrifter. Här beskrivs också de andra villkor som tagits fram, exempelvis avtal och rekommendationer. Lagar stiftas av riksdagen. Förordningar beslutas och ges ut av regeringen och kompletterar bestämmelser i lagen. Föreskrifter beslutas och ges ut av myndigheter och innehåller än mer detaljerade regler. Bild 2. 2 Hierarki som visar hur lagar, regler m.m. förhåller sig till varandra. 18 Utgåva 08B rev

19 2.2.1 Formella spelregler I ellagen (1997:857) anges vilka övergripande regler som gäller på elmarknaden. Ellagen kompletteras av bestämmelser som finns i följande förordningar: Elförordning (1994:1250) Förordning (1994:1806) om systemansvaret för el Förordning (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet Förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Denna förordning benämns i handboken för enkelhetens skull i fortsättningen för mätförordningen. Ytterligare bestämmelser om redovisning av nätverksamhet finns i Närings- och teknikutvecklingsverkets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av nätverksamhet i NUTFS 1998:1. Ytterligare bestämmelser om mätning finns i Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall (STEMFS 2003:2) samt Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, STEMFS 2007:5. De statliga myndigheterna Statens Energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket samt Svenska Kraftnät har en tillsynsfunktion vad gäller tillämpningen av ellagen. Dessa myndigheters uppgifter framgår av deras respektive instruktioner: Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät Förordning (2007:1121) med instruktion för Elsäkerhetsverket Förordning (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet Förordning (2007:1118) med instruktion för Energimarknadsinspektionen Elberedskapslag (1997:288) innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta beredskapsåtgärder, om ersättning för kostnader för sådana åtgärder samt om avgiftssystem för att finansiera beredskapsåtgärder inom elområdet. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet. Elberedskapslagens bestämmelser kompletteras av: Förordning (1997:294) om elberedskap Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 1997:1 för anmälan enligt 6 och 7 elberedskapslagen (omtryckt i SvKFS 2000:1) Svenska Kraftnäts föreskrifter SvKFS 1997:2 om åtgärder som kan utgöra beredskapsåtgärder enligt elberedskapslagen (omtryckt i SvKFS 2000:2). Bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet återfinns i: Lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet Förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet Andra författningar som innehåller bestämmelser om el är bland andra: Förordning (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar Kungörelse (1972:463) med vissa bestämmelser om elektriska svagströmsledningar Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel Elinstallatörsförordning (1990:806) Radiostörningsförordning (1985:625) Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet Lag (1994:1776) om skatt på energi Utgåva 08B rev

20 Förordning (1994:1784) om skatt på energi I och med att elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 gäller följande författningar: Lag om elcertifikat (2003:113) Förordning om elcertifikat (2003:120) Föreskrifter och allmänna råd om elcertifikat (STEMFS 2003:1) Andra lagstiftningsområden som berör elmarknaden är konsumentlagstiftningen, där begreppet "ångerrätt" finns i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Ångerrätten syftar till att ge ett förstärkt konsumentskydd vid så kallade distansavtal och hemförsäljningsavtal. Lagen ger konsumenten rätt att ångra köpet inom 14 dagar och gäller vid försäljning via postorder, telefon, tv, Internet och vid hemförsäljning. Det var tidigare oklart huruvida lagens tillämpningsområde omfattar försäljning av el. Allmänna reklamationsnämnden har emellertid sedermera uttalat att så är fallet (se avgörande samt ). Konkurrensen på elmarknaden påverkas av fundamentala strukturella förhållanden. Där kommer konkurrenslagstiftningen in. Två viktiga aspekter är ökade möjligheter för konsumenterna att byta elleverantör och vikten av att fortsätta mot en ökad internationell handel med el. Ytterligare lagar är tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen som innehåller bestämmelser om förutsättningar för utlämnande respektive regler om förbud mot utlämnande av allmän handling. Personuppgiftslagen, PUL, syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter Övriga spelregler Förutom dessa formella regler finns det även ett antal avtal som tecknats mellan olika avtalsparter och är därigenom bindande för parterna. Här följer några exempel. Ediel-avtalet. Alla aktörer på elmarknaden utom elanvändaren måste använda Ediel för sin kommunikation med andra aktörer. För att kunna använda Ediel behövs ett Ediel-avtal som tecknas med Svenska Kraftnät. Ediel-avtalet gäller för all kommunikation via Ediel. För att kunna ansluta sig till Ediel krävs specifika programvaror och viss utrustning, samt att användaren implementerar EDIFACT-meddelanden för kommunikation. Ediel-avtalet godkänns av Svenska Kraftnät först när anslutningen testats och fungerar tillfredsställande. Då tilldelas kunden även ett företags-id av Svenska Kraftnät Nätavtal och elavtal tecknas mellan elanvändare och elnätsföretag respektive elleverantör. Dessa avtal innebär bland annat att såväl elanvändaren som elnätsföretag och elleverantör förbinder sig att följa Allmänna avtalsvillkor. Allmänna avtalsvillkor. De allmänna avtalsvillkoren är avsedda att komplettera de individuella avtal som elleverantör och elnätsföretag ingår med sina kunder. Villkoren har tagits fram av Svensk Energi. En särskild överenskommelse har träffats med Konsumentverket/KO beträffande de villkor som är avsedda för konsumentförhållanden. Nu gällande version av allmänna avtalsvillkor heter för konsumenter EL2004K, respektive NÄT2004K, för näringsidkare EL2004N 20 Utgåva 08B rev

21 respektive NÄT2004N. Dessutom finns NÄT2004H för högspänningskunder samt NÄT2004ELLEV vilka reglerar vissa förhållanden mellan elnätsföretag och elhandelsbolag. Balansansvarsavtalet. För att kunna utöva systemansvaret och göra en balansavräkning av de balansansvariga krävs att den som vill bli en sådan har avtal om detta ansvar med Svenska Kraftnät. I avtalet ställs krav på att den balansansvarige ska: planera för och affärsmässigt åstadkomma timbalans mellan tillförsel och uttag av el vara registrerad hos skattemyndigheten (särskilda skattekontoret i Ludvika) för betalning av energiskatt ha system för elektronisk rapportering via Ediel, enligt Ediel-anvisningarna, eller teckna avtal med ombud som har sådan utrustning rapportera erforderlig information till Svenska Kraftnäts Balanstjänst åta sig att granska avräkningsunderlaget från Svenska Kraftnät se till så att erhållen information behandlas enligt överenskommelse betala för de tjänster som Svenska Kraftnät utför åt företaget iaktta de villkor som gäller för reglering under särskilda driftförhållanden Avtalet beskriver också hantering av balansregleringen, där företag med reglerresurser kan ansluta sig för att lämna bud på snabb upp- eller nedreglering av kraftverk. Dessa bud kan Svenska Kraftnät avropa för att kunna hålla en säker drift av kraftsystemet. Balansansvarsavtalet gäller från den 1 november fram till och med den 31 oktober året därpå. Det finns även branschstandarder och andra överenskommelser. 2.3 Aktörsroller på elmarknaden Marknadens aktörer är: elproducenter nätägare elanvändare (konsumenter och övriga användare som exempelvis näringsidkare, stiftelser och föreningar) elhandelsföretag i rollen som: - elleverantör - trader - balansansvarig elbörs Utgåva 08B rev

22 2.4 Relationer mellan aktörerna I bilden nedan beskrivs relationerna mellan de olika aktörerna på elmarknaden och transporten av el. BILDEN BORTTAGEN Bild 2. 3 Relationerna mellan aktörerna. Bilden visar transporten av el (horisontella pilar) och pengar (vertikala pilar). En elproducent producerar elen och matar in den i en inmatningspunkt i nätet. I handboken betraktas elproducenten som en ägare av en produktionsanläggning som säljer den producerade elen till ett elhandelsföretag. Nätägaren tillhandahåller den fysiska handelsplatsen för el och ansvarar för att elenergin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät, vilka ägs av olika nätföretag. En nätägare måste ha nätkoncession, det vill säga tillstånd att bygga och driva starkströmsledningar. Svenska Kraftnät förvaltar stamnätet som knyter ihop stora produktionsanläggningar, regionnät och utlandsförbindelser. Svenska Kraftnät har också rollen som systemansvarig. Det innebär att se till att produktion och import motsvarar konsumtion och export, det vill säga att det blir elbalans i hela Sverige. I ansvaret ingår också att se till så att det svenska elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. Svenska Kraftnät koordinerar elhandeln med den fysiska transporten av elen och sköter den nationella balansavräkningen och ser till att de balansansvariga gör rätt för sig ekonomiskt. Varje nätägare rapporterar den uppmätta produktionen och förbrukningen i sitt nät till Svenska Kraftnät. I Svenska Kraftnäts systemansvar ligger bland annat att se till 22 Utgåva 08B rev

23 att summan av denna mätvärdesrapportering överensstämmer med landets faktiska energiomsättning. Nätägaren är den aktör som har all originalinformation om elleveranserna i sitt nätavräkningsområde. För att mätvärdesrapporteringen ska ske till rätt aktör är det därför viktigt att nätägaren alltid har tillgång till korrekt information. Regionnäten transporterar el från stamnätet till lokalnät och ibland till elanvändare med hög förbrukning, exempelvis industrier. Lokalnäten distribuerar elen till elanvändarna inom ett visst område. Elanvändare, allt ifrån industrier till hushåll, är de som tar ut el från elnätet och konsumerar elen. Uttaget sker i en uttagspunkt. Elanvändaren har ett avtalsförhållande med nätägaren för att utnyttja elnätet och betalar denne för överföring av el. Det görs via en nätavgift som ger elanvändaren tillgång till alla elleverantörer som finns på den gemensamma nordiska elmarknaden. Elanvändaren kan vara såväl konsument som näringsidkare och har också avtal med en elleverantör om köp av el. Det är elhandelsföretaget som köper in el från en elproducent och/eller från ett annat elhandelsföretag till exempel via elbörsen och säljer el till elanvändaren. Elhandelsföretaget kan ha flera olika roller. De är elleverantörer (leverantören av el till elanvändaren), balansansvarig (balansansvar för elleverantörens leveranser) och slutligen trader (köp och försäljning enbart av fastkraft). I denna handbok har begreppet elåterförsäljare använts tidigare för att definiera den roll inom elhandelsföretaget som står för elleveransen till elanvändaren. I ellagen används begreppet elleverantör för denna roll varför detta begrepp nu används även här. I lagens tolkning inkluderas även elproducenten och balansansvarig i begreppet elleverantör. I handboken har vi dock för tydlighetens skull skiljt dessa roller åt. Elhandelsföretaget kan sälja el till elanvändaren i form av en fysisk elleverans som kan avläsas på elmätaren (=faktisk förbrukning) en i förväg bestämd mängd fysisk kraft som inte påverkas av verklig förbrukning (kallas även fastkraft) Elleverantören kan sälja el på den fria elmarknaden i konkurrens med andra elleverantörer. Det finns ingen priskontroll utan det förutsätts att elanvändaren byter elleverantör om denne inte är nöjd med sin nuvarande. Elpriset sätts efter överenskommelse mellan köpare och säljare och är inte offentligt om inte parterna väljer att publicera detta. Enligt ellagen ska det finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Elhandelsföretaget kan antingen själv ha balansansvaret eller köpa tjänsten från ett annat företag. För att få balansansvar krävs att företaget har ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Elhandelsföretaget kan köpa el från ett annat elhandelsföretag till exempel via Nord Pool den nordiska elbörsen, eller direkt från en elproducent. Den balansansvarige balanserar med hjälp av produktion och elhandel den förbrukning han har balansansvar för. I balansavräkningen beräknar den systemansvarige eventuell obalans i kraftutbytet och reglerar sedan kostnaderna för obalansen med den balansansvarige. Utgåva 08B rev

24 Handel med utlandet kan enbart bedrivas som fastkraftaffärer och kräver att någon tar balansansvar för fastkraftaffären, dels i Sverige och dels i utlandet. De systemansvariga i respektive land måste informeras om vilka aktörer som har handelsrelationer med varandra. De rutiner som de olika rollerna arbetar efter, beskrivs utförligare i kapitlen Kraftmäklaren finns inte beskriven här, då denne endast har en förmedlande roll och inte omfattas av rutinerna som handboken tar upp. Energimarknadsinspektionen följer och analyserar utvecklingen på el-, naturgasoch fjärrvärmemarknaderna samt är nätmyndighet och tillsynsmyndighet enligt eloch naturgaslagarna. 2.5 Elcertifikat Från och med den 1 maj 2003 gäller ett system för elcertifikat som ska stimulera förnybar elproduktion. Systemet berör såväl elleverantörer, elproducenter, nätägare som elanvändare. Mer information om elcertifikat finns på Energimyndighetens webbplats Information om kontoföringen av elcertifikat och marknadsstatistik finns under Svenska Kraftnäts kontoföringssystem Cesar, https://elcertifikat.svk.se Principen för elcertifikat Systemet med elcertifikat innebär att det, förutom det fysiska värdet av el (priset per kwh som producenten kan ta ut), även finns ett tilläggsvärde i form av ett bevis (elcertifikat) som bekräftar att el har producerats med förnybara energikällor. I elcertifikatsystemet finns en utbudssida (elproducent) och en efterfrågesida (kvotpliktig) och det värde som elcertifikatet representerar kan säljas vidare av den som innehar certifikatet. En produktionsanläggning kan alltså få betalt för både den fysiska elen som producerats och för elcertifikaten som produktionen genererat som bilden nedan vill illustrera. Bild 2. 4 Principen för elcertifikat. 24 Utgåva 08B rev

25 2.6 Information om struktur Enligt ellagen får elhandel och nätverksamhet inte bedrivas av samma juridiska person vilket innebär att handel och nätverksamhet är åtskilda i olika organisationer. Informationen som behövs för att kunna handla el (handelsstrukturen) och informationen om elnätet (den fysiska strukturen), måste komma från olika aktörer. Den systemansvarige koordinerar elhandeln med den fysiska transporten av elen och knyter ihop de båda strukturerna till en helhet. Elenergin i elnätet är icke-materialistisk, det vill säga den syns inte, går inte att paketera eller att märka. Enda sättet att kvantifiera mängden och hålla reda på vart den tar vägen är att mäta hur mycket el som matas in i respektive tas ut från elnätet. Enligt ellagen är det nätägaren som inom ramen för nätkoncessionen ansvarar för mätningen. Denne har även ansvar för och skyldighet att rapportera mätresultatet vidare till berörda aktörer. I Sverige är Svenska Kraftnät systemansvarig och är den som knyter ihop den fysiska strukturen med handelsstrukturen för en balansansvarigs totala åtagande. Detta görs i balansavräkningen. Balansavräkningens syfte är att beräkna om en balansansvarigs förbrukning och produktion är i balans och om inte, att rätt part blir fakturerad för uppkommen obalans. För att balansavräkningen ska kunna göras är Sverige indelat i en fysisk struktur som består av ett antal nätavräkningsområden och snittområden. I dessa områden identifieras inmatnings-, uttags- och gränspunkter samt vilka aktörer som är associerade med dessa punkter. Det är nätägaren som har ansvar för nätavräkningsområdets struktur och som informerar berörda aktörer på elmarknaden om den del av strukturinformationen som berör dem. Se mer om dessa begrepp i kapitel 4. Alla nätavräkningsområden tillhör i sin tur ett snittområde, som begränsas av snitt i stamnätet där begränsningar i överföringen kan uppstå. Den balansansvarige är enligt balansavtalet skyldig att rapportera planerad produktion respektive prognostiserad förbrukning till Svenska Kraftnät per snittområde. Utgåva 08B rev

26 2.7 Verksamhetsskeden Aktörerna på elmarknaden utför olika administrativa uppgifter i olika skeden av verksamheten. I varje skede sker vissa händelser som exempelvis strukturering, rapportering med mera, och det måste finnas tydliga rutiner som beskriver vad som ska utföras och av vem. Nedan beskrivs de olika skedena och vilka moment som ingår. Bild 2. 5 Bilden visar de olika verksamhetsskedena och i vilken ordning de inträffar. 26 Utgåva 08B rev

27 Upphandlingsskede I detta skede identifierar sig alla aktörerna för varandra och definierar villkoren för åtaganden mellan parterna till exempel vid leverans av kraft som kan avläsas på mätaren (faktisk förbrukning), fastkraft och balanskraft. De villkor som kan ingå i avtalen mellan parterna behandlas inte i handboken. Struktureringsskede Här bestäms vilken information som berörda aktörer ska sända mellan sig och på vilket sätt (mail, Ediel), till exempel vilken aktör som ska ha vilken information om en aktuell leverans. Denna information behöver struktureras på något sätt det vill säga ha ett överenskommet innehåll för att mottagaren ska kunna använda sig av den. Det som då formas är en informationsstruktur. Alla parter ska vara överens om informationen vilket innebär att det är viktigt att den kvalitetskontrolleras. Handels- och driftplaneringsskede Leveransvolymer för fastkraft bestäms i detta skede. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Leveransvolymer för faktisk förbrukning bestäms i upphandlingsskedet. Beräkningen och rapporteringen av preliminära andelstal för schablonleveranser sker i detta skede. Driftskede Aktörens roll avgör om detta skede finns. Aktören kan till exempel ha ett bemannat kontrollrum, med ansvar för produktion, nät och så vidare. Mätvärdesrapportering I detta skede rapporterar nätägaren timvärden och mätarställningar till elleverantörer, balansansvariga och Svenska Kraftnät. Avräkningsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifterna om elhandeln med uppgifterna om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning eller beräknade värden för schablonleveranser). Leveransvolymer bestäms och prissätts. I detta skede tas till exempel de slutliga andelstalen fram av nätägarna vilka också läser av elanvändarens elmätare. Faktureringsskede I faktureringsskedet skapas fakturor som är baserade på avräknade energivolymer. Förbrukning som mäts per timme och sådan som schablonberäknas separeras i olika processer och fordrar separata faktureringsrutiner. En betald faktura är slutmålet. 2.8 Identifiering av aktörerna På elmarknaden ska mängder av information dagligen utbytas mellan nätägare, elhandelsföretag och Svenska Kraftnät. Det är därför absolut nödvändigt att känna till aktörernas kontaktpersoner, adresser och liknande uppgifter, vilka kan vara olika för de olika verksamhetsskedena. Även elanvändaren finns förstås med i informationsutbytet. För att underlätta informationsutbytet mellan nätägare, elhandelsföretag och Svenska Kraftnät, finns en blankett som heter Företagsinformation (blankett F). Utgåva 08B rev

28 I den kan man fylla i uppgifter om företagens kontaktytor för de olika typer av ärenden som förekommer mellan företagen. Blanketten finns sist i detta kapitel. Blanketten används bland annat för att uppdatera aktörsinformationen under valet Elmarknads-service på Svenska Kraftnäts webbplats. Skissen nedan visar vilka aktörer som behöver etablera relationer med varandra. Blanketten kan även användas för att ange om det finns ombud för någon funktion till exempel avräkning eller mätning. Ett viktigt identifikationsbegrepp i blanketten är Ediel-ID (femsiffrigt nummer) som används i meddelandehanteringen mellan företagen. Det finns också andra viktiga begrepp, som t ex SvK-ID (treteckenkod) som identifierar respektive aktör, områdes id som identifierar ett nätavräkningsområde i balansavräkningen och anläggnings id som identifierar inmatnings- respektive uttagspunkten. Det underlättar kontakterna mellan elhandelsföretaget, elanvändaren och nätägaren väsentligt om dessa id används. Nätägaren ska redovisa både anläggnings id och områdes id när elanvändaren sänds uppgift om förbrukning efter mätaravläsningen. Svenska Kraftnät publicerar aktörsinformationen på sin webb-plats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. Uppgifterna bygger på den information som aktörerna själva lämnar. Det är därför viktigt att aktörerna ser till så att uppgifterna i listorna är aktuella. Huvudprincipen är att aktörerna själva informerar varandra om förändringar som är av betydelse för kommunikationen dem emellan. Aktörslistan på ska ses som ett hjälpmedel för aktörerna att uppfylla detta krav. Bild 2. 6 Bilden visar vilka parter som utbyter information med varandra. Anmälan om förändringar i aktörsuppgifterna kan göras med blanketten Företagsinformation, F1. När blanketten sänds till Svenska Kraftnät används uppgifterna för att uppdatera aktörsinformationen på under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. 28 Utgåva 08B rev

29 Datautbytet mellan aktörerna sker mestadels via Ediel-meddelanden. Avsändaren av ett meddelande ansvarar för att kontrollera att det som skickas kommer fram till Ediel-brevlådan. Läs mer om Ediel i kapitel Blankett Företagsinformation Blankett F. Det finns en blankett för nätägare och en för elhandelsföretag. Utgåva 08B rev

30 30 Utgåva 08B rev

31 3 Förändringar i elleveransåtagandet Viktiga utgångspunkter Påbörjande och övertagande av elleverans regleras huvudsakligen i 9 och 10 kap mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) För att elnätsföretag och elhandelsföretag ska kunna skicka kvittensmeddelanden inom 30 minuter enligt mätföreskrifterna måste kommunikationshanteringen automatiseras. Den bakomliggande kontrollen för APERAK måste även den automatiseras Elleverantören säljer sin el till elanvändaren med balansansvaret inkluderat Den balansansvarige kan avtala med elleverantören om att denne sänder förbrukningsprognos För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantör rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas En elleverantör får enligt ellagen bara leverera el i uttagspunkter där det finns en balansansvarig Enligt ellagen måste elleverantören försäkra sig om att elanvändaren har ett nätavtal för den aktuella uttagspunkten innan ett avtal om elleverans kan slutas Enligt de Allmänna avtalsvillkoren (EL 2004 K/N (rev.)) ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren och ange villkoren för leveransen som exempelvis startdatum och pris Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren att leverantörsbyte skett och vem som är leverantör Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska all rapportering av mätvärden, andelstal samt anmälningar och underrättelser som ska ske till elleverantör, balansansvarig, nätkoncessionshavare och den systemansvariga myndigheten ske elektroniskt i meddelandeformatet EDIEL Rekommendationer För att identifiera en leverans och underlätta vid leverantörsbyte är det viktigt att identitet för anläggningen (anläggnings id) och identitet för nätavräkningsområde (områdes id) alltid finns med i elanvändarens nätfaktura Av elleverantörens faktura bör avtalsvillkor och avtalstyp framgå. Det minskar risken för dubbla avtal För att underlätta för nätägaren bör anmälningarna om leverantörsbyte sändas till nätägaren vartefter de kommer in, för att undvika att alla anmälningar kommer samtidigt i mitten av månaden För att säkra strukturinformationens kvalitet bör föreslagna rutiner användas. Nätägaren bör medverka till att undersöka orsaken till att uppgifter vid ett leverantörsbyte inte stämmer med uppgifterna i det egna kundregistret För att all kommunikation ska fungera bör samtliga aktörer på elmarknaden Utgåva 08B rev

32 följa den branschstandard (Elmarknadshandboken) som tagits fram Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren för att få detta bekräftat. Mer information finns i avsnitt För att säkerställa att rutinerna kan följas är det viktigt att in- och utflyttar registreras omgående i aktörens system R utinerna i kapitlet omfattar enbart leveranser som baseras på energi som tas ut i det koncessionspliktiga nätet. Elleverantören har ansvar för att det finns någon som är balansansvarig för elleveransen och balansansvaret är därför alltid inkluderat i leveransen. Delade leveranser (det vill säga leveranser baserade på en kombination av faktisk förbrukning och en i förväg bestämd mängd kraft) behandlas i kapitel 7. Ellagen skiljer mellan påbörjande och övertagande av en elleverans. Påbörjande (det vill säga flyttning, nyanslutning och återinkoppling) beskrivs i avsnitt 3.1 och övertagande av leverans (det vill säga leverantörsbyte) beskrivs i avsnitt 3.2. Leverans till en anläggning När ett elleveransavtal tecknas mellan elanvändaren och elleverantören, anges dels till vilken anläggning som leveransen ska ske och vilken typ av förbrukning det gäller. Anslutningspunkten måste identifieras med nätägarens anläggnings id och områdes id. I en fastighet kan det finnas en eller flera anslutningspunkter för elanläggningar som ska avräknas separat. Fastighetsbeteckningen är därför inte tillräcklig identitet för att definiera anslutningspunkten. En anläggning kan exempelvis vara en generator, en lägenhet, en industri eller en elpanna. Anslutningspunkten definierar till vilken anläggning leveransen sker. Till en villa finns normalt endast en anslutningspunkt. Anslutningspunkten är i detta fall en uttagspunkt enligt ellagens mening. För till exempel flerbostadshusfinns ofta flera anslutningspunkter. I de fall där lägenhetsinnehavarna har egna nätavtal gäller ellagens bestämmelser om att välja elleverantör. Se vidare om icke koncessionspliktiga nät i kapitel 4. Viktiga begrepp för att identifiera en anläggning vid struktureringen Anläggnings id och områdes id är nödvändiga begrepp för att rapportera mätresultat och är obligatoriska uppgifter vid leverantörsbyten. För att underlätta kontakterna mellan elanvändaren, elleverantören och nätägaren, rekommenderas att uppgifter om anläggnings id och områdes id finns med på elanvändarens nätfaktura och de bör placeras så att de är lätta för elanvändaren att hitta. Svensk Energi har tagit fram en rekommendation för hur dessa uppgifter kan placeras på fakturan. 32 Utgåva 08B rev

33 BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 1 Olika identiteter som definierar en anläggning. I den rapport som nätägaren sänder till elanvändaren efter den årliga beräkningen ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) uppgift om anläggnings id och områdes id finnas med. En ytterligare identitet är serie id som identifierar det rapporterade energivärdet från mätaren, exempelvis timvärden och andelstal. Samtliga ovanstående begrepp kan förändras och det är nätägarens uppgift att informera berörda elleverantörer om en ändring görs, se avsnitt Leverantörsbyte för lägenhetsinnehavare med nätavtal Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Branschstandard i icke koncessionspliktiga nät som exempelvis i ett flerbostadshus är att elanvändaren har ett eget nätavtal med nätägaren. Om elanvändaren har ett sådant nätavtal gäller ellagens regler för leverantörsbyten. Leveransskyldighet En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en uttagspunkt är skyldig att leverera el tills leveransskyldigheten upphör. Den upphör först om: elanvändaren slutar ta ut el, till exempel vid flyttning en annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten det vill säga vid byte av elleverantör överföringen kan avbrytas enligt ellagen (gäller endast konsumenter) överföringen kan avbrytas enligt avtal på grund av väsentligt avtalsbrott (näringsidkare). Detta innebär att leveransskyldigheten kvarstår även om elleveransavtalet har upphört och leverantörsbyte inte har skett. Elleverantören ska då informera elanvändaren om de villkor som ska gälla i fortsättningen. Leveransskyldigheten upphör inte heller om den balansansvarige upphör med sitt åtagande. Svenska Kraftnät är i så fall skyldig att anvisa elleverantören en ny balansansvarig. Elleverantörer som enbart levererar fastkraft omfattas inte av leveransskyldigheten. Avräkning av en uttagspunkt För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas. Utgåva 08B rev

34 Meddelanden och kvittenser För mer detaljerad teknisk information om vilka uppgifter som ska anges i de olika meddelandetyperna, se anvisning PRODAT och tillhörande APERAK som finns att hämta på Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska en så kallad applikationskvittens (APERAK) återrapporteras inom 30 minuter efter att ett PRODAT-meddelande mottagits. Av kvittensen framgår hur PRODAT-meddelandet har tolkats. Se även kapitel Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. Elleverantören ska sända en anmälan om påbörjande av elleverans till nätägaren senast samma dag som elleverans påbörjas. Av avräkningstekniska skäl rekommenderas inte retroaktiva strukturändringar. Den information som ska sändas mellan elleverantören, nätägaren och elanvändaren är i stort sätt den samma som vid ett leverantörsbyte. Vid nyanslutning av en anläggning skall nätägaren meddela anläggnings id för anläggningen till elanvändaren senast då installationsmedgivandet för anläggningen skickas ut, så att den elleverantör som elanvändaren har valt kan skicka iväg en Z03 LK till nätägaren innan leveransen har startat. Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan med Z04LK till den nya elleverantören. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen. För detta finns regler i de Allmänna avtalsvillkoren (NÄT 2004 K/ N (rev.)). I detta avsnitt beskrivs översiktligt hela flödet när elanvändaren vill påbörja en elleverans. I kapitlen 9 15 finns checklistor och blanketter för respektive aktör Nätavtal med nätägaren En flyttning innebär att uttagspunkten får en annan elanvändare och en uppsägning och nyteckning av nätavtalet måste göras. Endast en elanvändare får ha nätavtalet i en uttagspunkt. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elanvändare skriftligen säga upp sitt nätavtal till nätägaren senast en månad före utflyttningen om inte annat avtalats. På så sätt får nätägaren kännedom om att elleveransen kommer att avslutas och att uttagspunkten inte längre kommer att ha någon elleverantör om inte en anmälan om påbörjande av leverans (inflyttning) kommer in. Om en ny elanvändare flyttar in och sluter nätavtal med nätägaren och nätavtalet träder i kraft under uppsägningstiden, kommer den att upphöra vid den tidpunkt när det nya nätavtalet träder ikraft. Detta följer av att den nyinflyttade elanvändaren har rätt enligt ellagen att välja elleverantör. Nätägaren har också tid på sig att koppla ifrån anläggningen till exempel i samband med avläsningen som ska ske i anslutning till att avtalet upphör. Om nätägaren inte får veta att elanvändaren flyttat fortsätter avtalet som tidigare tills anmälan om inflyttning kommit in Elavtal med elleverantören En förutsättning för att kunna välja elleverantör är att elanvändaren har ett nätavtal (se 8 kap. 4d ellagen (1997:857)). Elanvändaren måste alltid informera 34 Utgåva 08B rev

35 elleverantören att han/hon flyttar. Om avtalet är knutet till uttagspunkten måste avtalet sägas upp. Samtidigt som elanvändaren säger upp elavtalet på grund av utflyttning, bör elleverantören hänvisa elanvändaren till nätägaren för att säga upp nätavtalet. Om leveransavtalet däremot inte upphör att gälla vid utflyttning, utan elanvändaren har rätt att ta med sig elleveransavtalet till den nya uttagspunkten, ska elleverantören anmäla sig som leverantör till den nya uttagspunkten dit elanvändaren flyttar genom att anmäla påbörjande av elleverans (Z03LK). Även i detta fall bör elleverantören hänvisa elanvändaren till nätägaren för att säga upp nätavtalet. Elleverantören har rätt att debitera elanvändaren för el under uppsägningstiden. När nätägaren sänder meddelande om att elleveransen upphör (Z05LK) kan det inträffa att tidpunkten för upphörandet anges till ett annat datum än vad som angivits i uppsägningen. Elleverantörens leveransskyldighet fortsätter tills elleveransen enligt nätägarens meddelande upphör. Om elleveransavtalet har upphört före nätägarens slutdatum ska elleverantören meddela elanvändaren om vilka villkor som gäller för tiden fram till dess att elleveransen faktiskt upphör. Om de Allmänna avtalsvillkoren tillämpas är uppsägningstiden till elleverantören en månad. Uppsägningen ska vara skriftlig om inte annat avtalats. Om dessa uppsägningsregler inte följs, innebär det att avtalet inte är uppsagt och att betalningsskyldig-heten kvarstår. Om elanvändaren flyttat utan att säga upp leveransavtalet med elleverantören, fortsätter elanvändarens betalningsansvar tills leveransavtalet sagts upp och uppsägningstiden löpt ut, såvida inte en ny elanvändare anmäler inflytt under tiden Förändringar i strukturen som påverkar andelstalen Hur förändringarna i strukturen påverkar andelstalen beskrivs i kapitel Flyttning Under denna rubrik behandlas både utflyttning och inflyttning. Utflyttning är inte reglerat i ellagen utan regleras enligt de Allmänna avtalsvillkoren om dessa tillämpas. Inflyttningen är däremot reglerad i lagstiftningen. En elanvändare som flyttar ut måste säga upp både sitt avtal om el med elleverantören och sitt avtal om nätanslutning med nätägaren enligt Allmänna avtalsvillkoren. I annat fall kvarstår betalningsansvaret. Elanvändaren måste teckna ett nytt nätavtal när han flyttar in. Tecknas inget elavtal mellan elanvändaren och någon elleverantör, kommer nätägaren att anvisa elanvändaren en elleverantör. I de fall en elanvändare börjar förbruka el utan att ha tecknat något elavtal, ska elanvändaren enligt 8 kap. 8 ellagen (1997:857) samt 10 kap. 7 2 st mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) betala till anvisningsleverantören för den el han har förbrukat. Ett elavtal kan antingen vara knutet till uttagspunkten eller till elanvändaren, se Om avtalet föreskriver att leveransen gäller en viss uttagspunkt, måste det sägas upp till flyttningsdatum och därefter måste nytt elleveransavtal tecknas för den nya uttagspunkten. Nätägaren bör eftersträva att koppla bort uttagspunkter som saknar en elanvändare. I flerbostadshus eller liknande hyresupplåtelse, kan det annars uppstå problem om en ny elanvändare inte omedelbart flyttar in i en lägenhet eller att nätägaren inte får Utgåva 08B rev

36 vetskap om att en ny elanvändare flyttat in. Nätägaren bör i de fall fastighetsägaren vill att uttagspunkten ska vara tillkopplad, komma överens med denne om att teckna nät-avtal och elavtal för så kallad visningsel. Hyresvärden/fastighetsägaren är då elanvändare i uttagspunkten. Målsättningen bör vara att alltid ha en elanvändare, elleverantör och balansansvarig registrerad i en tillkopplad uttagspunkt. Inflyttning kan ske när som helst i månaden och elanvändaren har då rätt att påbörja elleveransen med en valfri elleverantör. Elanvändaren har rätt att få valfri elleverantör från inflyttningsdagen under förutsättning att meddelande från elleverantören (Z03LK) om att leveransen ska starta har kommit in till nätägaren senast samma dag elleveransen påbörjas. Om elleverantören inte inkommit med en Z03LK innan elanvändaren börjat ta ut sin el, är det anvisningsleverantören som levererar elen. Elanvändaren som ska flytta in måste först teckna avtal med nätägaren i den nya uttagspunkten. Därefter kan avtal tecknas med elleverantören. Ett nätavtal gäller tills elanvändaren säger upp avtalet eller en ny elanvändare anmält till nätägaren att han/hon flyttat in. I det senare fallet bör nätägaren via brev kontakta den utflyttande (avtalsparten) och ge denne möjlighet att antingen bekräfta att avtalet ska upphöra eller vidhålla att avtalet ska fortsätta som tidigare. Detta medför att en nätägare kan debitera en elanvändare tills dess att elanvändaren säger upp avtalet eller att en ny elanvändare har anmält till nätägaren att han/hon har flyttat in, under förut-sättning att nätägaren vidtagit nu nämnda åtgärd. Utflyttning är inte reglerat genom ellagen eller mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Rekommendationen är dock att man gör på följande sätt: Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är det endast elanvändaren själv som kan säga upp avtalet med nätägaren respektive elleverantören. Elanvändaren bör informeras om att uppsägningen ska ske till båda parterna. I praktiken är det dock ofta så att antingen nätägaren eller elleverantören får in elanvändarens flyttanmälan. Så snart nätägaren får in en anmälan från elanvändaren om att nätavtalet ska upphöra, bör nätägaren omgående registrera detta och sända Z05LK till den befintliga elleverantören. Nätägaren bör inte avvakta med att sända Z05LK till dess att denne får besked om en eventuell inflyttande elanvändares namn eller till dess att mätarställ-ning rapporterats in. När nätägaren får reda på när flytten kommer att ske, registrerar nätägaren den nya elanvändaren från dagen för anmälan med den elleverantör som gjort anmälan. Om inte någon anmälan om påbörjande av elleverans finns, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Eftersom nätägaren har alla uppgifter om elanvändaren och uttagspunkten och ska göra mätaravläsning vid utflyttning, är det nätägaren som är huvudkontaktman vid flyttningsprocessen. Alla väsentliga och nödvändiga uppgifter utgår från nätägarens register. Är anmälan fullständig ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) inom tre vardagar bekräfta anmälan och lämna uppgift om beräknad årsförbrukning i uttagspunkten med Z04LK till den nya elleverantören. Enligt branschstandard ska även bland annat uppgift om elanvändare, anläggning och mätare lämnas till den nye elleverantören. Datumet för flyttning avgörs av nätägaren i kontakterna med elanvändaren och framgår för utflyttning i Z05LK och vid inflyttning i Z04LK. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska bekräftelsen, Z04LK, sändas senast tre vardagar efter att Z03LK inkommit. Detta förutsätter att uppgifterna i ny anmälan, Z03LK, är korrekta 36 Utgåva 08B rev

37 samt att nätägaren har uppgifter om den nya elanvändaren. Tidpunkten för flyttningen i Z05LK ska vara samma som den som skickats i ett eventuellt redan sänt Z04LK till nya elleverantören, såvida inte anläggningen under mellantiden har varit frånkopplad. Av formattekniska skäl innebär det att den tidigare elleverantören har leveransen fram till kl det dygn som följer efter den sista leveransdagen som anges i Z05LK och att el inte får debiteras längre än till och med dagen innan slutdatumet i Z05LK. För exakt datumformat, se Ediel-anvisningarna. Exempel: Elanvändaren flyttar ut den 14 mars. På Z05LK anges 15 mars ( ) som slutdatum och den tidigare elleverantören debiterar el till och med den 14 mars. Nätägaren ska inom 30 minuter kvittera att anmälan mottagits även om obligatoriska uppgifter saknas i anmälan eller uppgifter inte stämmer med nätägarens egna register. Det gäller också om anmälan kommit in för sent eller en annan elleverantör redan finns registrerad för aktuell tidsperiod. Det görs via meddelandet APERAK enligt ovan. Vid flytt ska mätaren läsas av och mätarställningen rapporteras i MSCONS på samma sätt som vid leverantörsbyte. Bekräftelse till elanvändaren vid påbörjad leverans. Elleverantören rekommenderas att efter mottagen Z04LK bekräfta till elanvändaren att leverantörsbytet har genomförts enligt dennes önskemål. Bekräftelsen bör innehålla information om avtalstyp, startdatum samt avtalets längd om detta är reglerat. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för leveransen såsom startdatum och pris. Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren vem som är elleverantör, datum för leveransstart, anläggnings id, områdes id och mätarnummer. Se även 3.8 om anvisad leverans Utflyttning ingen ny elanvändare i uttagspunkten På bilden nedan beskrivs rutinerna för utflyttning utan samtidig inflyttning. Nätägaren tar enligt branschstandard emot en anmälan om utflyttning från elanvändaren och bekräftar därefter till elleverantören vilket datum som registrerats som flyttnings-datum med ett Z05LK. Bilden nedan visar flödet. Utgåva 08B rev

38 BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 2 Rutinerna när nätägaren tar emot anmälan om utflyttning Samtidig in- och utflyttning och ny elleverantör i uttagspunkten Nätägaren sänder sedan ett meddelande med uppgift om vilket datum som registrerats som flyttdatum (det vill säga då elleveransen upphör) med ett Z05LK till elleverantören. Det ska aldrig vara ett retroaktivt datum. Den anmälan som kommer in först (utflyttningen eller inflyttningen) är den som används i nätägarens Z05LK. Därefter kommer det in en anmälan om att en leverans ska påbörjas och den sänder den nye elleverantören till nätägaren med ett Z03LK. Den ska vara nätägaren tillhanda senast samma dag som elleveransen påbörjas. De uppgifter som ska lämnas i Z03LK är samma som vid ett leverantörsbyte (se avsnitt ). Nätägarens kontroll av Z03LK är även den densamma som vid övertagande av elleverans (Z03L), för uppgifter om vad som skall kontrolleras se avsnitt Nätägaren bekräftar med ett Z04LK. 38 Utgåva 08B rev

39 BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 3 Rutinen när utflyttning och inflyttning sker samtidigt och dessutom ett byte av elleverantör sker vid inflyttningen Inflyttning inget byte av elleverantör i uttagspunkten Om elanvändaren som flyttar in har valt samma elleverantör som redan fanns sedan tidigare i uttagspunkten, följs rutinerna som beskrivs i bilden nedan. Samma rutiner gäller även då en elanvändare får ett nytt organisationsnummer oavsett om namnet är detsamma eftersom det innebär att uttagspunkten får en ny elanvändare. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 4 Rutinerna när en elanvändare väljer samma elleverantör som redan tidigare fanns i uttagspunkten. Utgåva 08B rev

40 Anvisningsleverantören anmäls i uttagspunkten När elanvändaren anmäler inflyttning och denne inte har valt någon egen elleverantör, skall nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Nätbolaget skickar en Z04A till den anvisade elleverantören inom tre vardagar efter att de fått kännedom om att elleveransen påbörjats. Detta endast om Z03LK från en, av elanvändaren vald, elleverantör inte inkommit senast samma dag som elleveransen påbörjats. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.5 Elanvändaren som flyttar in anmäler flytten Tidpunkter som gäller vid flyttning Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är uppsägningstiden en månad vid flyttning. Eftersom en elanvändare enligt ellagen har rätt att få den elleverantör som han själv har valt från den dag han anmäler som inflyttningsdag eller från den dag då nätägaren fått kännedom om att han har flyttat in, rekommenderas följande hantering: Den elanvändare som flyttar in under uppsägningstiden startar alltid sitt nätavtal då nätägaren registrerat elanvändaren på uttagspunkten. Den elanvändare som flyttat ut är ansvarig för nätavtalet till dess en ny elanvändare tecknat nytt avtal i uttagspunkten dock inte längre än uppsägningstiden enligt nätavtalet (i normalfallet en månad) Annullering och ändring av flyttdatum En elleverantör kan annullera en inflyttning genom att sända en Z03C till nätägaren som sänder en Z04C till elleverantören. Om nätägaren har hunnit skicka en bekräftelse på flyttningen (Z04LK) ska denne bekräfta annulleringen med en Z04C inom 3 vardagar. Kravet på nätägaren i samband med påbörjande och avslutande av elleverans är reglerat i mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). I det fall elanvändaren meddelar att elleveransen ska påbörjas vid en annan tidpunkt än vad som tidigare anmälts, ska nätägaren utan dröjsmål meddela elleverantören den nya tidpunkten för påbörjandet av elleveransen. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) beskriver inte tidpunkt, men det nya startdatumet bör skickas innan elleveransen påbörjas. Detsamma gäller om elanvändaren anmäler en annan sluttidpunkt för avslutandet av elleveransen än vad som tidigare anmälts. Ändringar av utflyttsdatum bör inte 40 Utgåva 08B rev

41 göras retroaktivt. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) beskriver inte tidpunkt, men det nya slutdatumet bör skickas innan elleveransen avslutas. Det görs genom att nätägaren annullerar föregående Z05LK med en Z05C och därefter återigen anmäler Z05LK för ett nytt datum. Exempel: Nätägaren rapporterar Z05LK för en flyttning som ska ske om en månad. När det sedan kommer in uppgifter om att en elanvändare vill flytta in innan uppsägningstiden gått ut, sänder nätägaren en annullering, Z05C, och därefter ett nytt Z05LK med nytt utflyttningsdatum Vad händer med mätutrustningen vid utflyttning? Mätutrustningen är nätägarens egendom och den som flyttar ut har inte rätt att ta med mätutrustningen vid flyttningen. Elanvändaren som flyttar in ska teckna ett nytt nätavtal. Elanvändaren anmäler inflyttning till nätägaren och avtalar om nätanslutning och i detta avtalas också om vilken typ av mätutrustning som ska användas Avläsning av mätaren Huvudregeln är att nätägaren ska läsa av mätaren vid flyttning. Det är dock tillåtet att göra avläsning inom intervallet fem vardagar före och efter dagen för elleveransens avslutande/påbörjande. Nätägaren får då utifrån avläst mätarställning beräkna en mätarställning för flyttidpunkten som är (midnatt) svensk normaltid. Vad som gäller för rapportering finns beskrivet i kapitel 5. För elanvändare med lägenhetsabonnemang om högst 25 ampere får även avläsning som utförts högst tre månader före leveransens påbörjande användas för att beräkna mätarställningen (enligt 3 kap 2 mätföreskrifterna). Vid utflyttning ska avläsningen ske i anslutning till att avtalet upphör enligt de Allmänna avtalsvillkoren. Från och med den 1 oktober 2007 trädde vissa regler i mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) om månadsavläsning i kraft. Dessa regler behöver dock inte tillämpas förrän den 1 juli Fram till dess får reglerna i mätföreskrifterna (STEMFS 2001:3) tillämpas. De nya reglerna innebär följande: Huvudregeln är att nätägaren ska registrera mätvärdet per kl den dag elleveransen påbörjas eller avslutas. Om registrering av mätvärden inte kan ske vid nu angivna tidpunkter får mätvärdesinsamling ske senast andra vardagen efter ovan angivna tidpunkter. Vad som gäller för rapportering och beräkning av mätvärden finns angivet i kapitel Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Vid nyanslutning och återinkoppling är nätägaren inblandad på ett tidigt stadium eftersom det är nätägaren som ansluter eller återinkopplar elanvändarens uttagspunkt på nätet. Att effektuera en anslutning eller återinkoppling ska därför kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans. Detta under förutsättning att det finns ett avtal hos nätägaren som medger återinkoppling. Ett nätavtal ska tecknas mellan nätägaren och den som är elanvändare. För ett flerbostadshus gäller att nätavtalet kan slutas antingen med fastighetsägaren (som vidarelevererar el till samtliga lägenhetsinnehavare) eller enskilt med lägenhetsinnehavarna. I det första fallet är det fastighetsägaren som betraktas som elanvändaren och som tecknar avtal med en elleverantör. I det andra fallet är lägenhetsinnehavaren elanvändaren och kan själv bestämma vem som ska vara elleverantör. Utgåva 08B rev

42 Samma förfarande gäller såväl vid permanenta installationer som vid tillfälliga. Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig elinstallatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange vilket anläggnings id och områdes id som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas till både elanvändaren och elinstallatören. Elleverantören måste sända en Z03LK till nätägaren för att få leveransen. Om anmälan inte har inkommit från elleverantören senast samma dag som elleverans påbörjas, ska nätägaren anvisa elanvändaren en elleverantör. Se även 3.8 om anvisad leverans. 3.2 Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) Med ett övertagande av elleverans menas att elanvändaren byter elleverantör. Då finns särskilda tidsfrister för anmälan och övertagande. I mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) framgår vilka uppgifter som ska lämnas i samband med ett leverantörsbyte. I dem framgår också att fastställt Ediel-format ska användas vid rapporteringen av ett leverantörsbyte. I detta avsnitt beskrivs översiktligt hela flödet när elanvändaren vill byta elleverantör. I kapitlen 9 15 finns checklistor och blanketter för respektive aktör. När elanvändaren byter elleverantör behöver det inte nödvändigtvis betyda att leveransen i uttagspunkten får en annan balansansvarig. Den nye elleverantören kan ha samma balansansvarig som den tidigare. Det kan också förekomma att elleverantören byter balansansvarig utan att det har något samband med att elanvändaren byter elleverantör. Nedan illustreras olika leveransförhållanden i ett och samma nätavräkningsområde. Den balansansvarige kan ha fler än en elleverantör i samma nätavräkningsområde. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 6 Bilden visar en elleverantör som har tecknat avtal med två olika balansansvariga (BA1 och BA2). 42 Utgåva 08B rev

43 3.2.1 Vad krävs för att byta? Alla elleverantörer och nätägare bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren som tagits fram av Svensk Energi. Enligt ellagen ska elleverantören försäkra sig om att den elanvändare som han tecknar avtal med har ett nätavtal. När elanvändaren avtalat med en ny elleverantör om en elleverans är det den nye elleverantören som ska anmäla bytet till nätägaren. Leverantörsbytet får endast ske den första i månaden och måste anmälas senast den 15:e i månaden dessförinnan. Det sker genom att den nye elleverantören skickar en Z03L till nätägaren. Nätägaren ska agera som en neutral part och har inte till uppgift att kontrollera att elanvändarens tidigare avtal har avslutats. Det är en fråga mellan elleverantören och elanvändaren. Hanteringen kring när en elanvändare flyttar och samtidigt vill byta elleverantör beskrivs i avsnitt Vilka aktörer är involverade? De aktörer som är involverade i bytesprocessen är: elanvändaren nuvarande och ny elleverantör nuvarande och ny balansansvarig (om inmatnings- eller uttagspunkten får en ny balansansvarig) nätägaren Svenska Kraftnät. Bytesprocessen visas i flödesscheman på följande sidor, där de olika dokumenten som nämns där har en bokstav och ett nummer enligt nedan. Dokumenten finns i kapitlen om respektive aktör (kapitel 9 15). E = dokumentet sänds från elleverantören B = dokumentet sänds från balansansvarig N = dokumentet sänds från nätägaren S = dokumentet sänds från Svenska Kraftnät Upphandlingsskede I detta skede identifierar sig alla aktörerna för varandra och definierar villkoren för åtaganden mellan parterna. Den balansansvarige och elleverantören bör i detta skede bland annat komma överens om i vilka nätavräkningsområden som åtagandet om balansansvar gäller. Det görs när den balansansvarige och elleverantören drar upp riktlinjer för sina leveransstrategier. Definitionen om vad balansansvaret omfattar görs av den balansansvarige till elleverantören (dokument B1). Utgåva 08B rev

44 BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 7 Information om leveransåtagandet mellan elleverantören och balansansvariga fastställs med dokument B Aktörerna behöver ha information om varandra En förutsättning för att registreringen av förändringarna i elleveransåtagandet blir korrekt är att aktörerna har alla uppgifter som behövs. De behöver till exempel information om organisationsnummer, kontaktpersoner, vem som är ombud för rapportering, e-postadresser och Ediel-id. Alla aktörer utom elanvändaren måste använda Ediel. Ett Ediel-avtal tecknas med Svenska Kraftnät och då tilldelas företaget ett Ediel-id. Svenska Kraftnät publicerar uppgifter om samtliga aktörer och nätavräkningsområden på Svenska Kraftnäts webbplats Informationen bygger på de uppgifter som lämnats till Svenska Kraftnät via blanketten Företagsinformation. Den finns beskriven i kapitel Teckna nytt avtal och säga upp tidigare elleverans När elanvändaren och elleverantören avtalat om en elleverans, ska den nye elleverantören anmäla bytet till nätägaren. I leveransavtalet bör det framgå att den som avtalar om elleverans även är den som har nätavtalet med nätägaren. Tid för byte är (midnatt) svensk normaltid. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för leveransen såsom startdatum och pris. Elleverantören bör även meddela elanvändaren uppgift om anläggnings id och områdes id så att elanvändaren kan kontrollera uppgifterna. Leveransavtalet mellan elanvändaren och elleverantören bör utformas så tydligt att båda parter vet vad som gäller vid en framtida avtalstolkning. Det förekommer att elleverantörer sänder ut intresseanmälan om elleverans till elanvändaren. För att ett giltigt leveransavtal ska slutas, krävs en accept från elanvändaren, muntligt eller skriftligt. En muntlig accept kan dock vara svår att använda i bevishänseende. Den elleverantör som elanvändaren valt, sänder en förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för elleverantörens samlade förbrukning i respektive nätavräknings-område om den balansansvarige och elleverantören avtalat om detta. Elanvändaren ansvarar för att säga upp avtalet till nuvarande elleverantör i rätt tid. Denne bekräftar uppsägningen och avvaktar ett meddelande från nätägaren om att elleveransen avslutas. När meddelandet kommer till nuvarande elleverantör inväntar denne mätvärden från nätägaren för att kunna slutdebitera elanvändaren. 44 Utgåva 08B rev

45 Elleveran-tören skickar en uppdaterad förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för den nuvarande leveransen. Flödet visas i bilden nedan. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 8 Bilden visar flödet, från att ett byte förbereds till att ett nytt avtal tecknas (upphandlingsskedet). Information till elanvändaren när ett tidsbestämt elavtal upphör Om elanvändaren har ett tidsbestämt elleveransavtal är elleverantören skyldig att informera elanvändaren i god tid när avtalet upphör. Följande gäller då. Information ska lämnas tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalet löper ut och kan till exempel meddelas på fakturan. Information ska innehålla: tidpunkten för avtalets upphörande och konsekvenserna för avtalets upphörande. Elleverantören är också skyldig att samtidigt informera de elanvändare som ingått tidsbestämt elleveransavtal om vad som händer om de inte tecknar ett nytt avtal då det gamla löper ut. Det innebär att leverantören ska informera elanvändaren om att denne även i fortsättningen kommer att vara kund hos företaget. Vidare måste elleveran-tören informera elanvändaren om de villkor som gäller för leveransen. Det finns ett avtal men elanvändaren tecknar ytterligare ett Elanvändaren kan av misstag teckna ett avtal med en ny elleverantör under löpande avtalstid. Fler än ett leveransavtal för samma uttagspunkt innebär normalt att elanvändaren begår avtalsbrott och konsekvensen är att elanvändaren kan bli ersättnings-skyldig. Detta bör den nya elleverantören informera elanvändaren om. Den tidigare elleverantörens leveransskyldighet upphör enligt ellagen när den nye elleverantören börjar leverera el till elanvändaren. Nätägaren ska inte ha någon information om elavtalen och ska förhålla sig neutral eftersom det är en fråga som ska lösas mellan elleverantören och elanvändaren. En återkallelse av leverantörsbytet kan göras av den nye elleverantören om parterna är överens om detta och detta sker i god tid innan leveransen startar. Utgåva 08B rev

46 För vidare vägledning, se rapporten Otrogna elkunder som kan beställas av Svensk Energi. Rutinerna vid annullering är inte reglerade. Rekommendation för annullering finns under avsnitt 3.3 Regler för att avvisa och annullera ett leverantörsbyte. Anmälan kommer in från två elleverantörer för samma tidsperiod Om två elleverantörer inkommer med var sin ansökan om leverantörsbyte för samma uttagspunkt, och för samma leveransstarttidpunkt, ska nätägaren registrera den anmälan med korrekta uppgifter som kom in först. Den andra anmälan ska avvisas eftersom det redan finns en anmälan om leverantörsbyte på gång Struktureringsskede För att elmarknaden ska fungera måste en stor mängd information sändas mellan aktörerna. Denna information behöver struktureras på något sätt det vill säga ha ett överenskommet innehåll för att mottagaren ska kunna använda sig av den. Det som då formas är en informationsstruktur. För att sända strukturinformation i samband med leverantörsbytet har ett särskilt Ediel-meddelande i formatet PRODAT tagits fram. De tekniska anvisningarna för PRODAT och tillhörande APERAK finns att hämta på www. ediel.se. PRODAT används för olika typer av strukturinformation, exempelvis anmälan av leverantörsbyte, bekräftelse av leverantörsbyte med mera. Innehållet i vissa av dessa funktioner är reglerade enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5). Det finns också ett antal ytterligare obligatoriska uppgifter som måste fyllas i av administrativa skäl och som är nödvändiga för att Ediel-kommunikationen ska fungera. De olika meddelandetyperna i PRODAT beskrivs i kapitel 17. Vid förändringar i partsförhållanden (exempelvis vid uppköp eller sammanslagningar) och om områdes id för nätavräkningsområde ändras, måste nätägaren informera alla parter som berörs av en elleverans om förändringen. En förändring i strukturen anmäls genom en strukturanmälan. Den är en förteckning över förändrade uppgifter i informationsstrukturen. Eftersom avräkningen görs i normaltid ska uppgifterna om strukturen alltid avse normaltid. Den som får en strukturanmälan sänder tillbaka en bekräftelse på att ändringen är mottagen och införd i det IT-stöd som mottagaren använder, en så kallad strukturkvittens. En strukturrapport är en sammanställning av all väsentlig information som rör strukturen. Nedan visas ett exempel på strukturrapport för ett nätområde som Svenska Kraftnät har sänt till en nätägare (tre sidor). 46 Utgåva 08B rev

47 Utgåva 08B rev

48 För närmare definition av begreppen, se kapitel 18. Nätägaren är ansvarig för informationen om uttags- och inmatningspunkter i sitt nät. För att mätvärdesrapporteringen ska ske till rätt aktör är det därför absolut nödvändigt att nätägaren alltid har tillgång till korrekt information. I avsnitt 3.5 beskrivs hur strukturinforma-tionen kan kontrolleras för att säkerställa att alla uppgifter om strukturen överens-stämmer hos aktörerna. 48 Utgåva 08B rev

49 Säkerställa att en elanvändare har rätt att ta ut el i uttagspunkten Enligt ellagen får en elleverantör endast ingå avtal om leverans av el i en uttagspunkt med den elanvändare som enligt avtal med nätägaren har rätt att ta ut el i den uttagspunkten. För att ge elleverantören möjlighet att säkerställa att en elanvändare har rätt att ta ut el i en viss uttagspunkt kan meddelandetyperna Z01, med undertyperna L och LK, samt Z02 eller negativ APERAK som svar på Z01 (samma undertyp i svaret som i Z01) användas. Rutinen används för att kontrollera att elanvändaren har ett nätavtal för den aktuella anläggningen vid det angivna datumet. Förutsättningen är att elleverantören har ett avtal med, eller en fullmakt från, elanvändaren. På så sätt vet nätägaren att denne kan behandla meddelandet. Det förutsätter också att nätägaren har möjlighet att identifiera elanvändaren i sitt system. Kontroll av kundidentitet och anläggningsidentitet från potentiell ny elleverantör Förfarandet används då befintlig elanvändare i leveranspunkten avser teckna eller har tecknat avtal med elleverantören (Z01L), alternativt då elanvändare avser teckna eller har tecknat avtal med leverantören gällande från inflyttningsdatum på ny leveranspunkt (för leveransdatum) (Z01LK). Leverantören skickar en förfrågan till nätägaren via ett nytt meddelande Z01 med undertyp L eller LK. Meddelandet ska innehålla de uppgifter som finns i aktuell Ediel-anvisning för PRODAT. När nätägaren fått frågemeddelandet Z01L eller Z01LK kontrollerar denne uppgifterna i meddelandet mot sina uppgifter i kunddatabasen. Om uppgifterna stämmer svarar nätägaren inom 30 minuter i Z02L eller Z02LK med de uppgifter som anges i aktuell Ediel-anvisning för PRODAT. Eftersom Z02 skickas inom 30 minuter behöver elleverantören inte begära APERAK i Z01. Om elleverantören begär APERAK i Z01 ska detta sändas av nätägaren. Om uppgifterna som elleverantören sänder avviker från de uppgifter som nätägaren har i sitt kundregister, sänder nätägaren negativ APERAK till elleverantören inom 30 minuter. APERAK ska innehålla de felkoder som anges i aktuell Ediel-anvisning. När elleverantören fått negativ APERAK bör han justera uppgifterna genom att ta kontakt med elanvändaren och börja om processen. Elleverantören kan exempelvis ha skickat felaktig kundidentitet, och bör då kontrollera uppgifterna med elanvändaren. Om elanvändaren har skyddad identitet ska elleverantören ta kontakt med nätägaren för att få de uppgifter som denne har, i den mån de behövs. I detta fall är det än viktig-are att elleverantören kan visa upp en fullmakt från elanvändaren ifråga, för att säker-ställa att inte några uppgifter lämnas ut felaktigt. Utgåva 08B rev

50 Anmäla byte av elleverantör För att underlätta arbetet för nätägaren rekommenderas att bytesanmälningarna sänds till nätägaren allteftersom elleverantören sluter avtalen med elanvändarna. På så sätt undviker man att alla anmälningar kommer in samtidigt. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska all rapportering av andelstal, förbrukningsprofil, anmälningar av leverantörsbyten och nytt balansansvar sändas elektroniskt via Ediel. Ett leverantörsbyte ska anmälas senast den 15:e i månaden innan leveransstart. Ett leverantörsbyte kan precis som tidigare bara göras per den 1:a i varje månad. Detta innebär att en anmälan om leverantörsbyte (Z03L) kan sändas fram till och med den 15:e i månaden före leveransstarten. För att leverantörsbyten ska hinna genomföras enligt det nya lagkravet bör följande tidsplan gälla: Preliminära andelstal rapporteras senast den 24:e i månaden före leveransmånaden. Strukturanmälan för balansavräkningen ska vara Svenska Kraftnät tillhanda senast den 22:a före leveransmånaden. Z04L och Z05L ska skickas inom 3 vardagar. För att berörda aktörer ska kunna hantera sina respektive delprocesser rekommenderas att cancelleringar görs senast 3 vardagar efter inkommen Z04L, dock senast den 18:e i månaden före leveransmånaden. Elleverantören rekommenderas att tänka på att om denne ingått ett distansavtal (med 14 dagars lagstadgad ångerrätt) med elanvändaren, bör denna ångerrätt ingå i planeringen av att leverantörsbytet ska hinna genomföras i tid enligt ovan. Uppgifter som ska lämnas vid ett leverantörsbyte För leverantörsbytet ska enligt mätföreskrifterna följande uppgifter lämnas: anmälande elleverantör (Ediel-id) mottagande nätägare (Ediel-id) hänvisning till att avtal ingåtts med elanvändaren om elleverans anläggnings id områdes id elanvändarens identitet (personnummer eller organisationsnummer, om sådant kan användas) elanvändarens namn och adress orsak till anmälan (påbörjande eller övertagande) startdatum för elleverans balansansvarig (Ediel-id). Vid anmälan om övertagande av elleverans ska elleverantörens anmälan till elnätsföretaget bland annat innehålla uppgift om elanvändarens personnummer eller organisationsnummer Detta är inget tvång, det vill säga personer med skyddad identitet ska inte behöva uppge sitt personnummer för att byta elleverantör. Detta gäller även utländska medborgare som saknar svenskt personnummer. Om personnummer (eller organisationsnummer) inte kan användas ska istället 50 Utgåva 08B rev

51 födelsedata eller elnätsföretagets registrerade kundidentitet för uttagspunkten användas. Elnätsföretaget måste, för att kunna hantera en anmälan om övertagande av elleverans som innehåller personnummer, registrera person- eller organisationsnummer för så många av sina elnätskunder som möjligt. Det är därför viktigt att företagen uppdaterar sina kundregister med avseende på dessa uppgifter. Identifiering av elanvändaren Enligt ellagen måste en elanvändare ha både nät- och elavtal. För att identifiera elanvändaren i en uttagspunkt ska kund id-fältet i berörda PRODAT-meddelanden alltid fyllas i. För juridiska personer ska alltid organisationsnummer användas. För fysiska personer är personnummer det enda säkra sättet att identifiera personen. Om samtycke att använda personnummer inte kan erhållas enligt personuppgiftslagen (se nedan), bör i stället samtycke om att få använda födelsedatum (de åtta första siffrorna i personnumret, det vill säga inklusive sekelsiffror) inhämtas och användas för identifiering. Om ingen av dessa identifieringsmöjligheter finns, bör nätägarens kund id användas. I PRODAT meddelanden ska fältet kund id användas för organisationsnummer, personnummer, födelsedatum och nätägarens kund id. Följande handläggning rekommenderas för att identifiera en elanvändare då denne är en fysisk person: Elleverantören ber att få tillåtelse att använda elanvändarens personnummer då elleveransavtal tecknas. Om personnummer inte kan användas ska, i första hand, födelsedatum och i andra hand nätägarens kund id användas. Fältet för kund id ifylls i Z03. Nätägaren ber att få tillåtelse att använda elanvändarens personnummer då nätavtal tecknas. Om personnummer inte får användas ska i första hand födelsedatum och i andra hand nätägarens kund id användas. I de fall inget säkert sätt finns att identifiera elanvändaren måste manuella rutiner användas. För elproducenter saknas motsvarande bestämmelser men det rekommenderas att tillämpa motsvarande krav för dessa. Om elleverantören får negativ APERAK som svar på Z03, kan denne ta manuell kontakt med nätägaren för att ta reda på varför uppgifterna inte överensstämmer med nätägarens uppgifter i den aktuella uttagspunkten. Efter att man klarat ut detta sänder elleverantören antingen en ny Z03 med korrekta uppgifter så att nätägaren kan sända en Z04/Z05 eller så kontaktar elleverantören elanvändaren för att meddela varför bytet inte gått igenom. Personuppgiftslagen Enligt personuppgiftslagen (PUL) får personuppgifter inkl. personnummer användas om elanvändaren lämnar sitt samtycke till det eller om behandlingen är nödvändig bl.a. för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet. Mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) innebär att elnätsföretagen måste ha tillgång till korrekta personnummer på alla kunder för att kunna fullgöra skyldigheten av kontroll av uppgifter vid påbörjande av elleverans och leverantörsbyte. Den som hanterar personuppgifter ska också lämna information till den vars uppgifter man inhämtar, om vem som är personuppgiftsansvarig, i vilket syfte uppgifterna hanteras, från vem uppgifterna inhämtas/utlämnas samt hur elanvändaren ska göra för att begära rättelse eller utdrag av uppgifterna. Sådan information finns i de Allmänna avtalsvillkoren. Utgåva 08B rev

52 Framtida byte av elleverantör Ett byte av elleverantör sker enligt branschstandard med maximalt 14 månaders framförhållning. Syftet med begränsningen är att det ska vara möjligt att via automatik kunna upptäcka om datumet för elleverantörsbytet är felaktigt. När elleverantören fått en Z04, sänds i förekommande fall Z06 och Z10 på samma sätt som till befintlig elleverantör. Dessa förändringar är lika intressanta för den kommande elleverantören som för den befintliga. Dock sänds ingen MSCONS förrän i och med leveransdagen. Elleverantören anmäler bytet När elanvändaren har slutit ett avtal med en elleverantör ska nedanstående aktiviteter utföras. Bilden nedan visar flödet vid anmälningen av ny elleverantör. BILDEN BORTTAGEN Bild 3. 9 Anmälan av byte med tidsfrister. När den nye elleverantören tecknat avtal med elanvändaren sänds anmälan om leverantörsbyte (Z03L) till nätägaren. Anmälan syftar till att informera nätägaren om när byte kommer att ske och vilken anläggning som avses. För att behandlingen hos nätägaren ska gå snabbt och automatiskt ställs krav på att anläggnings id och områdes id för anläggningen är korrekt och att elanvändaren är identifierad. Se avsnitt för att se alla uppgifter som nätägaren kontrollerar vid anmälan. Elleverantören kontrollerar att uppgifterna i Z04L från nätägaren stämmer med upp-gifterna i det avsända Z03L samt att rätt undertyp används i funktionerna. Information om korrekt anläggningsadress anges i Z04L. Bytet kan inte anses genomfört förrän nätägaren sänt tillbaka en bekräftelse med Z04L. Nätägaren är skyldig att bekräfta eller avvisa leverantörsbytet inom tre vardagar. Om den blivande elleverantören inte fått någon Z04L inom den föreskrivna tiden bör denne omgående kontakta nätägaren för att bytet ska kunna genomföras i tid. Bekräftelse till elanvändaren på genomfört leverantörsbyte Elleverantören rekommenderas att efter mottagen Z04 bekräfta till elanvändaren att bytet har genomförts enligt dennes önskemål. Bekräftelsen bör innehålla information om avtalstyp, startdatum samt avtalets längd, om detta är reglerat. 52 Utgåva 08B rev

53 Enligt de Allmänna avtalsvillkoren ska en elleverantör snarast skriftligen bekräfta ett ingånget avtal om elleverans till elanvändaren genom att ange villkoren för elleveransen såsom startdatum och pris. Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) senast 15 vardagar efter leveransstart meddela elanvändaren att leverantörsbyte skett, vem som är elleverantör och från vilket datum (leveransstart) samt anläggnings id och mätarnummer. Nätägaren sänder applikationskvittens (APERAK) Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska en så kallad applikationskvittens (APERAK) sändas inom 30 minuter efter att ett PRODAT-meddelande är nätägaren tillhanda. Kontrollen av PRODAT-meddelandet ska göras automatiskt. Vilka fält som ska kontrolleras finns angivna i PRODAT-APERAK-anvisningen. APERAK ska rapporteras efter att kontrollerna gjorts, dock senast 30 min efter att nätägaren mottagit meddelandet. Vid övertagande av elleverans (Z03L) eller byte av balansansvarig (Z09B) ska följande kontrolleras (inom 30 minuter) enligt mätföreskrifterna STEMFS (2007:5): * Elleverantörens EDIEL-id * att en balansansvarig har angivits * att anmälan har kommit i rätt tid * rätt anl id * rätt områdes id * hänvisning till avtal * rätt kund id * att inte annan aktör redan anmält leverantörsbyte för samma datum Däremot ska inte adressuppgifter kontrolleras längre enligt mätföreskrifterna STEMFS (2007:5). För påbörjande av elleveranser (inflyttning etc) ska alla kontroller och kvittenser av Z03LK normalt ske automatiskt inom 30 min. Om nätbolagen har problem med hantering av kunduppgifter vid flytt i rutiner och/eller system, kan tillsvidare kontroller och kvittenser göras manuellt avseende kundidentitet. Detta ska göras inom två vardagar efter erhållen Z03LK, men innan leveransen bekräftats med Z04LK. Den manuella kontrollen får inte leda till att leveransstarten försenas. Övriga obligatoriska uppgifter ska kontrolleras automatiskt och besvaras med APERAK inom 30 min. Negativ APERAK innebär att leverantörsbytesprocessen är avbruten och nätägaren inte kommer att hantera leverantörsbytet förrän elleverantören kommer in med en ny Z03. Positiv APERAK innebär inte att leverantörsbytet gått igenom, utan endast att de kontrollerade uppgifterna är korrekta. Nätägaren ska därefter bekräfta leverantörsbytet inom tre vardagar från det att nätägaren mottagit meddelandet, Z03L (detsamma gäller för Z03LK), med uppgifter om anläggningsadress, elanvändarens namn och adress, mätaridentitet och övriga uppgifter om mätning och avräkning, tidpunkt för påbörjande/övertagande samt beräknad årsförbrukning. Om APERAK inte kommer inom föreskriven tid ska mottagaren av PRODATmeddelandet uppmärksammas på detta. Detta förutsätter givetvis att även Utgåva 08B rev

54 avsändaren av PRODAT-meddelandet kan identifiera vilka meddelanden man saknar APERAK för. Se även kapitel Nätägaren sänder bekräftelse Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren, inom 30 minuter efter att en anmälan om elleverans har kommit in, kontrollera uppgifterna i anmälan enligt avsnitt och meddela elleverantören att anmälan är fullständig och därför kommer att behandlas vidare, eller att anmälan är felaktig och inte kommer att behandlas vidare, samt då uppge vad som är felaktigt eller saknas i anmälan. Detta gäller även vid övertagande av balansansvar. Därefter ska nätägaren inom tre vardagar bekräfta påbörjandet eller övertagandet, samt lämna uppgifter om anläggningsadress, elanvändarens namn och adress, mätaridentitet, antal heltalssiffror för mätarställning, mätarkonstant, antal register och typ av register (räkneverkskoder), tidslängd på mätvärden (till exempel tim eller månad), rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för uttagspunkten, identitet för mätvärden som kommer att rapporteras, bekräftande av tidpunkten för elleveransens påbörjande eller övertagande samt beräknad årsförbrukning. Detta gör nätägaren genom att sända en Z04L till den nye elleverantören. Nätägaren ska i Z04L ange eventuellt serie id. Om elleverantören kommer in med en korrekt anmälan i tid (senast den 15:e i månaden innan leveransstart), kan övertagandet genomföras. Positiv APERAK är inte en garanti för att leverantörsbytet kommer att godkännas. Har nätägaren sänt positiv APERAK men därefter upptäckt något som gör att leverantörsbytet inte kan genomföras, ska nätägaren inom tre vardagar meddela elleverantören detta. Övertagandet kan därför inte bli genomfört förrän elleverantören har kommit in med en korrekt anmälan Z03. I annat fall kommer övertagandet att försenas. Elanvändaren kan då begära ersättning från elleverantören om förseningen beror på att elleverantören lämnat felaktiga eller utelämnat obligatoriska uppgifter. Detta gäller naturligtvis inte om det är elanvändaren själv som lämnat felaktiga uppgifter. Samtidigt som bekräftelse av övertagandet Z04L sänds till den blivande elleverantören ska ett meddelande om datum för upphörande av elleverans (Z05L) sändas till den nuvarande elleverantören. Av formattekniska skäl innebär det att den tidigare elleverantören har leveransen fram till den första i månaden kl Den nya elleverantören tar därmed över leveransen från och med kl den första i månaden. Den tidigare elleverantören får i enlighet med detta inte debitera för längre period än till och med den sista i månaden före leverantörsbytet. I Z05L ska den första i månaden kl tolkas som att slutdatum är t.o.m. den sista i månaden innan. I Z04L ska den första i månaden kl tolkas som startdatum från och med den första dagen i månaden, se bilden nedan. Om ingen Z04L respektive Z05L kan sändas bör nätägaren ta kontakt med respektive elleverantör och meddela orsaken. Ett leverantörsövertagande är inte genomfört förrän bekräftelse lämnats. Regler för annullering beskrivs i avsnitt Utgåva 08B rev

55 Bild 3.10 Leverantörsbyte sker kl Avläsning av mätaren Vid leverantörsbytet ska nätägaren normalt läsa av mätaren på leverantörsbytesdagen. Tidpunkt för byte är (midnatt) svensk normaltid men eftersom mätaravläsningen knappast kan ske vid denna tidpunkt om nätägaren saknar fjärravläsningssystem, tillåts mätaravläsningen inom plus minus fem vardagar från dagen för leverantörsbytet. Denna avläsning kan då användas för att beräkna mätarställningen för dagen för leverantörsbytet. Mätvärdet sänds som ett MSCONS-meddelande, både till den nye och den gamle elleverantören, senast tio vardagar efter leverantörsbytet. Mer om reglerna för avläsning och rapportering av detta och den årliga avläsningen finns i kapitel 5 under avsnitt 5.1, 5.3, 5.5 och Nätägaren har skyldighet att läsa av mätaren enligt mätföreskrifternas regler. I de fall en nätägare, till följd av omständigheter som ligger utanför dennes kontroll, inte kan utföra föreskriftsenlig mätaravläsning får nätägaren, enligt mätföreskrifterna, beräkna en mätarställning. En sådan beräkning ska vara baserad på tidigare års förbrukning, om inte annan beräkningsgrund är mer rättvisande. Vid rapportering till elanvändare och elleverantör ska i sådana fall särskilt anges att mätarställningen har beräknats. En nätägare kan dock inte fortsätta att beräkna en förbrukning under flera års tid med hänvisning till att denne inte kommer åt mätaren. I detta fall bör nätägaren se till att få tillgång till mätaren genom att exempelvis begära särskild handräckning och då åberopa vad som anges i de Allmänna avtalsvillkoren. Beträffande anläggningar med lägenhetsabonnemang om högst 25 A, behöver inte avläsning ske om det finns en högst tre månader gammal avläsning. Observera att avläsningen i detta fall ska ha gjorts innan dagen för övertagande av elleverans. Denna avläsning kan då användas för att beräkna mätarställningen för dagen för leveran-törsbytet. Regler med krav om tillämpning från 2009 Från och med den 1 oktober 2007 träder vissa regler i STEMFS 2007:5 om månadsavläsning i kraft. Dessa regler behöver dock inte tillämpas förrän den 1 juli Utgåva 08B rev

56 Fram till dess får reglerna i STEMFS 2001:3 tillämpas. De nya reglerna innebär följande: Elnätsföretaget ska registrera mätvärden efter varje mätperiods slut kl den första dagen varje månad i en schablonavräknad uttagspunkt, samt, då det gäller en elleverans, om den påbörjas eller avslutas vid annan tidpunkt än vid månadsskiftet. Om registrering av mätvärden i en schablonavräknad uttagspunkt inte kan ske vid dessa tidpunkter ska mätvärdesinsamling ske senast andra vardagen efter dessa tidpunkter. Mätvärdet sänds som ett MSCONS-meddelande, både till den nye och den tidigare elleverantören, senast femte vardagen i månaden efter leveransmånaden eller, om hinder föreligger, senast den tionde dagen i månaden efter leveransmånaden. Mer om reglerna för avläsning och rapportering av detta och den månadsvisa avläsningen finns i kapitel 5 under avsnitt 5.1, 5.3, 5.5 och Nätägaren har skyldighet att läsa av mätaren enligt mätföreskrifternas (STEMFS 2007:5) regler. Om hinder föreligger för föreskriftsenlig mätvärdesregistrering eller mätvärdesinsamling vid tidpunkten som anges i föreskrifterna, ska mätvärdesinsamling ske senast två vardagar efter angiven tidpunkt. Om ett mätvärde inte har registrerats vid de tidpunkter då mätvärdet ska registreras enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5), ska mätvärdet inte uppskattas utan beräknas efter att ett mätvärde har insamlats i mätpunkten vid en senare tidpunkt. Ett mätvärde i en schablonavräknad uttagspunkt, som inte har registrerats kl , ska beräknas kl baserat på de mätvärden som har registrerats närmast innan och närmast efter den föreskrivna registreringstidpunkten. Fördelning av överförd el före och efter registreringstidpunkten ska ske proportionellt. Det är således inte tillåtet för nätägare att rapportera ett på annat sätt beräknat mätvärde förrän dess att det finns ett mätvärde inhämtat efter den tidpunkt då mätvärdet enligt mätföreskrifterna skulle ha inhämtats Förändringar i avtalet mellan elleverantören och balansansvarig Elleverantören ansvarar för att det finns någon som har balansansvaret för den el som levereras till elanvändaren. Om elleverantören vill byta balansansvarig för hela eller delar av sitt leveransåtagande inom ett nätområde, måste nätägaren informeras om detta med Z09B. Reglerna vid förändringar i balansansvarsbyte beskrivs i avsnitt Förändringar i nätområdesstrukturen När förändringar sker i strukturen av ett nätavräkningsområde (byte av ombud för rapportering av mätvärden, förändringar i ägarskap, sammanslagning av nätavräkningsområden, byte av balansansvarig för nätförluster med mera) ska nätägaren enligt nätägaravtalet anmäla detta via blanketten N3 Strukturanmälan nätområdesförändringar till Svenska Kraftnät. Vid väsentliga sammanslagningar eller delningar av nätavräkningsområden tas nya områdes id ut. När förändringar av uppgifter som berör elleverantörer och balansansvariga sker bör nätägaren ta kontakt med parterna i god tid innan införandet Förändringar i strukturen som påverkar andelstalen Hur förändringarna i strukturen påverkar andelstalen beskrivs i kapitel Utgåva 08B rev

57 Ändring av identifikation av en anläggning eller energiserie När nätägaren har ändrat identifikationen av anläggnings id eller serie id i sitt kundinformationssystem, bör nätägaren omgående sända en uppdaterad AI-lista till berörda elleverantörer. Listan ska innehålla uppgift om både gammalt och nytt id. AI-listans användning beskrivs i avsnitt och i kapitel 14 där även listans format beskrivs. Det finns en instruktion framtagen om hur ett serie id ska läggas upp. Läs mer om detta i avsnitt Har man infört GS1 nummer som anläggnings id ska detta följa anläggningen oavsett strukturförändringar på nätbolaget Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas Vid påbörjande av en elleverans, mätarbyte med mera måste elleverantören få upplysning om mätmetod, räkneverkstyp, rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för en anläggning, till exempel om en förändring görs från årsavläst till månadsvis mätning, se avsnitt Rapporteringen sker i PRODAT Z04, Z06G eller Z10. Om exempelvis mätarbyte görs från årsavläst till månadsvis mätning, se avsnitt Enligt en rekommendation från Svensk Energi bör nätägaren om denne använder månadsvärden i sin egen avräkning och debitering rapportera dem vidare till elleverantören. Detta följer även av reglerna i 3 kap. 17 ellagen om kraven som ställs på nätägaren för att motverka diskriminerande beteende mot andra aktörer. Följande val finns: Mätmetod: timmätt eller ej timmätt Räkneverkstyp: enligt Svenska Kraftnäts kodlista över räkneverkstyper Rapporteringsfrekvens: År(Y), månad (M) eller dygn (D) Avräkningsmetod: timavräkning eller schablonavräkning Beskrivningen gäller för anläggningar under gränsen för timmätning (<=63 A). För timmätta anläggningar (> 63 A) ska alltid alternativ 3d gälla. I de fall där mätpunkten timavräknas, anges inte räkneverkstyp. 1. Manuell avläst mätare, mätarställningar a. Endast en möjlig kombination bör finnas där avräkningsmetoden är schablon och mätmetoden är ej timmätt. Rapporteringsfrekvensen är i detta fall Y för År. Räkneverkstyp: ja. 2. Fjärravläst mätare, endast mätarställningar a. Om en fjärravläst mätare har installerats, rekommenderas att ange rapporteringsfrekvens till M, månad. Mätmetoden är ej timmätt och avräkningsmetoden är schablon. Räkneverkstyp: ja. 3. Fjärravläst mätare, val mellan mätarställning och timvärden a. Första valet är att man sänder mätarställningar, och då bör man ange rapporteringsfrekvens till M, månad, mätmetod ej timmätt och avräkningsmetod schablon. Räkneverkstyp: ja. Utgåva 08B rev

58 b. Andra valet är att sända timvärden en gång i månaden, då sätts rapporteringsfrekvens till M, månad, mätmetod timmätt och avräkningsmetod schablon. c. Tredje valet är att sända timvärden varje dag, men att anläggningen fortfarande är schablonavräknad. Rapporteringsfrekvensen sätts i detta fall till D för dag, mätmetod timmätt och avräkningsmetod schablon. Räkneverkstyp: ja. d. Fjärde och sista alternativet är att anläggningen är timavräknad. Rapporteringsfrekvensen är D för dag, mätmetod timmätt och avräkningsmetod tim. Räkneverkstyp: nej. 4. Fjärravläst, endast timmätvärden a. Här har man tillgång till alternativ b, c och d i ovanstående exempel. Beskrivning anläggning Mätmetod Avräkningsmetod Rapporteringsfrekvens Räkneverkstyp Schablonavräknad, Mätarställningar, Årsavläst (1a) S ej timmätt Y ja Schablonavräknad, Mätarställningar, Månadsavläst (2a, 3a) S ej timmätt M ja Schablonavräknad, (Timmätt), Mätarställningar, Månadsavläst (3a) S ej timmätt M ja Schablonavräknad, Timmätt, Timvärden, Månadsavläst (3b) S timmätt M ja Schablonavräknad, Timmätt, Timvärden, Dygnsavläst (3c) S timmätt D ja Timavräknad, Timmätt, Timvärden Dygnsavläst (3d) T timmätt D nej Handels- och driftplaneringsskede All produktion ska planeras och all förbrukning ska prognostiseras enligt Svenska Kraftnäts balansansvarsavtal med de balansansvariga. Dessa prognoser och planer ska motsvara det som matas in respektive tas ut i varje inmatnings- och uttagspunkt. Enligt ellagen är det enbart reglerat att det ska finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga, enligt balansansvarsavtalet, måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Normalt sett är det den balansansvarige själv som gör förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Den balansansvarige har alltid ansvaret för att planer och prognoser rapporteras till Svenska Kraftnät men kan även avtala med elleverantören om att det är elleverantören som förser honom med informationen enligt flödet i bilden nedan. Det gäller i detta fall enbart de uppgifter som berör elleverantören. 58 Utgåva 08B rev

59 BILDEN BORTTAGEN Bild Dokument som utbyts när elleverantören avtalat med balansansvarig om att sända planeringsinformation. I avtalet bestäms på vilken aggregeringsnivå som prognostisering och planering ska ske (dokument EB1). En förbrukningsprognos kan exempelvis göras för ett visst nätavräkningsområde. Rapporteringen till Svenska Kraftnät ska ske per snittområde. Med snittområde menas de fyra geografiska områden som stamnätet är indelat i. Se närmare definition i kapitel 18. Produktionsplanering för kraftstationer görs ofta på objektnivå. För mindre anläggningar, exempelvis vindkraftverk eller flödeskraftverk, kan produktionen snarare ses som en prognos, till exempel inom ett visst nätområde. Rapporteringen till Svenska Kraftnät ska ske per snittområde. Många produktionsanläggningar är delägda men det är enbart en balansansvarig som planerar produktionen och rapporterar till Svenska Kraftnät. Den planering som görs för hela anläggningen ligger till grund för delägarnas respektive fastkraftaffärer. I handels- och driftplaneringsskedet beräknar nätägaren de preliminära andelstalen per balansansvarig och elleverantör i schablonberäkningsområdet. I balansavräkningen avräknas preliminära schablonleveranser per nätavräkningsområde med hjälp av de preliminära andelstal och förbrukningsprofiler som nätägaren rapporterar. Med hjälp av dessa uppgifter kan den balansansvarige prognostisera sina schablonleveranser. Om elleverantören och den balansansvarige gör en preliminär förbrukningsprognos för sina schablonleveranser som baseras på elanvändarens uppgift om årsenergier, kan det hända att denna förbrukningsprognos inte stämmer med de preliminära andels-talen som nätägaren lämnat. För att den balansansvarige inte ska få ofördelaktig balanskraft, måste kraftanskaffningen grunda sig på de preliminära andelstal som nätägaren rapporterar. Om förändringar eller fel inte hinner åtgärdas i de preliminära andelstalen, kommer felaktigheterna att rätta till sig energimässigt i Utgåva 08B rev

60 slutavräkningen av schablonleveranserna. Slutavräkningen är dock inte en omkörning av balansavräkningen Avräknings- och faktureringsskede En förutsättning för att nätägaren ska kunna rapportera rätt timmätvärden och andelstal till rätt part är att informationsstrukturen är korrekt. I bilden nedan visas hur mätvärden för timavräkning kan sändas mellan aktörerna och hur fakturan slutligen når elanvändaren. I kapitel 8 beskrivs de olika avräkningstyperna och rutiner för fakturering närmare. Här beskrivs också hur avräkningen kan kvalitetssäkras. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.12 Mätvärden sänds mellan parterna och fakturan når slutligen elanvändaren Nedan visas flödet från beräkningen av en schablonleverans tills fakturan når elanvändaren. BILDEN BORTTAGEN Bild 3.13 Flödet från beräkningen av en schablonleverans tills fakturan på den faktiska förbrukning under året når elanvändaren. 60 Utgåva 08B rev

61 3.3 Regler för att avvisa och annullera ett leverantörsbyte Avvisa ett leverantörsbyte/ påbörjande av leverans För att ett leverantörsbyte ska kunna genomföras är enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) vissa uppgifter obligatoriska. Dessa anges i avsnitt Om obligatoriska uppgifter saknas eller är felaktiga ska anmälan om leverantörsbyte avvisas med negativ APERAK inom 30 minuter. Av dessa obligatoriska uppgifter kan följande uppgifter hanteras enkelt i IT-stöd av nätägaren i Z03-meddelandet: anmälande elleverantör mottagande nätägare att avtal ingåtts med elanvändaren om elleverans anläggnings id områdes id orsak till anmälan (påbörjande eller övertagande) startdatum för elleverans balansansvarig. Dessutom ska nätägaren avvisa anmälan om leverantörsbyte: om anmäld elanvändare inte är densamma som nätägarens kund om anmälan har inkommit för sent om det redan finns en anmälan om leverantörsbyte med samma startdatum och för samma uttagspunkt. Validering av kund id i Z03L Kontroll av kund id (anmäld elanvändare) ska normalt hanteras automatiskt av nätägaren i Z03-meddelandet. Vid leverantörsbyte (Z03L) där personnummer eller organisationsnummer används som kund id ska nätägaren enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) kontrollera att det är samma kund på anläggningen i sitt system som i anmälan (Z03L) från elleverantören. Om uppgiften i Z03L är felaktig sänds negativ APERAK. Om födelsedatum eller nätägarens kund id används som kund id i anmälan rekommenderas det att positiv APERAK skickas och sedan får manuell kontroll och återkoppling göras. Positiv APERAK innebär inte att leverantörsbytet gått igenom utan endast att de kontrollerade uppgifterna är korrekta. Validering av kund id i Z03LK Vid påbörjande av elleverans (Z03LK) kan kontrollen av att det är rätt kund i anmälan göras, om personnummer eller organisationsnummer används som kund id. Förutsättningen är då att nätägaren har en inflytt anmäld och att den inflyttande kunden finns registrerad på anläggningen. För att förenkla processen rekommenderas det att datumet i inkommen Z03LK får avvika med +/- 15 dagar från inflyttningsdatumet. Anmälan måste dock inkomma till nätägaren senast inflyttningsdagen. Utgåva 08B rev

62 Om kund id i Z03LK avviker mot nätägarens uppgifter ska negativ APERAK sändas. Förutsättning är att uppgifterna om flytt och ny kund finns registrerade i nätägarens system. Om kontroll mot kund id ej kan göras automatiskt rekommenderas det att nätägaren sänder positiv APERAK och därefter gör en manuell kontroll. I de fall annat kund id än personnummer/organisationsnummer används och positiv APERAK skickats bör alltid en manuell kontroll att det är rätt kund göras innan Z04LK skickas. Se även kapitel , nätägaren sänder applikationskvittens. För mer information om hantering av obligatoriska uppgifter, se PRODAT-APERAKanvisning Annullera leverantörsbyte Annullering sker genom att elleverantören sänder en Z03C som bör vara nätägaren tillhanda senast den tredje vardagen efter mottagen Z04L, dock senast den 18:e i månaden innan leverantörsbytet. Z03C bekräftas av nätägaren med en Z04C senast tre vardagar efter mottagandet. Nätägaren sänder samtidigt en Z05C till den befintliga elleverantören som därmed har kvar leveransskyldigheten mot elanvändaren till dess att annat meddelas. För annullering av Z03LK se Om elanvändaren meddelar nätägaren att den ska flytta efter det att ett framtida leverantörsbyte redan har bekräftats av nätägaren till den nya elleverantören, behöver nätägaren informera både den befintliga och den nya elleverantören om detta. Leverantörsbytet kan ju då inte genomföras i den aktuella uttagspunkten. Detta görs genom att en Z04C sänds till den nya elleverantören och en Z05C skickas till den befintliga elleverantören. För hantering av Z05LK till den befintliga elleverantören, se Z04C kan sändas till elleverantören fram till dess att leveransen har påbörjats. Se även avsnitt där nätägarens hantering av andelstalsberäkningen vid annulleringar finns beskriven. Flödet vid en annullering av ett leverantörsbyte visas i bilden nedan: BILDEN BORTTAGEN Bild 3.14 Flödet vid annullering av ett leverantörsbyte 62 Utgåva 08B rev

63 3.4 Byte av balansansvarig Nedan beskrivs rutinerna vid byte av balansansvarig. Bestämmelserna i ellagen om balansansvar gäller endast uttagspunkter. Regler för inmatningspunkter finns beskrivna i avsnitt Elleverantören byter balansansvarig När elleverantören ingått ett avtal om balansansvar med en ny balansansvarig, eller själv övertagit ansvaret och tecknat ett sådant avtal med Svenska Kraftnät, är elleverantören skyldig att anmäla byte av balansansvarig i de aktuella uttagspunkterna till berörda nätägare. Detta ska ske en månad före det månadsskifte som övertagandet av balansansvaret ska ske, enligt 8 kap. 9 ellagen. En elleverantör kan bara göra ett balansansvarsbyte i samband med ett månadsskifte. Z09B ska användas för att anmäla bytet. En rekommendation är att elleverantören innan bytet av balansansvarig skickar en AI-lista till nätägaren som i sin tur får bekräfta att anläggningarna är korrekta. Om avvikelser finns ska dessa redas ut innan bytet av balansansvarig sker. Nätägaren informerar därefter Svenska Kraftnät om vilka balansansvariga som har åtaganden i respektive nätavräkningsområde. Detta är det normala förfaringssättet vid byte av balansansvarig. Om det finns särskilda skäl kan dock Svenska Kraftnät i det enskilda fallet medge att ett övertagande av balansansvar får ske tidigare. Om en anvisningsleverantör med kort tidsfrist övertar en elleverans kan det hända att övertagandet av balansansvaret inte kan ske med den frist på en månad som före-skrivs. I så fall ska nätägaren samråda med Svenska Kraftnät om att övertagandet kan ske tidigare än vid kommande månadsskifte och besluta från vilket datum övertag-andet ska ske. Övertagande av balansansvar sker inte retroaktivt. Om en balansansvarig sagt upp avtalet med en elleverantör måste elleverantören omedelbart dock senast när avtalet om balansansvar upphör hitta en ny balansansvarig. Dessutom måste elleverantören utan fördröjning meddela berörda nätägare vem som kommer att överta balansansvaret om de normala aviseringstiderna inte kan följas. Om elleverantören inte lyckas hitta en balansansvarig är Svenska Kraftnät skyldig att anvisa en sådan, se avsnitt När förändringar skett i balansansvaret inom ett nätavräkningsområde, ska nätägaren lämna information om detta till berörda aktörer. Det bör göras genom nedanstående aktiviteter. Omregistreringen av balansansvarig och/eller elleverantör görs i dessa fall i alla berörda uttagspunkter. Bilden nedan visar flödet vid förändringar i balansansvaret. Flödet startar med en anmälan om byte av balansansvarig. Utgåva 08B rev

64 BILDEN BORTTAGEN Bild Flödet vid förändringar i balansansvaret (struktureringsskedet). Elleverantörens aktiviteter gentemot nätägaren som startar processen Elleverantören (nuvarande) anmäler nytt balansansvar för angivna anslutningspunkter med hjälp av PRODAT-funktionen Z09B. Anmälan ska innehålla Ediel-id för ny balansansvarig, datum för förändring och ska vara nätägaren tillhanda senast den sista dagen i månaden om bytet av balansansvar ska gälla nästkommande månadsskifte. Nätägarens aktiviteter Som stöd för arbetet med informationsstrukturen i nätområdet vid förändringar i balansansvaret har blanketter tagits fram som ska underlätta arbetet. Nätägaren sänder: en strukturkvittens (N1a) till elleverantören en strukturkvittens (N1b) till balansansvarig en strukturanmälan (N2) till Svenska Kraftnät. Dessa bekräftar de nya uppgifter om balansansvaret som elleverantören lämnat. Av dem framgår vilka aggregerade mätvärden som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören, balansansvarig och Svenska Kraftnät. Till de balansansvariga sänds värdena aggregerade för varje elleverantör som den balansansvarige har i nätavräkningsområdet. För att avräkningsstrukturen inför balansavräkningen ska bli korrekt ska nätägaren sända uppgifter till Svenska Kraftnät om förändringar i nätavräkningsområdet senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft. Inför slutavräkningen behöver Svenska Kraftnät information om förändringar i balansansvaret i ett nätavräkningsområde senast sista dagen i den 13:e månaden efter leveransperioden. Balansansvarigs aktiviteter gentemot nätägaren Den balansansvarige granskar och godkänner nätägarens strukturkvittens (N1b). En reklamation görs till elleverantören om behov finns. Uppgifterna kontrolleras mot 64 Utgåva 08B rev

65 uppgifterna om balansansvarsåtagandet i dokument B1. Dokument B1 talar om vilka åtaganden den balansansvarige och elleverantören har i nätområdet. Eventuellt uppdateras uppgifterna i B1 om differenser finns. När uppgifterna är korrekta registreras de i avräkningssystemet. Se även under avsnitt ovan. Balansansvarigs aktiviteter gentemot elleverantören Den balansansvarige tar emot strukturkvittens (dokument N1b) från nätägaren. En strukturanmälan över totalt leveransåtagande (B2) sänds till elleverantören för godkännande om förändringar gjorts i leveransåtagandet. En strukturrapport över balansansvaret (B3) sänds till elleverantören om det innebär förändringar i avräkningsresultatet. Elleverantörens aktiviteter gentemot balansansvarig Elleverantören kompletterar uppgifterna i sitt avräkningssystem med nya uppgifter som rapporterats in av den balansansvarige i dokument B2 och/eller dokument B3. Elleverantörens aktiviteter gentemot nätägaren uppföljning Elleverantören granskar och godkänner nätägarens strukturkvittens (N1a) och uppdaterar uppgifterna i sitt avräkningssystem. En reklamation görs till nätägaren om behov finns. Svenska Kraftnäts aktiviteter mot nätägaren Svenska Kraftnät tar emot strukturanmälan N2 från nätägaren och registrerar uppgifterna i avräkningssystemet. Därefter registrerar Svenska Kraftnät förändringarna och när alla uppgifter registrerats för nätavräkningsområdet tas en strukturrapport fram för nätavräkningsområdet (dokument S) som sänds till nätägaren. Nätägarens kontroll Nätägaren kontrollerar strukturrapporten S1 och påtalar eventuella fel till Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnäts aktiviteter mot balansansvarig Svenska Kraftnät sänder runt den 25:e en strukturrapport (dokument S2) till den balansansvarige. Balansansvarigs kontroll gentemot Svenska Kraftnät Balansansvarig kontrollerar strukturrapporten S2 och påtalar eventuella fel till: nätägaren om det är fel uppgifter på serier för mätvärden och preliminära andelstal Svenska Kraftnät om det är fel uppgifter på serier för bilateral handel, reglerobjekt, avräkningsresultat med mera En balansansvarig säger upp avtalet med elleverantören Enligt ellagen är den som är balansansvarig för en elleverantör skyldig att omedelbart underrätta Svenska Kraftnät och andra berörda nätägare om att balansansvaret kommer att upphöra Mätaravläsning vid balansansvarsbyte Det krävs ingen mätaravläsning vid ett byte av balansansvarig men det kan vara en fördel för slutavräkningen att göra en sådan som då kan genomföras direkt efter bytet. I annat fall kan slutavräkningen göras först efter 14 månader då de slutliga andelstalen beräknats. Utgåva 08B rev

66 3.4.4 Svenska Kraftnät anvisar en balansansvarig En elleverantör kan stå utan någon balansansvarig i två situationer. Den ena är att Svenska Kraftnät säger upp avtalet med den balansansvarige, vilket medför att denne överhuvudtaget inte får agera som balansansvarig på elmarknaden. Den andra är då en elleverantör har ingått avtal med någon annan att denne ska åta sig balansansvaret och detta avtal av någon anledning upphör att gälla. I de fall elleverantören inte kan träffa ett nytt avtal om balansansvar ska Svenska Kraftnät enligt 8 kap. 4 a ellagen, anvisa elleverantören en ny balansansvarig. Svenska Kraftnät ska därefter omedelbart underrätta berörda nätägare om vem som har anvisats som balansansvarig. Nätägarna ska sedan i sin tur underrätta berörda elleverantörer om vem som har anvisats som balansansvarig. Se även de Allmänna avtalsvillkoren. I de situationer där en leverantör inte längre kan leverera el har berörda nätägare hittills på motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i 8 kap 8 ellagen anvisat en el-leverantör för de kunder som då saknar en elleverantör. Se närmare under avsnitt Regler för inmatningspunkter finns beskrivna i avsnitt 3.7. Nedan beskrivs rekommenderade rutiner när Svenska Kraftnät anvisar en balansansvarig: Svenska Kraftnät tar fram nya strukturrapporter i de nätområden där den tidigare balansansvarige ersatts av den anvisade. Det gäller om övertagandet sker vid ett månadsskifte. Nätägaren informerar berörda elleverantörer inklusive elproducenter att en anvisad balansansvarig övertagit ansvaret från beslutat datum. Timmätvärden rapporteras före datum för övertagandet enligt den gamla leveransstrukturen och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den uppsagda balansansvariges aggregerade timmätvärden inom nätavräkningsområdet ska rapporteras med nollvärden resten av månaden, om övertagandet sker under leveransmånaden. Övertagandet av leveransstrukturen för schablonleveranser sker med samma rutiner som vid flyttning, det vill säga vid valfri dag inom månaden. Detta innebär att övertagandet sker från fastställt överlåtelsedatum. Andelstal: preliminära andelstal ändras inte under pågående månad. Slutliga andelstal beräknas enligt den gamla leveransstrukturen före datum för övertagande och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den som är balansansvarig före överlåtelsen ansvarar för balanshållningen för schablonleveranserna under hela månaden. Ekonomiskt regleras de faktiska förhållandena med den anvisade balansansvarige i slutavräkningen av kvarkraften. Nätägaren behöver bara korrigera strukturen för balansavräkningen gentemot Svenska Kraftnät om någon ny balansansvarig fått ett nytt åtagande i nätavräkningsområdet När ingen anmälan om balansansvar kommit in från elleverantören Om anmälan inkommer och den saknar uppgift om balansansvarig, ska anmälan avvisas. Om balansansvaret upphör under pågående leverans och någon ny 66 Utgåva 08B rev

67 balansansvarig inte övertar det ska Svenska Kraftnät anvisa en balansansvarig. Se även avsnitt Timmätvärden rapporteras före datum för övertagandet enligt den gamla leveransstrukturen och därefter enligt den nya. Om det företag som avslutat sitt åtagande om balansansvar för elleverantören inte har andra leveranser inom nätavräkningsområdet efter överlåtelsen, ska nollvärden rapporteras i aggregerade timmätvärden resten av månaden. Övertagandet av leveransstrukturen för schablonleveranser sker med samma rutiner som vid flyttning, det vill säga vid valfri dag inom månaden. Det innebär att övertagandet sker från fastställt överlåtelsedatum. Preliminära andelstal ändras inte under pågående månad. Slutliga andelstal beräknas enligt den gamla leveransstrukturen före datum för övertagande och därefter enligt den nya leveransstrukturen. Den som är balansansvarig före överlåtelsen ansvarar för balanshållningen för schablonleveranserna under hela månaden. Ekonomiskt kompenseras denne i slutavräkning av kvarkraften. Övriga kostnader med anledning av överlåtelsen kommer man överens om bilateralt. Nätägaren bör meddela den balansansvarige vem som övertagit schablonleveranserna. Avräkningsstrukturen i balansavräkningen behöver endast ändras gentemot Svenska Kraftnät om någon ny balansansvarig tillkommit i nätavräkningsområdet. 3.5 Kvalitetssäkring av strukturinformation Nedan beskrivs vilken information de olika aktörerna behöver vid strukturförändringar: de elanvändare som elleverantören har i ett nätavräkningsområde elleverantören och balansansvarig förändringar i balansansvaret förändringar i strukturen av ett nätavräkningsområde. Följande rutiner bör följas för att kvalitetssäkra strukturinformationen. Flödet framgår av bilden nedan. Elleverantören kan be nätägaren om att få information om sitt leveransåtagande i nätavräkningsområdet. Nätägaren bör vid förfrågan från elleverantören sända en lista över uttagspunkter listan Anläggningsinformation (AI-lista) till elleverantören i vilken framgår vilka uttagspunkter och elanvändare som elleverantören har i nätavräkningsområdet. Elleverantören kan nu kontrollera uppgifterna gentemot det egna kundregistret. Även det motsatta kan inträffa, nämligen att nätägaren ber elleverantören ta fram en lista för att kontrollera att det egna kundregistret stämmer överens med elleverantörens. Elleverantören kontrollerar nätägarens strukturkvittens N1a mot det egna kundregistret. Den balansansvarige kontrollerar uppgifterna i N1b mot uppgifterna i B1 och S2. Om de ej stämmer med B1 kontaktas elleverantören och om de ej stämmer med S2 kontaktas nätägaren för att reda ut saken. Utgåva 08B rev

68 Nätägarens kontroll gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Påtalad brist från balansansvarig om att strukturkvittensen från Svenska Kraftnät ej stämmer med strukturanmälan från nätägaren. Struktur stämmer inte. Strukturrapporten S2 stämmer inte med N1b. Kontrollera i anmälan från elleverantören vem som är balansansvarig. Om fel, korrigera den egna strukturanmälan (N1b och/ eller S2) Balansansvarigs egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera om uppgifter om elleverantören i nätavräkningsområdet stämmer med det som nätägaren har angivit ska gälla för elleverantören. Struktur stämmer inte. Kontrollera i leveransavtal för elleverantören vilka nät man tar balansansvar för. Om balansansvar ej gäller, påtala detta för elleverantören. Balansansvarigs kontroller gentemot nätägaren Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att strukturkvittensen S2 från Svenska Kraftnäts innehåller samma information som i strukturkvittensen N1b från nätägaren. Kontrollera B1 mot S1 Struktur stämmer inte. Struktur stämmer inte. Strukturkvittensen N1b stämmer inte med uppgifterna i B1 och S2. Om strukturen inte stämmer, kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät. Kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät. Elleverantörens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera strukturdata på kundnivå vid varje förändring Kontrollera med försäljningsorganisationen att försäljningen enbart förekommer i sådana nätavräkningsområden som framgår av B1. Kontrollera B2 och N1a mot egna uppgifter Struktur stämmer inte. Säljare har inte kunskap om vilka balansansvarsavtal som finns. Struktur stämmer inte. Strukturen i strukturrapporten B2 och strukturkvittensen N1a stämmer inte med de egna uppgifterna Kontrollera om avtal finns med elanvändaren. Kontrollera listan med uttagspunkter (AI-listan) för att kontrollera vad som inte stämmer i strukturen. Utbilda säljarna. Uppdatera avtal med balansansvariga. Kontakta den balansansvarige och nätägaren. 68 Utgåva 08B rev

69 Elleverantörens kontroller gentemot nätägaren Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägarens strukturkvittens för leveransstrukturen i uttagspunkten stämmer med strukturanmälan (Z04 eller Z05). Kontrollera nätägarens N1a mot eget kundregister Struktur stämmer inte. Struktur stämmer inte. Påtala brist till nätägaren. Beställ Sammanställning av leveransstruktur från nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Beställ Sammanställning av leveransstruktur från nätägaren. Elleverantörens kontroller gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägarens N1a stämmer med den balansansvariges rapport B2 Struktur stämmer inte. Kontrollera eget kundregister. Ta kontakt med nätägaren för att korrigera. Informera balansansvarig om vad som gäller Listan Anläggningsinformation (AI-listan) En förutsättning för att aktörerna automatiskt ska kunna utbyta PRODAT-meddelanden mellan varandra är att nätägare och elleverantörer är överens om de grund-uppgifter som de har om en elanvändare/anläggning. AI-listan är en möjlighet att samordna kundregistren och är en semikolonseparerad fil som mottagaren kan använ-da på valfritt sätt. Informationen kan exempelvis läsas in i ett Excel-dokument eller direkt i ett mottagande kundinformationssystem. När listan översänds till mottagaren bör denne informeras om orsaken till den förändring som orsakar en AI-lista. Såväl nätägare som elleverantör kan vara sändare av listan. Listan är ett sätt att kvalitetssäkra redan rapporterad information. Själva rapporteringen av uppgifterna till respektive aktör görs via PRODAT (förutom ändring av identiteter). Listan kan användas för följande ändamål: Uppgift om anläggningsdata. För att kvalitetssäkra att rätt anläggningar förts över till en ny elleverantör, t.ex. när elbolag slagits samman. Kvalitetssäkring vid förändrat balansansvar (balansansvarsbyte rapporteras via Z09B). Kvalitetssäkring när anläggningar förts över till annat nätbolag. Rapportera byte av identifikation (till exempel anläggnings id eller serie id). Ange anläggningars årsförbrukning. Se EDIEL-anvisningarna för AI-listan för detaljer kring listans uppbyggnad, 3.6 Upphörande av elleverans En elleverantör är skyldig att leverera el tills leveransskyldigheten upphör. Läs mer om leveransskyldighet i inledningen av kapitel 3. Utgåva 08B rev

70 3.6.1 När en elanvändare saknar elleverantör För en elanvändare som saknar elleverantör ska berörda nätägare anvisa en elleverantör enligt bestämmelserna i ellagen, 8 kap Regler vid frånkoppling och tillkoppling En uttagspunkt får enligt Allmänna avtalsvillkoren frånkopplas på grund av väsentligt avtalsbrott. Den kan också frånkopplas när en elanvändare flyttar ut och ingen ny samtidigt flyttar in. I det första fallet ska både avisering och bekräftelse av från-koppling ske på annat sätt än via ett PRODAT-meddelande. En uttagspunkt kan även kopplas ifrån på begäran av elanvändaren Hantering vid väsentligt avtalsbrott En uttagspunkt får enligt Allmänna avtalsvillkoren för konsument frånkopplas på grund av väsentligt avtalsbrott som t.ex. bristande betalning och försummelse att ställa begärd säkerhet. Avtalsbrott mot en nätägare/elleverantör ska bedömas var för sig. För att frånkoppling ska kunna bli aktuell måste ett avtalsbrott vara väsentligt. Vid bristande betalning innebär det att enstaka obetalda fakturor på mindre belopp inte ger ett företag rätt till frånkoppling, se vidare Svensk Energis PM Hantering av bristande betalning och andra avtalsbrott. Enligt ellagen måste en konsument ges möjlighet till rättelse innan frånkoppling får ske. Vid bristande betalning ska en särskild procedur användas innan frånkoppling får ske. Denna procedur innefattar bland annat att konsumenten måste delges information innan frånkopplingen sker samt att ett meddelande ska skickas till kommunal socialnämnd. Proceduren framgår av ellagen och av de Allmänna avtalsvillkoren för konsument. Om det föreligger risk för personskada som inte är obetydlig eller omfattande sakskada, får frånkoppling normalt inte ske. Om elanvändaren kan styrka att betalning skett innan frånkopplingstillfället får nätägaren inte heller koppla ifrån anläggningen. Nedan beskrivs två scenarier för hanteringen av frånkoppling och tillkoppling. I det ena fallet har nätägaren begärt frånkopplingen och i det andra har elleverantören begärt frånkopplingen. Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot nätägaren Frånkoppling Om nätägaren har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott ska elleverantören meddelas via PRODAT. Nätägaren sänder då en Z06F med installationsstatus stängd (closed) med tillhörande MSCONS till elleverantören. Motsvarande, med installationsstatus aktiv (active), gäller efter tillkoppling. Till framtida elleverantör skickas endast ett Z06F med status stängd (closed) utan MSCONS. När elanvändaren betalat sin nätfaktura och nätägaren kopplat till anläggningen bör registrering ske inom 5 vardagar. Om elanvändaren byter elleverantör under tiden anläggningen är frånkopplad, det vill säga om nätägaren tar emot en Z03L för den frånkopplade anläggningen, ska nätägaren svara att installationsstatus är stängd (closed) i Z04L. Anläggningen förblir alltså frånkopplad tills avtalsbrottet mot nätägaren upphör. Tillkoppling När elanvändaren betalat sin nätfaktura och nätägaren kopplat till anläggningen bör 70 Utgåva 08B rev

71 registrering ske inom 5 vardagar. När anläggningen tillkopplats ska Z06F med installationsstatus aktiv (active) skickas till elleverantören med tillhörande MSCONS. Z06F och MSCONS bör skickas samma dag som registrering sker. Inkommer meddelanden på anläggningen under tiden anläggningen är frånkopplad hanteras dessa enligt ordinarie meddelandehantering men med installationsstatus stängd (closed). Vid tillkoppling ska även eventuell framtida leverantör meddelas att installationsstatus ändrats till aktiv (active) med Z06F utan MSCONS. Frånkoppling p.g.a. väsentligt avtalsbrott mot elleverantören Frånkoppling Om elleverantören har rätt att frånkoppla på grund av väsentligt avtalsbrott ska denne begära frånkoppling av nätägaren manuellt (det vill säga via telefon, e-post, brev eller liknande) alltså inte via PRODAT. Nätägaren bekräftar begäran om frånkoppling manuellt till elleverantören (ofta enligt en rutin som elleverantören beskrivit i samband med frånkopplingen). Om anläggningen är frånkopplad i mer än två vardagar bör nätägaren registrera frånkopplingen och Z06F med installationsstatus stängd (closed) och MSCONS skickas till elleverantören. Om elanvändaren byter elleverantör under tiden anläggningen är frånkopplad, det vill säga om nätägaren tar emot en Z03L för den frånkopplade anläggningen från en ny elleverantör, ska nätägaren svara i Z04L att installationsstatus är aktiv (active). An-läggningen ska därmed återinkopplas på leverantörsbytesdagen. Om anläggningen är frånkopplad på grund av väsentligt avtalsbrott mot både elleverantör och nätägare ska anläggningen förbli frånkopplad tills avtalsbrottet mot nätägaren upphör i enlighet med föregående avsnitt. Övrigt När anläggningen är frånkopplad och Z06 ska skickas av någon annan orsak än frånkoppling (se Elmarknadshandboken, kapitel 5.7.1) ska Z06 ha samma installationsstatus som anläggningen har, då meddelandet skickas. Ett sådant exempel kan vara ändring i mätarkonstant utan mätarbyte. Tillkoppling Anmälan om tillkoppling sker manuellt (via telefon eller enligt överenskommelse mellan nätägaren och elleverantören vid frånkopplingen). Har anläggningen hunnit bli registrerad som frånkopplad innan tillkoppling begärs, bör registrering av tillkopp-lingen ske inom två vardagar. PRODAT Z06F skickas med installationstatus aktiv (active) och MSCONS skickas i samband med registreringen till den elleverantör som begärt frånkopplingen Hantering vid dödsfall Enligt ärvdabalken tar dödsboet över den avlidnes samtliga skulder och fordringar. Det betyder att nät- och elavtal övertas av dödsboet. En kontakt bör tas med företrädare för dödsboet för att ta reda på vem som i fortsättningen ska stå för el- och nätavtalen. I denna del hänvisas till vad som anges i kommentaren till 1.1 i de allmänna avtalsvillkoren (NÄT respektive EL 2004 K respektive N). Om avtalen ska fortsätta i dödsboets namn ska avtalsvillkoren för näringsidkare tillämpas. För att villkoren ska börja gälla måste villkoren skickas till dödsboet. Om den efterlevande däremot vill stå för avtalen ska ett byte av elanvändare ske i uttagspunkten. Som ny kund får då även den efterlevande två nya avtal. Detta förutsätter att dödsboet säger upp sina avtal för anläggningen och att den efterlevande Utgåva 08B rev

72 anmäler sig som ny elanvändare i uttagspunkten till nätägaren och elleverantören. Det hanteras då som en flyttning, se avsnitt 3.2. Om elleverantören vill, kan denne låta den efterlevande överta elavtalet från dödsboet. Detta är naturligtvis endast intressant i de fall mer förmånliga villkor inte kan erbjudas. En sådan överlåtelse bör vara skriftlig. Eftersom nätägaren normalt endast använder de allmänna avtalsvillkoren (utom beträffande högspänningsavtalen där det även krävs ett individuellt avtal) blir en överlåtelse inte intressant här. Villkoren är ändå desamma. Därför bör detta hanteras som en ny kund. Det är olämpligt att ta ut en flyttavgift eftersom detta kan verka stötande. Den administrativa hanteringen skiljer sig åt mellan olika företag. En del företag har automatisk uppdatering via Svensk Person och Adressregister (SPAR) vilket innebär att fakturorna efter ett dödsfall automatiskt ställs till dödsboet. I de flesta fall krävs dock att den efterlevande själv tar kontakt med sitt nätbolag och sin elleverantör. När en elanvändare avlider är det viktigt att det finns rutiner kring hur el- respektive nätavtalet ska hanteras så att de efterlevande inte behöver uppleva obehag av säljbrev adresserade till den avlidne. Eftersom el- respektive nätavtal gäller två olika företag är det viktigt att kontakt tas med båda företagen. För att underlätta för dödsboet kan dock den aktör som först kontaktas erbjuda sig att meddela den andra aktören som därefter i sin tur får kontakta dödsboet. Om dödsboet vill att en aktör ska sköta kontakten med den andra aktören krävs fullmakt från dödsboet. Kommunikationen mellan nät- och elhandelsföretag bör ske via PRODAT-meddelanden enligt nedan: 1. Nätföretaget får reda på dödsfallet och avtalet ska stå i dödsboets namn Om nätföretaget får reda på dödsfallet först, informeras elleverantören om detta via en Z06E, då detta är en förändring av kunduppgifter. För de nätföretag som använder sig av folkbokföringsregister bör en bevakning av förändringar av kunduppgifter på grund av dödsfall införas och knytas till skapande av Z06E. I meddelandet anges även en kod för kundstatus, vilken anger att elanvändaren har avlidit. Om detta meddelande används för annat ändamål ska detta först överenskommas mellan parterna. Elleverantören uppdaterar sin egen kundinformation och fortsätter sin leverans i dödsboets namn tills en Z05LK inkommer och avtalet kan avslutas. Se ovan beträffande kontakter som bör tas med dödsboet. 2. Nätföretaget får reda på dödsfallet och nätavtalet ska avslutas Då nätföretaget får information om dödsfallet först, bör denne kontakta dödsboet. Om dödsboet vill avsluta avtalet sänder nätföretaget en Z05LK till elleverantören, men det är också viktigt att nätägaren kommunicerar till elleverantören att det rör sig om ett dödsfall. I fältet kundstatus anges koden för att elanvändaren har avlidit. Anledningen till att denna information är så viktig är för att hindra att elleverantören sänder ut ett nytt avtalsförslag till en avliden person. 3. Elleverantören får reda på dödsfallet Då elleverantören får information om dödsfallet först, bör denne informera nätföretaget. PRODAT-meddelandet Z09E används för denna typ av information. I fältet kundstatus anges koden för att elanvändaren har avlidit. Alternativt tar elleverantören personlig kontakt med nätägaren. 72 Utgåva 08B rev

73 Då nätföretaget får information om dödsfallet bör denne kontakta dödsboet för att undersöka om dödsboet vill avsluta nätavtalet och i så fall om den efterlevande ska stå för nätavtalet. Avläsning av mätare Rutinerna vid avläsning av mätaren vid förändringar i uttagspunkten beskrivs i kapitel Elanvändaren går i konkurs Om en elanvändare går i konkurs är det viktigt att elleverantören/nätägaren snarast kontaktar konkursförvaltaren och begär besked om konkursboet vill teckna avtal om fortsatt överföring och leverans, jämför 63 köplagen. Om konkursboet endast tecknar nätavtal ska nätägaren anvisa konkursboet en elleverantör. I annat fall ska det avgöras om elanvändarens anläggning ska kopplas ifrån och avtalet med elleverantören ska hävas, för att förhindra kundförluster (jämför allmänna avtalsvillkoren) När en elleverantör som är balansansvarig hamnar på obestånd Om en elleverantör som samtidigt själv är balansansvarig hamnar i obestånd, säger Svenska Kraftnät upp avtalet om balansansvar. Svenska Kraftnät informerar nätägaren om förändringen. En elleverantör får bara leverera el i uttagspunkter där det finns en balansansvarig, vilket framgår av bestämmelsen i 8 kap. 4 ellagen. Däremot finns det inte något undantag från leveransskyldigheten enligt ellagen om man saknar en balansansvarig. Enligt Nord Pools regelverk blir elleverantören i detta läge även utesluten från handel med el på elspotmarknaden. I och med att elleverantören inte längre är aktör på elmarknaden upphör leveransplikten och anvisningsleverantören träder generellt in som ny elleverantör från det datum då aktören upphör. Beskriven situation uppstår ofta med mycket kort varsel för alla berörda aktörer. Denna situation kan dock undvikas genom att elleverantören omedelbart tecknar ett avtal med en annan balansansvarig. I det fall elleverantören meddelar att elleveransen upphör, ska nätägaren omedelbart anvisa den nye elleverantören med PRODAT-meddelandet Z04A. Nätägaren ska också omedelbart informera elanvändaren om att denne fått en ny elleverantör (anvisnings-leverantören) och orsaken till bytet. Nätägaren gör en mätaravläsning och rapporterar till såväl tidigare elleverantör som ny anvisningsleverantör så att de berörda aktörerna kan slutfakturera respektive starta sin fakturering. Anvisningsleverantören ska omgående informera elanvändaren om de villkor som gäller för den nya elleveransen. En anmälan som redan gjorts till nätägaren för ett leverantörsbyte kvarstår. Exempel: Elleverantören A, som även har balansansvar för leveransen, meddelar att han upphör att leverera el den 18 oktober. Anvisningsleverantören går in som elleverantör från och med den 18 oktober. Om elanvändaren via en ny elleverantör B har begärt ett leverantörsbyte från och med den 1:a november, ska leverantörsbytet genomföras enligt plan men anvisningsleverantören tar över leveransen under tiden från den 18:e till och med den sista oktober. Utgåva 08B rev

74 Vad krävs för att få fortsätta leverera el När elleverantören ingått ett avtal om balansansvar med en ny balansansvarig, eller själv tecknat ett sådant avtal med Svenska Kraftnät, är elleverantören skyldig att anmäla byte av balansansvarig i de aktuella uttagspunkterna till berörda nätägare. Detta ska ske en månad före det månadsskifte som övertagandet av balansansvaret ska ske, se 8 kap. 9 ellagen. Nätägaren informerar därefter Svenska Kraftnät om vilka balansansvariga som har åtaganden i respektive nätområde. Detta är det normala förfaringssättet vid byte av balansansvarig. Av 8 kap. 9 ellagen framgår dock att Svenska Kraftnät, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet får medge att ett övertagande av balansansvar får ske tidigare än vad som angetts ovan. För att kunna fortsätta som elleverantör efter att en balansansvarig sagt upp balansansvarsavtalet måste elleverantören omedelbart dock senast när avtalet om balans-ansvar upphör hitta en ny balansansvarig. Dessutom måste elleverantören utan fördröjning meddela berörda nätägare vem som kommer att överta balansansvaret om de normala aviseringstiderna inte kan följas. Se även avsnitt som beskriver hanteringen kring anvisad balansansvarig Rutiner kring hävning av ett elavtal Om en part har gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, se 11 kap 3 ellagen, har motparten i avtalsrättsliga sammanhang normalt rätt att häva avtalet. Med hävning avses att avtalsrelationen upphör. De eventuella kvarstående oreglerade frågorna mellan parterna ska regleras i omedelbar anslutning till hävningen. Meddelandet till motparten om hävningen bör, ur ett bevisperspektiv, vara skriftligt. När elleverantören har rätt att avbryta leveransen enligt EL 2004K har han också rätt att häva avtalet. Eftersom ellagen innehåller konsumentskyddsregler om rätten till att avbryta elleveransen vid ett väsentligt avtalsbrott, förutsätter avtalsregleringen om hävning för en elleverantör att uttagspunkten i enlighet med regleringen i El 2004 K kan kopplas ifrån innan hävningen får ske. Det innebär bland annat att konsumenten måste delges samt att ett meddelande ska skickas till kommunal socialnämnd. Elleverantören kan vid denna tidpunkt välja att häva avtalet alternativt att kvarstå i avtalsförhållandet och begära frånkoppling. Detta innebär att elleverantören inte kan vidta båda åtgärderna i ett och samma ärende. När det gäller näringsidkare finns inga särskilda regler i ellagen som reglerar rätten att avbryta leveransen till sådan kund som gjort sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott, utan denna rätt regleras i 5.1 och 5.2 i EL 2004 N. Om elleverantören beslutar att häva avtalet ska elleverantören informera elanvändaren om detta så snart som möjligt. I samband med detta bör elanvändaren upplysas av elleverantören om att hävningen innebär att nätägaren kommer att anvisa elan-vändaren en elleverantör. Därmed upphör även rätten för elleverantören att begära frånkoppling. Det är endast den som häver ett avtal som kan ange tidpunkt för när hävningen ska genomföras. När avtalet hävs ska elleverantören underrätta nätägaren om detta med PRODAT Z08H. I meddelandet ska då hävningsdatum anges. Observera att man aldrig kan häva ett avtal retroaktivt. En Z08H kan skickas senast det datum man önskar hävning på och rekommendationen är att meddelandet sänds några dagar innan hävningsdatumet. 74 Utgåva 08B rev

75 Nätägaren svarar på Z08H med en PRODAT Z05L till den tidigare elleverantören, samt skickar en Z04A till anvisningsleverantören om nätägaren inte får in någon Z03L från någon annan elleverantör. Ärendereferensen knyter ihop Z08H med Z05L. Tidsfrist för meddelandena Z05L och Z04A och mätarställning gäller som vid leverantörsbyten. Även om en elanvändare har ett tidsbestämt avtal är det möjligt att ett avtal kan brytas i förtid. Elleverantören kan då ta ut en avgift för detta om detta reglerats särskilt i avtalet med elanvändaren. Nätägaren informerar elanvändaren på anläggningen om vilken anvisningsleverantör som anvisats. Rutinerna vid avläsningen av mätaren för hävningstidpunkten är de-samma som vid leverantörsbyte. MSCONS med slutmätarställning skickas av nät-ägaren till tidigare elleverantör och MSCONS med startmätarställning sänds till anvisningsleverantören. 3.7 Regler för produktionsanläggningar Balansansvar för produktionsanläggningar Svenska Kraftnät rekommenderar att en inmatningspunkt hanteras på samma sätt som en uttagspunkt eftersom ellagen endast reglerar vad som gäller för balansansvaret i uttagspunkter. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet krävs att varje inmatningspunkt går att hänföra till en balansansvarig. Av mätförordningen framgår att mätvärden för produktion ska rapporteras per balansansvarig till Svenska Kraftnät. Exempel då det kan gå fel: Om den balansansvarige har sagt upp avtalet om balansansvar med elproducenten och anläggningen är bortkopplad från nätet är allt i sin ordning eftersom ingen produktion matas in på nätet. Mindre produktionsanläggningar som exempelvis vind- eller vattenkraftanläggningar utan rörliga driftkostnader och som därmed kan tänkas mata in el på nätet utan någon som är balansansvarig är dock exempel på anläggningar då problem kan uppstå om det inte finns någon som är balansansvarig. Ingen har beställt kraften och energimässigt råder det balans i nätområdet eftersom nätförlusterna reduceras automatiskt. Den som är balansansvarig för nätförlusterna drabbas genom att denne då får ta kostnaden för att hålla balansen för den inmatade produktionen. När en balansansvarig tar över ett balansansvar för uttagspunkter från någon annan kan det hända att ellagens tidsfrister och tidpunkter inte kan hållas. Svenska Kraftnät har då möjlighet enligt ellagen att besluta att tidigarelägga datumet för övertagandet och nätägaren ska i sådana fall samråda med Svenska Kraftnät om detta. När denna situation uppstår för inmatningspunkter tillämpar Svenska Kraftnät samma regel. I avsnitt rekommenderas att den elleverantör (elåterförsäljare) som köper elen från en produktionsanläggning bör vara den som också sköter administrationen av förändringar som görs i leveransåtagandet. Det är ju aktören i rollen som elleverantör (elåterförsäljare) och inte elproducent, som har stödsystemen för att sköta denna administration Anvisa balansansvarig Svenska Kraftnät kan rent formellt inte anvisa en balansansvarig i inmatningspunkter och för nätförluster eftersom ellagens bestämmelser om anvisad balansansvarig bara gäller uttagspunkter. För att en balansavräkning ska kunna Utgåva 08B rev

76 göras fordras dock att det finns en balansansvarig även för inmatningspunkten, se avsnitt Anmäla byte av elleverantör i en inmatningspunkt eller överlåtelse av en produktionsanläggning Även i inmatningspunkter finns aktörsrollen elleverantör (elåterförsäljare). När en elleverantör som köper el från en produktionsanläggning byts ut mot en annan elleverantör, rekommenderas att samma rutiner följs som vid leverantörsbyte i en uttagspunkt. Det ska finnas anläggnings id med flera uppgifter, på samma sätt som för en uttagspunkt. Det är den nye elleverantören som anmäler bytet till nätägaren och som talar om vem som är balansansvarig i inmatningspunkten. För att anmäla bytet används Ediel-meddelandet Z03. Rutinen beskrivs i bilden nedan: BILDEN BORTTAGEN Bild Rutinerna för att anmäla köp av el från en produktionsanläggning. Vid överlåtelser av produktionsanläggningar från en ägare till en annan, det vill säga ny anläggningsinnehavare för inmatningspunkten, rekommenderas att samma rutiner följs som vid flyttning i en uttagspunkt. 76 Utgåva 08B rev

77 3.8 Anvisning av elleverantör Om elanvändaren inte själv väljer en elleverantör från inflyttningsdagen ska nätägaren anvisa en elleverantör enligt ellagen. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren anmäla till den anvisade elleverantören att en elanvändare flyttat in på anläggningen senast 3 vardagar efter att leveransen påbörjats (inflyttningsdagen). Det görs genom att nätägaren skickar en Z04A till den anvisade elleverantören. Anmälan ska innehålla: nätkoncessionshavarens identitet (EDIEL-id) anvisad elleverantörs identitet (EDIEL-id) anläggningsidentitet (anl id) områdesidentitet (områdes id) balansansvarigs identitet (EDIEL-id) elanvändarens identitet (organisationsnummer eller personnummer, om sådant kan användas) orsak till anmälan (anvisningsleverans) startdatum för elleverans anläggningsadress, elanvändarens namn och adress mätaridentitet, antal heltalssiffror för mätarställning, mätarkonstant, antal register och registertyp (räkneverkskoder), tidslängd på mätvärden (t ex tim eller månad), rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för uttagspunkten samt identitet för mätvärden som kommer att rapporteras För mer information se kapitel 3.1 ovan om meddelandeflödet vid inflyttning, nyanslutning och återinkoppling. Nätägaren ska vid anvisning av en elleverantör omedelbart underrätta elanvändaren om vilken elleverantör som anvisats och om ellagens bestämmelser om byte av elleverantör. Utgåva 08B rev

78 78 Utgåva 08B rev

79 4 Nät och nätanslutning Viktiga utgångspunkter Man skiljer på följande typer av nätanslutningar: Anslutning av: angränsande nät produktionsanläggningar förbrukningsanläggningar Varje anslutningspunkt i nätet har en anläggningsägare registrerad En anslutningspunkt är en uttagspunkt, inmatningspunkt, gränspunkt eller en kombination av uttagspunkt och inmatningspunkt Anslutningspunkten mellan koncessionspliktiga nät kallas för gränspunkt. Punkten mellan koncessionspliktigt och icke koncessionspliktigt nät är ingen gränspunkt utan en anslutningspunkt för förbrukningsanläggning För två koncessionspliktiga nät som kopplas samman i en gränspunkt räknas respektive nätägare som anläggningsägare Övriga anslutningspunkter är inmatnings- eller uttagspunkter där produktions- eller förbrukningsanläggningar ansluts En elproducent (till exempel ett kraftbolag) är en anläggningsägare för en anläggning i en inmatningspunkt En elanvändare (till exempel en fastighetsägare) är anläggningsägaren för en anläggning i en uttagspunkt Varje anslutningspunkt identifieras med ett anläggnings id (anl id) i nätägarens anläggningsregister En ägare till en förbrukningsanläggning tecknar avtal om anslutning med nätägaren. Detta avtal kallas i handboken för nätavtal Ägaren till ett koncessionspliktigt nät kallas i handboken för nätägare Ägaren till ett icke koncessionspliktigt nät kallas i handboken för fastighetsägare eftersom majoriteten av dessa nät finns inom fastigheter (i huvudsak inom byggnader) Lägenhetsinnehavaren är elanvändare för lägenhetselen i ett flerbostadshus Fastighetsägaren är elanvändare för allmän fastighetsel i flerbostadshus Den punkt till vilken en elanläggning ansluts till ett nät kallas för anslutningspunkt. Anslutnings- och mätpunkt är normalt samma punkt. På varje aktiv anslutningspunkt ska det finnas en nätkund registrerad H andel med el och produktion av el sker sedan 1996 i konkurrens. Nätverksamheten, det vill säga överföringen av el, bedrivs av naturliga skäl som monopol. Energimarknadsinspektionen ska se till att nätverksamhet bedrivs effektivt, pröva om nättarifferna är skäliga samt att nätföretagen tillämpar villkor så att konkurrensen inom elhandeln främjas. De beviljar vidare tillstånd, koncession, för att uppföra elledningar och bedriva nätverksamhet, övervakar nätavgifter och övriga villkor för överföring av el. De har också det övergripande ansvaret för nätägarnas mätvärdesrapportering. Nätverksamheten regleras i ellagen. Rapporteringen regleras i mätförordning och mätföreskrifter. En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av eller handel med el. Utgåva 08B rev

80 4.1 Nät Ur lagstiftningssynpunkt skiljer man på nät som är koncessionspliktiga och sådana som är undantagna från koncessionsplikten. Exempel på nät som är undantagna från koncessionsplikten är nät inom byggnad och industriområde. I detta kapitel beskrivs översiktligt vad som gäller för de båda typerna av nät. I kapitlet kallas ägaren av ett koncessionspliktigt nät för nätägare och en ägare av ett icke koncessionspliktigt nät för fastighetsägare. Nätägarna samlar in mätvärden från gränspunkter samt uttags- och inmatningspunkter och rapporterar värden för förbrukning och produktion till elhandelsföretagen samt till Svenska Kraftnät. Mätvärdena ligger sedan till grund för avräkningen av producerad och förbrukad energi mellan berörda aktörer. I samband med att schablonberäkning infördes den 1 november 1999 ska nätägaren beräkna förbrukningen och rapportera andelstal för den förbrukning som inte mäts per timme så att en avräkning kan ske. Mätförordningen och mätföreskrifterna reglerar vilka mätvärden som ska rapporteras till olika aktörer på marknaden och hur andelstal ska beräknas Vad är koncessionspliktiga nät? En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession) av Energimarknadsinspektionen. Det finns två typer av nätkoncessioner, en för linje och en för område. Nätkoncession för linje (stamnät eller regionnät) avser koncession för ledning med i huvudsak en bestämd sträckning. Nätkoncession för område (lokalnät) avser ledningsnät inom ett geografiskt begränsat område. Nätkoncessionen för område är avsedd för ledningar med spänningar vanligtvis upp till 20 kv. Koncessionen ger nätägare rätt att inom området uppföra och begagna ledningar upp till den i tillståndet bestämda spänningen. Nätkoncession meddelas normalt för fyrtio år om den avser linje och tjugofem år om den avser område. Innehavare av nätkoncession för område är om det inte finns särskilda skäl skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till sin ledning eller sitt ledningsnät. För nätkoncession för linje krävs att nätanläggningen är lämplig ur allmän synpunkt och att nätkoncessionshavaren är lämplig att bedriva nätverksamhet. Prövningen syftar främst till att förhindra att det byggs samhällsekonomiskt onödiga nätanläggningar, det vill säga att nya nätanläggningar byggs där tillräcklig överföringskapacitet redan finns. En nätkoncession för område får endast beviljas om den utgör en för nätverksamhet lämplig enhet och att nätkoncessionshavaren är lämplig att bedriva nätverksamhet i det aktuella området. Om en nätägare har flera koncessionsområden innebär det vidare att dessa ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. Detta innebär bland annat att den geografiska enheten ska bestå av ett blandat kundunderlag, de som medför höga nätkostnader såväl som de som medför låga nätkostnader, alltså en lämplig blandning av både tätorts- och glesbygdskunder. Endast områden som utgör en olämplig enhet undantas från kravet på samredovisning. 80 Utgåva 08B rev

81 Den som har nätkoncession är skyldig att överföra el och att utföra mätning och beräkning av överförd el samt även att rapportera resultaten av dessa mätningar och beräkningar. Detta ska göras enligt mätförordningen samt mätföreskrifterna. Energimyndighetens informationsskrift ET 56:1999 Koncession för kraftledningar m m Hur man söker tillstånd ger vägledning för den som söker tillstånd för nätkoncession Nättariffer Ägaren av en elanläggning (exempelvis en villa) som ansluts till ett koncessionspliktigt nät betalar en engångsavgift för anslutning till nätet, och en nättariff för nyttjande av nätet. Nätmyndigheten kan pröva om tariffen är skälig. Nättarifferna ska ersätta nätägaren för kostnader för nätet, till exempel kapitalkostnader, drift och underhåll samt kostnader för överföringsförluster. Tarifferna ska vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Avtalsvillkoren för tariffer som nätägaren tillämpar regleras i nätavtal mellan parterna. I nätavtalet för högspänningskunder framgår även villkor för både utbyte av aktiv och reaktiv energi. Reaktiv energi är dock inte en handelsvara på samma sätt som aktiv energi. Grundläggande villkor för nättariffer framgår i ellagen Nätavräkningsområden Definition av begreppen. Nätavräkningsområde definieras som ett område vari det fysiskt sammanhängande elnätet med nätkoncession för vilket den samlade inmatningen och det samlade uttaget av el skall mätas och beräknas. Begreppet nätavräkningsområde omfattar dels sådana nät som enbart timavräknas (till exempel stamnät och regionnät), dels sådana nät vari ingår både schablonavräkning och timavräkning. Nätavräkningsområde som är schablonavräknat får bara omfatta ledningsnät som omfattas av nätkoncession för område (lokalnät) och ledningar som organisatoriskt och tekniskt ingår i ett sådant nät. Det är Svenska Kraftnäts uppgift att fastställa vilka dessa områden är och det görs efter anmälan av nätägaren. Vilka dessa områden är framgår av Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. Nätavräkningsområden avgränsas av timvis mätning gentemot angränsande nätavräkningsområden eller regionnät och får inte innehålla elnät som innehas av olika nätkoncessionshavare. Ett nätavräkningsområde i balansavräkningen är alltså inte samma sak som ett nätkoncessionsområde. Det sistnämnda kan bestå av flera nätavräkningsområden i balansavräkningen. Ett nätavräkningsområde är alltid ett nät som avgränsas genom timvis mätning gentemot angränsande nätavräkningsområde medan ett nätkoncessionsområde kan ses som ett geografiskt område. Varje nätavräkningsområde tilldelas en områdesidentitet av Svenska Kraftnät, ett så kallat områdes id som består av en trebokstavskod med versaler. Informationsstruktur för ett nätavräkningsområde. Nätägaren anmäler strukturuppgifter till Svenska Kraftnät och anger vilka nätavräkningsområden som gränsar till det egna nätavräkningsområdet, samt vem som är balansansvarig för förluster där. Dessa uppgifter är nödvändiga för att Svenska Kraftnät ska kunna göra en korrekt avräkning av de balansansvariga. Utgåva 08B rev

82 4.1.3 Mätpunkter och icke timmätt förbrukning Förbrukningsprofilen utgörs av den totala mängd el som registreras per timme i nätavräkningsområdet med avdrag för sådan förbrukning och produktion som avräknas efter timregistrerande mätning och rapportering. Den kallas även ospecificerad förbrukning (produktkod 1004). Förbrukningsprofilen används för att beräkna andelstalen för schablonleveranserna i ett schablonavräknat nätavräkningsområde, se mätförordningen. En inmatningspunkt är den punkt i nätet där producerad energi matas in till nätet). I inmatningspunkten mäts producerad energi som matas in i nätet. En uttagspunkt är den punkt i nätet där en elanvändare som har nätavtal tar ut el för förbrukning. I uttagspunkten mäts uttagen energi från nätet. Notera att även förbrukning i en kraftstation där produktionen är avstängd behandlas som förbrukning/uttag. En gränspunkt är en punkt mellan angränsande nät. I gränspunkten mäts utbytet av el mellan näten. För att balansavräkningen ska kunna göras av Svenska Kraftnät måste det finnas en balansansvarig för varje inmatnings- och uttagspunkt i nätet Rapportering av mätvärden Svenska Kraftnät kontrollerar att rapporteringen av mätvärden har sådan kvalitet att den sammantaget motsvarar landets totala energiomsättning. Denna kvalitetskontroll utförs per nätavräkningsområde. För att den ska kunna utföras rapporterar nätägaren förutom produktion och förbrukning det uppmätta utbytet med angränsande nät Nätavtal mellan Svenska Kraftnät och nätägaren För att komma överens om informationsutbytet mellan nätägaren och Svenska Kraftnät ingår parterna ett nätägaravtal. I detta regleras bland annat hur rapporteringsåtagandet och kvalitetssäkring av mätvärden ska hanteras Icke koncessionspliktiga nät Det finns nät som är undantagna från koncessionsplikten (se starkströmsförordningen SFS 1957:601). Det gäller ledningar inom vissa typer av områden. De koncessionspliktiga näten används för överföring av el till andra. I de icke koncessionspliktiga näten överförs elen inte till någon annan utan fördelas enbart för egen användning. Ägaren till ett icke koncessionspliktigt nät kallas i handboken för fastighetsägare, eftersom majoriteten av dessa nät finns inom fastigheter (i huvudsak inom byggnader). Icke koncessionspliktiga nät är delvis ännu oreglerat område men ett arbete pågår inom Energimarknadsinspektionen med att se över dessa frågor. I många fall har utvecklingen lett till att ett nät som ursprungligen byggdes för att tillgodose egna behov, med tiden kommit att bli ett distributionsnät med externa elanvändare. Ett icke koncessionspliktigt nät är alltid anslutet till ett koncessionspliktigt nät. Exempel på icke koncessionspliktiga nät är: 82 Utgåva 08B rev

83 interna nät för industriområde och jordbruk allmänna institutioner flygplatser trafikområden för järnvägsdrift nät inom byggnad, gårdstomt eller inhägnat område (kan till exempel vara flerbostadshus, köpcentrum eller industrifastigheter. Fastighetsägaren har möjlighet att öppna sina nät för utomstående elleverantörer genom att komma överens med nätägaren om hur de enskilda anläggningarna ska avräknas inom fastigheten. Nätägaren kan åta sig att mäta och avräkna enskilda anläggningars energiuttag men ansvarar inte automatiskt för installationen i det ickekoncessionspliktiga nätet. Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Därför definierar Svenska Kraftnät inte sådana nät i balansavräkningen. I 8 kap. 4 ellagen, definieras uttagspunkt som den punkt där en elanvändare enligt nätavtal med nätägaren tar ut el för förbrukning. Detta innebär att sådana uttagspunkter omfattas av ellagen, trots att de ligger i ett icke koncessionspliktigt nät. Om elanvändaren har ett sådant nätavtal kan reglerna för leverantörsbyten tillämpas enligt ellagen. Nätägarens skyldighet att mäta och rapportera gäller därför dessa anläggningar. Svenska Kraftnät tar inte emot mätvärden från någon annan rapportör än av en ägare till ett koncessionspliktigt nät (eller dennes ombud). Mätföreskrifternas kvalitetskrav för mätning gäller inte nät som är undantagna koncessionsplikt enligt mätförordningen. Rekommenderade rutiner vid byte av elleverantör i ett icke koncessionspliktigt nät beskrivs i kapitel 3 och under aktörsrollerna i kapitel 9 och 14. Produktion i ett icke koncessionspliktigt nät bör mätas enligt vad som framgår i kapitel Nätanslutning Varje produktions- och förbrukningsanläggning är ansluten till nätet i en anslutningspunkt. (inmatnings- eller uttagspunkt). Varje anslutningspunkt identifieras med den anslutna anläggningens identitet i nätägarens anläggningsregister, det vill säga ett anläggnings id. För varje sådan anläggning finns det en anläggningsägare som tecknar avtal om anslutning och överföring av el med nätägaren. Detta avtal kallas för nätavtal. I ett flerbostadshus (eller ett företagshotell, galleria eller liknande) är fastighetsägaren anläggningsägare. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren för försäljning av el, är elanvändaren skyldig att ha ett nätavtal för att få teckna ett elavtal. I det icke koncessionspliktiga nätet finns det två sätt att avtala vem som ska vara nätägarens avtalspart för anslutningen: fastighetsägaren står för avtalet elanvändaren står för avtalet. I ett flerbostadshus är det vanligt att elanvändaren har ett eget avtal med nätägaren respektive elleverantören. Däremot har fastighetsägaren ett nätavtal med nätägaren för anslutningspunkten för den allmänna fastighetselen (trapphus och så vidare). Utgåva 08B rev

84 Elanvändaren har normalt olika kundidentitet hos nätägare och elleverantör. Kundidentiteterna ska inte förväxlas med anläggningsidentiteten som är den identitet som själva förbruknings- eller produktionsanläggningen har och som identifierar uttagspunkten. Anslutnings- och mätpunkt är normalt samma punkt. Om fastighetsägaren köper in el kollektivt för en bostadsfastighet, kan fastighetsägaren avtala med nätägaren om att denne på uppdrag av fastighetsägaren även mäter förbrukningen för de enskilda lägenheterna. Det vanliga är dock att fastighetsägaren själv ombesörjer detta Uppsägning av nätavtal Enligt de Allmänna avtalsvillkoren gäller nätavtalet tills vidare. Om inget annat avtalats upphör nätavtalet att gälla tidigast en månad efter att elanvändaren gjort en skriftlig uppsägning. Uppsägning kan även göras via e-post eller telefax. Om anläggningen inte kopplas bort när elanvändaren flyttar ut gäller att nätavtalet flyttas över till fastighetsägaren om nätägaren har avtalat med denne om att registreras som elanvändare i uttagspunkten Teckna nätavtal Nätavtal tecknas i samband med inflyttning Då en anläggning byter ägare måste den nya ägaren ha ett avtal om elöverföring och för majoriteten av fastighetsägarna tillämpas elbranschens Allmänna avtalsvillkor. För anläggningar med hög anslutningseffekt eller speciella mönster för energiflöden, tecknas dessutom individuella tilläggsavtal mellan nätägaren och fastighetsägaren vid sidan av de allmänna avtalsvillkoren Nyanslutning till nätet Med nyanslutning av en anläggning avses vanligen den första inkopplingen som görs när anläggningen har uppförts. Nyanslutningen består ofta av två moment. Först en tillfällig anslutning för elförsörjning under byggtiden (bygganslutning) då ofta byggentreprenören är nätägarens avtalspart. Därefter den permanenta anslutningen då anläggningsägaren blir nätägarens avtalspart. Om anläggningen ansluts till ett icke koncessionspliktigt nät, till exempel ett flerbostadshus, måste nätägaren för det koncessionspliktiga nätet och fastighetsägaren, avtala dels om vem som ska svara för mätningen för de enskilda lägenheterna och dels komma överens om vem som är nätägarens avtalspart. Normalt har elanvändaren i ett flerbostadshus ett eget nät- respektive elavtal. Om nätägaren tecknar nätavtal med enskilda elanvändare i det icke koncessionspliktiga nätet ska rapportering ske inom den struktur som nätägaren har. Fastighetsägaren och nätägaren kan i övriga fall komma överens om att det icke koncessionspliktiga nätet i en fastighet rapporteras inom den struktur som nätägaren har när han rapporterar sina nätavräkningsområden Avkopplingsbar last Enligt systemansvarsförordningen ska balansansvariga rapportera till Svenska Kraftnät hur stor del av den förbrukning som ingår i dennes balansansvar som är avkopplingsbar. Svenska Kraftnät rekommenderar också att nätägaren rapporterar detta för att Svenska Kraftnät ska kunna analysera ansträngda effektsituationer. 84 Utgåva 08B rev

85 Med avkopplingsbar last menas objekt som kan styras och kopplas bort helt, som exempelvis elpannor, värmepumpar eller motsvarande. Genom att koppla bort dem kan man anpassa förbrukningen till rådande marknadssituation (påverkat av elpriset) eller minska effektuttaget i elsystemet. Normal allmän förbrukning betraktas inte som avkopplingsbar last även om givetvis förbrukningsmönstret också påverkar effektsituationen. Det finns fyra fall där nätägaren bör rapportera avkopplingsbar last. En förutsättning är att anläggningen ifråga har timmätning. 1. Nätägaren har ett nätavtal med en anläggningsägare om att anläggningen kan kopplas bort på order från nätägaren till exempel genom bortkoppling av elpannor. Ofta innebär avtalet att anläggningsägaren har en lägre nättariff än normalt. 2. Elleverantören/balansansvarig har ett avtal med anläggningsägaren om att anläggningen kan kopplas bort. I detta fall kan bortkopplingen vara styrd av till exempel att spotpriset överstiger en viss nivå. Anläggningsägaren/elleverantören måste i detta fall avtala med nätägaren om att mätvärden ska rapporteras som avkopplingsbar last. 3. Anläggningen överstiger 5 MW och ska enligt Svenska Kraftnäts föreskrift SvKFS 2001:1 vara försedd med frekvensbortkoppling. 4. Anläggningen ingår i Svenska Kraftnäts effektupphandling och där reglerobjektet är en avkopplingsbar last. Rapporteringen av mätvärden till elanvändare, elleverantör, balansansvarig och Svenska Kraftnät för avkopplingsbar last görs enligt etablerade rutiner. Det gäller såväl enskilda som aggregerade mätvärden. Översiktlig arbetsgång vid nyanslutning BILDEN BORTTAGEN Bild 4. 1 Översiktlig beskrivning vid nyanslutning Rutinerna kring nyanslutning beskrivs i kapitel 10 för elleverantör respektive kapitel 14 för nätägare. Utgåva 08B rev

86 4.2.3 Beställa mätutrustning Det är nätägaren som avgör vilken mätare elanvändaren ska ha i uttagspunkten. Elanvändare under schablongränsen har dock enligt ellagen rätt att begära annan mätning men får då betala de extra kostnader som detta innebär. Det schablonavräkningssystem som tillämpas i Sverige gör det möjligt för en elanvändare som schablonberäknas att köpa el efter tidstariff. Kravet är då att nätägaren har denna typ av tariff. 86 Utgåva 08B rev

87 5 Mätvärden Viktiga utgångspunkter De olika nätanslutningarna har följande mätpunkter: gränspunkter för angränsande nätinmatningspunkter för produktionsanläggningar, uttagspunkter för användaranläggningar. All mätning som nämns i handboken avser aktiv energi om inget annat anges. I mätvärdesbegreppet ingår periodiserade mätvärden, mätarställningar och brukstidsmätning. Schablonavräkning innebär att nätägaren är skyldig att lagra energivärden som periodiserats med två värden per månad (höglast och låglast). Resultatet blir 24 poster per år i slutavräkningen. Rekommendationer Rutiner som är beskrivna i handboken och som inte är lagkrav är avsedda att underlätta arbetet för aktörerna. De bör följas och fungera som en branschstandard. När det gäller timmätvärden bör nätägaren sända: det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Då kan elleverantören kontrollera den balansansvariges avräkning av leveransen. uppgift om inmatad produktion per inmatningspunkt till elleverantören. Då kan elleverantören granska producentens fakturering av den produktion som elleverantören köpt. Den balansansvarige rapporterar aggregerade mätvärden till elleverantören för den kraft som elleverantören köpt av den balansansvarige. Syftet är att elleverantören ska kunna kontrollera avräkningsresultatet som erhållits från nätägaren. Mätvärden som har periodiserats i höglast och låglast bör sparas per anslutningspunkt direkt i avräkningsdatabasen. Skriftliga avtal bör träffas om berörda parter är överens om att mätvärdesrapporteringen ska omfatta mer än vad som är föreskrivet i författning. För att få en kvalitetssäkrad årsförbrukning bör en avläsning göras i samband med att årsförbrukningen uppdateras. Självavläsning rekommenderas inte som alternativ till årsavläsning fler än två år i rad. Utgåva 08B rev

88 N ätägaren äger mätutrustningen och har ansvar för dess noggrannhet, drift och underhåll. Nätägaren ansvarar också för insamling och rapportering av mätvärden samt beräkning och rapportering av andelstal. Nätägaren kan låta ett annat företag (mätombud) sköta insamling och rapportering av mätvärden. Nätägaren är dock alltid själv ansvarig för verksamheten och kan reglera ombudets ansvar gentemot nätägaren i avtal med denne. För mer information om mätombud, se kapitel 14. Det finns olika sätt att samla in mätvärden nämligen som timserier, via räkneverk eller periodisering av energivärden på annat sätt. Balansansvaret innebär att den balansansvarige avräknas per timme baserat på timregistrerande mätvärden. I balansavräkningen används mätvärden och andelstal. Mätvärden rapporteras i form av timserier. En timserie består av 24 mätvärden, ett för varje timme kl till Mätvärdena är tidsmärkta efter svensk normaltid året runt. Mer om balansansvaret finner du i kapitel 12 och uppgift om vad som ska rapporteras per aktör finner du i kapitlen Schablonreformen gör det möjligt även för elanvändare utan timvis registrerande mätning att byta elleverantör. Det innebär att det kan finnas fler än ett företag som är elleverantör i ett nätavräkningsområde för den så kallade förbrukningsprofilen. Se vidare om nätavräkningsområde i kapitel 4. För uttagspunkter som ska schablonavräknas är nätägaren skyldig att periodisera och lagra energivärden med två värden/månad (i höglast och låglast). Mätvärdena periodiseras med hjälp av förbrukningsprofilen mellan avläsningstillfällena om mer än en månad har gått mellan avläsningstillfällena. Nätägaren rapporterar dels enligt mätförordningen som anger vilka rapporter som ska sändas och dels enligt mätföreskrifterna som bland annat anger vilka tider rapporterna ska sändas. De timserier som utgör förbrukningsprofilerna för schablonavräknade nätavräkningsområden finns på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. 5.1 Regler för mätning, beräkning och rapportering Nätägarens ansvar för vad som gäller för mätning och rapportering framgår av ellagen, mätförordningen och mätföreskrifterna. För schablonleveranser gäller att nätägaren eller dennes ombud vid övertagande och påbörjande av leverans normalt ska läsa av mätaren inom plus minus fem vardagar från leverantörsbytesdagen. Tidpunkt för byte/flytt är kl (midnatt) svensk normaltid. Om ingen avläsning har kunnat göras inom föreskriven tid till följd av omständigheter som ligger utanför nätägarens kontroll, får nätägaren istället beräkna mätarställningen för bytesdagen. För lägenhetskunder med ett säkringsabonnemang om max 25 A gäller särskilda regler. För dessa får nätägaren beräkna mätarställningen på bytesdagen om avläsning av mätaren har gjorts högst tre månader före bytesdagen. En årlig avläsning ska göras av förbrukning som schablonberäknas. 88 Utgåva 08B rev

89 Vid påbörjande av en elleverans, mätarbyte och så vidare måste elleverantören få upplysning om mätmetod, räkneverkstyp, rapporteringsfrekvens och avräkningsmetod för en anläggning. Mer om rekommendationer kring detta beskrivs i avsnitt Definition av hur mätvärden från en mätpunkt ska rapporteras och avräknas. 5.2 Balansavräkningen alltid i normaltid Enligt mätföreskrifterna ska all mätvärdesrapportering ske i normaltid. Motivet för att rapportera i normaltid året om är att undvika tidsjusteringar vid övergång till och från sommartid i avräkningssystemen. Att rapportering sker i normaltid medför att rapporterade värden under sommartid får en timmes förskjutning. Detta betyder att timmen (sommartid) kommer att saknas den 1:a dagen för en nytillkommen mätserie under sommarmånaderna. I samråd med Energimyndigheten, branschorganisationerna och dåvarande Styrrådet för Ediel har Svenska Kraftnät tagit fram en branschstandard för hantering av tider i balansavräkningen, vilken kan sammanfattas i följande punkter: All mätvärdesregistrering och tidsangivelser för mätvärden sker i normaltid. Mätvärdesrapportering ska ske senast vid de tidpunkter som anges i mätföreskrifterna. Tidpunkterna som anges där är aktuell tid. Svenska Kraftnät avräknar i normaltid även under sommarmånaderna. Rapportering av avräkningsresultat från Svenska Kraftnät ser i normaltid. Figuren visar hur en ny mätserie införs i avräkningen under sommartid. BILDEN BORTTAGEN Bild 5. 1 Hur en mätserie införs i avräkningen under sommartid. Utgåva 08B rev

90 För balansansvariga gäller följande för balansavräkningen under sommartid: 1. Mätvärdesrapportering leverantörsbyte Vid leverantörsbyte påverkas endast den första timmen (timme sommartid) den första dagen leveransen avser (gäller månadsskiftena 1 april 1 oktober). Byte av leverantör ska ske kl 01 (sommartid). Byte av balansansvarig ska ske kl 01 (sommartid) (det vill säga byte sker alltid kl 00 normaltid året runt). Balansansvarig ska inte räkna in nytillkommen leverans i sin prognos för timme (sommartid) första dagen leveransen avser. 2. Handelsvärden etablering av ny handelsrelation Vid etablering av ny handelsrelation påverkas endast den första timmen (timme sommartid) den första dagen som den nya relationen avser (gäller månadsskiftena 1 april 1 oktober samt halvmånadsskiftena 16 april 16 oktober). Den nya handelsrelationen påbörjas kl 01 (sommartid). Det innebär att fastkraft kan utbytas först från och med detta klockslag. 3. Avetablering av rapporteringsserier Vid avetablering (upphörande) av en tidsserie för mätvärden eller handelsvärden kan affärer alltid ske till kl normaltid. 4. Fakturering Faktureringen görs av Svenska Kraftnät i normaltid. 5.3 Rapportering av timmätvärden Rapporteringen av timmätvärden som ska timavräknas görs med 24 värden per dygn. Rapporteringen bör delas upp i typ av produktion och förbrukning (produktkoder finns på för att ge Statistiska Centralbyrån, Nord Pool och Svensk Energi underlag till en förbättrad statistik till gagn för elmarknadens aktörer Preliminära rapporter dagligen efter mätdygnet Nätägaren ska sända preliminära rapporter av mätresultaten för varje timme på dygnet enligt nedan. Saknas mätvärden är nätägaren skyldig att ersätta dem, se avsnitt nedan. Samlad förbrukning och produktion uppdelat per balansansvarig sänds till: berörd balansansvarig Svenska Kraftnät. Det rekommenderas också att samma uppgifter sänds till elleverantören för att denne ska kunna göra egna prognoser för sina elleveranser och som rapporteras till berörd balansansvarig. Svenska Kraftnät ska även ha uppgift om mätresultat för varje timme på dygnet av det samlade energiflödet i gränspunkterna till angränsande nät. Resultaten i gränspunkten ska sändas till: 90 Utgåva 08B rev

91 nätägaren för det angränsande nätet Slutliga rapporter 4 eller 5 vardagar efter mätdygnet Nätägaren ska sända slutliga rapporter av mätresultaten för varje timme på dygnet enligt följande: Mätresultaten i uttagspunkten ska sändas till: berörd elanvändare elleverantören. Mätresultat avseende den samlade förbrukningen ska sändas uppdelat per elleverantör och balansansvarig till den: elleverantör som levererat el i uttagspunkterna som är balansansvarig för leverans av el i uttagspunkterna. Mätresultaten i gränspunkten ska sändas till: nätägaren för det angränsande nätet. Mätresultaten i inmatningspunkten ska sändas till den elproducent som matat in el i inmatningspunkten. Mätresultatet för den samlade inmatade produktionen uppdelat per elproducent och balansansvarig ska sändas till: den som matat in el i inmatningspunkterna den som är balansansvarig för produktionen av el i inmatningspunkterna Dessutom rekommenderas att nätägaren sänder: uppgift om inmatad produktion per inmatningspunkt till elleverantören. Då kan elleverantören granska producentens fakturering av den produktion som elleverantören köpt. Vanligt för mindre producentanläggningar är att elleverantören utanordnar ersättningen för den köpta kraften på mätvärdesunderlaget, utan att producenten behöver fakturera. det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Då kan elleverantören kontrollera den balansansvariges avräkning av leveransen. Produktionsvärdena aggregeras per balansansvarig för varje elleverantör och per elleverantör för varje balansansvarig. Mätresultatet från den samlade förbrukningen respektive den samlade produktionen per balansansvarig ska sändas till: Svenska Kraftnät den som är balansansvarig. Till Svenska Kraftnät ska också rapporter sändas som visar mätresultat för varje timme på dygnet av det samlade energiflödet i gränspunkterna. Utgåva 08B rev

92 Bilden nedan visar flödet: BILDEN BORTTAGEN Bild 5. 2 Rapporteringen av timmätvärden Ersättning av saknade mätvärden Energimyndighetens föreskrifter om rapportering av mätvärden innebär i praktiken att saknade mätvärden automatiskt måste ersättas med ett uppmätt ersättningsvärde eller ett estimerat värde för att kunna rapporteras enligt föreskrifterna. Ett ogiltigt (uppenbart felaktigt) mätvärde bör ersättas på samma sätt som ett saknat. Rapportering av timmätvärden bör göras enligt avsnitt uppdelat på typ av produktion eller förbrukning. Estimering av mätvärden bör inte göras i gränspunkter och inmatningspunkter eftersom det inte går att förutsäga flödet i dessa punkter baserat på historiska data. I sådana fall bör istället ersättningsvärden från en reservmätare användas för att inte påverka förbrukningsprofilens kvalitet Ersättningsvärde I första hand bör ett mätvärde som saknas ersättas med ett uppmätt ersättningsvärde, till exempel från en reservmätare. Ett sådant värde har i regel högre kvalitet än ett estimerat värde och får en särskild kvalitetsflagga enligt Ediel-anvisningarna för MSCONS. Ett system för automatisk ersättning av saknat mätvärde bör medge möjlighet att ange om det finns tillgång till ett uppmätt ersättningsvärde eller inte Estimerat värde Om det inte finns något ersättningsvärde bör mätvärden som saknas i uttagspunkter estimeras. Estimeringen bör endast göras på enskilda mätvärden och inte för 92 Utgåva 08B rev

93 aggregerade mätvärden. Värdet kvalitetsmärks med en särskild kvalitetsflagga enligt Ediel-anvisningarna för MSCONS och Svenska Kraftnäts instruktion Kvalitetsflaggning av mätvärden i Ediel som kan hämtas på under valet Kundstöd/Ediel/Anvisningar. Mätvärdena redovisar energiflödet under föregående dygn och ligger till grund för de balansansvarigas anskaffning av kraft för kommande dygn. Om nätägaren estimerar samtliga mätvärden och den balansansvarige därmed anpassar sin kraftanskaffning efter detta, innebär det att den balansansvariges prognos baseras på helt felaktiga förutsättningar. För att undvika problem för inblandade aktörer, rekommenderas att endast rapportera de aggregerade mätvärden i tid som innehåller ett minimum av estimeringar. Estimering bör endast ske av de enskilda mätvärden som saknas och inte kan rapporteras i tid enligt mätföreskrifterna. I system för automatisk estimering bör mätvärden kunna kopplas till olika estimeringsmetoder beroende på värdenas karaktär. Systemet bör följaktligen medge val av estimeringsmetod. Följande metoder rekommenderas för de olika typerna av mätvärden: Maskinellt estimerat värde Förbrukningsvärde Denna typ av värden följer ett mönster som normalt upprepas veckovis. De estimeras genom att saknat värde ersätts med motsvarande timvärde sju dygn tidigare. Manuellt estimerat värde Om ett värde uppmätt eller estimerat bedöms ha låg kvalitet bör man kunna lägga in ett bättre, manuellt estimerat värde Produktion och förbrukning rapporteras var för sig En produktionsanläggning omfattar oftast förutom generatorn även en lokal kraftanläggning. Det innebär att produktionsanläggningen i nätanslutningen både är en inmatningspunkt och en uttagspunkt. Om produktionen är avstängd kommer energi att tas ut från nätet. Mätvärden ska registreras både som inmatning och uttag. Inmatning och uttag kan ha olika balansansvariga och mätvärdena ska i sådant fall rapporteras var för sig och inte summeras Förbättrad mätning ger bättre planering av balansen I balansavräkningen avräknas tre balanser; produktionsbalans, förbrukningsbalans och planerad balans. Genom att avräkningen skiljer på produktions- och förbrukningsbalans ger en förbättrad produktionsmätning bättre möjligheter att planera balansen. Om det i en industrianläggning finns en generator förutom förbrukningen, så gäller det att vara särskilt uppmärksam vid planeringen av produktionen och prognostiseringen av förbrukningen. Orsaken är att nätägaren normalt endast rapporterar mätvärden vid anläggningens anslutning till det koncessionspliktiga nätet, det vill säga nettoproduktion och nettoförbrukning. Svenska Kraftnät rekommenderar här att mätvärden från generatorn rapporteras separat. Om anläggningsinnehavaren vill ha en separat rapportering får denne sluta avtal med ett mätombud om detta. De balansansvariga har incitament att medverka till denna förändring genom att balanskraftkostnaderna blir lägre. Den föreslagna åtgärden gör det dessutom möjligt Utgåva 08B rev

94 att förbättra Sveriges effektstatistik som idag har stora brister på grund av dold produktion Mätning i annan punkt än anslutningspunkten Om mätningen görs i en annan punkt än i anslutningspunkten måste nätägaren och anläggningsägaren avtala om ersättningsvillkoren för överföringsförluster, vilket sker finansiellt. Se avsnitt 8.5. Verkligt mätvärde ska alltid rapporteras till elleverantören och elanvändaren. Mätvärden ska inte förvanskas genom att lägga till beräknade förluster mellan mätpunkten och anslutningspunkten. En äldre metod som användes före elmarknadsreformen innebar att mätvärdet genom beräkning omvandlades till ett nytt värde som skulle ligga till grund för debiteringen. Metodiken får inte längre tillämpas i och med att punkttariffen införts. Det är mätvärdet som ska ligga till grund för debiteringen Krav på rapporteringen All rapportering ska ske via Ediel och mätvärdena måste sändas till rätt Edielbrevlåda. Rapporteringen ska ha rätt noggrannhet, rätt tecken och rätt enhet enligt vad som beskrivs nedan. Den ska också komma i rätt tid eftersom balansansvariga och Svenska Kraftnät är beroende av mätvärdena för att kunna göra planer och prognoser för kommande dygns produktion och förbrukning. Mätvärdesinsamlingen sker alltid enligt svensk normaltid. Vidarerapportering av insamlade mätvärden görs däremot i aktuell tid. Nätägaren kan ge ett annat företag i uppdrag, ett så kallat mätombud, att sköta mätvärdesrapporteringen i nätägarens ställe. Nätägaren kan dock inte avtala bort sitt ansvar för rapporteringen. Mätvärdena rapporteras som aggregerade mätserier per balansansvarig, en mätserie för produktion och en för förbrukning. Rätt noggrannhet De aggregerade värdena ska ha samma upplösning som de ursprungliga mätvärdena. Avrundningar får alltså inte ske. Rätt tecken Produktionsvärden och värden för kraft inmatad från angränsande nät rapporteras med plustecken. Förbrukningsvärden och värden för kraft utmatad till angränsande nät rapporteras med minustecken. Rätt enhet Enhet ska väljas så att upplösningen i rapporteringen inte förvanskas. De enheter som används är kwh eller MWh. Svenska Kraftnät rekommenderar dock att rapporteringen sker i kwh. För Ediel-meddelanden i Sverige rekommenderas att ange maximalt tre decimaler. Om fler än tre decimaler används finns det risk att mottagaren inte kan ta hand om dessa och värdena kan förlora i noggrannhet. Observera! Om mätserier rättas ska endast de rättade serierna rapporteras om. För att kontrollera nätavräkningsområdets balans en viss timme ska nätägaren försäkra sig om att totalt inmatad kraft motsvarar totalt uttagen kraft för timmen. 94 Utgåva 08B rev

95 Summa inmatning får ett positivt värde (plus) medan summa uttag får ett negativt värde (minus), värdena ska ha samma absolutbelopp. Se bilden nedan. Bild 5. 3 Bilden visar den teckenkonvention som används när en balans upprättas i ett nätavräkningsområde. I ett schablonavräknat nätavräkningsområde ersätts nätförluster och icke timmätt förbrukning (ospecificerad förbrukning) istället med begreppet förbrukningsprofil Identifiering av mätvärden Mätvärden identifieras enligt följande i nätägarens rapportering (enligt Svenska Kraftnäts instruktioner om hur serie id bör definieras som finns att hämta på under Kundstöd/Ediel/Anvisningar): Enskilda mätvärden i en anslutningspunkt Inmatad energi (inmatningspunkt eller gränspunkt) Uttagen energi (uttagspunkt eller gränspunkt) produktionskod 1009, positivt tecken för energi Serie id: NO-ID1009Anläggnings id produktkod 1010, negativt tecken för energi Serie id: NO-ID1010Anläggnings id Aggregerade mätvärden i ett nätavräkningsområde Alla timserier och deras serie id som ska rapporteras till Svenska Kraftnät för nätavräkningsområdet, framgår av Svenska Kraftnäts strukturrapport. Det gäller mätvärden som rapporteras till Svenska Kraftnät. Gränspunkter till angränsande nätavräkningsområde produktkod Serie id: NO-ID1001NO-ID för angränsande nät Inmatad energi (produktion) per balansansvarig eller per balansansvarig/elleverantör (positivt tecken för energi) för: vattenkraftproduktion produktkod 1035 Serie id: NO-ID1035 BA-ID2 Serie id: NO-ID1035BA-IDLEV-ID3 vindkraftproduktion produktkod 1036 Serie id: NO-ID1036BA-ID Serie id: NO-ID1036BA-IDLEV-ID kärnkraftproduktion produktkod:1098 Serie id:no-id1098ba-id Serie id: NO-ID1098BA-IDLEV-ID Utgåva 08B rev

96 1 NO-ID är områdes id (treställig kod) 2 BA-ID är balansansvarigs Svk ID (treställig kod) alternativt Ediel-ID (femställig kod) 3 LEVID är elleverantörens SvK ID (treställig kod) alternativt Ediel-ID (femställig kod) gasturbin och dieselkraft övrig värmeproduktion produktkod:2116 Serie id:no-id2116ba-id Serie id: NO-ID2116BA-IDLEV-ID produktkod:1037 Serie id:no-id1037ba-id Serie id: NO-ID1037BA-IDLEV-ID Uttagen energi (förbrukning) per balansansvarig eller per balansansvarig/elleverantör (negativt tecken för energi) för: avkopplingsbar last produktkod:1005 Serie id: NO-ID1005BA-iD Serie id: NO-ID1005BA-IDLEV-ID timmätt förbrukning exklusive avkopplingsbar last produktkod: 1003 Serie id: NO-ID1003BA-ID Serie id: NO-ID1003BA-IDLEV-ID timmätta nätförluster produktkod: 1006 Serie id: NO-ID1006BA-ID Serie id: NO-ID1006BA-IDLEV-ID Kvalitetsmärkning av mätvärden Mätvärden kvalitetsmärks enligt dokumentet Kvalitetsmärkning av mätvärden i Ediel som kan hämtas på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Ediel/Anvisningar Svenska Kraftnäts kvalitetskontroll av mätvärden Timmätvärden För att Svenska Kraftnät ska hinna göra en kvalitetskontroll av nätägarens mätvärden - före den formella rapporteringstiden som enligt föreskrifternas krav är kl respektive kl fordras att föreslagen tidsplan i nätägaravtalet hålls. Tidsplanen föreslår att timmätvärden sänds till Svenska Kraftnät senast klockan dagen efter mätdygnet. Rapporteringen från angränsande nät sänds senast kl Svenska Kraftnät kontrollerar kvaliteten på inrapporterade mätvärden genom att beräkna nätavräkningsområdets balans och kontrollera utbyten med angränsande nät. Områdesbalansen, kvalitetsserier för angränsande nät och förbrukningsprofilen sänds tillbaka till nätägaren för att eventuella felaktigheter ska kunna lokaliseras och rättas av nätägaren. Varje gång nya mätvärden sänds in görs en ny kvalitetskontroll av Svenska Kraftnät. Förfarandet med tidig rapportering från nätägaren och återrapportering från Svenska Kraftnät ger nätägaren en kvittens som visar att Svenska Kraftnät har tagit emot rapporteringen och hur den har tolkats. Det gör det också möjligt för nätägaren att rapportera de rättade värdena till Svenska Kraftnät och balansansvariga före klockan Andelstal Svenska Kraftnät återrapporterar också en sammanställning av andelstalen Andelstalsrapport till nätägaren för att denna ska kunna kontrollera att Svenska Kraftnät registrerat rätt andelstal. Se mer om detta i kapitel Utgåva 08B rev

97 Hur kvalitetssäkringen går till beskrivs i avsnitt Rättningsrutiner för nätägare Enligt mätföreskrifterna ska slutlig rapportering ske till angränsande nät senast den 4:e vardagen efter mätdygnet och senast den 5:e vardagen efter mätmånaden, såvida man inte kommit överens om längre rapporteringsintervall. Om det uppstått något fel i rapporteringen eller om mätvärden är felaktiga ska rättade mätvärden sändas till elleverantören, den balansansvarige och Svenska Kraftnät. Detta ska ske utan dröjsmål. I en anslutningspunkt finns det normalt bara en mätare. För en sådan punkt ersätts mätvärden som saknas med ett uppskattat (estimerat) värde. Se avsnitt ovan. Estimeringen bör göras automatiskt i nätägarens system. Mätvärden som har kvalitetsmarkeringar måste rättas och rapporteras inom den 5:e vardagen efter mätdygnet. Mätvärden från angränsande nät måste rättas och rapporteras inom den 4:e vardagen efter mätdygnet. I anslutningspunkter med stor energiomsättning är det vanligt att det förutom en ordinarie mätare även finns en kontrollmätare installerad. Om det visar sig att värdena från den ordinarie mätaren inte registrerats kan värdena från kontrollmätaren användas. Om det saknas rätta mätvärden både från den ordinarie mätaren och kontrollmätaren, kan exempelvis ersättningsvärden från ett driftövervakningssystem, angränsande nät eller transformatorstationer användas förutsatt att sådana mätvärden är tillgängliga och håller acceptabel kvalitet. Saknade mätvärden kan med hänsyn tagen till rådande belastning och produktion också beräknas utifrån mätning i angränsande mätpunkter. Om ett fel i mätinsamlingen uppstått kan uppgift från räkneverksställningar användas för att rätta de mätvärden som rapporterats under perioden. Detta görs för att få rapporterad energi att överensstämma med räkneverksställningen. Om mätvärden rättas ska nätägaren alltid sända om de serier som ändrats Rapportering från icke koncessionspliktiga nät Svenska Kraftnät tar inte emot mätvärden från någon annan rapportör än ägaren av ett koncessionspliktigt nät eller dennes ombud. Undantag är rapportering av produktion i ett icke koncessionspliktigt nät för att få elcertifikat. Rapporteringen ska alltid ske med Ediel. Om en anläggningsinnehavare av en produktionsanläggning eller avkopplingsbar last i ett icke koncessionspliktigt nät vill ha en separat mätvärderapportering av produktionen måste denne sluta avtal med ett mätombud om detta. Svenska Kraftnät rekommenderar att nätägaren agerar mätombud. Produktion och förbrukning i det icke koncessionspliktiga nätet rapporteras inom de aggregerade mätserierna för nätavräkningsområdet och kommer därmed att ingå i nätavräkningsområdets balanskontroller. Nätägaren använder sin egen mätning i anslutningspunkten för att beräkna förbrukningen i det icke koncessionspliktiga nätet. Utgåva 08B rev

98 Rapportering av timmätt förbrukning under gränsen för schablonavräkning Nätägaren ska rapportera den timmätta förbrukningen till elleverantören antingen som timmätvärden eller som periodiserad energi per månad (rapporteras som räkneverkskod i 800-serien). Uttagspunkter med timmätvärden som ska schablonavräknas rapporteras lämpligen en gång per månad till elleverantören, efter att mätvärden har samlats in Rapportering av timmätvärden vid påbörjande av leverans Vid påbörjande av elleverans (inflyttning) under månaden kvarstår dittillsvarande balansansvar månaden ut. Strukturen i balansavräkningen ändras inte under den innevarande månaden om en balansansvarig tillkommer i nätavräkningsområdet, se närmare under avsnitt Enligt regelverket ska timmätvärden rapporteras från inflyttningsdagen till den nye elleverantören. Aggregerade timmätvärden ska rapporteras för den nye elleverantören och tidigare balansansvarig från inflyttning till slutet på månaden. Från den första dagen i efterföljande månad ska aggregerade timmätvärden rapporteras för både den nye elleverantören och den nye balansansvarige. 5.4 Rapportering av förbrukning som inte mäts (brukstidsmätning) Med brukstidsmätning menas förbrukning som saknar energimätning och där energivärdena beräknas baserat på den tid som förbrukningen är inkopplad (brukstid). Nätägaren beräknar då energin genom brukstiden. Parkeringsmätare och förstärkare för kabel-tv kan vara exempel på sådan förbrukning. Enligt ellagen är nätägaren skyldig att mäta mängden överförd el och hur den fördelas över tiden. Under schablongränsen kan den dock istället preliminärt beräknas, baserat på nätägarens kunskap om förbrukningens inkopplingstid och effekt. Följande rutiner bör följas tills frågan har reglerats: Förbrukningen som brukstidsmäts kan periodiseras och rapporteras efter två olika metoder: Energiuttaget periodiseras per timme och rapporteras som en timserie. Inkopplingstiden kan här registreras av en mätterminal där beräkning och rapportering sker inom timrapporteringssystemet. Energiuttaget periodiseras på höglast- och låglastenergi (rapporteras som räkneverkskod 800) i nätägarens avräkningssystem. Den rapporteras inom rapporteringssystemet för mätarställningar. 5.5 Rapportering av mätarställningar Avläsning Avläsning av mätarställningar ska göras minst var 12:e månad. Mätarställningen ska dessutom läsas av den dag en elleverans påbörjas och vid mätarbyte. Om avläsning inte kan ske den dag en elleverans påbörjas, ska den utföras högst fem vardagar före eller efter att leveransen påbörjas. Om nätägaren inte kan göra avläsningen alls på grund av omständigheter utanför nätägarens kontroll och inte heller har fått ett 98 Utgåva 08B rev

99 självavläsningskort (trots påminnelser) får nätägaren beräkna mätarställningen, se avsnitt nedan. Hanteringen vid avslut av en elleverans är reglerad i de allmänna avtalsvillkoren. Av dessa följer att avläsning ska ske i anslutning till avtalets/-ens upphörande Branschstandard vid självavläsning Eftersom nätägaren ansvarar för mätning och rapportering bör elleverantören inte uppdatera uppgiften om elanvändarens ändrade årsförbrukning utifrån avläsning gjord av elanvändaren själv. Elleverantören bör istället hänvisa elanvändaren till nätägaren. En nätägare kan be elanvändaren att själv läsa av sin mätarställning (självavläsning) förutsatt att mätaren är tillgänglig för elanvändaren. Svensk Energi har tagit fram en rekommendation som kan användas vid självavläsning. Även en sådan avläsning måste göras enligt mätföreskrifterna vilket gör att nätägaren måste ha avläsningskortet i så god tid att denne själv kan göra avläsningen inom fem vardagar om så behövs. Självavläsning med kvalitetssäkring i form av till exempel rimlighetskontroll kan även fortsättningsvis användas som alternativ till annan typ av avläsning. Det bör av MSCONS-meddelandet framgå att avläsningen är gjord av elanvändaren. Självavläsning rekommenderas inte som alternativ till årsavläsning fler än två år i rad. Självavlästa mätarställningar bör efter en rimlighetskontroll resultera i rapportering och andelstalsberäkning Rapportering Rapporteringen till elleverantören ska ske via Ediel-meddelandet MSCONS. För tekniska data om obligatoriska uppgifter med mera, se Ediel-anvisningarna för MSCONS-meddelandet. Enligt mätföreskrifterna ska de avläsningar som används i schablonavräkningen också rapporteras till elleverantören. Nätägaren ska enligt mätföreskrifterna rapportera beräknad årsförbrukning till elleverantören i följande fall: När elanvändaren byter elleverantör När elanvändaren flyttar När en anläggning nyansluts. Dessutom bör även rapportering ske vid: Frånkoppling av en anläggning När en anläggning återinkopplas. Uppgift om årsförbrukning är obligatorisk i MSCONS vilket gör att den finns med vid all rapportering av mätarställningar. Om mätaren har flera räkneverk rapporteras uppgifterna från alla räkneverken. Koden för respektive räkneverk som anger registreringstid ska rapporteras. En kodlista för olika räkneverkstyper finns att hämta på Svenska Kraftnäts webbplats se under valet Kundstöd/Ediel/ Anvisningar. Beroende på avläsningsorsak såsom till exempel leverantörsbyte, mätarbyte, korrigerad mätarställning med mera sänds olika koder i MSCONS-meddelandet. Hur detta hanteras beskrivs i den tekniska anvisningen för PRODAT och kortfattat även i kapitel Utgåva 08B rev

100 Uttagen energi i uttagspunkten rapporteras under produktkod 1010 med negativa värden för energi. Inmatad energi i inmatningspunkten rapporteras under produktkod 1009 med positiva värden för energi. Rapporteringsflödet visas i bilden nedan. Rapporteringen av andelstal till balansansvariga och Svenska Kraftnät beskrivs i kapitel 6. BILDEN BORTTAGEN Bild 5. 4 Rapporteringen av mätarställningar Årlig avläsning och rapportering Vid den årliga avläsningen ska nätägaren sända följande uppgifter senast en månad efter avläsningstillfället till elleverantören och senast med nästföljande faktura till elanvändaren: tidpunkt för avläsning elförbrukning mellan det aktuella och närmast föregående avläsningstillfället mätarställningar vid dessa tillfällen områdes id för nätavräkningsområde anläggnings id. Uppgifterna kan lämnas exempelvis via nätfakturan eller på annat valfritt sätt Vid leverantörsbyte Vid leverantörsbyte ska nätägaren sända följande med ett MSCONS-meddelande inom 10 vardagar efter avslutad leverans. För tekniska data om obligatoriska uppgifter mm, se Ediel-anvisningarna för MSCONS-meddelandet. I MSCONS-meddelandet ska enligt MSCONS-anvisningen även uppgift om årsförbrukning rapporteras. Enligt mätföreskrifterna ska följande uppgifter rapporteras: Till den nye elleverantören: uppgift om mätarställning vid datum för påbörjad elleverans 100 Utgåva 08B rev

101 om mätarställningen är beräknad ska även mätarställning vid avläsning samt datum för avläsning lämnas mätarkonstant Enligt Ediel-anvisningarna ska även andra mätardata rapporteras till den nye elleverantören. Till den tidigare elleverantören: uppgift om mätarställning vid den tidpunkt då elleveransen upphör samt uppgift om elförbrukning mellan det aktuella och närmast föregående avläsningstillfället om mätarställningen är beräknad ska även mätarställning vid avläsning samt datum för avläsning lämnas. Nätägaren ska sända följande inom 15 vardagar till elanvändaren: mätarställning vid datum för påbörjad/övertagen elleverans samt uppgift om elförbrukning mellan det aktuella och närmast föregående avläsningstillfället om mätarställningen är beräknad ska även mätarställning vid avläsning sam datum för avläsning lämnas orsak till avläsningen. Det kan göras till exempel via nätfakturan eller på annat valfritt sätt. Områdes id för nätavräkningsområde, anläggnings id och kund id bör också finnas med på nätfakturan eftersom det underlättar kontakterna mellan elanvändaren, elleverantören och nätägaren vid leverantörsbytet Vid inflyttning Nätägaren ska senast 10 vardagar efter påbörjad elleverans sända följande uppgifter till elleverantören med ett MSCONS-meddelande. För tekniska data om obligatoriska uppgifter med mera, se Ediel-anvisningarna för MSCONS-meddelandet. mätarställning vid datum för påbörjad elleverans om mätarställningen är beräknad ska även mätarställning vid avläsning samt datum för avläsning lämnas mätarkonstant Enligt Ediel-anvisningarna ska även andra mätardata rapporteras till den nye elleverantören Vid utflyttning Utflyttning är inte författningsreglerad i ellagen. Istället regleras detta i de allmänna avtalsvillkoren. Enligt de allmänna avtalsvillkoren ska nätägaren läsa av mätaren i anslutning till avtalens upphörande. Därefter ska mätarställning rapporteras till elleverantören så att denne kan slutfakturera elanvändaren. Vidare ska nätägaren rapportera mätvärdet till elanvändaren i samband med slutfakturering. Utgåva 08B rev

102 5.5.3 Rättning av mätvärden Varje mätarställning (som rimlighetskontrollerats) ska rapporteras till elanvändaren och elleverantören och varje korrigering av mätvärden ligger till grund för nätägarens förnyade beräkning av leveransåtagandet (andelstalen). Om en tidigare fastställd (beräknad) mätaravläsning visar sig vara orimlig, till exempel ett högre värde än det senast avlästa, måste det felaktiga värdet rättas. Rapporteringen av alla beräknade mätvärden eller sådana som konstaterats vara felaktiga ska då göras på nytt från och med den senast korrekta avlästa mätarställningen. Det görs genom att nätägaren sänder ett MSCONS-meddelande med korrigerad information där man använder den särskilda koden för korrigering. De olika koderna för MSCONS beskrivs i avsnitt 17.2 och i Ediel-anvisningen för meddelandet. Följande situationer kan uppstå om en nätägare har skickat ett MSCONSmeddelande med beräknad mätarställning och efter någon eller några dagar upptäcker att det var något fel i meddelandet: Leverantören har ännu inte hunnit fakturera elanvändaren, nätägaren kan skicka MSCONS-meddelandet med korrigerat innehåll utan att det ställer till med problem. Leverantören har hunnit fakturera elanvändaren. Nätägaren sänder MSCONSmeddelandet med korrigerat innehåll och leverantören får ta hänsyn till detta för den fortsatta faktureringen. Ett MSCONS med felaktigt mätvärde har sänts i samband med ett leverantörsbyte. Nätägaren sänder korrigeringen både till den elleverantör som får leveransen och den elleverantör som förlorat den Beräkning av mätarställningar Om mätvärden inte avlästs vid tidpunkten för ett påbörjande och enligt branschstandarden även för ett avslut av elleverans, ska mätarställningen vid denna tidpunkt istället beräknas. En mätarställning som måste beräknas bör baseras på mätaravläsningar på ömse sidor om tidpunkten för den beräknade mätarställningen. Om mätaravläsning saknas efter tidpunkten beräknas mätarställningen baserad på den senaste mätaravläsningen före tidpunkten. Beräkningen bör göras med hjälp av förbrukningsprofilen för aktuellt nätavräkningsområde. Nätägaren måste rapportera mätarställningen vid dagen för leverantörsbytet. Om leverantören, trots flera påstötningar, inte ens får någon beräknad mätarställning från nätägaren så kan leverantören använda den mätarställning som nätägaren rapporterat (trots att det inte var exakt på bytesdagen). Detta alternativ kan användas om det endast gäller en fördröjning om en eller två dagar och/eller om förbrukningen kan antas ha varit låg kring bytesdagen. 5.6 Rätt till timmätning under schablongränsen Det är inte förbjudet att mäta förbrukning per timme under schablongränsen. 1. I normalfallet bekostar elanvändaren timmätningen. Det kan göras på två sätt: a) Elanvändaren har nätavtal med nätägaren som förutsätter timmätning (till exempel effekttariff) och betalar då timmätningen i nättariffen. b) Elanvändaren har ett särskilt avtal med nätägaren om timmätning och betalar då för utrustningen och timmätningen som ett tillägg. 102 Utgåva 08B rev

103 2. Elanvändaren har ett gällande elleveransavtal om timmätning. Om uttagspunkten har timmätning kan avräkningen ske antingen som timavräkning eller schablonavräkning. Enligt mätföreskrifterna är det elleverantören som ska anmäla avräkningsmetod till nätägaren vid leverantörsbytesanmälan eller påbörjande av elleverans. Om elleverantören inte känner till vilken mätmetod som tillämpas har denne svårt att ange avräkningsmetod. Elleverantören kan dock ta reda på vilken mätmetod som tillämpas genom att ta kontakt med nätägaren. Enligt ellagen ska uttagspunkter med ett säkringsabonnemang över 63 A vara timmätta och timavräknas. Uttagspunkter under denna gräns och vars förbrukning mäts och registreras med räkneverk, ska schablonavräknas och avläsas minst var tolfte månad. För dessa uttagspunkter har elleverantören således inget val Uttagspunkter under schablongränsen som är timmätta Som ovan nämnts är det upp till elleverantören att bestämma hur timmätta uttagspunkter under schablongränsen ska avräknas. Svenska Kraftnät rekommenderar att uttagspunkter under 63 A som är timmätta, schablonavräknas för att minska mätningskostnaden för nätägaren. Mätarställningar som baseras på timvärden bör då rapporteras månadsvis med räkneverkskod 800 om inget annat avtalats. Avkopplingsbar last bör alltid timavräknas. 5.7 Uppdatering av uppgifter om en anläggning/mätare under avtalsperioden Om det sker förändringar i grunddata under avtalsperioden för en anläggning måste detta rapporteras till nätägaren respektive elleverantören. Nätägaren anmäler med hjälp av PRODAT-funktionen Z06 till elleverantören vilka förändringar som skett i uppgifterna om anläggningen och mätaren. Även ändrad information om elanvändaren kan sändas i Z06 om detta är överenskommet mellan nätägaren och elleverantören. Se regler om tidsfrister i avsnitt För information till framtida elleverantörer se kapitel Förändringar av mätaruppgifter Om ett mätarbyte planeras använder nätägaren PRODAT-funktionen Z10 för att anmäla förändringen. Med ett mätarbyte menas att en annan mätare med ny identitet (nummer) sätts upp i anläggningen. Det kan antingen innebära att den byts ut fysiskt eller att befintlig mätare byter nummer. Efter att ett mätarbyte gjorts med ett Z10-meddelande ska alltid ett MSCONS-meddelande skickas med ny mätarställning för den nya mätaren och ett MSCONS-meddelande med slutmätarställning för den gamla mätaren. Om mätaren inte byts ut men ändring görs av exempelvis mätarkonstant, använder nätägaren PRODAT-funktionen Z06. Följande tre alternativ för uppdatering av anläggning/mätare finns: Uppdatering av en anläggning/mätarinformation med mätarbyte (Z10). Avläsning krävs alltid. Utgåva 08B rev

104 Uppdatering av anläggning/mätarinformation utan mätarbyte men med avläsning (Z06F). Avläsning krävs vid ändring av: räkneverkskod (två MSCONS efter Zo6F) konstant (två MSCONS efter Zo6F) sifferkapacitet om mätarens räkneverk har varvat mätmetod avräkningsmetod. För räkneverkskod och konstant ska två MSCONS sändas efter Zo6F. För övriga fall räcker det med enbart en avläsning. Uppdatering av anläggning/mätarinformation utan mätarbyte och utan avläsning (Z06G). Avläsning krävs inte vid ändring av: anläggningsadress sifferkapacitet om mätarens räkneverk inte har varvat rapporteringsfrekvens. 5.8 Kvalitetssäkring av mätvärden Kvalitetssäkring av mätvärdesrapporteringen kan ske genom driftverksamhet enligt tidsplan och metoder för att kontrollera mätvärdeskvaliteten. Dessa processer griper in i varandra och ska därför inte ses som två skilda företeelser. Nätägaren rapporterar före en viss tid och rapportmottagarna gör kvalitetskontroller för att säkerställa att mätvärdena håller fullgod kvalitet för fakturering. Rapporteringen och kvalitetskontrollen av mätvärden bör betraktas som en driftverksamhet med fasta rutiner inom respektive företag Rapportering av timmätvärden enligt tidsplan Nedan visas de tidsplaner som måste följas för att en daglig avräkning ska kunna ske enligt författningskrav, nätägaravtal och balansansvarsavtal. Uppgifterna gäller rapportering av aggregerade timserier. Om mätvärden rättats ska endast serier som rättats sändas om. Bilderna som följer visar vem som gör vad och de viktigaste tidpunkterna: 104 Utgåva 08B rev

105 Bild 5. 5 Balansansvarigas rapportering av handel. Bild 5. 6 Svenska Kraftnäts avräkning av handelsvärden. Utgåva 08B rev

106 Bild 5. 7 Nätägarens rapportering av timmätvärden. Bild 5. 8 Svenska Kraftnäts avräkning av timmätvärden. 106 Utgåva 08B rev

107 Nätägare (åtgärder varje dag) Tidpunkterna enligt författningskraven markeras med fetstil i tabellen. Nästa dag (dagen efter mätdygnet) Tidpunkt Sänd snarast dock senast dagligen Senast (enligt nätägaravtalet) Sänd senast dagligen (enligt nätägaravtalet) Fr o m till vardagar (nätägaravtalet) Senast dagligen (mätföreskrifter) Senast dagligen (mätföreskrifter) Eftermiddagar och kvällar (nätägaravtal) Åtgärd Nätägaren som är ansvarig för rapportering från överliggande nät samlar in värden angående utbyte med angränsande nät och sänder till innehavaren av det angränsande nätet. Insamling och sändning sker med hjälp av automatik. Använd överenskommet värde och sänd snarast men senast kl till Svenska Kraftnät. 1. Om överenskommet värde inte kan tas emot, skicka ditt eget eller uppskattat värde snarast men senast kl och sänd sedan snarast överenskommet värde när detta kommer in. 2. Om automatiken havererat, sänd eget eller uppskattat värde senast före kl Samla in produktions- och förbrukningsvärden för mätdygnet, beräkna den ospecificerade förbrukningen och sänd kompletta serier automatiskt (med inbyggd uppskattning av osäkra eller saknade värden) till balansansvariga så att handel kan ske på spotmarknaden fram till kl elleverantör Svenska Kraftnät. Kontrollera att återrapportering kommit från Svenska Kraftnät. Granska differenser och rätta mätvärden löpande. Sänd eventuellt rättade värden som gäller angränsande nät till nätgranne. Sänd eventuellt rättade mätvärden eller äldre dygn, om mätvärden har ändrats sedan sist till balansansvarig så att de kan påbörja prognoser för förbrukning och planering för produktion för nästkommande dygn. elleverantör Svenska Kraftnät. Rapportera mätvärden från inmatnings- och uttagspunkter till elleverantör Efter rättning Tidpunkt Åtgärd Ta emot uppdaterade kvalitetsserier från Svenska Kraftnät. Rätta om det finns kvarvarande kvalitetsfel i mätvärden för föregående dygn. Inom 5 dygn Tidpunkt Snarast dock senast inom 5 dygn (mätföreskrifter) Åtgärd Rätta löpande om det finns kvarvarande kvalitetsfel som du själv upptäckt eller som påpekats av balansansvarig elleverantör Svenska Kraftnät. Utgåva 08B rev

108 Tidpunkt 4:e vardagen efter mätdygnet (mätföreskrifter) 5:e vardagen efter mätdygnet (mätföreskrifter) Senast den 5:e vardagen efter mätmånaden (mätföreskrifter) Åtgärd Slutlig rapportering till angränsande nät. Slutlig rapportering till balansansvarig elleverantör. Svenska Kraftnät. Nätägaren rapporterar timmätvärden till elanvändaren. Balansansvariga (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Senast dagligen Rapportera bilateral utrikeshandel exkl Nord Pool till Svenska Kraftnät. Senast dagligen (BA-avtal) Sänd iväg prognoser för förbrukning och planer för produktion till Svenska Kraftnät för att de ska kunna planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Rapportera bilateral inrikes handel + handel med Nord Pool samt uppdaterad utrikeshandel till Svenska Kraftnät. Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar (BA-avtal) Uppdatera prognoser och planer till Svenska Kraftnät. Dagligen, innan varje timmes början Rapportera uppdaterade handelsvärden för all handel till Svenska Kraftnät. Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Snarast dock senast dagligen (BAavtal) Ta emot aggregerade mätvärden för mätdygnet som sänts av: nätägare så att planer och prognoser kan göras. Svenska Kraftnät rapporterar de mätvärden och förbrukningsprofiler som kommer från nätägaren vardagar Sänd in eventuellt rättade värden före kl 10 till Svenska Kraftnät. om kvittens önskas. 108 Utgåva 08B rev

109 Snarast dock senast (mätföreskr) Ta emot ev. rättade mätvärden för mätdygnet eller äldre dygn från nätägare. Bearbeta och planera för nästa dygns produktion och förbrukning så att handel på spotmarknaden kan ske. Granska för att få uppfattning om balans har uppnåtts vardagar fram till kl Ta emot kvittens i form av kontrollserier från Svenska Kraftnät. Granska och rätta fram till kl vardagar Svenska Kraftnät rapporterar de mätvärden och förbrukningsprofiler som kommer från nätägaren. Senast vardagar Alla handelsvärden ska vara rättade före kl Sänd rättade värden till Svenska Kraftnät. Efter att mätvärden erhållits Rapportera aggregerade timserier och förbrukningsprofiler per nätavräkningsområde till elleverantör. Två dagar efter mätdygnet och påföljande dagar Tidpunkt Under natten Under dagen, vardagar Efter att nätägaren rättat Åtgärd Ta emot mätvärdesunderlag och daglig avräkning från Svenska Kraftnät Kontrollera rimligheten i mätvärdesunderlaget och kontakta nätägare för att påpeka eventuellt kvarvarande mätvärdesfel. Sänd rättade aggregerade mätvärden till elleverantören. Kontrollera löpande avräkningsresultatet från Svenska Kraftnät inför kommande faktura. Om du hittar fel, reklamera till: Svenska Kraftnät som undersöker orsaken Efter faktureringsperiodens slut Tidpunkt Åtgärd Ta emot faktura/utanordning (utbetalning utan faktura) och betala/ta emot betalning inom 15 dagar. Utgåva 08B rev

110 Elleverantören (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Enligt avtal Sänd iväg prognoser för förbrukning och planer för produktion till balansansvariga för att de ska kunna planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Rapportera bilateral inrikes handel + handel med Nord Pool i god tid före kl till balansansvariga Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar Uppdatera prognoser och planer till balansansvariga. Dagligen, innan varje timmes början Rapportera uppdaterade handelsvärden för all handel till balansansvariga Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Snarast dock senast dagligen Ta emot aggregerade mätvärden för mätdygnet som sänts av nätägare så att planer och prognoser kan göras vardagar Sänd in eventuellt rättade värden före kl 10 om kvittens önskas från balansansvariga Snarast dock senast vardagar Ta emot ev. rättade mätvärden för mätdygnet eller äldre dygn från nätägare. Bearbeta och planera för nästa dygns produktion och förbrukning så att handel på spotmarknaden kan göras. Granska för att få uppfattning om balans har uppnåtts vardagar Ta emot kvittens i form av kontrollserier från balansansvariga Granska och rätta fram till kl Förmiddag Ta emot mätvärdesrapportering (aggregerade mätvärden och förbrukningsprofiler) från balansansvarig. Senast vardagar Alla handelsvärden ska vara rättade före kl Sänd rättade värden till balansansvariga Kväll Ta emot mätvärden för respektive uttagspunkt 110 Utgåva 08B rev

111 Två dagar efter mätdygnet och påföljande dagar Tidpunkt Åtgärd Ta emot rättade aggregerade mätvärden från balansansvarig Under dagen, vardagar Ta emot rättade aggregerade mätvärden från balansansvarig Kontrollera löpande avräkningsresultatet från balansansvarig inför kommande faktura. Om du hittar avvikelser, reklamera till: balansansvarig som undersöker orsaken. Efter faktureringsperiodens slut Tidpunkt Åtgärd Ta emot faktura Svenska Kraftnät (åtgärder varje dag) Dagen före mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Senast dagligen Ta emot uppgifter om bilateral utrikeshandel från balansansvariga Senast Ta emot prognoser för förbrukning och planer för produktion från balansansvariga. och planera för nästkommande dygns drift. Senast dagligen Ta emot uppgift om bilateral inrikeshandel samt uppdaterad utrikeshandel från balansansvariga och utländska handelsparter. Återrapportera kontrollserier till balansansvariga efter varje ny information När värden kommit in Rapportera balansansvarigas driftbalanser Under mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Vid förändringar Ta emot uppdaterade planer och prognoser från balansansvariga. Dagligen, innan varje timmes början Ta emot uppdaterade handelsvärden från balansansvariga och utländska handelsparter. Återrapportera Utgåva 08B rev

112 kontroll serier till balansansvariga efter varje ny information. När värden kommit in Rapportera balansansvarigas driftbalans Dagen efter mätdygnet Mätvärden Handelsvärden för fastkraft Tidpunkt Åtgärd Tidpunkt Åtgärd Avhängigt av när nätägaren rapporterar och Beräkna och återrapportera kontrollserier till nätägaren Rapportera inkomna aggregerade timmätvärden och förbrukningsprofiler till balansansvariga. Senast Beräkna och återrapportera handel samt återrapportera kontrollserier till balansansvarig. Avhängigt av när nätägaren rapporterar uppgiften Lägga ut förbrukningsprofiler per nätavräkningsområde på under valet Kundstöd/Elmarknads service varje dygn Skicka kvittens på ev rättningar som gjorts under förmiddagen till balansansvarig. Senast vardagar Ta emot rättade handelsvärden. Under dagen Senast kl Under dagen, vardagar Kontrollera och sammanställ antal saknade mätserier per nätavräkningsområde. Sänd ut avräkningsresultat och priser för föregående dygn till balansansvariga. Det som fastnat i systemet på grund av kvalitetsbrister i rapporteringen utreds och återrapporteras via kontaktpersonerna på Svenska Kraftnät till nätägaren. Kontaktpersonerna kontrollerar rapporteringen till nätägaren och balansansvariga Två dagar efter mätdygnet samt påföljande dygn Tidpunkt Efter rättning Under natten efter rättning Under dagen, vardagar Åtgärd Beräkna, korrigera och distribuera kontrollserier för de föregående dygnen och bakåt i tiden och sänd till nätägaren. Sänd ut avräkningsresultat och mätvärdesunderlaget för det föregående dygnet och fram till faktureringen till balansansvariga. Det som fastnat i systemet på grund av kvalitetsbrister i rapporteringen utreds och återrapporteras via kontaktpersonerna på Svenska Kraftnät till 112 Utgåva 08B rev

113 nätägaren. Ta emot reklamationer från balansansvariga och utred orsak till kvalitetsbrister i mätvärdesunderlag. Ca 20 dagar efter periodens slut Tidpunkt Två gånger per månad Åtgärd Skicka ut faktura/utanordning på balanskraft. 3-6 månader efter avräkningsmånadens slut Tidpunkt En gång per månad Åtgärd Skicka ut faktura/utanordning på justerad balanskraft efter att förändringar gjorts av insända mätvärden Kvalitetskontroll av timvärden Nedanstående tabeller visar vilka kontroller som bör göras för att nätägaren, balansansvarig och elleverantören ska kunna kvalitetssäkra sina timserier. Observera! Om timserier har rättats ska endast de serier som ändrats sändas om Nätägaren För en effektiv kvalitetskontroll är det viktigt att den som är mätvärdes ansvarig genast tar del av de värden som återrapporterats från Svenska Kraftnät. Se avsnitt Svenska Kraftnäts kvalitetskontroll av mätvärden. Om något kontrollvärde inte är noll måste orsaken klar läggas. Egna mätningar och beräkningar kontrolleras. Om inga egna fel kan upptäckas bör mätvärdesansvarig ta kontakt med rapportörerna för angränsande nät och kontrollera att den egna rapporteringen överensstämmer med deras rapportering. Den återrapporterade förbrukningsprofilen ger vägledning för att bedöma vilken version av nätägarens mätvärden som Svenska Kraftnät har beräknat kvalitetsserier för. Nätägarens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att tidsavvikelsen i mätterminalens klocka inte är större än 7 sekunder Identifiera vilka serier som innehåller saknade eller felaktiga värden. Tidpunkt: varje dag kl 09 Fel tid för angränsande nät för produktion samt elleverantörens kunder Ställ klockan Försök samla in igen Använd ersättningsvärden från kontrollmätning Estimera värden Tidpunkt: varje dag kl 09 Felsök inom 4 vardagar efter mätdygnet Försök samla in igen Använd ersättningsvärden från kontrollmätning Estimera värden Tidpunkt: varje dag kl 10 Felsök inom 5 vardagar efter mätdygnet Utgåva 08B rev

114 Identifiera osäkra värden Kontrollera att avläst mätarställning överensstämmer med in samlade timmätvärden för motsvarande period Osäkra värden från insamlingssystemet Timmätvärdena överensstämmer inte. Undersök om det finns driftstörningar. Rimlighetskontrollera och godkänn manuellt - rätta. Felsök inom 5 vardagar efter mätdygnet. Rätta. Åtgärda brister i mätvärdessystemet. 114 Utgåva 08B rev

115 Nätägarens kontroll gentemot angränsande nät Kontroll Brist Åtgärd Identifiera om det finns serier som inte har rapporterats Identifiera felaktiga eller osäkra värden Brist påtalad av angränsande nät att serier inte har rapporterats Brist påtalad av angränsande nät om felaktiga eller osäkra värden Brist påtalad av angränsande nät att summa delvärden i angränsande nät ej stämmer med summa utbyte med angränsande nät. Serier saknas Serier är ej kvalitetsmärkta Serier saknas Serier är ej kvalitetsmärkta Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Kontrollera orsak. Rapportera om före kl 09 Kontrollera i databas. Rätta. Rapportera om vid behov inom 4 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera kommunikationen. Rapportera om vid behov inom 4 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera med egna värden Rätta data vid behov och rapportera om. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om korrektion före kl 09. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 09. Rapportera om före kl 09. Nätägarens kontroll gentemot elleverantören Kontroll Brist Åtgärd Identifiera om det finns serier som inte har rapporterats. Tidpunkt: (värde per uttagspunkt) inom 5 vardagar (aggregerade värden) före kl 10. OBS! Nätägaren kan komma överens med elleverantören om andra tider. Identifiera om det finns felaktiga eller osäkra värden som inte har rapporterats. Felaktiga värden i rapporteringen finns enbart om det inte finns någon estimeringsfunktion. Estimerade värden betraktas istället som osäkra. Brist påtalad av elleverantören att serier saknas Brist påtalad av elleverantören att värden har kvalitetsbrister (med angivande av vilka serier samt vilket dygn de gäller för) Brist påtalad av elleverantören att summa kundmätvärden ej stämmer med aggregerade mätvärden per balansansvarig Serier saknas i rapporteringen Rapportering omfattas av serier som är kvalitets märkta. Serier saknas hos elleverantören Kvalitetsmärkta serier hos elleverantören Felaktig summering Efter korrektion har Rapportera om före kl 10 Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera kommunikationen. Rapportera om vid behov inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera med egna värden. Rätta data vid behov och rapportera om. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om inom 5 dagar efter mätdygnet. Gör ny beräkning och Utgåva 08B rev

116 omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del rapportera om inom 5 dagar efter mätdygnet. Rapportera om inom 5 dagar efter mätdygnet. Nätägarens kontroll gentemot balansansvarig Kontroll Brist Åtgärd Identifiera serier som inte rapporterats till balansansvarig Serier saknas Rapportera före kl 10 vardagar. Identifiera felaktiga och osäkra värden. Felaktiga värden i rapporteringen finns enbart om det inte finns någon estimeringsfunktion. Estimerade värden betraktas istället som osäkra. Brist påtalad av balansansvarig att serier saknas. Brist påtalad av balansansvarig att värden har kvalitetsbrister. Brist påtalad av balansansvarig att summa delvärden för elleverantören ej stämmer med Svenska Kraftnäts aggregerade värden. Brist påtalad av balansansvarig att aggregerade värden per elleverantör från nätägaren ej stämmer med aggregerade värden per elleverantör från elleverantören Påtalad brist att den balansansvarige har en områdeskorrigering Serier saknas Serier saknas hos balansansvarig. Kvalitetsmärkta serier hos balansansvarig Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Differens finns till angränsande nät Områdesbalansen är inte lika med noll Rapportera inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera kommunikationen Rapportera före kl 10 vardagar. Kontrollera med egna värden. Rätta vid behov. Rapportera om inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontrollera beräkningen av aggregerade värdet. Åtgärda. Rapportera om före kl 10 vardagar. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 10 vardagar Rapportera om före kl 10 vardagar. Kontrollera om samma information sänds till balansansvarig som till elleverantören. Om ej rapportera om. Gör ny beräkning och rapportera om före kl 10 vardagar Rapportera om före kl 10 vardagar. Kontrollera differenser mot angränsande nät. Rätta egna värden om dessa är fel. Kontakta nätägare för angränsande nät om inga fel hittas. Kontrollera de egna beräkningarna. 116 Utgåva 08B rev

117 Nätägarens kontroll gentemot Svenska Kraftnät Kontroll Brist Åtgärd Identifiera kontrollserier som inte återrapporterats från Svenska Kraftnät Brist påtalad av Svenska Kraftnät att differens till angränsande nät inte är lika med noll (rapporteras via Ediel som en tidsserie). Brist påtalad av Svenska Kraftnät att områdesbalansen inte är lika med noll. Rapporteras via Ediel som en tidsserie. Kontrollera att Svenska Kraftnät har rätt version av förbrukningsprofilen, ospecificerad förbrukning eller nätförluster Kontrollserier saknas. Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Felaktig summering Efter korrektion har omräkning ej gjorts Alla värden har inte kommit mottagaren till del Fel version Kontrollera kommunikationen. Be Svenska Kraftnät rapportera om vid behov. Kontrollera om värde för angränsande nät som rapporteras till angränsande nätägare stämmer med vad som sänts till Svenska Kraftnät. Rätta värden. Rapportera om före kl 10. Beräkna om och rapportera Undersök orsaken och rapportera om vid behov Åtgärda före kl 10. Beräkna om och rapportera Undersök orsaken och rapportera om vid behov Kontakta Svenska Kraftnät och hör efter om omrapportering måste göras Balansansvarig Balansansvarigs egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Identifiera vilka serier som saknas från nätavräkningsområdet Identifiera vilka serier som saknas från Svenska Kraftnät Kontrollera om summa aggregerade värden per elleverantör stämmer med aggregerade värden per balansansvarig Kontrollera om Svenska Kraftnäts värden stämmer med nätägarens värden Kontrollera om det finns mätvärden med kvalitetsbrister Kontrollera att områdeskorrektionen är lika med noll (gäller balansansvarig med ansvar för nätförlusterna). Mätvärden saknas Mätvärden saknas Mätvärden stämmer ej vid jämförelse Mätvärden stämmer ej vid jämförelse Mätvärden är kvalitetsmärkta Fel i nätägarens utbyte med angränsande nät. Kvalitetsbrister i nätägarens områdesbalans. Kontakta nätägaren eller nätombudet och efterlys värden. Kontakta Svenska Kraftnät och efterlys värden. Kontakta nätägaren om värdena inte stämmer, senast inom 5 vardagar efter mätdygnet. Kontakta nätägaren och Svenska Kraftnät om underlagen inte stämmer. Kontakta nätägaren ominte rättning skett (inom 5 vardagar efter mätdygnet) Kontakta nätägaren. Utgåva 08B rev

118 Elleverantören Elleverantörens egna kontroller Kontroll Brist Åtgärd Identifiera vilka mätvärdesserier som saknas från nätavräkningsområdet Identifiera vilka serier som saknas från balansansvarig Kontrollera om summa kundvärden som nätägaren rapporterat stämmer med aggregerat värde/ balansansvarig Kontrollera att aggregerade mätvärden från balansansvarig stämmer med motsvarande summa från nätägaren Identifiera vilka mätserier som har kvalitetsbrister. Mätvärden från nätavräkningsområdet saknas. Mätvärden saknas Värden stämmer ej. Värden stämmer ej. Nätägarens rapportering enligt raden ovan stämmer. Värden stämmer ej. Nätägarens rapportering enligt raden ovan stämmer inte heller. Mätvärden är kvalitetsmärkta Kontrollera kommunikationen. Kontakta nätägaren och efterlys saknade mätvärden (inom 5 vardagar) Kontakta balansansvarig och efterlys värden. Kontakta nätägaren om under laget inte stämmer (inom 5 vardagar) Kontakta balansansvarig Kontakta både balansansvarig och nätägaren Kontakta nätägaren omrättning ej har skett (inom 5 vardagar efter mätdygnet) Rapportering av mätarställning enligt tidsplan Nätägaren rapporterar mätarställningar enligt följande: Tidpunkt Vid årsavläsningen, dock senast en månad efter avläsningen Vid övertagande eller påbörjande av elleverans Åtgärd Mätvärden rapporteras till elleverantören senast en månad efter avläsningen elanvändaren senast i samband med nästkommande fakturering. Mätvärden rapporteras till elleverantörerna, senast 10 vardagar efter övertagande respektive påbörjande av elleverans elanvändaren, senast 15 vardagar efter övertagande respektive påbörjande av elleverans 118 Utgåva 08B rev

119 5.8.4 Kvalitetskontroll av värden från mätarställningar Vi rekommenderar att en rimlighetskontroll görs genom att jämföra uttagspunktens mätvärden för avläsningsperioden, med tidigare avläsningsperiod. Nätägarens kontroll Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att samtliga mätare har blivit avlästa. Kontroller att mätvärdena är rimliga i relation till tidigare avläsningsperiod Avläsning saknas Orimliga värden Gör avläsning för saknade mätvärden. Bevaka om nätägaren ej har tillgång till mätaren. Om mätvärdet avser självavläsning, gör en egen avläsning. Om det senaste mätvärdet baseras på verklig avläsning och det tidigare på en beräknad mätarställning, måste det tidigare mätvärdet rättas. Om både det senaste och tidigare mätvärdet baseras på verklig avläsning, måste elanvändaren kontaktas för kontroll av förbrukningen. Nätägaren bör kvalitetssäkra sina mätaravläsningar för schablonleveranser genom att: kontrollera att mätare i uttagspunkten har lästs av göra en uppskattning (estimering) av mätarställningar i anläggningar som nätägaren inte har tillgång till (det vill säga när mätaren ligger utom nätägarens kontroll) eller där värden är felaktiga kontrollera kvaliteten på avlästa mätarställningar. Exempelvis att mätarställningen inte har lägre värde än tidigare uppskattade mätarställningar. Om den gamla mätarställningen har högre mätarställning än den senaste avläsningen måste periodiseringen ske från en ytterligare äldre fastställd mätarställning för att förbrukningen inte ska få fel tecken vid andelstalsberäkningen. Utgåva 08B rev

120 120 Utgåva 08B rev

121 6 Andelstal Viktiga utgångspunkter Förbrukningsprofilen som fastställs per timme, omfattar alla de schablonavräknade uttagspunkternas förbrukning samt nätförluster. Förbrukningsprofilen kan summeras per dag, månad och år samt delas upp i höglasttid och låglasttid. Andelstal är en balansansvarig eller elleverantörs andel per månad av den schablonavräknade elleveransen i ett schablonavräknat nätavräkningsområde. Preliminära och slutliga andelstal ska rapporteras i kwh till balansansvariga och elleverantör och Svenska Kraftnät. Preliminära andelstal ska dessutom rapporteras i procent till balansansvariga och elleverantörer. Kvaliteten på andelstalen är viktig för den ekonomiska avräkningen mellan aktörerna och avgörande för deras resultat. F ör att ange hur stor andel en balansansvarig respektive elleverantören har av den förbrukning som ska schablonavräknas i ett schablonavräknat nätavräkningsområde tas månadsvisa energivärden fram som kallas andelstal (kwh och/eller %). Andelstalen måste avse en viss period och har valts att avse en månad av följande anledningar enligt utredningen om schablonreformen: Byte av elleverantör och balansansvarig kan ske vid varje månadsskifte, vilket innebär att andelstalen måste uppdateras varje månad. Avläsningar av årsavlästa mätare tillåts ske vid olika tidpunkter (löpande under året) inom ett och samma nätavräkningsområde, vilket kräver periodisering. Andelstalen ska ta hänsyn till flertidsmätning. Säsongsindelning med olika säsonger i olika nät neutraliseras genom att periodisera andelstalen månadsvis. Vissa nätägare tillämpar månadsavläsningar istället för årsavläsningar för de elanvändare som har ett stort energiuttag. Om tätare mätaravläsningsintervall införs i framtiden, förutom vid byte av elleverantör och flyttning, kommer periodindelningen (månad) att fungera utan att rutinerna för rapportering av andelstal behöver ändras. För att få en rationell rapportering av andelstal måste en standardisering av rapporteringen ske till en specifik periodicitet det vill säga en månad. För att kunna hantera tidstariffmätare är andelstalen uppdelade på höglasttid och låglasttid. Höglasttid omfattar klockan 06 22, måndagar till fredagar under hela året. Låglasttid är övrig tid. Andelstal används som underlag för schablonavräkning och fakturering. De preliminära andelstalen beräknas före leveransmånaden och är en form av prognos för andelen av förbrukningen. De ska rapporteras senast den 24:e i månaden före leveransstart. De preliminära andelstalen för leveransmånaden baseras på: De elanvändar-/leverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden. Nätavräkningsområdets historiska förbrukningsprofil (mätvärden för de närmast föregående tolv månaderna som ska beräknas). Årsförbrukning i uttagspunkten som ska schablonavräknas. Utgåva 08B rev

122 De preliminära andelstalen räknas också ut som % av nätavräkningsområdets förbrukningsprofil. Dessa procentsatser kan elleverantör och balansansvariga använda när de gör prognoser på sina kunders elförbrukning. De slutliga andelstalen beräknas efter att alla mätare i uttagspunkterna blivit avlästa. Rapporteringen av de slutliga andelstalen ska ske högst tretton månader efter leveransmånaden. De slutliga andelstalen för leveransmånaden baseras på: De elanvändar-/leverantörsrelationer som gäller den aktuella leveransmånaden. Schablonberäknad månadsförbrukning för den aktuella leveransmånaden hos elanvändaren som ska schablonavräknas utifrån avläsning och periodisering. Schablonberäknad månadsförbrukning Beräknas efter varje avläsning av mätaren i uttagspunkten och baseras på: Energiförbrukningen mellan föregående och aktuell mätarställning per räkneverk i elmätaren. Förbrukningsprofilen mellan föregående och aktuell tidpunkt för mätarställningen per räkneverk i elmätaren. Årsförbrukning i uttagspunkten Årsförbrukning i uttagspunkten baseras på avlästa mätarställningar och beräknas som: Summan av de senaste 12 månadernas schablonberäknade månadsförbrukningarna i normalfallet. Vid förändrat förbrukningsmönster, nyanslutning mm kan istället ett uppskattat årsförbrukningsvärde användas vid beräkningen av preliminära andelstal. All produktion ska vara timmätt enligt nuvarande regelverk. För såväl schablonberäknade som timavräknade uttagspunkter gäller att nätägaren har rätt att beräkna mätarställningen, om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl är till exempel i det fall då nätägaren inte får tillgång till mätaren på grund av elanvändarens agerande eller att mätaren inte fungerar. I ett nät som inte är koncessionspliktigt har nätägaren inte skyldighet att mäta förbrukningen i varje enskild uttagspunkt. Nätägaren kan dock avtala med fastighetsägaren eller motsvarande att utföra tjänsten. 6.1 Att beräkna andelstal Andelstalet för en balansansvarig/elleverantör är lika med den balansansvariges/elleverantörens andel av de totala schablonleveranserna i ett nätavräkningsområde. Andelstalet beräknas månadsvis. Följande förenklade exempel visar hur andelstalet beräknas: Förbrukningsprofilen i ett nätavräkningsområde är kwh räknat på årsenergin. Förbrukningsprofilen för mars månad 1999 är 12 % av årsenergin för detta område dvs kwh. Summan av årsenergierna för en balansansvarigs/elleverantörs samtliga schablonleveranser, beräknad i februari år 2000, är kwh. 122 Utgåva 08B rev

123 Den balansansvariges/elleverantörens preliminära andelstal för mars månad 2000 blir då x 0,12 = kwh eller / = 5 % av månadsenergin. Slutliga andelstal beräknas på motsvarande sätt per uttagspunkt när mätarna lästs av i alla uttagspunkter som ska schablonavräknas för mars år Eftersom mätare avläses vid olika tidpunkter på året dock minst var tolfte månad sker slutavräkning först 13 månader efter aktuell leveransmånad det vill säga i april år Hur beräkningen av andelstal görs beskrivs i mätföreskrifterna. För att beskriva beräkningen av andelstal för alla de mätartyper som förekommer utöver de som behandlas i mätföreskrifterna (inklusive schablonleveranser som mäts per timme), har en utförlig beskrivning kallad Anvisningar för beräkning av andelstal tagits fram av Svenska Kraftnät. Den finns att hämta på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Systemansvar/Balans- och schablonavräkning. Nedan beskrivs teorin bakom beräkningarna. Därefter beskrivs ett exempel på när de olika beräkningarna ska göras Hur en viss månad avräknas teorin bakom Nätägaren ansvarar för beräkning av andelstal. Om antalet uttagspunkter är många bör nätägaren skaffa stödsystem för schablonavräkningen. Nedan beskrivs kortfattat teorin bakom beräkningarna: Preliminära andelstal Preliminära andelstal är en form av prognos och beräknas av nätägaren för nästkommande månad. De preliminära andelstalen beräknas med hjälp av andelskoefficienter (AK). AK baseras på förbrukningsprofilen och är räkneverkets energiandel per månad, uppdelat på höglast/låglast och utgår från förbrukningsprofilens årsenergi. Förbrukningsprofilen som används i beräkningen är förbrukningsprofilen för samma månad ett år före leveransmånaden. Förbrukningsprofilens årsenergi är summan av månadsenergin för de tolv månaderna före leveransmånaden. Mätartyperna är: Timmätare (TM) Entidsmätning (EM), här ingår också nätförluster Övriga mätartyper, det vill säga flertidsmätare (FM) Eftersom summan av uttagspunkternas årsförbrukningar i kundregistret inte exakt överensstämmer med förbrukningsprofilens årsvärde (exempelvis på grund av att elanvändare anger ändrade årsförbrukningar), beräknas en skalningsfaktor. Skalningsfaktorn multipliceras med årsförbrukningarna per mätperiod (typ av mätare, hög- och låglast) varvid man får en ny årsenergi per mätartyp. AK beräknas för varje mätartyp utifrån förbrukningsprofilen. Den definieras i kapitel 19 Begrepp och definitioner. Därefter beräknas andelstalen per aktör och mätartyp genom att multiplicera AK med summan av uttagspunkternas årsförbrukning, uppdelat på hög- och låglast. Därefter beräknas aktörens preliminära andelstal som summan av andelstalen för respektive mätartyp. Utgåva 08B rev

124 Nätförlusterna beräknas som en restpost. Slutliga andelstal De slutliga andelstalen har börjat beräknas redan under den avräkningsmånaden då mätvärdena från den första uttagspunkten läses av. Månaden efter avläsningen periodiseras den avlästa förbrukningen till månadsenergier per uttagspunkt. Det görs med hjälp av fördelningskoefficienter som baseras på förbrukningsprofilen (FP) för avläsningsperioden. Under följande månader avläses och periodiseras resterande elanvändares förbrukningar. De slutliga andelstalen ska beräknas (senast) under den trettonde månaden efter den aktuella avräkningsmånaden. Det betyder att alla anläggningar ska läsas av senast den tolfte månaden efter den aktuella avräkningsmånaden vilket också är ett krav enligt mätföreskrifterna. När alla elanvändares förbrukningar har lästs av och periodiserats, så att alla anläggningar har en månadsförbrukning per andelstalsperiod för den aktuella avräkningsmånaden (det vill säga två värden per månad), summeras månadsförbrukningarna till slutliga andelstal per elleverantör och andelstalsperiod. Därefter summeras elleverantörernas andelstal till andelstal per balansansvarig. Därmed är beräkningen av de slutliga andelstalen klar. För uttagspunkter som schablonberäknas och som har förbrukning som är timmätt (TM-kunder), beräknas månadsförbrukningarna genom att summera timvärdena till ett månadsvärde per andelstalsperiod (det vill säga två värden per månad). Nätförlusterna beräknas som en restpost Vad gör nätägaren en viss månad? Det nätägaren gör en viss månad kan sammanfattas i följande exempel. Exempel innevarande månad är oktober 2001 Preliminära andelstal för november 2001 ska beräknas. Slutliga andelstal för september 2000 ska beräknas Nätägaren gör följande under innevarande månad, oktober 2001: 1. Beräknar andelskoefficienter för november Beräknar preliminära andelstal för november 2001 med hjälp av andelskoefficienterna för november 2000 och leveransstrukturen för elanvändaren/elleverantören för november Periodiserar förbrukningar per uttagspunkt som lästes av under september Periodiseringen baseras på FP (förbrukningsprofilen) för respektive registreringsperiod för varje räkneverk. 4. Beräknar slutliga andelstal för september 2000 genom att summera denna månads kundförbrukningar per elleverantör respektive per balansansvariga. 5. Läser av förbrukningar som periodiseras nästa månad, november Utgåva 08B rev

125 Aktiviteterna innevarande månad illustreras i bilderna nedan. Bild 6. 1 Bild 6. 2 Båda illustrationerna visar aktiviteter som nätägaren utför under innevarande månad. AT = andelstal, AK = andelskoefficient, FP = förbrukningsprofil Beräkna preliminära andelstal vid förändring inför och under månaden Vid påbörjande av elleverans (till exempel flyttning) När en elanvändare slutit avtal om elleverans till en anläggning och det inte rör sig om ett leverantörsbyte, ska elleverantören omedelbart anmäla påbörjandet av elleverans till nätägaren. För anmälningar om påbörjande av elleverans finns, till skillnad från anmälan om övertagande av elleverans (leverantörsbyte), inte någon tidsfrist utan leveransen påbörjas det datum som anges i anmälan. Undantag kan göras om nätägaren fått ett annat inflyttningsdatum. Hanteringen av flyttningar vid beräkning av andelstal är inte detaljreglerad i gällande föreskrifter, men nedanstående hantering rekommenderas. Vid beräkningen Utgåva 08B rev

126 av preliminära andelstal bör så många anmälningar om påbörjande som möjligtanvändas, eftersom skillnaderna då blir mindre i förhållande till slutliga andelstal. Senast den 24:e varje månad beräknas och rapporteras preliminära andelstal, vilket innebär att flyttanmälningar som hunnit komma före den 24:e i månaden innan det månadsskifte då ändringen träder i kraft, bör användas i beräkningarna. Det är dock viktigt att uttagspunkter som ingår i beräkningen av andelstalen överensstämmer med den rapportering som gjorts till elleverantören Vid annullering av leverantörsbyte En anmälan om annullering ska enligt branschstandard ha inkommit från leverantören via PRODAT senast 3 dagar efter mottagen Z04, dock senast den 18:e i månaden före leverantörsbytesdagen (läs mer i avsnitt 3.3). Därefter har nätägaren ytterligare tre vardagar på sig att bekräfta denna annullering Vad händer med andelstalen om nätområdet struktureras om? Om ett nätavräkningsområde struktureras om så att förbrukningsprofilens energivärden förändras väsentligt, till exempel vid uppdelning eller sammanslagning av ett nätavräkningsområde, kommer Svenska Kraftnät att definiera om nätavräkningsområdet tillsammans med nätägaren och nätavräkningsområdena får andra beteckningar. I samband med omstruktureringen måste nätägaren beräkna slutliga andelstal för de nätavräkningsområden som upphör och som baseras på gamla förbrukningsprofiler. Preliminära andelstal beräknas sedan för de nya nätavräkningsområdena Beräkna andelstal för nätförluster I månaden före leveransmånaden Nätägaren beräknar preliminära andelstal fördelat på höglast/låglast per månad och rapporterar andelstalet för förluster till leverantören av nätförlusterna samt till balansansvarig och Svenska Kraftnät. Preliminära andelstal beräknas på den historiska förbrukningen samma månad under föregående år men med den kommande månadens leveransstruktur. De preliminära andelstalen kan betraktas som en prognos på den kommande förbrukningen. I den 13:e månaden efter leveransmånaden Nätägaren beräknar slutliga andelstal fördelat på höglast/låglast per månad och rapporterar andelstalet för förluster till leverantören av nätförlusterna samt balansansvarig och Svenska Kraftnät. Slutliga andelstal beräknas på verkligt förbrukad energi och bestämmer den faktiska leveransen. 6.2 Rapportering av andelstal I detta avsnitt beskrivs rutinerna vid rapporteringen av andelstal. Bilden nedan visar rapporteringsflödet per nätavräkningsområde. 126 Utgåva 08B rev

127 Bild 6. 3 Rapporteringen av andelstal emellan aktörerna Preliminära andelstal Nätägaren tar fram preliminära andelstal för kommande månad baserat på förbrukningsprofilen per nätavräkningsområde för de närmast föregående tolv månaderna enligt gällande föreskrifter. Nätägaren rapporter sedan de preliminära andelstalen per nätavräkningsområde med Ediel-meddelandet DELFOR senast den 24:e i månaden innan leveransmånaden. De preliminära andelstalen för förbrukning respektive nätförlust rapporteras till: elleverantören per balansansvarig i kwh och % samt antal uttagspunkter. balansansvarig per elleverantör i kwh och %. Svenska Kraftnät per balansansvarig enbart i kwh. Enligt mätföreskrifterna ska preliminära andelstal för förbrukning rapporteras tillsammans med antalet uttagspunkter. Dessutom rekommenderas att antal uttagspunkter även rapporteras till balansansvarig och Svenska Kraftnät för att rapporteringsrutinen ska göras generell och bland annat ge balansansvariga möjlighet att stämma av antal uttagspunkter med elleverantören. Det är antalet uttagspunkter som ingår i de preliminära andelstalen den första i leveransmånaden som ska rapporteras. Nätförlusterna rapporteras som ett separat andelstal. Vid denna rapportering ska uttagspunkter anges som noll. Av blanketten Strukturkvittens/rapport för att meddela förändringar i balansansvar (dokument N1/N2) framgår vilka preliminära andelstal som kommer att rapporteras per balansansvarig/elleverantör i ett nätavräkningsområde. Den finns närmare beskriven i kapitel Slutliga andelstal Nätägaren ska rapportera slutliga andelstal senast den sista dagen i den 13:e månaden efter leveransmånaden. Det görs med Ediel-meddelandet DELFOR. Utgåva 08B rev

128 Om nätägaren inte kan rapportera slutliga andelstal i tid, bör nätägaren meddela Svenska Kraftnät detta. De slutliga andelstalen rapporteras på tidsperioderna höglast och låglast till: elleverantören per balansansvarig i kwh samt antal uttagspunkter. balansansvarig per elleverantör i kwh. Svenska Kraftnät per balansansvarig i kwh. Enligt mätföreskrifterna ska slutliga andelstal för förbrukning rapporteras till elleverantören tillsammans med antalet uttagspunkter. Dessutom rekommenderas att antal uttagspunkter även rapporteras till balansansvarig och Svenska Kraftnät för att rapporteringsrutinen ska göras generell och bland annat ge balansansvariga möjlighet att stämma av antal uttagspunkter med elleverantören. Det är det faktiska antalet uttagspunkter som någon gång under leveransmånaden ingår i de slutliga andelstalen som ska rapporteras. Nätförlusterna rapporteras som ett separat andelstal. Vid denna rapportering ska antal uttagspunkter anges som noll. Samma struktur för schablonleveranser som anmälts i ett nätavräkningsområde i balansavräkningen ingår även i slutavräkningen. I blanketten Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal (dokument N4/N5) anmäls vilka slutliga andelstal som tillkommit i nätavräkningsområdet, till exempel på grund av inflyttning. Den finns närmare beskriven i kapitel Kvalitetssäkring av andelstal Balansansvariga kontrollerar att summan av andelstalen för den balansansvariges elleverantörer som nätägaren rapporterat, stämmer överens med andelstalet som Svenska Kraftnät rapporterat direkt till den balansansvarige. Elleverantörens kontroll av nätägarens andelstal per elleverantör, baseras på elleverantörens egna uppgifter om sina elanvändare. Metoden bygger på samma princip som beräkningen av preliminära andelstal. Elleverantören summerar sina elanvändares årsförbrukning i nätavräkningsområdet och får fram en total årsenergi. Denna årsenergi multipliceras med den aktuella månadens andelskoefficienter (höglast och låglast) och därmed erhålls månadsenergier vilka jämförs med andelstalen rapporterade från nätägaren. Stora avvikelser bör undersökas med nätägaren Andelstalsbalans Svenska Kraftnät kontrollerar kvaliteten i de andelstal som nätägaren rapporterar, genom att beräkna ett kontrollvärde kallat andelstalsbalans. Andelstalsbalansen beräknas enligt nedanstående formler. Mån är den månad för vilken andelstalen gäller, och innebär att man kontrollerar att summan av nätavräkningsområdets andelstal för aktuell månad är lika stor som den förbrukningsprofil som har använts vid beräkningen av andelstalen. (För preliminära andelstal: förbrukningsprofilen 12 månader före leveransmånaden, för slutliga andelstal: förbrukningsprofilen för leveransmånaden.) Andelstalsbalans för preliminära andelstal per nätavräkningsområde = = förbrukningsprofilen mån-12 - mån andelstal. Andelstalsbalans för slutliga andelstal per nätavräkningsområde = = förbrukningsprofilen mån - mån andelstal. 128 Utgåva 08B rev

129 6.3.2 Sammanställning av aktörernas kontroller Eftersom förbrukningsprofilens hela energi ska fördelas på de slutliga andelstalen per månad bör resultatet kvalitetssäkras av nätägaren innan det rapporteras till berörda aktörer. Summan av andelstal i kwh för nätavräkningsområdet för en månad ska bli lika med förbrukningsprofilens energi för samma månad. Nedan beskrivs de olika kontroller som aktörerna bör göra för att kvalitetssäkra sina andelstal. Nätägarens kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att andelstalens sammanlagda energi är lika med den aktuella förbrukningsprofilens energi Kontrollera att andelstalet för nätförlusterna är rimliga Påtalad brist från Svenska Kraftnät att andelstalsbalansen avviker från noll. Påtalad brist från balansansvarig (elleverantör eller Svenska Kraftnät) att andelstal saknas Påtalad brist från balansansvarig (eller elleverantör) att andelstalen inte stämmer Påtalad brist från elleverantören att andelstal inte är korrekt Påtalad brist från balansansvarig för nätförlusterna att andelstalsbalansen inte är noll Påtalad brist från elleverantören att antalet uttagspunkter inte stämmer med andelstalsrapporteringen. Andelstalsbalansen avviker från noll Andelstalet för nätförlusterna är för högt eller lågt i förhållande till vad som är rimligt Andelstalsbalansen avviker från noll. Värden saknas Den balansansvariges andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som Svenska Kraftnät har rapporterat. (Elleverantörens andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som balansansvariga har rapporterat.) Andelstalen stämmer inte De slutliga andelstalen stämmer inte. Antal uttagspunkter stämmer inte. Kontrollera att de uttagspunkter som ingår i andelstalsberäkningen motsvarar de uttagspunkter som ska schablonavräknas och därmed ingå i förbrukningsprofilen. Kontrollera att uttagspunkternas årsenergier är rimliga Kontrollera att årsenergin för förlusterna i nätet är rimliga Felsök i programmet för andelstalsberäkningen. Kontrollera att årsenergin för nätförlusterna är rimliga. Kontrollera att uttagspunkternas årsenergier är rimliga Kontrollera att de uttagspunkter som ingår i andelstalsberäkningen motsvarar de uttagspunkter som ska schablonavräknas Kontrollera att andelstalsbalansen är noll. Kontrollera andelstalen och rapportera om. Kontrollera om värdena finns. Om de finns, rapportera om. Om de inte finns, gör en andelstalsberäkning. Kontrollera värdena. Sänd nya till berörda aktörer. Kontrollera värdena. Sänd nya till berörda aktörer. Kontrollera värdena och sänd nya. Ta fram lista över uttagspunkt (AI-listan) och rapportera till elleverantören. Utgåva 08B rev

130 Svenska Kraftnäts kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att andelstalen tagits emot Kontrollera kvaliteten på andelstalen Andelstal saknas Andelstalsbalansen avviker från noll Påtala brist hos nätägaren Påtala brist hos nätägaren Balansansvarigs kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att alla nätavräkningsområden är rapporterade Kontrollera att andelstalen som Svenska Kraftnäts rapporterat stämmer med summan av de andelstal per elleverantör som nätägaren rapporterat. Påtalad brist från elleverantören att andelstalen inte stämmer med de uppgifter som nätägaren lämnat. Kontrollera att nätägaren rapporterat alla andelstal Kontrollera att andelstalsbalansen är noll för de nätavräkningsområden som den som är balansansvarig för förlusterna har. Andelstal stämmer inte. Andelstal stämmer inte. Elleverantörens andelstal som rapporterats från nätägaren stämmer inte med de som balansansvariga har rapporterat. Andelstal saknas. Om det finns obalanser tyder det på att de slutliga andelstalen är felaktiga. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist för nätägaren så att de rättas. Elleverantörens kontroller Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att nätägaren rapporterat alla andelstal Kontrollera att nätägaren beräknat korrekta andelstal. Kontrollera att andelstal från balansansvarig stämmer med dem från nätägaren Kontrollera att nätägaren rapporterat antal uttagspunkter. Stämmer antalet med eget kundregister? Andelstal saknas. Andelstalens kvalitet är låg. Andelstal överensstämmer inte. Antalet stämmer inte. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Påtala brist till nätägaren. Kvarstår problemet, påtala brist för balansansvarig. Begär AI-listan från nätägaren för att identifiera de uttagspunkter som inte stämmer Svenska Kraftnäts kvalitetskontroll av andelstal Svenska Kraftnät återrapporterar en sammanställning av andelstalen Andelstals rapport till nätägaren för att denna ska kunna kontrollera att Svenska Kraftnät registrerat rätt andelstal. I rapporten framgår hur Svenska Kraftnät uppfattar kvaliteten på andelstalen vid en jämförelse mellan summan av andelstalen och förbrukningsprofilens energi för aktuell period. För andelstal ska nätägaren: kontrollera att återrapportering sker för varje rapportering till Svenska Kraftnät kontrollera de återrapporterade värdena och sända in rättade värden om så behövs. 130 Utgåva 08B rev

131 Hur kvalitetssäkringen går till beskrivs i avsnitt 5.5. Utgåva 08B rev

132 132 Utgåva 08B rev

133 7 Fastkraftaffärer och delade leveranser Viktiga utgångspunkter Det är elhandelsföretaget i traderrollen som gör fastkraftaffärer Med klarering avses avstämningen av affärer mellan två parter. Ett annat ord för klarering är clearing I detta kapitel kan du läsa om hur informationsstrukturen för fastkraftaffärer och delade leveranser hanteras. 7.1 Fastkraftaffärer I detta avsnitt beskrivs rutiner för fastkraftleveranser. Handeln med fastkraft beskrivs i kapitel 11 som handlar om elhandelsföretagets traderroll. Förutom tradern kan även elproducenten och elanvändaren handla med fastkraft. Handeln med el utanför Sverige sker endast som fastkraftaffärer Vad är fastkraft? Fastkraft är en i förväg definierad mängd energi per tidsenhet. Den totala fastkrafthandeln byggs ofta upp genom att kombinera olika delleveranser i en så kallad kraftportfölj. Härigenom sprider tradern prisrisken över tiden. För beskrivning av resterande leveranser, se avsnittet 7.2. BILDEN BORTTAGEN Bild 7. 1 Bilden visar relationen mellan faktiskt uppmätt förbrukning och fastkraft. Skillnaden mellan dem måste tilläggsköpas Typer av fastkraftaffärer En traders fastkraftaffärer genomförs alltid innan leveransperioden börjar. Det finns dock en typ av fastkraftaffärer som görs upp under aktuell drifttimme och det är reglerkraft- eller effektkraftaffärer med Svenska Kraftnät. Utgåva 08B rev

134 Ur prissättningssynpunkt finns det tre olika typer av fastkraftavtal: 1. avtal som föregås av budgivning 2. avtal om leverans där priserna från början är givna 3. avtal om tillfälliga leveranser då priserna bestäms vid avropstillfället. Nedan beskrivs olika typer av prissättning för respektive typ av fastkraftavtal. 1. Avtal som föregås av budgivning Den mängd kraft som ska köpas in eller säljas bestäms och bud lämnas till den marknadsplats där handeln sker (Nord Pool, balansreglering, EL-EX). Pris och energimängd bestäms vid uppgörelsen enligt villkoren på marknaden. 2. Avtal om leverans med fastställda priser Här finns det två typer av avtal. Skillnaden mellan dem är när energimängden fastläggs. Priset görs dock alltid upp i förväg och regleras i avtalet. För den ena typen av avtal gäller att energimängden definieras vid avropet, som sker en viss avtalad tid före leveranstidpunkten. Alla villkor som ska gälla för avropet regleras i avtalet. Där kan till exempel framgå hur många timmar före leveranstidpunkten som avropet måste göras. Grundkraftavtal (avtal om viss energivolym under årets alla timmar eller annan avtalad period) är en typ av avtal med fastställda priser där avropet sker vid avtalets tecknande. För den andra typen av avtal gäller att energimängden redan är fastlagd i avtalet. Denna typ kallas brukstidsavtal en viss total energimängd köps in för en viss period till ett visst pris. Inom avtalet registreras antalet uttag per timme, säsong eller dylikt för periodens alla timmar. 3. Avtal om tillfälliga kraftleveranser I denna typ av affär finns vanligtvis en ramöverenskommelse som grund. Leveransen ska exempelvis gälla en viss avgränsad mängd energi. Faktisk mängd och pris definieras först vid avropstillfället Vad krävs för att göra fastkraftaffärer? Den som levererar fastkraft behöver inte ha någon som är balansansvarig. Däremot krävs att någon ytterst tar balansansvaret för de levererade energimängderna och det är då i allmänhet den som är balansansvarig för resterande kraft. Den som levererar fastkraften måste därför informera den som tar emot fastkraftleveransen, nämligen den elleverantör som är leveransskyldig samt dennes balansansvarige. En nätägare är aldrig berörd av fastkraftaffärer eftersom affärerna inte har något med mätvärden att göra. När handel med el sker utanför Sverige kräver Svenska Kraftnät att någon är balansansvarig för denna handel. Fastkraftaffärer är inte reglerade i ellagen. I Svenska Kraftnäts balansansvarsavtal regleras att den balansansvariges egen eller dennes underliggande handel med fastkraft ska rapporteras till Svenska Kraftnät i aggregerad form. Hur informationen 134 Utgåva 08B rev

135 om fastkraftaffärer ska ske mellan övriga inblandade parter är upp till parterna att reglera Fastkraftaffärer mellan elhandelsföretag När fastkraftaffärer görs inom samma balansansvar, det vill säga i vertikalled, påverkas inte balansavräkningen hos Svenska Kraftnät. Vid horisontella fastkraftaffärer däremot, påverkas balansavräkningen och den balansansvarige informerar Svenska Kraftnät om aggregerade värden per balansansvarig motpart av fastkraftutbyten utanför det egna balansansvaret. Bilden nedan visar vilka parter som kan göra fastkraftaffärer med varandra. Bild 7. 2 Bilden visar vilka fastkraftaffärer som utväxlas mellan olika parter enligt följande: H1 = EA1 - EH4 [elanvändare 1 - elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar) ] H2 = EH3 - EH4 [elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar) ] H3 = EH3 - EH2 [elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 2 (med balansansvar) ] H4 = EH1 - EH2 [elhandelsföretag 1 (med balansansvar) - elhandelsföretag 2 (med balansansvar) ] V1 = EA1 - EH3 [elanvändare 1 - elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) ] V2 = EH3 - EH1 elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) - elhandelsföretag 1 (med balansansvar) ] Affärer inom samma balansansvar V1 Vertikal affär mellan elanvändare 1 och elhandelsföretag 3 Elanvändaren kan teckna avtal om fastkraft med elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) som ett led i elanvändarens totala energianskaffning. Utgåva 08B rev

136 V2 Vertikal affär mellan elhandelsföretag 3 och elhandelsföretag 1 På samma sätt kan elhandelsföretag 3 teckna avtal om fastkraft med elhandelsföretag 1 (med balansansvar) som ett led i elhandelsföretag 3:s totala energianskaffning Affärer mellan olika balansansvariga H1 Horisontell affär mellan elanvändare 1 och elhandelsföretag 4 Bild Elanvändare 1 gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar). 2. Elanvändaren informerar elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) om affären med elhandelsföretag 4 (information om netto köpt/såld energi). 3. Elhandelsföretag 3 och 4 klarerar elanvändarens energimängd mellan sig. 4. Elhandelsföretag 3 och 4 informerar elhandelsföretag 1 och 2. Vidare hantering enligt H2 nedan. H2 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 3 och 4 Bild Elhandelsföretag 3 (utan eget balansansvar) gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 (utan eget balansansvar). 2 Elhandelsföretag 3 informerar elhandelsföretag 1 (med balansansvar) om sina aggregerade fastkraftaffärer med elhandelsföretag 4 inklusive affären H1. Vidare hantering enligt H3 nedan. 3 Elhandelsföretag 4 informerar elhandelsföretag 2 (med balansansvar) om sina aggregerade fastkraftaffärer med elhandelsföretag 3 inklusive affären H1. Vidare hantering enligt H3 nedan. 136 Utgåva 08B rev

137 H3 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 3 och 2 Bild Elhandelsföretag 3 (utan balansansvar) gör fastkraftaffär med elhandelsföretag 2 (med balansansvar). 2 Elhandelsföretag 1 och 2 klarerar affärerna H1 H3 med elhandelsföretag 3. Vidare hantering enligt H4 nedan. H4 Horisontell affär mellan elhandelsföretag 1 och 2 Bild Elhandelsföretag 1 (med balansansvar) gör fastkraftaffärer med elhandelsföretag 2 (med balansansvar). 2 Elhandelsföretag 1 informerar Svenska Kraftnät om sina aggregerade affärer med elhandelsföretag 2 inklusive affärerna H1 H3. Utgåva 08B rev

138 7.1.5 Upphandlingsskede För att göra en fastkraftaffär krävs att parterna identifierar sig för varandra. Detta kan göras med hjälp av ett brev där nödvändig information om parterna finns angivna. Identifieringen kan göras med hjälp av den blankett som finns i kapitel 2 (dokument F). Varje företag gör sedan upp individuella avtal för vad som ska gälla vid upphandlingen av fastkraften. Den balansansvarige och elleverantören bör i avtalet komma överens om i vilken utsträckning elleverantören får göra fastkraftaffärer för egen eller elanvändarens räkning. I offertförfrågan bör följande uppgifter om leveransen finnas med: tidpunkt för leverans (från datum, till datum ) levererad energimängd tidsfördelning maxeffekt uppgift om vem som är balansansvarig kundidentitet hos balansansvarig Struktureringsskede Hanteringen av strukturdata beskrivs under kapitel Handels- och driftplaneringsskede I driftplaneringsskedet rapporteras och avstäms fastkraftaffärer mellan parterna. Balansansvarigas fastkraftaffärer rapporteras till Svenska Kraftnät i aggregerad form. Rapporteringen kan åtföljas av en kvittens som bekräftar att rapporteringsmottagaren accepterar det som har rapporterats. De tider som gäller för traderns rapportering av fastkraftaffärer framgår i avsnittet 5.5 i tabellen som beskriver den balansansvariges fastkrafthandel Driftskede Handel under driftskedet är enbart aktuellt för de företag som är aktiva i balansregleringen. Den information som kommer från driftskedet är mätvärden. De avräknas tillsammans med de fastkraftaffärer som gjorts i balanskraftavräkningen för delade leveranser Avräknings- och faktureringsskede Energiavstämningen (klareringen) mellan parterna sker i avräkningsskedet. Avstämningen görs för att kontrollera att överenskomna energimänger överensstämmer. Varje fastkraftaffär ska generera en faktura. Den fordrande parten är normalt den som fakturerar. 138 Utgåva 08B rev

139 7.2 Delade leveranser Delade leveranser innebär att kraft köps från fler än en elleverantör. Den typ av kraft man då handlar med är en kombination av balanskraft (skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft) och fastkraft. Det finns fyra olika typer av aktörer som medverkar vid delade leveranser: elanvändare elleverantör balansansvarig trader. Den kraft som är baserad på faktisk förbrukning och som kan avläsas på elmätaren behandlas i kapitel 3. Balanskraft är summan av uppmätt producerad och förbrukad energi (fysiskt saldo) + rapporterad köpt och såld fastkraft (handelssaldo). En förutsättning för att kunna ingå en delad leverans där någon tar balansansvaret för balanskraften är att parterna avtalar om att fastkraften krediteras från faktisk förbrukning. Dessutom avtalas hur den resterande balanskraften ska prissättas. Delade leveranser kan även användas vid schablonleveranser. Hur fastkraft regleras beskrivs i avsnitt 7.1 ovan Upphandlingsskede För att upprätta avtal om delade leveranser krävs att parterna identifierar sig för varandra. Detta kan göras med hjälp av ett brev där nödvändig information om parterna finns angivna. Identifieringen kan också göras med hjälp av den blankett som finns i kapitel 2. Delade leveranser regleras inte i ellagen. Därmed finns det inga tvingande regler utan villkoren kan fritt avtalas mellan parterna Struktureringsskede Den strukturinformation som behöver utväxlas mellan berörda parter (elleverantören och balansansvarig) finner du under kapitel 10 och 12. Resultatet av det som hanteras i informationsflödet för elleveransåtagandet av faktisk förbrukning (kapitel 3) och fastkraft (avsnitt 7.1) är tillräcklig information för att kunna göra en avräkning av en delad leverans. Det som behöver kompletteras är uppgift om den struktur som behövs för rapporteringen av avräkningsresultatet av balanskraft mm Handels- och driftplaneringsskede Här sker ingen ytterligare åtgärd än vad som beskrivs i kapitel 3 och avsnittet om fastkraft ovan Driftskede Enbart de företag som är med i balansregleringen är aktiva i detta skede. Utgåva 08B rev

140 Här sker ingen ytterligare åtgärd än vad som beskrivs i kapitel 3 och under avsnittet om fastkraft ovan Avräknings- och faktureringsskede I detta skede räknas balanskraften ut. För att beteckna skillnaden mellan uppmätt energi och fastkraft används ofta, även i detta sammanhang, begreppet balanskraft. För definitionen på balanskraft, se avsnitt 7.2 ovan. 140 Utgåva 08B rev

141 8 Avräkning och fakturering Viktiga utgångspunkter Med klarering avses avstämningen av affärer mellan två parter. Ett annat ord för klarering är clearing. 8.1 Allmänt om avräkning I all avräkning är elementen: levererad kvantitet (energi), á-pris och debiterbart belopp. Avräkning av timmätta uttagspunkter som är över schablongränsen och inmatningspunkter (produktion) ska alltid avräknas per timme i balansavräkningen mellan de balansansvariga och Svenska Kraftnät. En avräkning av el innehåller följande moment: 1. Avstämning av energimätning Vid avstämningen av energimätningen görs en kvalitetskontroll av att mätvärden som ligger till grund för debiteringen motsvaras av total mottagen energi, t ex inom ett nät. Se vidare i kapitel Klarering av energi Vid klarering av energi görs en avstämning av energiutbyten mellan t ex två elhandelsföretag. Ett exempel på klarering är energiavstämning av fastkraftaffärer. 3. Beräkning av kostnader Kostnaden beräknas som produkten av energi och pris. Resultatet av kostnadsberäkningen presenteras i en faktura/fakturaunderlag. 4. Framställning av faktura/fakturaunderlag Viktiga parametrar för en korrekt avräkning är en strikt kontroll av avräkningsstrukturen och avräkningsbearbetningarna. Detta är garantin för att rätt part blir fakturerad för exakt de produkter som man avtalat om. Vissa avräkningsdata utgör räkenskapsinformation enligt bokföringslagen, och ska arkiveras i minst tio år. Vidare ska spårbarhet finnas så att man kan fastställa sambandet mellan grunddata, verifikation och bokföringspost, den så kallade verifikationskedjan. När verifikationer tas fram via IT-hjälpmedel, ingår det i kravet på spårbarhet att systemdokumentation och behandlingsdokumentation ska finnas tillgängliga så att verifikationskedjan kan följas i sin helhet. Enligt mätföreskrifterna ska annat beräkningsunderlag för andelstal samt övriga mätvärden arkiveras under minst 6 år. 8.2 Avräkning av förbrukning som uppmätts i räkneverk Avräkningen av förbrukning som uppmätts i räkneverk kan göras på två sätt: 1. À-kontoavräkning (med a-konto-faktura som vanliga beräkningsfakturor). Denna kan delas upp i: à-konto på energi à-konto på pengar. 2. Avräkning efter mätvärden. Utgåva 08B rev

142 8.3 Avräkning av timmätvärden Avräkning av förutbestämda energimängder fastkraftaffärer Parter i en sådan avräkning är elhandelsföretaget, elproducenten respektive elanvändaren. Nätägaren har vanligtvis ingen del i denna avräkning. Han kan dock köpa fastkraft för att täcka sina nätförluster och i denna funktion är han då att betrakta som elanvändare. Ett av de viktigaste momenten vid avräkningen av fastkraftaffärer är att klarera den avtalade energimängden så att rätt mängd energi ligger till grund för debiteringen. Klareringen är enkel eftersom elhandelsföretaget oftast själv är avtalspart och därmed har uppgifterna om ingångna energiutbyten. Se vidare i kapitel Avräkning baserad på timmätt energi Avräkning av delade leveranser är en kombination av avräkning baserad på uppmätt energi och avräkning av fastkraft. Se vidare om delade leveranser i kapitel 7. Nätägarens avräkning Nätägaren utför i huvudsak följande avräkningar: 1. Avstämning av energimätning En nätägare ska kontrollera rimligheten hos insamlade mätvärden. Det viktigaste är att kontrollera att uppmätt uttagen och utmatad energi från nätet motsvarar den uppmätta inmatade energin. Skillnader i uttag och inmatning kan bero på tre saker: förluster, strömstölder eller fel i mätningen. Nätägaren kontrollerar även att mätvärden i gränspunkter stämmer med angränsande nätägares uppfattning om energiutbytet. Jämförande kontroller utförs även i andra viktiga in- och uttagspunkter där mätningen är dubblerad. 2. Beräkning av nätförluster Nätförlusterna beräknas genom att summera inmatad energi för en viss period med motsvarande periods utmatade energi från nätet, i enlighet med vad som sagts ovan om avstämning av mätvärden. Beroende på mätmetod kommer noggrannheten vid denna beräkning att vara olika. I ett nät där all inmatning och uttag är timmätt, till exempel i ett regionnät, kommer nätberäkningen att ha en relativt hög kvalitet redan i det korta tidsperspektivet. Kvaliteten är förstås beroende på noggrannheten på de insamlade mätvärdena. I lokalnät där inte all förbrukning är timmätt, kommer osäkerheten att vara stor på grund av att de energimätare som läses av årsvis inte läses av vid samma tillfälle under året. En lokalnätägare beräknar nätförlusterna i andelstalsberäkningen där de blir en restpost. Se vidare om schablonavräkning under avsnitt 8.5 nedan. 3. Kostnadsberäkning och fakturering av nätavgifter Nätägaren utför slutligen en avräkning av respektive nätkund för att fakturera elanvändaren för att denne utnyttjat nätet. Denna avräkning är givetvis den viktigaste för nätägarens fortlevnad eftersom den ska säkra inkomsterna. Nätägaren kan ha olika avgiftselement som ska avräknas, exempelvis energiavgift och högsta leveranseffekt under debiteringsperioden (vid till exempel timmätning). 142 Utgåva 08B rev

143 Elleverantörens avräkning Nätägaren rapporterar alla mätvärden som används för avräkning och har ansvar för att mätvärdena har god kvalitet. Elleverantören rimlighetskontrollerar dem och utför sedan i huvudsak följande avräkningar: 1. Kontrollavräkning av köpt och såld energi För elleverantören är det viktigt att stämma av att inköpt energi överensstämmer med såld energi. Detta sker i en kontrollavräkning. 2. Kostnadsberäkning och fakturering av elleveranserna till elanvändaren för räkneverk för timmätare. Balansansvarigs avräkning På samma sätt som för elleverantören, rimlighetskontrollerar den balansansvarige mottagna mätvärden. Den balansansvarige utför sedan i huvudsak följande typer av avräkningar: 1. Kontrollavräkning för försåld och inköpt energi För att den balansansvarige ska kunna debitera elleverantören med god kvalitet, behöver den balansansvarige göra en energiavstämning för varje nätavräkningsområde. Den balansansvarige måste också göra kontroller av producerad energi för att säkerställa att han blir rätt fakturerad av producenter som levererar energi till den balansansvarige. 2. Balansavräkning För att kontrollera att Svenska Kraftnät utför balansavräkningen med fullgod kvalitet måste den balansansvarige göra en egen balansavräkning för att säkerställa att Svenska Kraftnäts avräkningsresultat kan accepteras. 3. Kostnadsberäkning och fakturering av elleverantören Den balansansvarige gör slutligen en kostnadsberäkning och fakturering av elleverantören som han säljer el till Att ta fram förbrukningsprofiler Nätägaren tar fram förbrukningsprofilen för ett nätavräkningsområde. Om det i ett nätavräkningsområde finns elanvändare som ska schablonavräknas måste nätavräkningsområdet ha anmälts till Svenska Kraftnät för schablonberäkning. Ett sådant nätavräkningsområde får enbart bestå av lokalnät. Se även kapitel 4. Förbrukningsprofilen består av den förbrukning som ska schablonavräknas samt den förbrukning som ingår i nätförlusterna. Varje balansansvarig och elleverantör som schablonavräknas i nätavräkningsområdet har en andel av förbrukningsprofilen i nätavräkningsområdet. Det är nätägarens uppgift att räkna ut denna andel och informera den balansansvarige och elleverantören samt Svenska Kraftnät om andelstalet. Mer detaljer om förbrukningsprofilen finns i gällande mätföreskrifter samt i begreppslistan i kapitel 18. Utgåva 08B rev

144 8.4 Balansavräkning Bild 8.1 nedan visar balansavräkningen och hur timavräkningen sker. Förbrukningsprofilen tas från timavräkningssystemet och behandlas i schablonavräkningen. Resultatet av schablonavräkningen med preliminära schablonleveranser per timme och balansansvarig, kommer därefter tillbaka till balansavräkningen där Svenska Kraftnät gör avräkningen av de balansansvariga. BILDEN BORTTAGEN Bild 8. 1 Balansavräkningen Genom balansavräkningen fördelar Svenska Kraftnät kostnaderna för regleringen och eventuella obalanser mellan de balansansvariga företagen på elmarknaden. Sedan elbalanserna, enligt bild 8.4 nedan har ställts samman, förs respektive företags avvikelser in i Svenska Kraftnäts avräkningssystem. I balansansvarsavtalet som årligen sluts mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga finns närmare detaljer om hur balansavräkningen fungerar. I 2001 års balansavtal infördes en så kallad trekomponentavräkning. Ett balansansvarigt företags balans beräknas i tre olika steg varje timme i form av planerad balanskraft, balanskraft för produktion och balanskraft för förbrukning. Först adderas planerad produktion med eventuellt köp av kraft och från detta subtraheras prognosen för förbrukning och eventuell försäljning av kraft. Detta blir planerad balanskraft vilket visar hur mängden inmatad el överensstämmer med mängden utmatad el i planeringsstadiet. Som ett andra steg subtraheras den planerade produktionen från den uppmätta produktionen vilket ger produktionsbalanskraften. I det sista steget subtraheras prognosen för förbrukning från den uppmätta förbrukningen vilket ger förbrukningsbalanskraften. De två senare stegen kontrollerar kvaliteten på produktionsplanen och prognosen för förbrukning vilka kan justeras ända fram till leveransstarten. Skillnaderna i beräkningarna avräknas mellan de balansansvariga och Svenska Kraftnät som köp eller försäljning av balanskraft. 144 Utgåva 08B rev

145 Bild 8. 2 I bilden visas exempel på företagsbalans (per timme) med hänsyn till tillförsel och uttag av el. 8.5 Schablonavräkning Schablonavräkningsmodellen är en modell som gör det möjligt för elanvändaren att byta elleverantör utan krav på timmätning. Den övre gränsen för schablonavräkning är satt vid ett säkringsabonnemang om högst 63 A. Förbrukningen i uttagspunkter under gränsen (där elanvändaren inte väljer att timavräknas) kommer att preliminärberäknas efter en schablon (schablonberäknas) fram till slutavräkning. Slutavräkning ska utföras efter att en avläsning av mätaren har skett. Avläsning ska göras minst en gång per år. Under tiden delas den beräknade förbrukningen upp mellan elleverantören och den balansansvarige i andelar av förbrukningsprofilen. Varje balansansvarig och elleverantör har alltså en andel av schablonförbrukningen. Förbrukningsprofilen innehåller den förbrukning som inte rapporteras per timme till balansavräkningen hos Svenska Kraftnät. Normalt mäts förbrukningen i uttagspunkter under schablongränsen med elmätare med räkneverk som registrerar den ackumulerade energin. Dessa uttagspunkter ska schablonavräknas. Uttagspunkter under schablongränsen kan dock vara timmätta vilket avtalas mellan elanvändaren och nätägaren. Elanvändaren får i så fall bekosta denna mätning och rapportering. Av elleverantörens anmälan ska framgå vilken avräkningsmetod (timavräkning eller schablonavräkning) som ska tillämpas. Om det finns timmätning i uttagspunkter under 63 A, rekommenderar Svenska Kraftnät att elleverantören väljer att schablonavräkna dessa uttagspunkter. Mätvärdena bör då rapporteras som mätartyp 800. Mer information om rätt till timmätning under schablongränsen finns under avsnitt 3.3. Utgåva 08B rev

146 8.5.1 Schablonavräkningen sker i två steg I det första steget avräknas de balansansvarigas preliminära schablonleveranser och detta görs i Svenska Kraftnäts balansavräkning. Till grund för avräkningen ligger förbrukningsprofilen (den ospecificerade förbrukningen) som innehåller uppgift om all förbrukning som ska schablonavräknas. Nätägaren räknar ut den andel av förbrukningsprofilen som tillfaller respektive elleverantör och balansansvarig och rapporterar det till elleverantören och den balansansvarige i procent och kwh. Till Svenska Kraftnät sänds endast uppgift om de olika balansansvarigas andel i varje nätavräkningsområde i kwh. Balansansvariga preliminäravräknar de elleverantörer de har tagit balansansvar för. Bilden 3.8 i kapitel 3 visar flödet. Det andra steget, den så kallade slutavräkningen, görs senast 13 månader senare efter att alla elmätare har lästs av i uttagspunkterna. Avläsningen ska göras minst en gång per år. Den kan dock ske tidigare beroende på när nätägaren gör sina årsavläsningar. Svenska Kraftnät slutavräknar de balansansvariga och fakturerar dem den 14:e månaden efter leveransmånaden. De balansansvariga slutavräknar i sin tur de elleverantörer de har tagit balansansvar för Metoder för avräkning Både nätägaren och elleverantören tillämpar metoder för avräkning som inte baseras på mätning. En gemensam egenskap för denna avräkningsmetod är att de finansiellt reglerar parternas åtagande enligt en avtalad metod för att kvantifiera parternas åtaganden. Kvantifieringen kan delvis baseras på mätvärden. Mätvärdena har dock en annan tidsupplösning eller finns tillgängliga vid en annan tidpunkt än vid faktureringstillfället. För uttagspunkter kan elleverantören utnyttja avräkningsmetoden i följande fall: för elanvändare med mätare som avläses årsvis och har ett säkringsabonnemang om max 63 A. för elanvändare under gränsen för schablonavräkning som mäts per timme men där elleverantören inte kräver att värdena ska avräknas i balansavräkningen. All uttagen energi ska mätas men om mätning saknas på uttagen energi (så kallad brukstidsmätning) måste kvantiteten förbrukad energi bestämmas på annat sätt än genom mätning. Genom kunskap om installerad effekt och brukstid kan elleverantören beräkna energiuttaget som sedan ligger till grund för faktureringen. För nätförluster gäller att de verkliga uppgifterna om nätförluster blir kända först när samtliga mätare har blivit avlästa vid de årliga mätaravläsningarna. Nätförlusterna blir en restpost i nätavräkningsområdet och rapporteras som ett eget andelstal. Endast en balansansvarig har balansansvaret för nätförlusterna i nätavräkningsområdet. Även då anslutningspunkten inte stämmer överens med mätpunkten måste nätägaren använda sig av en schabloniserad avräkning. Denna metod måste till exempel tillgripas om mätningen sitter på nedsidan av en elanvändares transformator och anslutningspunkten enligt avtal är på transformatorns primärsida. Elleverantören ska ju debitera elanvändaren för uppmätt energi i enlighet med vad som uppmätts i mätaren. Förlusterna i transformatorn kommer då att belasta nätägaren genom att de ingår i nätförlusterna. I sådana fall måste nätägaren gottgöra sig för transformatorförlusterna genom att de schablonberäknas och kan debitera elanvändaren i nätfakturan efter ett avtalat pris. 146 Utgåva 08B rev

147 Bilden nedan visar den preliminära och slutliga avräkningen av de schablonleveranser som de balansansvariga har balansansvar för. Andelstal i kwh per tidzon och månad rapporteras av nätägaren och kontrolleras av Svenska Kraftnät. Varje balansansvarigs preliminära andel av förbrukningsprofilen i respektive nätavräkningsområde räknas ut som en timserie av Svenska Kraftnät och rapporteras till balansavräkningen. I slutavräkningen beräknar Svenska Kraftnät kvarkraften, se avsnitt nedan. Därefter görs faktureringen. BILDEN BORTTAGEN Bild 8.3 Den preliminära och slutliga schablonavräkningen. Rutinerna kring slutavräkning beskrivs under respektive aktör i kapitlen Bilden nedan visar de två avräkningsmetoderna schablonavräkning och balansavräkning och vid vilken tidpunkt mätvärdesinsamlingen ska utföras. Timmätvärden under schablongränsen bör rapporteras per månad om elanvändaren får månatliga fakturor. Bild 8. 4 Bilden visar avräkningsmetoder och det sätt som värden ska samlas in. Utgåva 08B rev

148 8.5.3 Beräkning av kvarkraft och kvarkraftbelopp I slutavräkningen beräknar Svenska Kraftnät kvarkraften för varje balansansvarig. Slutavräkningen av de balansansvarigas schablonleveranser görs månadsvis under den 14:e månaden efter leveransmånaden enligt balansansvarsavtalet mellan Svenska Kraftnät och de balansansvariga. Kvarkraften är skillnaden mellan slutliga andelstal och preliminära schablonleveranser för samma leveransperiod. Skillnaden summeras för höglast och låglast samt per snittområde och balansansvarig. För den balansansvarige som har ansvar för förlusterna i ett schablonavräknat nätavräkningsområde gör Svenska Kraftnät en korrektion om andelstalsbalansen i nätavräkningsområdet inte är noll. Om slutliga andelstal inte rapporterats för ett schablonavräknat nätavräkningsområde, korrigerar Svenska Kraftnät för detta i slutavräkningen genom att dra ifrån den energi som avräknats i den preliminära schablonleveransen (det vill säga i balansavräkningen). Se exemplet i bilden nedan som redovisar Korrektion prel. schablonlev. I praktiken innebär detta att den preliminära schablonavräkningen också används som slutlig schablonavräkning. För att beräkna kvarkraftkostnaden multipliceras kvarkraften med schablonavräkningspriset per snittområde för höglast och låglast. Uppgift om schablonavräkningspriser finns på Svenska Kraftnäts webbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. I bilden nedan visas hur beräkningen görs. Bild 8. 5 Bilden visar hur beräkningen görs av kvarkraften och kvarkraftbeloppet för en balansansvarig per snittområde. Teckenkonventionen som visas i bilden är sedd ur den balansansvariges synvinkel Så här prissätts kvarkraften Kvarkraften prissätts efter elspotpriset i prisområde Sverige, volymvägt per höglastoch låglastperiod för varje snittområde det så kallade schablonavräkningspriset. 148 Utgåva 08B rev

149 8.5.5 Strukturförändringar vid slutavräkning Vid slutavräkningen måste rapporteringsstrukturen förändras och bli en slutavräkningsstruktur. Denna påverkar inte den struktur som gäller för balansavräkningen där de preliminära andelstalen ingår. Strukturen för slutavräkningen kan vara densamma som för balansavräkningen, men kan kompletteras med nya aktörer om flyttningar medfört att nya aktörer tillkommit under leveransperioden Debitering av schablonberäknade nätförluster I avtalet mellan nätägaren och leverantören av el för nätförlusterna bestäms hur dessa ska debiteras. Om man väljer att preliminärdebitera förlusterna finns två sätt: 1) Preliminärdebiteringen grundas på att den preliminära schablonförlusten sätts lika med de preliminära andelstalen för förlusterna i kwh. Det innebär att man inte kompenserar för det annorlunda förbrukningsmönstret vid preliminärdebiteringen. Debiteringen kan ske före leveransmånaden om man debiterar efter ett i förväg fastställt fast pris. 2) Preliminärdebiteringen grundas på att den preliminära schablonförlusten sätts lika med preliminära andelstal för förlusterna i % multiplicerat med förbrukningsprofilens energi. Det innebär att man kompenserar för det annorlunda förbrukningsmönstret vid preliminärdebiteringen. Eftersom man inte känner till elanvändarnas förbrukningsmönster, hur nätägaren läser av elmätarna hos elanvändarna och hur den resulterande andelstalberäkningen utfaller ligger ändå en viss osäkerhet i volym med denna metod. Debiteringen kan ske först efter leveransmånaden när förbrukningsprofilen blivit känd. Om nätförlusterna skall debiteras efter ett timpris måste den preliminära schablonleveransen beräknas som en timserie, annars kan man debitera efter ett månadspris per HL/LL (alternativt månadsmedel eller annat fast pris). Svenska Kraftnät publicerar förbrukningsprofilen på sin webbbplats under valet Kundstöd/Elmarknadsservice. I avtalet mellan nätägaren och leverantören av el för nätförlusterna bestäms också hur nätförlusterna ska slutdebiteras. Här finns två möjligheter: Om man har valt att preliminärdebitera förlusterna: Slutavräkningen av nätförlusterna bestäms genom kvarkraftavräkning för förluster: kvarkraften = slutliga andelstal för förluster preliminärt debiterade schablonförluster. Med denna modell bör man kompensera sig för likvidkostnaden för kvarkraften mellan leveransmånaden och slutfaktureringen. Om man har valt att inte preliminärdebitera förlusterna: Slutavräkningen av nätförlusterna = slutliga andelstal för förluster (kwh). Här bör man kompensera sig för likvidkostnaden för hela leveransen mellan leveransmånaden och slutfaktureringen Strukturförändringar vid flyttning En elanvändare som flyttar in i en fastighet har rätt att välja den elleverantör han vill. För detta krävs enligt de allmänna avtalsvillkoren att elanvändaren har tecknat ett nätavtal. Förändringen i uttagspunkten innebär att nya aktörer kan etableras i Utgåva 08B rev

150 informationsstrukturen efter att de preliminära andelstalen har fastställts. Den nya leveransstrukturen påverkar beräkningen av de slutliga andelstalen. 8.6 Rapportering av avräkningsresultat Svenska Kraftnät rapporterar avräkningsunderlag till de balansansvariga för preliminäravräkningen av schablonleveranserna enligt bilden nedan. Bild 8. 6 Bilden visar vilket avräkningsunderlag för kvarkraft som Svenska Kraftnät rapporterar till de balansansvariga för schablonleveranserna. Bild 8. 7 Bilden visar hur uppgifter om schablonleveranser rapporteras mellan de olika aktörerna i slutavräkningen. Bild 8. 8 Flödet när avräkningsresultaten rapporteras till de olika aktörerna. 150 Utgåva 08B rev

151 8.6.1 Rapportering av avräkningsunderlag och -resultat vid slutavräkningen Svenska Kraftnät kommer att redovisa avräkningsunderlag och avräkningsresultat för slutavräkningen via Ediel och Svenska Kraftnäts webbplats under valet Elmarknadsservice. Vid behov kan också slutliga andelstal skickas till balansansvariga via fax. Det finns två möjligheter för balansansvariga att kontrollera slutavräkningen: avstämning sker i de balansansvarigas egna stödsystem via Ediel till de balansansvariga som kan behandla informationen automatiskt. avstämning sker via speciella slutavräkningssidor under Elmarknadsservice där avräkningsresultatet presenteras per balansansvarig. Underlagen för slutavräkningen och resultaten skyddas genom att en särskild inloggning måste göras för att komma åt sidorna. De kan användas av de balansansvariga som inte har system som kan ta emot och behandla Svenska Kraftnäts avräkningsresultat via Ediel. 8.7 Kvalitetssäkring av avräkningsresultat I tabellerna nedan framgår vilka kontroller som bör göras för att aktörerna ska kunna kvalitetssäkra avräkningsresultaten. Kontrollerna är uppdelade på timvärden respektive värden från räkneverk. Elleverantörens kontroll gentemot nätägaren timvärden Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att energimängden i timvärdet överensstämmer med motsvarande summerade värden för samtliga elanvändare Summorna är inte korrekta. Påtala brist till nätägaren. Elleverantörens kontroll gentemot nätägaren räkneverk Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att summa årsenergier och antalet anläggningar för de elanvändare som ska schablonavräknas stämmer med summa andelstal För stor differens mellan egen beräkning och nätägarens beräkning. Påtala brist till nätägaren. Elleverantörens kontroll gentemot balansansvarig timvärden Kontroll Brist Åtgärd Kontrollera att energimängden i aggregerade serier som nätägaren rapporterar stämmer med det som den balansansvarige rapporterar. Kontrollera att avräkningsresultatet som den balansansvarige rapporterar stämmer med de egna beräkningarna. Avräkningsresultatet stämmer inte Avräkningsresultatet stämmer inte Ta kontakt med nätägaren och balansansvarig för att reda ut vad som inte stämmer. Ta kontakt med balansansvarig. Utgåva 08B rev

152 Balansansvariges kontroll gentemot Svenska Kraftnät timvärden Kontroll Brist Åtgärd Nätägarens rapport över aggregerade serier per balansansvarig summeras per nätavräkningsområde. Jämför resultatet med vad Svenska Kraftnät rapporterar. Avräkningsresultatet stämmer inte Ta kontakt med nätägaren och Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Balansansvariges kontroll gentemot Svenska Kraftnät räkneverk Kontroll Brist Åtgärd Stäm av uppgift om preliminära schablonleveranserna från Svenska Kraftnät mot egna uppgifter. Kontrollera att Svenska Kraftnäts korrigering av preliminära schablonleveranser är korrekt. Kontrollera Svenska Kraftnäts beräkningar av kvarkraft och kvarkraftkostnad. Avräkningsresultatet stämmer inte Korrektionen är inte summan av de preliminära schablonleveranserna i de schablonavräknade nätavräkningsområden som saknat uppgift om slutliga andelstal. Beräkningarna stämmer inte. Ta kontakt med Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Ta kontakt med Svenska Kraftnät om det inte stämmer. Reklamera avräkningsresultat före fastställd dag för Svenska Kraftnäts kvarkraftfakturering. 8.8 Fakturering Principen för fakturering är alltid densamma. Den som tillhandahåller varan eller tjänsten fakturerar sin kund. För att underlätta kontakterna mellan elanvändaren, elleverantören och nätägaren, rekommenderas att uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och kund id finns med på elanvändarens nätfaktura och placeras så att de är lätta för elanvändaren att hitta. Begreppen anläggnings id och områdes id för nätavräkningsområde ska enligt mätföreskrifterna alltid användas i nätföretagets årliga rapport till elanvändaren. Av elleverantörens faktura bör det även framgå vilka avtalsvillkor (1-årskontrakt, rörligt pris och så vidare) man avtalat med elanvändaren. Detta minskar risken för dubbla avtal. Faktureringen av kvarkraft ska enligt balansansvarsavtalet ske under den fjortonde månaden efter leveransperioden. Svenska Kraftnät fakturerar de balansansvariga vid fordran och betalar tillbaka vid överskott. Här beskrivs enbart vad som gäller vid samfakturering eftersom det är vid samfakturering som det finns behov av samordning mellan aktörerna Samfakturering Samfakturering innebär att antingen nätägaren eller elleverantören fakturerar för bådas räkning. Vem som fakturerar avgörs från fall till fall. Det finns följande uppdelning vad gäller samfakturering: elleverantören fakturerar åt nätägaren 152 Utgåva 08B rev

153 nätägaren fakturerar åt elleverantören ombud fakturerar åt både nätägaren och elleverantören Viktiga uppgifter i fakturan Nedanstående uppgifter är viktiga att ha med i fakturan: anläggnings id nätägarens områdes id för nätavräkningsområde (treställig bokstavskod med versaler) vem som är fakturautställare. Denne måste ha ett konto dit inbetalningarna går vem som ska ta betalt för vad (juridisk person) hur mycket moms respektive bolag debiterar (juridisk person) vilket bolag som ska ha in energiskatten kundidentiteten hos nätägaren kundidentiteten hos elleverantören. Uppgift om avtalsvillkor (fast pris med ettårsavtal, rörligt pris etc.) och uppgift om avtalets giltighetstid bidrar också till att klargöra vad fakturan avser. Av fakturan ska det framgå att det finns ett avtal som fastlägger att en fordran överlåts på den som har fakturerat. På så sätt kan en eventuell kravprocess drivas av den som ställt ut fakturan. Om samfakturering sker rekommenderas nedanstående två sätt. I första hand bör en fakturasida med specifikation användas. Samlingsfakturan redovisar hur mycket elanvändaren betalar till nätägaren respektive elleverantören. Det ska klart framgå hur stor del av kostnaden som är nätavgift och hur stor del som är elavgift. Dessutom ska det framgå hur mycket moms elanvändaren ska betala till nätägaren respektive elleverantören Samlingsfaktura med bifogad specifikation Till samlingsfakturan bifogas en specifikation från nätägaren respektive från elleverantören. Specifikationen ska innehålla uppgift om vad man vill ha betalt för samt uppgift om skatt och moms. Den kan vara märkt med företagets namn, identitet och det ska finnas uppgift om organisationsnummer. Specifikationen gör det enklare för elanvändaren att förstå vad han betalar för och till vem. Det företag som ställer ut samlingsfakturan numrerar fakturorna med en obruten fakturanummerserie. Specifikationerna har inga egna nummerserier. Man kan även göra om specifikationerna till egna fakturor för respektive bolag. Respektive bolag ska då ha en obruten fakturanummerserie. Samlingsfakturan blir då bara ett dokument för att hålla rätt på inbetalningen varför det ur bokföringssynpunkt inte finns några krav hur denna nummersätts Samlingsfaktura inkl specifikation Fakturan består av en enda sida där nätavgiften resp. elavgiften specificeras var för sig. De båda bolagen (nätägaren och elleverantören) debiterar alltså elanvändaren på samma faktura med samma fakturanummerserie. I fakturan ska det klart framgå vem som är fakturautställare och vilket organisationsnummer utställaren har. Samma information ska finnas angiven för de företag som ingår i fakturan. Det ska även framgå vilket bolag som tar ut de olika kostnadselementen. Utgåva 08B rev

154 8.8.2 EDI-fakturering Det finns idag en branschstandard för elektronisk fakturering så kallad EDIfakturering (EDI = Electronic Data Interchange). Detta beskrivs dock inte närmare i denna handbok. För närmare information om arbetet, kontakta 154 Utgåva 08B rev

155 9 Elanvändaren Viktiga utgångspunkter Elanvändaren tecknar nätavtal med nätägaren om elöverföring och elavtal med elleverantören om elleverans Lägenhetsinnehavaren i ett flerbostadshus är elanvändare för sin el i de fall denne har ett eget nätavtal med nätägaren Fastighetsägaren är elanvändare för allmän fastighetsel i flerbostadshus eller motsvarande samt i de fall lägenhetsinnehavarna inte har egna avtal även för lägenhetsinnehavarnas elförbrukning Rekommendationer I avtal mellan fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt (exempelvis hyresgäster och bostadsrättshavare) bör det framgå om den sistnämnde ska teckna eget nätavtal och därmed kunna välja elleverantör eller om det är fastighetsägaren som står för nätavtalet I avtalet med elleverantören bör det framgå att den som avtalar om elleveransen även är den som har nätavtalet med nätägaren I detta kapitel finns information om elanvändarens roll på elmarknaden och de rutiner elanvändaren är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. För respektive rutin finns checklistor, flödesscheman och exempel på dokument som kan användas i rutinen. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas på webbplatsen www. elmarknadshandboken.se. Elanvändarens ansvar regleras i lagar och avtal med de parter han har affärskontakter med. Elanvändaren är enligt ellagen skyldig att betala för den el som denne använder tills elleveransen upphör, oavsett om elanvändaren tecknat ett avtal eller inte. Om elanvändaren saknar elavtal ska betalningen för den förbrukade elen ske till den anvisade elleverantören. Enligt de Allmänna avtalsvillkoren är elanvändaren skyldig att ha ett nätavtal med nätägaren. Olika typer av elanvändare Elanvändarna delas in i konsumenter och näringsidkare. Det finns olika Allmänna avtalsvillkor för konsumenter, näringsidkare som är lågspänningskunder och för näringsidkare som är högspänningskunder. Enligt ellagen är en konsument en fysisk person till vilken el överförs huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Ellagen innehåller särskilda regler som enbart avser konsumenter (till exempel regler om frånkoppling och ersättning vid elavbrott). En näringsidkare är den som använder el huvudsakligen i näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet. Med likartad verksamhet avses till exempel ideella föreningar, dödsbon och stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet men som är juridiska personer. Utgåva 08B rev

156 9.1 Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen. För detta finns regler i de Allmänna avtalsvillkoren Flyttning En elanvändare måste säga upp både sitt avtal om elleverans med elleverantören och sitt nätavtal om överföring av el med nätägaren vid utflyttningen enligt Allmänna avtalsvillkoren, i annat fall kvarstår betalningsansvaret. Elanvändaren som flyttar in ska teckna ett nytt nätavtal. Elanvändaren anmäler inflyttning till nätägaren och avtalar om elöverföring. Först därefter kan ett avtal om elleverans slutas med en elleverantör i den nya uttagspunkten. Om elanvändaren inte tecknar avtal om elleverans anvisar nätägaren en elleverantör. Hur elleveransen påverkas vid en utflyttning beror på vilken typ av avtal elanvändaren har med elleverantören. Om avtalet föreskriver att leveransen gäller en viss uttagspunkt, måste den sägas upp och därefter etableras på nytt. Flyttningsprocessen beskrivs i sin helhet i avsnitt Nyanslutning av en anläggning till ett nät Nedan finns en checklista med rutiner som kan följas när en ny anläggning ska anslutas till ett koncessionspliktigt nät. 1. Bifoga kartbilaga som visar fastighetens läge med mera till nätägaren och begär uppgift om: anslutningsavgift vilken typ av mätning som ska installeras (enkeltariff, tidstariff, timmätning) 2. Fastighetsägaren får en offert från nätägaren som innehåller kostnader för servisledning, mätning och så vidare. 3. Sänd en offertförfrågan om el till elleverantören. Till offertförfrågan ska en kartbilaga bifogas som visar fastighetens läge med mera. 4. Teckna nätavtal med nätägaren. 5. Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet ska vara en behörig elinstallatör. 6. Nätägaren skickar installationsmedgivande där anläggnings id och områdes id framgår. 7. Fastighetsägaren beställer installationen. Den ska vara skriftlig. Eventuellt bifogas ett påskrivet nätavtal om det finns ett sådant. 8. Då elanläggningen är ansluten ska en färdiganmälan skickas till nätägaren. 9. Elanvändaren tecknar avtal med elleverantören som anmäler elleveransen till nätägaren enligt gällande regler. 10. Elleverantören anmäler start av elleverans till nätägaren enligt gängse rutiner innan el börjar tas ut i uttagspunkterna. I annat fall blir anvisningsleverantören den som levererar el i uttagspunkterna. 156 Utgåva 08B rev

157 Blankett Föranmälan och Färdiganmälan finns hos nätägaren. 9.2 Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) I kapitel 3 finns en beskrivning av hela flödet vid förändringar i elleveransåtagandet där samtliga aktörsroller finns med. Här beskrivs endast de rutiner som gäller för elanvändaren. Ett byte av elleverantör innebär att ett tidigare elleveransåtagande sägs upp och ett nytt etableras. Det är elanvändarens nye elleverantör som ska anmäla bytet till nätägaren. I samband med bytet ska den nye elleverantören också informera nätägaren om vem som är balansansvarig för elanvändarens leverans Ingå avtal om elleverans koncessionspliktigt nät Nedan finns en checklista över olika aktiviteter som bör utföras av elanvändaren inför bytet av elleverantör. Den nye elleverantören sköter därefter all administration i samband med själva bytet. 1. Ta reda på den beräknade årsförbrukningen (framgår av senaste nätfakturan). 2. Beskriv ändamålet med leveransen (exempelvis hushållsel, elvärme, typ av näringsverksamhet bland annat med avseende på elskatt, högsta uttagseffekt). 3. Kontrollera uppsägningsvillkoren i nuvarande elavtal för att se när det kan sägas upp. 4. Skicka offertförfrågan om el till elleverantörer. Den kan innehålla följande uppgifter: antal uttagspunkter/antal nätavräkningsområden där uttagspunkter finns anläggnings id (anl id) områdes id för nätavräkningsområde vilken kommun/län fastigheten finns i (för att kunna avgöra vilken energiskattesats som gäller) önskat startdatum för elleveransen årlig förbrukning högsta uttagseffekt eller uttagsprofil ändamål med leveransen, till exempel om förbrukningskällan är styrbar i tiden så att elleverantören kan erbjuda priser för höglast respektive låglast. Det förutsätter givetvis att nätägaren kan erbjuda denna tjänst 5. Utvärdera offerterna. 6. Säg upp nuvarande avtal om elleverans. 7. Teckna avtal med vald elleverantör. Elleverantören använder normalt branschens allmänna avtalsvillkor när avtalet tecknas och dessa kompletteras av individuella avtalsvillkor för bland annat pris och avtalstid Ingå avtal om elleverans icke koncessionspliktigt nät Överföring av el inom ett icke koncessionspliktigt nät är ett oreglerat område utom när det gäller elsäkerhetsfrågor. Utgåva 08B rev

158 Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett nät som inte är koncessionspliktigt om inte elanvändaren har ett eget nätavtal. I många fall har konsumenter eller näringsidkare i ett flerbostadshus, egna nätavtal med nätägaren. Detta innebär att elleveranser till elanvändaren i flerbostadshus sker på samma sätt som i koncessionspliktiga nät, det vill säga fram till elanvändarens mätare (uttagspunkt). Nätägaren disponerar fastighetsägarens nät för transporten av el samt för mätning, men fastighetsägaren svarar för drift och underhåll av sitt nät. Om elanvändaren har ett nätavtal gäller ellagens regler för leverantörsbyte. Om fastighetsägaren bestämmer sig för att själv stå för elleveransen till elanvändarna har den enskilde elanvändaren ingen möjlighet att köpa el av någon annan. Fastighetsägaren är inte skyldig att öppna sitt fastighetsnät för fri konkurrens. Om fastighetsägaren däremot bestämmer sig för att inte själv stå för elleveransen till elanvändarna måste den enskilde elanvändaren köpa sin el av en elleverantör. Detta innebär att alla elanvändare måste sluta egna nätavtal och därmed gäller vanliga regler för elleveranser och leverantörsbyten. Detta innebär också att nätägaren har skyldighet att mäta, beräkna och avräkna elöverföringen på samma sätt som gäller enligt reglerna för koncessionspliktiga nät. Genom att nätägaren därigenom måste mäta och avräkna enskilda anläggningars energiuttag på sådant sätt att de kan betraktas tillhöra det koncessionspliktiga nätet, möjliggör man för elanvändaren att kunna byta elleverantör. Om fastighetsägaren accepterar att en utomstående elleverantör levererar el inom anläggningen används samma rutiner som i ett koncessionspliktigt nät. Nedan rekommenderas några överenskommelser som bör göras när det blir aktuellt med ett byte av elleverantör i ett icke koncessionspliktig nät, som exempelvis i en hyresfastighet eller ett företagshotell. Det bör observeras att Svenska Kraftnät endast accepterar rapportering av mätvärden från ägaren till ett koncessionspliktigt nät eller godkänt mätombud. Om timvärden ska rapporteras för elanvändaren inom ett icke koncessionspliktigt nät, krävs att nätägaren, eller godkänt ombud, gör denna rapportering till Svenska Kraftnät inom befintliga rapporteringsrutiner. Nätägaren och fastighetsägaren bör komma överens om att nätägaren svarar för mätningen för enskilda elanvändare inklusive eventuell rapportering av mätvärden Av avtalet mellan elanvändaren (innehavaren av nyttjanderätt) och fastighetsägaren bör det framgå om det är elanvändaren eller fastighetsägaren som ska stå för nät- och elavtalet Ett sedvanligt nätavtal upprättas mellan nätägaren och elanvändaren om fastighetsägaren överlåter elöverföringen till nätägaren Uppsägning av elleverans När avtalet med den tidigare elleverantören ska gå ut kan elanvändaren välja en annan elleverantör och säga upp sitt gamla avtal. Uppsägningen ska ske enligt avtalets uppsägningstid. Om elanvändaren sluter avtal med en ny elleverantör och detta börjar löpa innan det gamla avtalet har löpt ut, har den gamle elleverantören enligt de Allmänna avtalsvillkoren rätt att ta ut en avgift för avtalsbrott. Om avtalet löper ut innan dess att ett leverantörsbyte sker är den gamle elleverantören enligt ellagen skyldig att leverera el till dess att leverantörsbytet är genomfört. I detta fall kan avtalsvillkoren komma att ändras. Exempel på uppgifter som en uppsägning bör innehålla är: tidpunkt för när avtalet/elleveransen upphör 158 Utgåva 08B rev

159 kundnummer hos elleverantören anläggnings id områdes id för nätavräkningsområde Elanvändaren bör få en bekräftelse från den nuvarande elleverantören om uppsägningen. I denna bekräftelse bör det framgå att den nuvarande elleverantören kommer att fortsätta att leverera el till dess att denne får ett meddelande från nätägaren om att leveransen ska upphöra. 9.3 Beställning av mätutrustning Om elanvändaren vill ha en timmätare installerad i sin anslutningspunkt måste elanvändaren ta kontakt med nätägaren. I offertförfrågan till nätägaren bör bland annat framgå vilka villkor som gäller för beställningen, exempelvis uppgift om leveranstid och när elanvändaren således senast måste göra beställningen. Övriga uppgifter som bör finnas med är: anläggnings id områdes id (tre bokstäver) uppgift om huvudsäkringsstorlek maximal uttagen effekt (gäller näringsidkare) 9.4 Konsumenternas elrådgivningsbyrå Konsumenternas elrådgivningsbyrå är en självständig byrå för information och vägledning i frågor som rör elmarknaden. Byrån svarar på frågor om hur elmarknaden fungerar i frågor som rör: avtalsformer och priser jämförelse av elleverantörer byte av elleverantör lagar och andra regler Byrån har också till uppgift att fånga upp konsumentproblem inom elmarknadsområdet. De sammanställs och redovisas för berörda myndigheter samt elbranschens företag. Byrån har en styrelse som är tillsatt av Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå kan nås via 9.5 Kommunal rådgivning Energirådgivare svarar kostnadsfritt på frågor om bland annat uppvärmningssystem, energikostnader och bidrag. Rådgivningen vänder sig till allmänheten, småföretag och organisationer. Konsumentvägledare kan utan kostnad ge konsumenter vägledning i såväl frågor före köp och avtal som i enskilda tvister med företag. De kommunala rådgivarna kan nås genom hemkommunens telefonväxel. PåEnergimyndighetens (www.energimyndigheten.se) och Konsumentverkets (www.konsumentverket.se) webbplatser finns förteckningar över kommunernas energi respektive konsumentrådgivning. Utgåva 08B rev

160 9.6 Allmänna reklamationsnämnden Allmänna reklamationsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att på ett opartiskt sätt pröva tvister mellan konsumenter och företag. Konsumenter kan begära prövning. Anmälan måste göras inom sex månader från att företaget avvisat konsumentens krav. Prövningen är kostnadsfri. Nämnden rekommenderar genom ett beslut hur en tvist bör lösas. Normalt tar det ca sex månader från anmälan till nämndens beslut. Tvister som rör företag på elmarknaden handläggs av Reklamationsnämndens bostadsavdelning. Nämnden prövar dock inte nätavgifternas skälighet. Nämnden tillämpar också värdegränser. För elmarknadstvister är lägsta tvistebelopp kronor. Om tvisten är av principiellt intresse eller det annars finns särskilda skäl kan Reklamationsnämnden besluta att pröva tvisten även om den rör ett mindre belopp. Allmänna reklamationsnämnden kan nås via 9.7 Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen är nätmyndighet och tillsynsmyndighet enligt el- och naturgaslagarna. Det innebär att alla avgifter som tas ut av nätägarna kan bli föremål för prövning i denna instans. Mer information om Energimarknadsinspektionen finns i avsnitt 2.4. Energimarknadsinspektionen kan nås via 160 Utgåva 08B rev

161 10 Elleverantören Viktiga utgångspunkter Det är enligt ellagen den nye elleverantören som anmäler ett leverantörsbyte till nätägaren och som ser till så att det finns någon som har balansansvaret för elanvändarens leverans I det fall nätägaren ska anvisa en elleverantör behöver elleverantören inte anmäla vem som är balansansvarig eftersom nätägaren redan har kännedom om vem som har balansansvaret för leveransen Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid rapportering mellan aktörerna Rekommendationer Elleverantören och den balansansvarige bör i avtalsskedet avtala om bl.a. i vilka nätområden som åtagandet om balansansvar gäller Den balansansvarige och elleverantören kan avtala om att elleverantören lämnar förbrukningsprognos för sina leveranser till balansansvarig För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantören rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna För att undvika att alla anmälningar kommer in samtidigt i mitten av månaden bör anmälningarna om leverantörsbyte sändas till nätägaren vartefter avtals sluts med elanvändarna Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören Av elleverantörens faktura till elanvändaren bör avtalstyp, avtalets löptid och uppsägningstid framgå. Det minskar risken för dubbla avtal Alla elleverantörer och nätägare bör tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren tillsammans med eventuella egna avtalsvillkor Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren.. Elleverantören måste ha en fullmakt av elanvändaren för att få göra kontrollen. Skälet till fullmakten är dels att endast den elleverantör som har fullmakt ska kunna ta reda på om elanvändaren har ett giltigt nätavtal och dels att nätägaren på så sätt vet att denne kan lämna ut uppgiften. Nätägaren svarar med en Z02 inom 30 minuter om kunden har ett nätavtal avseende det efterfrågade datumet. Om kunden inte har ett nätavtal avseende det efterfrågade datumet svarar nätägaren med negativ APERAK inom 30 minuter I detta kapitel finns information om elleverantörens roll på elmarknaden och de rutiner denne är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns även checklistor och exempel på dokument som kan användas av elleverantören. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas på webbplatsen Utgåva 08B rev

162 Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Elleverantören är skyldig att infordra energiskatt från elanvändaren. Olika energiskattesatser tillämpas i Sverige. För mer information kontakta Skatteverkets energiskatteenhet i Ludvika. För att elleverantören själv ska slippa betala energiskatt vid sin upphandling av sin totala elanskaffning, måste elleverantören vara registrerad hos Skatteverket. Elleverantören ska varje månad lämna in en leveransdeklaration till Skatteverket Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. För detta finns regler i ellagen, mätföreskrifterna och de Allmänna avtalsvillkoren. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen, utan enbart i de Allmänna avtalsvillkoren. Enligt mätföreskrifterna ska fastställt Ediel-format användas vid rapporteringen Rutinflödet vid flyttning beskrivs också i kapitel 3, avsnitt Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Nyanslutning eller återinkoppling ska kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans, under förutsättning att det finns ett nätavtal som medger detta. Det görs genom att elleverantören sänder ett PRODAT-meddelande med funktionen Z03 till nätägaren. Se vidare under avsnitt Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) Förfrågan till nätägaren om elanvändaren har nätavtal Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren. Se Offerera nytt leveransavtal 1. Ta emot skriftlig eller muntlig förfrågan om el från elanvändaren 2. Gå igenom elanvändarens önskemål. 3. Kontrollera kreditvärdighet. 4. Utforma offerterbjudande. 5. Sänd offert om elleveransen till elanvändaren eller dennes ombud. Ange i offerten att elanvändaren måste ha ett nätavtal innan avtal om elleverans kan tecknas. Exempel på uppgifter som bör ingå i offerten är: priser/villkor volym per anläggning (uppgift hämtad från elanvändaren) anläggnings id (uppgift hämtad från elanvändaren) områdes id (uppgift hämtad från elanvändaren) 162 Utgåva 08B rev

163 eventuella tilläggstjänster/åtaganden eventuella begränsningar i leveransvillkoren energiskatt moms betalningsvillkor elleverantörens/elanvändarens skyldigheter och rättigheter avtalstid (eventuell uppsägningstid) giltighetstid för anbudet beräknad leveransstart kontaktperson för avtalet Avtal om elleverans De Allmänna avtalsvillkoren bör alltid tillämpas, tillsammans med eventuella egna avtalsvillkor. Det är viktigt att elleverantören kontrollerar att elanvändaren har ett gällande nätavtal för den aktuella uttagspunkten innan avtal om elleverans kan träffas. När det individuella leveransavtalet upprättas bör det innehålla minst följande uppgifter, vid sidan av de Allmänna avtalsvillkoren: avtalstid (start och eventuell slutdag) fakturaadress typ av faktura, till exempel EDIFACT-faktura uppgift om vad som gäller vid flyttning energipris inklusive elcertifikatavgift energiskattekategori moms avtals-id (nummer) elanvändarens identitet hos elhandelsföretaget leveransadress(er) leveransadress(ernas) tillhörighet (nätföretag och nätområde) anläggnings id områdes id eventuell uppsägningstid elanvändarens organisationsnummer om denne är näringsidkare elleverantörens organisationsnummer Kontrollera att inga ändringar införts i avtalet efter att elanvändaren skrivit på avtalet samt kontrollera eventuell firmatecknare. Om en elanvändare med samma firmanamn men med annat organisationsnummer som den befintliga elanvändaren, ersätter denne i en uttagspunkt, utgör förändringen ett sedvanligt kundskifte, det vill säga att en ny elanvändare inträder i uttagspunkten. Detta bör elleverantören upplysa elanvändaren om. För att elleverantören ska kunna behålla elleveransen, i ovannämnda fall, måste elleverantören skicka Z03LK till nätägaren på samtliga aktuella leveranser för denna elanvändare. I annat fall överförs leveransen till anvisningsleverantören. Det är därför viktigt att nätägaren får information om förändringen i god tid. Utgåva 08B rev

164 Ny elleverantör 1. Ta emot avtal från elanvändaren 2. Sänd uppdaterad förbrukningsprognos till den som är balansansvarig för nuvarande elleverans (om sådan avtalats) 3. Skicka anmälan om leverantörsbyte till nätägare 4. Bekräfta avtalet och leveransstart då bekräftelse på leverantörsbytet inkommit från nätägaren Dubbla avtal Av elleverantörens faktura bör det framgå avtalsvillkor och avtalstyp (avtalets löptid, pristyp, uppsägningstid och så vidare) man avtalat med elanvändaren. Detta minskar risken för dubbla avtal. Om det visar sig att elanvändaren har fler än ett avtal kan detta lösas på olika sätt. Se vidare under avsnitt Här beskrivs bland annat vilka problem som kan uppstå och hur de kan lösas Annullering av gjord anmälan Förfarandet beskrivs i avsnitt Anvisad elleverantör Vad som gäller för anvisad elleverantör finns beskrivet i avsnitt 3.8 och kapitel Köp av kraft eller köp av produktionsanläggning Rutiner vid köp av kraft eller köp av produktionsanläggning finns beskrivna under avsnitt Struktureringsskede I struktureringsskedet identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan berörda aktörer. I struktureringsskedet kontrollerar elleverantören att nätägarens uppgifter om leveransstrukturen är korrekta och stämmer med de egna uppgifterna. Elleverantören kontrollerar också att den struktur som den balansansvarige har rapporterat stämmer med vad nätägaren rapporterat. Struktureringsflödet och kvalitetssäkringen av strukturinformationen beskrivs i avsnitt Information om strukturen för timvärden och schablonleveranser Nedanstående rutiner bör följas: 1. Kontrollera strukturkvittensen från nätägaren. 2. Registrera uppgifterna i eget stödsystem. Timleveranser Kontrollera strukturkvittensen N1a från nätägaren. Den innehåller uppgift om vilka timleveranser som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. Värdena är aggregerade för varje balansansvarig som elleverantören har i nätområdet. Preliminära andelstal För att Svenska Kraftnät ska kunna ta emot andelstalen måste rapportören anmäla 164 Utgåva 08B rev

165 vilken information som ska rapporteras i förväg (så kallad strukturanmälan). Strukturen för preliminära andelstal måste därför rapporteras av nätägaren senast den 22:a i månaden före leveransmånaden. Strukturkvittensen N1a från nätägaren bör kontrolleras. Den innehåller förutom förändringar i balansansvar även uppgift om vilka nätområden de preliminära andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. Värdena är aggregerade för varje balansansvarig som elleverantören har i nätområdet. Slutliga andelstal En komplettering av strukturen för de slutliga andelstalen (det vill säga om det har skett förändringar sedan de preliminära andelstalen sändes) måste av ovan nämnda skäl rapporteras av nätägaren senast den sista dagen i den andra månaden efter leveransmånaden. Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal (dokument N4a) från nätägaren bör kontrolleras. Av den framgår vilka nätområden de slutliga andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till elleverantören. En ny strukturering inför slutavräkningen behöver endast göras om det skett förändringar i leveransstrukturen under månaden Etablera fastkraftaffärer Rutinerna för att etablera fastkraftaffärer beskrivs i kapitel 7 samt i kapitel Planeringsinformation till balansansvarig Elleverantören och balansansvarig kan ha avtalat om att det är elleverantören som ska förse den balansansvarige med förbrukningsprognoser för sina elleveranser. I avtalet mellan elleverantören och den balansansvarige bestäms också på vilken aggregeringsnivå som planeringsinformationen ska göras. Den balansansvarige rapporterar uppgifterna vidare till Svenska Kraftnät. Elleverantör Ediel-ID Balansansvarig Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Planeringsinformation per snittområde (eller annat område enligt avtal) Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Snittområde Serie id Enhet Produktkod Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna för Excel-blanketten Information om totalt leveransåtagande per balansansvarig Nedanstående rutiner bör följas: 1. Ta emot strukturrapport från balansansvarig (B2) om vilken information som kommer att rapporteras fortlöpande, exempelvis aggregerade mätvärden för balansansvarigs totala leveranser till elleverantören, förbrukningsprognos och så vidare. 2. Ta emot strukturrapport med information om avräkningsresultat (B3). 3. Godkänn eller reklamera. Utgåva 08B rev

166 Strukturförändringar i nätavräkningsområde/vid uppköp checklista Nedanstående checklista beskriver vad elleverantören bör göra vid uppköp och förändringar i nätområdet som påverkar strukturen. En checklista är ett levande dokument och redaktionen för handboken tar tacksamt emot förslag på förändringar om sådana behöver göras i listan. Stäm alltid av strukturen innan strukturförändringarna görs. Notera att förändringar sker löpande, exempelvis kan en anmälan om leverantörsbyte/flytt bekräftas av den gamle nätägaren, men elanvändaren byter inte (eller flyttar inte in) förrän anläggningen ägs av den nye nätägaren. Säkra anläggningarna genom att beställa listan Anläggningsinformation (AI). Gå igenom inkomna listor och anläggningar för att kontrollera att uppgifterna stämmer överens med vad som står i kundinformationssystemet. Rätta upp eventuella fel och frågetecken Vid uppköp av en elleverantör: Antingen behålls den gamle leverantörens kundinformationssystem eller också konverteras uppgifterna Kom överens om hur överlåtelsen ska ske Nya leverantören stämmer av anläggningarna med listan Anläggningsinformation (AI-listan) Informera alla nätägare via brev eller e-post Informera elanvändarna Kontrollera om avtalstexten Avtalet kan överlåtas utan kundens godkännande finns i avtalet Informera Svenska Kraftnät: Allmän information om överlåtelsen Avanmäl eventuell Ediel-brevlåda För att avtalet ska gälla gentemot elanvändaren finns inga regler annat än vad som följer av avtalsrätten. Den innebär att för att avtalet ska gälla mot den nye elleverantören måste elanvändaren informeras om bytet. En sådan information bör ges så snart det är möjligt. Planera för att behålla gamla systemet Om den gamle elleverantören ska hantera de definitiva andelstalen måste denne ha system för att stämma av dem 14 månader från överlåtelsedatumet Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymerna för handeln med fastkraft. Den grundar sig på de förbrukningsprognoser och produktionsplaner som gjorts. Avtal om faktisk förbrukning görs i upphandlingsskedet. Nedanstående rutiner bör följas: Planeringsinformation 1. Lämna förbrukningsprognos till den balansansvarige om detta överenskommits. 2. Kontrollera de preliminära andelstal som nätägaren sänt till elleverantören och som är aggregerade per balansansvarig Göra fastkraftaffärer Rutinerna för att göra fastkraftaffärer beskrivs under kapitel 7 samt i kapitel Utgåva 08B rev

167 Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). Elleverantören avräknar elanvändaren baserat på mätvärdesrapporteringen från nätägaren. Elleverantören avräknas och faktureras för kvarkraften (för schablonleveranserna) av den balansansvarige. Det är därför viktigt för elleverantören att kontrollera att uppgifterna om slutliga andelstal och övriga avräkningsunderlag och resultat från de balansansvariga är riktiga. Kvalitetssäkringen av avräkningsresultatet beskrivs i kapitel 8. I faktureringsskedet sker betalningsströmmen mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nedanstående rutiner bör följas och göras enligt avtalad periodisering: Avräkning mot elanvändaren 1. Ta emot mätvärden från nätägaren per uttagspunkt. 2. Räkna ut energivolym för aktuell leveransperiod. 3. Beräkna kostnaden för att leverera energin. Om elleverantören tillämpar periodisering kan de energikostnader som preliminärdebiterats nu slutavräknas. Avräkning mot balansansvarig 1. Ta emot preliminära andelstal och timvärden från nätägaren 2. Ta emot underlag från balansansvarig 3. Utför kontroller enligt kapitel 8. Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören. Vid slutavräkning Under den andra månaden efter leveransmånaden: 1. Ta emot slutliga andelstal från nätägaren. 2. Ta emot underlag från balansansvarig. 3. Utför kontroller enligt kapitel 8. Kontrollera om de uppgifter som nätägarens rapporterar om slutliga andelstal stämmer med de egna beräkningarna. Elleverantörens kontroll av nätägarens slutliga andelstal per elleverantör, baseras på elleverantörens egna uppgifter om sina elanvändare. Kontrollen bygger på samma princip som vid beräkningen av preliminära andelstal. Elleverantören summerar sina elanvändares årsförbrukning i schablonområdet och får fram en total årsenergi. Denna årsenergi multipliceras med den aktuella månadens andelskoefficienter (för höglast och låglast) och därmed erhålls månadsenergier vilka kan jämföras med de slutliga andelstalen som nätägaren rapporterar. Andelskoefficienten anger hur stor procentuell andel av en årsenergi som ska läggas ut på varje månad i ett nätavräkningsområde. De beräknas för varje räkneverkstyp. Vid stora avvikelser bör kontakt tas med nätägaren för att reda ut orsaken. Kontrollera också att de uppgifter om andelstal som nätägaren och balansansvarig rapporterat stämmer sinsemellan. Kontrollera de balansansvarigas slutavräkningsresultat mot egna beräkningar. Utgåva 08B rev

168 Läs mer om andelstal och kvalitetssäkringen av dem i kapitel 6. Avräkning mot nätägaren Elleverantören avräknar och fakturerar nätägaren för förlustleveranser baserat på slutliga andelstal för förluster Avtal mellan elleverantören och balansansvarig Elleverantören tecknar ett leveransavtal med en eller flera balansansvariga för sin totala anskaffning av el. Avtalen kan avse antingen faktisk förbrukning (helleverans) eller en kombination av fastkraft och balanskraft (delad leverans). Balanskraft är skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft. Vi rekommenderar att nedanstående rutiner följs: 1. Avtala med den balansansvarige om bland annat i vilka nätområden som åtagandet om balansansvar gäller. Vad man bör komma överens om beskrivs under avsnitt I samband med leverantörsbyte ska ny elleverantör informera nätägaren via Z03 vem som är balansansvarig för elleveransen. 3. Vid byte av balansansvarig under pågående leverans ska nätägaren, enligt mätföreskrifterna, informeras senast en månad före bytesdatum via Z09B Rätt till timmätning under schablongränsen Regler och rekommendationer för timmätning och avräkning under schablongränsen hittar du i kapitel Köp av kraft eller produktionsanläggning Rutiner vid köp av kraft eller köp av produktionsanläggning finns beskrivna i kapitel Utgåva 08B rev

169 11 Tradern I detta kapitel finner du information om traderns roll på elmarknaden. För de rutiner som tradern är involverad i finns exempel på dokument som man kan använda. De kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Fastkraftaffärerna inom ett elhandelsföretag görs av traderrollen inom företaget. Tradern gör aldrig affärer med faktisk förbrukning för elanvändare eller producenter. Detta görs istället av elleverantören inom företaget. Om handel med el sker med utlandet görs detta i form av fastkraftaffärer Upphandlingsskede Den som levererar fastkraft behöver inte ha någon som är balansansvarig. Däremot krävs att någon ytterst tar balansansvaret för de levererade energimängderna och det är då i allmänhet den som är balansansvarig för resterande kraft. Den som levererar fastkraften måste därför informera den som tar emot fastkraftleveransen, nämligen den elleverantör som är leveransskyldig samt dennes balansansvarige. Om en elanvändare vill ha så kallade delade leveranser (kraft köps från fler än en elleverantör med en blandning av faktisk förbrukning och fastkraft) måste elanvändaren via elleverantören försäkra sig om att den som är balansansvarig för faktisk förbrukning godkänner delade leveranser. Mer information om fastkraft och delade leveranser finns i kapitel Struktureringsskede I struktureringsskedet identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan berörda aktörer. Här anger tradern om det finns ett ombud som hanterar fastkraftaffärerna. Detta kan göras i blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2. För att bekräfta och redovisa hur rapporteringen av fastkraftaffärer i handelsskedet respektive avräkningsskedet mellan två handelsparter ska göras, bör dokumentet T1 användas. Svenska Kraftnät kräver att få information om vilka relationer som gäller mellan två parter som tidigare inte handlat fastkraft med varandra och där affären dessutom görs mellan olika balansansvariga. Denna information ska vara Svenska Kraftnät tillhanda senast det antal dagar som framgår i avtalet. Mer information finns i avsnitt Dokumentet som beskrivs på följande sidor bör användas för att anmäla strukturen för fastkrafthandel. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna för Excel-blanketten. Den balansansvarige agerar med både fastkraft och avtal om faktisk förbrukning (energi som kan avläsas på elmätaren). Fastkraftaffärer beskrivs under kapitel 7. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Utgåva 08B rev

170 Dokument T1 Strukturanmälan fastkrafthandel mellan handelsparter Utfärdande företag Ediel-ID namn Handelspart Ediel-ID namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Fastkraftaffärer per avtal Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Avtalsnummer Serie id Enhet Produktkod i EDIEL 11.3 Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer i handel med fastkraft. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. I handelsskedet avstäms de kvantiteter som ska levereras i fastkraftaffärerna och i avropsavtal bestäms den kvantitet som ska levereras. När fastkraftaffärer görs mot Nord Pool föregås affärerna av budgivning. Den kraftmängd som erhålls beror på prissättningen i budgivningen Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet stäms motpartens uppfattning om gjorda fastkraftaffärer av med de egna bokförda uppgifterna om samma affärer. Kontrollera fakturor baserade på avräkningsunderlaget. 170 Utgåva 08B rev

171 12 Balansansvarig Viktiga utgångspunkter Det är elhandelsföretagets traderroll som gör fastkraftaffärer I leveranserna av el till elanvändaren är balansansvaret alltid inkluderat. Kontakterna med elanvändaren sker därför alltid via elleverantören En elanvändare kan själv vara balansansvarig för sina elleveranser Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid rapportering mellan aktörerna Rekommendationer Den balansansvarige och elleverantören kan avtala om att elleverantören lämnar förbrukningsprognos för sina leveranser till balansansvarig Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören För att kvalitetssäkra leveransåtaganden mellan balansansvarig och elleverantör rapporterar den balansansvarige avräkningsunderlag och avräkningsresultat till elleverantören. Elleverantören kontrollerar därefter uppgifterna I detta kapitel finner du information om de balansansvarigas roll på elmarknaden och de rutiner som de är involverade i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns checklistor och exempel på dokument som kan användas av den balansansvarige. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Allmänt om balansansvarsrollen Elhandelsföretaget kan antingen själv åta sig balansansvaret eller anlita ett företag som har ett avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. Om elhandelsföretaget själv väljer att bli balansansvarig, måste ett avtal om balansansvar tecknas med Svenska Kraftnät. Enligt ellagen ska det finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska Kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga enligt balansansvarsavtalet måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Den balansansvarige har åtagit sig att hålla sin elbalans på timbasis, antingen genom reglering av egen produktion och/eller genom elhandel. I avräkningen jämförs sedan köp och produktion med försäljning och förbrukning för varje balansansvarig timme för timme. Balansansvaret innebär att det balansansvariga företaget åtar sig ett ekonomiskt ansvar att förse det nationella elsystemet med lika mycket el som de elanvändare förbrukar som han är balansansvarig för. Balansansvaret innebär också att man som elhandelsföretag kan arbeta självständigt med elhandel utan insyn från någon utomstående part med eget affärsintresse. Utgåva 08B rev

172 Ansvar mellan balansansvariga De balansansvariga rapporterar vilka fastkraftaffärer som görs upp mellan dem. Rutiner för fastkraftaffärer behandlas under kapitel 11. Ansvar gentemot elleverantören Elleverantören ansvarar för att hans elleveranser har någon som är balansansvarig medan den balansansvarige har ansvar för att elleverantörens leveranser är i balans. Den balansansvarige har normalt ansvar för prognosen för elleverantörens förbrukning men elleverantören kan åta sig prognostiseringen om parterna avtalar om detta. Ansvar gentemot nätägaren Den balansansvarige meddelar nätägaren vilka elleverantörer han har avtal om balansansvar med i nätområdet. Ansvar mot skatteverket Den balansansvarige måste vara registrerad som skattskyldig för energiskatt hos Skatteverket. Ansvar gentemot Svenska Kraftnät avtal om balansansvar För att vara balansansvarig måste den balansansvarige skriva ett avtal med Svenska Kraftnät. I avtalet regleras informationsutbytet mellan Svenska Kraftnät och den balansansvarige. Nedanstående kriterier måste vara uppfyllda när företaget är balansansvarigt. Den balansansvarige ska: planera för och affärsmässigt åstadkomma timbalans mellan sin tillförsel och sitt uttag av el vara registrerad hos Skatteverket som skattskyldig för energiskatt sända all information till balanstjänsten som erfordras för att Svenska Kraftnät ska kunna hantera balanstjänsten på ett effektivt sätt ha system för elektronisk rapportering via Ediel eller teckna avtal med ombud som har sådan rapportering åta sig att granska avräkningsunderlaget från Svenska Kraftnät erlägga betalning till Svenska Kraftnät för de tjänster som balanstjänsten hos Svenska Kraftnät utför åt den balansansvarige se till att erhållen information behandlas konfidentiellt om inte annat överenskommits iaktta de villkor som gäller för reglering under särskilda driftförhållanden Avtalshanteringen går till så här: Ett villkor för att teckna avtal om balansansvar är att Svenska Kraftnät får ekonomisk information om den sökande, så att en bedömning av riskexponeringen kan göras. 1. Ett avtal om balansansvar skrivs på i två exemplar och sänds tillbaka till Svenska Kraftnät tillsammans med ekonomiska uppgifter om företaget. 2. Svenska Kraftnät gör en bedömning av riskexponeringen gentemot företaget. 3. När Svenska Kraftnät fått tillbaka de undertecknade avtalen och säkerheter ställts skriver Svenska Kraftnät på avtalet och återsänder ett exemplar till företaget. 172 Utgåva 08B rev

