Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

Transkript

1 Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring Introduktion till kursen Hitta mål Vad vill jag och vad hindrar mig? Varför gå ACT-kursen?... 5 Dokumenthållaremetaforen... 5 Bilaga 1. Livslinjen... 7 Bilaga 2. Vad vill jag och vad hindrar mig- formulär Bilaga 3. Motiverande samtal

2 Individuell träff- Om att så ett frö till förändring Syfte: Målet med den enskilda sessionen är att väcka en förändringsvilja och att hitta något positivt som är viktigt för ungdomen. Syftet är också att informera om vad kursen kommer att gå ut på. Vi vill också förbereda ungdomarna inför kursstarten. I den bästa av världar har ungdomen identifierat både livsriktningar och vad som hindar och är supermotiverade att börja grupperna. I den verkliga världen kanske vi hamnar någonstans mittemellan. Målet med denna enskilda träff är att så ett frö att gruppträffarna kan vara något för ungdomen. Samtalet bör föras i motiverande samtals anda (eng. Motivational Interview; MI), se bilaga i slutet. Längst bak finns två sidor som du kan skriva ut och använda för att berätta lite mer för ungdomen om kursens innehåll. Dessutom finns det några sidor om Motiverande samtal som en påminnelse kring samtalsmetod och vilket förhållningssätt som bör användas under såväl de enskilda som gruppträffarna med ungdomarna. Det inledande samtalet kan ta två vägar; 1. Utforska vad ungdomen tycker är viktigt i livet och vilka tendenser ungdomen har att ta till undvikanden med Livslinje-övningen 2. Utforska vad ungdomen tycker i viktigt i livet och vad som hindrar honom/henne från att leva det livet med värden och hinder -formuläret. Den individuella träffen innehåller fyra huvudmoment; 1. Introduktion till kursen 2. Hitta mål 3. Att utforska vad jag vill och vad som hindrar mig genom Livslinjen eller att jobba på papper. 4. Varför gå ACT-kursen Dokumenthållarmetaforen 1. Introduktion till kursen Exempeldialog: Gruppledare: - Hej, idag träffas vi för att prata om kursen som du ska få gå. Är det ok om jag berättar lite om den? Ungdom: - Visst. 2

3 Gruppledare: - Det är en kurs som handlar om att hjälpa dig och de andra ungdomarna att leva de liv ni vill leva. Kursen handlar om att hitta vad du vill att ditt liv ska innehålla, det kommer också att handla om vad som hindrar oss att leva som vi vill och hur man kan förhålla sig till hindren. Vad får du för tankar runt det jag precis berättat? Ungdom: -Det låter intressant. Jag fattar bara inte hur det skulle kunna gå till. Mitt liv är alldeles för uppfuckat plus att jag är instängd. Gruppledare: -Jag förstår att det är jobbigt för dig att vara här. Gruppledare: -Om det är ok med dig undrar jag om vi skulle kunna göra en liten övning runt det här vad livet ska handla om. Är det ok? Ungdom: -Ok! Gruppledare: -Jag undrar om du skulle kunna blunda, om du tycker att det är jobbigt kan du välja en punkt framför dig på golvet eller på väggen och titta på den. Gör: Läs upp nedanstående text. Exempeldialog: - Om det är ok med dig skulle jag vilja att du föreställer dig hur livet kommer att se ut ifall du fortsätter att leva livet som du gjort innan du kom till SiS. Hur skulle det vara om fem år? Vad skulle det livet innehålla? Vänta ca 30 sek. Jag undrar ifall du kan föreställa dig hur livet skulle se ut ifall du gjorde förändringar under den tid du är på SiS. Hur skulle det livet se ut om 5 år? Om allt var möjligt, i den bästa av världar, vad skulle det livet innehålla? Vilket liv skulle du då välja? Att leva som du tidigare gjort eller att förändra? Gruppledare: -Vad fick du för tankar när vi gjorde den här övningen? Jag är jättenyfiken - berätta, om det är ok för dig. Ungdom: - Att jag vill att det ska vara annorlunda. Och att det kommer bli svårt. Gruppledare: - Så det kommer en massa tankar både om att det skulle vara bra att ändra på sig och samtidigt att det skulle vara svårt? Ungdom: - Ja, typ så. Både och. Gruppledare: - Jag förstår. Ja, det finns för- och nackdelar med både och. Det är rätt vanligt att vara osäker på om man klarar, eller ens vill förändra saker man gör. Den här kursen kommer som sagt att handla om att leva det liv man vill leva. Det är det vi vill hjälpa dig med. Jag undrar om det är ok att vi utforskar vad som är viktigt för dig? Är det ok för dig? Ungdom: -Visst, kör på. 3

4 2. Hitta mål Syfte: Försöka hitta minst tre positivt formulerade mål bland saker ungdomen kommer upp med. Nedan är exempel på mindre bra mål som kan dyka upp, om de dyker upp fiska vidare och hitta vad som ligger bakom målen: Ha en fin bil (leta bakomliggande värderingar) Få mycket pengar och status (leta bakomliggande värderingar) Slippa att ha ångest (vad skulle du göra om du hade mindre ångest?) Inte vara så deprimerad (vad skulle du göra om du var mindre deprimerad?) Kunna koncentrera mig (vad skulle du göra då?) Om ungdomen anger väldigt konkreta mål, t.ex. som ovan, hitta det bakomliggande värdet. - Vad är det som är viktigt med att ha en fin bil?. Om man hamnar i mål som inte är långsiktigt bärkraftiga eller positivt formulerade får man försöka hitta det bakomliggande värdet. Här följer två exempeldialoger. Exempeldialog: Gruppledare: - Det här med att du vill komma härifrån för att se om din flickvän är otrogen, är det som du tycker att livet ska handla om? Kan du komma ihåg någon gång när du hade det riktigt fint med din flickvän, vad gjorde du då. Hur betedde du dig då? Ungdom: - Jag var liksom bara där och då. Jag tillät mig att faktiskt vara nära en annan människa Eller om någon anger att målet med att vara med i gruppen skulle vara att ta bort all den jobbiga ångesten, ångesten som gör att ungdomen skär sig när känslan blir för stark. Gruppledare: - Jag förstår att du verkligen kämpar med ångesten. Om ångesten inte var ett problem längre, hur skulle ditt liv se ut då. Vad skulle du göra annorlunda mot nu? Ungdom: - Jag skulle ta upp kontakten med mina kompisar, jag skulle börja måla igen, jag saknar att träna och jag skulle vilja gå klart gymnasiet. En lägsta nivå för det individuella samtalet är att hitta något som är viktigt och att så ett frö att ACT-kursen kan hjälpa ungdomen på vägen. 3. Vad vill jag och vad hindrar mig? Det finns två sätt att utforska vad ungdomen vill: 1) Göra livslinje-övningen 4

5 2) Utforska vad ungdomen tycker är viktigt i livet och vad som hindrar honom/henne. Om ungdomen inte vill göra livslinjen finne ett ett värde- och hinderformulär längst bak för att använda som stöd och arbetsmaterial. I båda fallen handlar det om att identifiera något som är viktigt och vad som hindar ungdomen samt betona att det är just dessa två saker vi kommer att jobba med under ACT-kursen. Vattendelare; Livslinje-övningen eller jobba vidare på papper Gruppledare: - Om det är ok med dig hade jag tänkt att vi skulle titta på det som hindrar dig från att leva det liv du vill leva. Ungdom: - Visst, det är en massa. Gruppledare: - Vi kan göra det på två sätt. Antingen gör vi en övning där jag får veta lite mer om dig och vi kanske kan få lite ledtrådar till varför det blivit som det blivit i livet. I den övningen kommer vi också se vad som har hindrat dig från att leva det liv du önskar. Eller så kan vi utforska vad du vill att ditt liv ska innehålla och vad som hindrar dig från det med hjälp av ett papper vi fyller i tillsammans. Båda sätten visar vad kursen kommer att handla om. Du bestämmer vilken av övningarna vi ska göra. Om ungdomen väljer att jobba på papper, ge ungdomen pappret som finns som bilaga i slutet. Förklara och låt ungdomen själv fylla pappret med värden och hinder. Gå sedan vidare och berätta om ACT-kursen, visa innehållet för de sex träffarna samt erbjud ungdomen att delta i studien och informera om vad detta innebär. Om ungdomen väljer att göra den upplevelsebaserade övningen, gå till bilaga 1. där det finns en beskrivning av livslinje-övningen. 4. Varför gå ACT-kursen? (Görs med alla) Efter det att värden/hinder kartlagts eller det att livslinje-övningen gjorts är det dags att gå igenom vad gruppträffarna ska handla om. Detta blir mycket tydligt med dokumenthållare-metaforen. Den går ut på att se vilken skillnad det blir mellan att ha sina problem/hinder precis framför näsan jämfört med att ha dessa med sig i knäet. Dokumenthållaremetaforen Gör: Det vore toppen om ni kan ha en dokumenthållare med ett dokument i. På dokumentet står det ALLA DINA PROBLEM!!!, det effektfullt om du skriver upp 5

6 några av ungdomens problem på pappret. Be ungdomen plocka upp dokumenthållaren. Berätta att kursen dels handlar om att leva livet fullt ut. Och att när man gör det kommer alla ens olika hinder/problem/jobbiga tankar och känslor att dyka upp. Nu finns alla de problemen på pappret på dokumenthållaren. Be ungdomen att ha dokumenthållaren precis framför näsan. Fråga hur mycket h*n ser av det som händer runt omkring. Hur blir kontakten med dig som behandlare om man har ett papper framför näsan? Hur mycket av det som är viktigt i livet går att göra när man har alla sina problem precis framför näsan. Be ungdomen att lägga dokumenthållaren i knäet. Fråga hur det går att ta del av det som händer om man har sina problem på lite distans. Kursen ska handla om det som är viktigt i livet och hur man kan förhålla sig till hindren (dokumenthållaren). Beroende på om kursen ges som obligatorisk vård eller är frivillig ges för ändamålet passande information. En viktig punkt man kan ta upp är att ungdomen själv väljer hur mycket h*n vill dela med sig på gruppträffarna. Bilagor 1. Skriftligt alternativ till livslinjen: Värden & hinder 2. Material om Motiverande samtal (MI) 6

7 Bilaga 1. Livslinjen Syfte: Tanken med livslinje-övningen är att dels identifiera vad ungdomen tycker är viktigt i livet (värden) samt att göra en funktionell analys som också känns i kroppen. Samt att exponera för obehag och att skapa en metafor för hur ungdomen har handlat och ledtrådar till det blivit som det har blivit i livet. Gör: Lägg ut något på golvet som representerar en linje, det kan vara en halsduk, denna linje representerar ungdomens liv. När ungdomen befinner sig på linjen kan man säga att han/hon är i sin livsriktning. Avsteg från linjen representerar avsteg från den vad man tycker är viktigt i livet (sin livsriktning). Livslinjen är en funktionell analys av hur ungdomen förhåller sig till obehag. Dessa känslor är en produkt av livshändelser. Avsteg från livslinjen kan ses som olika undvikandestrategier för att komma undan obehagliga känslor eller att försöka hålla kvar behagliga känslor. Att stanna kvar i sin riktning kan ses som villighet och acceptans av alla de känslor som livet erbjuder. För att läsa mer om livslinje-övningen kan man titta på lathund för livslinjen. Vill man ha en djupare förståelse finns övningen väl beskriven i boken the art and science of valueing in psychotherapy av JoAnne Dahl m.fl. Tillbaka till övningen. Be ungdomen att komma med tre händelser som stått ut, kanske händelser som varit jobbiga gärna i kronologisk ordning. Vi vill ha: 1. Var är du på väg (riktning helst hur man vill vara mot sig själv)? 2. Vad hände? 3. Hur gammal var du? 4. Vad kände du? 5. Vad gjorde du för att hantera känslan? 6. Vad lärde du dig? Behandlaren och ungdomen står på livslinjen, först ska de ta ut livsriktningen så att de båda vet var ungdomen är på väg. Exempeldialog: Gruppledare: - Vi pratade tidigare om hur du vill att ditt liv ska vara i den bästa av världar. Ungdom: - Ja, jag vill framför allt vara ärlig mot mig själv och alla de andra sakerna också. Gruppledare: - Kan man säga att din livsriktning är att vara ärlig mot dig själv? Ungdom: - Ja Behandlaren skriver Vara ärlig mot mig själv på ett A4-ark och klistrar det på väggen. 7

8 Gruppledare: - Halsduken här representerar ditt liv. Livet där du är ärlig mot dig själv. Är det ok för dig att ställa dig på din livslinje där du är ärlig mot dig själv? Ungdom: - Ja. Gruppledare: - För att få veta lite mer om dig och kanske hitta lite ledtrådar till varför liver blivit som det blivit så undrar jag om du kan tänka tillbaka på tre tillfällen när det varit jobbigt eller inte blivit som du tänkt dig? Ungdom: - Första grejen jag kommer att tänka på är när mina föräldrar skiljde sig. Det var jobbigt. Gruppledare: - Hur gammal var du då? Ungdom: Behandlaren skriver på en post it -lapp, 13 år, föräldrar skiljer sig och sätter lappen på livslinjen. Gruppledare: - Skulle vi kunna göra som så, om det är ok för dig, att vi går tillbaka i tiden? Jag undrar om du skulle kunna kliva in i det som hände när du var 13 år. Dina föräldrar ska skilja sig. Är det ok? Kan du ställa dig här? Ungdom: - Jo. Ungdomen ställer sig på lappen 13 år, föräldrar skiljer sig. Gruppledare: - Jag undrar om det är ok att du blundar och föreställer dig hur det var när du var 13 år och dina föräldrar skulle skilja sig? Är du där? ` Ungdom: - Jo, det är jag. Gruppledare: - Du är 13 år och dina föräldrar ska skilja sig. Vad känner du som är 13-åring? Ungdom: - Jag är ledsen först men också arg. Skriv på olika post it -lappr ledsen och arg. Gruppledare: - Är det ok för dig att ta ett steg fram och känna det som du som 13- åring kände? Ungdom: - Ja. Ungdomen tar ett steg fram och ställer sig på lappen där det står ledsen och arg. Detta är en exponeringsfas, varken behandlare eller patient pratar. Vänta 40 sek. Gruppledare: - Vad gjorde du som 13-åring för att hantera de här starka känslorna? Ungdom: - Det var jobbigt, jag ville ju inte ha dem. Det var ju ingen jag kunde prata med. Först så stängde jag in mig på mitt rum. Och där satt jag och tänkte att det var 8

9 mitt fel att dom skiljt sig. Men det hjälpte inte, så jag började festa en del. Drack öl och rökte lite marijuana, hängde med kompisar. Då kändes det lite lättare. Jag kom liksom undan allt det jobbiga. Skriv ned på post it -lappar ungdomens olika strategier för att hantera det jobbiga. Jag isolerade mig, drack öl och rökte marijuana och stängde av mina känslor. Klistra post it -lapparna på ett A4-ark. Lägg arket vid sidan om livslinjen. Gruppledare: - När du gjorde det här, kan man säga att du tog ett steg bort från det du tycker är viktigt i livet? Du sa tidigare att du framför allt vill vara ärlig mot dig själv Ungdom: - Jo, det var det. Behandlaren drar försiktigt bort ungdomen från livslinjen och ställer honom/henne på arket med undvikandestrategierna. Snurra runt ungdomen och visa att här ute är det ett problemlösande som tar ungdomen bort från det h*n värderar. Gruppledare: - Vad lärde du dig? Ungdom: - Kanske att när det blir jobbigt kan jag stänga av mina känslor. Behandlaren skriver När det bli jobbigt kan jag stänga av mina känslor på en post it -lapp och klistrar på ungdomens axel. Gruppledare: - Jag undrar om du vill kliva tillbaka in i ditt liv? Vill du fortfarande vara ärlig mot dig själv? Ungdom: - Ja, det vill jag. Behandlaren drar försiktigt tillbaka ungdomen upp på livslinjen. Gruppledare: - Den här unga killen/tjejen lärde sig att när det blir jobbigt kan h*n stänga av sina känslor. H*n har lärt sig hur man kan göra när det blir jobbigt. Vad är nästa sak som hänt som liksom stått ut? Upprepa samma förfarande med de två återstående exemplen: Ofta blir det tydligt att ungdomen använder samma strategier för att förhålla sig till obehag, de blir dock lite mer sofistikerade med tiden men fyller samma funktion. Det viktiga med övningen är att förmedla att ungdomen gör det som funkar, på kort sikt i alla fall, men att det tar ungdomen bort från det liv h*n vill leva. För varje ny händelse klistras lappar på golvet och på ungdomen. För varje sak som händer ungdomen fylls inlärningshistorian på och den bär ungdomen med sig. Fritt efter förlaga från Joanne Dahl, Ph.D. Associate Professor Department of Psychology University of Uppsala Uppsala, Sweden 9

10 Bilaga 2. Vad vill jag att det ska finnas i mitt liv? Om allt var möjligt, hur skulle mitt liv se ut? Vad är det som gör det svårt för mig att leva livet som jag vill? T.ex. olika tankar och känslor eller saker som jag själv kan påverka. 10

11 ACT-att leva livet fullt ut ACT står för Acceptance and CommitmentTherapy och handlar om att hjälpa ungdomar att leva det liv de önskar. ACT handlar också om hur vi kan leva som man vill med de problem man har, alltså hur vi kan förhålla oss på ett smart sätt till våra tankar och känslor utan att bli uppäten av dem. Det är frivilligt hur mycket man vill berätta i gruppen. Vi kommer att träffas sex gånger om två timmar. Mellan träffarna kommer du att få öva på det vi gått igenom på träffarna. Ett annat sätt att beskriva ACT skulle kunna vara det här: Acceptera det du inte kan förändra, Välj vad du vill göra och Gör det som är viktigt för dig. Vi ses på gruppträffarna! 11

12 ACT- att leva livet fullt ut Träff 1; Vad tycker jag är viktigt i livet? Träff 2; Vad tycker jag är viktigt i livet? Träff 3; Vad hindrar mig? Vad kan jag göra åt det? Träff 4; Vad hindrar mig? Vad kan jag göra åt det? Träff 5; Att vara schysst mot mig själv. Träff 6; Hur kan jag leva det liv jag vill? Hur kan jag hantera svårigheter på vägen? 12

13 Bilaga 3. Riktlinjer för den individuella träffen som föregår gruppträffarna Syfte: Målet med denna enskilda träff är att så ett frö att gruppträffarna kan vara något för ungdomen. Samtalet bör föras i motiverande samtals anda (eng. Motivational Interview; MI). MI är ett förhållningssätt som syftar till att öka motivationen hos ungdomen till att göra beteendeförändringar. Lite om Motiverande Samtal (MI) Ett genomgående förhållningssätt inom MI är att du som behandlare alltid ber om lov innan du ger någon information. T.ex. - Är det ok för dig om jag berättar lite om den här ACT-kursen som du ska gå? eller - Jag undrar om jag får ge lite information om den här ACT-kursen du ska gå?. Inom MI utgår man från att klienten är kapabel att ta hand om sig själv och själv vet bäst vad som behöver göras. Klienten är experten på sig själv. Som behandlare är det viktigt att tänka på ett några olika saker: Väck förändringsprat och uppmuntra ungdomen att prata om förändring. Uppmärksamma och utred konsekvenser på kort och lång sikt. Visa empati genom att spegla vad ungdomen sagt och ge sammanfattningar. Ställ öppna frågor (sådana frågor man inte bara kan svara ja eller nej på). Undvik att argumentera för-, eller att pracka på ungdomen dina åsikter. Visa att du ser ungdomen som en likvärdig och kompetent person med egna förmågor. Undvik expertrollen. Förändringsprat Motivation skapas när ungdomen hör sig själv säga att han eller hon vill förändra sig. Då har behandlaren möjlighet att påverka motivationen genom att uppmuntra, locka fram och sammanfatta så kallade förändringsinriktade uttalanden. Ungdom: - Jag är så trött på att livet ska vara så här jobbigt hela tiden. Jag är så förbannat trött på att vara här. Jag skulle göra vad som helst för att få livet funka bättre. Gruppledare: - Jag förstår att du tycker att det är jobbigt att livet inte fungerar som du vill. Det låter som det här något du verkligen skulle vilja jobba med? 13

14 Jobba enligt U:et 1. Fördel med att inte förändra sig + Det är kul att vara full. Jag behöver alkoholen för att klara mig. Den håller mig på banan. 2. Nackdel med att inte förändra sig Jobbigt att bara gå runt och fundera på sprit. Jag gör massa dumma saker när jag är full 4. Fördel med att förändra sig + Jag skulle kunna ha ett jobb, träffa mina kompisar som inte missbrukar etc. 3. Nackdel med att förändra sig För att jag alltid har misslyckats med att sluta. Jag kommer inte att klara av det. Jag vet inte hur jag ska kunna blir lugn utan sprit och piller. 1. Vilka fördelar finns med att inte förändra? 2. Vilka nackdelar finns det med att inte förändra? 3. Vilka nackdelar finns det med att förändra? 4. Vilka fördelar finns det med att förändra? Man jobbar enligt mack-principen; positivt, negativt, negativt och positivt. Förändringsprat kan finnas i alla stegen, utforska ambivalens till förändring. För att läsa lite mer om MI, finns det material på hemsidan; med Tobias Sandbergs kurshäfte samt Liria Ortiz kompendium om motiverande samtal med ungdomar. En djupare genomgång med praktiska exempel finns i boken MI - motiverande samtal: praktisk handbok för MI-samtal i socialt arbete av Barbro Holm Ivarsson. ACT har många likheter med MI:s förhållningssätt, så perspektiven går hand i hand. 14