MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

Transkript

1 Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken spelar en viktig roll i att elever med läsnedsättning får tillgång till talböcker. MTM ger stöd till skolbiblioteken Helena Nordqvist arbetar med information till skolbiblioteken på Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. För många år sedan, när hon arbetade som mellanstadielärare kände hon inte till talböckerna. Idag kan hon minnas den tiden och tänka på elever som skulle haft god nytta av talböcker. MTM uppskattar att cirka sex procent av befolkningen har en läsnedsättning som gör att de behöver få en text anpassad på något sätt för att kunna läsa den. En läsnedsättning kan bero på olika saker, där läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är den vanligaste orsaken. För elever med läsnedsättningar kan ett skolbibliotek betyda mycket, menar Helena Nordqvist. Ett skolbibliotek kan göra stor skillnad för elever med läsnedsättning. På biblioteket kan eleven få hjälp att hitta till den lättlästa litteraturen och här kan de också få tillgång till talböckerna. Eleven kan då läsa samma böcker som klassen. Helena Nordqvist Foto: Anna-Lena Andersson Helena Nordqvist berättar om en undersökning som MTM:s danska motsvarighet, NOTA, har gjort. Den visar att ju mer frekvent eleverna använder talböcker desto troligare är det att de läser läxor, att de trivs i skolan och de får också högre förväntningar på att de ska fortsätta studera efter grundskolan. Talböckerna gör med andra ord skillnad för eleverna! Ger stöd till skolbiblioteken Det finns cirka skolbibliotek som har konto hos MTM. Det innebär att de har tillgång till över talböcker som finns i MTM:s bibliotek, legimus.se. Många skolbibliotek önskar ladda ner själva och även registrera elever för Egen nedladdning och för det krävs ett talbokstillstånd som söks hos regeringen. Skolbibliotek som inte har talbokstillstånd kan beställa talböcker från MTM och då skickas boken på en cd-skiva. 1

2 Om du är ny som skolbibliotekarie och vill veta hur du går tillväga för att skaffa talbokstillstånd eller vill ha andra tips och råd finns det rikligt med information hos MTM. På vår webbplats legimus.se hittar du texter om våra medier och tjänster, regler kring talbokshanteringen, manualer och instruktionsfilmer. Skolbibliotekspersonal kan också vända sig till vår svarstjänst med frågor, via mail eller telefon. Informerar om talböcker och låneregler Talbokstillståndet tillhör skolbiblioteket som ska låna ut talböckerna till elever med läsnedsättning. Det är viktigt att skolbibliotekets personal är insatt i vad som gäller upphovsrättsligt för talböckerna. Vi ser att det finns ett stort informationsbehov hos lärare, skolbibliotekspersonal och skolledare kring talböcker, att de finns och vad som gäller för dem. Fler och fler skolor arbetar med talböcker, men det finns fortfarande många elever som är berättigade till talböcker men som inte får tillgång till dem. Helena Nordqvist berättar också att MTM arrangerar studiedagar i Stockholm och även kommer till regionala träffar och konferenser ute i landet. Myndigheten MTM har också planer på att börja med webbinarier för att informera om olika delar av verksamheten. Skolbiblioteken ser väldigt olika ut. På en del skolor har man byggt upp fantastiskt fina bibliotek med bra bemanning, man samarbetar med lärarna och biblioteket fungerar som en pedagogisk resurs på skolan. Här finns oftast också en bra verksamhet med talböcker och lättläst litteratur. På skolor där man inte satsat på biblioteket ser situationen annorlunda ut. Personalen har kanske inte tillräckligt med tid till sitt förfogande och då är det svårare att också ta hand om talbokshanteringen. Trots detta har medvetenheten ökat om man jämför med för år sedan. MTM får hela tiden in fler ansökningar från skolbibliotek som vill arbeta med talböcker. När jag arbetade som mellanstadielärare på 80- och 90-talen så använde man inte talböcker. Ibland tänker jag tillbaka på elever som skulle ha haft god användning av talböcker och önskar att jag hade känt till dem, avslutar Helena Nordqvist. Om myndigheten för tillgängliga medier, MTM MTM har till uppdrag att se till att personer med läsnedsättning får tillgång till litteratur och dagstidningar på de medier som passar dem. För att MTM ska kunna fullfölja sitt uppdrag behövs fungerande skolbibliotek, eftersom det är skolbiblioteket och inte skolan som äger talbokstillståndet. För att räknas som skolbibliotek måste det finnas ett utlåningssystem, kunskaper om upphovsrätt och om vad talbokstillståndet innebär. MTM arbetar aktivt med information till skolbibliotek och har inrättat en ny tjänst för ändamålet. Den innehas av Helena Nordqvist. Från 1 januari 2015 har MTM tagit över statens ansvar för lättläst. LL-förlaget är en del av MTM och myndigheten ansvarar också för utgivningen av den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor. Text: Anette Holmqvist 2

3 Tillgängliga skolbiblioteket Talböcker i ett skolbibliotek för alla Som ny skolbibliotekarie tyckte hon inte att elever med läsnedsättningar fick den hjälp de behövde. Det blev startpunkten för att göra skolbiblioteket mer tillgängligt för alla, berättar Cecilia Persdotter, fokusbibliotekarie på Malmslättsskolan Tokarp i Linköping. Malmslättsskolan Tokarp ligger en bit utanför centrala Linköping. Skolan är en högstadieskola med cirka 285 elever och har nära samverkan med F-6- klasserna på Malmslättsskolan Kärna, bland annat i läsprojekt. Skolans bibliotek är beläget i vackra lokaler med lutande tak, stora fönster, studieplatser och sköna soffor. På väggen hänger ett porträtt av Läsambassadören Johanna Lindbäck som gjorde ett uppskattat besök på skolan tidigare under läsåret. Här arbetar Cecilia Persdotter på heltid, tillsammans med en bibliotekspedagog som har tio procent av sin tid i biblioteket. Erbjuder talböcker på MP3 Malmslättsskolan Tokarps bibliotek har ett stort urval av lättlästa böcker placerade direkt vid ingången. Biblioteket är också ett av de 1800 skolbibliotek i Sverige som har talbokstillstånd, vilket betyder att bibliotekspersonalen har rätt att ladda ner talböcker för utlån från Legimus (Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotekskatalog). Biblioteket har också rätt att registrera elever för tjänsten Egen nedladdning. När Cecilia Persdotter kom till skolan hade hon bakom sig ett år som projektledare för ett dyslexiprojekt vid Länsbibliotek Östergötland. Det var när tjänsten Egen nedladdning av talböcker var ny och skulle lanseras, som hon fick åka runt på länets bibliotek, informera och visa tekniken. Att ordna studiedagar och workshops för lärare om talböcker, nedladdning och e-böcker var en annan arbetsuppgift. Med den erfarenheten var det inte svårt för henne att bygga ett tillgängligt bokbestånd eller vara till stöd skolans elever. 3

4 Jag hjälper till med utlån av talböcker på skiva och mp3-spelare. De elever som själva vill kunna ladda ner kan jag registrera för tjänsten. Innan eleverna får ladda ner talböcker måste de vara registrerade som talbokslåntagare hos MTM. Lösenordet skickas via epost och det händer att eleverna tappar bort det och sedan struntar i det här med talböcker. Det viktigt att inte bara registrera eleverna, utan också följa upp att de använder systemet. Jag brukar rekommendera att de använder Legimus-appen som ger konstant inloggning till databasen. Då slipper de tänka på lösenord. Tyvärr fungerar inte appen med Windows-telefoner. Legimus-appen Cecilia Persdotter visar hur man söker och laddar ner talböcker. Hon berättar att när du hittat en bok i Legimus väljer du själv vart du vill ladda ner den, till din dator, mp3-spelare eller via appen till mobiltelefon eller surfplatta. Är boken nedladdad till mp3-spelare får eleven låna hem spelaren. Det är mest skönlitterära titlar som laddas ner från Legimus, även om det finns faktaböcker också. Men det finns bara enstaka inlästa läromedel för grundskolan i katalogen. mp3-spelare Nu måste inlästa läromedel köpas in från Inläsningstjänst AB. Några skolor i Linköping har abonnemang där, men inte vår skola. Vi hoppas att kommunen ska köpa ett abonnemang. Hon berättar att hon brukar tipsa lärare att låta elever som behöver det lyssna på böcker. I dagsläget får lärare inte egen inloggning, men Myndigheten för tillgängliga medier har startat ett demokonto för lärare som vill visa tekniken för elever. Det tycker Cecilia Persdotter är bra. Håller i läsgrupper Cecilia Persdotter arbetar inte bara med talböcker, utan ansvarar också för andra läsfrämjande aktiviteter i biblioteket. Textsamtal och diskussioner om läsning ser hon som en viktig arbetsuppgift. När Linköpings elever börjar i sjunde klass får de göra en lästest. Hösten 2014 var det fjorton elever på Malmslättsskolan Tokarp som tillhörde den grupp som fick lägst värde på testet. Jag skapade en läsgrupp för de här eleverna och träffade dem femton gånger. Tillsammans läste vi Fotbollsboken av Tomas Dömstedt, en bok som vi hann läsa igenom på femton träffar. De elever som ville fick läsa högt ur boken. Eleverna fick också jobba i par med läskedjor för att träna förmågan att avkoda. Det innebar att de högläste färdiga spalter med ord och tog tid på läsningen. Sista delen av lektionerna äg- 4

5 nades åt att lästräna med olika typer av texter som intervjuer, kartor, recept och dikter. När alla lektioner var genomförda gjorde biträdande rektor en test på eleverna som deltagit. De hade blivit mer motiverade att läsa och hade förbättrat sin läsförståelse. Jag gör gärna om det, men med färre elever. Nu har Cecilia Persdotter startat en läsgrupp med fyra elever i sjuan som hon ska träffa fem gånger i biblioteket. Tiden som används är förberedelsetid, det vill säga lektionstid som får användas till det som eleven behöver. Med den här gruppen ska hon använda böcker som går att läsa igenom på en lektion. Till sin hjälp har de diskussionsfrågor som finns på bokförlagets webbplats. Samarbetar med slöjdlärare Cecilia berättar om ett roligt läsprojekt som genomfördes under Nordiska biblioteksveckan i november. Under ett besök på en pojkskola i Wales hade skolans slöjdlärare blivit inspirerad av Campfire reading, ett projekt där äldre pojkar får läsa högt för yngre pojkar. När slöjdläraren kom hem fick han hjälp av Cecilia Persdotter att söka pengar ur en kommunal fond. De fick 6000 kronor och tog kontakt med Malmslättsskolan Kärna. Bernt byggde upp en spännande miljö i idrottshallen med låtsaseldar av ficklampor och silkespapper och tält som slår upp sig själva. Vi värvade frivilliga högläsare bland niorna på skolan. Sedan gick jag och mötte fyrtio pojkar från årskurs tre på Kärna skola som skulle vara med på läsäventyret i idrottshallen. I varje tält satt en frivillig högläsare med ficklampa och läste högt för de yngre killarna i 20 minuter. Sedan blev det fruktstund och varje elev fick med sig ett exemplar av boken hem. Cecilia berättar att det var en fantastisk stämning i idrottshallen den här dagen. Däremot har det visat sig att alla elever läste inte ut boken på egen hand. Boken var rolig, men kanske för avancerad. Projektet ska utvärderas nästa vecka. Vill nå bättre ut till lärare På frågan om vad som är den största utmaningen i arbetet svarar Cecilia Persdotter att det är kommunikationen. Hon vill i ännu högre grad nå ut till lärarna med vad biblioteket kan erbjuda. Det är lärarna som känner eleverna bäst och vet hur de läser och om de behöver stöd med läsningen. Det gäller också att få lärare att förstå att eleven inte behöver ha någon diagnos för att få tillgång till talböcker. Det finns ju olika typer av läsnedsättning. Via lärarna når jag också föräldrarna. Jag ber lärarna ta upp det här med talböcker på utvecklingssamtalet. Det är också bra att ha föräldern med när själva eleven registreras som talbokslåntagare. En annan utmaning är att fånga upp elever med läsnedsättning, men att göra det med varsamhet. Alla gillar inte att lyssna på böcker. Att ge varje elev rätt bok, väcka deras läsintresse och bidra till deras läslust är min viktigaste arbetsuppgift. 5

6 Cecilia Persdotters tips till kollegor Försök fånga elevens intressen genom individuella bokval. Satsa på en lättläst sektion med intressanta böcker i biblioteket. Ta gärna hjälp av MTM:s handlingsplan för lättläst. Samarbeta med lärare som arbetar med barns läsning till exempel svensklärare, klasslärare, speciallärare. De känner bäst till elevernas läsförmåga och kan tala om vilka elever som behöver extra stöd. Kom ihåg att även yngre elever kan lyssna på talböcker. De behöver förstås lästräna, men ett sätt att stimulera deras läslust kan vara att de också får lyssna ibland. Testa tekniken själv först så att du blir mer säker. Saker man inte gör ofta glöms lätt bort.var inte rädd för att fråga! Hitta gärna en kontaktperson i din kommun som kan svara på frågor. Besök MTM:s och Legimus webbsidor. Där finns aktuell information, instruktionsfilmer och vanliga frågor. Om du vill fortbilda dig finns bland annat MTM.s studiedagar, FMLS dysleximässa och informativa webbsidor, t.ex. Logopeden i skolan Text och bilder: Anette Holmqvist Tips till skolbibliotek om talböcker Här är några länkar och praktiska tips till skolbibliotekarier som arbetar eller tänkt börja arbeta med talböcker och andra tillgängliga medier. Inspiration till arbetet med skolbibliotek: Skolverket Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: E-post: upplysningstjansten@skolverket.se 6