Väg 805 Seitevarevägen Kvikkjokk Förstudie/Beslutshandling Objekt: Figur 9. Flera möjliga utsiktsplatser finns längs vägsträckan.

Transkript

1 Figur 9. Flera möjliga utsiktsplatser finns längs vägsträckan. 17

2 Kulturmiljö I nära anslutning till vägen finns fornlämningar registrerade på ett flertal platser. Fornlämningarna utgörs bland annat av lämningar från brukstiden (silvermalm), silverhärdar, tjärdal och boplatslämningar, se karta 4-9. Tjåmotis är ursprungligen ett sameviste. På 1600-talet kom den förste nybyggaren hit. De s.k. lapska bodarna var förråd för samebyar som hade sin flyttled förbi här. Bodar har stått på denna plats sedan 1700-talet. Ursprungligen fanns här tretton bodar, nu står här fyra kvar, byggda på 1800-talet. Tjåmotis ingår i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Figur 10. Lapska bodarna i Tjåmotis. Kvikkjokk är en av de äldsta bosättningarna i Lappland. På 1600-talet var här centrum för bearbetning av silvermalm från gruvan i Alkavare i Sarek besökte Carl von Linné Kvikkjokk på sin lappländska resa. Figur 11. Vy söderut längs väg 805 strax söder om kyrkan i Kvikkjokk. Vid Kvikkjokk ligger ett område som omfattas av Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och större delen av området är skyddat enligt riksintresse för kulturvård, miljöbalken 3:6. Området utgörs av minnen från brukstiden (silvermalm) och skyddet omfattar dammanläggningar, rostmur, husgrund och kyrkogård. För bevarandevärt odlingslandskap se avsnitt Naturmiljö. 18

3 Väg 805 Seitevarevägen Kvikkjokk Kvikkjokk kyrka ritad av Fritz Eckert, invigdes 1907 och är det andra på platsen. Det äldre kapellet från 1764 revs i samband med nybygget. Kyrkan ingår i kulturmiljöprogrammet. Figur 12. Kyrkan i Kvikkjokk. Bron över Blackälven, öster om Blackälven är i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar klassad som klass II (bro med höga kulturhistoriska värden). Bron är av typen balkbro i betong och byggd år Bron är 4 m bred och 98 m lång och består av tre spann. Vägen är inte klassad i länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. I Tjåmotis uppmärksammas dock ett vägobjekt som utgörs av en bensinstation. Figur 13. Bron över Blackälven. 19

4 Karta 4. Kulturmiljöintressen, riksintresse kulturvård samt läge på fornlämningar. 20

5 Karta 5. Kulturmiljöintressen, delförstoring Kvikkjokk. Fornlämningar närmast vägen utgörs av härdar och lämningar av boplatser. Norr om förstudieområdet utgörs fornlämningar av dammvallar, hyttområde, husgrunder och begravningsplats. Karta 6. Kulturmiljöintressen, delförstoring Årrenjarka. Fornlämningar närmast vägen utgörs av härdar och lämningar av boplatser. 21

6 Karta 7. Kulturmiljöintressen, delförstoring Råvvenjarka. Fornlämningar närmast vägen utgörs av härdar och lämningar av boplatser. Karta 8. Kulturmiljöintressen, delförstoring Njavve. Fornlämningar närmast vägen utgörsav härdar och lämningar av boplatser. Karta 9. Kulturmiljöintressen, delförstoring Sågudden Tjåmotis. Fornlämningar närmast vägen består av boplatsområden. 22

7 Naturmiljö Skogsmark och vatten omger vägen och närmare Kvikkjokk, bergsmassiv och vatten. Träden står helt nära vägen. Diken är med sin växtlighet en del av naturmarken. Vägen passerar genom riksintresse för naturvård (Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat- Peuraure-Karatj-Purkijaur). Området är skyddat enligt miljöbalken 3:6. Norr om vägen ca 1 km väster om Årrenjarka ligger ett område, Kvikkjokk Kabla urskog, som både är naturreservat (skyddat enligt MB 7:4) och Natura 2000 område. Figur 14. Informationstavla för Kvikkjokk Kabla urskog. Den västra delen av aktuella vägsträckan, vid Kvikkjokk, skär igenom ett område som är skyddat enligt länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap (klass 1). Odlingslandskapet finns ute på deltalandet i Saggat men finns även i byn. Området är idag i stort sett ohävdat men slåttermarkerna finns kvar med enstaka lador. Figur 15. Bevarandevärt odlingslandskap i Kvikkjokk, källa: Vårt hävdade Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län. 23

8 Skogsstyrelsen har längs den aktuella vägsträckan registrerat höga skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper och sumpskogar. Tre områden med nyckelbiotoper samt sumpskogar med vissa värden finns i nära anslutning till aktuell vägsträcka, skogarna består främst av blandskog med löv- och barrträd. Norr Njavve finns två våtmarksområden, klass 2 respektive klass 3, som ingår i Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda våtmarker (VMI). Dessutom finns två områden som ingår i inventeringar gjorda av Steget före (ingår i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk, ) och två områden som ingår i Trafikverkets inventering av artrika vägkanter. Figur 16. Ruotatjbäcken som ingår inventering gjord av Steget före. Lägena för naturmiljöer, naturvård, Natura 2000, våtmarker, nyckelbiotoper, sumpskogar, områden utpekade av Steget före och artrika vägkanter visas på karta

9 Karta 10.Naturmiljöer i området, riksintresse, Natura 2000 och bevarandeprogram odlingslandskap. 25

10 Strax öster om Tjåmotis passerar vägen på en ca 98 m lång bro över Blackälven, se även avsnitt Kulturmiljö. Den aktuella delen av väg 805 korsas dessutom av vattendragen: Ruoutatjbäcken, Kadtjåjåkkå, Årrejåkkå och Tjatitj-jåkka samt ett flertal mindre inte namngivna vattendrag. Vid Fiskeriverkets inventeringar av bäckarna Tjatij-jåkka och Årrejåkkå längs den aktuella vägsträckan har inga vid inventeringstillfället klassats som vandringshinder för fisk. För övriga bäckar saknas uppgifter. För läget på vattendragen se översiktskarta i bilaga 1. Inga naturgrusförekomster finns registrerade i länsstyrelsens inventering. Rekreation och friluftsliv Omgivningarna nyttjas för jakt, fiske och bärplockning. Turistnäringen är ett viktigt inslag i området. Under vintertid förkommer en hel del skoterturism, vilket gör att det längs vägen förekommer ett stort antal fordon med skotersläp. Skoterpassager finns, enligt Jokkmokks kommuns skoterledskarta i området kring Årrenjarka och Kvikkjokk. Även i området krinmg Tjåmotis finns behov av skoterpassager. Turistanläggningar finns i Årrenjarka och Kvikkjokk. Hela förstudieområdet ingår i riksintresse för friluftsliv enligt MB 3:6, Norrbottens fjällområde (fritidsfiske, kulturstudier och skidåkning). Karta 11. Skoterpassager och skoterleder enligt Jokkmokks kommuns skoterledskarta, källa: 26

11 Buller och vibrationer Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar Ljudnivån 55 db(a) ekvivalent ljudnivå är riktvärde vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av vägar. Ljudnivån 65 db(a) (ekvivalent ljudnivå) är riktvärde i befintliga vägmiljöer. Översiktliga bullerberäkningar med beräkningsprogrammet Trivector Buller Väg visar att inga bostadsfastigheter i förstudieområdet idag utsätts för bullernivåer över gällande riktvärden p.g.a. den mycket begränsade trafikmängden (ÅDT 110). Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t ex vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen. 27

12 2.5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Nationella och regionala miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen har anpassats och formulerats till regionala miljömål i Norrbottens län. Miljömålen behandlar: 1. Frisk luft 9. Ett rikt odlingslandskap 2. Grundvatten av god kvalitet 10. Storslagen fjällmiljö 3. Levande sjöar och vattendrag 11. God bebyggd miljö 4. Myllrande våtmarker 12. Giftfri miljö 5. Hav i balans samt levande kust 13. Säker strålmiljö och skärgård 14. Skyddande ozonskikt 6. Ingen övergödning 15. Begränsad klimatpåverkan 7. Bara naturlig försurning 16. Ett rikt växt- och djurliv 8. Levande skogar I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Inget av målen bedöms motverkas. Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer att drivas så att miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 28

13 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns följande förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Fisk- och musselvatten. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. I Norrbotten omfattas Kalixälven med biflödet Ängesån. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Normen avser alla vägar i hela landet med trafikmängd större än 6 miljoner fordon per år. Vattenkvalitet. Bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. miljöbalken. Projektet bedöms kunna bedrivas så att miljökvalitetsnormerna följs. 3 PROBLEMANALYS Väg 805 mellan Kvikkjokk och Seitevarevägen är smal, backig och ojämn och har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Vägen klassas som viktig näringslivsväg och ett viktigt turiststråk och är i behov av förstärkning. Behov av dikning och byte av trummor behöver utredas. I gestaltningsprogrammet för Vägen mellan två världsarv föreslås åtgärder för vägen och dess omgivningar i syfte att utveckla befintliga värden, uttrycka och berätta om dessa. Åtgärderna handlar om t.ex.: utsiktsröjningar på sträckor där vägen går nära vatten utveckla ett antal f.d. mötesplatser i attraktiva lägen till utsiktsplatser knutpunkt Seitevare och Årrenjarka lyfts fram informations- och utsiktsplats nära Seitevarekorsningen, som berättar om vägen, platsen och attraktioner i vägens närhet, Sarek, Messaure m.fl. skyltning av attraktioner tex stigen till Brudslöjan röjs och skyltas parkeringsficka vid de lapska bodarna i Tjåmotis vägens start-och målpunkt - Kvikkjokk. En Laponia -Informationsplats förslås på befintlig parkeringsplats; info om Laponia, Kvikkjokk och Vägen mellan två världsarv. I samband med platsbesök under augusti 2008 bedömdes en plats på vägens norra sida ca m söder om Seitevarevägen som lämplig för en ny informationsplats. På flertalet sträckor finns behov av siktröjningar och utsiktsröjningar för utblickar över vatten och fjällvärld. I Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv har flera lämpliga utsiktsplatser pekats ut. 29

14 Figur 17. Vägavsnitt med bärighetsbrister och stående vatten i diken. b) a) Figur 18 a-b. Möjligt läge för informationsplats ca 2150 m öster om Seitevarevägen. 30

15 4 TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 4.1 Nollalternativet Ett nollalternativ innebär ingen förändring av befintliga förhållanden d.v.s. befintlig väg behålls utan åtgärder. Endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs. 4.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k. fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer. Metoden finns beskriven i Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Vägverket, Publ 2002:12. Nedan görs en bedömning av hur stegen kan tillämpas i projektet. Steg 1 - Påverkan av transportbehovet. Åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte lösa behovet av åtgärder på vägen. Steg 2 - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Effektivare nyttjande av det befintliga vägnätet kan inte avhjälpa de behov på åtgärder som finns. Det finns inga alternativa vägar som kan nyttjas. Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås mindre förstärkningsåtgärder, t.ex: Befintlig vägbredd bibehålls Vägen förstärks. Partier med bärighetsbrister åtgärdas, t.ex. tjäluppfrysningar, sten och block m.m. Vid siktproblem kan kortare sträckningar med mindre plan- och profiljustering utföras Dikning och nya trummor utförs vid behov Siktröjning på ett fåtal ställen Utsiktsplatser utformas genom utsiktsröjning vid speciellt utpekade ställen Räcken ses över och kompletteras vid behov Översyn av mötesplatser. En informationsplats planeras söder om korsningen väg 805 och Seitevarevägen. Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Inga större ombyggnadsåtgärder bedöms vara aktuella i detta fall. 31

16 4.3 Effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser av vägåtgärder jämförs med nollalternativet. Förstärkningsåtgärder innebär förbättrad framkomlighet och tillgänglighet. Utsiktsröjningar medför en positiv effekt för landskapsbilden då möjligheten till utblickar över sjöar och fjäll förbättras. Föreslagna åtgärder som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde innebär mycket begränsade effekter och konsekvenser för miljön. Ingen eller liten påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäring, boendemiljö eller markanvändning bedöms uppstå. Ingen påverkan på Natura 2000 områden bedöms uppstå. Särskild försiktighet under byggnadstiden ska dock iakttas vid åtgärder nära områden med nyckelbiotoper, artrika vägkanter och fornlämningar. Åtgärder måste även utföras med hänsyn till flyttleder och andra rennäringsintressen i området. Särskilt viktigt är att ta hänsyn till rennäringsintressen under byggtiden. Föreslagna förstärkningsåtgärder och anläggande av en informationsplats bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas. Inga miljömål eller miljökvalitetsnormer motverkas. För ny informationsplats krävs ett markanspråk utanför befintligt vägområde. Åtgärderna måste anpassas till fornlämningar och kulturlämningar längs vägen. Under byggtiden tas särskild hänsyn till fornlämningar och vattendrag. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå. 5 MÅLUPPFYLLELSE Transportpolitiska mål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen, se avsnitt 1.5, uppfylls: Förbättrad framkomlighet och tillgänglighet; åtgärder är positiva för boende längs vägen samt för turism och näringsliv; liten påverkan på miljö; siktförbättringar förbättrar trafiksäkerheten. Projektmål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att projektmålen, se avsnitt 1.6, uppfylls: vägens bärighet förbättras; möjlighet till rast och paus; vandringshinder åtgärdas; liten påverkan på miljö. Nationella miljömål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till uppfyllelse av de nationella och regionala miljömålen, se avsnitt 2.5: Målen för Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv berörs men inget av målen bedöms motverkas. Samtliga vägåtgärder vidtas med hänsyn till omgivande miljö. 32

17 6 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING I detta skede har ingen kostnadsbedömning gjorts. 7 SAMRÅD Ett kombinerat sakägarsammanträde och samråds/informationsmöte har genomförts Annons var infört i Norrbottens Kuriren och NSD Utskick och kallelse till sakägare gjordes Följande synpunkter framkom: Hur ska sträckor med artrika vägkanter bevaras där dikningar krävs? Kristina Björling Francki svarade att ytskikt kan tas till vara och läggas tillbaka. Bro Blackälven har dålig sikt vilket försvårar möten på den smala bron. Kenneth Enbom svarade att åtgärder på bron inte ingår i detta projekt. Passager för skoter finns vid Tjåmotis. Transformatorkur på vägens norra sida strax före Sågudden tillhör Vattenfall. Hundspann nyttjar skoterpassager. Siktröjningar och skyltning kan krävas för att förbättra säkerheten. Mötesdeltagare pekade områden där trummor svämmar över eller där svallis bildas. Lars Korpi noterade var dessa sträckor är belägna. Lämpligt namn på informationsplatsen kan vara Informationsplats Seitevare. Liz-Marie Nilsen, Jokkmokks kommun kan verka som kontaktperson beträffande skyltning på informationsplatsen samt tillhandahåller underlag. Med förstudie/samrådshandling som underlag har Trafikverket genomfört samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Länstrafiken i Norrbotten AB, Jåkkågasska Tjielde sameby. Annons om samråd var infört i Norrbottens Kuriren och NSD Utskick till myndigheter och organisationer gjordes Yttrande och synpunkter önskades senast Handlingar har även funnits tillgängliga hos Trafikverket (tidigare Vägverket Region Norr i Luleå) samt på Följande har inkommit med synpunkter: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen tillstyrker att den fortsatta planeringsprocessen kan ske med utgångspunkt från den redovisade samrådshandlingen. Länsstyrelsen delar bedömningen att man i det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet tar ställning till i vilken omfattning arbetsplan ska upprättas. Det bör poängteras att man under byggtiden tar särskild hänsyn till rennäringen samt att man förtydligar handlingen med vilken typ av riksintresse för rennäringen som berörs (text och kartor). Ett heltäckande inventeringsunderlag beträffande vandringshinder i vägtrummor bör tas fram. Förstudien kompletteras med en redovisning av samtliga forn- och kulturlämningar. 33

18 I MKB ska samtliga vägåtgärders påverkan på forn- och kulturlämningar bedömas. MKB n ska redovisa vilka samråd och skyddsåtgärder som kan tänkas vara lämpliga om forn- och kulturlämningar berörs. Det ska även framgå att fasta fornlämningar är skyddade i Lag om kulturminnen m.m. samt vad det innebär för det planerade arbetet. Trafikverkets kommentarer: Förstudien kompletteras med beskrivningar och kartor beträffande rennäring och kulturmiljö. En arbetsplan och MKB upprättas för ny informationsplats. En MKB tas fram i samband med upprättande av bygghandling för förstärkningsåtgärder. En fornlämningsinventering i fält kommer att göras vilken syftar på att positionsbestämma forn- och kulturlämningar i nära anslutning till vägen och som kan beröras av planerade åtgärder. Fiskeriverket, Fiskeriverket har i ett tidigare skede lämnat muntlig information om status för fiskvandring för vägtrummor som är kända längs sträckan. En kompletterande inventering bör utföras i vattendragen Alunbäcken, Kådtjåjåkka och Ruoutatjbäcken strax öster om Kvikkjokk. I de fall vägtrummor måste bytas förordas att halvtrummor används vilka ger ett naturligt flöde genom vägkroppen. I annat fall bör åtgärder nedströms vägtrumman utföras så att vattennivån i trumman och nedströms återställs så att fiskens fria väg inte hindras. Trafikverkets kommentarer: I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet kommer behovet av trum- /broåtgärder att ses över. Länstrafiken Norrbotten, (e-post) Önskemål att mötesplatserna skall bli fler med tätare intervaller och att förlängs samt utformas djupare (samordnas med bussfickor). Avkörningsmöjlighet för buss bör anordnas där brevlådeansamlingar finns utmed vägsträckan. På dessa platser finns befolkning och dessa punkter blir en naturlig plats för busshållplatser. Möjlighet att samordna dessa med mötesplatser kan finnas. Önskemål om att rastplats anläggs efter bron i Tjåmotis. Trafikverkets kommentarer: Samtliga åtgärder utförs med utgångspunkt att befintlig vägbredd behålls. En översyn av mötesplatser kommer att göras. I projektet planeras en utsiktsplats samt en informationsplats söder om korsningen väg 805 och Seitevarevägen. 34

19 8 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat enligt miljöbalken 6 kap. 4 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen tillstyrker att den fortsatta planeringsprocessen kan ske med utgångspunkt från den redovisade förslagshandlingen. I det fortsatta arbetet ska följande beaktas: En heltäckande inventering av vandringshinder i vägtrummor bör redovisas. Valvbåge bör eftersträvas för nya vägtrummor. Kommande MKB bör redovisa motiven till utformning av vägtrummor. Konsekvenser på värden som utgör riksintresse samt utpekade miljöer i kulturmiljöprogrammet samt aktuella intrång i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet ska redovisas i kommande MKB. Även åtgärder för att minska konsekvenserna ska anges. MKB måste kompletteras med klassificeringar, beskrivningar, konsekvenser och skyddsåtgärder för samtliga broar. I MKB ska framgå om en särskild arkeologisk utredning enligt Lag om kulturminnen m.m. (1988:950) kan bli aktuell för hela eller delar av sträckan, beroende på hur omfattande åtgärderna blir. Samråd ska hållas med kulturmiljöenheten vad gäller skyddsåtgärder vid fornlämningar, behov av arkeologiska utredningar samt eventuella ingrepp i fornlämning vilket är tillståndspliktigt. Se även bilaga 3. 9 TRAFIKVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE Trafikverket har beslutat att arbetsplan och bygghandling ska upprättas. Se även bilaga FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas, befintlig vägbredd bibehålls samt att en informationsplats och utsiktsplatser ska iordningsställas. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för informationsplatsen där markanspråk utanför befintligt vägområde görs. För övriga vägåtgärder längs vägsträckan där inte något markanspråk utanför vägområdet görs, upprättas bygghandling. I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet tas ställning till i vilken omfattning som åtgärder på trummor innebär anmälan eller ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. 35

20 En fornlämningsinventering i fält kommer att göras i samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län vilken syftar på att lägesbestämma forn- och kulturlämningar i nära anslutning till vägen och som kan beröras av planerade åtgärder. I det fortsatta arbetet kommer samråd att ske med berörd sameby. 11 KÄLLOR Mål för natur- och kulturmiljövärden, Vägverket, oktober Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv, augusti Vårt hävdade Norrbotten, rapport nr 6/1993, Länsstyrelsen Norrbotten. Norrbottens synliga historia, Norrbottens kulturmiljöprogram, rapport nr 10/1997, Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Museum. Artrika vägkanter, 1996, Vägverket. Jokkmokks översiktsplan, Broarna i Norrbottens län, Inventering av kulturhistoriskt intressanta broar, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapportserie nr 1/2001, Vägverket, Publikation nr 2001:22. Vägverket Region Norr, vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:12 Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Ren2000. Digitalt underlagsmaterial, Skogsvårdsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Jokkmokks Kommun, Vägverket, Blå kartan, Lantmäteriet. Muntliga kontakter Lars Hedalm, (Trafikplanerare för Jokkmokks kommun), Länstrafiken Norrbotten Minna Brodin, Fiskeriverket Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet 2001, medgivande nr L2000/