173 Avtalet innehåller följande rubriker: Definitioner Rapportering Avräkning Prissättning och avgifter Balansjustering Balansreglering Reglering under särskilda driftförhållanden När den balansansvarige undertecknar avtalet, kan han teckna sig för att delta i balansjusteringen och/eller balansregleringen. Den balansansvarige anger vidare vilket timbalansåtagande (balansomslutning) han påtar sig. Om detta åtagande förändras under avtalets löptid, ska detta meddelas skriftligen till Svenska Kraftnät. När ett elhandelsföretag tecknar avtal om balansansvar första gången bör denne räkna med att etableringen kan ta upp till 3 månader innan första leverans med eget balansansvar kan ske. Tiden används av Svenska Kraftnät för att göra en bedömning av riskexponeringen. Elhandelsföretaget behöver tiden för att skriva avtal med elleverantören om leveranser samt att informera nätägaren om vilka elanvändare som ingår i det nya balansansvaret. Nätägaren ska ha informationen senast en månad före leveransstart. Vidare behöver elhandelsföretaget skaffa system för elektronisk kommunikation för att kunna rapportera planeringsvärden till Svenska Kraftnät och ta emot mätvärden som rapporterats från nätägaren och Svenska Kraftnät samt avräkningsresultat från Svenska Kraftnät Upphandlingsskede I detta skede presenterar sig aktörerna för varandra och definierar i avtal villkoren för åtagandena mellan parterna till exempel leverans av faktisk förbrukning, fastkraft och balanskraft. Använd blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2 för att informera motparten om vad som ska gälla Balansansvarsåtagande mellan elleverantören och den balansansvarige I samband med att elleverantören börjar leverera el till elanvändaren måste det finnas ett avtal om balansansvar mellan elleverantören och den som är balansansvarig. Parterna ska vara överens om bland annat i vilka nätavräkningsområden som åtagandet om balansansvar gäller. Ett avtal mellan elleverantören och den balansansvarige upphör enligt de villkor man kommit överens om i detta avtal. Det måste dock alltid finnas någon som är balansansvarig för den el som elleverantören levererar. Nedanstående rutiner bör följas: 1. Definiera vad balansansvaret ska omfatta, till exempel vilka nätavräkningsområden som åtagandet gäller. 2. Fyll i Uppgift om balansansvar (dokument B1) som en bekräftelse på det totala balansansvaret gentemot elleverantören och sänd till denne. Utgåva 08B rev

174 Produktion Förbrukning Avkopplingsbar förbrukning Schablonleverans 12.2 Struktureringsskede I detta skede identifieras den informationsstruktur som ska gälla mellan aktörerna. I struktureringsskedet kontrollerar den balansansvarige att uppgifterna om leveransstrukturen från Svenska Kraftnät och elleverantören stämmer överens med de uppgifter som erhållits direkt från nätägaren. Kvalitetssäkringen av strukturinformationen beskrivs i kapitel 3. Anmälan om strukturförändring ska nätägaren göra till Svenska Kraftnät senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft Balansansvarsåtagande och förändringar i balansansvar När ett avtal mellan den balansansvarige och elleverantören sagts upp ska berörda nätägare informeras senast en månad innan avtalet upphör med ett PRODATmeddelande (Z09B). Nedanstående rutiner bör därefter följas: 1. Sänd Uppgift om balansansvar till elleverantören (dokument B1). 2. Ta emot nätägarens strukturkvittens N1b som bekräftar förändringarna i balansansvaret. 3. Kontrollera uppgifterna i B1 mot dem i N1b och reklamera eller godkänn. 4. Sänd Strukturanmälan totalt leveransåtagande (dokument B2) för godkännande till elleverantören om förändringar gjorts i leveransåtagandet. 5. Sänd Strukturrapport balansansvar (dokument B3) till elleverantören om det innebär förändringar i avräkningsresultatet. Denna rapport innehåller uppgift om den informationsstruktur som ska gälla för avräkningen. Sänd in rapporten innan avräkningsresultaten börjar rapporteras. 6. Ta emot strukturrapport (S2) från Svenska Kraftnät, kontrollera och reklamera eller godkänn. Dokumenten på följande sidor kan användas vid information om balansansvarsåtagandet och förändringar i detta. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna i respektive Excel-blankett. Dokument B1 Uppgift om balansansvar Blanketten sänds till elleverantören. Balansansvarig Ediel-ID Elleverantör Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare I följande nätområden tar vi balansansvar enligt nedan Status Nytt nätområde (N), Ändrat nätområde (K), Borttagen nätområde (B) Status Nätområde id Nätområde namn 174 Utgåva 08B rev

175 Dokument B2 Strukturanmälan för totalt leveransåtagande Blanketten sänds till elleverantören. Balansansvarig Ediel-ID Elleverantör Ediel-ID namn namn Giltig fr o m giltig t o m /tillsvidare Leveransåtagande per nätområde Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Nätområde Nätområdesid Serieid Enhet Dokument B3 Strukturrapport balansansvar Blanketten sänds till elleverantören. Elleverantör Ediel-ID namn Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Avser avräkningsresultat Status - Ny serie (N), Ändrad serie (K), Borttagen serie (B) Status Avtal Serieid Enhet Produktkod Typ av meddelande i EDIEL Information om strukturen för timvärden och andelstal Följande rutiner bör följas: Preliminära andelstal Kontrollera strukturkvittensen N1b från nätägaren. Av den framgår vilka nätavräkningsområden de preliminära andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till balansansvarig. Värdena är aggregerade för varje elleverantör som den balansansvarige tagit balansansvar för i nätavräkningsområdet. Slutliga andelstal Kontrollera Strukturanmälan för rapportering av slutliga andelstal (dokument N4b) från nätägaren. Av den framgår vilka nätavräkningsområden de slutliga andelstalen avser, som nätägaren kommer att rapportera till balansansvarig. Den balansansvarige sänder en strukturrapport till elleverantören för de slutliga andelstal som den balansansvarige ska rapportera. Förändringar i strukturen Strukturen för schablonleveranser kan se olika ut när preliminära andelstal och slutliga andelstal fastställs för ett nätavräkningsområde. Det inträffar till exempel om balansansvaret förändras efter att preliminära andelstal har rapporterats för leveransmånaden. Sådana misstämningar rättas till i slutavräkningen. Utgåva 08B rev

176 Etablera fastkraftaffärer Rutinerna för fastkraftaffärer beskrivs i kapitel 7 och Planeringsinformation från elleverantören Den balansansvarige kan ha kommit överens med elleverantören om att förse den balansansvarige med förbrukningsprognoser för sina elleveranser, samt när dessa uppgifter ska sändas. Detta anmäls via blanketten Strukturanmälan planering (EB1) Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer vid handeln med fastkraft. Handeln grundar sig på förbrukningsprognoser och produktionsplaner som gjorts upp. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. De preliminära andelstalen är prognosen för den kommande leveransmånadens schablonleveranser. Den balansansvarige har skyldighet att prognosera sin förbrukning och handla motsvarande energimängd eller planera produktion så att balans uppnås mellan tillförsel och leverans av el. Som beskrivits tidigare kan den balansansvarige avtala med elleverantören att förse den balansansvarige med denna typ av information. De balansansvariga har starkt intresse av att planera sin produktion och handel så att den är i balans med den förbrukningsprognos som gjorts. För denna prognostisering är behovet av en snabb mätvärdesrapportering mycket stort Prognosering av förbrukning Till grund för kraftanskaffningen ligger den balansansvariges prognostisering av förbrukningen. Denna prognostisering grundar sig i sin tur på den balansansvariges kunskap om elanvändarnas förbrukningsmönster, förbrukningens temperaturberoende och så vidare. Den balansansvarige ska rapportera sin totala förbrukningsprognos uppdelat per snittområde till Svenska Kraftnät. Till grund för prognostiseringen kan den balansansvarige ha fått underlag från elleverantören. Preliminära andelstal är prognoser för förbrukningen av schablonleveranser Produktionsplan Produktionsplaneringen omfattar två olika delar beroende på vilken typ av produktion den gäller. För vindkraft- och vattenkraftverk av flödestyp utgör planen snarare en produktionsprognos. För reglerbar värme- och vattenkraft som driftplaneras utgör produktionsplanen en faktisk planerad produktion som kraftstationerna körs efter, som baserar sig på driftekonomiska ställningstaganden. Den balansansvarige ska rapportera sin totala produktionsplan uppdelad per snittområde till Svenska Kraftnät Göra fastkraftaffärer Det är elhandelsföretagets roll som trader som gör affärerna med fastkraft. Rutinerna vid denna typ av affärer beskrivs i kapitel 7 och Utgåva 08B rev

177 12.4 Driftskede Om detta skede finns beror på aktörens roll. Denne kan till exempel ha ett bemannat kontrollrum, med ansvar för produktion med mera. Ett elhandelsföretag som både är balansansvarig och som har egen produktion medverkar i balansregleringen och gör affärer bilateralt med Svenska Kraftnät under timmen. Detta är den enda typ av affärer som den balansansvarige kan göra upp och effektuera under pågående timme. Vertikala fastkraftaffärer, det vill säga inom det egna balansansvaret kan dock göras upp mellan balansansvarig och elleverantör under timmen, se kapitel Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). De balansansvariga kontrollerar att de andelstal som Svenska Kraftnät rapporterat stämmer med andelstalen som nätägaren rapporterat direkt till den balansansvarige. När nätägaren rapporterat slutliga andelstal är det dags för balansansvariga att slutavräkna de elleverantörer de har tagit balansansvar för. Kvalitetssäkringen av avräkningsresultatet beskrivs i kapitel 8. I faktureringsskedet sker betalningsströmmen mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nedanstående rutiner bör följas: 1. Ta emot preliminära andelstal från nätägaren 2. Ta emot aggregerade mätvärden för den totala kraftanskaffningen per nätavräkningsområde från elleverantören 3. Ta emot slutliga andelstal från nätägaren 4. Sänd faktura till elleverantören 5. Kontrollera avräkningsunderlag och avräkningsresultat från Svenska Kraftnät 6. Kontrollera balanskraftfakturor från Svenska Kraftnät 7. Gör slutavräkning av elleverantörernas schablonleveranser 8. Kontrollera rapporteringen av förbrukningsprofil och andelstal från Svenska Kraftnät. Nedanstående rutiner bör följas och görs enligt avtalad periodisering: Avräkning mot elleverantören Den balansansvarige beräknar kvarkraften per elleverantör baserat på slutliga andelstal och preliminära schablonleveranser för varje nätavräkningsområde och fakturerar denne enligt vad som avtalats dem emellan. 1. Ta emot aggregerade mätvärden från nätägaren per elleverantör 2. Beräkna schablonleveransen utifrån förbrukningsprofilen och preliminära andelstal 3. Beräkna kostnaden för elleveransåtagandet för elleverantören Det rekommenderas att den balansansvarige sänder det samlade mätresultatet för inmatad produktion till elleverantören som köper kraften. Det gör det möjligt för elleverantören att kontrollera den balansansvariges avräkning gentemot elleverantören. Utgåva 08B rev

178 Avräkning mot Svenska Kraftnät 1. Ta emot mätvärden från nätägaren 2. Ta emot underlag och avräkningsresultat från Svenska Kraftnät 3. Beräkna avräkningsresultat och jämför mot Svenska Kraftnäts underlag 178 Utgåva 08B rev

179 13 Elproducenten Viktiga utgångspunkter Med elproducent avses i denna handbok en anläggningsinnehavare som säljer all den producerade elenergin till ett eller flera elhandelsföretag. Producenten tar i övrigt inte egna handelspositioner I detta kapitel finner du information om elproducentens roll på elmarknaden och de rutiner elproducenten är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. All inmatning från en produktionsanläggning till det koncessionspliktiga nätet ska vara timmätt enligt mätförordningen. Enligt ellagen får nätägaren inte äga produktion, men undantag finns för produktionsanläggningar som endast är till för att täcka nätförlusterna eller om produktionen sker i mobila reservkraftverk som är avsedda för tillfälligt bruk vid elavbrott. Det finns inget undantag för timmätningskravet då nätägaren äger produktionen, det vill säga timmätning ska finnas på all produktion som nätägaren äger. Elproducenten måste vara registrerad som skattskyldig för energiskatt hos Skatteverket. Aktörsrollerna beskrivs i kapitel Upphandlingsskede I detta skede presenterar sig aktörerna för varandra och definierar i avtal villkoren för åtaganden mellan parterna till exempel leverans av mätkraft, fastkraft och balanskraft (skillnaden mellan faktisk förbrukning och fastkraft). Använd blanketten Företagsinformation som finns beskriven i kapitel 2 för att informera motparten om vad som ska gälla Struktureringsskede I detta skede identifieras informationsstrukturen som ska gälla mellan aktörerna. Struktureringen av produktionsanläggningarnas mätvärdeshantering följer samma principer som för elanvändaren. För handels- och driftplaneringen måste strukturhanteringen göras med elleverantören eller balansansvarig Handels- och driftplaneringsskede I detta skede bestäms leveransvolymer i handel med fastkraft. Handeln grundar sig på uppgjorda förbrukningsprognoser och produktionsplaner. Avtal om mätkraft bestäms i upphandlingsskedet. Elproducenten lämnar planeringsunderlag för produktionen till elleverantören eller balansansvarig beroende på hur avtalet mellan dem har utformats. Utgåva 08B rev

180 13.4 Driftskede Elproducenten övervakar driften på produktionsanläggningen. Små anläggningar har inte kontinuerlig övervakning medan stora anläggningar övervakas dygnet runt Avräknings- och faktureringsskede I avräkningsskedet sammanställs uppgifter om elhandeln med uppgifter om de fysiska leveranserna (det vill säga mätvärden för produktion och förbrukning av timmätta leveranser och andelstal för schablonleveranser). I faktureringsskedet sker betalningar mellan aktörerna. Slutmålet är en betald faktura. Nätägaren är skyldig att mäta värdena för produktion som matats in till det koncessionspliktiga nätet och rapportera detta till producenten. Mätvärdena ligger till grund för elproducentens avräkning och fakturering av det elhandelsföretag som köper elen. Även om en produktionsanläggning är avstängd kan energi ändå komma att förbrukas. Förbrukningen kan ha en annan balansansvarig än den för produktionen, och ska mätas och registreras samt rapporteras med en egen timvärdesserie. Detta innebär att det krävs såväl inmatnings- som uttagsabonnemang. Om produktionsanläggningen är delägd och var och en av andelsägarna ska ha sin del av leveransen, måste dessa leveranser behandlas som delade leveranser (se kapitel 7), det vill säga elhandelsföretaget köper kraften för faktisk förbrukning minus fastkraftandelarna (= balanskraft) från elproducenten. Resterande fastkraft levererar elhandelsföretaget till respektive andelsägare. Elproducenten fakturerar elhandelsföretaget för balanskraften. Nätägaren är inte skyldig att mäta produktion i ett icke koncessionspliktigt nät utan enbart i anslutningspunkten mellan ett koncessionspliktigt och ett icke koncessionspliktigt nät genom dubbelriktad mätning. Nätägaren kan dock åta sig att mäta produktion i ett icke koncessionspliktigt nät mot en ersättning för kostnaderna för mätningen. 180 Utgåva 08B rev

181 14 Nätägaren Viktiga utgångspunkter För att kunna avräkna en uttagspunkt fordras att det för uttagspunkten finns uppgifter registrerade om elanvändare, elleverantör och balansansvarig i nätägarens register över anläggningar som ska avräknas Berörda aktörer är skyldiga att tillhandahålla den information som anges i lag, förordningar och föreskrifter. All övrig information är frivillig och aktören som ska tillhandahålla informationen kan ta betalt för denna tjänst Enligt mätföreskrifterna ska Ediel användas vid kommunikationen mellan aktörerna Rekommendationer För att identifiera en leverans och underlätta leverantörsbyte bör uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde samt kund id alltid finnas med på elanvändarens nätfaktura Nätägaren bör medverka till att uppgifterna vid ett leverantörsbyte stämmer med uppgifterna i det egna kundregistret Det rekommenderas att nätägaren i installationsmedgivandet vid nyanslutning eller återinkoppling anger anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och kund id samt vilken elleverantör som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas både till elanvändaren och installatören med kopia till elleverantören. Dessa uppgifter bör också anges i den bekräftelse som nätägaren sänder till elanvändaren efter dennes beställning av anslutning enligt den rekommendation som Svensk Energis nätråd antagit den 7 december 2004 Berörda parter träffar avtal om hur och till vem nätägaren ska rapportera mätvärden som ligger utanför vad som gäller enligt förordning och föreskrifter Nätägaren bör medverka till att ta fram en såkallad AI-lista minst en gång om året Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören använda sig av Ediel-meddelandet Z01 till nätägaren för att få detta bekräftat. Mer information finns i avsnitt I detta kapitel finner du information om nätägarens roll på elmarknaden och de rutiner som nätägaren är involverad i. I kapitel 3 beskrivs hela flödet vid byte av elleverantör och flyttning med samtliga aktörer inblandade. Här finns checklistor och exempel på dokument som kan användas av nätägaren. Dokumenten är numrerade enligt flödesbeskrivningen i kapitel 3 och kan hämtas som Excel-filer på webbplatsen Aktörsrollerna beskrivs i kapitel 2. Nätägaren bedriver nätverksamhet och får enligt ellagen, inte bedriva produktion av eller handel med elenergi. Det finns dock vissa undantag då produktion får bedrivas. De är då produktionen: uteslutande är avsedd att täcka nätförluster sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott Utgåva 08B rev

182 En nätägare ska ha tillstånd att bygga eller använda sitt starkströmsnät. Tillståndet kallas nätkoncession. En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). I balansavräkningen använder sig Svenska Kraftnät av begreppet nätområde som inte är detsamma som nätkoncession för område. Ett nätområde avgränsas av de punkter där utbytet med angränsande nät mäts med timvis mätning. Begreppet används för att särskilja nätägare och deras nätförluster. Ett nätområde är därmed ett elektriskt avgränsat område medan en nätkoncession för område kan ses som ett rent geografiskt område. Schablonberäkningsområde definieras i mätförordningen 1, punkten 1. Mer information om definitioner och olika typer av nät med mera beskrivs i kapitel 4. Den som har nätkoncession är skyldig att överföra el och att utföra beräkning och mätning av överförd el samt att rapportera resultaten av dessa beräkningar och mätningar i enlighet med nätmyndighetens föreskrifter. Varje nätägare har ansvar för att rapporteringen av mätvärden sker med rätt kvalitet och vid rätt tidpunkt. Nätägaren har därmed en central roll på elmarknaden. Mätvärden utgör grunden för att all fysisk elhandel, planering av nationell balans och faktureringen av elanvändare ska kunna ske på ett affärsmässigt sätt. Nätägarens insatser när det gäller att följa rapporteringstider och få kvalitet på mätvärden är därför mycket betydelsefulla. Nätägaren kan välja att anlita ett mätombud för att samla in och rapportera uppmätta mätvärden. Nätägaren har dock alltid ansvaret för att mätning och rapportering inom nätföretagets nätområden uppfyller de föreskrivna kraven. Nätägaren ska ha ett avtal med Svenska Kraftnät som bl.a. reglerar rapporteringen av mätvärden för den dagliga balansavräkningen. Alla elleverantörer och nätägare rekommenderas att tillämpa de Allmänna avtalsvillkoren som tagits fram av Svensk Energi och vad beträffar konsumentvillkoren i överenskommelse med Konsumentverket. Information på nätfakturan I mätföreskrifterna framgår att uppgift om anläggnings id och områdes id för nätavräkningsområde ska finnas med i nätägarens årliga rapport om avläsning till elanvändaren. För att undvika problem vid byte av elleverantör rekommenderar vi att uppgifter om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde samt kund id finns angivna på nätfakturan förslagsvis i en egen ruta så att det är lätt för elanvändaren att hitta. 182 Utgåva 08B rev

183 14.1 Etablera nätavtal Elanvändaren ska ha ett nätavtal med nätägaren. Villkoren för ett sådant framgår av de Allmänna avtalsvillkoren. Enligt dessa gäller nätavtalet tills vidare. Om inget annat avtalats upphör nätavtalet att gälla tidigast en månad efter att en skriftlig uppsägning gjorts av elanvändaren. Ellagens bestämmelser om leverantörsbyte gäller inte i ett icke koncessionspliktigt nät. Normalt är, i icke koncessionspliktiga nät som exempelvis i ett flerbostadshus, att elanvändaren har ett eget nätavtal med nätägaren. Om elanvändaren har ett eget nätavtal ska enligt ellagen, reglerna för leverantörsbyten tillämpas. Hanteringen av icke koncessionspliktiga nät i övrigt får nätägaren bedöma från fall till fall. Grundtanken är nämligen att innehavaren av ett icke koncessionspliktigt nät är den som väljer elleverantör för sitt nät. Om nätägaren inte får information om att en elanvändare har flyttat fortsätter elanvändarens ansvar för nätanslutningen på samma sätt som tidigare till dess att den som flyttat ut anmäler utflytten eller någon ny anmäler sig som inflyttande Anvisa en elleverantör En elanvändare som börjar utnyttja en elanläggning har rätt att själv välja vilken elleverantör som ska leverera elen i uttagspunkten. Nätägaren är enligt ellagen skyldig att anvisa en elleverantör åt en elanvändare som saknar en elleverantör. När nätägaren anvisar en elleverantör ska nätägaren snarast informera elanvändaren om vem som har anvisats som elleverantör och från vilket datum. Den anvisade elleverantören ska enligt ellagen omedelbart underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som kommer att tillämpas och vilken dag leveransen kommer att påbörjas. De Allmänna avtalsvillkoren innehåller ytterligare bestämmelser och villkor om detta, som i sin tur grundas på författningar. Leveransen anses ha påbörjats när elanvändaren börjar ta ut el. Den anvisade leverantören kommer att vara den som levererar elen tills elanvändaren byter elleverantör eller flyttar. I normala fall kan ett väsentligt avtalsbrott leda till hävning av avtalet. Den anvisade leverantören har däremot inte denna möjlighet mot en elanvändare, eftersom denne är skyldig att leverera till alla elanvändare som saknar elleverantör. Anvisningsleverantören är istället hänvisad till möjligheten att begära frånkoppling för att begränsa sina förluster om en elanvändare missköter sig. En elleverantör som inte är anvisad elleverantör kan däremot i motsvarande läge välja att som alternativ i stället häva avtalet med elanvändaren när han står i begrepp att begära frånkoppling. Förberedelser för att begära frånkoppling måste först ha följts. Nätägaren är skyldig att ha avtal med en anvisningsleverantör som tar ansvar för att leverera el till en elanvändare som saknar elleverantör. Det finns dock inget krav på att en elanvändare som flyttat till en annan uttagspunkt inledningsvis måste köpa el från en elleverantör som nätägaren anvisar. Om överföringen inte är bruten och elanvändaren tar ut el efter det att villkoren har översänts, anses elanvändaren ha köpt elen från den anvisade elleverantören. Samma sak gäller om elanvändaren börjar förbruka el i uttagspunkten utan att ha anmält till nätägaren att inflyttning ska ske. Utgåva 08B rev

184 Det ska finnas ett avtal mellan nätägaren och anvisningsleverantören. Se vidare i kapitel 16 där avtalet mellan nätägaren och anvisningsleverantören behandlas närmare. Om elanvändaren inte själv väljer en elleverantör från inflyttningsdagen ska nätägaren anvisa en elleverantör. Enligt mätföreskrifterna (STEMFS 2007:5) ska nätägaren anmäla till den anvisade leverantören att en elanvändare flyttat in på anläggningen senast 3 vardagar efter att leveransen påbörjats (inflyttningsdagen). Det görs genom att nätägaren skickar en Z04A till den anvisade elleverantören. Mer information finns även i avsnitt Påbörjande av elleverans (inflyttning, nyanslutning och återinkoppling) Som påbörjande av leverans räknas inflyttning, nyanslutning eller återinkoppling. Förfarandet vid utflyttning är inte reglerat i lagstiftningen. För detta finns regler i de Allmänna avtalsvillkoren. Rutinflödet vid flyttning beskrivs i kapitel 3. Hur andelstal ska beräknas vid flyttning beskrivs i kapitel Flyttning Vad händer med mätutrustningen vid utflyttning? Mätutrustningen är nätägarens egendom. Mätningen är knuten till en viss uttagspunkt och den som flyttar har inte rätt att ta med sig mätutrustningen Nyanslutning och återinkoppling av en anläggning Elanvändaren anmäler en nyanslutning av en anläggning i en så kallad föranmälan till nätägaren. Ofta sköts anmälan av ett ombud. Ombudet kan vara en behörig elinstallatör. Nätägaren ska senast i samband med installationsmedgivandet ange det anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och kund id (födelsenummer/personnummer/organisationsnummer) som registrerats på anläggningen. Installationsmedgivandet skickas både till elanvändaren och elinstallatören för att dessa ska få reda på anläggnings id och områdes id. Vad som gäller för att använda personnummer eller liknande, se rekommendationen i avsnitt Inför nyanslutningen eller återinkopplingen (om inte något tidigare gällande avtal finns) tecknar elanvändaren ett elavtal med en elleverantör som anmäler påbörjande av elleverans till nätägaren. Om elanvändaren inte tecknar avtal med någon elleverantör ska nätägaren anvisa denne en sådan. Om elanvändaren väljer en egen elleverantör, är rutinen densamma som vid inflyttning. Vid nyanslutning och återinkoppling är nätägaren inblandad på ett tidigt stadium eftersom det är nätägaren som ansluter eller återinkopplar elanvändarens uttagspunkt på nätet. Nyanslutning eller återinkoppling ska därför kunna ske omedelbart när det är aktuellt att påbörja en ny elleverans, under förutsättning att det finns ett nätavtal som medger detta. För att elanvändaren ska kunna få den elleverantör som han valt, krävs att elleverantören sänder in en anmälan om påbörjande av elleverans Z03LK till nätägaren. Meddelandet ska vara nätägaren tillhanda senast inflyttningsdagen. Om fastighetsägaren vill ansluta en ny anläggning till nätet rekommenderas nedanstående rutiner: 184 Utgåva 08B rev

185 Förfrågan om anslutningsavgift från fastighetsägaren till nätägaren Fastighetsägaren sänder en förfrågan om anslutningsavgift till nätägaren med följande innehåll: Begäran om uppgift om kostnad för anslutning och övriga villkor Uppgift om timmätare ska installeras Till offertförfrågan bör en kartbilaga bifogas som visar fastighetens läge med mera En ifylld Föranmälan från elinstallatören sänds dessutom till nätägaren med följande uppgifter: Anläggningen adress lägenhetsnummer fastighetsbeteckning kommun/församling Beställaren/fastighetsägaren efternamn och förnamn adress postnummer och ort telefon personnummer/organisationsnummer (Bolagsverket) Typ av användaranläggning enbostadshus flerbostadshus flerbostadshus lägenhet fritidshus kontor hantverk: typ industri: typ handel: typ jordbruk: typ Typ av abonnemang säkringsabonnemang effektabonnemang Övrigt beräknat effektuttag säkringsstorlek Prisuppgift från nätägaren till fastighetsägaren Uppgifter från föranmälan eller en förfrågan från fastighetsägaren (med uppgift om anslutningspunkt och effektuttag) ligger till grund för nätägarens prissättning av nyanslutningen. En rekommendation avseende priser vid nyanslutning har tagits fram av Svensk Energi. Nätägaren sänder sedan: Utgåva 08B rev

186 Brev med prisuppgift, uppgift om när nyanslutning kan ske och uppgift om mätning Individuella nätavtal (rekommenderas för elanvändare med effektabonnemang) Beställning från fastighetsägaren till nätägaren Beställningen bör vara skriftlig. Eventuellt bifogas ett påskrivet nätavtal om sådant finns. Föranmälan från fastighetsägaren till nätägaren Så snart som möjligt och före leveransstart bör blanketten Föranmälan kompletteras med uppgift om vem som är balansansvarig och elleverantör, Se avsnitt Installationen är färdig I installationsmedgivandet, som nätägaren sänder till elinstallatören och elanvändaren, bör uppgift om anläggnings id, områdes id för nätavräkningsområde och det kund id som registrerats meddelas. När installationen är utförd sänder elinstallatören blanketten Färdiganmälan till nätägaren. Nätägaren besiktigar installationen och kopplar sedan på strömmen. Tillfälliga anläggningar (exempelvis cirkusar, marknader, byggarbetsplatser) hanteras på samma sätt som en nyanslutning. Blanketter och avtal vid nyanslutning Följande dokument kan användas vid administration av nyanslutning: Föranmälan (finns hos nätägaren eller elinstallatören). Installationsmedgivande Färdiganmälan (finns hos nätägaren eller elinstallatören). Nätavtal (för elanvändare med effektabonnemang), se vidare i kapitel Övertagande av elleverans (byte av elleverantör) Rutiner för hur övertagande av elleverans går till finns beskrivet i kapitel Förfrågan till nätägaren om elanvändaren har nätavtal Om elleverantören är osäker på om en ny elanvändare har ett nätavtal kan elleverantören skicka ett Z01-meddelande till nätägaren. Se Struktureringsskede Nedanstående rutiner bör följas: Nätägaren sänder följande uppgifter om strukturen: Till elleverantören sänds information om vilka uttagspunkter som kommer att övertas. Dessutom ska nätägaren upplysa om vilka aggregerade mätvärden och andelstal per balansansvarig som kommer att förändras. Till balansansvarig sänds information om strukturförändringar i nätavräkningsområdet. Till Svenska Kraftnät sänds information om vilka förändringar i balansansvaret som finns inom nätavräkningsområdet samt uppgift om åtagande. Observera! För timmätta uttagspunkter under schablongränsen gäller det att vara speciellt 186 Utgåva 08B rev

187 uppmärksam. Här finns annars risken att energin blir dubbelförd eller över huvud taget inte slutavräknas alls. Om elleverantören, i strukturinformationen, meddelat att timmätta uttagspunkter ska timavräknas i balansavräkningen, ska mätvärdena inte tas med vid slutavräkning, och tvärtom. Struktureringsflödet och kvalitetssäkringen av strukturdata beskrivs i kapitel Avläsning av mätaren Mer om reglerna för avläsning och rapportering finns i kapitel Uppgift om mätarställning Regler för beräkning och rapportering, se kapitel Information om uppgifter som rör uttagspunkten För att elleverantören ska kunna jämföra sina egna uppgifter om leveransåtagandet i ett nätområde med nätägarens kan nätägaren sammanställa en förteckning över uttagspunkter och elanvändare. Det kan göras med hjälp av att nätägaren sänder en lista med uppgifterna i en så kallad AI-lista (anläggningsinformation) till elleverantören. Ett exempel på när elleverantören behöver listan för kvalitetssäkring kan var när nätägaren i sin andelstalsrapportering redovisat hur många uttagspunkter som ingått i beräkningen och antalet misstämmer med elleverantörens egna uppgifter. Också det omvända kan gälla, nämligen att nätägaren behöver jämföra sitt kundregister med de uppgifter som elleverantören har och därför be elleverantören ta fram en AI-lista. För att underlätta för alla berörda aktörer och minska tidskrävande manuellt arbete rekommenderas, att den aktör som ombeds ta fram en AI-lista gör detta utan att ta betalt för sitt arbete. Läs mer om AI-listan under avsnitt och avsnitt 14.7 där listans format och utseende beskrivs närmare Information om förändringar i balansansvaret Om det sker förändringar i balansansvaret i nätavräkningsområdet ska nätägaren lämna information om detta till berörda aktörer. Vid varje ny förändring ändras informationsstrukturen och måste bekräftas på nytt. För att underlätta arbetet rekommenderas följande rutiner: 1. Ta emot anmälan från elleverantören med Z09B om förändringar i balansansvarsåtagandet. Meddelandet ska ha kommit in senast 30 dagar innan bytet ska ske. Byte kan enligt ellagen bara ske den första dagen i varje månad. 2. Kvittera mottagandet med en APERAK (applikationskvittens). 3. En Strukturkvittens förändringar i balansansvar bör sändas till elleverantören (dokument N1a) och till balansansvarig (dokument N1b) samt en Strukturanmälan förändringar i balansansvar till Svenska Kraftnät (dokument N2). Dessa ska bekräfta de nya uppgifter om balansansvaret som elleverantören lämnat. Av kvittenserna framgår vilka aggregerade mätvärden som nätägaren kommer att rapportera till berörda aktörer. 4. Sänd uppgift om förändringar i nätområdet till Svenska Kraftnät senast den 22:a i månaden innan ändringen ska träda i kraft. 5. Ta emot elleverantörens och den balansansvariges godkännande/reklamation av strukturkvittensen N1. 6. Ta emot strukturrapport från Svenska Kraftnät (dokument S1) som innehåller uppgifter om den nya strukturen som ska gälla i nätavräkningsområdet och som är underlag för balansavräkningen. Kontrollera och sänd tillbaka den godkända rapporten till Svenska Kraftnät. Utgåva 08B rev

188 Dokumenten nedan och på följande sida kan användas vid information om förändringar i balansansvaret. Hur blanketterna ska användas beskrivs i anvisningarna i respektive Excel-blankett. Dokument N1/N2 Strukturkvittens förändringar i balansansvar till elleverantören (N1a) Nätägare Ediel-ID namn Elleverantör Ediel-ID namn Strukturkvittensen godkänns i sin helhet Nätområdesid namn (namnteckning) Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig, namn och Ediel-id Serie id till balansansvarig (N1 b) Nätägare Ediel-ID namn Balansansvarig Ediel-ID namn Strukturkvittensen godkänns i sin helhet Nätområdes id namn (namnteckning) Giltig fr o m giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per elleverantör i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Elleverantörens namn och Ediel-id Serieid till Svenska Kraftnät (N2) Nätägare Ediel-ID namn Mottagare Svenska Kraftnät Nätområdesid namn Giltig fr o m 0 0 giltig t o m / tillsvidare Aggregerade värden per balansansvarig i nätområdet Status - Ny serie (N), Korrigerad serie (K), Borttagen serie (B) Status Balansansvarig, namn och Ediel-id Serieid Strukturering av ett nätområde Nätägaren utfärdar en strukturanmälan när förändringar skett i nätområdesstruk- 188 Utgåva 08B rev

189 turen. Förändringen i strukturen kan vara orsakat av sammanslagning eller uppdelningar av nätområden, byte av nätägare, anmälan av nätavräkningsområde m.m. Nyetablering av ett nätområde För att få en samstämmig bild av nätet och dess avgränsning till andra nätavräkningsområden kommer nätägaren överens med nätägaren till angränsande nät om: Vilka definitioner och beteckningar som ska gälla för gränspunkterna Vilken mätare som används i första hand om det finns två mätare i punkten Enligt 5 mätförordningen ska mätning i en gränspunkt utföras av den nätägare vars nät har den högsta nätspänningen. Om nätspänningen är densamma avgör nätmyndigheten vilken nätägare som ska utföra mätningen, om nätägarna inte kan komma överens i frågan. Av detta följer då att det är den som är ansvarig för mätningen som också är kvalitetsansvarig för denna I den förstnämnda blanketten specificeras vilka mätpunkter som bygger upp aggregerade värden för det angränsande nätet. I den senare blanketten anges uppgifter om mätningen på varje mätpunkt. Blanketterna finns hos Svenska Kraftnät. Förändringar i nätavräkningsområdet Vid varje förändring i nätaväkningsområdet sänder nätägaren in en ny anmälan till Svenska Kraftnät (dokument N3). När och hur sänds anmälan in? Anmälan sänds till Svenska Kraftnät och måste vara Svenska Kraftnät tillhanda senast den 22:a i månaden innan ändringen avser träda i kraft. Förändringar träder alltid i kraft den första dagen i en månad. När Svenska Kraftnät tagit emot anmälan från nätägaren registreras uppgiften hos Svenska Kraftnät. Nätavräkningsområdet får ett SvK-ID (trebokstavskod), så kallat områdes id och alla timvärdesserier och andelstal som ska rapporteras får ett serie id. Inför slutavräkningen behöver Svenska Kraftnät information om förändringar i balansansvaret i ett nätavräkningsområde senast den 22:a i den 13:e månaden efter leveransperioden. Strukturrapport från Svenska Kraftnät Efter att förändringar i nätområdet registrerats sänder Svenska Kraftnät en strukturrapport till nätägaren på vilka uppgifter som nu ligger till grund för balansavräkningen. Det är mycket viktigt att nätägaren kontrollerar att rapporten stämmer med nätägarens anmälan. Det är naturligtvis också viktigt att rapportering av mätvärden sker enligt vad nätägaren angivit i sin strukturanmälan, till exempel att serie id alltid rapporteras på samma sätt. Dokumenten nedan kan användas vid information nätområdesförändringar. Hur blanketten ska användas beskrivs i anvisningarna i Excel-blanketten. Utgåva 08B rev

190 Dokument N3 Strukturanmälan nätområdesförändringar till Svenska Kraftnät 190 Utgåva 08B rev

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev 0 2010-03-29 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 15 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10A rev 1 2009-10-30 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 13 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev 2 2011-02-01 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 21 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; beslutade den 8 september. EIFS :3 Energimarknadsinspektionen

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 15A version 2015-04-01 Innehåll Kapitel 0 Introduktion... 8 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 9 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 9 0.1.2 Kommande

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; Utkom

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 14B version 2014-10-01 Innehåll 0. Introduktion... 7 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 8 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 8 0.1.2 Kommande lag-

Läs mer

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK

SVENSK ELMARKNADSHANDBOK SVENSK ELMARKNADSHANDBOK Utgåva nr 12B version 2012-10-01 Innehåll 0. Introduktion 6 0.1 Allmänt om Elmarknadshandboken... 6 0.1.1 Vad är krav och vad är rekommendationer?... 6 0.1.2 Kommande lag- eller

Läs mer

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden EI R2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR 2010:22

Läs mer

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22 Marknaden ur systemansvarigs perspektiv Mats Elmér 2009-04-22 Systemansvar formulera krav på de balansansvariga - balansansvarsavtal kortsiktigt se till att inmatning och uttag är i balans svara för balansavräkning

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Ei R2014:06. Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning

Ei R2014:06. Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning Ei R2014:06 Regelförändringar som möjliggör nordisk balansavräkning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:06 Författare: Daniel Norstedt, Petra Lindmark

Läs mer

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-04-23 1 (5) Vägledning om information vid anvisningsavtal

Läs mer

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning.

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Gällande från och med 2015-06-01 Inledning Dessa villkor utgör ett komplement till och förtydliganden av de av Svensk Energi

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Version 5.0 rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Version 5.0 Innehållsförteckning Processkartor Kap 0 Introduktion till handboken Kap 1 Naturgasmarknaden och dess aktörer Kap 2 Förändringar

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

1. Inledande bestämmelser. EL 2012 K (rev) Datum 2015-02-27

1. Inledande bestämmelser. EL 2012 K (rev) Datum 2015-02-27 1(8) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion EI R2010:23 Nettodebitering Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2010:23 Författare: Sara Sundberg,

Läs mer

Svensk Gasmarknadshandbok Rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Gasmarknadshandbok Rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Gasmarknadshandbok Rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Version 6.0 Version 6.0 Innehållsförteckning Processkartor Kap 0 Introduktion till handboken Kap 1 Naturgasmarknaden

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

En introduktion till GMP - GasMarknadsPlattformen

En introduktion till GMP - GasMarknadsPlattformen INTRODUKTION 1(34) En introduktion till GMP - GasMarknadsPlattformen - öppning av den svenska naturgasmarknaden INTRODUKTION 2(34) 1 TILLÄMPNING 4 2 MARKNADSÖPPNINGEN I SVERIGE 4 2.1 GASMARKNADSDIREKTIVET

Läs mer

Datum 2011-12-05 1(7)

Datum 2011-12-05 1(7) 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

1(7) Datum 2011-12-05

1(7) Datum 2011-12-05 1(7) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling

Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2015-06-03 1 (5) Register över Energimarknadsinspektionens författningssamling 2006 STEMFS 2006:3 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om redovisning av överföring av naturgas, lagring

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Marknadsavdelningen 2015-06-23

Marknadsavdelningen 2015-06-23 SvK4000, v3.3, 2014-03-26 Marknadsavdelningen 2015-06-23 Parallelldrift vid införandet av Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0 Detta dokument beskriver hur den parallelldrift som Svenska kraftnät kommer

Läs mer

EL 2012 K (rev) 1(5) 2015-02-27

EL 2012 K (rev) 1(5) 2015-02-27 EL 2012 K (rev) 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT EL 2012 K (rev) 2015-02-27 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser NÄT 2004 N 1 (10) Gäller hos Växjö Energi Elnät AB fr o m 2004-08-01 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Referensgruppsmöte, 4 mars 2013 Referensgruppsmöte 2013-03-04 Upplägg Status projektet Status NordREG Samfakturering Scenario 1 och scenario 2 Informationshantering,

Läs mer

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el

EL 2004 K. 1. Inledande bestämmelser. 2. Försäljning av el 1 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. Villkoren har utformats efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT EL 2012 K (rev) 2015-02-27 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen

Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen SVE400 v2.0 2009-08-21, SVENSK ENERGI Nät Martin Bengtsson 08-677 28 17, 0733-017 453 Martin.Bengtsson@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (11) Datum Beteckning 2010-06-16 Vägledning Fullmaktshanteringen i leverantörsbytesprocessen

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser FILIPSTAD ENERGINÄT 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

1.2 Dessa allmänna avtalsvillkor gäller tills vidare.

1.2 Dessa allmänna avtalsvillkor gäller tills vidare. EL 2009 K Datum 2008-12-15 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL TILL KONSUMENT ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 1 Inledande bestämmelser

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Erbjudande till dig som mikroproducent! Erbjudande till dig som mikroproducent! Vårt klimat och miljön omkring oss är lika viktig för oss alla! Från och med den 1 december 2015 börjar vi köpa elcertifikat samt ursprungsgarantier från mikroproducenter.

Läs mer

www.aleel.se 449 14 Alafors 1

www.aleel.se 449 14 Alafors 1 Ale Els Särskilda avtalsvillkor (K) Giltiga fr.o.m. 2015-07-01 1. Allmänt Ale El Elhandel AB:s (elhandelsföretaget) Särskilda villkor för elleverans till Konsument kompletteras med branschens vid var tid

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:137

Regeringens proposition 1998/99:137 Regeringens proposition 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m. Prop. 1998/99:137 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 1999 Göran Persson

Läs mer

Avtal om Balansansvar för el mellan Affärsverket svenska kraftnät ("Svenska Kraftnät") och

Avtal om Balansansvar för el mellan Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) och AVTAL/1960 Avtal om Balansansvar för el mellan Affärsverket svenska kraftnät ("Svenska Kraftnät") och...... ("Balansansvarig") Organisationsnummer... Momsregistreringsnummer... Registreringsnummer för

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

Småskalig elproduktion för eget bruk

Småskalig elproduktion för eget bruk Energikompetens En rapport från Svensk Energi Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1 (12) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning: MANUAL CHECKLISTA Min elförbrukning Mätar- och avläsningsfrågor: Varför elnätsföretaget måste få uppgifterna? För att mäta förbrukad el under en period För att ligga till grund för faktura Hur avläsning

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar

Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar NÄT 2012 H Allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska högspänningsanläggningar till elnät och överföring av el till eller från sådana anläggningar Dessa allmänna avtalsvillkor har utarbetats av

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:112

Regeringens proposition 2014/15:112 Regeringens proposition 2014/15:112 Nordisk balansavräkning Prop. 2014/15:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Miljö- och

Läs mer

Nya regler påverkar branschens fakturor och annan informationsgivning till kunder

Nya regler påverkar branschens fakturor och annan informationsgivning till kunder SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-05-13 1 (8) Nya regler påverkar branschens fakturor och

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR 1(10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor har utarbetats av Svensk

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer

Läs mer

Elproduktion bedrivs av Bjäre Kraft Energi AB som ingår i koncernen Bjäre Krafts ek för. Handel med el bedrivs i Bixia AB.

Elproduktion bedrivs av Bjäre Kraft Energi AB som ingår i koncernen Bjäre Krafts ek för. Handel med el bedrivs i Bixia AB. ÖVERVAKNINGSPLAN för Bjäre Krafts ek för Org. nr 73 94 00-0132 Inledning Ellagen, 3 kap 17, stadgar att varje nätföretag och naturgasföretag skall upprätta en övervakningsplan för att eliminera risken

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1(12) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi efter överenskommelse

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer