Viltvårdsinstruktion. för kommunens viltvårdare KONTORET FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD. mars 2014

Transkript

1 Viltvårdsinstruktion för kommunens viltvårdare mars 2014 KONTORET FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD

2 Förord Kommunstyrelsen har beslutat att ge teknik- och fastighetsutskottet uppdraget att i samråd med Vilt- och skadedjursgruppen att ta fram en viltvårdsplan för viltvården inom Upplands Väsby kommuns markinnehav. Projektgruppen som består av tjänstemän från KSB, S & P och MHK samt Vilt-och skadedjursgruppen har utarbetat ett förslag till viltvårdsplan som grundar sig på de riktlinjer som framkom under workshopen En gemensam ståndpunkt som framkom under workshopen var att det finns ett starkt behov av att ha en väl genomarbetad viltvårdsplan inom kommunen som tydliggör mål, visioner, uppgifter och ansvar. Projektgruppen har arbetat utifrån detta under framtagandet av viltvårdsplanen. Viltvårdsplanen består av två dokument, en viltvårdsplan med mål och strategier samt en viltvårdsinstruktion främst riktad till de viltvårdare som utför uppdraget. Upplands Väsby, mars 2014 Anne-Sophie Arbegard, Kontoret för KSB Solveig Jusélius, S&P Rickard Sandström, KSB Nils Odén, KSB Karin Alm, KSB Håkan Talling, MHK David Lundqvist, MHK Vilt- och skadedjursgruppen i Upplands Väsby

3 Innehåll Begreppsförklaringar...1 Organisation och kompetens...2 Säkerhet...2 Beredskap...3 Vilda djur på privat mark...3 Infångning av skabbräv...3 Planering och uppföljning....3 Viltvårdsprojekt...3 Rapportering och kommunikation...4 Intern kommunikation...4 Extern kommunikation...4 Digital kommunikation....4 Funktionärer vid jakt...4 Utförandetider....5 Jakt med hund...5 Kött- och kadaverhantering....5 Utfodring...5 Utrustning...5

4 Begreppsförklaringar Arrondering Biotop Eftersök Fauna Habitat Jaktår KSB KS KSTFU LKC Lst MB MHK Nyckelarter Nyckelbiotop Predator Skadedjur Skyddsjakt S & P Utsatta arter Vilt Viltvård VSG Åtel Utformning av en fastighet eller en markyta med avseende fastighetsgränser och hur marken är belägen i förhållande till vägar och bebyggelse med mera. En omgivningstyp med naturliga gränser där en viss växt- eller djurart lever och uppehåller sig i. Uppletande av skadat vilt oftast med hjälp av hund. Alla djurindivider inom ett område En miljö där det finns potential för att en viss djurart kan befinna sig i. Områdets lämplighet som livsmiljö sedd ur artens perspektiv. Jaktåret sträcker sig fr.o.m. 1 juli t.o.m. 30 juni. Kontoret för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Polisens länskommunikationscentral Länsstyrelsen i Stockholms län Miljöbalken Miljö- och hälsoskyddskontoret En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad, tex att en hackspetts hål i trädstammar blir bon åt andra fåglar. Biotop som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. Rovdjur, kan vara både köttätande (karnivor) samt allätare (omnivor). Se definition under MHK:s kapitel. Skyddsjakt är en benämning på jakt som bedrivs för att förebygga skador av vilt. Under skyddsjakt får även djur som är fridlysta, eller djur för vilka jakttiden inte är inne jagas, om de förutsättningar som anges i lagstiftningen är uppfyllda Stöd & Process En art som inte uppfyller målet om en gynnsam bevarandestatus från EU:s artoch habitatdirektiv. Alla jaktbara djur som jaktlagen föreskriver. Dock räknas oftast djur in som under någon tidsperiod också har blivit jagade fast de är fridlysta idag, t.ex. varg, utter och ekorre. Åtgärder som förbättrar levnadsförhållanden för vilt inom ett givet område. Vilt- och skadedjursgruppen i Upplands Väsby, ideell förening. Utfodringsplats för vilda djur som är medvetet skapat av människor. 1

5 Organisation och kompetens Kommunstyrelsens beslut innebär att den ideella föreningen Vilt- och skadedjursgruppen i Upplands Väsby (VSG) har i uppdrag att bedriva all viltvård, eftersök och skadedjursbekämpning inom det kommunala markinnehavet. Uppdraget gäller 5 år (fram till 2017) och kan förlängas med ytterligare 1 år i taget. Beslutet att utse ny viltvårdare fattas av kommunstyrelsen. Av beslutet framgår att också att säkerheten går före allting annat och att viltvårdarna i VSG ska ha rätt utbildning och kompetens för att fullfölja sitt uppdrag. Enligt kommunstyrelsen ska följande krav på viltvårdarna vara uppfyllda: boende i kommunen och med god lokalkännedom körkort och tillgång till egen bil fullständig jägarexamen inneha erforderliga skjutvapen och licenser för dessa inneha skottlossningstillstånd från polisen för att få avlossa skott inom planlagt område ingå i polisens nationella viltolycksråd dvs. vara kontrakterad eftersöksjägare hos polisen inneha dokumenterad jaktledarutbildninginneha uppdaterad kurs säkerhet på väg enligt trafikverkets säkerhetsregler årligen upprätthålla dokumenterad skjutskicklighet inför varje jaktsäsong: för kulvapen gäller 2 godkända bronsserier efter varann samma dag och för hagelgevär gäller två serier om träff i 17 av 25 traplerduvor efter varann. ingå i schemalagd jourtjänstgöring för eftersök teckna ansvarförsäkring för jakt lösa jaktkort för varje jaktsäsong (1/7 30/6) delta i fortbildning och samarbeta med viltvårdare i andra kommuner dokumentera alla incidenter i Excel-format Kommunens viltvårdare ska uppfylla samtliga av de uppställda kraven. Viltvårdarna har beredskap dygnet runt årets alla dagar och följer ett internt jourschema så att jourtelefonen alltid är bemannad. Detta dels för att uppdrag utfärdat av polisen ska kunna utföras i direkt anslutning till att en viltolycka har skett, dels för att kunna åtgärda mer brådskande ärenden för kontoret för samhällsbyggnads (KSB) räkning. Viltvårdarna ska följa den viltvårdsplan som kommunstyrelsen i sitt beslut gett kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott i uppdrag att ta fram. Figur 1 Skyltarna som viltvårdarna ska använda vid insatser för att informera allmänheten. Säkerhet All verksamhet som sker på uppdrag av kommunen ska utföras med fokus på största möjliga säkerhet för allmänheten, viltvårdarna samt för det eventuella viltet i fråga. Säker hetstänkandet ska genomsyra hela verksamheten i allmänhet och all verksamhet med skjutvapen i synnerhet. Vapenhanteringen ska alltid ske enligt jägareförbundets riktlinjer för säker vapenhantering för både kul- och hagelvapen. Med tanke på kommunens lokalisering inom en storstadsregion där allmänheten kan tänkas uppehålla sig i och vid skogsområden eller andra områden där vilt kan tänkas uppehålla sig ska det alltid vid avlossande av skott finnas 100 % kulfång i direkt anslutning till det tilltänkta målet. Säkerheten vid eftersök ska vara fokuserad på förebyggande åtgärder såsom tydliga utmarkeringar av olycksplatsen så att trafikanter på ett tydligt och uppenbart sätt uppmärksammar eftersöksjägarens position och anpassar hastigheten på vägen efter situationen. En av kommunen godkänd viltvårdare som utför uppdrag ska alltid uppfylla nedanstående grundregler om säkerhet: Alltid informera den berörda allmänheten om eller tydligt markera gränser för risker vid tätortsnära uppdrag Alltid bemöta allmänheten och informera om vilket uppdrag som utförs, och vid behov även hänvisa allmänheten till ansvarig tjänsteman på kommunen Alltid bära signalfärgade plagg samt medföra legitimation. 2

6 Beredskap Om ett givet viltslag skulle öka i antal så att problem kring ökningen skulle uppstå ska en tillfällig handlingsplan upprättas i samråd mellan viltvårdarna och kommunens viltansvariga tjänsteman. Handlingsplanen bör vara relativt kortsiktig (1-5 år) och utgöra en strategi för att motverka och hålla nere antalet individer av viltslaget inom det aktuella området. Denna strategi bör inte endast vara fokuserad på en ökad avskjutning, utan en mer specifik handlingsplan bör upprättas med alternativa lösningar som gäller utfodring och andra förebyggande åtgärder. Vilda djur på privat mark Varje år kommer flertalet felanmälningar in som gäller grävlingar och andra vilda djur som bygger bon, gryt eller uppehåller sig på privata tomter runt om i kommunen. Dessa djur kan skapa problem för markägarna såsom förstörda blommor, uppgrävda rabatter eller motsvarande men detta problem vilar på markägaren att själv åtgärda. Detta sker lämpligen med förebyggande åtgärder av olika slag, som finns beskrivna på bland annat naturvårdsverkets hemsida. Kommunens bistår vid behov med tips och råd till den drabbade allmänheten, men utför inte infångning eller avskjutning om det inte är på kommunal mark. Infångning av skabbräv Om det förekommer skabbräv på kommunal mark ska dessa Figur 2. Bild på en rävfälla som används för skabbräv. infångas och avlivas så fort som möjligt. När en räv är angripen av skabb lider den mycket och kommer med all sannolikhet att gå en plågsam död till mötes. Skabbparasiterna kan även smitta till tamdjur och andra vilda djur, vilket gör det väldigt angeläget att så snabbt som möjligt begränsa smittospridningen. Kommunens rävfällor ska därför utplaceras i samråd med viltvårdarna, och två dagliga tillsynstillfällen av fällan ska bestämmas. De infångade skabbrävarna ska avlivas med skjutvapen för fällfångst och sedan omhändertas enligt aktuell avfallföreskrift. Om friska rävar infångas ska dessa släppas fria direkt de påträffas infångade. Planering och uppföljning Viltvårdarna ska årligen tillsammans med den samordningsansvariga kommunala tjänstemannen ha ett möte där en redovisning samt uppföljning av nedanstående punkter avhandlas: Uppföljning av viltvårdsplanen: Redovisning av genomförda och planerade åtgärder. Redovisning av avskjutningsstatistik för samtliga viltslag. Redovisning eftersöksstatistik, där antal utryckningar, antal påträffat vilt samt viltslag ska ingå i redovisningen. Utvärdering av verksamhetsåret från viltvårdarnas och kommunens sida samt förslag inför det kommande jaktåret. Uppföljning av felanmälningar som inkommit under året från Väsby Direkt. Det är den samordningsansvariga tjänstemannen tillsammans med ordföranden i VSG som bestämmer tid och plats för det årliga mötet. Resultatet av det årliga mötet ska skriftligen rapporteras in till kommunstyrelsen (KS) samt kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott (KSTFU), vilket den samordningsansvariga tjänstemannen ombesörjer. Tidpunkten för det årliga mötet ska ske i så pass god tid så att redovisningen för KS samt KSTFU ska ske på de respektive sista sammanträdestillfällena innan sommaruppehållet. Viltvårdsprojekt För att kunna förbättra befintliga grönstrukturer som finns inom kommunen eller för att leda bort viltet från olämpliga platser ska kommunen i samråd med viltvårdarna planera in viltvårdsåtgärder utöver det som föreskrivs inom naturvårdsplanen. När kommunen eller utföraren identifierar behov eller möjligheter till utveckling ska detta tas upp på det årli 3

7 ga planeringsmötet som hålls inför varje nytt jaktår. Projekt som kan bli aktuella är till exempel: Anläggning av viltvatten Anläggning och skötsel av viltåkrar Utfodringsplatser Dessa projekt kan med fördel koordineras tillsammans med stadsträdgårdsmästaren och ska ske i samråd med den för viltvården samordningsansvariga tjänstemannen. Vid större och mer kostsamma projekt ligger ansvaret på kommunen att ansöka om tillgängliga medel för att kunna utföra dessa projekt. Syftet med åtgärder av dessa slag kan variera, först och främst för att förbättra situationen för viltet men också för att skapa vackra miljöer där allmänheten kan möta vilda djur i naturområden. Rapportering och kommunikation En viktig del av viltförvaltning i kommunen är öppenhet mot allmänheten. När allmänheten har en fråga angående personer med jaktvapen som vistas nära deras bostäder eller i miljöer där allmänheten kan befinna sig är det viktigt att de snabbt får svar från polisen eller kommunen om vad som försiggår för att undvika orosmoment för kommuninvånarna. Vid insatser nära bostadsområden eller där allmänheten regelmässigt uppehåller sig ska därför viltvårdarna anmäla sin plats och sitt ärende till polisens länskommunikationscentral (LKC). Vid planerad helgjakt ska sms skickas till den samordningsansvariga tjänstemannen senast 15:00 den sista helgfria vardagen innan jakten ska bedrivas. Intern kommunikation Rapporteringsrutinen för den interna kommunikationen syftar till att säkerställa informationsflödet mellan viltvårdarna, kommunen samt polisen så att samtliga inblandade är informerade om det som krävs för att utföra respektive uppdrag. Vid avslutad jakt eller insats ska ett e-postmeddelande med rapportering om utfallet skickas till den samordningsansvariga tjänstemannen. Rapporten ska innehålla typ av åtgärd, plats, tid, resultat, eventuella avvikelser samt inblandade personer och eventuell poliskontakt. Det är av yttersta vikt att viltvårdarna följer rapporteringsrutinerna. Den samordningsansvariga tjänstemannen kan då vid klagomål, synpunkter eller motsvarande från allmänheten genast gå igenom de mottagna rapporterna och besvara eventuella oklarheter. Extern kommunikation För att undvika förvirring och missförstånd, samt för att viltvårdarna ska slippa motivera sina metodval när de utför sitt uppdrag i fält så ska all eventuell kontakt med media samt besvarande av synpunkter hänvisas till Väsby Direkt. Väsby Direkt hänvisar i sin tur frågan vidare till den samordningsansvariga tjänstemannen. Även om frågorna från media eller klagomålen från allmänheten kan verka enkla så ska denna hantering ske för att kommunikationen utåt ska vara samstämmig med samtliga uttalanden som görs från de berörda kontoren/enheterna i kommunen. Digital kommunikation Upplands Väsby kommuns hemsida för viltvård ska uppdateras kontinuerligt för att snabbt och effektivt kunna besvara de frågor som allmänheten kan tänkas ställa angående jakt och viltvård. En beskrivning av kommunens samarbete med viltvårdarna ska också finnas lättillgänglig på hemsidan för att underlätta för allmänheten att rapportera in problem, ställa frågor samt att framföra synpunkter. Funktionärer vid jakt För att ytterligare effektivisera och förbättra de metoder som används av viltvårdarna för att lösa de uppgifter som uppkommer ska de ha möjlighet att vid behov ta hjälp av funktionärer. Dessa funktionärer ska bära signalfärgade plagg vid samtliga tillfällen under jaktens utförande för att hela tiden vara så pass synliga som möjligt för alla som kan tänkas bli berörda. Vid särskilt riktade insatser får viltvårdarna för att lösa uppgifter på ett snabbt, säkert och effektivt sätt ta hjälp av jägare som deltar med jaktvapen med motsvarande erfarenhet och kompetens i enlighet med beslutet som fattades i KS. Detta får enbart ske efter samråd med ansvarig tjänsteman på kommunen och i god tid innan utförandet sker i fält. Jaktledaren har yttersta ansvaret för säkerheten för samtliga inblandade. 4

8 Utförandetider Eftersom viltvård är en tidskrävande aktivitet och viltvårdarna utför uppdraget på sin fritid och således utför uppdraget vid sidan av sitt arbete krävs det att även helgdagar nyttjas. Detta betyder att det kommer bedrivas viltvård samt avskjutning även på tidpunkter då allmänheten kan tänkas uppehålla sig i naturen, vilket ställer höga krav på viltvårdarna samt säkerheten kring utförandet. De tidpunkter på året som kan vara föremål för viltvård, jakt och skyddsjakt föreskrivs bland annat i bilaga 4 till jaktförordningen (SFS 1987:905) och är följande: Skyddsjakt får bedrivas året runt, dygnet runt, om skadat eller sjukt vilt påträffas på kommunens mark. Jakt efter vilt som kan orsaka skada på jordbruksgrödor får också jagas året runt, vilket kan bli aktuellt gällande vildsvin runt skördetider. Jakt får generellt bedrivas från och med 1 augusti till och med. sista februari. Det skiljer sig mellan vilka viltslag man får jaga under dessa tidpunkter, vilket viltvårdarna ska ha god kännedom om. Jakt med hund Med tanke på lokaliseringen av kommunens markinnehav samt markernas arrondering behöver hundjakten anpassas efter markförhållandena. En huvudregel som ska följas är att drevet huvudsakligen ska ske på kommunens mark. Om det finns stor risk för att drevet huvudsakligen går fram över annans jaktmark ska inte drivande hund användas. Om den aktuella marken är välarronderad ska jägareförbundets riktlinjer gällande hundval tillämpas. Om marken inte är välarronderad och risken är stor för att drevet kommer gå över annans mark ska en mer kortdrivande hund användas. De riktlinjer som gäller är följande: 200 ha för jakt med stövare 100 ha för jakt med drever 50 ha för jakt med tax Kortdrivande samt stötande hundar är lämpliga att jaga med i mindre såtar. Hundar som används vid jakt ska bära signalfärgad väst eller halsband, samt vara märkta med telefonnummer till hundföraren. Kött- och kadaverhantering Med tanke på den verksamhet viltvårdarna bedriver kommer det att genereras en viss mängd viltkött per år som en följd av de riktade avskjutningar som kommer ske. Viltköttet som genereras kommer vara av olika kvalitet, både tjänligt och otjänligt som mänsklig föda. Det viltkött som är av tjänlig kvalitet ska tillfalla viltvårdarna. Kadaver från viltolyckor och annat otjänligt viltkött ska vintertid placeras på åtel för bland annat havsörn på anvisade platser, eller hanteras enligt aktuella avfallsföreskrifter. Utfodring Under vintertid är allt vilt beroende av rinnande vatten samt mat för att lyckas överleva i kylan. Därför kan stödutfordring behöva ske vintertid för att inte hälsostatusen på viltstammarna ska försämras. Utfodringen ska bedrivas utanför områden med bebyggelse på tidpunkter då födotillgången för viltet är låg. I första hand för att förebygga problem med närbelägna djur men även för att minska risken för viltolyckor i trafiken samt för att förbättra viltets hälsotillstånd under stränga vintrar. Utfodringen bör bestå av ensilage med högt innehåll av havre och örter. De platser där det under vintertid bedrivs utfodring ska vara belägna, som tidigare beskrivits, långt ifrån bebyggt område och hårt trafikerade vägar. Platserna ska inte angränsa direkt till andra markägare, och utfordringen ska bara syfta till att utfodra det vilt som uppehåller sig på kommunens markinnehav. Alternativa utfodringsmöjligheter än ensilage bör också tillämpas när möjlighet för detta uppstår, såsom betning av kvarlämnat grot (grenar och toppar) vid skogsåtgärder. Utrustning Eftersom kommunen ställer höga krav på säkerhet i utförandet ska viltvårdarna alltid bära de tilldelade varselkläderna med kommunens logga vid uppdrag på eller nära allmänna vägar. Eftersom dessa kläder är kostsamma ska kommunen stå för denna kostnad. Även annan utrustning som magnetskyltar till bilar, varningslampor till bilar eller bärbara skyltar som ska ställas ut i terrängen märkta med jakt pågår ska ingå i det som kommunen tillhandahåller viltvårdarna. Det som kommunen tillhandahåller omfattar exempelvis inte jaktvapen, ammunition eller reseersättning utan dessa kostnader står viltvårdarna själva för. 5