Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007
|
|
- Linda Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets medel för kompetensutveckling inom Ekologisk produktion och Giftfri miljö Högsta Grönsaksodling Margareta Magnusson Tel o fax: Konsultverksamhet & Högsta 131 Mobil: KRAV-Certifierad odling Kramfors e-post: margareta.magnusson@tele2.se
2
3 Demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling Bakgrund: Inom ekologisk jordgubbsodling är skador av insekter ett av de problem som begränsar utvecklingen av odlingen. Särskilt i norra Sverige och andra skogsbygder är problemen stora. Jordgubbsviveln kan bita av ett stort antal blomknoppar, upp till 50 % förekommer, och därmed orsaka stora skördeförluster. Stinkflyn orsakar missformade bär som dels ger en stor skördesänkning och dels en försämrad kvalitet på bären, de blir i praktiken osäljbara. I norra och mellersta Sverige har hjortronlövbaggen etablerat sig som ett skadedjur i några ekologiska jordgubbsodlinger. De orsakar skador på bladverket och även gnagskador på bären. Larver påträffas under flugan på de mogna bären som blir osäljbara. Ett pyretrumpreparat - Raptol - är tillåtet att använda i ekologisk odling men kan ha negativ effekt på nyttodjur. Från tidigare försök på Rånna, Skövde och Röbäcksdalen, Umeå vet man att fiberdukstäckning fram till blomningen minskar angrepp av både jordgubbsvivel och stinkfly genom att insekternas inflygning till odlingen hindras. Även hjortronlövbaggen förflyttar sig på våren från omgivningen till jordgubbsfältet och mellan äldre och yngre fält och skulle kunna hejdas av en täckning. Syfte: Att undersöka och visa på effekterna av täckning med insektsnät direkt på jordgubbar; vilken effekt det har på angrepp av främst hjortronlövbagge men också på stinkfly, om det påverkar pollineringen att låta nätet ligga kvar en bit in i blomningen, hur det påverkar eventuella angrepp av svampsjukdomar, samt om det påverkar tidighet och ogrässituation. Demonstrationsodlingen genomfördes i samarbete med Christina Winter, Jordbruksverket, och ingår som en del i ett större bärprojekt med bl.a. flera demonstrationsodlingar runtom i landet. Christina Winter medverkade också vid en fältvandring i odlingen i början av juli. Resultaten sprids via webb och artiklar i facktidningar, på kurser osv. Genomförande: Hos Mari och Petter i Åsmon (Näsåker) valdes dels ett 5 år gammalt land där man 2006 hade stora angrepp av lövbaggar, dels ett land som nyplanterades 2006 några hundra meter bort och där man inte haft några angrepp. Sorten i båda landen var Polka som är favoritsort i odlingen. Intill det äldre landet med Polka fanns även Korona tidigare och det var främst den sorten som led av svåra angrepp Mari upplevde det som baggarna nästan gjorde halt när Korona slutade och Polka tog vid. Korona röjdes hösten 2006 och man närde vissa förhoppningar om att Polka skulle vara mindre attraktiv för baggarna så den fick vara kvar eftersom plantorna var kraftiga och fina. Med tanke på risken att stänga in bladbaggarna under väven om de redan fanns där, valde vi att bara täcka en mindre yta i det landet. Insektsnätet som användes var av typ Howitec med maskstorleken ca 1,3 x 1,3 och vikten 60 g/m 2. Nätet hade bredden 4 m och täckte 2 rader. Tidpunkten för att lägga ut nätet hade beräknats till någon gång under andra halvan av maj, så snart man såg tecken på att bladbaggarna börjat röra på sig. Trots att nätet beställts i god tid dröjde leveransen och det blev lite panik när man 10 maj börjat observera baggar i gamla landet. Nätet anlände 11 maj och lades ut dagen efter. I gamla landet lades 2 bitar på 4 x 5 m ut, i nya 2 bitar på 4 x 45 m. Raptolbehandling får inte göras under blomningen eftersom pollinerande insekter då kan skadas. Samtidigt får inte temperaturen vara för låg om medlet ska ge bra effekt. Hela odlingen förutom raderna närmast intill täckningen behandlades med Raptol den 27 maj. Då var det fullt med baggar överallt, även under nätet i gamla landet, i nya landet kröp de däremot ovanpå nätet. Vid Raptolbekämpningen föll alla synliga baggar ner döda direkt. Halva ytan i vardera fältet täcktes av vid ca 10% blomning (4 juni i gamla landet, 6 juni i nya landet). Den andra halvan täcktes av vid ca 50% blomning (11 juni i båda landen) 1
4 Bedömningar 13 juni Gamla landet: Här syntes inga skillnader mellan behandlingar och så gott som alla plantor hade bladskador. Det var många bladbaggar i farten och gott om äggsamlingar på bladundersidorna. Nya landet: Ingen större skillnad syntes mellan obehandlat och Raptolbehandlat. Det var mycket bladskador och en hel del bladbaggar och äggsamlingar, men inte så mycket som på gamla landet. I täckning till 10% blomning fanns lite bladskador och enstaka baggar och äggsamlingar. I täckning till 50% blomning kunde man bara hitta enstaka plantor med bladskador, och det var svårt hitta baggar eller äggsamlingar. Gnagskador på jordgubbsplantor. (Foto 13 juni 2007) Många baggar måste alltså ha överlevt Raptolbehandlingen skyddade nere i plantorna eller tagit sig in utifrån efter behandlingen. Täckningen hade uppenbarligen haft god effekt där inga baggar fanns på plats innan. Effekten var bättre ju längre nätet legat på. Frågan var om de skulle ta sig in i större mängder efter avtäckningen. Nu hade det bara gått två dygn sedan sista avtäckningen. Det har rått en viss tveksamhet om det rör sig om hjortronlövbagge (Galerucella sagittariae) eller smultronlövbagge (Galerucella tenella) eller både och, eftersom de liknar varandra ganska mycket i färgteckning och allmänt utseende. Enligt Sven Hellqvist var alla iakttagna exemplar av arten hjortronlövbagge. Både larver och fullbildade insekter gnager fläckvis på bladen. Skalbaggarna äter hål på bladen medan deras larver endast äter epidermis och mesofyll, oftast från översidan av bladet. De flesta äggsamlingarna bestod av ca tjugo ägg. Några ägg hade kläckts och larver var igång i båda landen. Plantorna var generellt kraftiga och fina med mycket blommor och kart. De såg inte ut att lida särskilt mycket av bladskadorna. Vi befarade dock att läget skulle förvärras när larverna började kläckas på allvar. Enligt tillverkaren ska Raptol ha viss effekt på ägg och larver men det kan inte användas när fältet blommar. Istället fick vi följande recept av Christina Winter: 3 dl såpa + 3 dl rapsolja per 100 liter vatten. Minst liter blandning per ha. Sven Hellqvist påpekade att äggen är svåra att komma åt eftersom de sitter på undersidan av bladen. Därför är det bättre att vänta tills de flesta larverna kläckts. Mari & Petter laddade upp med såpa och olja för att ha i beredskap Hjortronlövbaggar (Galerucella sagittarie) på jordgubbsblad med gnagskador. (Foto 13 juni 2007) Äggsamling på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juni 2007) 2
5 Fältvandring 4 juli Alla var imponerade av att jordgubbsplantorna var så fantastiskt fina med god bärsättning och bärstorlek även på de äldre plantorna. Bladskadorna tycktes inte ha satt ner plantornas kondition i någon större utsträckning. De plantor som varit täckta av insektsnätet såg inte heller ut att ha tagit någon skada av täckningen. Det var fortfarande väldigt lite bladskador i nya landet där nätet legat, särskilt där det legat kvar längst. Det tycks alltså inte som baggarna flyttat dit i någon större omfattning efter avtäckning. På övriga plantor fanns baggar, men inte så mycket som i juni. Nu fanns flera larver och en del bär med larvskador. Någon enstaka puppa upptäcktes också. De flesta äggsamlingar verkade kläckta eller intorkade. Det var inte så mycket larver som vi befarat utifrån mängden ägg i mitten av juni och någon behanding med olja och såpa hade inte bedömts som motiverat. Enligt Sven Hellqvist är hjortronlövbaggens naturliga miljö fuktiga strandområden och torka kan eventuellt medföra att många ägg aldrig kläcks. Märkligt nog var det nu betydligt färre larver i gamla landet än i det nya, vilket är lite svårt att förklara med tanke på att betydligt flera aktiva baggar, mera bladskador och flera äggsamlingar observerats i det äldre landet jämfört med det nya några veckor tidigare. Årets nyplantering på plastlist diskuteras. Från vänster: Sven Hellqvist, Christina Winter och Mari Ryberg. I det här fältet hade ännu inte observerats några bladbaggar. (Foto 4 juli 2007) Petter Olsson och Christina Winter letar skadegörare i landet som planterades (Foto 4 juli 2007) Det var inte mycket stinkflyskador i odlingen. Två körningar med insektssugen hade haft god effekt. Däremot såg tripsen ut att kunna bli ett allvarligt problem. De har inte orsakat några allvarliga skador i odlingen tidigare år. Nu kunde man misstänka att Raptolbehandlingen dödat tripsens naturliga fiender. Ett annat problem var att jordgubbskvalster p.g.a. otillräcklig varmvattenbehandling fått fäste i fältet som planterades Utsättning av rovkvalster har gjorts. Vi diskuterade en eventuell bekämpning av bladbaggarna när den nya generationen som ska övervintra kläcks under hösten. Men bär- och skadedjursexperterna Christina och Sven bedömde att det inte skulle bli effektivt. Dels är kläckningen utdragen, dels är baggarna då mera svårbekämpade eftersom de håller till längre ned i plantorna på hösten. Plantorna såg inte ut att ha tagit någon skada av täckningen med insektsnät, och bärsättningen var mycket fin. Sorten är Polka (Foto 4 juli 2007) 3
6 Som helhet såg det trots olika angrepp ut som upplagt för en kanonskörd och några jordgubbar började bli mogna. Bedömningar 13 juli Som vanligt ställde vädret till det. Precis när det var dags att börja skörda kom regnperioden. Många jordgubbar ruttnade och möglade. En hel del fick också kasseras pga kvalster, trips och skador av hjortronlövbaggens larver. Vid besöket var man inne på den 3:e skördeomgången. Nya landet: Här var det fortfarande ganska rent från larver där insektsnätet legat. I raderna bredvid fanns det gott om larver och puppor. Inga baggar syntes ovanpå plantorna, de höll till längre ned i plantorna och var svåra att få syn på. Gamla landet: Även nu var det färre larver och puppor här jämfört med i nya landet. Här fanns många intorkade äggsamlingar. Larver av hjortronlövbagge i olika ålder och larvskador på översidan av jordgubbsblad. I förstoring ser det ut som det gula i kanten till höger är tomma äggskal och det svarta ovanför ser ut som små nykläckta larver. Lite förvånande eftersom äggen vanligtvis läggs på undersidan av bladen (Foto 4 juli 2007) Årets nyplantering: En obehaglig överraskning var upptäckten av bladskador och äggsamlingar i årets nyplantering! Baggarna har tydligen fortsatt att flytta på sig. Bedömningar 6 augusti Tack vare att en artikel i Tidningen Ångermanland om självplock på ekologiska jordgubbar i Åsmon orsakade en formlig invasion av jordgubbsplockare blev årets facit ändå inte så illa. Vid mitt sista besök var jordgubbslanden i princip slutskördade. Nya landet: Här hade de plantor som varit täckta fortfarande ganska lite skador av hjortronlövbaggen och där fanns bara någon enstaka puppa. De plantorna var generellt i bra kondition. Övriga delar av fältet var ojämnt med många eländiga plantor, tillbakasatta och fulla med bladskador. Där fanns gott om puppor. Troligen har kvalster satt ner konditionen och öppnat för andra angrepp. Gnagskador av hjortronlövbaggens larv på jordgubbskart. (Foto 4 juli 2007) Gamla landet: Här var plantorna mindre skadade av bladbaggar och generellt kraftigare och i bättre kondition än i nya landet. Årets nyplantering: Här hade de tidigast planterade etablerat sig bra, var kraftiga och gröna och hade bara enstaka bladskador. Här fanns inga puppor eller larver. De allra senast planterade plantorna hade inte hunnit etablera sig riktigt, de var små och hade intorkade blad. Här fanns ganska mycket bladskador och puppor. Mitt uppe i jordgubbsskörden. Sorten är Polka. (Foto 13 juli 2007) 4
7 Egentligen hade man planerat att röja det gamla landet efter avslutad skörd, men nu beslutade man att låta det vara kvar ett år till eftersom det gett bra skörd och plantorna var i mycket bättre kondition än i nya landet. Det som var så fint på våren hade nu tacklat av snabbt främst p.g.a. jordgubbskvalster. Slutsatser Att täcka med insektsnät mot hjortronlövbaggen är uppenbarligen effektivt förutsatt att baggarna inte redan finns på plats. Ju längre nätet ligger på desto bättre effekt. Vi kunde inte se att täckningen haft några negativa effekter på plantorna. Mari & Petter upplevde att nätet blev tungt och tryckte på plantorna när det blev blött. Nu var våren och försommaren ganska torr, risken för negativa effekter ökar förmodligen ett blött år. Täckning med nät ger också merarbete. Nätet måste tas av för ogräsklippning mellan plastlisterna och läggas tillbaka igen. Kostnaden för nätet är ännu en nackdel. Vid köp av en rulle av minsta modell, 4 x 100 m kostade det våren 2007: 5,06:-/m 2 + frakt 1,74:-/ m 2 Både pris och frakt blir naturligtvis betydligt lägre vid köp av större kvantiteter. Nätet är tillverkat i UV-stabiliserad polyeten och kraftigt. Det borde kunna återanvändas många år. I andra länder används det bl.a. i kålodlingar för att stänga ute kålflugan. Hjortronlövbaggens puppa på översidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) Raptolbehandlingen hade uppenbarligen också effekt. Väldigt många baggar dog direkt, och det var troligen tack vare den behandlingen som skadetrycket totalt sett inte blev värre. Året innan var flera delar av odlingen fullständigt ödelagda av angreppen. Att det inte blev någon tydlig skillnad mot de obehandlade raderna kan bero på att baggarna fortfarande var mycket rörliga när behandlingen gjordes. Demonstrationen har visat att hjortronlövbaggen övervintrar i redan angripna fält och där är det lönlöst att försöka stänga ute dem med nät. Årets erfarenheter kan också tyda på att hjortronlövbaggen trivs och utvecklas bäst på plantor som redan är försvagade och att angreppen blir allvarligare där. Hjortronlövbaggens larver på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) 5
Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt
Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling 2007 Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Våra odlade bär är omtyckta, exklusiva och smakrika produkter. Ekologiskt odlade bär efterfrågas
Läs merVäxtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling
Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan
Läs merVäxtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling
Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut i samband med fältvandringen 13 maj 2009, men har kompletteras efter det. Här beskrivs skadegörare som vållat skada i odlingen tillsammans
Läs merSkadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Läs merRapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06
Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230
Läs merInsekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merTunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
Läs merMJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merRapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Rapsjordloppa Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad,
Läs merVäxthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir
Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merKARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merProgram IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Läs merPå spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Läs merKålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Foto: Louis Vimarlund Växtskyddscentralen Linköping Disposition Kålmalens biologi
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merOhyra och andra skador på gloxiniaväxter
Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merSPINNKVALSTER I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-09 SPINNKVALSTER I VÄXTHUS Arter I växthusgrönsaker och vissa prydnadsväxter blir det ofta problem med Tetranychus urticae, växthusspinnkvalstret. Liksom
Läs merAlmsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel ÖSF konferens 28 november 2018
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merAv kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.
Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene
Läs merMajsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling
Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen
Läs merInnerstaden 1:14 Hjulhamnsgatan, fornlämning 20
Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden 1:14 Hjulhamnsgatan, fornlämning 20 GASLEDNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:6 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013
Läs merBladlusbekämpning i ärter och åkerböna
Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merAnvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011
Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merFjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/
Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/ Detta är en kort handledning till grunderna och de vanligaste handgreppen för rapportering av fjärilar i Artportalens Småkrypsportal. Via
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merBekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips
2016 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren att det inom landet
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merStrategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Läs merFyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Fyrtandad rapsvivel Skidgallmygga & blygrå rapsvivel Biologi, utseende, naturliga fiender Ekonomisk betydelse Prognos
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Läs merRapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Läs merKemikalieinspektionen, Swedish Chemicals Agency a-H
KEM Kemikalieinspektionen, Swedish Chemicals Agency 2014-06-12 05.1.2.a-H14-02987 Er referens Aktnr Regnr Tillstånd och upplysning 2014/6745 F-2423 4693 Lena Hansson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merSmå barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merVäxtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merBonde i land utan vatten
Bonde i land utan vatten 3 DET VAR 37 grader varmt i Jerusalem och temperaturen steg längs vägen ner mot Jordandalen och på jordens lägst belägna punkt (450 meter under havsytan) stannade den på 45 heta
Läs merISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances
ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for
Läs merBekämpning av mördarsniglar åtgärder
Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Västerås Inledning Detta dokument kommer att uppdateras med de åtgärder som görs och de slutsatser som dras. Tidigare informationer av allmän natur får ligga kvar eftersom
Läs merHåkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Läs merEkologisk odling av jordgubbar
Ekologisk odling av jordgubbar Jordbruksinformation 20 2006 Förord Broschyren Ekologisk odling av jordgubbar är en omarbetad version av Ekologisk jordgubbsodling (Jordbruksinformation 2 1999). Broschyren
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs mer"#$%&'&(#) !"#$%&!"#$%&!"#$%& *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81
"#$%&'&(#) r r *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81!"#$%&!"#$%&!"#$%& 19NYHETERNA No 2-2011 Ordföranden har ordet Maj från taket... av Kjell Sunnerud En solig och klar majdag ägde den årliga
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merEn liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt
Försökshandboken 6. Registreringar 6.1 Graderingar - allmänt Reviderad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 6.1 Graderingar allmänt daterad 2012-04-19 Här ges allmänna anvisningar för graderingar
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merOmsorgen Användarhandledning
Omsorgen Användarhandledning 2012-12-13 Steg 1: Logga in Om ditt boende/kommun är ansluten till Omsorgen har du troligtvis fått inloggningsuppgifter. Om inte, skicka ett mail till info@omsorgen.se så kontaktar
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merSammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012
Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012 Sammanställt av Lovanggruppens rådgivare på potatis/specialgrödor Andreas Kronhed Lovanggruppens demoodling med Proradix i potatissäsongen
Läs merProduktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong,
Slutrapport för projekt 35615 och V55622 Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, 23-5. Birgitta Svensson, försöksledare, SLU Rånna försöksstation,
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs mereffektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge
effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merÅtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Läs merSortförsök i äppel Nya svenska förädlingar
Sortförsök i äppel 2005-2012 Nya svenska förädlingar Försöket motiveras av att man från svenskt håll rekommenderat dessa äppelförädlingar för prövning. Samtliga sorter är framtagna av SLU Balsgård förutom
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merVi kan gå på bio när du är klar. När du är klar kan vi gå på bio. Jag kan hjälpa dig om du vill. Om du vill, kan jag hjälpa dig
Ordföljd Namn: A. Använd orden i textgruppen och skriv meningar. Börja med den understrukna biten. Om det finns två understrukna bitar, ska du skriva två meningar. gå vi kan när du är klar på bio dig kan
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs mer- ny effektiv insekticid
- ny effektiv insekticid Ny verkningsmekanism Brett verkningsspektrum på sugande insekter Fullt systemisk både uppåt och nedåt i plantan Ingen korsresistens med andra insekticider Långtidseffekt Skonsam
Läs merUtförliga regler för TRAX
Utförliga regler för TRAX Innehållsförteckning Vad är TRAX? Sid 2 Grundregler för TRAX Sid 3 Vad är en tvingad yta? Sid 4 Vad är en vinnande ögla? Sid 6 Vad är en vinnande linje? Sid 7 Grundläggande strategiska
Läs merFördjupning om humlor i bärodling
Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merSkogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga
Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merBekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips
Juni 2008 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2008 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren eller att
Läs mer