Hållbarhetsarbete i Nacka - kartläggning och strategisk inriktning

Transkript

1 SLUTRAPPORT Hållbarhetsarbete i Nacka - kartläggning och strategisk inriktning Ann-Christin Rudström Jessica Röök Samordnings- och utvecklingsenheten

2 Sammanfattning På uppdrag av kommunstyrelsen har samordnings- och utvecklingsenheten följt upp nämndernas hållbarhetsarbete. Syftet har varit att synliggöra arbetet med hållbarhetsfrågorna för att utifrån detta skapa förutsättningar för utveckling och bättre uppföljning. Kartläggningen visar att mycket pågår inom hållbarhetsarbetet men att stora delar av detta arbete inte kommuniceras, vare sig internt eller externt. Under kartläggningen har det framkommit att det finns en otydlighet i organisationen kring begreppen god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling samt dess betydelse för olika nämnders verksamhetsområden. Denna tolkning stärks av att endast fem nämnder (inklusive kommunstyrelsen) har strategiska mål under det övergripande målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. De strategiska målen har liksom de övergripande målen väldigt olika karaktär. Dessutom är det svårt att säga att genom att måluppfyllelse av just dessa strategiska mål leder till en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling. För att möta framtidens utmaningar behöver Nacka höja ambitionsnivån vad gäller hållbarhetsarbetet i stort och det ekologiska arbetet i synnerhet. Ett första steg är att ta fram kommungemensamma indikatorer inom alla tre hållbarhetsaspekter som följs upp i årsredovisningen. En analys av kommunens klimatpåverkan bör också göras som underlag för strategisk inriktning och prioritering. Därefter bör kommunikationen kring hållbarhet stärkas så att den tydligare uttrycker kommunens riktning och vilja samt skapar möjlighet till ömsesidigt lärande genom att exempelvis sprida goda exempel. Det behövs också tydligare konsekvensbeskrivningar för att belysa olika målkonflikter som underlag för beslut. Särskilt arbetet med socioekonomiska konsekvensbeskrivningar borde utvecklas. Som ett första strategiskt steg i utvecklingen av kommunens hållbarhetsarbete görs följande rekommendationer: Utveckla hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen Ta fram kommunövergripande indikatorer inom alla tre dimensioner av hållbarhet och redovisa dessa i årsredovisningen. Gör en analys av kommunens samlade klimatpåverkan. Nacka kommun Ann-Christin Rudström, Jessica Röök 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Syfte och mål Avgränsningar Metod Hållbar utveckling definition och innebörd Faktorer som påverkar hållbarhetsarbete Nackas mål och styrdokument Övergripande och strategiska mål Styrdokument Pågående aktiviteter inom hållbarhetsarbetet Aktiviteter inom ekologisk hållbarhet Aktiviteter inom social hållbarhet Aktiviteter inom ekonomisk hållbarhet Konsekvensbeskrivning Nätverk Omvärlden Kommuner med framgångsrikt hållbarhetsarbete Ledningssystem för hållbar utveckling Reflektioner och analys Otydlig innebörd och ambitionsnivå Nämndernas mål- och nyckeltalsarbete Incitament och möjligheter för kommunens verksamheter Kommunikation och förankring Slutsatser och förslag Bilagor

4 1 Bakgrund och förutsättningar I maj 2012 skapades samordnings- och utvecklingsenheten som bland annat har i uppdrag att genomföra kommunstyrelsens uppföljning av nämndernas arbete. I samband med detta förtydligades även nämndernas ansvar för bland annat hållbarhet och andra frågor som av sin natur går på tvären i organisationen. Kommunstyrelsen uppdrog i januari 2013 åt samordnings- och utvecklingsenheten att göra en kartläggning och ge strategiska förslag för fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet. I årets budget finns medel avsatt för att kommunstyrelsen skall kunna ta fram en strategi för hållbarhet och klimat. Denna rapport kan vara underlag till det arbetet. 1.1 Syfte och mål Utredningen syftar till att synliggöra nämndernas arbete med hållbarhetsfrågor och utifrån detta skapa förutsättningar för utveckling och bättre uppföljning. Målet är att beskriva hur nämnderna arbetar med hållbarhet. En strategisk inriktning föreslås även för att möjliggöra ytterligare utveckling och förenkla uppföljningen. 1.2 Avgränsningar Parallellt med detta uppdrag arbetar samordnings- och utvecklingsenheten med en uppföljning av hur nämnderna bidrar till kommunens åtta övergripande mål. Förhoppningen är att denna rapport skall ge ytterligare en dimension i det arbetet då God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling är ett av de över gripande målen. Enheten genomför även under 2013 en uppföljning av nämndernas bidrag till det övergripande målet Trygg och säker kommun samt en uppföljning av nämndernas bidrag till kommunens tillgänglighetsarbete. Ur ett hållbarhetsperspektiv är trygghet och säkerhet samt tillgänglighet till samhället och dess funktioner viktiga aspekter. De ovan nämnda uppdragen rapporteras separat. Stor del av Nackas hållbarhetsarbete bedrivs inte i den kommunala organisationen utan bland, skolor, företag och medborgare m.fl. Uppdraget var att kartlägga nämndernas bidrag till hållbarhetsarbetet och denna kartläggning omfattar inte den kommunala produktionen eller privata anordnare av kommunala välfärdstjänster. 1.3 Metod Rapportens material baseras på tillgängligt material i form av nämnders bokslut och verksamhetsberättelser samt andra styrdokument i kommunen. Det baseras även på intervjuer med nyckelpersoner samt direktörer, (inklusive produktionsdirektörerna) och, när det varit möjligt, nämndordföranden. 4

5 2 Hållbar utveckling definition och innebörd Begreppet hållbar utveckling är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika faktorer. I Nacka har ansatser gjorts att beskriva begreppet ur ett Nackaperspektiv i samband med kommunens översiktsplan Hållbart Nacka och i de hållbarhetsbokslut som gjorts. Rapportens definition utgår ifrån de beskrivningarna. De tre dimensionerna av hållbar utveckling - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Ekologisk utveckling: Naturen sätter de yttersta begränsningarna för samhällets utveckling. Mänskligheten måste därför hålla sig inom de ekologiska ramar som finns och inte förstöra naturtillgångar och ekosystemtjänster. En av kommunens viktigaste uppgifter är att säkerställa att naturkapitalet tas tillvara samtidigt som naturen görs tillgänglig för invånarna. Det kan till exempel innebära ett effektivt markutnyttjande i form av att planera bebyggelse så att så lite mark som möjligt behöver tas i anspråk i kommunen. Social utveckling: I ett hållbart samhälle mår människor bra, ges möjlighet att utvecklas som individer och känner att de har möjlighet att påverka sin livssituation. Viktiga faktorer som påverkar människors hälsa är delaktighet, inflytande, utbildning och arbete. Ekonomisk utveckling: För att nå en hållbar utveckling måste kommunen ha en sund ekonomi och en effektiv organisation. Det är förutsättningar för att kommunen ska kunna göra investeringar i drift och underhåll, skola och infrastruktur. Det innebär också att skapa förutsättningar för en god ekonomisk utveckling i regionen, genom att stödja nyföretagande och en välfungerande arbetsmarknad. 2.1 Faktorer som påverkar hållbarhetsarbete En kommuns hållbarhetsarbete påverkas av beslut som tas på internationell, nationell och regional nivå. Inom kommunen påverkas arbetet även av lokala politiska beslut, styrprinciper och dess värdegrund. EU:s strategi för hållbar utveckling 1 innehåller ett stort antal mål och åtgärder inom olika områden. EU har även en tillväxtstrategi som heter EU som innehåller mål inom bland annat sysselsättning, utbildning, klimat och energi och social utestängning. Inom ekologisk hållbarhet har EU ett övergripande mål att

6 begränsa den genomsnittliga temperaturökningen på jorden till 2 C över de förindustriella nivåerna. I Sverige finns en nationell strategi för hållbar utveckling som utgår ifrån EU:s strategi och varje EU-land har fått omvandla tillväxtstrategins mål till nationella mål fastställde riksdagen politiska miljömål, de så kallade miljökvalitetsmålen, varav ett av målen handlade om begränsad klimatpåverkan. Utöver miljökvalitetsmålen höjer regeringen ambitionen ytterligare genom målsättningen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka för att miljökvalitetsmålen uppnås. Som en del av det arbetet har länsstyrelsen nyligen tagit fram en klimatoch energistrategi som skall fungera som ledning för länets samlade klimatarbete. Strategin utgår från miljökvalitetsmålet om minskad miljöpåverkan och bygger vidare på den inriktning som presenterades i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS Även inom social hållbarhet finns liknande beslut för en kommun att förhålla sig till. Ett exempel på detta är att regeringen har antagit 11 mål för folkhälsan med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bild 1 Många olika faktorer som påverkar hållbarhetsarbetet EU, nationellt, regionalt Styrprinciper, värdegrund, styrdokument Mål och budget Övergripande mål Hållbarhet 3 Nackas mål och styrdokument Nacka kommun har åtta övergripande mål som på olika sätt syftar till att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle 3. Varje nämnd sätter sina egna strategiska mål och nyckeltal som skall kopplas till de övergripande målen. Utöver målen finns ett antal styrdokument som t.ex. mål och budget, strategier, policys och planer. En del av dessa har direkt bäring på hållbarhetsarbetet. Hållbarhetsarbetet styrs 3 Bilaga 1 6

7 av vad som är formulerat i målen och styrdokumenten. I vissa fall styrs även arbetet av lagar och nationella mål. 3.1 Övergripande och strategiska mål Nackas åtta övergripande mål är olika till sin karaktär och har även olika inbördes hierarki. Ett sätt att förstå målen är att dela upp dem i genomförandemål, resultatmål och effektmål. Bild 2 Nackas övergripande mål indelade i genomförande- resultat- och effektmål Tre av målen fokuserar på hur verksamheten ska genomföras: Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans Fyra av målen fokuserar på resultat, på kort eller medellång sikt som leder fram till slutmålet: God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet Trygg och säker kommun Ett mål beskriver själva uppdraget, slutmålet, för en kommun: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Bilden visar att tre av de åtta övergripande målen handlar om på vilket sätt verksamheten skall genomföras. Fyra av målen beskriver resultat kommunen vill uppnå på kort eller medellång sikt. Ett av målen har särskild bäring på kommunens hållbarhetsarbete och kan betraktas som ett effektmål, det vill säga något som skall uppnås på lång sikt och som kan uppfattas som själva uppdraget för en kommun: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. Nämnderna i Nacka är fria att sätta sina egna strategiska mål för att sedan koppla dem till de övergripande målen. Detta innebär att en nämnd inte måste ha strategiska mål under varje övergripande mål. Sammantaget finns drygt 100 strategiska mål utplacerade under de olika övergripande målen. Idag har fem nämnder (inklusive kommunstyrelsen) sammanlagt 11 strategiska mål under det övergripande målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. 7

8 Bild 3 De 11 strategiska målen under det övergripande målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling: Kommunen har en god livsmiljö och utvecklas hållbart Kommunen skall tillämpa stadsbyggnadsstrategierna Väl fungerande infrastruktur Socialtjänsten ska verka för ökad livskvalitet, bättre liv för den enskilde Socialtjänsten ska verka för att tillgodose behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper Föreningslivet ska stödjas så att de arbetar med värdegrundsfrågor och medvetet ledarskap Nacka kommuns kulturhistoria ska vårdas och levandegöras Nackas offentliga konst ska vara tillgänglig Stadsbyggande i Nacka ska ske med kvalitet och mångfald. Nämnden ska verka för en miljövänlig avfallshantering med en mycket hög insamlingsgrad av farligt avfall Kännedom om syftet med naturreservatet samt hur de sköts och utvecklas är hög Bilden ovan visar de 11 strategiska målen som idag ligger under det övergripande målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. De strategiska målen har liksom de övergripande målen väldigt olika karaktär. Dessutom är det svårt att säga att genom att måluppfyllelse av just dessa strategiska mål leder till en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling. Till de strategiska målen hör ett antal nyckeltal som vissa fall förtydligar ett måls intention. Men det är trots allt de strategiska målen som utåt visar hur vi mäter att vi är på väg mot en god livsmiljö och en hållbar utveckling. Flera nämnder har strategiska mål som har stark bäring på hållbarhet placerade under andra övergripande mål. Exempelvis finns många hållbarhetsmål under God kommunal service eller Trygg och säker kommun. 3.2 Styrdokument Det finns i Nacka kommun omkring 150 styrdokument. Flera av dessa styr arbete med olika hållbarhetsaspekter. I de olika dokumenten innehåller ofta mål och nyckeltal och i dokumenten anges på vilket sätt uppföljning av dessa skall ske. Det sätt som styrdokumenten skall följas upp på varierar, vilket försvårar en samlad uppföljning. Just nu pågår ett arbete med att minska antalet styrdokument och varje nämnd har i uppgift att se över sina respektive dokument. Det har även tagits fram mallar för strategier och policys med syftet att göra dessa mer enhetliga i sitt upplägg. 8

9 4 Pågående aktiviteter inom hållbarhetsarbetet Denna kartläggning av aktiviteter som bidrar till ett hållbart samhälle gör inte anspråk på att vara heltäckande, men den ger ändå en bild av vad som pågår i kommunen. Trots att de tre hållbarhetsdimensionerna är beroende av varandra presenteras kartläggningen utifrån ekologiskt, socialt respektive ekonomisk perspektiv. Se bilaga 2 för bildsammanställning. 4.1 Aktiviteter inom ekologisk hållbarhet Miljöarbete och energieffektivisering Kommunen arbetar aktivt med vattenkvaliteten genom det så kallade vattendirektivet och det pågår även ett arbete att ta fram lokala miljömål. Underlag för riktlinjer för hållbart byggande är också framtaget och ska användas i stadsbyggnadsprocessen för att tydligare kunna beskriva och följa upp ur ett hållbarhetsperspektiv. Kommunen tar även fram en vatten- och avlopps plan samt en avfallsplan. De utmaningar vi står inför där är bland annat förbättringar kring matsvinnshantering samt utvecklandet av kretsloppsstationer. Kommunen har också arbetat aktivt med energieffektivisering av det egna fastighetsbeståndet och det personalens resor. Den uppföljning som nyligen är gjord visar goda resultat men att vi fortfarande har utmaningar framför oss för att nå uppsatta mål. Transporter Nacka arbetar både med fysiska åtgärder som förbättrande av gång- och cykelvägar samt med beteendeförändring inom det som kallas mobility management. Under kartläggningen har det framkommit en osäkerhet i organisationen kring förhållandet mellan bil-, gång- och cykeltrafik i kommunen i stort men även i arbete med att bygga stad. Vad avser kommunens arbete med samordnade transporter finns det stor utvecklingspotential. Nu pågår arbete för att utöver kontorsmaterial även samordna transporterna med livsmedel till kommunens produktion. Naturreservat och ekosystemtjänster Nacka har många naturreservat vilket skapar möjlighet till rekreation och friluftsliv samt till att skydda viktiga biologiska värden. Kommunens arbete med ekosystemtjänster har kommit långt och kommer i förlängningen att möjliggöra än bättre symbios mellan utnyttjande och samspel med naturen. I samband med kartläggningen framkom synpunkter på tydligare konskekvensbedömningar när kommunen planerar för naturreservat så att även alternativs hållbara användningsområden värderas. 9

10 Företag Genom att uppmärksamma företag som har valt att miljöcertifiera sig vill kommunen uppmuntra företagare att ta ett allt större klimatansvar. Det är ett sätt för Nacka att ta ansvar inte enbart för den egna organisationen utan även för de som lever och verkar i kommunen. Det finns många idéer om hur detta arbete skulle kunna utvecklas men en osäkerhet kring vem som skall driva ett sådant arbete. 4.2 Aktiviteter inom social hållbarhet Kommunens välfärdsproduktion är en mycket viktig del av det sociala hållbarhetsarbetet och har som främsta mål att skapa ett socialt hållbart samhälle. Social hållbarhet handlar även om demokratiska processer och möjlighet till inflytande. Ur detta perspektiv utgör exempelvis även Nackas kundvalssystem en viktig del av hållbarhetsarbetet. Trygghet och säkerhet Kommunen arbetar aktivt med trygg- och säkerhetsfrågor lokalt samt i den fysiska miljön. Det pågår även ett omfattande arbete inom äldreomsorg, förskolor, skolor och fritidsverksamhet. En övergripande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är gjord för Nacka och nu arbetar varje nämnd med att ta fram en RSA för sina respektive verksamhetsområden. God uppväxtmiljö Ett stort projekt pågår för att kommunen skall bli bättre på att sätta in tidiga insatser för barn som har det behovet. Kommunen har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna utvecklat en utvecklingspaket som erbjuds föreningar som vill arbeta med värdegrundsfrågor. Barnkonventionens intentioner hanteras också exempelvis genom ungdomars och elevers inflytande i olika frågor som rör den kommunala verksamheten. Det har framkommit synpunkter om att arbetet med barnkonventionen både borde utvecklas och kommuniceras tydligare. Jämställdhet Arbete för att säkerställa att pojkar och flickor ges samma möjligheter sker både inom skolan och inom kommunens fritidsverksamhet. Ett aktivt jämställdhetsarbete pågår avseende tillgång till idrottsverksamhet och lokaler. Ytterligare ett gott exempel på detta är det jämställdhetsarbete som sker för att säkerställa att personal inom kommunen inte särbehandlas på grund av kön. Synpunkter på att ytterligare utveckla jämställdhetsarbetet genom att redovisa samtlig kommunal statistik uppdelat på kön har framkommit. 10

11 Utbildning och arbete Nackas elever har mycket goda resultat och skolorna i kommunen håller hög kvalitet. Förskolorna i kommunen når också goda resultat och flera arbetar aktivt med språkutveckling vilket har stor betydelse för hur väl en elev klarar skolan. Genom matchning arbetar kommunen med både arbetssökande och företag för att få fler personer i egen försörjning och tillfredsställa företagens behov av arbetskraft. Ett aktivt arbete för att hjälpa människor som befinner sig i utanförskap pågår. 4.3 Aktiviteter inom ekonomisk hållbarhet Företagsklimat Nacka har ett gott företagsklimat. Kommunen har väl etablerade kontaktnät och bra samverkan med såväl skola som näringsliv. I samband med att Nacka växer så uppkommer behov av att planlägga mark så att fler företag får möjlighet att etablera sig i Nacka. Handlar också om att i enlighet med översiktsplanen skapa förutsättningar för service- och näringsliv i de lokala centra i kommunen. Även kompetensen kring centrumutveckling och dess detaljhandel behöver stärkas. Upphandling Kommunen arbetar aktivt med förbättrade rutiner för upphandling och ambitionen är att 2014 skall 50 procent av kommunens inköp vara miljöklassade. Bland annat har upphandling av livsmedel skett i bred förankring med representanter från den kommunala produktionen. Men för att nå målet krävs bättre samverkan inom kommunen samt ökad kompetens för att kunna handla upp rätt varor och tjänster. 4.4 Konsekvensbeskrivning Kartläggningen visar att det finns ett stort behov av tydligare konsekvensbeskrivningar inom alla aspekter av hållbarhet. Tillfrågade tjänstemän likväl som politiker efterfrågar beslutsunderlag som tydligare belyser målkonflikter. Markanvändning är ett område där flera anser att alternativa användningar av mark bör ställas mot varandra innan beslut fattas. Det kan handla om att konsekvensbeskriva bebyggelse, skyddsvärda biologiska värden, antal arbetstillfällen m.m. Flera anser även att kommunen i större utsträckning borde göra sociala eller socioekonomiska konsekvensbedömningar inför beslut eller vid en projektstart. Ekologisk konsekvensbedömning I samband med stadsbyggnadsprojekt arbetar kommunen med att på olika sätt beskriva vilka konsekvenser ett byggprojekt har på miljön. Ibland kallas det för miljökonsekvensbeskrivningar och ibland för 11

12 miljöredovisning. I vissa fall görs kombinerade miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningar. Försök till hållbarhetsbedömningar där alla tre aspekter av hållbarhet tas in i bedömningen har också gjorts. Social konsekvensbedömning I stadsbyggnadsprojekt arbetar kommunen ibland med hälsokonsekvensbeskrivningar. Ekonomisk konsekvensbedömning Ekonomiska konsekvenser skall alltid beskrivas i kommunens tjänsteskrivelser. I Nacka finns en hög medvetenhet vad gäller de investeringar som kommunen har framför sig vad avser exempelvis investeringsbehov i det egna fastighetsbeståndet eller investeringar i olika delar av infrastrukturen. 4.5 Nätverk Nacka kommun är medlem nätverken Safe Community och Sveriges Ekokommuner. Flera projekt och verksamhetsområden tar avstamp ifrån Safe Communitynätverkets principer och riktlinjer för hur ett skadeförebyggande arbete skall bedrivas återcertifierades Nacka men inget aktivt övergripande Safe Community arbete bedrivs idag. Medlemskapet i Sveriges Ekokommuner får även det bedömas som passivt. Nacka kommun betalar en medlemsavgift men är inte aktiva i nätverket. Nacka är sedan januari 2012 även milleniekommun vilket innebär att kommunen bidrar till att nå FN s åtta milleniemål 4. 5 Omvärlden 5.1 Kommuner med framgångsrikt hållbarhetsarbete Att ta ansvar för miljön och kommunicera hur det bidrar till ett hållbart samhälle har blivit allt viktigare för både företag och offentlig sektor. Gemensamt för kommuner med ett gott hållbarhetsarbete är att synen på vad hållbarhet innefattar all tre dimensioner och detta genomsyrar organisationen. Gemensamt för dessa kommuner är att de har en tydlig vision och väl förankrade hållbarhetsmål som följs upp regelbudet. Exempel på detta finns i Nyköping och Botkyrka. Ofta tar dessa kommuner, varav Lerum är ett exempel, också ansvar för områden som kan tyckas ligga något utanför deras rådighet, som exempelvis medborgares transporter eller företags klimatpåverkan. Gemensamt för samtliga kommuner är att de har en samlad kommunikation kring hållbarhet, på så sätt signalerar de att det är en viktig fråga och de ger stöd

