Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Transkript

1 Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007 Text och foto: Margareta Magnusson Projektet har finansierats av jordbruksverkets medel för kompetensutveckling inom Ekologisk produktion och Giftfri miljö Högsta Grönsaksodling Margareta Magnusson Tel o fax: Konsultverksamhet & Högsta 131 Mobil: KRAV-Certifierad odling Kramfors e-post: margareta.magnusson@tele2.se

2

3 Demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling Bakgrund: Inom ekologisk jordgubbsodling är skador av insekter ett av de problem som begränsar utvecklingen av odlingen. Särskilt i norra Sverige och andra skogsbygder är problemen stora. Jordgubbsviveln kan bita av ett stort antal blomknoppar, upp till 50 % förekommer, och därmed orsaka stora skördeförluster. Stinkflyn orsakar missformade bär som dels ger en stor skördesänkning och dels en försämrad kvalitet på bären, de blir i praktiken osäljbara. I norra och mellersta Sverige har hjortronlövbaggen etablerat sig som ett skadedjur i några ekologiska jordgubbsodlinger. De orsakar skador på bladverket och även gnagskador på bären. Larver påträffas under flugan på de mogna bären som blir osäljbara. Ett pyretrumpreparat - Raptol - är tillåtet att använda i ekologisk odling men kan ha negativ effekt på nyttodjur. Från tidigare försök på Rånna, Skövde och Röbäcksdalen, Umeå vet man att fiberdukstäckning fram till blomningen minskar angrepp av både jordgubbsvivel och stinkfly genom att insekternas inflygning till odlingen hindras. Även hjortronlövbaggen förflyttar sig på våren från omgivningen till jordgubbsfältet och mellan äldre och yngre fält och skulle kunna hejdas av en täckning. Syfte: Att undersöka och visa på effekterna av täckning med insektsnät direkt på jordgubbar; vilken effekt det har på angrepp av främst hjortronlövbagge men också på stinkfly, om det påverkar pollineringen att låta nätet ligga kvar en bit in i blomningen, hur det påverkar eventuella angrepp av svampsjukdomar, samt om det påverkar tidighet och ogrässituation. Demonstrationsodlingen genomfördes i samarbete med Christina Winter, Jordbruksverket, och ingår som en del i ett större bärprojekt med bl.a. flera demonstrationsodlingar runtom i landet. Christina Winter medverkade också vid en fältvandring i odlingen i början av juli. Resultaten sprids via webb och artiklar i facktidningar, på kurser osv. Genomförande: Hos Mari och Petter i Åsmon (Näsåker) valdes dels ett 5 år gammalt land där man 2006 hade stora angrepp av lövbaggar, dels ett land som nyplanterades 2006 några hundra meter bort och där man inte haft några angrepp. Sorten i båda landen var Polka som är favoritsort i odlingen. Intill det äldre landet med Polka fanns även Korona tidigare och det var främst den sorten som led av svåra angrepp Mari upplevde det som baggarna nästan gjorde halt när Korona slutade och Polka tog vid. Korona röjdes hösten 2006 och man närde vissa förhoppningar om att Polka skulle vara mindre attraktiv för baggarna så den fick vara kvar eftersom plantorna var kraftiga och fina. Med tanke på risken att stänga in bladbaggarna under väven om de redan fanns där, valde vi att bara täcka en mindre yta i det landet. Insektsnätet som användes var av typ Howitec med maskstorleken ca 1,3 x 1,3 och vikten 60 g/m 2. Nätet hade bredden 4 m och täckte 2 rader. Tidpunkten för att lägga ut nätet hade beräknats till någon gång under andra halvan av maj, så snart man såg tecken på att bladbaggarna börjat röra på sig. Trots att nätet beställts i god tid dröjde leveransen och det blev lite panik när man 10 maj börjat observera baggar i gamla landet. Nätet anlände 11 maj och lades ut dagen efter. I gamla landet lades 2 bitar på 4 x 5 m ut, i nya 2 bitar på 4 x 45 m. Raptolbehandling får inte göras under blomningen eftersom pollinerande insekter då kan skadas. Samtidigt får inte temperaturen vara för låg om medlet ska ge bra effekt. Hela odlingen förutom raderna närmast intill täckningen behandlades med Raptol den 27 maj. Då var det fullt med baggar överallt, även under nätet i gamla landet, i nya landet kröp de däremot ovanpå nätet. Vid Raptolbekämpningen föll alla synliga baggar ner döda direkt. Halva ytan i vardera fältet täcktes av vid ca 10% blomning (4 juni i gamla landet, 6 juni i nya landet). Den andra halvan täcktes av vid ca 50% blomning (11 juni i båda landen) 1

4 Bedömningar 13 juni Gamla landet: Här syntes inga skillnader mellan behandlingar och så gott som alla plantor hade bladskador. Det var många bladbaggar i farten och gott om äggsamlingar på bladundersidorna. Nya landet: Ingen större skillnad syntes mellan obehandlat och Raptolbehandlat. Det var mycket bladskador och en hel del bladbaggar och äggsamlingar, men inte så mycket som på gamla landet. I täckning till 10% blomning fanns lite bladskador och enstaka baggar och äggsamlingar. I täckning till 50% blomning kunde man bara hitta enstaka plantor med bladskador, och det var svårt hitta baggar eller äggsamlingar. Gnagskador på jordgubbsplantor. (Foto 13 juni 2007) Många baggar måste alltså ha överlevt Raptolbehandlingen skyddade nere i plantorna eller tagit sig in utifrån efter behandlingen. Täckningen hade uppenbarligen haft god effekt där inga baggar fanns på plats innan. Effekten var bättre ju längre nätet legat på. Frågan var om de skulle ta sig in i större mängder efter avtäckningen. Nu hade det bara gått två dygn sedan sista avtäckningen. Det har rått en viss tveksamhet om det rör sig om hjortronlövbagge (Galerucella sagittariae) eller smultronlövbagge (Galerucella tenella) eller både och, eftersom de liknar varandra ganska mycket i färgteckning och allmänt utseende. Enligt Sven Hellqvist var alla iakttagna exemplar av arten hjortronlövbagge. Både larver och fullbildade insekter gnager fläckvis på bladen. Skalbaggarna äter hål på bladen medan deras larver endast äter epidermis och mesofyll, oftast från översidan av bladet. De flesta äggsamlingarna bestod av ca tjugo ägg. Några ägg hade kläckts och larver var igång i båda landen. Plantorna var generellt kraftiga och fina med mycket blommor och kart. De såg inte ut att lida särskilt mycket av bladskadorna. Vi befarade dock att läget skulle förvärras när larverna började kläckas på allvar. Enligt tillverkaren ska Raptol ha viss effekt på ägg och larver men det kan inte användas när fältet blommar. Istället fick vi följande recept av Christina Winter: 3 dl såpa + 3 dl rapsolja per 100 liter vatten. Minst liter blandning per ha. Sven Hellqvist påpekade att äggen är svåra att komma åt eftersom de sitter på undersidan av bladen. Därför är det bättre att vänta tills de flesta larverna kläckts. Mari & Petter laddade upp med såpa och olja för att ha i beredskap Hjortronlövbaggar (Galerucella sagittarie) på jordgubbsblad med gnagskador. (Foto 13 juni 2007) Äggsamling på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juni 2007) 2

5 Fältvandring 4 juli Alla var imponerade av att jordgubbsplantorna var så fantastiskt fina med god bärsättning och bärstorlek även på de äldre plantorna. Bladskadorna tycktes inte ha satt ner plantornas kondition i någon större utsträckning. De plantor som varit täckta av insektsnätet såg inte heller ut att ha tagit någon skada av täckningen. Det var fortfarande väldigt lite bladskador i nya landet där nätet legat, särskilt där det legat kvar längst. Det tycks alltså inte som baggarna flyttat dit i någon större omfattning efter avtäckning. På övriga plantor fanns baggar, men inte så mycket som i juni. Nu fanns flera larver och en del bär med larvskador. Någon enstaka puppa upptäcktes också. De flesta äggsamlingar verkade kläckta eller intorkade. Det var inte så mycket larver som vi befarat utifrån mängden ägg i mitten av juni och någon behanding med olja och såpa hade inte bedömts som motiverat. Enligt Sven Hellqvist är hjortronlövbaggens naturliga miljö fuktiga strandområden och torka kan eventuellt medföra att många ägg aldrig kläcks. Märkligt nog var det nu betydligt färre larver i gamla landet än i det nya, vilket är lite svårt att förklara med tanke på att betydligt flera aktiva baggar, mera bladskador och flera äggsamlingar observerats i det äldre landet jämfört med det nya några veckor tidigare. Årets nyplantering på plastlist diskuteras. Från vänster: Sven Hellqvist, Christina Winter och Mari Ryberg. I det här fältet hade ännu inte observerats några bladbaggar. (Foto 4 juli 2007) Petter Olsson och Christina Winter letar skadegörare i landet som planterades (Foto 4 juli 2007) Det var inte mycket stinkflyskador i odlingen. Två körningar med insektssugen hade haft god effekt. Däremot såg tripsen ut att kunna bli ett allvarligt problem. De har inte orsakat några allvarliga skador i odlingen tidigare år. Nu kunde man misstänka att Raptolbehandlingen dödat tripsens naturliga fiender. Ett annat problem var att jordgubbskvalster p.g.a. otillräcklig varmvattenbehandling fått fäste i fältet som planterades Utsättning av rovkvalster har gjorts. Vi diskuterade en eventuell bekämpning av bladbaggarna när den nya generationen som ska övervintra kläcks under hösten. Men bär- och skadedjursexperterna Christina och Sven bedömde att det inte skulle bli effektivt. Dels är kläckningen utdragen, dels är baggarna då mera svårbekämpade eftersom de håller till längre ned i plantorna på hösten. Plantorna såg inte ut att ha tagit någon skada av täckningen med insektsnät, och bärsättningen var mycket fin. Sorten är Polka (Foto 4 juli 2007) 3

6 Som helhet såg det trots olika angrepp ut som upplagt för en kanonskörd och några jordgubbar började bli mogna. Bedömningar 13 juli Som vanligt ställde vädret till det. Precis när det var dags att börja skörda kom regnperioden. Många jordgubbar ruttnade och möglade. En hel del fick också kasseras pga kvalster, trips och skador av hjortronlövbaggens larver. Vid besöket var man inne på den 3:e skördeomgången. Nya landet: Här var det fortfarande ganska rent från larver där insektsnätet legat. I raderna bredvid fanns det gott om larver och puppor. Inga baggar syntes ovanpå plantorna, de höll till längre ned i plantorna och var svåra att få syn på. Gamla landet: Även nu var det färre larver och puppor här jämfört med i nya landet. Här fanns många intorkade äggsamlingar. Larver av hjortronlövbagge i olika ålder och larvskador på översidan av jordgubbsblad. I förstoring ser det ut som det gula i kanten till höger är tomma äggskal och det svarta ovanför ser ut som små nykläckta larver. Lite förvånande eftersom äggen vanligtvis läggs på undersidan av bladen (Foto 4 juli 2007) Årets nyplantering: En obehaglig överraskning var upptäckten av bladskador och äggsamlingar i årets nyplantering! Baggarna har tydligen fortsatt att flytta på sig. Bedömningar 6 augusti Tack vare att en artikel i Tidningen Ångermanland om självplock på ekologiska jordgubbar i Åsmon orsakade en formlig invasion av jordgubbsplockare blev årets facit ändå inte så illa. Vid mitt sista besök var jordgubbslanden i princip slutskördade. Nya landet: Här hade de plantor som varit täckta fortfarande ganska lite skador av hjortronlövbaggen och där fanns bara någon enstaka puppa. De plantorna var generellt i bra kondition. Övriga delar av fältet var ojämnt med många eländiga plantor, tillbakasatta och fulla med bladskador. Där fanns gott om puppor. Troligen har kvalster satt ner konditionen och öppnat för andra angrepp. Gnagskador av hjortronlövbaggens larv på jordgubbskart. (Foto 4 juli 2007) Gamla landet: Här var plantorna mindre skadade av bladbaggar och generellt kraftigare och i bättre kondition än i nya landet. Årets nyplantering: Här hade de tidigast planterade etablerat sig bra, var kraftiga och gröna och hade bara enstaka bladskador. Här fanns inga puppor eller larver. De allra senast planterade plantorna hade inte hunnit etablera sig riktigt, de var små och hade intorkade blad. Här fanns ganska mycket bladskador och puppor. Mitt uppe i jordgubbsskörden. Sorten är Polka. (Foto 13 juli 2007) 4

7 Egentligen hade man planerat att röja det gamla landet efter avslutad skörd, men nu beslutade man att låta det vara kvar ett år till eftersom det gett bra skörd och plantorna var i mycket bättre kondition än i nya landet. Det som var så fint på våren hade nu tacklat av snabbt främst p.g.a. jordgubbskvalster. Slutsatser Att täcka med insektsnät mot hjortronlövbaggen är uppenbarligen effektivt förutsatt att baggarna inte redan finns på plats. Ju längre nätet ligger på desto bättre effekt. Vi kunde inte se att täckningen haft några negativa effekter på plantorna. Mari & Petter upplevde att nätet blev tungt och tryckte på plantorna när det blev blött. Nu var våren och försommaren ganska torr, risken för negativa effekter ökar förmodligen ett blött år. Täckning med nät ger också merarbete. Nätet måste tas av för ogräsklippning mellan plastlisterna och läggas tillbaka igen. Kostnaden för nätet är ännu en nackdel. Vid köp av en rulle av minsta modell, 4 x 100 m kostade det våren 2007: 5,06:-/m 2 + frakt 1,74:-/ m 2 Både pris och frakt blir naturligtvis betydligt lägre vid köp av större kvantiteter. Nätet är tillverkat i UV-stabiliserad polyeten och kraftigt. Det borde kunna återanvändas många år. I andra länder används det bl.a. i kålodlingar för att stänga ute kålflugan. Hjortronlövbaggens puppa på översidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) Raptolbehandlingen hade uppenbarligen också effekt. Väldigt många baggar dog direkt, och det var troligen tack vare den behandlingen som skadetrycket totalt sett inte blev värre. Året innan var flera delar av odlingen fullständigt ödelagda av angreppen. Att det inte blev någon tydlig skillnad mot de obehandlade raderna kan bero på att baggarna fortfarande var mycket rörliga när behandlingen gjordes. Demonstrationen har visat att hjortronlövbaggen övervintrar i redan angripna fält och där är det lönlöst att försöka stänga ute dem med nät. Årets erfarenheter kan också tyda på att hjortronlövbaggen trivs och utvecklas bäst på plantor som redan är försvagade och att angreppen blir allvarligare där. Hjortronlövbaggens larver på undersidan av jordgubbsblad. (Foto 13 juli 2007) 5