cancer.fi i rörelse Fem patienter berättar vad det är som sätter dem 6/2011 Syksyn Sävel en höst full av musik
|
|
- Max Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syöpä 6/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Syksyn Sävel en höst full av musik Kirsi Penttilä är en forskningssjuksköterska Fem patienter berättar i rörelse vad det är som sätter dem 1
2 I detta nummer 6/ Ledare Vad är hälsa? Päivi Hietanen 4 Motion för livet! Fem patienter berättar vad det är som sätter dem i rörelse. Juulia Lipponen 8 Ja tack, jag deltar gärna i studien Kirsi Penttilä är en forskningssjuksköterska. Marika Javanainen 12 Syksyn Sävel en höst full av musik Några av artisterna berättade hur de själva ställer sig till cancer. Satu Lipponen och Altti Rautalahti 15 Generalsekreterare nummer fyra Sakari Karjalainen blev generalsekreterare Satu Lipponen 16 Anförandet I Österbotten är alla mot cancer det är tradition Markku Suoranta, Österbottens cancerförening Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med sex nummer i Prenumerationspris 30 per årgång. Gratis för medlemmar. 41. årgången. ISSN Huvudredaktör: Päivi Hietanen Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Maarit Rautio Redaktion: Caj Haglund, Sirkku Jyrkkiö, Päivi Lähteenmäki, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Risto Sankila Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Altti Rautalahti Medicinvetenskaplig redaktör: Katja Aktan-Collan AD: Tiina Nevalampi / Hansaprint Oy Foto: Jouko Keski-Säntti, Eeva Anundi, Vesa-Matti Väärä, Kuvatoimisto Plugi Redaktionsråd: Marja-Liisa Ala-Luopa Cancerföreningen i Satakunta, Riitta Korhonen Kymmenedalens Cancerförening, Kalevi Kiviniitty Norra Finlands Cancerförening, Marja-Liisa Kotisaari Pirkanmaan Syöpäyhdistys rf., Leila Märkjärvi Saimens Cancerförening, Auli Nevantaus Mellersta Finlands Cancerförening, Kari Ojala Sydvästra Finlands Cancerförening, Katriina Päivinen Norra Karelens Cancerförening, Leena Rosenberg-Ryhänen Cancerpatienterna i Finland, Anne Haartemo SYLVA, Marjut Öster Södra Finlands Cancerförening Adress: Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors Telefon: Fax: toimitus@cancer.fi Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo
3 Ledare December 2011 Vad är hälsa? Bara den som inte är personligen bekant med en sjukdom tycker att fullständig hälsa är en förutsättning för ett gott liv. "Jag har inte så förskräckligt ont någonstans och jag kan gå ut och plocka bär." Så motiverar en kvinna som länge haft cancer att hon är relativt frisk. Så är det. När man blir sjuk bedömer man sitt tillstånd snarare efter hur vardagen fungerar och hur man känner sig. Hälsa får helt enkelt en ny innebörd (1). Vad är då hälsa? Sigmund Freud hade en egen definition: Frisk är den människa som förmår älska och arbeta. Det är saker som många finländare uppskattar. I själva verket träffar han antagligen mer mitt i prick än Världshälsoorganisationen WHO som har följande definition av hälsa: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande". Det låter alltför perfekt och utesluter största delen av oss, utom kanske i några enstaka förbiilande höjdpunkter i livet. Har vi inte fått någon diagnos, så har i alla fall de flesta av oss haft hotfulla laboratorieresultat. Tillstånd av fullständigt psykiskt välbefinnande? Jag har stött på en enda människa som jag ansett vara psykiskt fullständigt frisk. Men jag misstänker starkt att jag inte kände personen tillräckligt väl för de flesta av oss vet mycket väl hur ångest och nedstämdhet känns. Och tillstånd av fullständigt socialt välbefinnande? Är det att ha många goda vänner? Eller harmoniska relationer med sin livspartner och sina släktingar? Att ha trevligt tillsammans med alla på jobbet? Vid närmare eftertanke är det så att en normal människa är ett virrvarr av defekter. Kropp och själ kan gå sönder på miljoner olika sätt. Hälsa som ett tillstånd av fullständigt välbefinnande verkar alltså vara en illusion. Är det då någon mening med att dela in människor i friska och sjuka? Sjukdom hör ju till livet. Den som är sjuk vet att det kan föra mycket gott, stor mognad och mänskligt växande med sig när man är tvungen att ge avkall på fullständig hälsa trots att tillståndet av fullständig hälsa är mycket värdefullt. Vid sjukdom blir man ofta mer den man är och en bättre medmänniska. Man förlåter sig själv lättare och har större medkänsla med andra. Men för att kunna leva ett gott liv vid sjukdom behövs det välfungerande hälso- och sjukvård. Det behövs också människor som bryr sig och som kan ta bort symtomen. Man måste veta vem det är man får vård av och hur man får hjälp. God vård hjälper sjuka att fortsätta leva det goda liv de vill leva. Det ligger också i samhällets intresse. Världshälsoorganisationen WHO har föreslagit en ny, mer jordnära definition av hälsa. Enligt den är hälsa en förmåga att kunna anpassa sig och ta hand om sig vid emotionella konflikter, problem i mänskliga relationer och fysiska sjukdomar (2). Hälsa är alltså en förmåga att anpassa sig i livets stormar och klara sig på egen hand. Vad är hälsa för dig? Päivi Hietanen 1. Hietanen P. Kyky rakastaa vai sopeutua? WHO etsii uutta terveyden määritelmää. Suomen Lääkärilehti 2011;40: Godlee F. What is health? BMJ 2011;343:d
4 Motion för livet! Vid sjukdom kan kroppen förändras och det är därför viktigt att hitta en motionsform som passar en själv. Fem patienter berättar vad det är som sätter dem i rörelse. Text: JUULIA LIPPONEN Foto: JOUKO KESKI-SÄNTTI Motion går att ympa in ett stressigt schema Jorma Sormunen är forskare i den samnordiska studien NOCCA som bland annat har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet i arbetslivet och cancer. Än så länge vet vi inte vilka alla fördelarna med fysisk aktivitet är för preventionen av cancer. Det är dock klart att cancerprevalensen minskar av fysisk aktivitet. I sin doktorsavhandling behandlar han fysisk aktivitet bland män för att förebygga cancer i prostata och tjocktarm. All motion, särskilt uthållighetsträning, är bra för att förebygga cancer. Cancerpatienter mår också bättre om de motionerar. Man bör dock tänka på att anpassa träningen efter kondition och krafter. Cancerpatienter kan, beroende på situationen, rikta in sig på uthållighetsgrenar eller välja att motionera genom att rasta hunden. Regelbunden motion lärs in från barnsben Det är synd att fysisk aktivitet spelar en allt mindre roll i barndomen, säger Sormunen. Det skulle krävas betydligt större satsningar på framför allt motion för unga. Barnen måste få ägna sig mer åt aktiva lekar med mer rörelse. När man lär sig en sund livsstil från barnsben, kommer vanorna att vara ett naturligt inslag i vardagen också i vuxen ålder. Också stressade människa kan ympa in fysisk aktivitet i sitt schema om de vill, påpekar han. Arbetsgivaren kan spela en framträdande roll för möjligheten att få vardagsmotion. Det ligger i arbetsgivarens intresse att medarbetarna hinner ta hand om sig själva och sin hälsa eftersom motion i vardagen ökar effektiviteten. Han värnar själv om sin kondition genom vardagsmotion, träning på gym och simning. Det blir långa promenader med hundarna. Dessutom cyklar jag alltid när det ges en chans. Tips för en fysiskt aktiv livsstil Steg 1. Identifiera möjligheterna. A och O är att lusten att röra på dig utgår från dig själv. Undviker du promenader och trappor i din vardag som verkar onödiga? Fundera hur du kan planera in mer vardagsmotion. Steg 2. Lägg in mer vardagsmotion. Du kan motionera lite grann varje dag. Rasta hunden, städa eller plocka svamp. Steg 3. Hitta din motionsform. Städa upp i kalendern. Många tror att man inte kan motionera vid ledbesvär. Vattengympa och vattenlöpning är bra för de flesta. 4
5 Aarne Vesamäki, 53, it-expert Jag gick ner i vikt genom att cykla Aarne Vesamäki har arton kilometer till jobbet. Aarne Vesamäki cyklar och orienterar. Vid det här laget har han deltagit tolv gånger i budkavleorienteringen Jukolan Viesti. Jag började cykla till jobbet av hälsoskäl för fem år sedan. Knäna stod inte längre pall för löpning på hårt underlag och jag vill ändå behålla formen. Man kan cykla när andan faller på och man får själv bestämma tempot. Dessutom får man frisk luft och distans till jobbet. Han tar sig till jobbet lika snabbt på cykel som med kollektivtrafik eller med bil i den värsta rusningen. A och O är att välja rätt rutt och ha rätt utrustning. I den livliga trafiken i Helsingfors gäller det att koncentrera sig och ha blick för trafiken. Det lönar sig att undvika stora korsningar, livliga eller smala gator och onödiga trafikljus. Helsingfors har många cykelvägar och det är bekvämt att välja rutt efter behov. Han har hittat en väg till jobbet där det bara finns ett trafikljus. På jobbet finns det bra tvättmöjligheter och det är Vesamäki tacksam för. Från hans arbetsplats deltar de i tävlingen Kilometrikisa som ordnas av Pyöräilykuntien verkosto ry och kampanjen Suomi Pyöräilee. Vi klarar oss riktigt bra och vissa morgnar har det varit tävlingen som fått mig att cykla till jobbet. För ett år sedan fick han diagnosen melanom i samband med att ett störande födelsemärke togs bort. Tumören opererades hösten Det blev ett avbrott på några månader i motionsaktiviteterna tills det blev vår. Men överlag brukar jag motionera mindre om vintrarna än när marken är bar. 5
6 Maija Riitta Koski, 56, ekonomiassistent Det blir av att gå på gym när man är två Maija Riitta Koski började gå på gym när hon ville ha större flexibilitet och mer omväxling. I vattnet kan man göra rörelser som man inte gör annars. Maija Riitta Koski har motionerat hela sitt liv. Hon fick bröstcancer 2005 och då var god kondition viktigare än någonsin tidigare. Efter operationen gjorde jag allt för att behålla hälsan. Jag ville ha en stark kropp. Det var ett viktigt beslut också för mitt psykiska välbefinnande. Jag upplever ett stort lugn när jag vandrar i naturen. För några år sedan började hon gå på gym tillsammans med en bekant. När man är två blir det både aktivt och roligt. Man kan träna på gym när som helst. Det är allsidig motion och utmärkt för vikten. Jag går också på gruppgympa, bland annat zumba. Efteråt känns det oerhört skönt när man vet att man har gjort något. Hon tycker det är viktigt att konditionen följs upp. Hon ingår i studien BREX som undersöker bröstcancerpatienters hälsa och välbefinnande. Jag har fått bättre kondition sedan jag gick med i studien. Det beror säkert delvis på gymträningen. En av de finaste upplevelserna i motionsväg hade Maija Riitta Koski 2009 när hon vandrade i Alperna tillsammans med några släktingar. Vandringen var en stor utmaning och en härlig upplevelse. Det går inte att i ord beskriva den hisnande känslan av att uppleva att man har lyckats. Tänk, jag klarade av det! Pirkko Miettunen, 59, personalansvarig Veckoslutet börjar med vattengympa. Då slappnar jag av. Pirkko Miettunen började gå på vattengympa för tre år sedan. Det var en bekant som tipsade henne. Jag har alltid tyckt om att simma. För tre år sedan fick jag bröstcancer och testade då vattengympa. Det kändes rätt redan på första försöket. Hon är också aktiv skidåkare. Förra vintern blev det drygt 350 kilometer. Jag njuter oerhört av att åka i snöiga skogar. Motion är bra motvikt till jobbet. Vattengympa innebär dels att lyssna till sin kropp, dels att vara tillsammans i grupp. Trevliga instruktörer, bekanta ansikten och bra musik gör att vattengympan är toppen. 6
7 Satu Elf, 52, pensionär Utan motion hade jag inte klarat av cytostatikabehandlingen Tiku, 15 år, njuter av människosällskap. Eeva-Leena Seppänen, 49, universitetslektor Sjukdomen gjorde mig till en modigare ryttare Satu Elf märkte att hon sov bättre av motion. Satu Elf har gått på vattengympa och aerobics sedan Ett år tidigare fick hon bröstcancer. Jag var i mycket god fysisk form. Och jag tränade ännu hårdare under behandlingarna för att vara i bra form och klara av det tuffa året. Vid tiden för sjukdomen var jag ensammamma och barnen var fortfarande små. Träningen var tid som jag hade för mig själv och den tiden var oerhört viktig. Vattengympa är bra för vem som helst, menar hon. Träning i vatten är effektivt, men samtidigt skonsamt för kroppen. Det gäller att träna allsidigt. Annars tröttnar man snabbt. Man behöver inte vara rädd för att delta i grupp. Instruktören ger alltid råd och alternativ om det är någon rörelse man inte vill eller kan göra. Träningen är bra för rörligheten och hjälper mot smärta. Hon har också testat pilates och dans. Att dansa hiphop är härligt, skrattar hon. På somrarna tar gruppgympan paus och i stället plockar hon fram cykeln. Cykelåkning är ett gemensamt intresse för hela familjen. Vi har också hunnit med cykelsemester i skärgården. Eeva-Leena Seppälä hade ridit som barn och återupptog intresset efter en grundkurs Också hennes 20-åriga dotter rider. Dessutom deltar de 3 4 gånger om året i turridning på islandshästar. Utan ridningen skulle jag knappast röra på mig så här mycket. Jag blir helt enkelt motiverad av att vara tillsammans med hästarna. God koordination och balans är viktiga för kommunikationen mellan ryttare och häst. Hon tycker att ridning är ett bra sätt att koppla av efter arbetsdagen. Jag sover bäst när jag har haft en ridlektion. Träningen är bra mot stress och den ger större självkännedom. För ett år sedan blev hon opererad för bröstcancer och var orolig för om hon skulle kunna fortsätta rida. Det var en enorm lättnad att få höra att jag inte behöver sluta med ridningen. På inrådan av min läkare tog jag en paus på fyra veckor. Man kan också umgås med hästarna utan att rida så jag var tillbaka i stallet redan samma kväll som jag kom hem från sjukhuset. Där visste de hur det var fatt med mig. Efter operationen behövde jag hjälp med att exempelvis sadla hästen och efter cytostatikabehandlingen blev jag lätt trött. Men det fanns alltid någon som hjälpte mig, säger hon. 7
8 Ja tack, jag deltar gärna i studien I Finland behöver man inte söka deltagare till prövningar av cancerläkemedel via tidningsannonser. Det är sällan någon tackar nej när forskningssjuksköterskan Kirsi Penttilä frågar. Text: MARIKA JAVANAINEN Foto: VESA-MATTI VÄÄRÄ 8
9 Kirsi Penttilä, forskningssjuksköterska och sjukskötare Ålder 39 Familj: Man och tre barn Fritidsintressen: Att vara hemma, rasta hunden, delta i självhjälpsgrupper Motto: Det är roligt att gå till jobbet varje morgon. Det är en stor sak. vvalet av patienter är en viktig del av läkemedelsprövningar. Prövningarna är exakt avgränsade och det betyder att bara personer med en viss typ av cancer och av en viss ålder godkänns. Dessutom måste de uppfylla en rad andra kriterier. Läkarna brukar föreslå lämpliga deltagare bland sina patienter. En del av läkemedelsprövningarna är akademiska och en del finansieras av läkemedelstillverkarna. Prövningarna genomförs på cancerklinikerna på universitetssjukhusen och de är ofta internationella. Den läkare som deltar som prövare arbetar i par med en forskningssjuksköterska (de kallas ibland också prövningssjuksköterskor eller studiesjuksköterskor). Ofta är det forskningssjuksköterskan som ber en patient delta i en prövning. Det är sällan Kirsi Penttilä på Åucs stöter på patienter som inte vill delta i studier. Ofta reagerar patienterna mycket positivt. De flesta patienter deltar gärna. I Finland har vi den attityden att vi gärna vill hjälpa till även om vi inte alltid har så stor nytta själva, säger hon. Sköterskan är densamma I dagsläget har cancerkliniken på Åucs över tio läkemedelsprövningar som man rekryterar nya patienter till. Dessutom pågår det ett antal gamla prövningar med behandling och uppföljning av patienterna. Utöver Kirsi Penttilä finns tre andra sjuksköterskor som håller i trådarna vid läkemedelsprövningar. Vi behandlar patienterna och bokar tid för undersökningar. Vi är med vid läkarbesöken och har dessutom egen mottagning. Dessutom håller vi kontakt med patienterna per telefon. 9
10 På poliklinikerna står cancerpatienterna tyvärr ofta inför den situationen att det varje gång är en ny sköterska och läkare. De som deltar i läkemedelsprövningar får däremot alltid träffa samma forskningssjuksköterska och läkare. Det är värdefullt, tycker många. Sköterskan blir så att säga patientens förtrogna. Det är lätt för patienterna att ringa mig när de vet vem jag är och jag kommer ihåg dem. En del patienter har jag följt upp i tio år nu, säger hon. Det är inte bara en gång som Kirsi Penttilä har blivit uppringd av någon gammal forskningspatient som fortfarande får behandling och vill delta i en ny prövning. Tyvärr är det alltför sällan som hon en lämplig studie att erbjuda. Nya forskningspatienter kommer först till mottagningen för att diskutera upplägget. Kirsi Penttilä ger dem skriftlig information om prövningen och berättar vad patienten får ut själv och vad prövningen kommer att kräva av honom eller henne. I takt med att det har kommit nya bestämmelser har den skriftliga informationen blivit längre och svårbegripligare. Lyckligtvis behöver patienterna inte förstå allt med en gång. Hos oss är det regel att patienterna ska fundera på sitt samtycke hemma åtminstone över en natt. Det kan vara bra att därhemma läsa igenom den skriftliga informationen tillsammans med sina anhöriga. I oklara fall går det alltid bra att ringa mig, säger hon. De flesta patienter uppskattar de täta kontrollerna och de noggranna bilddiagnostiska undersökningarna. Många har i förväg läst om de nya läkemedlen och vill därför delta för att få bästa möjliga behandling. De som deltar i prövningar får ingen ersättning, och det är sällan någon frågar efter det. På eget och läkarens ansvar Läkemedelsprövningar är alltid förknippade med vissa risker. Varje patient måste därför underteckna ett informerat samtycke att delta i studien. Det är just på grund av risken som forskningspatienter följs upp extra noga. Samtidigt får sjukhuset mer information om läkemedelseffekterna och om cancern har fortskridit. En del av forskningspatienterna får konventionella behandlingar, men följs upp noggrannare. I de flesta prövningar delas patienterna nämligen upp i två grupper där den ena gruppen får konventionell behandling och den andra gruppen ny behandling. De enskilda patienterna vet inte alltid i vilken grupp de ingår. Alltid är inte det nya läkemedlet bättre än det gamla. Men vanligen avslutas en prövning snabbt om det kommer fram att det nya läkemedlet inte har den förväntade effekten. I sådana fall får alla patienter fortsätta med konventionell behandling. Man får sluta när som helst, understryker Kirsi Penttilä. Det behöver inte finnas något särskilt skäl till det. Cancer är i sig en tuff sjukdom. Så det får inte bli en extra börda att delta i en läkemedelsprövning. Vi har ingen svarta listan över patienter som slutat under pågående prövningar. De kan lita på att de får lika bra behandling och lika gott bemötande som alla andra. Patienterna känner sig vanligen trygga med sin forskningssköterska och läkare. Så det är inte många som avbryter. Ett problem är att patienterna lätt underskattar biverkningarna av de nya läkemedlen. Det är alltså viktigt att komma ihåg att rapportera alla biverkningar till forskningssjuksköterskan. En del vågar inte tala om att de har biverkningar eftersom de är rädda för att bli tvungna att lämna studien. Alla cancerbehandlingar har biverkningar och de kan behandlas, påminner Kirsi Penttilä. Det är viktigt att prata om biverkningarna och hur man mår också av den anledningen att många studier numera inte bara mäter livstid utan också livskvalitet. I sista hand är det läkaren som bestämmer om det lönar sig att fortsätta med en behandling eller inte. Om den är alltför tung eller om patientens livskvalitet försämras, är det självfallet inte värt att fortsätta till vilket pris som helst. Vi tänker alltid i första hand på patientens bästa, säger hon. Ett arbete som spelar roll Forskningssjuksköterskan Kirsi Penttilä tycker att hon har ett arbete som verkligen spelar en roll. Det är roligt att komma till jobbet varje dag. Det är spännande att se hur prövningsläkemedel med åren blir rutinbehandlingar. Jag har ett intressant arbete med en viss frihet. Hon har arbetat som forskningssjuksköterska i ungefär tio år. Det är trevligt att få ha att göra med patienter man känner, även om en stor del av arbetet går ut på att rapportera och budgetera. Tidigare kändes arbetet med cancerpatienter tidvis tungt. Med ökande erfarenhet har känslan av otillräcklighet och obehag försvunnit. När jag var yngre, var det svårt för mig att möta de anhöriga. Nu vet jag att det räcker med att jag 10
11 finns till för dem. Man behöver inte alltid ha ett färdigt svar. Finland har länge varit ett bra land för läkemedelsprövningar. Numera görs prövningarna allt oftare i Östeuropa där arbetskraften är billigare. En annan fördel är att patienterna i Östeuropa inte tidigare har fått lika många andra läkemedel som patienterna i västvärlden. Men Kirsi Penttilä är inte rädd för att förlora jobbet eftersom hon tror att det också i fortsättningen kommer att pågå läkemedelsprövningar i Finland. Tack vare prövningarna får läkarna först tillgång till de nya läkemedlen samtidigt som sjukhuset sparar in läkemedelskostnader och patienterna får ta del av nya behandlingar. Kan man då undersöka vad som helst vid läkemedelsprövningar? Nej, det kan man inte. Enligt Kirsi Penttilä görs det bara bra prövningar i Finland. Det görs inga prövningar bara för att vara läkemedelstillverkarna till lags. Prövarna, alltså läkarna, måste själva tro på läkemedlet. Jag skulle utan vidare delta i en läkemedelsprövning om jag fick chansen, försäkrar forskningssjuksköterskan Kirsi Penttilä. Etiska kommittén tillstyrker eller anmärker Enligt lag ska alla sjukvårdsdistrikt som driver ett universitetssjukhus ha en etisk kommitté som gör en bedömning av alla medicinska forskningsplaner innan studierna startar. En studie måste få grönt ljus från kommittén innan den kan starta. De etiska kommittéerna vill ha en eller annan ändring i nästan varannan studie. Ofta handlar det om formuleringar i den skriftliga informationen till patienterna, säger professor Mika Scheinin, ordförande i den etiska kommittén inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Alltför ofta är patientinformationen en direkt kopia från någon amerikansk multicenterstudie. Den har bara tagit en omväg via någon översättningsbyrå. De finländska forskarna och prövarna måste vara med och anpassa informationen till vår finländska kultur och vårt hälso- och sjukvårdssystem. Patienterna måste få tydlig och omsorgsfullt utfor- mad information. Man måste kunna förklara komplicerade frågor så enkelt som möjligt. Också den språkliga utformningen ska vara genomtänkt. All information om studien måste vara ärlig och öppen, framhåller professor Scheinin. Patienten måste få veta varför en studie eller prövning görs och vem som har nytta av den. Prövningarna av cancerläkemedel är vanligen väl planerade och ordentligt genomtänkta. Ändå krävs det alltid stark yrkesetik av prövarna. Under prövningens gång får etiska kommittén information om negativa händelser, en årlig säkerhetsbedömning och en slutrapport. Samma information går till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea som är den myndighet som övervakar läkemedelsprövningar och ingriper om det finns anledning. 11
12 Juha Tapio, Kristiina Brask, Tommi Läntinen, Emma Salokoski, Mikki Kauste, Suvi Isotalo, Martti Saarinen och Stina Girs. En höst full av musik I slutet av oktober samlade en rad musiker in pengar till cancerarbetet genom tävlingen Syksyn Sävel. Vår tidning frågade några av artisterna hur de själva ställer sig till cancer. Text: SATU LIPPONEN och ALTTI RAUTALAHTI Foto: JOUKO KESKI-SÄNTTI 12
13 Emma Salokoski och Mikki Kauste. En stor och personlig fråga Juha Tapio har vänner, bekanta och släktingar som har erfarenheter av cancer. Han har själv ingen egen erfarenhet av sjukdomen. Syksyn Sävel råkar i år infalla samtidigt med att jag släpper en skiva och har många framträdanden. Om tävlingen hade hållit fast vid den gamla modellen, hade jag säkert funderat två gånger innan hade deltagit. Men ändamålet, cancerarbetet, fick honom att bestämma sig för att delta. Cancer är en stor och personlig fråga, säger han. Till minnet av goda vänner När man sjunger tänker man på cancer trots att det handlar om välgörenhet, säger Tommi Läntinen. Han har upplevt både allvarliga sjukdomar och glädjande tillfrisknanden i sin bekantskapskrets. Två goda vänner till mig har avlidit i cancer, den ena i lungcancer och den andra i melanom. Men man kan övervinna cancer. Det är alltså viktigt att vara med och stödja cancerarbetet, understryker han. Musik inger hopp Emma Salokoski har heller ingen personlig erfarenhet av cancer, men det finns några i bekantskapskretsen som kämpat mot cancer. Också hon hade tänkt efter innan hon hade deltagit i en traditionell version av Syksyn sävel. Jag vill förmedla hopp genom min musik. Många av mina sånger är hoppfulla. Dessutom tror jag att musiken har en helande kraft. Till exempel vid rehabilitering av strokepatienter är musik till hjälp, säger hon. Känsloladdade sångresor Unga Kristiina Brask har flera gånger sjungit för cancerpatienter inför julen på sjukhuset i Kuopio. Jag har insett den viktiga sanningen att cancer ingår i vår vardag. Människor med cancer har lärt sig leva med sin sjukdom. Cancer kan också vara annat än bara sorg, rentav glädje ibland, säger hon fundersamt. Kristiina Brask har ingen i sin omgivning som drabbats av cancer. Men flera av hennes bekanta har det. 13
14 Tack vare sjukhusbesöken har hon fått en realistisk syn på cancerpatienter. Men det är inte alltid så lätt att konfronteras med sjukdomen. Svårast har det varit när man kommit ihåg ansikten som tillhört barn och unga. Allra tyngst har det varit att se småbarn som inte förstår hur sjuka de är och vad de får för behandling. I sådana situationer måste man försöka ta sig samman. Hon säger att sjukhusbesöken är mycket känsloladdade. Jag brukar tänka att besöken kan ge lite glädje och tröst i vardagen. När vi blir lite äldre, berörs vi säkert nästan alla av cancer. Själv är han inget undantag. Det har funnits människor i min närhet som dött i cancer. Lyckligtvis har några fått en bättre diagnos och klarat sig tack vare behandling. Berättelse med lyckligt slut I september släppte Suvi Isotalo sitt andra album. Hon har konfronterats med cancer flera gånger. I de flesta fall har det slutat lyckligt. Jag har upplevt cancer i min omgivning och är mycket tacksam över att de flesta fall har slutat lyckligt tack vare god vård och behandling. Men hon har också upplevt förluster på grund av cancer. I våras dog en av mina vänner i cancer. Suvi Isotalos tävlingslåt heter Kaikki sanat (Alla ord) och hon tycker att det är strålande att avkastningen går till Cancerorganisationerna. Cancerarbetet är ett mycket angeläget insamlingsändamål. Berör oss alla Mikki Kauste, känd från bandet Egotrippi, deltog som soloartist i Syksyn Sävel trots att bandet fortfarande spelar ihop. Under årens lopp har jag skrivit låtar för skrivbordslådan och det har känts naturligast att uppföra dem som soloartist. Men bandet fortsätter fortfarande i sin egen makliga takt. Insamlingsändamålet är mycket angeläget, tycker Mikki. Otroligt viktig fråga Fjolårets Idolvinnare Martti Saarinen tvekade inte att delta i Syksyn Sävel. Det är verkligen en stor ära att få vara med i en tävling med så här fantastiska artister. Han samlar in pengar till Cancerorganisationerna med låten Laula minulle (Sjung för mig) och vet hur det känns att förlora en nära anhörig i cancer. Min mormor dog i cancer. Också pappan till en god vän till mig har dött i cancer. Insamlingsändamålet är ett bra val. Jag tycker temat är otroligt viktigt. Tuff sjukdom som man inte kan glömma Också en annan känd Idolartist deltog i tävlingen. Det är Stina Girs som släppte sitt debutalbum den 9 november. Hon har på nära håll sett vilken tuff sjukdom cancer kan vara. Min mosters man, som stod mig nära, avled i cancer. Det var en av drivfjädrarna för att delta i årets Syksyn Sävel. Det känns bra att få sjunga för ett så behjärtansvärt ändamål. 14
15 Generalsekreterare nummer fyra Det hör till ovanligheterna att Cancerorganisationerna byter generalsekreterare. Men för några veckor sedan blev Sakari Karjalainen, 53, generalsekreterare nummer fyra. Jag jobbar med huvudet och hjärtat, säger han. Text: SATU LIPPONEN Foto: EEVA ANUNDI Sakari Karjalainen Född: I Helsingfors 1958 Familj: Fru och två vuxna barn plus två barnbarn Utbildning: Medicine doktor 1991, docent i epidemiologi vid Tammerfors universitet sedan 1992 Karriär: Överläkare på social- och hälsovårdsstyrelsen, äldre forskare på Finlands cancerregister, forskningschef på Finlands Akademi, direktör för forskningsenheten vid undervisningsministeriet och senast överdirektör på undervisnings- och kulturministeriet ( ), många internationella och finländska förtroendeuppdrag Fritid: motion och musik Motto: Med huvudet och hjärtat Hur känns det? Fint och förvirrande. Jag har länge drömt om att få vara generalsekreterare för Cancerorganisationerna. Det känns otroligt att det nu är sant. Jag trivdes bra med mitt tidigare arbete som överdirektör på undervisnings- och kulturministeriet och det var inte alldeles lätt att lämna det. Många bra och utmanande projekt får nu vidareutvecklas av andra. Men jag är glad att jag har minst lika intressanta och svåra uppdrag framför mig. Det gläder mig extra mycket att Cancerorganisationerna har mycket kvalificerade medarbetare och engagerade förtroendevalda. 15
16 I Österbotten är alla mot cancer det är tradition Den man inte tycker om dödar man. Så hemsk var jargongen bland de inte helt okända Härmän häjyt, de elaka från Härmä, som terroriserade bygderna i Österbotten på 1800-talet. I dag är vi betydligt mer sansade i övrigt, men cancer gillar vi inte nu heller och vi kämpar emot med alla tillgängliga medel, och med stor beslutsamhet och gott samarbete på typiskt österbottniskt vis. Österbottens Cancerförening har bekämpat cancer ända sedan 1956 och har i dag drygt medlemmar. Jag är mäkta stolt över att vi har kunnat engagera tre landskap och två språkområden i denna hårda kamp där vi inte kan tillåta oss att slösa bort resurser på landskaps- eller språkpolitik. Vi har alltid haft mycket engagerade frivilliga och föreningsanställda som arbetat länge i verksamheten. Vår förening har över 100 stödpersoner och 26 livaktiga patientklubbar och avdelningar. Ett särdrag är att vi redan i tjugo år har haft fyra anställda som är specialiserade på palliativ vård och vård i livets slutskede i hemmet. En annan lokal specialitet är patientkuratorn som under årens lopp har tagit emot hundratals, kanske tusentals cancerpatienter och hjälpt dem på vägen genom vården. I synnerhet i kusttrakterna erbjuder vår förening tjänster på två språk och vi är den enda organisationen i Finland som erbjuder cancerpatienter anpassningskurser på svenska. Även om allt är stort och vackert i Österbotten måste vi som lokal cancerförening självfallet fundera hur vi ska möta de framtida utmaningarna. Bland de största utmaningarna märks hur vi ska nå de som bor i tätorterna, hur vi ska vara fortsatt ekonomiskt självförsörjande, att de föreningsaktiva blir äldre och att våra kvalificerade medarbetare snart pensionerar sig. Föreningen arbetar hela tiden för att få med unga och medelålders personer i verksamheten. Många cancersjuka är i arbetsför ålder och vi får anstränga oss ordentligt för att nå dem med vår service. Markku Suoranta verksamhetsledare Österbottens Cancerförening Servicekort Jag vill bli medlem. Namn Adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Adressförändringar: Namn Medlemsnummer Från tidskriftens baksida, alla numrena ovanför namnet. Gammal adress Nytt namn Ny adress Cancerföreningen i Finland Kod Svarförsändelse BLI MEDLEM Du får en högklassig tidskrift samtidigt som du stöder kampen mot cancer. För medlemsavgiften får du Syöpä-Cancer tidskriften, som utkommer sex gånger om året. Medlemskap berättigar till vårddagsersättning om 2-5 euro, ifall medlemmen ifråga är hänvisad till sjukhusvård på grund av cancersjukdom. Medlems- och patientförmånerna varierar från förening till förening. Förmånerna kan utgöras t.ex. av rabatt på Cancerorganisationens poliklinik, rabatt i simhallen, förmånliga medlemsresor arrangerade av föreningen, föreningens egen informationstidning etc. Var vänlig kontakta respektiva förening. Birkalands Cancerförening Cancerföreningen i Finland Cancerföreningen i Satakunta Cancerpatienterna i Finland Finlands Kolorektalcancerförening Finlands mun- och halscancerpatienter Finlands prostatacancerförening Kymmenedalens Cancerförening Mellersta Finlands Cancerförening Norra Finlands Cancerförening Norra Karelens Cancerförening Norra Savolax Cancerförening Saimens Cancerförening Sydvästra Finlands Cancerförening SYLVA Södra Finlands Cancerförening Ålands Cancerförening Österbottens Cancerförening Prenumera Syöpä-Cancer -tidskriften Mottagaren betalar portot 16
Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA
Syöpä 4/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor Hoppet är en livskraft www.cancer.fi s.12 I detta nummer 4/2011 3 4 8 12 Ledare
Läs mernär hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA
Syöpä 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi n Också närstående behövar stöd n Livskvalitet hänger på attityden Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer när hon var 21 1 www.cancer.fi I detta
Läs merCancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17
FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merSyöpä. cancer.fi. Jaana Kosonen. segrare i skrivartävlingen 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Patientnätverk ger information och stöd
Syöpä 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Patientnätverk ger information och stöd Kurser för svenskspråkiga patienter Jaana Kosonen segrare i skrivartävlingen www.cancer.fi I detta nummer
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merPunkt för cancer. Tack till donatorerna 2015
Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merKlara, färdiga, träna!
TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver
Läs merSyöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam
Syöpä Bredvid patienten står vårdnadsteam Meningeom bara hos vuxna 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Heidi Ahjoniemi har opererats för gliom www.cancer.fi I detta nummer 2/2011 s.8 s.4
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merNORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text
1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merScenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet
Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet diagnosen levde hon ett stressigt liv och inte Elsa och hennes läkare misstänkte snabbt att det var det hon drabbats av. Det blev en stor omställning för henne,
Läs merHur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?
MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än
Läs merAvhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?
Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merfångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden
Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs mer252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st
252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna
Läs merEn sann berättelse om utbrändhet
En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen
Läs mermat och cancer? Vad vet vi om sambandet mellan 2/2012 n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning
Syöpä n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning 2/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vad vet vi om sambandet mellan mat och cancer? 1 www.cancer.fi I detta nummer
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merAtt leva med SRS segmentell rörelsesmärta
Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merTräningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:
TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning
Läs merSkruttans badträning
Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merAtt äntligen känna sig förstådd och hjälpt
Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merAtt leva med Ataxier
Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.
Läs merMOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion
Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merLäsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merFEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012
FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merHamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips
en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion
Läs merNär tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA
Finska Prostate Cancer Association Mer information om prostatacancer och dess behandlingar. Prostatacancerföreningen har patientföreningar över hela landet. En kontakt förfrågan kan skickas via www.propo.fi
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merKurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren
qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.
Läs merVår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!
1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merSammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merDITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna
DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merVeronica s. Dikt bok 2
Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad
Läs merKÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE?
KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? EN UNDERSÖKNING UTARBETAD AV BOEHRINGER INGELHEIM 2018 Value Through Innovation HUNDÄGARE ÄR INTE LÄNGRE SOM DE ALLTID HAR VARIT DET HAR KOMMIT EN NY GENERATION
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merSyöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger
Syöpä 5/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande Drabbade av cancer två gånger Rosa bandet 2011 kommer! 1 2www.cancer.fi I detta nummer 5/2011 3 4 8 12 Rosa
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merNorra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Läs mer2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!
Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort
Läs merKillen i baren - okodad
Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...
Läs merhästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.
hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merAnn-Charlotte Wesley & Laila Karlsson
Ann-Charlotte Wesley & Laila Karlsson 1 Den här lilla boken är skapad utifrån vår önskan om att hjälpa dig hitta glädje och lycka i vardagen för att kunna leva Ditt Magiska Liv Övningar som sätter guldkant
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs mer