Lokala säkerhetsföreskrifter för MR-verksamheten i Landstinget Kronoberg

Transkript

1 Lokala säkerhetsföreskrifter för MR-verksamheten i Landstinget Kronoberg Utarbetad av: Bertil Axelsson, Anna-Greta Edvinsson, Ingemo Troste och Jan Ove Christoffersson Fastställd av: Strålskyddskommittén den 1 december 2009

2 INNEHÅLL Inledning...3 Blad nr 1. Patientinformation...4 Blad nr 2. Frågeformulär - Patient...5 Blad nr 3. Frågeformulär Inneliggande patient...6 Blad nr 4. Frågeformulär - Medföljande...7 Blad nr 5. Introduktion av ny MR-personal avseende säkerhetsaspekter...8 Blad nr 6. Introduktion av extern personal...10 Blad nr 7. Kontroll av patient före inträde i magnetrummet...11 Blad nr 8. Kontroll av extern personal samt medföljande före inträde i magnetrummet...12 Blad nr 9. Kontroll av mobil/bärbar utrustning...13 Blad nr 10. Undersökning av patienter med implantat...14 Blad nr 11. Undersökning vid olika driftsnivåer...15 Blad nr 12. Brännskador orsakade av RF-exponeringen...16 Blad nr 13. Gravid Ammande patient...17 Blad nr 14. Gravid personal...18 Blad nr 15. Åtgärder vid brand i magnetrummet...19 Blad nr 16. Åtgärder vid quench...20 Blad nr 17. Åtgärder vid syrgaslarm...21 Blad nr 18. Livräddning...22 Blad nr 19. Nödstopp Funktion och placering...23 Blad nr 20. Gränsvärden...24 Blad nr 21. Befälsordning...25 Blad nr 22. Skyddsrond...26

3 Inledning Föreliggande text avser att utgöra detaljerade säkerhetsinstruktioner för den personal som är verksam vid landstingets MR-kameror. Dispositionen har karaktären av lösbladssystem. Avsikten med detta är att det skall gå snabbt och enkelt att hitta svar på specifik frågeställning samtidigt som uppdateringar underlättas. Dessa föreskrifter finns tillgängliga i senaste version på landstingets intranet. Kontrollera alltid mot dessa. Utöver föreskrifterna finns även ett översiktligt säkerhetsdokument Säkerhetshandbok för MR-verksamheten främst avsett för utbildningsändamål. 3(27)

4 Blad nr 1. Patientinformation Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum Välkommen till Magnetkameran! Vad är en magnetkamera? Magnetkameraundersökning (MR) är en teknik där man använder magnetfält och radiovågor för att få bilder av kroppens olika organ utan att använda röntgenstrålning. Hur går undersökningen till? Även om en MR-undersökning är mycket avancerad är den ovanligt enkel och bekväm för dig som undersöks. Du får ligga på ett rörligt undersökningsbord som körs in i magneten. Vi sitter i rummet intill och kan både se och höra att allt står rätt till. Du kan när som helst kalla på oss genom en signalanordning. Magnetkameran ger ifrån sig ett brummande och knackande ljud när bilderna tas. Det är viktigt att du kan ligga stilla. Varje bildtagning tar 1-5 minuter. Hela undersökningen tar minuter. För att få bästa möjliga resultat behövs i vissa fall en kontrastinjektion i ett blodkärl i armen. Du får gärna lyssna på radio eller ta med egna CD-skivor. Om du tror att du behöver ta smärtstillande medicin för att kunna ligga stilla bör du ta den hemma i lagom tid innan undersökningen. Vad skall du tänka på före undersökningen? Du kommer att få ta av dig alla lösa metallföremål, t ex nycklar, bälten, smycken, hårspännen, hörapparat och klocka (kan gå sönder). Kreditkort och bankkort (kan avmagnetiseras) Undvik all kosmetika, mascara och hårvax (om huvud eller halsområdet skall undersökas) Var sparsam med dryck före undersökningen så att du kan ligga stilla den tid undersökningen tar. 4(27)

5 Blad nr 2. Frågeformulär - Patient Undersökningen med magnetkamera (MR) är helt smärtfri. I vissa fall behöver vi ge en injektion med kontrastmedel i armbågsvecket. Den totala undersökningstiden är vanligen mellan en kvart och en timme. I princip måste allt löstagbart avlägsnas innan du kan gå in i magnetrummet. Exempel på sådant är tandprotes, glasögon, kontaktlinser (ta med förvaringsask), hörapparat, smycken, klockor, arm- benproteser, smink, hårvax, löstagbara stimulatorer, insulinpump o dyl, piercing, peruk, hårnålar, nikotin/nitroglycerinplåster, m.m.. Särskild patientrock kommer att användas vid undersökningen vilket innebär att du får ta av dig alla egna kläder utom trosor/kalsonger. Använd helst bomull till dessa. Var god svara på nedanstående frågor och markera det svar som gäller dig JA NEJ 1. Har du eller har du haft pacemaker? 2. Har du opererats i hjärtat eller huvudet? Om ja, vilken typ av operation? När och var? 3. Har du - kärlclips i hjärnan - shunt - metallflisor i ögonen hörselimplantat, t ex cochlea eller hörselbensprotes - insulinpump/cytostatikapump - nervstimulator 4. Har du svårt att vistas i trånga utrymmen? 5. Kvinnlig patient Är du gravid? 6. Hur mycket väger du?. kg Om du svarat JA på någon fråga ovan v.g. ring oss snarast! Jag har tagit del av ovanstående information:. Namn och personnummer MR-sektionen MR-sektionen Centrallasarettet, Växjö Ljungby lasarett, Ljungby Tel: Tel: Fax: Fax: clv-rtg@ltkronoberg.se Ta med denna lapp till undersökningen! 5(27)

6 Blad nr 3. Frågeformulär Inneliggande patient Namn: Personnummer:. Vikt:.. kg Längd: cm Avd:.. Avd tel nr:.. I princip måste allt löstagbart avlägsnas innan patienten kan tas in i magnetrummet. Exempel på sådant är tandprotes, glasögon, kontaktlinser (ta med förvaringsask), hörapparat, smycken, klockor, arm- och benproteser, smink, hårvax, löstagbara stimulatorer, insulinpump o dyl., piercing, peruk, hårnålar, nikotin/nitroglycerinplåster, m.m.. Om någon av nedanstående frågor besvaras med JA måste ni kontakta oss snarast på tel nr 7598 (CLV) alt 5279 (LBY)! JA NEJ 1. Har eller har patienten haft pacemaker? 2. Har patienten opererats i hjärtat eller huvudet? Om ja, vilken typ av operation. När och var?.. 3. Har patienten - kärlclips i hjärnan - metallflisor i ögonen - hörselimplantat t ex cochlea eller hörselbensprotes - insulinpump/cytostatikapump - nervstimulator 4. Har patienten svårt att vistas i trånga utrymmen? 5. För kvinnlig patient: Är patienten gravid? Namnteckning..Växjö/Ljungby den.. Ansvarig läkare/sjuksköterska OBS! Medföljande i magnetrummet skall fylla i ett särskilt frågeformulär! 6(27)

7 Blad nr 4. Frågeformulär - Medföljande Under förutsättning att nedanstående instruktioner följs finns inga hinder för dig som medföljande att vara närvarande i magnetrummet under hela undersökningen. I princip måste alla lösa magnetiska metallföremål lämnas utanför magnetrummet. Exempel på sådant är nycklar, pennor och hårnålar. Dessutom får du inte komma in i rummet om du har någon inopererad apparat på eller i kroppen. Exempel på sådan är pacemaker Vidare kan vissa saker bli obrukbara om du tar dem med i rummet. Exempel på sådant är kreditkort med magnetremsa samt analoga klockor. Slutligen, brukar vi som en ren försiktighetsåtgärd, inte låta gravida personer vistas i magnetrummet under det att undersökningen pågår. JA NEJ 1. Har du opererats i hjärtat eller huvudet? 2. Har du eller har du haft: - pacemaker - kärlclips i hjärnan - shunt - metallflisor i ögonen - hörselimplantat t ex cochlea eller hörselbensprotes - insulinpump/cytostatikapump - nervstimulator 3. För kvinnor: Kan du vara gravid? Namnteckning:. Växjö/Ljungby den. 7(27)

8 Blad nr 5. Introduktion av ny MR-personal avseende säkerhetsaspekter Det första steget vid säkerhetsintroduktionen är att låta personen fylla i frågeformuläret för patienter. Formuläret dateras, signeras och förvaras i pärm vid MR-sektionen. Av formuläret kommer då omedelbart att framgå huruvida tjänstgöring vid MR är kontraindicerad eller inte. Då frånvaro av kontraindikation konstaterats får personen läsa igenom de lokala säkerhetsföreskrifterna och sedan se en säkerhetsvideo. Denna film har tillhandahållits av magnetleverantören och är tillgänglig på avdelningens gemensamma hårddiskarea samt via klinikens hemsida på intranet. Därefter förevisas alla på sektionen tillgängliga nödstopp och skillnaden mellan förklaras. Innebörden och förekomst av alla varningsskyltar och etiketter gås igenom. Placering av MR-kompatibla brandsläckare visas. Placering av syrgaslarm visas. Akut uttransport av patient från magneten övas. En markör lägger sig på bordet med fötterna före, lämplig spole ansluts och markören åker sakta in i magneten. Därefter får den övande personen efter instruktion själv så snabbt som möjligt få ut markören ur magnetrummet. Checklistan (se nästa sida) fylls i, signeras och dateras. Listan förvaras i pärm vid sektionen tillsammans med frågeformuläret 8(27)

9 Checklista MR-säkerhet Ifyllt frågeformulär Läst säkerhetsföreskrifterna Sett säkerhetsvideo Förevisats nödstopp, skyltning, brandsläckare och syrgaslarm Övat uttransport av patient... Datum Signatur Namnförtydligande 9(27)

10 Blad nr 6. Introduktion av extern personal Även annan personal än MR-personalen kan mer eller mindre frekvent behöva komma in i magnetrummet. Exempel på sådan kan vara: Personal från andra kliniker (bl a anestesi) Fastighetsservice Städpersonal Räddningstjänst Utbildningstillfällen för dessa kategorier måste därför ordnas i samband med drifttagningen av utrustningen och därefter efter behov. Utbildningen genomförs av sjukhusfysiker eller sektionsansvarig MR-sköterska. För sådan extern personal som regelbundet kommer att delta i arbetet vid magnetkameran (t ex anestesi) skall förteckning upprättas över vilka som genomgått utbildningen. Förteckningen tillsammans med ifyllda frågeformulär förvaras på MR-sektionen. Det är en absolut förutsättning för arbete i magnetrummet att finnas listad på nämnda förteckning. Särtryck av listan skickas till respektive personals verksamhetschef. Varje deltagare bekräftar sitt deltagande i undervisningen med sin underskrift. Tidsåtgången beräknas vara totalt c:a 90 minuter. Kursinnehåll 1. Ifyllnad av frågeformulär 2. Föreläsning där utrustningen beskrivs och där riskerna i allmänhet och i synnerhet projektilrisken redogörs för 3. Säkerhetsvideon från magnetleverantören visas 4. Demonstration av magnetfältet i magnetrummet 5. Underskrift 10(27)

11 Blad nr 7. Kontroll av patient före inträde i magnetrummet Innan patienten tas in i magnetrummet måste det ifyllda frågeformuläret ha kontrollerats. Patienten tar av egna kläder men behåller egna underkläder (dock ej BH) och ikläds patientrock av ren bomull (100 %). I princip måste allt löstagbart avlägsnas innan patienten går in i magnetrummet. Exempel på sådant är följande: Lös tandprotes Glasögon Kontaktlinser Hörapparat Smycken Klockor Lösa arm- och benproteser Smink Hårvax Löstagbara stimulatorer Insulinpump o dyl Piercing Peruk Hårnålar, klämmor, et c Nikotin- och nitroglycerinplåster (sådana med metallbaksida) Katetrar Vid alla eventuella tveksamheter konsulteras för undersökningen ansvarig radiolog samt vid behov även sjukhusfysiker 11(27)

12 Blad nr 8. Kontroll av extern personal samt medföljande före inträde i magnetrummet Innan en person kan gå in i magnetrummet måste det ifyllda frågeformuläret ha kontrollerats. Rock, kappa, kavaj et c. lämnas utanför magnetrummet. Gäller även sjukhuskläder. MR-personalen kontrollerar okulärt samt frågar personen om alla fickor et c. är tömda. I princip måste allt löstagbart material som kan vara ferromagnetiskt lämnas utanför magnetrummet. Exempel på sådant är följande: Telefoner Nycklar Pennor Miniräknare Böcker Pärmar Anteckningsblock Peanger Stetoskop Magnetkort Mynt Klockor Lösa arm- och benproteser Löstagbara stimulatorer Insulinpump o dyl. Hårnålar, klämmor, et c. Vid alla eventuella tveksamheter konsulteras för undersökningen ansvarig radiolog samt vid behov även sjukhusfysiker 12(27)

13 Blad nr 9. Kontroll av mobil/bärbar utrustning All utrustning och materiel som önskas föras in i magnetrummet tillfälligt eller permanent måste först noggrant ha kontrollerats och godkänts av behörig personal. Utrustningen kan vara aktiv eller passiv. Till den aktiva gruppen räknas allt sådant som innehåller någon elektronik eller som är nätansluten eller drivs med batteri eller liknande. Exempel på sådan utrustning är ventilator, övervakningsutrustning och miniräknare. Exempel på passiv utrustning är stol, droppställning, stetoskop och papperskorg. Aktiv utrustning Förutom projektilrisk finns för aktiv utrustning även risk för störning av MR-bilderna och/eller felfunktion i utrustningen själv. Projektilrisken bedöms på samma sätt som för passiv utrustning. Därefter kontrolleras övrig funktion. Utrustningen sätts i driftsläge och placeras i rummet på en väl reproducerbar plats. Därefter scannas ett fantom i magneten enligt välbeskriven metod och bildmaterialet utvärderas. Samtidigt kontrolleras utrustningens alla funktioner. Om ingen påverkan åt ettdera hållet kan noteras påklistras grön etikett som indikerar MR-säker. Om utrustningen kan användas i magnetrummet men ej över en viss flödestäthet klistras gul varningsetikett där även den maximala flödestätheten (vanligen 20 mt) indikeras, dvs. MR-villkorlig. Behörig personal för denna kontroll är sjukhusfysiker samt för kontroll av funktion hos berörd utrustning person med behörighet för denna. Passiv utrustning Den risk som måste undanröjas vad gäller passiv utrustning är projektilrisken, nämligen då förekomst av ferromagnetiskt material gör att utrustningen flyger in i magneten och därmed utgör en fara för såväl personer som materiel. Denna kontroll går till enligt följande: Med den permanenta testmagneten undersöks utrustningen om någon ferromagnetism kan upptäckas. Om kontrollen är negativ tas utrustningen in i magnetrummet och man närmar sig gantryt långsamt under det att man samtidigt vickar på utrustningen fram och tillbaka. Om ingen påverkan kan noteras ens intill gantryt kan utrustningen friklassas. Grön etikett som indikerar MR-säker klistras på utrustningen. Om utrustningen ej kan friklassas men man vill ändå ha den på MR-sektionen men utanför magnetrummet påklistras röd etikett som indikerar MR-farlig. Behörig personal för denna kontroll är sektionsansvarig MR-sköterska och sjukhusfysiker. 13(27)

14 Blad nr 10. Undersökning av patienter med implantat Allmänna instruktioner Inga patienter med metallimplantat/föremål (passiva) eller elektromagnetiska implantat (aktiva) i kroppen får undersökas vid landstingets MR-utrustningar förrän implantatet godkänts för användning enligt gällande rutiner. Sådant godkännande skall i varje enskilt fall ges av för undersökningen ansvarig radiolog och skall då bygga på minst en av nedanstående omständigheter. Det aktuella implantet har införts i lokalt upprättad lista godkänts i publicerad litteratur vid motsvarande system avseende flödestäthet, RFeffekt samt gradienternas amplitud och tidsderivata. Exempel på publicering är webplatsen eller senaste upplagan av F G Shellock: Reference Manual for Magnetic Resonance Safety. testats, godkänts och skriftligen avrapporterats av sjukhusfysiker. Av rapporten skall framgå alla eventuella begränsningar i godkännandet. 14(27)

15 Blad nr 11. Undersökning vid olika driftsnivåer En MR-undersökning kan ske i tre olika nivåer med avseende på statiskt magnetfält, SAR och db/dt 1. Normal nivå (Normal Mode) Undersökningen har ingen fysiologisk inverkan på patienten Första kontrollerade nivån (First Level of Controlled Mode) Undersökningen kan ge fysiologisk påverkan som kräver medicinsk övervakning Andra kontrollerade nivån (Second Level of Controlled Mode) Undersökningen kan ge betydande fysiologisk påverkan som kräver godkännade från etisk nämnd Före starten av varje scan som innebär att Normal nivå lämnas skall detta indikeras på monitorn och därefter godkännas av operatören. Om Andra nivån kan nås skall dessutom lösenord eller motsvarande krävas för att kunna starta scannet. Statiskt magnetfält Normal nivå Magnetfält 2T Första nivån 2T < Magnetfält 4T Andra nivån Magnetfält > 4T db/dt Kraftiga gradienter kan ge hjärtstimulering eller stimulering av perifera nerver. För dessa effekter finns analytiska utryck som anger gränserna för gradienternas prestanda. Ingen MR-utrustning kan dock ge hjärtstimulering oavsett driftsnivå. För stimulering av perifera nerver kan följande indikation nämnas: Normal nivå Gradientsystemet får inte överskrida 80 % av känd gräns för fysiologisk effekt Första nivån Gradientsystemet får inte överskrida 100 % av känd gräns för fysiologisk effekt SAR (Specific Absorption Rate, W/kg) Exponeringen för radiovågor kan orsaka förhöjd kroppstemperatur. MR-utrustningen skall därför begränsas map möjligheterna till såväl generellt förhöjd kroppstemperatur som lokat förhöjda temperaturer enligt följande: Driftsnivå Generell temp. höjning Huvud Lokalt Bål Lokalt Extremiter Lokalt Normal 0.5 grader 38 grader 39 grader 40 grader Första 1 grad 38 grader 39 grader 40 grader Andra >1 grad > 38 grader > 39 grader > 40 grader Om ett scan skall utföras i Första eller Andra nivån skall godkännande i varje enskilt fall inhämtas från för undersökningen ansvarig radiolog. Vid bedömning av fall där förhöjda SAR-nivåer ger upphov till byte av driftsnivå måste hänsyn tas bl a till följande omständigheter: Luftens temperatur (särskilt om temperaturen överstiger 24 grader) Luftens fuktighet (särskilt om den relativa fuktigheten överskrider 60 %) Patientens kroppstemperatur (d.v.s. feber eller inte) Status på patientens temperaturreglerande förmåga (t ex nyfödda och vissa cancerpatienter) 1 IEC ed (27)

16 Blad nr 12. Brännskador orsakade av RF-exponeringen Lokalt absorberad RF-energi kan orsaka brännskador i patients hud. Detta kan dock undvikas om följande regler iakttas: 1. Allt kablage, slangar, katetrar et c. som finns i magnettunneln läggs rakt ut från magnettunneln. Dessa får inte ligga i öglor eller korsa varandra. De skall heller inte ligga i direktkontakt med huden. 2. Hudkontakt mellan kroppsdelar skall undvikas. Exempelvis kan positioneringshjälpmedel användas för att hålla isär benen. 3. Direkt kontakt mellan patientens hud och magnettunneln skall undvikas 4. Metallinnehållet i kroppsprydnader såsom tatueringar och piercing kan absorbera RFenergin i extra hög grad. I förekommande fall ombeds patienten att larma så fort ökad värmekänsla kan förnimmas vid de aktuella ställena. Ibland rekommenderas fuktad kompress att lägga på punkterna vid undersökningen. 5. Då EKG-elektroder används: Kontrollera hållbarhetsdatumet och se till att god kontakt med huden föreligger 6. Kontrollera så att patienten inte har något läkemedelsplåster applicerat 16(27)

17 Blad nr 13. Gravid Ammande patient Graviditet Det finns inga kända mekanismer vid en MR-undersökning som skulle kunna orsaka bestående biologiska effekter hos ett foster. Inte heller är några sådana skadliga effekter noterade vid de nivåer hos de fysikaliska fält som används vid undersökningen. Det innebär alltså att det inte finns några kontraindikationer för undersökning av en gravid kvinna. Det betyder också att en MR-undersökning bör väljas framför en röntgenundersökning om samma information kan inhämtas. Icke desto mindre är det vanligt att anlägga en försiktig attityd att gälla enligt följande: 1. Om undersökningen inte behöver göras under graviditeten skall den skjutas upp. 2. Undersökningen begränsas till driftsnivån Normal Mode. D.v.s. 2T och utan förhöjd SAR- och db/dt-belastning 3. Vad gäller Gd-haltiga kontrastmedel har inga skadliga effekter observerats på foster. Rekommendationerna från ESUR 2,3 är att gadolinium kan ges till gravida kvinnor om undersökningen är nödvändig. SBU 4 ser heller inga absoluta kontraindicerande skäl. Likväl menar man av försiktighetsskäl att sekvenser utan kontrastmedel skall väljas i första hand. Däremot menar SFMR 5 att kontrastmedel inte alls skall ges vid graviditet. Amning Det som kan vara anledning till att reflektera över vad gäller ammande kvinnor är förstås möjligheten av skadliga effekter av kontrastmedel som tillförs barn via bröstmjölken. ESUR och SBU ser ingen anledning till att avstå att ge ammande kvinnor Gd-baserade kontrastmedel. Däremot menar SBU att om oro och tveksamhet föreligger kan ett amningsuppehåll på 6-12 timmar tillämpas. SFMR ansluter sig till detta senare synsätt och rekommenderar i sådana fall ett amningsuppehåll av 24 h. Slutsats Gravida och ammande kvinnor kan alltså genomgå MR-undersökning, dock utan kontrastmedel om graviditet föreligger. Av försiktighetsskäl fattas beslut i varje enskilt fall av för undersökningen ansvarig radiolog i samråd med remitterande läkare under beaktande av ovanstående riktlinjer. 2 Eur Radiol (2005) 15: ESUR Guidelines on Contrast Media ver 6.0, 2007, 4 SBU Rapport 158, 2002, Blodpropp - förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism, Volym III, Appendix IV, 5 SFMR Rekommendationer för kontrastmedel vid MR, ver 1, , 17(27)

18 Blad nr 14. Gravid personal Personal i magnetrummet kommer att exponeras för långt mycket lägre fält än vad patienterna gör. Studier av MR-personal har inte lyckats påvisa ökad frekvens av spontan abort, infertilitet eller prematur födsel. Inte heller har några studier visat ökad frekvens av genetisk skada hos de födda barnen. Detta innebär att man inte kan förvänta sig någon ökad risk för graviditetsstörning eller annan påverkan på foster som en följd av arbete vid MR-kamera. Likväl kan det av rena försiktighetsskäl vara på sin plats att för gravid personal tillämpa regeln att de inte befinner sig i magnetrummet under pågående scan. 18(27)

19 Blad nr 15. Åtgärder vid brand i magnetrummet Vid brand i magnetrummet gäller i princip gängse instruktioner dvs. Rädda! Varna! Larma! Släck! Begränsad brand (t ex brand i en papperskorg som står i ett hörn) 1. Tryck på nödstoppet som gör anläggningen spänningslös 2. Patienten rullas omedelbart ut ur magnetrummet liggande på patientbordet 3. Utrym MR-sektionen 4. Varna omgivningen och larma i enlighet med den allmänna instruktionen 5. Släck med den MR-säkra släckaren. a. Kontrollera att den verkligen är märkt med grön etikett. Ingen annan släckare får tas in i magnetrummet! b. Lämna säkerhetssprinten utanför magnetrummet Omfattande brand (t ex brand i magnettunneln) 1. Patienten rullas omedelbart ut ur magnetrummet liggande på patientbordet 2. Tryck på nödstoppet som tar ner magnetfältet (quenchknappen). Magnetfältet försvinner inom några minuter. 3. Tryck på nödstoppet som gör anläggningen spänningslös 4. Utrym MR-sektionen 5. Varna omgivningen och larma 6. Invänta räddningstjänsten. Meddela dem att magnetfältet har tagits ned. 19(27)

20 Blad nr 16. Åtgärder vid quench En quench innebär att magneten förlorar sitt supraledande tillstånd. Det betyder att magneten blir resistiv, därmed varm och störtkokning av det flytande heliumet äger rum. Magneten kan innehålla upp till 2000 L flytande helium. Varje liter helium i vätskefas motsvarar c:a 700 L i gasfas. För att inte heliumgasen inte skall komma ut i magnetrummet och tränga undan luftens syre finns ett avgasrör (quenchrör) installerat. Detta rör avleder heliumgasen ut ur byggnaden (antingen ut genom yttervägg eller tak). En quench pågår några minuter och kan ofta höras som ett pysande, visslande och brummande ljud. Vit rök (kondenserat vatten) kan också ses. Då quenchen är över går inte längre någon ström i magnetens spolar vilket betyder att magnetfältet också har upphört. Förutom risk för att heliumet tränger undan luftens syre finns även risker orsakade av den låga temperaturen hos heliumgasen (> -269 ºC). Sådana låga temperaturer kan orsaka köldskador samt kondensering av luftens syre med ökad brandrisk som följd. Om nu quenchröret av någon anledning inte fyller sin uppgift kan alltså vid quenchen varierande mängder helium tränga ut i magnetrummet. Detta kan då innebära: 1. Låg syrehalt i rummet (risk för medvetslöshet) 2. Mycket låg temperatur i rummet (risk för köldskador) 3. Syre har kondenserat (risk för brand) 4. Övertryck i magnetrummet (explosionsliknande risk) Åtgärder vid stängd MR-sektion Sker quenchen då MR-sektionen är stängd (t ex på kvällstid, nattetid eller helger) behöver oftast inga särskilda omedelbara åtgärder vidtas. Lämpligen inspekteras magnetrummet från manöverrummet (gå inte in!) för att se om något onormalt i övrigt kan iakttas. Dessutom bör avgasröret på utsidan av ytterväggen kontrolleras så att ingen skada orsakats här. Kontakta vid behov MR-personal, sjukhusfysiker, medicinteknisk ingenjör eller leverantörens servicepersonal. Annars överlämna informationen till MR-personalen påföljande dag för vidare åtgärder. Åtgärder då personer finns i magnetrummet Sker quenchen då personer finns i magnetrummet gäller det förstås att snabbt få ut dessa. Tryck på nödstoppet för elförsörjningen till systemet. Dra därefter ut patientbordet ur rummet enligt akutförfarandet. Endast en ur MR-personalen gör detta. Håll huvudet lågt under detta arbete. Övriga närvarande behöriga personer följer förloppet och är stand-by utanför magnetrummet. När patienten är ute ur rummet lämnar samtliga personer MR-sektionen. Tillkalla sjukhusfysiker och medicinteknisk ingenjör för bedömning av läget och vidare åtgärder. Åtgärder i övriga situationer Vid alla övriga situationer utryms MR-sektionen. Tillkalla sjukhusfysiker och medicinteknisk ingenjör för bedömning och vidare åtgärder 20(27)

21 Blad nr 17. Åtgärder vid syrgaslarm Från magneten läckande helium kan tränga undan luftens syre så att livsuppehållande nivåer underskrids. Därför finns i magnetrummet, högt uppe på väggen, en syrgasdetektor med tillhörande larm. Då syrgasnivån i luften underskrider 19.5 % (volym) startar larmet som i magnetrummet indikeras med skarpa ljusblixtar. Samtidigt sker larmindikation på avdelningens generella larmsystem. Dessutom forceras ventilationen i rummet. Luften innehåller normalt 21 % syre. Låga syrgasnivåer (<17-18 %) kan snabbt orsaka medvetslöshet. Åtgärder vid stängd MR-sektion Sker larmet då MR-sektionen är stängd (t ex på kvällstid, nattetid eller helger) behöver oftast inga särskilda omedelbara åtgärder vidtas. Lämpligen inspekteras magnetrummet från manöverrummet (gå inte in!) för att se om något onormalt i övrigt kan iakttas. Kontakta vid behov MR-personal, sjukhusfysiker, medicinteknisk ingenjör eller leverantörens servicepersonal. Annars överlämna informationen till MR-personalen påföljande dag för vidare åtgärder. Åtgärder då personer finns i magnetrummet Sker larmet då personer finns i magnetrummet gäller det förstås att snabbt få ut dessa. Avbryt ev. pågående scan omedelbart och dra ut patientbordet ur rummet enligt akutförfarandet. Endast en ur MR-personalen gör detta. Om quench kan befaras hålls huvudet lågt under detta arbete. Övriga närvarande behöriga personer följer förloppet och är stand-by utanför magnetrummet. När patienten är ute ur rummet lämnar samtliga personer MR-sektionen. Tillkalla sjukhusfysiker och medicinteknisk ingenjör för bedömning av läget och vidare åtgärder. Åtgärder i övriga situationer Vid alla övriga situationer utryms MR-sektionen. Tillkalla sjukhusfysiker och medicinteknisk ingenjör för bedömning och vidare åtgärder. 21(27)

22 Blad nr 18. Livräddning Då en patient under en undersökning kräver akuta medicinska insatser såsom vid hjärt- och andningsstillestånd gäller följande: patienten dras omedelbart ut ur magnetrummet liggande på undersökningsbordet! endast MR-personal får gå in i magnetrummet under denna manöver! under inga omständigheter får livräddande insatser påbörjas i magnetrummet! 22(27)

23 Blad nr 19. Nödstopp Funktion och placering Nödstoppen omkring magnetkameran är av två typer: 1) Sådant som påverkar strömförsörjningen a) Internt b) Externt 2) Sådant som påverkar magnetfältet Typ 1a GE Signa Beskrivning Detta mindre interna nödstopp bryter strömförsörjningen till gradienterna, RF-systemet samt till de delar i MR-systemet som finns i magnetrummet såsom bordsrörelser, gantrydisplay mm.. Dock ej magnetfältet och belysningen eller vägguttagen i magnetrummet! Funktionen av dörren till magnetrummet påverkas inte heller. Placering Dessa interna nödstopp återfinns på följande ställen: På magnetens gantry Vid MR-systemets tangentbord i manöverrummet Återställning Reset av den gröna knappen EMO Reset på PDU-skåpet i teknikrummet samt därefter en TPS reset. Typ 1b GE Signa Beskrivning Detta större externa nödstopp bryter elförsörjningen vid elskåpet innan MR-systemet, dvs elkraften till hela systemet bryts och är därmed att likna vid ett strömavbrott. Dock påverkas inte magnetfältet och inte heller belysningen och vägguttagen i magnetrummet! Funktionen av dörren till magnetrummet påverkas inte heller. Placering Dessa externa nödstopp återfinns på följande ställen: På väggen vid manöverplatsen i manöverrummet På väggen i magnetrummet Återställning Vrid tillbaka nödstoppsknappen så att den fjädrar ut igen. Därefter uppstart som efter ett strömavbrott. Typ 2 GE Signa Beskrivning I MR-system från GE finns ett (1) magnetnödstopp (quenchknapp). För ett 3T-system tar det c:a 100 s för fältet i magnetens centrum att nå ned till 20 mt. Placering Denna är placerad på en box på väggen i magnetrummet. 23(27)

24 Blad nr 20. Gränsvärden Det finns för närvarande inga bindande gränsvärden vad gäller elektromagnetiska fält, vare sig för personal, allmänhet eller patienter. Det finns dock ett vilande EU-direktiv (2004/40/EC) för personal som ännu inte trätt i kraft. Den 30 april 2012 skall detta direktiv i en eller annan form gälla i medlemsländerna. I Sverige kommer implementeringen att utföras av Arbetsmiljöverket. På detta blad kommer då de gällande gränsvärdena att publiceras. En lång rad olika nationella och internationella organisationer har dock publicerat rådgivande riktlinjer. De båda främsta av de senare är IEC ( och ICNIRP ( Riktlinjerna från IEC gäller såväl patienter som personal (se blad 11 Undersökning vid olika driftsnivåer). Alla kliniska MR-system följer dessa riktlinjer och således tills vidare även MRverksamheten i landstinget. Anledningen till att ovan nämnda EU-direktiv lades på is var att de då gällande riktlinjerna från ICNIRP, på vilka direktivet grundades, i princip omöjliggjorde varje form av klinisk MRundersökning. Nu har ICNIRP publicerat nya riktlinjer och uttalanden, bl. a. följande (Health Physics Sep 2009, Vol. 97, No 3, ): The three-tier approach used previously by ICNIRP (2004) is still considered to afford adequate levels of protection to patients as well as provide no hindrance to routine clinical imaging. Uttolkningen av ICNIRPs nya policy är inte entydig, men av citatet ovan framgår att verksamheten kommer att kunna fortsätta, även efter (27)

25 Blad nr 21. Befälsordning Av säkerhetsskäl är det av yttersta vikt att ha full kontroll över vilka personer och vilken materiel/utrustning som förs in i magnetrummet. Därför är det MR-personalens uppgift att inneha absolut suveränitet vad gäller bedömning av ovanstående förhållanden. Ingen, absolut ingen, person har under några som helst omständigheter rätt att frångå MR-personalens instruktioner i detta avseende. Denna livsviktiga uppgift är tilldelad MR-personalen av verksamhetschefen för Bild- och funktionsmedicin. Underskrift... Anders Ebbesen Verksamhetschef 25(27)

26 Blad nr 22. Skyddsrond Årligen skall skyddsrond genomföras vid varje MR-installation. Ronden protokollförs och sammankallande är sektionsledaren. Vid ronden kontrolleras följande: Utbildningsläget för egen personal Utbildningsläget för extern personal Dokumentation avseende säkerhet Genomgång av inträffade incidenter Märkning av mobil utrustning Skyltning av lokaler Skalskyddet Brandsläckningsutrustning Testmagnet Quenchrör 26(27)

27 Redigeringslogg Uppdatering av Blad 19 Nödstopp Verksamhetens namn uppdaterat på Blad 21 - Befälsordning /JOC, AGE 27(27)