13 till medborgare och aktörer att agera på ett sätt som är bra för hälsa, miljö och ekonomi. Huddinge gör en samlad presentation av sitt klimatarbete via miljöbarometern på sin hemsida. Malmö har lagt ut en green map som är en guide till det klimatsmarta Malmö och via Lerums och Uppsalas hemsidor är det möjligt att testa sin klimatpåverkan och även få tips om hur elkostnader kan minskas. 5.2 Ledningssystem för hållbar utveckling Svenska Standard Institutet (SIS) har utvecklat ett förslag till en svensk vägledningsstandard som beskriver hur en kommun, region eller landsting kan införa ett ledningssystem för hållbar utveckling. Förslaget innehåller alla tre dimensioner av hållbarhet och förväntas fastställas och produceras vid årsskiftet 2013/2014 Utöver att vara ett ledningssystem så erbjuder standarden flera intressanta förslag för hur en kommun praktiskt kan ta sig an sitt hållbarhetsarbete. Dessutom kan det ge inspel till de befintliga ledningssystem som redan finns i kommunen t.ex. inom stadsbyggnadsprocessen. 6 Reflektioner och analys Det pågår mycket arbete inom alla tre dimensioner av hållbarhet i Nacka. Inom den sociala/ekonomiska delen har t.ex. projektet tidiga insatser stor potential. Kommunen har en hög ambitionsnivå inom den ekologiska/ekonomiska delen som kan exemplifieras med energieffektiviseringsstrategin och framtagandet av lokala miljömål. Men för att bli ännu bättre behöver vissa delar utvecklas. 6.1 Otydlig innebörd och ambitionsnivå Det har under kartläggningen framkommit att det finns en otydlighet i organisationen kring begreppen god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling samt dess betydelse för olika nämnders verksamhetsområden. De övergripande målen framställs ofta som jämbördiga varför det inte heller tydligt framgår att målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling är särskilt viktigt för en nämnd att förhålla sig till, denna tolkning stärks av att endast fem nämnder (inkl. KS) har mål under God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. Analysen av nämndernas strategiska mål under det övergripande målet stärker bilden av nämndernas svårighet att tolka begreppen. Rimligtvis borde alla nämnder på något sätt kunna bidra till en god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. Men analysen visar att det är lättare för en nämnd att exempelvis tolka vad god kommunal service innebär för nämndens verksamhet än vad god livsmiljö innebär. Flera nämnder har mål som har tydlig bäring på hållbarhet under andra övergripande mål vilket inte nödvändigtvis är fel. Men det vittnar om svårigheten att förhålla sig till målet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. 13

14 Under intervjuer framkommer även att det efterfrågas vilket ambitionsnivå och gemensam inriktning kommunen har vad beträffar hållbar utveckling. I vissa fall gör organisationen till och med tolkningen att den ekologiska hållbarhetsdimensionen inte är viktig för verksamheten att förhålla sig till. Mål och styrdokument ger inte tillräcklig information kring ambitionsnivå och inriktning. Otydligheten kring en gemensam inriktning och begreppens betydelse för nämndernas verksamhetsområden gör att det blir Svårt för organisationen att dra åt samma håll Svårt för verksamheter att veta hur de skall prioritera Svårt att följa upp hållbarhetsarbetet Vad beträffar det ekologiska hållbarhetsarbetet så har Stockholms läns klimatoch energistrategi en mycket hög ambitionsnivå. För att möta framtidens utmaningar behöver även Nacka höja ambitionen så att klimatarbetet inte enbart gäller den kommunala organisationen utan hela det geografiska område som utgör Nacka kommun. Det innebär att kommunen tar ett större ansvar för att påverka de som lever och verkar i kommunen att agera på ett mer miljövänligt sätt. 6.2 Nämndernas mål- och nyckeltalsarbete Under intervjuerna framkommer att många anser att de övergripande målen är bra men att de är så allmänt formulerade att de inte blir styrande. En relevant fråga i sammanhanget är om de allmänt formulerade målen skapar behov i verksamheterna för ytterligare styrdokument, vilket i så fall skulle kunna vara en förklaring till att kommunen har så många strategier, policys och riktlinjer. Den stora mängd styrdokument tillsammans med de olika aktiviteternas mål gör det samlade hållbarhetsarbetet svårt att styra och följa upp. Det framkommer också en varierad förankring på enheterna kring mål- och nyckeltalsarbetet. Det berör främst controllerfunktionen och cheferna/direktörerna. Om de strategiska målen inte speglar verksamheten blir det svårt för medarbetare förstå målstrukturen och hur den förhåller sig till kommunens hållbarhetsarbete. Detta kan också leda till sämre måluppfyllelse. 6.3 Incitament och möjligheter för kommunens verksamheter Det finns ett starkt stöd för Nackas styrprinciper i organisationen. Men det finns en osäkerhet kring hur hållbarhetsarbete skall bedrivas i den unika organisation som Nacka är. För att nå framsteg för en hållbar utveckling krävs ett brett engagemang, och samverkan mellan en kommuns samtliga verksamheter och då krävs hängrännor snarare än stuprör. Det blir viktigt att hitta former för samverkan mellan verksamheterna och processerna och former för uppföljning som driver utvecklingen framåt. 14

15 I den kommunala produktionen pågår ett omfattande hållbarhetsarbete. Beskrivning av produktionens hållbarhetsarbete ingår inte inom ramen för detta arbete. Det har dock framkommit önskemål om tydligare inriktning från kommunen centralt vad gäller ambition och mål för hållbarhetsarbetet. Det skulle underlätta och även understryka vikten av den kommunala produktionens hållbarhetsarbete. Det är också viktigt att hållbarhetsarbetet är en bra affär för produktionen. Här finns också en utmaning i att hitta bra former för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande. 6.4 Kommunikation och förankring I Nacka pågår en hel del inom hållbarhetsområdet men stora delar av detta är inte synligt vare sig internt eller externt. Ett sätt att höja ambitionsnivån kring hållbarhet är att kommunicera vad som faktiskt görs och skapa möjlighet till ömsesidigt lärande genom att sprida goda exempel. Genom kommunikation underlättar kommunen även för medborgare eller företag att göra kloka val. Kommunens attitydundersökning visar dåliga resultat på frågan som handlar om nöjdheten med de möjligheter kommunen erbjuder medborgare att agera miljövänligt. Bättre information skulle kunna vara en del av lösningen. 7 Slutsatser och förslag I Nacka drivs inom flera områden ett bra hållbarhetsarbete men det finns en osäkerhet i organisationen kring hur prioriterad frågan är ur ett politiskt perspektiv. Det saknas även samtal inom organisationen om vad som avses med det övergripande målet God livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling och målet uppfattas inte som styrande. Att stärka hållbarhetsredovisningen genom att ta fram indikatorer för samtliga dimensioner av hållbarhet och redovisa dessa i årsredovisningen underlättar prioriteringar i hållbarhetsarbetet. Det blir enklare att följa utvecklingen samt följa upp och utvärdera hållbarhetsarbetet i stort men även dess olika delar. Dessutom bidrar det till att skapa en gemensam bild av vad kommunen vill med sitt hållbarhetsarbete. För att möta framtidens utmaningar behöver Nacka höja ambitionsnivån inom det ekologiska hållbarhetsarbetet, inte minst för att ligga i linje med länets klimatoch energistrategi. För att göra detta krävs att arbetet vidgas till att innefatta inte enbart den kommunala organisationen utan hela territoriet med de som lever, vistas och verkar i Nacka. Inom vissa områden finns redan ett geografiskt perspektiv t.ex. i arbetet med vattendirektivet, avfallsplanen och i framtagandet av lokala miljömål. En förutsättning att vidga hållbarhetsarbetet ytterligare är att göra en analys av hela kommunens klimatpåverkan. Utifrån den analysen kan en strategisk inriktning och prioritering av det fortsatta arbetet tas fram. Det fortsatta arbetet med hållbarhet bör även innefatta strategisk inriktning för sociala och ekonomiska aspekter. Därtill behövs att tydliga konsekvensanalyser 15

16 tas fram i större utsträckning än vad som görs idag. Medvetenheten om konsekvenser för ekonomin är generellt högre än konsekvenser för miljö eller hälsa. Särskilt arbetet med socioekonomiska konsekvensbeskrivningar borde utvecklas. Det finns stora möjligheter att belysa sociala hållbarhetsvärden tidigt i processen i samband Nacka bygger stad. Hållbarhetsarbete innebär alltid målkonflikter och dessa behöver belysas för att kloka beslut skall kunna fattas. Tidvis kanske en dimension av hållbarhet måste stå tillbaka för en annan och för att organisationen skall dra åt samma håll måste det bli tydligt. För att öka medvetenheten i och utanför organisationen om hållbarhetsarbetet bör kommunikationen utvecklas så att den omfattar både information om vad som görs från kommunens sida för att bygga ett hållbart samhälle samt vad medborgare och företag kan göra för att göra bidra till utvecklingen. Kommunikation bidrar även till att kommunens viljeriktning inom området blir tydlig. Rekommendationer Som ett första strategiskt steg i utvecklingen av kommunens hållbarhetsarbete görs följande rekommendationer: Utveckla hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen Ta fram kommunövergripande indikatorer inom alla tre dimensioner av hållbarhet och redovisa dessa i årsredovisningen. Gör en analys av hela Nackas klimatpåverkan. 16

17 8 Bilagor Bilaga 1 Hållbarhetsbegreppen och de övergripande målen Vad är hållbarhet i Nacka? God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Rekreation o biologisk mångfald Effektivt markutnyttjande Begränsa klimatpåverkan Trygg och säker kommun Stor valfrihet Starkt medborgarinflytande God kommunal service social ekologisk God hälsa Lika rättigheter och möjligheter Bra företagsklimat Effektiv användning av mänskliga och materiella resurser Kommunal ekonomi i balans ekonomisk Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter 17

18 Bilaga 2 Pågående aktiviteter inom hållbarhetsarbetet Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande men ger ändå en bild av vad som pågår i kommunen. De streckade bubblorna markerar att det finns förbättrings- och utvecklingspotential. Ekologisk hållbarhet Matsvinn MKB AKTVITETER Sv. Ekokommuner Ekologisk konsekvens EKOLOGISK HÅLLBARHET Företag, produktion Avfallsplan Miljöarbete Miljö Hållbart byggand e Lokala miljömål H2O direktiv VA-plan Kretslopp sstation ekosystem tjänster Säkra skolvägar Mobility mgmnt Transporter Trafik Samord. transporter Naturreservat Markpolitik Energieffektiv. Egna fastigheter Grönt resande Social hållbarhet AKTIVITETER HKB Folkhälsorapportering Risk/ sårbarhet civilsam hället Råd/ medborgar dialog Personal utb. Kundval Fritid Kultur Utbud/ tillgängl. Demokrati delaktighet Utanförskap Socioeko konsekvens Social konsekvens SOCIAL HÅLLBARHET Utb/ arbete hållbarhets bokslut Skadeföreb /trygghet Jämställdhet Uppväxtvillkor TRÅ/BRÅ Sociala fonder Sociala risker Safe Community Tidiga insatser SSP TS barnoms Safe elderly ANDT Fysisk plan.?? Matchni ng 18

19 Ekonomisk hållbarhet AKTIVITETER Markutnyttjande Lokala centra Ny etablering Entreprenör skap/ ungt företagande Miljö arbete Företags klimat Starta eget nyförtagar centrum CSR Rain dance Livs medel EKONOMISK HÅLLBARHET Inköp 2.0? Upphandling Ekonomisk konsekvens Bokslut årsredov Mål resultat tj.skr. Kompetens /samverkan exploatering Egna fastigheter, VA 19

20 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se