Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007"

Transkript

1 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets medel för kompetensutveckling inom Ekologisk produktion och Giftfri miljö Högsta Grönsaksodling Margareta Magnusson Tel o fax: Konsultverksamhet & Högsta 131 Mobil: KRAV-Certifierad odling Kramfors e-post:

2

3 Demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling Bakgrund: Inom ekologisk jordgubbsodling är skador av insekter ett av de problem som begränsar utvecklingen av odlingen. Särskilt i norra Sverige och andra skogsbygder är problemen stora. Jordgubbsviveln kan bita av ett stort antal blomknoppar, upp till 50 % förekommer, och därmed orsaka stora skördeförluster. Stinkflyn orsakar missformade bär som dels ger en stor skördesänkning och dels en försämrad kvalitet på bären, de blir i praktiken osäljbara. I norra och mellersta Sverige har hjortronlövbaggen etablerat sig som ett skadedjur i några ekologiska jordgubbsodlinger. De orsakar skador på bladverket och även gnagskador på bären. Larver påträffas under flugan på de mogna bären som blir osäljbara. Ett pyretrumpreparat - Raptol - är tillåtet att använda i ekologisk odling men kan ha negativ effekt på nyttodjur. Från tidigare försök på Rånna, Skövde och Röbäcksdalen, Umeå vet man att fiberdukstäckning fram till blomningen minskar angrepp av både jordgubbsvivel och stinkfly genom att insekternas inflygning till odlingen hindras. Även hjortronlövbaggen förflyttar sig på våren från omgivningen till jordgubbsfältet och mellan äldre och yngre fält och skulle kunna hejdas av en täckning. Syfte: Att undersöka och visa på effekterna av täckning med insektsnät direkt på jordgubbar; vilken effekt det har på angrepp av främst hjortronlövbagge men också på stinkfly, om det påverkar pollineringen att låta nätet ligga kvar en bit in i blomningen, hur det påverkar eventuella angrepp av svampsjukdomar, samt om det påverkar tidighet och ogrässituation. Demonstrationsodlingen genomfördes i samarbete med Christina Winter, Jordbruksverket, och ingår som en del i ett större bärprojekt med bl.a. flera demonstrationsodlingar runtom i landet. Christina Winter medverkade också vid en fältvandring i odlingen i början av juli. Resultaten sprids via webb och artiklar i facktidningar, på kurser osv. Genomförande: Hos Mari och Petter i Åsmon (Näsåker) valdes dels ett 5 år gammalt land där man 2006 hade stora angrepp av lövbaggar, dels ett land som nyplanterades 2006 några hundra meter bort och där man inte haft några angrepp. Sorten i båda landen var Polka som är favoritsort i odlingen. Intill det äldre landet med Polka fanns även Korona tidigare och det var främst den sorten som led av svåra angrepp Mari upplevde det som baggarna nästan gjorde halt när Korona slutade och Polka tog vid. Korona röjdes hösten 2006 och man närde vissa förhoppningar om att Polka skulle vara mindre attraktiv för baggarna så den fick vara kvar eftersom plantorna var kraftiga och fina. Med tanke på risken att stänga in bladbaggarna under väven om de redan fanns där, valde vi att bara täcka en mindre yta i det landet. Insektsnätet som användes var av typ Howitec med maskstorleken ca 1,3 x 1,3 och vikten 60 g/m 2. Nätet hade bredden 4 m och täckte 2 rader. Tidpunkten för att lägga ut nätet hade beräknats till någon gång under andra halvan av maj, så snart man såg tecken på att bladbaggarna börjat röra på sig. Trots att nätet beställts i god tid dröjde leveransen och det blev lite panik när man 10 maj börjat observera baggar i gamla landet. Nätet anlände 11 maj och lades ut dagen efter. I gamla landet lades 2 bitar på 4 x 5 m ut, i nya 2 bitar på 4 x 45 m. Raptolbehandling får inte göras under blomningen eftersom pollinerande insekter då kan skadas. Samtidigt får inte temperaturen vara för låg om medlet ska ge bra effekt. Hela odlingen förutom raderna närmast intill täckningen behandlades med Raptol den 27 maj. Då var det fullt med baggar överallt, även under nätet i gamla landet, i nya landet kröp de däremot ovanpå nätet. Vid Raptolbekämpningen föll alla synliga baggar ner döda direkt. Halva ytan i vardera fältet täcktes av vid ca 10% blomning (4 juni i gamla landet, 6 juni i nya landet). Den andra halvan täcktes av vid ca 50% blomning (11 juni i båda landen) 1

4 Bedömningar 13 juni Gamla landet: Här syntes inga skillnader mellan behandlingar och så gott som alla plantor hade bladskador. Det var många bladbaggar i farten och gott om äggsamlingar på bladundersidorna. Nya landet: Ingen större skillnad syntes mellan obehandlat och Raptolbehandlat. Det var mycket bladskador och en hel del bladbaggar och äggsamlingar, men inte så mycket som på gamla landet. I täckning till 10% blomning fanns lite bladskador och enstaka baggar och äggsamlingar. I täckning till 50% blomning kunde man bara hitta enstaka plantor med bladskador, och det var svårt hitta baggar eller äggsamlingar. Gnagskador på jordgubbsplantor. (Foto 13 juni 2007) Många baggar måste alltså ha överlevt Raptolbehandlingen skyddade nere i plantorna eller tagit sig in utifrån efter behandlingen. Täckningen hade uppenbarligen haft god effekt där inga baggar fanns på plats innan. Effekten var bättre ju längre nätet legat på. Frågan var om de skulle ta sig in i större mängder efter avtäckningen. Nu hade det bara gått två dygn sedan sista avtäckningen. Det har rått en viss tveksamhet om det rör sig om hjortronlövbagge (Galerucella sagittariae) eller smultronlövbagge (Galerucella tenella) eller både och, eftersom de liknar varandra ganska mycket i färgteckning och allmänt utseende. Enligt Sven Hellqvist var alla iakttagna exemplar av arten hjortronlövbagge. Både larver och fullbildade insekter gnager fläckvis på bladen. Skalbaggarna äter hål på bladen medan deras larver endast äter epidermis och mesofyll, oftast från översidan av bladet. De flesta äggsamlingarna bestod av ca tjugo ägg. Några ägg hade kläckts och larver var igång i båda landen. Plantorna var generellt kraftiga och fina med mycket blommor och kart. De såg inte ut att lida särskilt mycket av bladskadorna. Vi befarade dock att läget skulle förvärras när larverna började kläckas på allvar. Enligt tillverkaren ska Raptol ha viss effekt på ägg och larver men det kan inte användas när fältet blommar. Istället fick vi följande recept av Christina Winter: 3 dl såpa + 3 dl rapsolja per 100 liter vatten. Minst liter blandning per ha. Sven Hellqvist påpekade att äggen är svåra att komma åt eftersom de sitter på undersidan av bladen. Därför är det bättre att vänta tills de flesta larverna kläckts. Mari & Petter laddade upp med såpa och olja för att ha i beredskap Hjortronlövbaggar (Galerucella sagittarie) på jordgubbsblad med gnagskador. (Foto 13 juni 2007) Äggsamling på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juni 2007) 2

5 Fältvandring 4 juli Alla var imponerade av att jordgubbsplantorna var så fantastiskt fina med god bärsättning och bärstorlek även på de äldre plantorna. Bladskadorna tycktes inte ha satt ner plantornas kondition i någon större utsträckning. De plantor som varit täckta av insektsnätet såg inte heller ut att ha tagit någon skada av täckningen. Det var fortfarande väldigt lite bladskador i nya landet där nätet legat, särskilt där det legat kvar längst. Det tycks alltså inte som baggarna flyttat dit i någon större omfattning efter avtäckning. På övriga plantor fanns baggar, men inte så mycket som i juni. Nu fanns flera larver och en del bär med larvskador. Någon enstaka puppa upptäcktes också. De flesta äggsamlingar verkade kläckta eller intorkade. Det var inte så mycket larver som vi befarat utifrån mängden ägg i mitten av juni och någon behanding med olja och såpa hade inte bedömts som motiverat. Enligt Sven Hellqvist är hjortronlövbaggens naturliga miljö fuktiga strandområden och torka kan eventuellt medföra att många ägg aldrig kläcks. Märkligt nog var det nu betydligt färre larver i gamla landet än i det nya, vilket är lite svårt att förklara med tanke på att betydligt flera aktiva baggar, mera bladskador och flera äggsamlingar observerats i det äldre landet jämfört med det nya några veckor tidigare. Årets nyplantering på plastlist diskuteras. Från vänster: Sven Hellqvist, Christina Winter och Mari Ryberg. I det här fältet hade ännu inte observerats några bladbaggar. (Foto 4 juli 2007) Petter Olsson och Christina Winter letar skadegörare i landet som planterades (Foto 4 juli 2007) Det var inte mycket stinkflyskador i odlingen. Två körningar med insektssugen hade haft god effekt. Däremot såg tripsen ut att kunna bli ett allvarligt problem. De har inte orsakat några allvarliga skador i odlingen tidigare år. Nu kunde man misstänka att Raptolbehandlingen dödat tripsens naturliga fiender. Ett annat problem var att jordgubbskvalster p.g.a. otillräcklig varmvattenbehandling fått fäste i fältet som planterades Utsättning av rovkvalster har gjorts. Vi diskuterade en eventuell bekämpning av bladbaggarna när den nya generationen som ska övervintra kläcks under hösten. Men bär- och skadedjursexperterna Christina och Sven bedömde att det inte skulle bli effektivt. Dels är kläckningen utdragen, dels är baggarna då mera svårbekämpade eftersom de håller till längre ned i plantorna på hösten. Plantorna såg inte ut att ha tagit någon skada av täckningen med insektsnät, och bärsättningen var mycket fin. Sorten är Polka (Foto 4 juli 2007) 3

6 Som helhet såg det trots olika angrepp ut som upplagt för en kanonskörd och några jordgubbar började bli mogna. Bedömningar 13 juli Som vanligt ställde vädret till det. Precis när det var dags att börja skörda kom regnperioden. Många jordgubbar ruttnade och möglade. En hel del fick också kasseras pga kvalster, trips och skador av hjortronlövbaggens larver. Vid besöket var man inne på den 3:e skördeomgången. Nya landet: Här var det fortfarande ganska rent från larver där insektsnätet legat. I raderna bredvid fanns det gott om larver och puppor. Inga baggar syntes ovanpå plantorna, de höll till längre ned i plantorna och var svåra att få syn på. Gamla landet: Även nu var det färre larver och puppor här jämfört med i nya landet. Här fanns många intorkade äggsamlingar. Larver av hjortronlövbagge i olika ålder och larvskador på översidan av jordgubbsblad. I förstoring ser det ut som det gula i kanten till höger är tomma äggskal och det svarta ovanför ser ut som små nykläckta larver. Lite förvånande eftersom äggen vanligtvis läggs på undersidan av bladen (Foto 4 juli 2007) Årets nyplantering: En obehaglig överraskning var upptäckten av bladskador och äggsamlingar i årets nyplantering! Baggarna har tydligen fortsatt att flytta på sig. Bedömningar 6 augusti Tack vare att en artikel i Tidningen Ångermanland om självplock på ekologiska jordgubbar i Åsmon orsakade en formlig invasion av jordgubbsplockare blev årets facit ändå inte så illa. Vid mitt sista besök var jordgubbslanden i princip slutskördade. Nya landet: Här hade de plantor som varit täckta fortfarande ganska lite skador av hjortronlövbaggen och där fanns bara någon enstaka puppa. De plantorna var generellt i bra kondition. Övriga delar av fältet var ojämnt med många eländiga plantor, tillbakasatta och fulla med bladskador. Där fanns gott om puppor. Troligen har kvalster satt ner konditionen och öppnat för andra angrepp. Gnagskador av hjortronlövbaggens larv på jordgubbskart. (Foto 4 juli 2007) Gamla landet: Här var plantorna mindre skadade av bladbaggar och generellt kraftigare och i bättre kondition än i nya landet. Årets nyplantering: Här hade de tidigast planterade etablerat sig bra, var kraftiga och gröna och hade bara enstaka bladskador. Här fanns inga puppor eller larver. De allra senast planterade plantorna hade inte hunnit etablera sig riktigt, de var små och hade intorkade blad. Här fanns ganska mycket bladskador och puppor. Mitt uppe i jordgubbsskörden. Sorten är Polka. (Foto 13 juli 2007) 4

7 Egentligen hade man planerat att röja det gamla landet efter avslutad skörd, men nu beslutade man att låta det vara kvar ett år till eftersom det gett bra skörd och plantorna var i mycket bättre kondition än i nya landet. Det som var så fint på våren hade nu tacklat av snabbt främst p.g.a. jordgubbskvalster. Slutsatser Att täcka med insektsnät mot hjortronlövbaggen är uppenbarligen effektivt förutsatt att baggarna inte redan finns på plats. Ju längre nätet ligger på desto bättre effekt. Vi kunde inte se att täckningen haft några negativa effekter på plantorna. Mari & Petter upplevde att nätet blev tungt och tryckte på plantorna när det blev blött. Nu var våren och försommaren ganska torr, risken för negativa effekter ökar förmodligen ett blött år. Täckning med nät ger också merarbete. Nätet måste tas av för ogräsklippning mellan plastlisterna och läggas tillbaka igen. Kostnaden för nätet är ännu en nackdel. Vid köp av en rulle av minsta modell, 4 x 100 m kostade det våren 2007: 5,06:-/m 2 + frakt 1,74:-/ m 2 Både pris och frakt blir naturligtvis betydligt lägre vid köp av större kvantiteter. Nätet är tillverkat i UV-stabiliserad polyeten och kraftigt. Det borde kunna återanvändas många år. I andra länder används det bl.a. i kålodlingar för att stänga ute kålflugan. Hjortronlövbaggens puppa på översidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) Raptolbehandlingen hade uppenbarligen också effekt. Väldigt många baggar dog direkt, och det var troligen tack vare den behandlingen som skadetrycket totalt sett inte blev värre. Året innan var flera delar av odlingen fullständigt ödelagda av angreppen. Att det inte blev någon tydlig skillnad mot de obehandlade raderna kan bero på att baggarna fortfarande var mycket rörliga när behandlingen gjordes. Demonstrationen har visat att hjortronlövbaggen övervintrar i redan angripna fält och där är det lönlöst att försöka stänga ute dem med nät. Årets erfarenheter kan också tyda på att hjortronlövbaggen trivs och utvecklas bäst på plantor som redan är försvagade och att angreppen blir allvarligare där. Hjortronlövbaggens larver på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) 5

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling 2007 Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Våra odlade bär är omtyckta, exklusiva och smakrika produkter. Ekologiskt odlade bär efterfrågas

Läs mer

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut vid fältvandringen 27/8 2008. Skadegörare som vållat skada i odlingen under året tas upp tillsammans med förslag till växtskyddsstrategiplan

Läs mer

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling Informationsbladet delades ut i samband med fältvandringen 13 maj 2009, men har kompletteras efter det. Här beskrivs skadegörare som vållat skada i odlingen tillsammans

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06

Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr /06 Rapport från projekt: Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Diarienr. 25-9719/06 Projektansvarig Adress Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Område Hortikultur, Box 44, 230

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland.

Av kunderna är 60 % små- medelstora företag, och de besöks personligen varje år av plantskolan. 80 % av kunderna finns i Tyskland. Soft Fruit Conference på Hooks Herrgård 2.-3.12.14 Plantskolan Henselmans jordgubbsplantor presenterades. Det är ett familjeföretag på 18 ha som producerar 7,5 milj. plantor per år Man har ett Hygiene

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen

Läs mer

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips 2016 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren att det inom landet

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Mandelmanns trädgård i Rörum

Mandelmanns trädgård i Rörum Mandelmanns trädgård i Rörum Det finns en del människor som man blir mer imponerad av än andra. Gustav och Marie Mandelmann hör definitivt till den sorten. På bara elva år har de byggt upp en förfallen

Läs mer

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Ekologisk odling av jordgubbar

Ekologisk odling av jordgubbar Ekologisk odling av jordgubbar Jordbruksinformation 20 2006 Förord Broschyren Ekologisk odling av jordgubbar är en omarbetad version av Ekologisk jordgubbsodling (Jordbruksinformation 2 1999). Broschyren

Läs mer

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/

Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/ Fjärilsrapportering introduktion http://www.artportalen.se/bugs/ Detta är en kort handledning till grunderna och de vanligaste handgreppen för rapportering av fjärilar i Artportalens Småkrypsportal. Via

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Innerstaden 1:14 Hjulhamnsgatan, fornlämning 20

Innerstaden 1:14 Hjulhamnsgatan, fornlämning 20 Arkeologisk förundersökning 2013 Innerstaden 1:14 Hjulhamnsgatan, fornlämning 20 GASLEDNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:6 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong,

Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, Slutrapport för projekt 35615 och V55622 Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, 23-5. Birgitta Svensson, försöksledare, SLU Rånna försöksstation,

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder

Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Västerås Inledning Detta dokument kommer att uppdateras med de åtgärder som görs och de slutsatser som dras. Tidigare informationer av allmän natur får ligga kvar eftersom

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar Sortförsök i äppel 2005-2012 Nya svenska förädlingar Försöket motiveras av att man från svenskt håll rekommenderat dessa äppelförädlingar för prövning. Samtliga sorter är framtagna av SLU Balsgård förutom

Läs mer

En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap. Spara 20:-/st 49:- Dianthus Kahori.

En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap. Spara 20:-/st 49:- Dianthus Kahori. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Spara 20:-/st Nejlika 49:- Kahori. Dianthus Kahori. Ord. 69:- Fantastisk låg mattbildande nejlika som trivs både i rabatt,

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING

SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING 1 Version/datum 2007-01-15 SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING AV FUNCTION Tack för att du valde AV Function som din förvaringsmöbel för din audio- och videoutrustning. Den tillverkas i Litauen av skickliga

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland

Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland Ekologisk produktion av jordgubbar i tunnel och på friland 26-28. Projektansvarig Birgitta Svensson, Rånna försöksstation, SLU Finansiering Jordbruksverket, Västra Götalandsregionen, Skövde kn, SLU Sammanfattning

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

29:- Äntligen sommar. Lavendel. /st. Spara 20:-/st. Ord. 49:- En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap

29:- Äntligen sommar. Lavendel. /st. Spara 20:-/st. Ord. 49:- En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Äntligen sommar Spara 20:-/st Lavendel. Lavandula 29:- angustifolia. Ord. 49:- /st Lavendel blommar länge, lavendel doftar

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att

Läs mer

Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006.

Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Ekologisk odling av smultron Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet och får

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit Bänk Växtförteckning Träd och buskar. Amerikansk strimlönn, flerstammig, Acer pensylvanicum, st. Svartaronia, Aronia melanocarpa GLORIE E, 6 st 3. Klematis, Clematis (Integrifolia-Gruppen) Arabella, st.

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 9 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto namn LRF 105 33 Stockholm kod Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar,

Integrerat växtskydd i jordgubbar, Integrerat växtskydd i jordgubbar, 211-213 Proj.nr H156116 Birgitta Svensson, Institutionen för Biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Bakgrund Utveckling och införande av integrerat växtskydd i jordgubbar

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Växtskyddsstigen. Alnarps trädgårdslaboratorium

Växtskyddsstigen. Alnarps trädgårdslaboratorium Växtskyddsstigen Alnarps trädgårdslaboratorium http://trglab.ltjfak.slu.se 1. Hur långt kan en frostfjärilshona flyga? a. 0 meter b. 100 meter c. 1000 meter 2. Häxringar i gräsmattor är en vanlig skada.

Läs mer

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt

Läs mer

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16

Läs mer

"#$%&'&(#) !"#$%&!"#$%&!"#$%& *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81

#$%&'&(#) !#$%&!#$%&!#$%& *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81 "#$%&'&(#) r r *+,,)(-.#-)(#) /'$(0$0'&1 2304&056'#5#-&# 7&003'81!"#$%&!"#$%&!"#$%& 19NYHETERNA No 2-2011 Ordföranden har ordet Maj från taket... av Kjell Sunnerud En solig och klar majdag ägde den årliga

Läs mer

Vi kan gå på bio när du är klar. När du är klar kan vi gå på bio. Jag kan hjälpa dig om du vill. Om du vill, kan jag hjälpa dig

Vi kan gå på bio när du är klar. När du är klar kan vi gå på bio. Jag kan hjälpa dig om du vill. Om du vill, kan jag hjälpa dig Ordföljd Namn: A. Använd orden i textgruppen och skriv meningar. Börja med den understrukna biten. Om det finns två understrukna bitar, ska du skriva två meningar. gå vi kan när du är klar på bio dig kan

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet Tillstånd upplysning Johan Axelman Delgivningskvitto LRF 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om dispens från

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C.

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C. Innan användning. Innan maskinen används för första gången, ta del av denna bruksanvisning, teknisk data, och kontrollera att följande är med: bruksanvisning termometer (Fahrenheit) metalllåda för termometer

Läs mer

Utförliga regler för TRAX

Utförliga regler för TRAX Utförliga regler för TRAX Innehållsförteckning Vad är TRAX? Sid 2 Grundregler för TRAX Sid 3 Vad är en tvingad yta? Sid 4 Vad är en vinnande ögla? Sid 6 Vad är en vinnande linje? Sid 7 Grundläggande strategiska

Läs mer

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Omsorgen Användarhandledning

Omsorgen Användarhandledning Omsorgen Användarhandledning 2012-12-13 Steg 1: Logga in Om ditt boende/kommun är ansluten till Omsorgen har du troligtvis fått inloggningsuppgifter. Om inte, skicka ett mail till info@omsorgen.se så kontaktar

Läs mer

Kom igång och redigera din hemsida!

Kom igång och redigera din hemsida! Kom igång och redigera din hemsida Smelink WEB l Storgatan 14 l 352 31 Växjö l support@smelink.se l www.smelink.se Senast uppdaterad: 120918 Del 1 Logga in Välkommen att ta del av vårt uppdateringsverktyg,

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Rödsotvirus i höstsäd Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer