TRÄNINGSMATERIAL FÖR TRÄNARE

Transkript

1 TRÄNINGSMATERIAL FÖR TRÄNARE MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) uppdaterad november 2008,

2 (Training for New Trainers) Resurskatalog för tränare Bearbetning och översättning: C Å Farbring, mars 2009 Inom vetenskapen, när man börjar komma en bit på väg, så finner man att principen är ganska enkel men har enorma implikationer och inte är så lätt att upptäcka. Jag tycker att vi har åstadkommit framsteg i klientcentrerad terapi när det gäller att närma sig sanningen i den process som handlar om förändring och hur den kan underlättas. Och att försöka hjälpa människor att förstå det och att börja försöka sig på förändring, uppleva den och att slutligen leva i den, mer än bara i den terapeutiska stunden det är vad träning handlar om. Ur C. R. Rogers & D. E. Russel (2002). Carl Rogers: The Quiet Revolutionary. Roseville, CA: Penmarin Books, p Välkommen till träningsmanual avsedd för MINT-tränare. Det primära syftet med MINT är att främja kvalitet med avseende på utbildning och praktik i motiverande samtal (motivational interviewing, MI). Den här manualen tjänar det syftet genom att tillhandahålla ett stort antal idéer och specifika övningar för träning, liksom metaforer och aktiviteter som kan hjälpa deltagare i utbildningar att förstå andan och praktiken i MI. Många av dessa övningar och idéer har tänkts för att användas i workshopformat, men de kan också användas för individuella träningar och coachning/handledning. Den här manualen har ställts samman genom välvilliga och generösa bidrag av MINT-tränare; de har inte erhållit någon ersättning för dem. I samma anda tillhandahålls manualen utan kostnad för dig som potentiell tränare och handledare i MI. Försäljning eller kopiering för kommersiellt syfte är förbjuden. Var vänlig och använd övningarna med omdöme och citera ur manualen med angivande av upphovskällan. Den här manualen är uppbyggd efter det område inom MI där övningarna vanligen används. Flertalet av övningarna som beskrivs i manualen kan emellertid också användes flexibelt med avseende på andra områden och aspekter inom MI. Vi önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbete med utbildning, träning och handledning i MI. November 2008 Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT) 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. PROCESSER I TRÄNING... 5 A. 1. Förberedelser för träning... 5 Att göra en plan för utbildningen... 6 Göra en plan: exempel 2: Plan för träning... 7 Åtta steg vid inlärning av motiverande samtal... 8 Nivåer/typer av träning i motiverande samtal... 9 Screening före träningen Workshoputbildningar och fortgående inlärning A. 2. ÖPPNINGSSTRATEGIER Gör struktur Ställa upp längs linjal Tre i rad Kontinuet instruktör-coach-observatör Brainstorming Att rota sig Muntlig framställning på ett spännande sätt Uppvärmningsövning A. 3. Träningsidéer Ge mig ett kort Tävling Debriefing Att framkalla Att väcka diskussion Ge feedback till deltagarna Strukturerad feedback Egen video Läxor Metaforer och icke-verbala bilder Träning i observation och kodning Känsla för hur man kan koda/bedöma och utveckla grund för kamratstöd Levandegöra material genom att göra det mer personligt Favoritläraren Förbereda en klient roll Frågor (Quiz) Att sätta upp ett bra rollspel Enskilt skrivande Märken med symboler Lagspel (kull) Tränarens demonstration Videodemonstration Avgörande tecken A. 4 Strategier att sluta med Befästa, utveckla och generalisera inlärt material Fylla i meningar (stammar)

4 B. INNEHÅLL OCH PROCESS B. 1. Lära sig andan i MI Negativa övningar Tolv vägspärrar för lyssnande Ett smakprov motiverande samtal Monty Roberts Demonstration av 4 principer B. 2. Att lära in personcentrerade färdigheter i rådgivning: BÖRS Strukturerade praktiska övningar R E F L E K T I V T L Y S S N A N D E Strukturerat övningsexempel 1: Icke-verbalt lyssnande Strukturerat övningsexempel 2: Reflektivt tänkande Strukturerat övningsexempel 3: Forma reflektioner Strukturerat övningsexempel 4: intensivträning i reflektivt lyssnande Strukturerat övningsexempel 5: Integrerat reflektivt lyssnande Träning på reflektiva responser på givna uttalanden Tre nivåer Tre nivåer på reflektivt lyssnande Meningar Summeringsövning Övning i att bekräfta Borra efter bekräftanden Gruppövning: Använda BÖRS utan att styra B.3. Känna igen förändringsprat och status quo-uttalanden Slå på trumman för förändringsprat Hitta förändringsprat B. 4. Framkalla och svara på förändringsprat Tio strategier för att framkalla förändringsprat Tio saker som MI inte är Använd tillgångarna i din BÖRS medvetet (inkl. observatör Träning på tillit till förändring JEOPARDY på förändringsprat BINGO med förändringsprat Varde ljus Från en hatt Rycka loss förändringsprat ur käftarna på ambivalensen Dr Clarks remiss Dr Clarks remiss fyra tänkbara summeringar Lätt som en plätt Virginia Reel Att välja element: selektivt reflektivt lyssnande B.5. Svara på status quo-uttalanden och motstånd Båda sidorna av stängslet Tennismaskinen Släng tillbaka bollen Öva slag på motstånd eller status quo i cirkel Ut ur skogen Förespråkare Rulla ut motståndsmattan Övningen Tre Stolar B.6. Förhandla och upprätta en förändringsplan

5 ROUND ROBIN - var och en i turordning B.7 Avslutande färdigheter: konsolidera åtagande Svär du? Strukturerad övning med coach Rådgivare i team Uppvärmningsövning för övningen rådgivare i team B. 8. Integrera MI med andra behandlingsmetoder Feedbackövning C. RESURSER I TRÄNING Föreslagna beteendemål vid MI-träning MI-bön Rekommendationer för kamratstödsgrupp i MI

6 A. PROCESSER I TRÄNING A. 1. Förberedelser för träning 5

7 Att göra en plan för utbildningen Sammanfattning: Olika metoder passar i olika sammanhang. De som tränas kommer att vara involverade i att lägga upp träningar i olika gruppformat och individuella interventioner etc. Översikt: Detta hjälper tränare att använda sin egen erfarenhet flexibelt och olika metoder som presenterats, för att göra en plan för en MI-intervention (eller träning) med syfte att åstadkomma särskilda mål, eller att ta itu med särskilda utmaningar eller populationer. Riktlinjer: Ge små grupper i uppdrag att lägga upp planer för en specifik MI-intervention eller träning som är skräddarsydd för en speciell population, ett speciellt mål eller ett speciellt sammanhang. Grupperna kan sättas ihop godtyckligt, genom eget val eller genom att de valt olika ämnen som skall tas upp. Bestäm en särskild tid inom vilken uppgiften skall göras och identifiera någon person som skall rapportera tillbaka resultatet till den större gruppen. Göra en plan: exempel 1. Plan för en MI-intervention. MI i grupp. Efter att ni diskuterat och tränat på MI i individuellt format och presenterat hypoteser för hur MI fungerar (genom att framkalla förändringsprat och åtagande) kan små grupper ges uppdrag att lägga upp en plan för MI i grupp som optimalt skall framkalla förändringsprat och åtagande från medlemmarna. Du kanske vill specificera egenskaper i grupperna om vilka ett beslut måste fattas. Till exempel: Antagningskriterier i gruppen: Finns ett problem med målsättningen? Homogenitet eller heterogenitet och på vilka dimensioner? Skall gruppen vara stängd eller öppen (för nya medlemmar) Optimalt antal personer i gruppen. Antal och vilka skall vara gruppledare. Är det tillåtet med samtal utanför gruppen? Vilka är riktlinjerna för detta? Optimalt längd på möten och antal möten (eller ständigt pågående)? Hur mycket undervisning, grupprocesser etc.? 6

8 Göra en plan: exempel 2: Plan för träning Gör upp en plan för en MI-träning eller program med specifika mål och syften. Lägg fokus på en bestämd form av träning som t.ex. en workshop eller en process som fortskrider över tid (och t.ex. innefattar feedback och coachning). Frågor: Mål för lärande Nytt material, fördjupning, repetition. Om det handlar om träning som skall nå upp till vissa kriterier för färdighet vilka är kriterierna? Ämnesmål: Förstå, utveckla färdigheter, anpassa till olika sammanhang Träningens djup exponering, erfarenhet, expertis Bredd allmän MI, speciella populationer/frågor, speciella sammanhang Plats för träningen workshop utanför arbetet, på arbetsstället eller handledning över tid Storlek på deltagargrupp liten (2-10), medium (10-20) stor (20-50), en hel hop (50+) Längd på träningen 1-2 timmar, 2-8 timmar, 8-32 timmar, 32+ timmar. Heterogenitet vilken typ av arbete, vilken kontext för arbetet, kliniskt fokus, vilken utbildning har folk, vilken erfarenhet, faktorer som språk, kulturella, etniska. Intagning i grupp eget val, frivilligt men efter råd, bestämt av arbetsgivaren Praktiska frågor tid, plats, AV- hjäpmedel, mat, toaletter etc. Metoder: Strukturerade, semi-strukturerade, öppna Notera: Om flera små grupper gör samma uppgifter parallellt kan övningen kombineras med en tävling. Grupper kan också ges olika träningsuppgifter. 7

9 Åtta steg vid inlärning av motiverande samtal Det här utdraget från Miller och Moyers (2006) kan vara användbart för att få en bild av vad träningen handlar om. Var någonstans befinner sig deltagaren i utvecklingsprocessen? Vilka uppgifter skall vi fokusera på under träningen? Stegen kan också utgöra en ram för förståelsen av hur stegen följer på varandra. 1 Andan i MI En öppenhet för sättet att tänka på och arbeta med som utgör samarbete, snarare än att förmedla, respekterar klienters autonomi och rätt att själva bestämma, som är mer framkallande än installerande. Detta innebär åtminstone vilja att avstå från en auktoritär roll och att utforska klienters tillgångar snarare än brister med ett äkta intresse för klienters erfarenhet och perspektiv. 2 BÖRS Klientcentrerade färdigheter 3 Att känna igen förändringsprat och status quoprat 4 Att framkalla och förstärka förändringsprat 5 Svara på status quo och rulla med motstånd 6 Utveckla en förändringsplan 7 Att konsolidera åtagandet 8 Övergång och att kunna gå emellan Skicklighet i att använda klientcentrerade färdigheter för att skapa en stödjande och underlättande atmosfär inom vilken klienter tryggt kan utforska erfarenhet och ambivalens. Detta innebär att man känner sig trygg i användandet av öppna frågor, affirmationer, summeringar och särskilt äkta empati som den beskrevs av Carl Rogers. Förmåga att identifiera klienters förändringsprat och göra-prat (åtagande) som ger signaler om rörelse i riktning mot förändring, lika väl som status quo-uttalanden. Förberedande förändringsprat är vilja, förmåga, skäl (problemigenkänning) och behov, som föregår och ibland förstärker åtagande. Förmåga att framkalla och förstärka klienters förändringsprat och uttalanden till åtagande. Här används de klientcentrerade färdigheterna i BÖRS strategiskt, för att selektivt förstärka förändringsprat och åtagande. Förmåga att svara på status quo-uttalanden och motstånd som reflekterar dem men inte förstärker dem. Kärnan är att rulla med motstånd i stället för att ifrågasätta och motbevisa. Att göra en övergång till Fas 2 i MI. Förmåga att känna igen klienters beredskap till förändring och att kunna diskutera och förhandla en specifik förändringsplan som passar och är acceptabel för klienten. Det här innebär känsla för timing lika väl som förmåga att förhandla. Förmåga att framkalla allt starkare uttalanden om åtagande (göra) inriktade på specifika handlingsplaner. Förmåga att blanda MI med andra metoder för interventioner och att flexibelt kunna göra övergångar mellan MI och andra metoder. 8

10 Nivåer/typer av träning i motiverande samtal Följande utgör riktlinjer från MI-nätverket (MINT) om vad som rimligtvis kan åstadkommas inom varierande tidsrymder i en workshop. Det är viktigt att komma ihåg att en workshop sällan är tillräcklig för att hjälpa människor att lära sig MI och att träningsplaner skall innehålla fortgående coachning, återkoppling och övervakning/handledning. Typ Mål Längd 1 Introduktion till MI 2 Tillämpningar av MI 3 Klinisk träning 4 Avancerad klinisk träning 5 Träning av handledare 6 Träning för tränare Att lära känna basfärdigheter i MI och bestämma nivå för intresse för att lära mer. Att bli bekant med grundläggande anda och principer inom MI Att lära känna evidens för effekter av MI Att direkt känna på och jämföra MI med andra metoder Att lära en eller fler specifika tillämpningar av MI Att lära känna den grundläggande andan i MI Att lära praktiska riktlinjer för en specifik tillämpning inom ramen för andan i MI Att direkt få genomföra och känna på en särskild tillämpning Att bestämma nivå för intresse att lära mer Att lära sig den grundläggande kliniska stilen i MI och hur man lär sig den vidare i verkligheten Att förstå den grundläggande andan och principer i MI Att stärka färdigheter i BÖRS Att förstå och tillämpa de styrande aspekterna av MI Att känna på och genomföra MI i en motståndssituation Att lära sig hur man känner igen aspekter som förändringsprat och motstånd i klienters tal följt av återkoppling som ger möjlighet att lära in i verkligheten Att gå vidare från grundläggande kompetens till mer avancerad kompetens i MI Att utsätta sig för observation av färdigheter i MI Att få återkoppling på sina färdigheter Att uppdatera kunskap om MI (nylig forskning och utveckling) Att vara beredd att vägleda en grupp som lär sig MI Att förstå hur färdigheter lärs in i rätt följd för att uppnå skicklighet i dem Att lära sig observation/analytisk metod för hur man utvärderar MI Att lära sig metoder för att förbättra genomförande över tid Att vara beredd att certifiera praktiker i MI och upprätthålla kvalitetskontroll Att lära sig att flexibelt utnyttja färdigheter och metoder för att hjälpa andra att lära sig MI Att lära sig och använda många olika träningsmetoder Att höja sitt självförtroende när det gäller att träna och demonstrera MI Att kartlägga specifika behov och kontext för olika deltagare och kunna lägga upp och anpassa träningsupplägg Att uppdatera kunskap om MI och träningar Att delta i det internationella MINT 2 timmar 1 dag 1 timme 1 dag 2-3 dagar. Kan ges i flera 4-8 timmar portioner 2-3 dagar 2-3 dagar 3-4 dagar 9

11 Screening före träningen Sammanfattning: Det kan vara bra att känna till i förväg vilka olika kunskapsnivåer deltagarna i träningen ligger på. Det finns olika sätt att göra det på. Översikt: Människor kommer till MI-träningar med högst varierande kunskaper om rådgivningsfärdigheter, motivation för att lära sig och aktuell kunskap om MI och färdigheterna i MI. Screening före träningen kan ge dig kunskap för att informera om nivå och spridning på kunskaper i gruppen, på motivation och kännedom om MI. Den kan också användas som en förutsättning för att säkerställa lämplig nivå att börja på. Riktlinjer: En bit före träningen är det bra om man bestämmer vad man vill veta om deltagarnas bakgrund. Överväg att infordra svar på speciella screeningsinstrument i god tid före träningen som förutsättning för utbildningen. Följsamhet i utbildningen kan annars bli ett problem. Exempel: Bland möjligheterna till screening finns t.ex.: (1) Självskattningar på en 0-10 gradig Likertskala om aktuell kännedom om MI, intresse för att lära sig mer eller allmän och specifik kunskap om MI. (2) Ett frågeformulär (quiz) om MI. (3) Ett stycke som beskriver tidigare träning och aktuellt intresse för att lära sig att använda MI (t.ex. i speciella populationer eller med avseende på vissa problem). (4) Ett frågeinstrument där papper och penna används för att ge lämpliga svar på specifika klientuttalanden (t.ex. Helpful Responses Questionnaire/Goda svar på klienters uttalanden). (5) En inspelning av ett samtal där deltagaren talar med en äkta klient eller ett rollspel. (6) Formell kodning av färdigheter på arbetsprov. Notera: Varning: Korrelationer mellan självskattningar och faktisk nivå på färdighet när det gäller reflektivt lyssnande eller MI tenderar att ligga nära noll. Om man verkligen vill veta vilken nivå av färdigheter deltagaren har i början på utbildningen finns egentligen ingenting som kan ersätta avlyssning på arbetsprov. 10

12 Frågeformulär formulera bästa nästa uttalande! (Helpful Responses Questionnaire) Följande sex meningar är sådant som människor kan tänkas säga. Tänk dig att du talar med en klient och att han/hon försöker förklara något som upplevs som bekymmersamt. Du vill naturligtvis säga någonting som kan vara till hjälp. Efter varje stycke, skriv två meningar som du säger alldeles efter att ha hört klientens utsaga. 1. En 41-årig kvinna säger: I går kväll kom Bosse hem sent och var påtänd eller full och vi hade ett stort gräl. Han skrek åt mig och jag skrek tillbaka och sedan slog han mig. Han slog sönder ett fönster och TV:n också. Det var som om han var alldeles galen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. 2. En 36-årig man säger: Min granne gör mig alldeles tokig. Han kommer alltid över hit och lånar saker och besvärar oss men lämnar aldrig tillbaka något. Ibland ringer han på sen på kvällarna när vi har gått och lagt oss och helst av allt skulle jag vilja säga åt honom att dra åt pepparn. 3. En 15-årig flicka säger: Jag vet varken ut eller in. En massa av mina vänner är ute sent på kvällarna och gör saker som deras föräldrar inte har en aning om. Dom vill alltid att jag ska följa med och jag vill ju inte att dom ska tycka att jag är konstig eller nåt, men samtidigt vet jag inte vad som skulle hända om jag följde med heller. 4. En 35-årig förälder säger: Min Maria är verkligen en fin flicka. Jag har aldrig haft något besvär med henne men jag oroar mig litet för henne. På senaste tiden har hon velat stanna ute senare och senare på kvällarna och ibland vet jag inte var hon är. Hon har precis piercat sina öron utan att fråga mig om lov! Och några av dom vänner som hon tar hem ja, jag har sagt åt henne att hålla sig borta från den sortens vänner men hon lyssnar inte. 5. En 43-årig man säger: Jag känner mig rent förfärlig. I går kväll blev jag full och jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde. I morse märkte jag att TV-skärmen var sönderslagen och jag tror att det var jag själv som gjorde det, men min fru vill inte ens tala med mig. Jag tycker inte att jag är alkoholist, du vet, för det kan gå veckor utan att jag dricker. Men så här kan det ju inte fortsätta. 6. En 59-årig arbetslös lärare säger: Mitt liv känns inte värt att leva längre. Jag är en urusel pappa. Jag kan inte få något jobb. Det händer inga positiva saker i mitt liv. Allt jag gör går snett. Ibland undrar jag om det verkligen är värt något. Observera: Dessa meningar skall endast tjäna som förslag till exempel. Både meningar och instruktioner kan lämpligen anpassas till den situation och deltagargrupp som är aktuell. Referens: Miller, W. R., Hedrick, K. E., & Orlofsky, D. (1991). The Helpful Responses Questionnaire. Journal of Clinical Psychology, 47,

13 Workshoputbildningar och fortgående inlärning Sammanfattning: Att döma av forskning om MI-träning är det tämligen klart att flertalet människor inte lär sig att använda MI genom att läsa om MI, titta på videoband eller att gå en kurs (workshop). MI består av en komplex uppsättning färdigheter, precis som när man lär sig spela ett instrument eller en idrott. Utveckling av färdighet fordrar coachning och återkoppling på observerat praktiskt genomförande. Översikt: En workshop (kurs) i MI kan sannolikt förmedla kunskap om MI och kanske motivation att lära mer, men det är osannolikt att kursen i sig själv ger deltagarna färdigheter som de kan använda i praktiken. Riktlinjer: När man förhandlar och lägger upp MI-träningar är det bra att ta ansvar för att utbilda organisationer om följande: Vill ni att er personal skall lära sig om MI, eller vill ni att de verkligen skall bli duktiga på att genomföra MI? Precis som när det gäller idrott eller musik finns ingen fastställd dos av träning som är tillräcklig för försäkra sig om adekvat kompetens. Människor börjar från olika kunskapsnivåer och lär sig olika snabbt. Tänk därför, med avseende på kriterier för nivå som du vill uppnå, på en standardnivå för utförande. En kurs kan vara en god utgångspunkt, men uppföljning behövs för att uppnå goda färdigheter. Exempel: Fortgående träning är lättast att genomföra med en tränare på plats och organisationer bör överväga att lägga resurser på att träna en eller flera personer på plats till en hög nivå så att de kan utbilda och övervaka, snarare än att ge alla en liten dos av kunskap. Efter en inledande kurs kan fortgående återkoppling och coachning erbjudas genom (1) träningsmöten mellan praktiker och handledare, (2) konsultationer via telefon eller televideo, (3) genom kamratgruppsmöten på plats etc. I alla dessa exempel finns ingenting som kan ersätta att lyssna på band av genomförda MI-samtal. Föreställ dig att du ber en pianist lära dig spela piano men utan att lyssna på dig, eller en golftränare lära dig golf utan att titta på din egen swing. Noter: Inledningsvis uppstår ofta motstånd mot att spela in och dela med sig av bandinspelade samtal. Ibland tar sig detta uttryck i att människor säger att klienter inte vill att samtal skall spelas in men det är sällan där problemet ligger. Observation av färdigheter genom avlyssnande av band bör vara en norm och grundläggande förväntning när det gäller att få MI att fungera i en organisation. 12

14 A. 2. ÖPPNINGSSTRATEGIER Det finns inte bara ett enda rätt sätt att börja en träning. Här visas olika alternativ som medlemmar i MINT har använt för att inleda MI-träningar. 13

15 Gör struktur Sammanfattning: Enkelt uttryckt är detta den process genom vilken man hjälper deltagarna att förstå vad de kan förvänta sig. Man gör en ram och organiserar materialet helt eller delvis och förmedlar detta till deltagarna. Översikt: Tränares behov av struktur för utbildningen varierar. Några vill ha en detaljplan för vad som skall hända. Andra flyter med i vad som händer och improviserar. Att ge struktur kan vara till god hjälp för dem som önskar det, men kan underlåtas av andra. Riktlinjer: I början av en träning, eller när man ska gå över från ett moment till ett annat, är det bra med en summering av din plan för hur du går vidare. Många tränare har god hjälp av att ha en översikt av material som skall gås igenom, om inte precis ett detaljerat schema. Det här kan göras utan att behöva göra avkall på flexibilitet. Använd inte alltför mycket tid för att beskriva strukturen för deltagarna. Låt dem veta vad de har att förvänta sig, be om återkoppling och ge utrymme för frågor och fortsätt sedan. Struktur innebär ofta att man har en teoretisk förklaring till den plan man presenterar. Exempel: Idag på morgonen har jag tänkt att först och främst fokusera på utveckla färdigheter i reflektivt lyssnande. Goda färdigheter i reflektivt lyssnande är absolut grundläggande i motiverande samtal och det är anledningen till att vi ska arbeta med dem i den här delen av träningen. Jag ska ge några riktlinjer men för det mesta kommer vi att använda morgonen till att demonstrera och uppleva, genom att arbeta med en rad övningar som vi har funnit vara effektiva när det gäller att bli bättre på att förmedla empati. För några av er är det här välbekant material och om ni är särskilt duktiga på reflektivt lyssnande kan det vara lämpligt att ni hjälper andra, kanske genom att delta i demonstrationer. I vilket fall som helst så kan den här följden av övningar för inlärning som vi använder vara till god hjälp när det gäller att träna klienter eller andra att skärpa sina färdigheter i lyssnande. Sedan på eftermiddagen, under förutsättning att allt detta går bra, ska jag visa hur man använder reflektivt lyssnande på ett styrande sätt i motiverande samtal. Har ni något ni tänker på eller några frågor innan vi börjar? Notera: Tränare som känner ringa behov av struktur tenderar att bortse från betydelsen av den för andra personer. Brist på åtminstone något minimum av struktur kan vara ganska frustrerande och ett hinder för inlärning för vissa deltagare. Det kostar väldigt lite ansträngning att erbjuda en sådan ram för förståelsen och att göra det kan medverka till att problem undviks senare. Att göra och förmedla struktur fordrar naturligtvis att man tänker framåt och att man kan organisera tänkandet. 14

16 Ställa upp längs linjal Sammanfattning: Begreppet linjal används för att hjälpa deltagare i utbildning att undersöka sin egen beredskap att delta i aktiviteter för inlärningssyfte. Översikt: Ställ upp deltagarna längs en linjal på golvet med angivelse av var 0 och 10 är. Intervjua sedan människor vid olika punkter längs linjalen om var de befinner sig på skalan. Riktlinjer: Olika ämnen kan användas för självskattning: Tränaren: Hur beredd känner du att du är att börja träna andra i MI? Hur skulle du bedöma din egen kliniska skicklighet när det gäller att använda MI? Hur bedömer du din egen vilja att vara här idag? 0= ett krav från arbetsgivaren, vill inte själv, 10= vill jättemycket Hur viktigt är det för dig att lära dig MI? Använd siffror som motsvarar den linjal som deltagarna själva kommer att använda med egna klienter. Använd kort med siffror och lägg ut dem på golvet eller längs väggen och be deltagarna att ställa sig vid en siffra som motsvarar deras nuvarande bedömning av nivå. Ställ sedan frågor med syfte att framkalla förändringsprat och ökad tillit. Gå upp och ner längs skalan och ställ frågor till människor vid de olika siffrorna. Använd en mikrofon om rummet är stort. Notera att du fungerar som modell när du ställer frågorna, som också sedan kommer att användas till klienter. 1. Varför är du här vid siffran? 2. Varför här och inte (lägre siffra)? 3. Vad skulle behövas för att få dig att gå från den siffran (vald) och till (ett närmast högre)? Exempel: Det här kan vara användbart särskilt i början på en workshop för att bedöma deltagarnas intressenivå och tillit att lära ut MI, den nivå enligt vilken de själva valt eller skickats av någon chef, deras beredskap att lära sig MI, deras egen bedömning av färdigheter att använda MI etc. Det kan vara särskilt bra för att ytligt bedöma och reflektera över initialt motstånd mot att träna andra i MI. När övningen används i mitten av träningen så kan övningen peka på områden som tränaren behöver fokusera på under den återstående delen av träningen. När den används i slutet på träningen kan den fungera som en bedömning av var deltagarna är i relation till deras erfarenhet och vad de behöver göra för att fortsätta att lära sig MI. Notera: Övningen har dessutom den fördelen att den visuellt demonstrerar hur linjalen fungerar. Att fråga personer om deras beredskap drar också fram en rad faktorer som passar in i beredskap: upplevd angelägenhetsgrad, tillit, anledning, behov. Människor kan stå vid samma siffra av en hel mängd olika orsaker. Tack till: Carolina Yahne 15

17 Tre i rad Sammanfattning: Deltagare specificerar några klientsituationer som ställer dem inför utmaningar vilket kan få processen att locka fram diskussioner om tekniker som kan vara till god hjälp. Översikt: Metoden används för att öppna ett träningstillfälle för att förankra efterföljande diskussioner i verkliga erfarenheter hos deltagarna och därigenom underlätta en mer öppen inställning till MI. Riktlinjer: Tränaren ber gruppen lista typiska kännetecken hos sina klienter och skriva ner dem på ett stort blädderblockspapper. Tränaren säger sedan att just idag skall deltagarna träffa tre klienter i rad och att de ska ta upp frågan om beteendeförändring. Tränare framkallar sedan kognitiva och känslomässiga reaktioner från gruppen på detta scenario och skriver ned dessa. Tränaren ber sedan gruppen att överväga vilka åtgärder de är beredda att vidta som rådgivare för att förbättra klienters responsivitet eller deras egen känslomässiga reaktion på att träffa dessa klienter/patienter i rad. Det framkallar vanligen ett antal MI-konsistenta strategier, som tränaren skriver upp på ett nytt papper. Summera diskussionen genom att skriva upp tekniker för rådgivning i olika MI-kategorier, som t.ex. att minska motstånd, öka samarbete, utforska ambivalens, öka diskrepans etc. Sedan säger du att du kommer att använda gruppens uppfattningar om dessa typiska klienter och deras lista på goda tekniker för det andra syftet att lära MI, vilket kan beskrivas som ett mer systematiskt sätt för dem att organisera sin rådgivning. Tack till: Steve Rollnick 16

18 Kontinuet instruktör-coach-observatör Sammanfattning: Deltagare specificerar några klientsituationer som ställer dem inför utmaningar vilket kan få processen att locka fram diskussioner om tekniker som kan vara till god hjälp. Översikt: Målet är att lära ut MI-andan, utan att deltagarna omedelbart ska behöva fördjupa sig i det främmande MI-språket. När du försöker förmedla andan kan du använda annan ord som : Åh, jag förstår, det finns olika sätt att tala med människor om förändring. Riktlinjer: Rita upp ett kontinuum på tavlan eller ett papper och fråga deltagarna hur dessa tre roller skiljer sig från varandra. Vad gör en instruktör? (Lär ut, säger till, styr, visar expertis). Vad gör en observatör? (Betraktar, lyssnar, deltar inte aktivt vid det tillfället). Vad gör en coach? (uppmuntrar, är tålmodig, stödjande, vägledande). Hur skulle de vilja att du arbetade med dem som instruktör, coach eller observatör med lyhördhet inför deras egen erfarenhet? Det mest sannolika svaret är Lite av varje och det är också verkligen vad du sannolikt gör. Du kan också be deltagarna att berätta för dig i vilken roll de tillbringar större delen av sin tid på skalan i sitt vardagsarbete. Notera: Det är uppenbart att det finns en tydlig parallell till kontinuet styra-vägleda-följa, där MI ligger i mitten och innehåller en flexibel och skicklig mix av att styra och följa. Tack till: Steve Rollnick 17

19 Brainstorming Syfte: Ett bra sätt att få deltagarna att delge sina tankar och att stimulera kreativa förslag i ett ämne. Bidrar också till aktivt engagemang i workshop. Arrangemang: En bestämt ämne eller problem presenteras för deltagarna. Be deltagarna komma med förslag, tankar, perspektiv etc. Tillämpning: Den gyllene regeln i Brainstorming är att aldrig göra någon utvärdering av vad deltagarna föreslår eller säger. Poängen är att generera idéer, inte att kritisera dem. Uppmuntra kreativa och humoristiska infall. Använd övningen för att skapa god stämning. Skriv ned på blädderblock eller white-board och använd just de ord som deltagarna sagt (formulera inte om dem). Övningen kan användas i storgrupp eller i mindre grupper med återredovisning i storgrupp. Man kan också göra det till en grupptävling med pris till den grupp som kommit på flest kreativa idéer. Exempel: I början på en workshop Vad är motiverande samtal? I samband med diskussion om motstånd Vilken sorts motstånd har ni råkat ut för i ert arbete? I samband med diskussion om meny av alternativ Vilken sorts behandling passar för den här planeringen Erfarenheter: Används ofta i internationella träningar och i många olika sammanhang med goda resultat. Övningen medverkar till att få deltagarna att känna sig delaktiga. Notera: Ett alternativ är att varje deltagare individuellt skriver ned några förslag, eller så många han/hon kan komma på. Detta tenderar att tredubbla det totala antalet svar eftersom varje deltagare tar aktivt ansvar för att komma på idéer. Att genomföra brainstorming i grupp tenderar att lägga hinder för individuell brainstorming men det tillåter också deltagarna att låna av varandra eller att bygga på varandras idéer. Efter att man bett varje individ skriva ned ett antal idéer kan man uppmuntra deltagarna ett berätta om alla idéer de kommit på tills alla idéer lagts fram. 18

20 Att rota sig Notera: Den här övningen tar ungefär 3 timmar utan rast. Genom att lyssna får jag veta vad gruppen identifierar sig med, deras arbete, deras svårigheter. Jag har ett flertal möjligheter att modellera genom att reflektera, omrama, ge dubbelsidiga reflektioner, summera, tillerkänna dem kompetens och affirmera. Jag låter dem definiera vad de vill lära sig och jag behöver inte säga till dem vad de förmodas lära sig. Bidrag från Michael Peltenburg. DEL 1: Deltagarna utvecklar de svårigheter de stöter på i sitt dagliga arbete och i sin miljö. Deltagarna använder de färdigheter de behärskar. ( De lyssnar, summerar saker och ting som är viktiga för dem och utforskar balansen i sin ambivalens om inlärningssituationen, sina klienter och dem själva). Steg 1 (30 minuter) Deltagarna delar upp sig i par: en som lyssnar och en som talar. (Övning i lyssnande) Byt roller efter minuter. Min klient (med äkta förstanamn) är ett problem för mig eller Arbetet med min klient (med äkta förstanamn) är mycket givande. Talaren ombes beskriva sin klient, berätta om utmaningen eller tillfredsställelsen och sina tankar och känslor inför detta. Tillåt inte så mycket diskussion från deltagarna utan be deltagarna att stanna kvar i sina roller som lyssnare och talare. Steg 2 (30 minuter) Sätt ihop paren i grupper med 6: Lyssnarna summerar de tidigare talarnas klientberättelser, en efter en så att gruppen har sex klientberättelser. (Summeringsövning) Gruppen väljer (beroende på totala antalet deltagare: målet är 6-8 klientberättelser från alla grupper) 1-3 berättelser och försöker att peka på viktiga saker, saker som inte lösts, känslor inte bara från den ursprunglige talaren utan från alla gruppdeltagare (utforska balans av ambivalensen i en säker omgivning) Steg 3 (30 minuter) 6-8 klientberättelser: En talare i varje grupp presenterar sina klienter med namn, sammanhang, problem och deltagarna känslor under 5 minuter. (Summeringsövning). Tränaren skriver upp viktiga ord (ibland genom försiktig omtolkning med undvikande av element som kan tolkas som kritik och i ett perspektiv till planen för övningen som kommer att bli tydlig senare) och kontrollerar hela tiden om någon deltagare vill lägga till någonting. 19

21 SLUT på del 1.. Teori (45-60 minuter) Här skulle jag ge en översikt av vad MI handlar om, låta deltagarna dela med sig av erfarenheter (som Allan Zuckoff har beskrivit i en mejl på listserven 13 mars 2002 på temat en timmes beskrivning av motiverande samtal ) och tala om motstånd, vägspärrar, ambivalens, BÖRS, förändringsprat, åtagandedimensionen, rulla med motstånd etc. och fortsätta till DEL II Två möjligheter finns (beroende på tidsram): a) utveckla i samma grupper om sex (som i första delen av steg 2) i 15 minuter och sedan dela med sig med hela gruppen b) utveckla med hela gruppen redan från början (snabbare men mindre intensivt). Jag skulle fråga någonting i stil med: nu när ni har en idé om vad MI handlar om, var och på vilket sätt ser ni att MI kan vara användbart i ert arbete, vad har ni redan använt som hjälpte er att känna större tillfredsställelse med det sätt som klienten utvecklas på. Sedan skulle jag gå från klient (på tavlan där lapparna fästs) till klient och framkalla förväntningar på workshopen från deltagarna i relation till dessa klienter. Jag skulle vara väldigt noggrann att låta alla röster bli hörda under detta minutersblock. Mitt arbete är att omrama deras förväntningar (medan vi arbetar med lapparna på tavlan eller senare under workshopen) till element som ingår i MI. I slutet informerar jag deltagarna om att vi kommer att använda deras klienter i några olika övningar under resten av workshopen och jag skulle också informera deltagarna om mål som vi kanske inte kommer att uppnå under den korta träningen tillsammans. På samma gång tar jag tillfället i akt att introducera idén att inlärning börjar med workshopen och att övervakning, telefonrådgivning eller lösningar efter workshopen kan vara möjligheter som står till buds. 20

22 Muntlig framställning på ett spännande sätt Sammanfattning: Ett sätt att hålla intresset vid liv vid muntlig framställning är att låta den utvecklas i olika steg på nära nog samma sätt som i en detektivroman. Översikt: När tränare skall göra en presentation av ett material som är okänt för deltagarna kan det vara svårt att hålla intresset vid liv. Deltagarna kan kämpa med att hålla sig vakna om det sker efter lunch t.ex.. Bäst är att bara presentera korta segment av sådant material. Om det måste hållas samman under en längre presentation kan det vara bra att låta det utvecklas i olika spår mot en poäng som ännu inte är uppenbar som i en detektivroman. Riktlinjer: Först och främst, avslöja inte poängen redan i början. (Det gör man ju inte i en detektivroman heller.) Beskriv i stället det som ett problem som något som kommer att lösas efterhand som du fortsätter. Ställ frågor om vad deltagarna själva tror, men besvara dem inte omedelbart utan säg att det snart kommer att visa sig. Presentera sedan materialet i en sådan följd att pusselbitarna samlas en efter en. Stanna längs vägen och be deltagarna sätta samman bitarna och överväga vad den senaste pusselbiten avslöjar om de tidigare och sammanhanget. Exempel: Att tillhandahålla och beskriva en rational för MI kan vara ett utmärkt sammanhang för denna sorts framställning. Under rubriken konfrontation kan följande sekvenser i framställningen gås igenom. 1. Ambivalens föregår vanligen förändring. Personer som funderar på förändring är vanligen ambivalenta. 2. Vad händer om man talar på ett konfrontativt sätt med en ambivalent person och t.ex. ger förslag på det som är positivt med förändring? Jo, vanligen att personen själv berättar om det som är positivt med det nuvarande beteendet, d.v.s. den andra sidan av saken. 3. Vi tenderar att påverkas av vad vi säger (Bems självperceptionsteori). Om vi alltså framkallar argument mot förändring kan det antas minska sannolikheten för förändring. 4. Nivå på klientens ovilja till förändring (att gå in i försvar för att inte genomföra förändring) kan kraftfullt påverkas av rådgivaren; den kan både ökas och minskas. 5. Rådgivarens konfrontativa uttalanden framkallar motargument från klienten och det behövs inte så många uttalanden från rådgivaren för att misslyckas med behandlingen. 6. Klientens motargument (uttalanden om ovilja till förändring) predicerar att beteendeförändring ej kommer att äga rum. 7. Konfrontativa behandlingsmetoder ger dåliga behandlingsresultat. Klienter som har konfrontativt lagda rådgivare lyckas minst och tvärtom. 8. Konfrontation kan ses som ett mål (att se problemet som det är) snarare än en metod. Frågan är då snarare vilket som är bästa sättet att hjälpa människor att se och ta till sig information som upplevs som hotande och använda den som utgångspunkt för förändring. Not: Ett exempel på denna sorts framställning beskrivs i: Miller, W. R. (2000). Rediscovering fire: Small interventions, large effects. Psychology of Addictive Behaviors, 14,

23 Uppvärmningsövning (30 40 minuter. Grupper om 12-24) Sammanfattning: En uppvärmningsövning kan bidra till att skapa interaktivitet allteftersom deltagarna börjar arbeta i par och fundera över sin praktiska verksamhet och bestämma vad de skulle vilja göra bättre. Det fokuserar också på vilka aspekter i konversation som underlättade utbytet av information. Översikt: Den här övningen kan vara till särskilt god hjälp med grupper som inte är vana vid att arbeta interaktivt eller känner motstånd mot att göra det. Deltagarna ombeds att sätta sig i par och får i uppgift att under ett par minuter intervjua varandra med syftet att presentera den andre i gruppen. Tränaren använder också den här övningen för att börja en diskussion om vad som gör att människor känner sig mer bekväma i och mer meddelsamma under en konversation. Riktlinjer: Introducera den här övningen som ett sätt att lära sig mer om varandra. Be gruppen att dela in sig i par, och ifall deltagarna redan känner någon annan, be dem välja någon som de känner mindre bra eller inte alls. Om antalet är ojämnt kan man bilda någon triad. Övningen kan också göras som helhet i grupper om tre. För att begränsa konversationen något så när tidsmässigt kan du tillhandahålla följande regler: Var och en ska intervjua en annan person i tre minuter med hjälp av följande frågor: 1. Vad vill du att andra ska veta om dig och om ditt arbete? 2. Nämn några saker som du känner dig tillfreds med i ditt arbete och/eller är duktig på? 3. Nämn några saker som du inte känner dig tillfreds med. 4. Vad skulle du vilja bli bättre på efter den här träningen? Säg till deltagarna att de ska göra en presentation av sin partner på mellan sekunder och summera den mest relevanta informationen, att de ska vara faktainriktade utan att lägga till tolkningar. Efter tre minuter säger du till om rollbyte. När man använder triader lägger man till ett tredje rollbyte om tre minuter. Under övningen bör man hålla ett öga på deltagarna för att se om någon känner sig obekväm med övningen eller kanske inte deltar i övningen. Säg till när tiden är slut och säg till gruppen: Innan vi börjar summera så vill jag fråga hur ni kände er när ni var i rollen som intervjuad. Flertalet svar kommer att vara positiva, fastän några kan ha känt sig obekväma med övningen. Fråga vad det var i konversationen, eller vad partnern gjorde som hjälpte dem att känna sig väl till mods med att dela med sig av kunskap om dem själva. Reflektera aspekter som senare kan länkas till MI-anda. Gör en lista av de som nämns som gör att det är lättare att tala. Fortsätt sedan med presentationerna. Om gruppen är alltför stor för att alla ska kunna presenteras kan du be om exempel från gruppen på varje punkt ovan. Exempel: Några vanliga svar är: det kändes tryggt, jag litade på min partner, jag kom hit av fri vilja, jag vet att vi delar samma bekymmer, jag vet att jag inte kommer att bli bedömd som dålig, jag vill lära mig och bli bättre, vi är på samma nivå, det finns ingenting att förlora. Notera: Ibland kan någon deltagare säga att han/hon har känt sig obekväm och ändå fortsatt med övningen. Fråga vad som hände med den känslan när övningen väl satte igång. Det är vanligt att deltagare säger att känslan försvann. Fråga vad som bidrog till det. Notera också att mycket kan sägas på tre minuter och att viktiga huvuddrag kan summeras på sekunder. Det kan också vara intressant att fråga hur de som gjorde presentationen av sin kamrat bestämde vad de skulle ta med och utesluta i sin berättelse. Bidrag: Guy Azoulaï 22

24 A. 3. Träningsidéer 23

25 Ge mig ett kort Sammanfattning: För att undvika att samma problem dyker upp flera ggr under träningen se till att du har ett antal kort på vilka deltagarna kan skriva ned någonting som du behöver fixa. Det gör att deltagarna känner sig aktiva i utformningen av workshopen och ger dem möjlighet att påverka övningsledaren. Översikt: Se till att ett antal blanka kort är tillgängliga. Uppmana deltagarna att när som helst skriva ned något som de kommit på, något fel, eller något som de vill påverka och att lämna kortet till dig. Du kan naturligtvis skriva själv om tiden tillåter men ofta händer detta när du är mitt i en träning. För att avbryta flödet och uppmärksamheten kan du också be en medlem i gruppen att skriva ned det som nämnts. Riktlinjer: Samla in korten vid på förhand bestämda tillfällen: före lunch, vid slutet av dagen el. dyl. Berätta för hela gruppen och försök skapa konsensus för det som står på kortet (om det gäller t.ex. annan inriktning på kursen). Exempel: Det fattas sidor i övningshäftet (handout) Jag glömde referensen du nämnde nyligen. Kan du skriva ned den. En fråga som du inte har svar på. Jag tycker rollspel är jobbiga och vill helst inte ha sådana. Jag har några frågor som jag vill ta muntligt. Är det ok? Någonting som går fel i en övning. Notera: Används ibland för att få flytande (kontinuerlig) feedback från deltagarna om hur workshopen går. En variant är att deltagarna muntligt ger återkoppling eller kommer med påpekanden om något som är fel eller mindre bra. Sådana diskussioner kan dock komma vid olämpliga tillfällen och störa ett pågående moment. I allmänhet är det klokt att fixa till problemet ganska snart efter det träningsmoment där frågan dök upp. Om du väntar till senare kan det hända att du inte hittar kortet, att du glömt sammanhanget eller inte har tid, vilket riskerar att förlänga problemet. Tack till: Terri Moyers 24

26 Tävling Sammanfattning: Tränare använder sig av en tävling bland deltagarna för att underlätta inlärning. Översikt: Deltagarna ombeds att tävla, antingen individuellt eller i lag för en speciell uppgift. Riktlinjer: Använd tävlingar på sådant sätt att de förmedlar en känsla av glädje, nöje och lättsamhet, snarare än att betona tävlingsinstinkten. Gör uppgiften specifik och redogör för den på ett tydligt sätt. Tala om i förväg hur utfallet av uppgiften kommer att bedömas och vem som kommer att göra det. Exempel: Deltagarna delas in i grupper och ombeds generera en lista på behandlingsförslag som klienten kan välja från första gången han/hon kommer. Det lag med de flesta (eller mest kreativa) möjligheterna vinner ett pris. Detta uppmuntrar flexibel målplanering och kreativt tänkande när det gäller valmöjligheter för klienter. Notera: Tänk ut ett pris som kan delas av alla deltagarna i gruppen (godis, snacks) snarare än ett som bara en person kan tillgodogöra sig. Att låta den vinnande gruppen gå först i lunchkön kan vara ett alternativ eller att få ha nästa övning utomhus. 25

27 Debriefing Sammanfattning: Workshopledaren genomför en diskussion efter en övning om deltagarnas upplevelser, hur de upplevde sin utsatthet, risker etc. i syfte att stötta deltagarna. Meningen är också att lyfta fram poängen med övningen och förstärka deltagarnas känsla av att de genomfört något väl. Översikt: Deltagarna i övningen svarar på tränarens frågor om sina upplevelser (oftast i storgrupp). Riktlinjer: Om det har varit en övning med många roller skall den mest utsatta och sårbara gås igenom först. Debriefa en roll i taget. Skriv gärna ned upplevelser och poänger på blädderblock eller liknande. Exempel: Efter en negativ övning skall som regel den som talade om något eget personligt debriefas först: Hur upplevde du det här samtalet? Skriv ned huvudpoänger på blädderblocket så att alla ser. När personen har tömt ut sin viktigaste upplevelser övergår man till upplevelser från dem som spelat andra roller. Notera: Deltagarnas svar bör grundas på upplevelser och observationer. Det här är inte någon kunskapsövning. Hjälp deltagarna att förstå vad som är fokus i debriefingen om det behövs. Omtolka svar som inte fångat poängen och rulla med motstånd. Förbered frågor för att kunna framkalla vissa olika sorters information men var flexibel och lyssna till deltagarnas svar. Överraska och återkoppla gärna till något tidigare moment som gåtts igenom: Så var någonstans på skalan för angelägenhetsgrad från 0 10 tror du den här personen är? 26

28 Att framkalla Sammanfattning: Ett sätt att som tränare undvika att hamna i expertfällan och modellera MI för deltagarna, är att i stället be dem berätta om sina svar, erfarenheter, framgångar etc. Var noga med att undvika frågor- och svarfällan också som tränare. Undvik rättningsreflexen. Att framkalla ökar deltagarnas aktiva engagemang och är en bra investering i träningsprocessen. Översikt: Både i träning och i kliniska sammanhang måste tränaren undvika expertrollen i MI. Deltagarna bör ses som personer med speciell expertis som kan vara värdefull i träningen (principen bekräfta i MI) och inte bara anonyma deltagare i kursen. Uttryck specifikt intresse för deltagarnas syn på olika frågor som dyker upp under kursen. Att ge deltagarna möjlighet att bidra med sin expertis och komma med specifika förslag ökar vanligtvis deras intresse för inlärningen. Tränaren kan också överlåta åt deltagarna att bestämma om innehållet i träningen, t.ex. valet mellan två olika övningar eller om ämnen som ska täckas. Om du blir ifrågasatt eller utmanad av någon deltagare undvik argumentation och låt i stället gruppen diskutera frågan. Riktlinjer: Det här är ingen övning eller teknik och bör inte beskrivas i de termerna. Svara med reflektivt lyssnande på deltagarnas inlägg och bekräfta dem som personer. Exempel: När man presenterar en workshop Vad vet ni redan nu och vad har ni hört om MI? Vad skulle ni vilja lära er? Det här är er tid. Vill ni att vi ska öva mer på reflektivt lyssnande eller ska vi gå över till förändringsprat nu? I samband med diskussion om motstånd Vad har fungerat för er när ni har arbetat med ambivalenta klienter Vi ska snart prata om hur man hanterar motstånd men först skulle jag vilja höra hur du (ni) brukar hantera motstånd hos er? Under återstoden av tiden idag kan vi antingen tala om hur man anpassar MI vid hembesök eller hur man förklarar MI för era kollegor. Ska vi rösta? Notera: Om gruppen beter sig blygt, försök framkalla snarare än att förmedla och förespråka. Be deltagarna ge exempel på hur de framgångsrikt hanterat utmaningar, tillämpat MI i praktiken etc. Av många skäl kan deltagarna ibland känna motvilja mot att lämna information frivilligt. Om det är så kan man börja med mycket snälla och lätta frågor så att deltagarna förstår att det inte finns några rätta eller felaktiga svar. Svara uppmuntrande på alla erbjudanden om information och ge positiv förstärkning. Ibland kan det vara lämpligt med en uppvärmningsövning i början (t.ex. en sak som du kanske inte vet om mig är att kan vara en bra övning för att främja frivillighet. 27

29 Att väcka diskussion Sammanfattning: Att inom ramen för en i huvudsak kunskapsförmedlande struktur engagera och stimulera deltagarna genom att tränaren framkallar material som kan användas i träningen från dem. I denna variant av FRAMKALLANDE är det vanligt att storgruppen delas in i mindre grupper för att diskutera och komma på goda lösningar. Översikt: I MI är inte lektionsformatet särskilt MI-konsistent och man bör ofta undvika avsnitt där deltagarna bara lyssnar passivt. Deltagarna skall alltså inte under längre tid ha rollen att passivt lyssna till kunskapsförmedling av läraren. Man brukar definiera MI som rotad i en sokratisk stil för lärande. Material och illustrationer till lärandet kan ofta framkallas från deltagarna. Riktlinjer: Använd den här stilen när illustrationer behövs eller material att hänvisa till kan framkallas från deltagarna. Möjligen är ett sokratiskt förhållningssätt svårt att upprätthålla (eller åtminstone mindre effektivt) när helt nytt material presenteras för deltagarna. Dela in diskussionsgrupperna tydligt (cirka 6/grupp brukar fungera bra) och beskriv uppgiften. Bestäm en återrapportör och se till att skrivmaterial är tillgängligt. Exempel: Diskussionsgrupper kan formeras spontant när något som gruppen gärna vill diskutera dyker upp. Grupperna kan också ges något olika uppgifter inom problemområdet för att få en samlad bild av olika aspekter t.ex. ett kliniskt problem om framgångsrika MIkonsistenta sätt att bemöta klienter. Notera: En variant av denna övning är att kombinera den med Round Robin (se längre fram i manualen). Deltagarnas turordning roteras och en stafettpinne kan tydliggöra vems tur det är att bidra. Det bör vara tillåtet att passa. 28