Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse...2 Helårsprognos för kommunen...17 Verksamhetsberättelser...19 Redovisningsprinciper...51 Koncernresultaträkning...52 Kommunresultaträkning...54 Koncernens kassaflödesanalys Koncernbalansräkning

2 Förvaltningsberättelse Ekonomi Årets tillväxt baseras i hög grad på växande sysselsättning Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet i år uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 procent. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 procent. Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 procent. Det innebär att produktionsökningen till mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till ringa del genom ökad produktivitet. Svag export sänker BNP-prognosen Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Tillväxten i omvärlden förväntas emellertid inte nå några högre tal. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 procent i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 procent under de två senaste decennierna. Nästa år stärks den internationella konjunkturen något. Exportvägd tillväxt beräknas då öka 2,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att Sveriges kommuner och landsting (SKL) tvingas skruva ner sin tidigare bedömning för i år. Nu räknar SKL med att den svenska exporten ökar 2,8 procent mellan 2013 och 2014 jämfört med sin tidigare prognos från april som innebar en ökning på 4,7 procent. Den lägre exporttillväxten har i sin tur fört med sig en nedjusterad BNP-prognos. BNP 2014 beräknas öka med 2,1 procent jämfört med 3,0 i föregående bedömning (kalenderkorrigerade värden). För åren 2016 och 2017 beräknas den internationella tillväxten bli av samma omfattning som 2015, dvs. en årlig tillväxt i exportvägd BNP med 2,3 procent. Svensk export växer under dessa år med 5½ 6 procent per år. Inhemsk efterfrågan har tagit fart Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 procent i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 procent. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 procent. Hushållens konsumtionsutgifter är en annan komponent i efterfrågan som i år visar betydligt bättre fart. Stigande sysselsättning och reallöner har bidragit till att hushållens inkomster har utvecklats förhållandevis väl under senare år. I år ger också skattesänkningar ett betydande bidrag till inkomsttillväxten. Tillväxten i inhemsk efterfrågan mattas under 2016 och Försvagningen kan i huvudsak återföras på en svagare tillväxt i investeringarna. Den privata konsumtionen fortsätter årligen växa 2

3 med 3 3½ procent vilket innebär en fortsatt nedgång i hushållens sparande. Låg inflation och därmed låga räntor Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. I mars var tolvmånadersförändringen för KPIF 0,0 procent, dvs. konsumentpriserna vid sidan om ränteförändringarna var oförändrade mellan mars 2013 och mars Det är den svagaste prisutveckling som uppmätts sedan september Den extremt låga inflationen har medfört att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Styrräntan är därmed tillbaka nere på den exceptionellt låga nivå som rådde under andra halvan av 2009 och första halvan av 2010 när oron kring finanskrisen var som störst. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan. Kronan har under de senaste 12 månaderna försvagats med ungefär 6 procent mot euron, 3 procent mot den amerikanska dollarn och med hela 14 procent mot det brittiska pundet. Totalt sett har kronan försvagats med ungefär 6 procent mot de länders valutor varifrån merparten av svensk import kommer ifrån. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. I juni nådde tolvmånaderstalet för KPIF 0,8 procent. Vi räknar med att den underliggande inflationen fortsätter stiga och att den i slutet av året är uppe strax över 1 procent. Höjda indirekta skatter vid årsskiftet drar upp prisökningstakten ytterligare och vi räknar med att tolvmånaderstalen för KPIF kommer ligga mellan 1,5 och 2 procent under loppet av nästa år. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Den svenska kronan förutses vara fortsatt svag fram till dessa höjningar vidtas och förstärks sedan mot framförallt euron. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken att höja styrräntan ytterligare. I slutet av år 2017 beräknas styrräntan vara uppe i 3 procent. Ränteläget bör även fortsättningsvis betecknas som lågt och bidrar till att stimulera den svenska ekonomin och underlätta en konjunkturell återhämtning. Även långräntorna stiger efterhand. Den tioåriga obligationsräntan som under början av augusti har legat strax över 1,5 procent förutsätts vid slutet av 2017 ha stigit till 3,5 procent. Starkt första kvartal ger högre sysselsättning 2014 Låg inflation och svag produktivitetstillväxt har medfört en försvagad lönsamhet i svenskt näringsliv. Samtidigt har lönekostnaderna utvecklats fortsatt svagt. Snabbare prisutveckling och framförallt en starkare produktivitetstillväxt innebär att lönsamheten nästa år förbättras i svenskt näringsliv. Denna process beräknas fortgå 2016 och SKL räknar med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent och löneökningarna närmar sig den långsiktiga nivån på knappt 4 procent. Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Tillsammans innebar det timlöneökningar på i genomsnitt 2,4 procent 2013 enligt konjunkturlönestatistiken och i år räknar vi med 2,8 procent. I takt med att arbetslösheten sjunker kommer både avtal och löneglidning hamna på successivt högre nivåer. Stark sysselsättningsökning ger fart åt reala skatteunderlaget Trots förra årets modesta ekonomiska tillväxt med måttlig sysselsättningsökning som följd visade skatteunderlaget god real tillväxt. Det beror framförallt på att både inkomstindex och antalet pensionärer ökade ganska mycket samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner gav extra skjuts åt pensionsinkomsterna. I år och nästa år tilltar den reala skatteunderlagstillväxten ytterligare. Delvis är det en effekt av att sysselsättningen utvecklades 3

4 starkt i början av 2014 och fortsätter att återhämtas ett par år till när konjunkturåterhämtningen tar fart. I reala termer är även den låga inflation som råder gynnsam för skatteunderlaget. Dels genom att hålla tillbaka de prisbasbeloppsindexerade grundavdragen och dels genom att dämpa prisökningarna på kommunernas och landstingens förbrukning. Stor betydelse har också det faktum att priserna på det kommuner och landsting förbrukar stiger långsammare än lönerna (det pris som har överlägset störst betydelse för skatteunderlaget), vilket ger en positiv real effekt. År 2016 leder visserligen stigande inflationstakt till större höjning av grundavdragen. Men samtidigt ökar också pensionsinkomsterna mer, varför den starka skatteunderlagstillväxten håller i sig. När konjunkturen åter beräknas vara i balans mot slutet av perioden avtar sysselsättningsökningen och därmed blir även skatteunderlagets reala ökning lite svagare. Ansträngd ekonomi i kommuner och landsting framöver Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Demografin ställer större krav på kommunerna Återbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor gav en kraftig förstärkning av kommunernas resultat Det förklarar varför resultat faller från dryga 15 miljarder 2013 till 6 miljarder i år. Eventuellt fattas under innevarande höst beslut om ytterligare återbetalningar från AFA Försäkring under I så fall kommer dessa att bokföras under 2014 och förbättra resultatet i motsvarande mån. Resultatet motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare redovisar underskott i år. I år och nästa år väntas upp mot kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med de senaste två åren. De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. Till följd av en bra utveckling av skatteunderlaget 2015 klarar kommunerna kostnadsökningar som motsvarar behoven som följer av ökad befolkning. Medelskattesatsen förväntas bli oförändrad nästa år. Trots detta kommer ett antal kommuner att behöva höja skatten medan ett fåtal kommuner sänker den. Det höga kostnadstrycket gör att resultaten inte förbättras trots den goda utvecklingen av skatteunderlaget. Källa: Makronytt 2/2014 Utveckling i kommunen och närregionen Gynnsam arbetsmarknad Som gränskommun till Norge har arbetsmarknad och företagande i Eda kommun ett gynnsamt läge. Många edabor pendlar dagligen över gränsen för att arbeta. Den enskilt största arbetskommunen för värmländska pendlare är Oslo och jobb inom byggverksamhet, tillverkning samt vård och omsorg är de vanligast förekommande. Förvärvsfrekvensen i Värmland påverkas starkt av den stora gränspendlingen. I nationell statistik räknas inte gränspendling utanför riket med vilket leder till att kommunen får en lägre förvärvsfrekvens än vad som egentligen är fallet. Arbetslösheten i Eda kommun den 31 juli 2014 var: Öppet I program med Totalt arbetslösa aktivitetsstöd år 4,1% 2,7% 6,8% år 6,5% 7,4% 13,9% Källa: arbetsformedlingen.se 4

5 Arbetslösheten har minskat något jämfört med samma tidpunkt förra året då den var 7,1% och ungdomsarbetslösheten var 14%. Eda har en lägre arbetslöshet jämfört med både riket och länet. Enligt Arbetsförmedlingen är det en fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden. Konjunkturen förbättras och sysselsättningen ökar de kommande åren. Nyanmälda lediga platser fortsätter att öka och var i juli 2014, fler än för ett år sedan. Sysselsättningen i länet beräknas öka med 700 personer under 2014 och personer Det är inom privata tjänster och byggverksamhet som jobben förväntas bli fler. Arbetslösheten förväntas minska med 800 personer 2014 och personer under I mitten av augusti fanns 440 utlysta tjänster på Arbetsförmedlingen i Värmland varav 7 i Eda och 35 i Arvika kommun. Vid samma tidpunkt förra året fanns 358 lediga tjänster i Värmland, 13 i Eda och 23 i Arvika. På NAV, som är arbetsförmedlingens motsvarighet i Norge, fanns 2012 lediga jobb i Hedmark, Akershus och Oslo. Detta är en ökning från föregående år då siffran var lediga jobb. Satsningar på infrastruktur Riksväg 61 är en viktig pulsåder för kommunen och en del i tillväxtstråket mellan Stockholm-Oslo. Sedan 1999 har antalet fordon ökat från 1,4 till 2,4 miljoner fordon per år. Både personbils- och busstrafiken har ökat med nästan 75%. Ökningen antas bero på den ökande gränshandeln men även industrin och turismen har under perioden haft en stor tillväxt som bidragit till trafikökningen. Trafiken under år 2013 har minskat med drygt fordon och det är personbilstrafiken som står för minskningen. 5

6 Trafikverket gör veckovis mätningar vid Eda tullstation. De mätningar som gjorts hittills under 2014 visar att trafikflödet på riksväg 61 ökar. Det är framförallt antalet personbilar som ökar medan lastbilstrafiken står för en marginell ökning. Av diagrammet ovan framgår att hittills i år har flest antal fordon passerat gränsen under juni månad. Årets påskvecka inföll under vecka 16 och då uppmättes trafiken till fordon vilket är det hittills högsta antalet personbilar på en och samma vecka. Påskveckan år 2013 inföll i mars månad medan påsken år 2012 inföll i april. Det höga trafikflödet mellan Charlottenberg och riksgränsen påverkar framkomligheten och trafiksäkerheten. Den fortsatta utbyggnaden av handel som pågår och planeras ställer också krav på vägstandarden. Därför har Trafikverket tagit fram förstudier för sträckorna Charlottenberg- Riksgränsen och Charlottenberg-Eda Glasbruk som gäller både väg 61 och järnvägen Värmlandsbanan. Fortsatta satsningar på riksväg 61 är av avgörande betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och fortsatt tillväxt. I trafikutredningen finns flera förslag men inget är beslutat. Trafikverket har ställt krav på en ny trafikanalys med förslag till åtgärder för området från Melinskorset i norr till korsningen vid LBC i söder. Resultatet av analysen är inte klart ännu. En förstudie för sträckan Åmotfors-Haganäset tas fram och detaljprojektering pågår fram till Södra By. Kollektivtrafikresande längs Värmlandsbanan och riksväg 61 prioriteras av Värmlandstrafik vilket innebär att resor längs med dessa över lag fungerar tillfredsställande. Emellertid skulle kommunikationsmöjligheterna till Norge och Oslo kunna vidareutvecklas, något som är av stort intresse för hela Värmland. E-tjänster inom den kommunala världen utvecklas i rask takt och kommunerna i Värmland har gått samman för en gemensam lösning för länet. Projektet kom igång under 2013 och har redan resulterat i ett antal tjänster som finns utlagda på nätet och mer kommer de närmsta åren. För att e- tjänster skall kunna utföras av alla så krävs också ett väl fungerande bredband och där har Eda kommun arbetat mycket aktivt under året för att få igång fiberföreningar. I kommunen har 11 föreningar bildats. I slutet av 2013 upphandlades förläggning av kanalisation för optokabel till den första sträckan av det stamnät som kommunen bygger och bekostar. Byggnation av stamnätet har 6

7 startat med delen Flogned-Skillingsfors. Ett levande näringsliv Det lokala näringslivet bidrar till att Eda är en levande kommun. Här finns förutsättningar för utveckling av befintliga företag och nya etableringar. Det finns många spännande företag som tillverkar allt från jaktammunition, aluminiumgods, papper, sågade produkter till kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Konjunkturinstitutets rapport från augusti 2014 visar att den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och att återhämtningen i ekonomin dröjer. Det beror på att exporten inte gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. En av ljuspunkterna är ett ökat bostadsbyggande. Konjunkturbarometern har stigit för tillverkningsindustrin. Även indikatorn för den privata tjänstesektorn ökar medan indikatorerna för detaljhandel och hushåll backar. Småföretagarbarometern för Värmland hösten 2013 visar att småföretagen har en fortsatt tillväxtkraft. De räknar med betydligt starkare konjunktur under Konjunkturen i Värmland är dock något svagare än i riket som helhet. Barometern visar tydligt på den tillväxtpotential som finns i småföretagen i länet. Sammanlagt 70% av småföretagen i länet uppger att det finns goda expansionsutsikter framöver. Näst efter Västmanland är Värmland det län där småföretagen är mest optimistiska. Det som hämmar expansionsmöjligheterna är höga arbetskraftskostnader, svag efterfrågan och bristen på lämplig arbetskraft. Den svaga trenden för nyföretagande fortsätter enligt Bolagsverkets. Under juli registrerades företag i landet jämfört med under samma månad i fjol, en minskning med 4,4 %. Enligt SCB startade 87 nya företag i Eda år Per den 30 juni 2014 har 36 företag etablerats. Samma tidpunkt förra året startade 40 nya företag. Enligt statistik från Handelns Utredningsinstituts databas Handeln i Sverige, omsatte handeln i kommunen 2,3 miljarder kr Dagligvaror omsatte 1,6 miljarder och sällanköpsvaror 700 miljoner kr. Handeln sysselsatte 736 personer. Detta är en ökning jämfört med år 2012 då dagligvaror omsatte 1,6 miljarder, sällanköpsvaror 600 miljoner och sysselsättningen var 708 personer. År 2013 var Edas försäljningsindex för detaljhandel 438. Index i riket var 100. Eda hamnar på andra plats efter Strömstad med handelsindex 926. Indexet för gästnätter hamnade på 135. Charlottenbergs Shoppingcenter hade 2,8 miljoner besökare 2013 vilket motsvarar antalet besök på centret Av dessa var 80 % norrmän. Omsättningen för 2013 hamnade på samma nivå som 2012 med 1,68 miljarder kronor. Omsättningen har nästan fördubblats sedan centret invigdes i oktober Köpcentrets yta är idag kvm och centret sysselsätter 550 personer. I april 2014 öppnade Charlottenberg Shoppingcenter Nord med ytterligare kvm handel. Sammanlagt erbjuds handel i nästan kvm med parkeringsplatser. Totalt antal besökande på de båda köpcentren uppgick till 1,7 miljoner första halvåret Under juni och juli 2014 besöktes centren av personer. Omsättningen var 227 miljoner kronor och det är en ökning med 20% jämfört med samma period förra året. Målet för omsättningsutvecklingen 2014 är två miljarder kronor. Det finns färdiga detaljplaner för en fortsatt utbyggnad av handel i Charlottenberg. Marken är inte i kommunal ägo. Både Charlottenberg och Eda Glasbruk är mycket intressanta områden för handel och flera exploatörer har kontakt med kommunen. En fortsatt exploatering innebär fler arbetstillfällen och förhoppningsvis fler kommuninvånare. Det finns relativt gott om planlagda 7

8 industriområden runt om i kommunen men däremot saknas strategiskt belägen mark för planläggning av handel. Det finns en vilja bland industriföretagen att utveckla verksamheten. Enligt SCB:s statistik fanns 121 arbetsställen inom industrin 2013 och de sysselsatte 737 personer. I början av augusti 2014 fanns 123 arbetsställen som sysselsatte 799 personer. Teknikföretagens konjunkturprognos från maj 2014 pekar på en måttlig produktionsökning på 3% för teknikföretagen i Sverige under året. Tillväxten för teknikföretag blir svagare än väntat och och antalet anställda fortsätter att minska. Teknikföretagen räknar med att konjunkturen fortsätter förbättras under året genom ökad efterfrågan från EMU-området. Kommunen har fått förfrågningar från företag både inom handel och industri som önskar etablera sig. Det är framförallt mark men även lokaler som efterfrågas. Kommunen har liten tillgång till både lokaler och byggklara tomter för näringslivsändamål. Däremot finns privata aktörer som kommunen hänvisar till. Ett tryggt och bekvämt boende Ett av kommunens mål är att skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Enligt SCB:s medborgarundersökning 2013 upplevs kommunen som säker och trygg och det är viktigt att arbeta vidare med att den upplevs så även i fortsättningen. Under år 2014 ökade byggandet av enbostadshus något. För att öka bostadsbyggandet såldes ett antal villatomter ut till reducerat pris med spridning i hela kommunen. Marknadsföringsmässigt blev detta en succé men tyvärr har bara ett fåtal av tomterna bebyggts. Under de senaste åren har nyproduktionen av lägenheter i kommunen ökat. Efterfrågan på lägenheter i Charlottenberg är betydligt större än tillgången. I övriga orter finns outhyrda lägenheter. Det pågår en planläggning av bostadsområden för flerbostadshus med lägenheter i Charlottenberg. Per den 31 augusti 2014 har bygglov beviljats för 4 enbostadshus och 2 fritidshus. Jämfört med samma period förra året är det en ökning av enbostadshus. Till största delen är det på landsbygden intresset finns. Priset på fastigheter har gått ner något och det är många hus till salu men det görs få affärer. Kunderna tar längre tid på sig än tidigare innan affär görs och har en viss försiktighet. Mäklarna ser en liten tendens att det är svårare för husköpare att få lånelöfte. I kommunen fanns i augusti 2014 totalt 53 villor till salu, att jämföra med 50 villor vid samma period förra året. Närheten till Norge skapar möjligheter Norge har under åren haft en befolkningstillväxt på närmare 1 % per år och befolkningen har ökat från ca 4,5 till strax över 5 miljoner invånare. Oslo är den region i Norge som växer snabbast och är en av de mest dynamiska stadsregionerna i Europa. Varken Hedmark fylke eller Eidskog kommune har fått del av befolkningstillväxten. Kongsvinger kommune växer däremot. Efterfrågan på arbetskraft har ökat och mer än personer pendlar från Värmland. I Eda pendlar nästan 700 personer till jobb i Norge. De som arbetspendlar ser i svenska myndigheters ögon ut som nolltaxerare. Det innebär att förvärvsfrekvensen blir missvisande eftersom de som bor i Sverige men arbetar i Norge inte räknas med i statistiken. Om andelen sysselsatta skulle inkludera arbetspendlare skulle andelen höjas från 62,8% till 76,2% (Källa SCB:s pendlingsstatistik 2010). Enligt SSB:s konjunkturtendens är hushållens utveckling i efterfrågan svag trots en god intäktsväxt och låga räntor. Efterfrågan från utlandet bidrar inte nämnvärt till produktionsväxt. Detta kommer 8

9 att påverka utvecklingen under Arbetslösheten förväntas öka något under år 2014 och även en bit in i år Byggnationen av en ny Riksväg 2 med fyrfältsväg med mitträcke pågår mellan Skarnes och Kongsvinger. Projektet är indelat i etapper och hela sträckan ska stå färdig hösten Detta medför att restiden mellan Oslo och riksgränsen blir kortare än tidigare. Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Huvuduppgiften är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Huvudsakliga arbetsuppgifter är information och att undanröja gränshinder. För att lösa dessa problem och för att få en så effektiv dialog som möjligt mellan svenska och norska myndigheter finns ett Gränsråd. I rådet sitter personer från myndigheter och organisationer på svensk och norsk sida. Grensetjänsten är delfinansierad av svenska och norska regeringarna samt Nordiska Ministerrådet. ARKO består av gränskommuner i Värmland och Hedmark. Fokusområden är infrastruktur. Under 2013 fick ARKO EU-medel från Interreg Sverige-Norge för att genomföra projektet Ungdomscamp för fred. Projektet har fortsatt under jubileumsåret 2014 tillsammans med Voksenåsen i Oslo där ungdomar från Eda och Eidskogs kommuner utbildats till framtiden fredsambassadörer. Möjligheter till utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i hela Värmland eftersom alla kommuner ingår i ett gemensamt samverkansområde. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo, båda ligger cirka 11 mil från Charlottenberg. I Lilleström finns en högskola med studenter ca 9 mil från Charlottenberg. Forskningscentret Campus Kjeller ligger också i Lilleström och har fokus på områdena energi, IT, samhällssäkerhet, hälsa, miljö och bioteknologi. Det finns en folkhögskola i Arvika och i dess närhet en musikhögskola där Karlstads universitet bedriver sin musiklärarutbildning. Eda gymnasieskola tillsammans med Arvika gymnasieskolor har fått kvalitetsstämpeln TeknikCollege. Det är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Inga nya intagningar har gjort av elever till årskurs 1 på grund av för få sökande. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Eda gymnasieskola har fått en kvalitetsstämpel på sin utbildning genom att bli certifierade för ServiceCollege. Tyvärr avvecklas ServiceCollege i hela landet. Den visar att eleverna ges relevant yrkeskompetens för jobb där servicekompetens är ett grundläggande krav, och att de är väl förberedda för en karriär i tjänstesektorn. Skolan satsar nu mer på fungerande branschråd där näringslivet ingår. Programmet satsar även på utveckling inom områden som entreprenörskap, serviceanda och utbildning av kreativa och engagerade elever. Vårdoch omsorgsprogrammet i Sverige har byggt upp Vårdcollege och Eda kommun kommer att ingå i detta kvalitetsarbete genom att praktikplatser erbjuds vid äldreboenden. I Värmland är utbildningsnivån bland befolkningen i åldern lägre än för riket. De stora skillnaderna ligger i att Värmland har en högre andel av befolkningen med en utbildningsnivå kortare än 3-årig gymnasial. För att möta framtidens kompetenskrav behövs kunskap och en ökad utbildningsnivå. Eda kommun erbjuder yrkesutbildning för vuxna inom industri och restaurang, vård och omsorg i samarbete med Årjängs kommun samt svenska för invandrare. Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning erbjuds också för vuxna. Det finns möjligheter till 9

10 distansutbildning vilket blir allt viktigare. Efterfrågan på vuxenutbildning och SFI har ökat. Arbetet med att förbättra hälsan Ohälsotalet bland kommunens invånare har ökat under Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldrarna år. Ohälsotalet för kommuninvånarna år 2013 var 40,6 dagar att jämföra med 2012 då det var 39,7 dagar. I Värmland var ohälsotalet 29,4 dagar 2013 och 29,6 dagar Av 2013 års rapport Om Värmlänningarna, som Landstinget ger ut, visar att det allmänna hälsotillståndet har förbättrats i befolkningen under perioden Andelen dagligrökare fortsätter att minska i åldersgruppen år. Däremot har andelen med fetma ökat och även andelen med otillräcklig fysisk aktivitet. För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper prioriterar kommunen följande områden: delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter, verka för sunda levnadsvanor samt förebyggande arbete mot tobak, alkohol och andra droger. Detta arbete fortsätter även 2014 med ex tobaksarbetet i skolorna, Hjärtliga veckan, SMARTIS, Edaklassikern och Eda på fötter. Upplevelser Turismen är den näring som ökar mest. Tillväxtverket konstaterar i sin rapport Fakta om svensk turism 2013 att turismens totala omsättning i Sverige ökade med 3,9 % 2012/2013 till 285 miljarder kronor. Turismen bidrog med arbetstillfällen, en ökning med 3,3 % från För att turismen ska kunna utvecklas behövs ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare och samhället. När det gäller utländska besökare svarar norrmännen för 25 procent av antalet utländska gästnätter som var 12,9 miljoner nätter HUI Research har tagit fram nyckeltal för turismen i Värmland och i kommunen Turismen omfattar inkommande övernattningsresor både svenska och utländska samt dagsresor längre än 5 mil. Rapporten visar att turismen i kommunen bidrog med 124 miljoner kronor i förädlingsvärde och omsatte 607 miljoner kronor år Turismen skapade sysselsättning för 295 årsverken. Gästnattsstatistiken redovisade är gästnätter under 2012 vilket är 7 % av den totala gästnattsvolymen i Värmland. Det gäller kommersiella gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping. Boendeanläggningarna i kommunen redovisar flest gästnätter i juni, juli och augusti. Norrmännen stod för två tredjedelar av samtliga gästnätter på Edas boendeanläggningar. Turismen är en viktig näring för Eda, där både företag och föreningar erbjuder besökarna ett brett utbud av produkter. Morokulien Infocenter hade besökare per den 31 augusti 2014, vilket är en liten minskning jämfört med samma period förra året då antalet besökare var Minskningen beror troligen på vackert väder och fotbolls-vm. För övrigt är trenden är att turistsäsongen förlängs, fler turister kommer i augusti och september. Antalet besökare från Asien och Frankrike ökar. Infocentret har haft ca 50 fler turistbussar hittills i år jämfört med förra året men antalet turister i varje buss är färre än tidigare. Turistnäringen i kommunen upplever att antalet övernattningar på camping och hotell ökar. Morokulien Infocenter var medarrangörer av firandet av Fredsmonumentets 100-årsdag den 16 augusti. Jubileumsdagen, som hade ett digert program, lockade besökare. Samtidigt invigdes Fredsklockan, en gåva från Sydkorea. 10

11 Befolkning Befolkningsutveckling Vid årsskiftet hade Eda kommun invånare. Av dessa var kvinnor och män. Efter det första halvåret 2014 hade befolkningen ökat till personer, varav var kvinnor och var män. Åldersfördelningen syns i nedan diagram. Befolkning Ålder Män Kvinnor Totalt Summa Källa: SCB I tabellen nedan redovisas den årliga befolkningsutvecklingen mellan 2008 och Befolkningsutveckling År Befolkning Förändring Källa: SCB Sett till kommundeldnivå (baserat på NYKO-indelning) ser befolkningsfördelningen ut enligt nedan. Folkmängd vid 2013 års slut NYKO Område Tot Män Kvinnor 1110 Charlottenberg Åmotfors Chb omnejd Järnskog Köla Åfs omnejd Koppom Skillingmark Källa: SCB I tabellen nedan redovisas befolkningsförändringen mellan 2012 och 2013 på kommundelsnivå. 11

12 Folkökning 2013 från föregående år NYKO Område Tot Män Kvinnor 1110 Charlottenberg Åmotfors Chb omnejd Järnskog Köla Åfs omnejd Koppom Skillingmark Källa: SCB Andel utländska medborgare Enligt KIR uppgår andelen utländska medborgare för närvarande till 22,7 procent vilket motsvarar personer (vid årsskiftet var det personer). I kommunen bor alltså personer som är svenska medborgare. Den största enskilda gruppen utländska medborgare kommer från Norge, över 17 % av Edas befolkning har norskt medborgarskap. Det motsvarar ca personer. Andel utländska medborgare År Andel 21,5% 22,2% 22,4% Källa: KIR På andra till fjärde plats kommer litauer, tyskar samt danskar. Totalt finns hela 43 olika nationaliteter i kommunen. 12

13 In- och utflyttning Under 2013 hade Eda ett negativt flyttningsnetto (utflyttade minus inflyttade) motsvarande 65 personer. Det innebär att det flyttat ut fler personer än vad som har flyttat in under perioden. Sett till de två första kvartalen 2014 är emellertid flyttningsnettot positivt. Under perioden flyttade 173 personer ut ur kommunen medan 257 flyttade in. Från andra platser i Värmland flyttade 91 personer, från övriga Sverige kom 70 och från utlandet kom 96 personer. Flyttningsnetto Källa: SCB På kommundeldnivå (baserat på NYKO) ser in- och utflyttningen ut enligt diagrammet nedan. Där redovisas in- och utflyttningen under år 2013, samt andel från/till utlandet. Dessvärre finns inte statistiken tillgänglig för första halvåret Tabell över in- och utflyttning 2013 Flyttningar Varav NYKO Område Inflyttning Utflyttning In från utlandet Ut till utlandet 1110 Charlottenberg Åmotfors Chb omnejd Järnskog Köla Åfs omnejd Koppom Skillingmark Källa: SCB Mellanskillnad mellan in- och utflyttning (flyttnetto) NYKO Område Tot Män Kvinnor Utland 1110 Charlottenberg Åmotfors Chb omnejd Järnskog Köla Åfs omnejd Koppom Skillingmark Källa: SCB Anledningarna till varför man flyttar till eller från en plats kan vara många. År 2012 undersöktes varför man flyttar till eller från Eda (en ny undersökning genomförs och beräknas vara klar under hösten). Tabellen nedan visar några vanliga faktorer som påverkar varför man flyttar eller inte flyttar till och från Eda. Under hösten 2014 kommer en ny undersökning genomföras. 13

14 Push Finns inget att göra i Eda Vill inte bo i Eda Eda är för litet Dåliga kommunikationer Familj/släkt/vänner bor inte i Eda Pull Aktiviteter finns Boende på landet Trivs/Uppvuxen i Eda Bra kommunikationer Familj/släkt/vänner Sysselsättning/arbete Källa: Enkät till verksamma inom handeln i Eda Födda och avlidna Under år 2013 föddes 91 nya Edabor samtidigt som 94 stycken avled. Det ger ett negativt födelsenetto på 3 personer. Det första halvåret 2014 har 52 barn fötts och 56 personer avlidit. Det ger ett negativt födelsenetto på hittills fyra personer. Födelsenetto Källa: SCB På kommundelsnivå ser det ut enligt nedan: Födda och döda under år 2013 Händelse Summa Män Kvinnor Chb omnejd Födda Döda Åfs omnejd Födda Döda Charlottenberg Födda Döda Åmotfors Födda Döda Köla Födda Döda Skillingmark Födda Döda Järnskog Födda Döda Koppom Födda Döda Källa: SCB 14

15 I diagrammet nedan kan man se att befolkningen ofta sjunker under årets första kvartal, för att under andra och tredje kvartalen öka. Under de tredje och fjärde kvartalen börjar befolkningen åter minska, vilket trots ökningen under sommaren resulterar i att befolkningsutvecklingen på årsbasis är negativ. Möjligen beror detta på att ungdomar och studenter flyttar tillbaka hem till Eda under sommaren, och sedan flyttar igen under hösten. År 2013 var ett undantag då befolkningen i stället minskade mer eller mindre hela året. Det första halvåret 2014 verkar lovande inför framtiden frågan är om och hur mycket befolkningen minskar under hösten Befolkningsutveckling 2009 till december 2013, med prognos för Jan2014 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Prog årsskifte Ny Prog Källa: KIR Enligt den, med statistik för 2014 års första halvår som baseras på ett treårigt glidande medelvärde över befolkningsförändringen, uppdaterade prognosen kommer Edas befolkning minska med 5 personer under år Vid årsskiftet prognostiserades en förlust på 37 personer. Från invånare i januari 2014 till invånare i december Den streckade röda linjen i diagrammet ovan visar prognosen för år Som synes i diagrammet överensstämmer prognosen tämligen dåligt åtminstone hittills med det aktuella utfallet för år Den nya prognosen ligger betydligt högre, men precis som prognosen vid årsskiftet förefaller lite väl pessimistisk förefaller den nya prognosen vara lite väl optimistisk. Det är alltså inte osannolikt att befolkningen vid årsskiftet kommer ligga någonstans mellan och Prognosen baseras på ett treårigt glidande medelvärde över befolkningsförändringen. Den nya prognosen (uppdaterad ) anger att befolkningen minskar med 0,39 personer per månad under perioden 2009 augusti Bortser man från utvecklingen hittills under år 2014 minskar befolkningen med 1,22 personer per månad. Observera att det är en tämligen enkel modell som snarare ger en indikation om en möjlig utveckling och skall inte tolkas som en helt tillförlitlig prognos. När det gäller den negativa befolkningsutvecklingen bör det påpekas att det inte finns några 15

16 inherenta egenskaper i landsbygdsområden som per automatik leder till en negativ befolkningsutveckling, heller inte att utvecklingen inte går att vända eller påverka. Viktiga faktorer är en god arbetsmarknad och ett välutvecklat näringsliv, goda boendemöjligheter med attraktiva och billiga boenden, samt goda kommunikationer. Ett stort antal nya arbetsplatser skapas just nu i Eda kommun och det finns en stark potential till att vända eller åtminstone bromsa den negativa trenden. 16

17 Helårsprognos för kommunen Budget 2014 Prognos augusti 2014 Avvikelse Kommunledningsstab Bildning Vård och stöd Samhällsbyggnad Finansförvaltning Totalt kommunen: Efter augusti månad visar prognosen för helåret ett resultat på tkr med en avvikelse mot det budgeterade resultatet (5 040 tkr) på tkr. Den största negativa avvikelsen finns hos Vård och stöd tkr och därefter Bildning med tkr. Större positiva avvikelser finns på Samhällsbyggnad tkr och Finansförvaltningen tkr. På Vård och stöd är det främst institutionsplaceringar barn/unga tkr, familjehemsplaceringar tkr, ordinärt boende tkr, ekonomiskt bistånd tkr och LSS tkr som bidrar till avvikelsen. En del externa placeringar av barn/unga har avslutats och hemmaplanslösning används istället. Inom det ordinära boendet är förstärkning av bemanning p.g.a. hög vårdtyngd orsak till den negativa avvikelsen. Underskottet inom LSS förklaras till stora delar av höga kostnader för personlig assistans och köp av boende barn och unga. Inom Bildning är det interkommunala ersättningar för förskoleplatser, grundskoleplatser och gymnasieplatser, som bidrar till större delen av underskottet. Det har även varit högt tryck på förskolan i den egna kommunen. Barnomsorgsbehovet har överstigit antal platser med förtätning och anställning av tillfällig personal som följd vilket innebär ett prognostiserat underskott för förskolan. På Samhällsbyggnad är det flyktingmottagningen och VA/avfall som bidrar till den positiva avvikelsen per helår. Inom flyktingmottagningen är det periodiserade intäkter från föregående år som ger ett överskott. På VA förklaras överskottet till stor del av VA-taxan som höjdes fr.o.m. 1 april. Överskottet inom avfallsverksamheten uppkommer p.g.a. skrotförsäljning. Finansförvaltningen prognostiserar ett överskott med tkr mot budget. Detta beror på större skatteintäkter än förväntat och att medel avsatta för löneökningar inte förbrukas fullt ut,. Resultat Delårsrapporten visar ett resultat på tkr vilket är tkr sämre än 2013 års resultat på tkr för motsvarande period. Verksamheternas nettokostnader har ökat med tkr. Intäkterna i form av skatter och statsbidrag har ökat med tkr jämfört med delårsrapport Finansförvaltningen Likviditeten (kortfristiga placeringar, kassa, bank och postgiro) har minskat med tkr jämfört med delårsrapport Investeringar I investeringsbudgeten finns tkr för innevarande år, varav tkr är överförda medel från 2013 års investeringsbudget. De största posterna i investeringsbudgeten är ny förskola i Koppom, bredband och vatten Valfjället. Förskolan i Koppom är klar och invigd. Bredbandsinvesteringens första etapp blev klar under augusti månad. När det gäller vatten Valfjället är upphandlingen avbruten men uppdrag på ny upphandling eller partneringprojekt finns. 17

18 Avstämning av balanskravet Det prognostiserade resultatet är tkr för helåret och delårsrapporten visar ett resultat på tkr. Kvar att återställa sedan 2013 finns ett underskott på tkr varav tkr måste återställas Det prognostiserade resultatet innebär att kommunen inte uppfyller kommunallagens krav på en budget i balans. Avstämning mot kommunens finansiella mål Kommunfullmäktige reviderade sina finansiella mål i januari Den övergripande finansiella målsättningen för planperioden är att verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 97,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Vidare framgår att resultatnivån för respektive år under planperioden inte ska vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta belopp motsvaras av ett resultat på tkr. Resultatet som prognostiseras för 2014 uppgår till tkr. Kommunen har således inte uppfyllt detta finansiella mål. I de ekonomiska styrprinciperna finns en finansiell målsättning som syftar på att kommunens skuldbörda inte skall öka. I oktober 2008 löste kommunen ut sitt enda lån och var vid årsskiftet skuldfri. Kommunen har inte heller tagit upp några nya lån under Kommunen har således uppfyllt detta finansiella mål. 18

19 Verksamhetsberättelser Kommunledningsstaben Beskrivning av verksamheten Kommunledningsstabens huvudsakliga uppgift är att ge service och stöd till politken, förvaltningen, allmänheten och företag. Staben stödjer också kommunstyrelsen i det övergripande arbetet med utveckling av kommunen. Verksamheten leds av kommunchefen. Ekonomi- och planeringsavdelningen Arbetet med sammanställning och färdigställande av den strategiska planen, årsredovisning och prognoser har utgjort en väsentlig del av arbetet under årets åtta första månader. Enligt fullmäktiges beslut att kommunen ska samordna ekonomiadministration i koncernen så har ekonomi och planering riggat en organisation för detta och sköter sedan halvårsskiftet 2013 ekonomiadministrationen för två ( Valfjället Skicenter AB och Eda Energi AB) av kommunens tre bolag (Utveckling i Noresund AB bedriver för närvarande ingen verksamhet) upprättades bokslut för dessa två bolag. Ett internkontrollreglemente fastställdes av kommunfullmäktige i november I januari fastställde kommunstyrelsen utifrån detta beslut en internkontrollplan för Två internkontrollprojekt; Fakturahantering och attestrutiner samt Anskaffning av varor och tjänster utförs av ekonomi och planering. Återrapportering samt nya kontrollområden ska fastställas av kommunstyrelsen i januari varje år. Ekonomi och planering har ansvaret för att samordna upphandling av varor och tjänster för kommunen. Detta har skett i samverkan med andra kommuner och myndigheter för att uppnå ekonomiska fördelar genom ramavtal eller samlade specifika inköp. Ett antal upphandlingar har skett under året bl a: Fiberstamnät Stugor (Valfjället) Insamling av hushållsavfall Leasingbilar Leasingfinansiering Industrihall Koppom Multiplan Koppom Städentreprenad x 3 (HVB, förskolan Koppom, Hierneskolan) VA Valfjället Förbrukningsmaterial hygien och papper, städutrustning mm Beläggning Personalavdelningen Personalfunktionen ansvarar för strategisk och operativ personalledning. Flertalet av verksamheterna har i stort sett bedrivits utifrån de fastställda målen. Dock har vissa prioriteringsbeslut fattats under innevarande budgetår som påverkat verksamheterna utifrån andra förutsättningar än de som vi kände till. Det gäller bland annat att genom selektiva insatser få ner sjukfrånvaron inom Vård o stöd som har accelererat sedan ett år tillbaka. Denna ökade ambitionsnivå har bl a belastat Vård och stöd, men då en del av det förebyggande arbetet betalats av budgeten från företagshälsovård, har det också fått ekonomiska återverkningar från kontot för företagshälsovård. 19

20 IT-enheten IT-enheten svarar för kommunövergripande drift, underhåll, support och utveckling av kommunens IT-miljö. Det övergripande arbetet utförs i samverkan med verksamheterna samt övriga Värmlands kommuner. Genom gemensamma satsningar på strategier, samordning, standardisering och information skapar vi förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. IT-verksamheten har varit intensiv under året med arbete med ett flertal stora projekt som pågått under lång tid: Byte av vår arbetsplattform från Windows XP till Windows 7 med LibreOffice som kontorsstöd. Utbyggnad av vår virtuella servermiljö där även nu skolans utrustning kommer att migreras med tillhörande gemensam ny lagringsmiljö. Eda kommun har 10 e-tjänster publicerade och ytterligare 5 är levererade men ej publicerade. Utöver detta är ytterligare 6 beställda men ej levererade. (mål 2014: 15 st.) Tillgång till fiber beräknas för närvarande till 17% (mål 2014: 5%) Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen utgör sekretariat för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott samt övriga nämnder, med allt från utskick av handlingar inför sammanträden till skrivande av protokoll, diarieföring och expediering av justerade protokoll. Avdelningen ansvarar också för kommunens posthantering, registrering och diarieföring av kommunens handlingar i de olika nämnderna och två av kommunens bolags diarier. Kommunens arkiv och arkivtjänst ligger också under avdelningens ansvar tillika medborgarkontoret som ansvarar för växel och service genom att ge information och hjälpa kommunhusets besökare. Administrativa avdelningen ansvarar även för samordningen kring valen, vilket varit centralt under året med både valet till Europaparlamentet i maj och valet till riksdag, landsting och kommun i september. Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen ansvarar för kommunens strategiska utvecklingsarbete som omfattar näringslivsutveckling, besöksnäring, informationsverksamhet, infrastruktur, samhällsplanering, omvärldsbevakning och EU-frågor. Arbetet sker strategiskt och i nära samarbete med andra aktörer för att skapa tillväxt och ett bra företags- och innovationsklimat. Det finns planområden för industri i kommunen men områden för handel är starkt begränsade. Det är privata fastighetsägare som har mark i attraktiva skyltlägen. Kommunstyrelsen har gett plantillstånd till två privata aktörer under 2014 vad gäller handelsetableringar. Plantillstånd har getts för byggnation av hus i Valfjällsområdet. Sammanlagt elva fiberföreningar är bildade i hela kommunen. I Charlottenberg och Åmotfors kommer Telia att själva installera fiber. Kommunen är ansvarig för stamnätet och stöttar föreningarna. Byggnation av stamnätet har påbörjats med delen Flogned-Skillingsfors. Kommunens näringslivsprogram syftar till att främja tillväxt i befintliga företag och göra hela kommunen attraktiv för nyetableringar. De målområden som prioriteras är servicenivå, information, dialog och marknadsföring. För att nå målen finns ett handlingsprogram. Programmet ska uppdateras under hösten i samverkan med näringslivet. Utvecklingsavdelningen har genomfört de aktiviteter som prioriteras i planen. Sysselsättningsgraden i % av totala antalet invånare mellan 20 och 64 år var 64,0% Målet för 2014 är 75%. Resultatet bygger på SCB:s arbetsmarknadsstatistik och i denna ingår inte de kommuninvånare som arbetar i Norge. Om de skulle inkluderas uppnås verksamhetsmålet. 20

21 Antalet nya företag per invånare 2013 var 3,5 och målet för 2014 är 5. Målen för 2014 grundas på utfallet i Kommunens Kvalitet i Korthet Nyföretagande har minskat i hela Sverige första halvåret Enligt statistik från Handelns Utredningsinstituts databas Handeln i Sverige 2013 omsatte handeln i kommunen 2,3 miljarder kr år Målet 2014 är 2,1 miljarder. Dagligvaror omsatte 1,6 miljarder kr och sällanköpsvaror 700 miljoner kr. Index för detaljhandelns försäljning enligt HUI var 438 år 2013 och målet för 2014 ett index på 425. Antalet gästnätter 2012 var nätter enligt mätningen HUI Research har gjort. Målet för 2014 är gästnätter och är satt utifrån de resultat som framkommit i mätningen som tidigare gjordes av ett annat företag. År 2013 besökte personer Morokulien Infocenter. Målet för 2014 är besökare. Per den 31 augusti har personer besökt turistbyrån. Trenden är att antalet turistbussar ökar och centret besöks av alltfler turister från Asien och Frankrike. De viktigaste händelserna hittills i år: I Pilotkommunprojektet för serviceutveckling har arbetet med förslag till innehåll och avtal för servicepunkter påbörjats. Målet är att starta en till två servicepunkter med ett kommunalt grundservicepaket under en två års prövoperiod. Kommunen har ansökt om förlängning av projektet t o m 30 juni 2015 för att hinna slutföra arbetet. Under våren 2014 anordnades i samarbete med Communicare en starta eget-kurs som kallas Starta Eget 2.0. Utvärderingen visade att aktiviteten var mycket uppskattad, och antalet deltagare och antalet nya företag var ovanligt hög. Projektet resulterade i att Communicare i Eda coachade 34 idébärare, varav 14 stycken startade företag (41 procent). I Värmland som helhet fick Communicare kontakt med drygt 640 idébärare varav 156 personer startade företag (24 procent). I samverkan anordnades även idétävlingen Dream Big i Koppom hösten Det vinnande bidraget var idrottstävlingen Edaklassikern, som inkom av Tjalling Chaudron. Att kunna erbjuda en coach lokalt har uppfattats som mycket värdefullt och uppskattat bland idébärarna, som i övrigt ofta hänvisas till ALMI, m.fl. i Karlstad. Coachen har dessutom deltagit aktivt i kommunens starta eget-kurser, företagarträffar, med mera. Det har förstärkt kvaliteten på vår verksamhet. Företagarföreningen Eda Näringsliv och kommunen samarbetar och försöker hitta former för att tillsammans utveckla kommunen. Västra Värmlandskommunerna Arvika, Eda, Säffle och Årjäng skissar på ett Norgeprojekt. Projektet syftar till att finna företag i Norge som är intresserade av etablering och samarbeten med västra Värmland. Stärka föreningen Eda Näringsliv och centrumutveckling. Arbete med att skapa en Företagslotsgrupp pågår. Grundtanken är att Företagslotsen inte är en person eller en arbetsuppgift det är ett förhållningssätt som vi alla borde ha. Målet är att lära av varandra, effektivisera och förbättra servicen till det lokala näringslivet. Än har vi inte lyckats nå resultat men arbetet fortsätter. Landsbygdsrådgivaren har arrangerat välbesökta företagsträffar för jord- och skogsbrukare samt för växt- och trädgårdsodlare. Hushållningssällskapet och kommunen arrangerade sex träffar med olika teman för skogsbruksföretagare. Träffarna samlade deltagare per tillfälle. Eda, Filipstad, Sunne och Torsby kommuner planerar för ett projekt kring platsutveckling. 21

22 Det sker i samverkan med företag, föreningar och köpmän. Kommunens närvaro på sociala medier ökar. Inte minst på Facebook där Eda kommun, Gunnarsbyskolan åk 7-9, Eda Gymnasieskola, Fritidsgården och Musikskolan har egna konton. Det kommunövergripande kontot har nu närmare 700 gillare. Deltagande i det gemensamma Värmlandsprojektet med ny plattform för e-tjänster innebär att kommunen idag kan erbjuda 10-talet e-tjänster. Fler är beställda och det kommer att bli fler än 100 e-tjänster framöver som våra kommuninvånare kan använda via hemsidan. Ett koncept för att öka bostadsbyggandet togs fram under Ett antal bostadsområden med spridning i hela kommunen identifierades och såldes ut till ett reducerat pris. Intresset var enormt och vi har fått förfrågningar från hela världen. Marknadsföringsmässigt var detta en succé men ett fåtal av tomterna har tyvärr bebyggts. Under hösten kommer intressenterna kontaktas och de obebyggda tomterna återtas. Ursprungligen fanns planer på att utveckla konceptet och kunna erbjuda helt byggfärdiga tomter till ett fast pris. Liknande koncept drivs av ett flertal kommuner, bl.a. Bengtsfors. Efterfrågan hos kund förefaller finnas. Eda Bostads AB och avdelningen har tillsammans tagit fram en enkät som skickas till hyresgäster, villaägare och anställda inom handeln. Frågor ställs kring boendet och vad som önskas för att flytta till kommunen. Kvalitetsnätverk med representanter från verksamhetsområdena har sett över indikatorerna i verksamhetsplanen och analyserat varför resultatet ser ut som det gör. Arbetet med att ta fram en handlingsplan har påbörjats. Nätverket har arrangerat ett kvalitetsseminarium för chefer och politiker i kommunen. Inför EU:s nya programperiod har kommunen aktivt deltagit i Region Värmlands EUnätverksträffar och kompetensutveckling. Kommunen var värd för Västsveriges EU-nätverksträff. Mycket arbete har lagts ned på att arrangera träffen med deltagare från Halland, Värmland och Västra Götaland. Eda kommun har medfinansierat Interrregprojektet Kortreist mat. Projektet avslutades i augusti och målet var att samordna intresset för mat produktion och skapa skapa ett samarbete över gränsen. En matmässa arrangerades på Morokulien i samband med 100- årsjubiléet. Utvecklingsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunens översiktsplan. Arbetet sker i nära samarbete med samhällsbyggnad. Under tiden 6 november januari 2014 har ett förslag till ny översiktsplan varit utställt. En av synpunkterna som inkom var att vindbruksplanen inte skulle ingå som en del i översiktsplanen utan omarbetas och ställas ut separat. Det inkom också synpunkter på att göra en trafikanalys i Charlottenberg. Målsättningen är att översiktsplanen antas under hösten 2014 och att vindbruksplanen ställs ut under hösten. 22

23 Positiva/negativa avvikelser i verksamheten Resultatområde Budget Prognos Avvikelse Kommunchef Ekonomi- och planering Personalavdelningen Utvecklingsavdelningen IT-enheten Administrativa avdelningen Kommunledningsstaben totalt Kommunchef Prognosen på helår visar ett mindre underskott (-65 tkr). Ekonomi- och planering Helårsprognosen för ekonomi- och planering är ett nollresultat. Värmlandstrafik kostar tkr mer än budget vilket vägs upp av en längre föräldraledighet samt allmän återhållsamhet kring kurser, inköp etc. Personalavdelningen Vad gäller sjuktalen inom kommunen så är det positivt att de för första halvåret i år minskat med ca 1 procentenhet inom Vård och stöd. Det negativa är att det ökat nästan lika mycket inom Bildning. Däremot har friskhetsnärvaron ökat både inom barn och bildning samt Vård- och stöd trots att sjukfrånvaron ökat. Slutsatsen är att de friska medarbetarna blir allt friskare och de personer med upprepad frånvaro blir allt sjukare. Här finns alltså både en positiv och negativ trend. Kostnaderna för den fackliga verksamheten bedöms inte vara tillräckligt dimensionerad utifrån den rätt till ledighet med lön, (omfattande 4 timmar per medlem och år) som de fackliga företrädarna har rätt att vara lediga med bibehållna löneförmåner. Härutöver har även fackliga förtroendemän rätt att vara lediga med lön för facklig utbildning, i skälig omfattning, under förutsättning utbildningsämnet tar sikte på förhållandet arbetsgivare och arbetstagare. Ovanstående gör att personalavdelningen prognostiserar ett underskott på 250 tkr. Utvecklingsavdelningen Budgeten för avdelningen har minskats med 50 tkr inför år Det är anslaget till projekt som minskat och det medför en begränsning för kommunen att delta i både EU-projekt och andra framöver. Helårsprognosen för avdelningen är ett nollresultat. IT-enheten Chefsbyte p.g.a. pensionsavgång och nyanställning av IT-tekniker har skett under våren. Migreringen från Windows XP till Windows 7 slutförd. Vi har under perioden infört dokumentation av supportärenden för att kunna mäta, följa upp och förbättra. Ekonomisk restriktivitet råder vilket medför att planerade inköp har skjutits upp, men kostnaderna för denna återhållsamhet skjuts på framtiden. Denna åtgärd innebär att vårt aviserade underskott kan minimeras till ett nollresultat. Vi har en tjänstledighet på 3 månader ( ) som bidrar till att förbättra det ekonomiska resultatet. 23

24 Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen prognostiserar ett överskott på 315 tkr. Den politiska verksamheten går med ett plusresultat. Utskottsmötena under den första halvan av året har varit kortare än vad vi budgeterat för och kommunfullmäktiges sammanträden i augusti ställdes in på grund av för få ärenden. Däremot ökar överförmyndarnämndens verksamhet på grund av att fler och fler personer behöver god man, många behöver dessutom hjälp med att kunna betala arvodet för sin gode man. Överförmyndarnämndens verksamhet fördyras därför. Under perioden har vi hållit ett av årets två stora allmänna val, valet till Europaparlamentet den 25 maj. Eftersom vi har prioriterat generösa öppettider under förtidsröstningsperioden - allt för att edaborna ska ges möjlighet att rösta så ser vi att valet blev lite dyrare än planerats, cirka kronor. Under hösten hålls valet till riksdagen, landstinget och kommunen. Som det ser ut nu så kommer budgeten för de två valen att överstiga den budgeterade ramen med ca kronor. Andra osäkra faktorer inom avdelningen är kostnaden för porto som har ökat med kronor, en av anledningarna är fördyrat porto och att det har varit många stora utskick från förvaltningarna. Framtiden Eda kommun genom dess ekonomichef, personalchef och IT-chef har lyft frågan kring gemensamt ekonomisystem, personalsystem och IT i övrigt i Värmland. Ärendet diskuteras nu på olika nivåer inom de övriga Värmlandskommunerna och vi har hittills fått en förfrågan om vi är intresserade av en gemensam upphandling av ekonomisystem vilket vi är positiva till. Det finns ett stort behov av utbildningsinsatser inom området ledarskap och arbetsgivarfrågor för nya chefer. Det finns också stora behov av att fortsätta ge viss kompetensutveckling i ledarskapsrelaterade frågor hos redan befintliga chefer, för att dessa fortsättningsvis ska upprätthålla sin kompetens och kunna utvecklas som ledare. Ansvaret för arbetet med Kommunens Kvalitet i Korthet ligger på utvecklingsavdelningen. Kommunen deltar i projektet, som drivs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), sedan år Målet är att visa hur effektivt medborgarnas skattemedel används och vilken kvalitet kommunen har på den service som levereras. Ett internt nätverk med representanter från verksamhetsområdena arbetar med det interna utvecklings- och förbättringsarbetet och har analyserat varför resultatet ser ut som det gör. En översyn görs av indikatorerna i verksamhetsplanen och en enkel handlingsplan tas fram för att tydliggöra vad som ska förändras i verksamheten för att målen ska uppnås. Under våren 2014 arrangerades ett kvalitetsseminarium för politiker och tjänstemän i samverkan med SKL. Temat för seminariet var Att styra för hållbar kvalitet. Syftet är att ha ett uppföljningsseminarium våren Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2014 att verksamheten Kultur, fritid och turism flyttas till kommunledningsstaben. Förändringen träder i kraft 1 januari Skälet till detta är att de strategiska och övergripande frågorna avseende kommunens utvecklingsmöjligheter sammanförs till en enhet. Förslaget innebär att verksamheterna näringsliv, internationellt arbete, turism, kultur, fritid och folkhälsoverksamheten samlas i en enhet som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor. En sammanslagning av verksamheterna ger samordningsvinster i form av minskat merarbete, ökad samordning, frigörande av resurser och ökad kvalitet. IT-enheten är indirekt beroende av de omvärldsförändringar som sker i verksamheterna, IT-enheten styr inte över framtida volymförändringar. Fler e-tjänster Nya IT-system och IT-utrustning Digitaliseringen i skolan 24

25 ehälsaprojektet Ovanstående är alla exempel på ökade ambitionsnivåer som i sin tur vidgar IT-enhetens verksamhetsuppdrag. Arbetet med avdelningens grundläggande uppdrag som drift och support av befintlig IT-miljö har också fortsatt att öka i takt med att IT används som verksamhetsstöd i allt fler verksamheter, (ex. baspersonal Vård och Omsorg). Utbildningsnivån internt inom IT-området måste ökas om vi ska lyckas med våra satsningar, mycket tid och energi läggs på support till användare som skall använda IT-stöden. Kunskapsnivån är generellt sett låg inom flera verksamhetsområden. Eda kommuns IT-miljö med novellplattform i botten, samt LibreOffice som kontorsstöd, överensstämmer inte med övriga Värmlandskommuners IT-miljö. De har/ska byta till en sammanhängande IT-miljö byggd på Microsofts produkter. Detta kan försvåra framtida samverkan för oss. Under hösten kommer vi även att behöva utbilda nya politiker och eventuellt hålls ett extra kommunfullmäktigesammanträde i oktober med anledning av höstens val. Kostnaderna för verksamhet som ryms inom överförmyndarnämndens ansvarsområde kan öka. 25

26 Investeringsprojekt Investeringsprojektets namn Budget (tkr) Redov. t o m aug -14 (tkr) Verksamhetsmässig kommentar Uppgradering Office-paketet Uppgradering och utbildning LibreOffice. Ansökt om att omdisponera 219 tkr från detta projekt till utbyte av central batteribackup, uppgradering av telefonväxel och inköp av en TEIS-server. Linux Fortlöper och beräknas slutföras som planerat. Bredband år Under våren startade grävning av stamnät för bredband och den första sträckan färdigställdes under augusti. Resterande stamnät som beräknas ta ca. 2 3 år kommer att påbörjas under hösten Fiberföreningarna har nu möjlighet att ansöka om stödmedel för anläggning av accessnät och några bör kunna komma igång under Våra avtalspartners Telia/Skanova kommer att på egen hand bearbeta tätorterna Åmotfors och Charlottenberg för att även de skall få tillgång till fiber. Serverlicenser Projektet kommer inte kunna genomföras under innevarande budgetår. Begäran kommer ske om att få flytta med pengarna till nästkommande år. Hemsida mobila enheter 80 0 Projektet kommer inte att kunna genomföras under innevarande budgetår och begäran kommer om att flytta pengarna till nästkommande år. Då vi i investeringsbudgeten äskat om ytterligare 100 tkr för att bygga om hemsidan från grunden. Behovet av att bygga en ny helt från grunden finns onekligen då utvecklingen på senare år gått i explosionsartat takt och att fler och fler surfar mobilt. Rent tekniskt ges numera möjligheter som inte fanns för 5 år sedan. En modern, tilltalande och på andra sätt lockande webbplats ökar Eda kommuns attraktionskraft på besökare, inflyttare och företagare. Tillgång till relevant information, digitala tjänster och andra lösningar förbättrar servicen till besökaren. Uppgradering VM-ware Projektet fortlöper och beräknas slutföras som planerat. Totalt Bildning

27 Bildning Beskrivning av verksamheten Inom förskoleverksamheten ökar behovet av platser och under våren 2014 genomfördes tillfälliga förtätningar vid i stort sett alla förskolor i kommunen. Kommunstyrelsen beslutade under våren om en utbyggnad av förskolan i Charlottenberg och Koppom. 5-årsavdelningar har öppnats under augusti i Gunnarsbyskolans lokaler och i Hierneskolans lokaler. Den nybyggda förskolan i Koppom, Hagåsen, togs i bruk i augusti och invigning av förskolan blir den 13 september. En utbyggnad av förskolan Kohagen i Adolfsfors har ombesörjts av Kölabygdens Uppväxtcenter Ekonomisk förening och denna togs också i bruk i augusti. Totalt sett har alla familjer som efterfrågat förskoleverksamhet under perioden januari till och med augusti fått plats för sina barn, även om det inte alltid blivit på den enhet som man önskat i första hand. När det gäller måluppfyllelsen i förskoleverksamheten, både vad gäller verksamhetsplanen och läroplanen, finns en oro för att bristen på förskollärare i kommunen påverkar negativt. Det blir svårare att genomföra allt som planerats för året när man inte har den kompetens som behövs för att ge barnen det de har rätt till. Likabehandlingsarbetet fungerar enligt de planer som upprättats på varje enhet och inga ärenden har rapporterats till bildningsutskottet hittills under året. Vårdnadsbidraget har under årets första åtta månader nyttjats av totalt 12 familjer, varav tre familjer nyttjat det hela perioden medan övriga nyttjat det delar av året. Tendensen är att fler använder vårdnadsbidrag i maj juli, i väntan på platser i förskoleverksamheten för sina barn. Familjecentralen invigdes under våren och nu pågår arbetet med att få till stånd en samverkan mellan alla aktörer. Edaborna ska uppleva att verksamheterna arbetar tillsammans för deras bästa. Grundskola inklusive förskoleklass, fritidshem, särskola och musikskola; i nuläget finns 769 elever fördelade på fem skolor. Inför höstterminen har det tillkommit ett antal nyinflyttade elever främst vid Gunnarsbyskolan. Gärdesskolan är den enhet som oftast möter de nyanlända flyktingarnas barn och det går väldigt snabbt från det att familjerna kommer till kommunen tills barnen ska börja i skolan. Ibland uppstår svårigheter med att ha beredskap att ta emot barnen på ett bra sätt och en arbetsgrupp har därför tillsatts som ska ta fram strukturer för ett bättre mottagande. Inom Koppoms skolområde har man fortsatt arbeta med att samordna verksamheten på Hierneskolan, Adolfsfors skola och Gunneruds skola.i skolornas ledningsgrupp finns arbetslagsledarna med från samtliga skolor. Ett mål i verksamhetsplanen anger att Eda kommun ska skapa förutsättningar för alla barns/elevers lärande, så att måluppfyllelsen ökar. I verksamhetsplanen finns även ett antal indikatorer som visar hur väl skolan når detta mål. Andelen elever som har fullständiga avgångsbetyg i grundskolan. Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,2 % 80,6 % 81,9 % 2010/ ,0 % 85,0 % 78,4 % 2011/ ,0 % 86,0 % 86,0 % 2012/ ,0 % 86,0 % 85,5 % 2013/ ,9 % 80,4 % 79,1 % 27

28 Måluppfyllelse avseende fullständiga betyg i åk 9 har minskat vid båda högstadieskolorna. En bidragande faktor till detta är att vi inte erbjuder modersmålsstöd, svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet för våra invandrade elever i tillräckligt stor omfattning. Andra orsaker kan vara att vi tagit bort särskilda undervisningsgrupper eftersom vi dragit ner på antalet lärare vid samtliga skolor de senaste åren. Det finns t ex ingen speciallärare på högstadierna och när vi haft vikarier inne är de tyvärr inte utbildade. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,1 % 83,6 % 86,7 % 2010/ ,7 % 85,0 % 85,3 % 2011/ ,0 % 93,0 % 90,5 % 2012/ ,0 % 91,0 % 90,5 % 2013/ ,4 % 92,6 % 91,0 % Måluppfyllelsen har ökat från 90,5% till 91% vilket är positivt. Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat eftersom eleverna måste ha godkända betyg i 8 respektive 12 ämnen för att bli antagna. För övrigt se ovan. Andelen elever med godkända betyg åk 6 och åk 9 Ämne och årskurs Gunnarsbyskolan Gärdesskolan Hierneskolan Svenska åk 9 95% - 96% Matematik åk 9 93% - 92% Engelska åk 9 95% - 96% Svenska åk 6 95% 87% 96% Matematik åk 6 93% 80% 89% Engelska åk 6 85% 87% 86% Tabellen visar måluppfyllelsen avseende svenska, engelska och matematik första gången man får betyg, dvs i åk 6, samt avgångsbetyg i åk 9. En jämförelse mellan skolorna visar att Gärdesskolans elever når målen i lägre utsträckning än eleverna vid Hierneskolan och Gunnarsbyskolan. En påverkansfaktor skulle kunna vara att Gärdesskolan tar emot många barn som har invandrarbakgrund och att dessa ej fått det stöd de har rätt till. Grundskolan har startat ett stort utvecklingsarbete i augusti och det bygger på den utvecklingsplan som rektorerna arbetat fram och nu presenterat för all personal samt för bildningsutskottet och kommunstyrelsen. Fysisk aktivitet för att bidra till ökad hälsa hos barn/unga är ett annat mål i verksamhetsplanen. SMARTIS är ännu inte implementerat vid alla skolor, men ambitionen är att konceptet ska införas överallt under innevarande läsår. Uppbyggnaden av digitala verktyg och internetuppkoppling pågår men det fattas ännu verktyg för att kunna nå upp till målen. Utrustningen är ojämnt fördelad över skolorna och när det gäller tillgång till internet så har inte alla skolor fått fungerande uppkoppling ännu. En reviderad IT-plan kommer att presenteras under hösten. Entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolans verksamhet. Det handlar främst om att skolan ska väcka elevernas lust att lära samt skapa kreativitet och initiativförmåga. Satsningen på Framtidsfrön som nu påbörjats vid alla skolor ska bli till hjälp i detta arbete. 28

29 Likabehandlingsarbete pågår i alla skolor och just nu har alla planer skrivits om för att passa elever och personal på varje enhet detta läsår. Under årets första åtta månader har tio likabehandlingsärenden anmälts till bildningsutskottet. Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning och elevhem; antalet gymnasieelever vid kommunens egna program minskade ytterligare inför höstterminen Det industritekniska programmet hade inget intag inför hösten och har därmed 10 elever i åk 2 och åk 3. Hotell- och turismprogrammet har 17 elever och restaurang- och livsmedelsprogrammet har 24 elever i höst. Introduktionsprogrammen har 25 elever. Övervägande delen av kommunens gymnasieungdomar läser i Arvika men många väljer program på andra orter både inom och utanför Värmland, dock främst i Karlstad. Vuxenutbildningen växer och i nuläget finns ca 50 studerande i Eda. SFI har idag 77 studerande, det högsta antal elever som studerat i kommunen sedan SFI startades upp i kommunens regi. Gymnasieskolan/vuxenutbildningen har under vårterminen arbetat med att samordna verksamheterna inom hela skolan genom framtagande av en ny organisation med nya arbetslag och förändrat arbetssätt. Nya rutiner och grupper har tagits fram för att skapa struktur i verksamheten och man har även påbörjat en utvecklingsplan. Lärarna har egna datorer som arbetsredskap. Fortsatt utveckling med att ha dem som redskap i undervisningen planeras. Behov av lärplattform för skolan ses över tillsammans med itavdelningen. Eleverna på gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen har tillgång till varsin dator. Övriga elever har tillgång till datasal och 20 bärbara datorer. Skolan har trådlöst nätverk. Gymnasieskolan har påbörjat ett mer strukturerat likabehandlingsarbete med en likabehandlingsgrupp där elev- och personalrepresentanter ingår. Inga ärenden har rapporterats till bildningsutskottet i år. Fritid och kultur; när det gäller verksamhetsplanens mål för turismen, turistbyrån, fritids- och kulturverksamheten, så ligger utfallet i stort sett enligt planens ambitioner. Antalet besökare inom fritidsgårdsverksamheten uppgår till 650 (t o m juni månad), målet är totalt besökare. Antalet kulturarrangemang uppgår hittills till 9 med deltagare, målet är totalt 15 arrangemang. Upplåtelsen av kommunens fritidsanläggningar visar ungefär nyttjare/besökande. Konstgräsplanen i Charlottenberg har haft ca nyttjare/besökare under

30 Positiva/negativa avvikelser i verksamheten Resultatområde Budget Prognos Avvikelse Re 21 Verksamhetschef Re 22 Gärdesskolan Re 23 Gunnarsbyskolan Re 24 Förskola Adf/Kpm/Åfs Re 25 Hierneskolan Re 26 Förskola Ch-berg/Bysjön Re 27 Gymnasieskolan mm Re 28 Kultur- & fritidschef Bildning totalt Förskoleverksamhet; eftersom barnomsorgsbehovet överstiger det antal platser kommunen hade att tillgå under våren gjordes förtätningar som fick till följd att mer personal anställdes tillfälligt vid många förskolor. För utökningen i Charlottenberg tilldelades bildning utökad ram med tkr. Denna ramtilldelning används även till ny avdelning i Charlottenberg. Den förtätning som genomfördes under våren har upplevts som väldigt jobbig både för barn och personal. I augusti öppnades två nya förskoleavdelningar, en i Charlottenberg och en i Koppom. Kostnaden för denna utökning får hanteras inom bildnings ram Förskolan Hagåsen i Koppom är ett välkommet tillskott när det gäller förskolor som är byggda utifrån verksamhetens behov. Sedan tidigare finns tre förskolor som byggts för sina ändamål i Eda kommun. Tjänsten som specialpedagog inom förskolan har tillsatts under våren, tillsättningen är på 80 % av tjänsten, därmed sparas 20 % in under året. Även i förskolan finns ett antal barn i behov av särskilt stöd och det har därför tillsatts resurser i olika omfattning och tid under året. Behov finns av ytterligare personella resurser för fler barn som behöver extra stöd. Barnomsorg på kvällstid beslutades under sommaren och kostnaden beräknas bli 250 tkr/år. Verksamheten införs på prov och utvärderas i november. Bristen på förskollärare är oroande, här behövs bra strategier för att lyckas med rekrytering de kommande åren. Förskoleverksamheten prognostiserar ett underskott med 700 tkr. Grundskola inkl förskoleklass, fritidshem, särskola och musikskola; svårigheter att rekrytera lärare med rätt behörighet för ämne och årskurs, vilket ger lägre personalkostnader med förmodad sämre kvalité i verksamheten. Det har även varit svårt att rekrytera korttidsvikarier, vilket bland annat fått till följd att vissa skolor istället valt att samordna undervisning i större grupper när en lärare varit sjuk eller ledig. Gärdesskolan har på detta sätt sparat in vikariekostnader för 378 lektioner. Grundskolans elevantal har ökat med nyinflyttade inför terminsstarten, men många av dessa har behov av anpassningar i klassrummet och en del har också behov av särskilt stöd. Städningen för Gärdesskolan och Gunnarsbyskolan beräknas kosta mer än budgeterat och det handlar främst om att städningen av idrottshall/gymnastiksal behöver göras mer frekvent än avtalen anger. Musikskolan har fått in mindre intäkter än budgeterat på grund av vikande elevunderlag, samt att 30

31 intäkter för försäljning av lärartjänst till Arvika numera har upphört. Fritidshemmens personalkostnader beräknas bli lägre än budgeterat främst beroende på att man minskat bemanningen under sommaren och att vikarier som uppehåller tjänster är billigare att anställa än utbildade fritidspedagoger. Många elever i grundskolan har annat modersmål än svenska. Det är främst norrmän, men det finns ytterligare ca 20 språkgrupper, som kommunen idag inte kan erbjuda modersmålsstöd och studiehandledning på modersmålet samt ofta inte heller den svenska som andraspråk-undervisning som man har rätt till enligt skollagen. Vid Gärdesskolan har kostnader för nyanlända elever ökat i takt med antalet elever. Dels har skolan lyckats hitta en lärare med arabiska som hemspråk och hon har undervisat 40% av hel tjänst under våren. Dels har även kostnader för tolk och tolksamtal tillkommit utanför budget. Skolpengstilldelningen räcker i nuläget inte för att ge elever extra stöd i tillräcklig omfattning. Verksamheterna har stora behov av ytterligare resurser för att till exempel kunna anställa elevassistenter eller speciallärare. Grundskolan totalt sett, prognostiserar ett överskott med 40 tkr. Gymnasieskola inkl vuxenutbildning och elevhem; elevantalet på ungdomsgymnasiet har minskat, främst på industritekniska programmet. Nedskärningar görs genom att ta bort lärartjänster inför läsåret 2014/2015. Detta kan genomföras främst beroende på färre elever. Personalen tjänstgör nu mera på flera program, på så sätt nyttjas de optimalt inom respektive kompetensområde. Städkostnader överstiger budget beroende på att lokalytor utökats vid inflyttning i Älvgården av verksamheter som tidigare fanns i Folkets Hus. Intäkter för flyktingbarnens skolgång från AME påverkar gymnasiets budget positivt då denna överenskommelse träffades i början av året. Gymnasieskolan försöker utveckla arbetet med att ge stöd till elever med behov genom att arbeta extra med dem en eftermiddag i veckan. Detta arbete behöver utvecklas så att det omfattar fler ämnen än nu. Elevhemmets samverkan med IFO kring hemmaplanslösningar gör att de beräknas hålla sig inom sin budgetram. Gymnasieskolan, förutom interkommunala kostnader, prognostiserar ett överskott med 420 tkr. Fritid och kultur; de senaste årens positiva trend när det gäller verksamheten vid Morokulien Infocenter i form av ett förhållandevis högt antal besökande och ett bra ekonomiskt utfall verkar hålla i sig. Arrangemanget Morokulien 2014 som genomfördes den augusti tillsammans med Eidskog kommun blev mycket lyckat med mycket publik som bjöds på ett bra program. En slutrapport med en ekonomisk redovisning är under upprättande. Inom folkhälsoverksamheten har det genomförts en rad aktiviteter som Eda på fötter, seniorcruising, Edaklassikern mm. Edas Ansvar har fått ta del av några glädjande resultat i olika rapporter, som visar en minskning när det gäller ungdomars nyttjande av tobak och alkohol. Säkerligen har kommunens långsiktiga arbete inom de olika områdena haft betydelse. Den nya konstgräsplanen i Charlottenberg har varit välanvänd under våren. En annan positiv effekt av den är att samarbetet mellan fotbollsklubbarna verkar ha stärkts. Fritid och kultur prognostiserar ett överskott med 45 tkr. 31

32 Förvaltningsövergripande; intäkter i form av barnomsorgsavgifter ger ett litet överskott eftersom antalet barn som har en plats i förskoleverksamhet ökat. Kostnaderna för köp av förskoleplatser av andra anordnare prognostiseras dock bli högre än budgeterat. Det är främst köp av platser i förskolan Äventyret som kostar mer, eftersom de haft möjlighet att ta emot fler barn. De specialpedagogtjänster som finns centralt placerade har inte tillsatts på grund av kravet på återhållsamhet. Viss del av medlen har dock gått till att anställa vikarier för förstelärarna som anställts från augusti. Medel för personalavveckling har inte nyttjats under året. Medlen för interkommunala kostnader och intäkter fördes inför 2014 över till förvaltningen. Här prognostiseras ett underskott för både gymnasiedelen med tkr och grundskolan med 500 tkr. Förvaltningen (verksamhetschefen) prognostiserar ett underskott med tkr. Sjukfrånvaron inom bildning ökar och under årets första sex månader var sjukskrivningstalet 4,61%. Jämför man med åren 2010 till 2013 så har sjukfrånvaron ökat, som lägst var motsvarande tal 3,06%. Orsaken till den ökade frånvaron kan dels vara att organisationen bantats och därmed måste arbetsuppgifterna fördelas på färre personer. En annan orsak kan vara att rektorer och förskolechefer inte hinner se och samtala med sin personal i tillräcklig omfattning. Rektorer och förskolechefer har en ohållbar arbetssituation eftersom arbetsuppgifter upplevs öka, antalet förskoleavdelningar som varje förskolechef ansvarar för ökar, förvaltningens behov av att nyttja ledarna för övergripande arbetsuppgifter är också stort. Det finns en stor oro för ökad ohälsa hos ledarna, men även hos förskolans och skolans personal på grund av personalnedskärningar. Anmälningsärenden; hittills under året har tre elevärenden anmälts till Skolinspektionen av vårdnadshavare och ett fall av en före detta elev. Ett ärende är avslutat utan åtgärd medan övriga ännu inte är avgjorda. Samtliga rör elevens rätt till särskilt stöd. Ett delegeringsbeslut gällande skolskjuts har överklagats hos Förvaltningsrätten som valde att gå på kommunens linje i ärendet. Allmän restriktivitet inom alla verksamheter; samtliga verksamheter har tagit stort ansvar för att åstadkomma en reducering av bildnings prognostiserade underskott bland annat genom att minska antalet personal vid grundskolan och gymnasiet. Det råder även restriktivitet kring att anställa vikarier vid kortare frånvaro, låta personal delta i fortbildning, inköp av material mm. Framtiden Under återstoden av 2014 kommer verksamheterna att bedrivas enligt verksamhetsplanen, men med stor restriktivitet när det gäller ekonomin. Det som gör att det ändå finns en oro för ökade kostnader är bland annat att antalet barn som behöver förskoleverksamhet ökar, en utökning av antalet platser vid förskolan i Adolfsfors är därför nödvändig. En följd av utökning i förskolan blir att fler förskollärare behöver anställas. Tyvärr är rekryteringsläget dystert, förskolorna har väldigt få sökande som har legitimation, när man annonserar vikariat och fasta tjänster. Kommunstyrelsen beslutade i augusti att på försök erbjuda barnomsorg på kvällstid. I nuläget finns inget behov men förvaltningen räknar med att verksamheten behövs från 1 oktober. Utvärderas i november. Kostnader för mottagande och undervisning av nyanlända antas fortsätta att öka eftersom det inför 32

33 hösten har kommit och även förväntas komma fler invandrare till kommunen. Media uppmärksammade i början av terminen Eda kommuns brister kring att erbjuda modersmålsstöd, här måste skolan planera för en förbättring. Detta gäller även brister kring svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt. Det rektorerna och förskolecheferna ser nu, är att antalet barn/elever i behov av särskilt stöd ökar vid alla förskolor/skolor. Det finns ett stort intresse och behov av vuxenutbildning samt SFI (svenska för invandrare). För närvarande är antalet elever på vuxenutbildningar större än antalet elever vid ungdomsgymnasiet. Kostnader för ännu mer utökning av SFI kan komma att uppstå. Den utvecklingsplan för grundskolan som tagits i bruk innebär ett antal åtaganden som nu behöver följas upp så att man kan försäkra sig om att planen realiseras. Planen innebär att rektorerna måste delta mer i verksamheten för att kunna fungera som pedagogiska ledare. Rekrytering av behöriga lärare är redan nu en utmaning som kommer att bli ännu större i framtiden. Eda kommun har idag ca 20 lärare anställda som inte är behöriga för det ämne och den årskurs de undervisar i. Dessa innehar visstidsanställningar eftersom Skollagen har ett tydligt krav på ämnesbehörighet och legitimation för dem som anställs tillsvidare. När det gäller fritid och kultur är det viktigt att från kommunens sida jobba aktivt med föreningslivet, när det gäller deras verksamhet, ledare, utbildning och anläggningar. Det finns ett stort behov av ett utökat kommunalt stöd i form av drift- och investeringspengar till föreningar med egna anläggningar/lokaler, t ex till energisparåtgärder. Investeringsprojekt Investeringsprojektets namn Budget (tkr) Redov. t o m aug -14 (tkr) Verksamhetsmässig kommentar 2642 Digital teknik Medlen kommer att nyttjas fullt ut 2648 Wifi skolor fokuseras på Morokulien 2649 Ny förskola Koppom Förskolan är nu färdigställd men alla inköp har inte gjorts, fakturor är på ingång 2653 Interbook Fritid 70 0 Arbetet har påbörjats tillsammans med ITavdelningen. En ev. samordning med en del värmlandskommuner kan bli aktuell för att bl a försöka pressa ner driftskostnaderna. En slutredovisning kan förhoppningsvis göras innan december Digital turistbyrå 50 0 Ev kommer inte detta att verkställas 2655 Inventarier grundskola/förskola Inköp sker under hösten, medlen ska nyttjas på Hierneskolan 2656 Utemiljö grundskola/förskola 50 1 Medlen går till Gärdesskolan som ännu ej köpt in det som behövs 2657 Inventarier fsk Adolfsfors Inköp slutförs under hösten 2728 Inventarier familjecentralen Kompletteringar görs efter hand under hösten, bl a digital teknik Totalt Bildning

34 Vård och stöd Beskrivning av verksamheten Delårsrapport och prognos för 2014 har upprättats i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna för Eda kommun. Som grund ligger områdeschefernas delårsrapporter och överläggningar i verksamhetens ledningsgrupp. Uppföljning har skett regelbundet under årets första åtta månader och har varit en återkommande punkt på vårdutskottets föredragningslista och i verksamhetens ledningsgrupp. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten vård och stöd som består av följande huvudgrupper: Individ och familjeomsorg - försörjningsstöd, stöd till barn och unga samt vuxna missbrukare, öppenvårdsmottagning och familjerätt. Myndighetsenhet - fattar beslut om insatser enligt styrande lagar som SoL och LSS för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vård och omsorg - särskilt boende, hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, korttidsvård, rehabilitering och bostadsanpassning. LSS/socialpsykiatri - gruppbostäder, daglig verksamhet, personlig assistans, ledsagare, kontaktpersoner, korttidsvistelse, elevhem i annan kommun och boendestöd. Verksamheten styrs av ett flertal lagar, bland annat socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av vuxna missbrukare (LVM). Verksamheten ska enligt socialtjänstlagen tillförsäkra enskilda individer skäliga levnadsförhållanden, goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättningar enligt LSS, god och säker hälso- och sjukvård genom att förebygga eller lösa behov utifrån sociala problem, funktionsnedsättningar, åldrande eller sjukdom. Sammanfattning Helårsprognosen för Vård och stöd visar på ett underskott med tkr. De största posterna som bygger underskottet är sammanfattningsvis ekonomiskt bistånd, institutionsvård och familjehemsvård för barn och unga, LSS, samt personalkostnader för hemtjänsten. Mer information kring verksamhet och utfall ekonomiskt beskrivs nedan. Centralt; Ny verksamhetschef tillträdde sin tjänst under januari och februari på 50 % och därefter heltid. Flera nya områdeschefer tillsattes under första halvåret eftersom några avslutades eller själva sade upp sig. Den nya ledningsgruppen började genomföra sitt uppdrag dels genom att hitta en långsiktigt hållbar struktur och dels genom att aktivt arbeta för en ökad kvalitet i verksamheten. Arbete med att få kontroll på ekonomiskt utfall och andra parametrar inom internkontroll pågår också. Ett uppföljningsinstrument har arbetats fram där parametrar för kvalitet, produktion och ekonomi finns med, dels på områdesnivå och dels på gemensam nivå för hela verksamhetsområdet. Fokus har varit på följande förbättringsområden; lägre sjukfrånvaro och öka frisknärvaro minska övertidsarbete att arbeta efter gemensamma processer och dokumentera dessa förbättra samverkan internt och externt utveckling av organisationen inom hemtjänsten. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet, som enligt lagstiftning måste finnas, har tagits 34

35 fram. Arbete påbörjades med dokumentation av riktlinjer och rutiner utifrån vad som finns beskrivet i Ledningssystemet för säkerställa kvaliteten på lång sikt. Det gäller hela verksamhetsområdet. Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Antal enkelresor till dagverksamhet SoL - demens, socialpsykiatri HSL -rehabilitering, LSS - sysselsättning st Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Antal deltagare Träffpunkten, snitt st Seniorträning, snitt st Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Hygienmätning personal *=höst - särskilt boende och korttidsboende % * hemvård % Avvikelse läkemedelshantering - särskilt boende st hemvård st korttidsvård st Avvikelse kontakt andra vårdgivare st Avvikelse säker hantering hjälpmedel st Individ och familjeomsorgen/myndighetsenheten; består av olika områden. Myndighetsenheten; områdeschefen har påbörjat arbetet med dokumentation av processer och att tydliggöra strukturer med tydlig ansvarsfördelning. Öppenvårdsteamet; startade arbetet med stöd och behandling till barn, ungdom och föräldrar på hemmaplan i öppna och beslutade insatser. Familjecentralen; startade under årets första månader sitt förebyggande arbete med syfte att ge tidiga stödinsatser till barn och föräldrar. Arbetet sker i samarbete mellan Vård o stöd, Bildning och Landstinget i Värmland. Mål: Målen anses uppfyllda. Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Antal hushåll med försörjningsstöd, snitt st Antal anmälningar barn & unga st Antal utredningar barn & unga st Antal barn i familjehem st Antal barn i institutionsvård, HVB st Hemtjänsten; Under året blev verksamheten tvungen att förstärka personalbemanningen för att insatserna skulle kunna verkställas och att en god arbetsmiljö skulle kunna garanteras. Detta då fler vårdtagare beviljades utökade hemtjänstinsatser och flera nya vårdtagare beviljades omfattande insatser. Främst hemtjänsten i Åmotfors hade sommarvikarier som uteblev eller blev långtidssjuka under sommaren vilket fått kännbara konsekvenser. Arbetet för att verkställa beslut att införa en central planerarenhet påbörjades och är nu i slutfasen. Initialt kräver omorganiseringen utbildningsinsatser och introduktion pågår, detta ska på sikt ge ökad kvalité och samordningsvinster i verksamheten. 35

36 Mål: Målen anses uppfyllda. Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Hemvård timmar i Laps Care i Laps Care i Laps Care Antal vårdtagare, snitt st Antal timmar, snitt st Korttidsvård Åmotfors Beläggning antal platser, snitt % Antal dygn med betalningsansvar till LIV st Särskilt boende; Särskilda boenden fanns på alla tre tätorterna. Framförallt på Hiernegården hade många boende stort hjälpbehov vilket resulterade i att personalförstärkningar var nödvändiga. Under försommaren ökade beviljade platser till särskilt boende både för somatiskt sjuka och för dem med demenssjukdom. De som stod i kö till boende och hade ett omedelbart behov fick plats på något av kommunens korttidsboende under väntetiden. Mål: Målen anses uppfyllda. Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Antal platser Särskilt boende + korttidsplats demens st Gruppboende LSS st Antal verkställda beslut inom 3 mån Särskilt boende st Gruppboende LSS st Antal ej verkställda beslut (kö) Särskilt boende st Gruppboende LSS st Korttidsvården; På Hiernegården var korttidsplatserna för personer med demenssjukdom mestadels belagda med personer som väntade på fast plats. Beläggningen för samtliga korttidsplatser var i genomsnitt 87 % vilket medförde att vi endast hade ett fåtal dygn med betalningsansvar till Landstinget för utskrivningsklara patienter. Indikatorer se rubrik Hemtjänst. Rehabilitering/Sjuksköterskeenheten/Bostadsanpassning och hjälpmedel; En sjuksköterska utan psykiatrikompetens har tillsatts då rekryteringen av en sjuksköterska med psykiatrikompetens inte lyckades. Detta medförde att allmänna sjuksköterskeuppgifter utförts, dock inte handledning. Målet att öka samarbetet med landstinget gällande uppsökande verksamhet inom demensområdet har inte lyckats genomföras då demenssköterskan slutat och tjänsten fortfarande är vakant. LSS-verksamheten; Inom verksamheten har ett omfattande arbete med utveckling av professionellt bemötande och att arbeta med genomförandeplaner enligt aktuell lagstiftning påbörjats. Översyn av scheman påbörjades för att säkerställa att de motsvar verksamhetens behov. För indikatorer gruppboende, se rubrik Särskilt boende. Mål: Målen anses uppfyllda Indikatorer Enhet Utfall 2013 Halvår -14 Mål 2014 Antal brukare med genomförandeplan inom LSS % Antal brukare med personliga assistenter - intern utförare st extern utförare st

37 Antal brukare i daglig verksamhet st Antal brukare inom socialpsykiatrin, snitt st Socialpsykiatrin; Påbörjat samarbete med AME för att starta en second hand verksamhet som ett alternativ till dagverksamhet Aktiviteten. Mål: Målet anses uppfyllt Positiva/negativa avvikelser i verksamheten Individ och familjeomsorgen/myndighetsenheten; Ökade kostnader för försörjningsstöd på grund av fler ungdomar som inte får arbete genom AF. Utförsäkrade, sjukskrivna samt personer med annan härkomst påverkar kostnaderna. Att det finns lediga bostäder i Eda kommun påverkar inflyttningen av kommuninnevånare där inte alla har egen försörjning. När det gäller placeringar av barn och unga har flera externa placeringar avslutats under vårsommaren och är idag hemmaplanslösningar. Kvar finns 3 st i HVB. Dessutom finns 4 st placeringar i förstärkta familjehem och 19 i vanliga familjehem. Hemtjänsten; Hemtjänsten hade många ärenden med hög vårdtyngd och var tvungna att förstärka bemanningen för att kunna utföra beviljade insatser vilket medförde ett stort underskott i förhållande till budgeten. Det arbetades aktivt med att begränsa övertidsarbete och minimera extrapersonal vilket gav viss effekt på 2 av 3 områden. Schemaläggningen på hemtjänsten genomlystes och förändrades för att kunna minimera behovet av extrapersonal. Budget för nattpersonalen gav ett positivt utfall. Sjukfrånvaron sjönk. Särskilt boende; För flera boende fanns inga större avvikelser att redogöra för. Verksamheten bedrevs efter uppsatta mål och följde budget. Ett av de särskilda boendena köpte en plats på ett HVB för en vårdtagare, det medförde ett ekonomiskt underskott. Korttidsvården; Personalförstärkningar behövdes i perioder när det fanns oroliga vårdtagare. Vid lägre beläggning samverkade enheterna så personalen tjänstgjorde där behov fanns för att utjämna vilket var positivt. Rehabilitering/Sjuksköterskeenheten/Bostadsanpassning och hjälpmedel; Vakant tjänst som var svårrekryterad gav ett positivt ekonomiskt utfall som uppvägdes av att budget för bostadsanpassningen inte räckte. Flera mellanstora ärenden verkställdes, t.ex. trapphiss. Nytt bonussystem för vikarierande sjuksköterskor under sommaren bidrog till att övertidsarbetet var på en låg nivå och att alla sjuksköterskor fick semester. 37

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal

Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal Konjunkturrapport Familjen Helsingborg kvartal 4 2012 Flera ljuspunkter i en fortsatt osäker ekonomisk omvärld Det är ingen överdrift att påstå att 2012 kännetecknades av stor ekonomisk oro på flera olika

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015 Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015 Januari augusti 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kontakt: Irma.cupina@malmo.se, 040-344072 Bakgrund

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

1. Planeringsprocessen

1. Planeringsprocessen Strategisk plan 2015-2017 Budget- och verksamhetsplan 2015-2017 1 Innehållsförteckning Strategisk plan 2014-2016 1. Planeringsprocessen...3 2. Omvärldsanalys...4 3. Vision, övergripande mål och kännetecken

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för åren

Arbetsmarknadsprognos för åren Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09 Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 13 1 9 1 1 7 1 1 1 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år september 1 (9) 1 (9) Sammanfattning Befolkningen efter vecka 39 uppgick till 155 139 vilket är 2 173 fler jämfört med vid årsskiftet. Resultatet per september uppgick till 193 mnkr. Nettoinvesteringarna

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer