FÅGELBLADET. Nr Juni. Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj Årgång 28 Nummer 114 INNEHÅLL

Transkript

1 FÅGELBLADET Nr Juni Årgång 28 Nummer 114 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr Bankgiro INNEHÅLL Ledare Redaktionsruta Exkursionsrapporter Sponsor Årsrapport En fågellokal Om en fågel Favoriter i repris Information Ur obsboken Inventering SOFaktuellt ÖSOFaktuellt Aktuella observationer.. 25 Aktiviteter Sponsor Stjärtmesbo i enbuske, Karsamåla 7 maj 2012 Foto: Torgny Berntsson

2 NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, NYBRO STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla LÅNGASJÖ V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv NYBRO Sekr. vakant V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C EMMABODA anders.brattstrom@spray.se Kassör Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO ulf_edberg@yahoo.se Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B NYBRO kmj01@live.se Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla LÅNGASJÖ f.idensjoe@gmail.com Ledamot Knut Åberg Persmåla NYBRO k.i.aberg@telia.com REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen NYBRO Ordinarie Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan FÄRJESTADEN fredrik.bjerding@edu.morbylanga.se Suppl. Alexander Giselsson Rolsberga ESLÖV a_giselsson@hotmail.com VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Tjädervägen VIRSERUM erlandlindblad@hotmail.com Suppleant Dan Jonasson Turevägen VISSEFJÄRDA jonasson_dan@bredband.net Suppleant Tomas Dulin Stop 20 NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE tadulin@hotmail.com HEMSIDA PÅ INTERNET Webmaster Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:- Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO ulf_edberg@yahoo.se TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara EMMABODA hans.lundgren@emmaboda.se

3 LEDARE VÅR I LUFTEN Lärkan drillade högt i skyn och spoven drog sina outsägligt vackra toner över maderna medan orrarna kuttrade och päste på myrarna, ja det var tider det. Men allting förändras. Man får vara glad åt det som finns och nöja sej med det. Tropikflyttarna anländer nu på bred front och fågelsången är kompakt om än ej så varierad som förr, men vissa arter som minskat två svåra vintrar tycks ha repat sej under förra säsongen. Kungsfågel och gärdsmyg, våra två minsta, hörs lite här och var. Ringduva syns utmed vägar och nu även en del skogsduva liksom massor av ormvråk. En av mina svarthättor, han som kan inledningen av studentsången, är nu tillbaks och sjunger samma strof här hemma, skönt att den klarat sej under sitt vinterviste i syd. Mörka moln brer ut sej över oss fågelvänner då fågelsången störs av dessa s.k. skördare som hänsynslöst ger sej in i fåglarnas häckplatser då virkespriserna är höga under denna årstid. Man undrar hur det är ställt med samvete och moral. Förr levde och brukade bonden sin mark med naturen och efter dess villkor. Nu är det inte lönsamt att vara naturvän enligt ekonomer. Artrik "skräplövskog" räknas som en styggelse tyvärr, medan olönsamma vindsnurror verkar vara på modet (livsfarligt neodym är inget att leka med). Nog surat för nu. Jag uppmanar Er att lämna in Vårfågelobsarna så vi får en rättvisande kalender. Till dess, skåda på och håll öron och ögon öppna allt kan dyka upp om man är ute i markerna, som i veckan då det sågs både rostgumpsvala och rödhalsad gås i Vissefjärda. Karsamåla 30 april 2012 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA TVÅ FETA REKORD Ja, ni kan säkert gissa vad det ena rekordet är för något. Om inte så kan ni titta på baksidan längst ner. Just det, för första gången innehåller Fågelbladet 28 sidor! Det är ju ett rapportnummer och de ska ju vara tjocka. Själva årsrapporten utgör en fjärdedel av sidantalet. Den blir, om jag själv får säga det, allt fylligare med åren. Det är trevligt att så många rapporterar in sina observationer till Svalan, men det kan alltid bli bättre. Särskilt observationer av lyckade häckningar saknas. Tar alla skådare semester i juli och augusti? Eller kanske man bara reser bort från vårt område. Våren är ju en aktiv period för oss skådare, så även för klubben och därmed blir det många exkursionsrapporter. 9 sidor ägnas åt vad vi har gjort i fält. Sidan 1-3 är fasta, liksom de 4 sista där vi har aktuella obsar och aktuellt program. Återstår 5 sidor med ganska blandat innehåll. Sen var det ju det här med det andra rekordet. Jo, aldrig förr har jag slängt ihop ett nummer av Fågelbladet på så kort tid. Hoppas att det inte märks. En vecka tog det mot normalt två, men det var för stressigt. Nybro 15 maj 2012 Ulf Edberg, redaktör

4 EXKURSIONSRAPPORTER SPORTLOVSAKTIVITET 21 FEBRUARI 2012 Det var lite trögt med intresserade inledningsvis, men efter ett tag var det flera barn och vuxna på plats. Som vanligt kom en reporter från tidningen Östra Småland och gjorde ett reportage. Ett 10- tal holkar tillverkades av lika många barn. När vi skulle städa och avsluta kom en pappa med två pojkar, så de fick också bygga varsin holk. Torgny hade köpt spik och jag hade med borrmaskinen till hålsågen. Brädorna var på väg att ta slut, i alla fall de breda dimensionerna. Nu får vi hoppas att fler mesar, flugsnappare och rödstjärtar kan finna en bostad och hjälpa oss med insektsbekämpningen i sommar. Ulf Edberg SPETTMORGON VID GRYTSJÖN 4 MARS 2012 Det var inte riktigt ljust än när jag kom till vår samlingsplats på Fågelvägen vid Knut var redan på plats och medan vi väntade på Torgny så tittade vi på flock efter flock med kajor som kom flygande från centrum och landade på gatlysena och trafikskyltarna i rondellen. Det passerade minst fem flockar med minst 20 kajor i varje, så det rörde sig om över 100 st. Det såg ut som om de satt utanför McDonalds och väntade på frukost. Ett par kråkor anslöt, men sedan kraxade de till och på ett ögonblick flög alla iväg. Några återvände dock. När Torgny kom körde Knut ett varv i rondellen till Norra vägen och då kunde vi se vad det var som lockade; någon hade skräpat ner utanför McDonalds med matrester. Färden gick helt utan fågelobservationer via Slättingebygd och Balebo till Snärjebäcken. Där låg ett flertal gräsänder och en kniphanne. Vi tog först vägen mot Grytsjöns sydstrand och knappt hade vi kommit in på den förrän en tjädertupp flög ut framför bilen och flög lågt över marken ett stycke innan den försvann in i skogen. När vi kom fram till vändplanen parkerade Knut och vi klev ur till ett magnifikt mottagande av en mängd hackspettar. Det hördes större hackspettar från alla vädersträck, trummande, hackande, kickande och grälande. Dessutom flera spillkråkor och några gröngölingar. En trummade nere vid sjön och skrattade sedan. Här fanns också mängder av domherrar och mindre korsnäbbar som både lockade och sjöng. Ett flertal ringduvor hördes också. Både gärdsmyg och svartmes hördes sjunga. Till listan kunde vi även lägga koltrast, nötväcka, talgoxe, blåmes, entita och stjärtmes. Vi gick ner till sjökanten där det var gammal is på sjön och nyis i kanten efter den stränga nattkylan. På väg ner till sjön såg jag en stor och tung rovfågel flyga förbi på ganska långt håll. Jag hann inte få upp kikaren innan den var försvunnen mellan grantopparna, men jag misstänkte starkt havsörn. Vi återvände till bilen och då flög en flock med kanadagäss över. Sen for vi vägen till naturreservatet. Där kunde Knut bara köra till den skarpa kurvan 750 m före vändplanen, sen var det för mycket snö på vägen. Vi gick på skaren ner till vändplan, men fick inga nya arter till listan. När vi gick tillbaka till bilen hördes tofsmes. Det var dags för fika tyckte vi och stannade halvvägs till Jonsryd vid ett

5 bestånd med sällsynt grova aspar. Inte för att vi räknade med att få se eller höra någon vitrygg, men här hade de nog känt sig hemma. Medan vi fikade hörde jag först en överflygande gulsparv och sedan några grönsiskor. Därefter satte en talltita igång med sitt tääh tääh tääh och till sist flög en sånglärka över. Vi hade hoppats på trädlärka, men man får ta det som ges. Åter i bilen for vi mot Vackerslät. När vi passerade Jonsryd sa Torgny: Vad är det som sitter i toppen där? En stor klump satt i toppen på en ek. Ingen tvekan, det var en havsörn. Kanske samma som jag hade sett tidigare. Vi körde in på vägen mot Uddevallshyltan och förbi den gamla stationen i Vackerslät upp till Lindblommagölen, som Knut kallar den. St Berkegöl står det på Gröna kartan. Här hördes först bara skränande nötskrikor, men sen slog ett annat ljud emot oss från fjärran; kuttrande orrar. Platsen är berömd för att det finns dubbeltrast där och minsann hördes inte en sådan också? Eller? Det var ett kort läte, men mycket misstänkt likt. Jag gick en bit i hopp om att få se fågeln, men tyvärr blev det bom. Enda alternativet som jag ser det skulle vara en härmande nötskrika, men det tror jag inte på. Ett sista stopp gjorde vi vid Vackersläts gamla station. Vi tittade på den gamla banvallen och plötsligt sa Torgny igen: Vad är det som sitter i toppen där? Den här gången hade Torgnys falkblick sett en liten bula i en grantopp en bit bort, knappt större än en stor grankotte. En titt i kikaren avslöjade att det rörde sig om en sparvuggla mitt på blanka förmiddagen. Tänk vad vi hade gått miste om utan Torgnys medverkan på den här turen. På hemvägen kunde vi även lägga korp till dagens artlista. Vi hoppades också på varfågel, men där gick vi bet. För att bättra på oddsen for vi en sväng om Madesjöflyna. Den här heta lokalen var för tillfället till synes helt fågeltom. Åter vid Preem avslutade vi med att lägga pilfink till dagslistan, som slutade på 33 arter. Inte någon särskilt lång lista, men kvantitet är som bekant inte allt. Kvalitet var det bättre beställt med. Tänk att få både orre, tjäder, havsörn och sparvuggla på en och samma utflykt. Ulf Edberg ORRSPEL 11 MARS 2012 Medan jag väntade på Knut och Göran vid Preem på Fågelvägen så kunde jag se och höra skata, kaja, kråka och pilfink. Helt plötsligt kom en ensam kanadagås flygande över McDonalds och vidare österut. När mina passagerare hade kommit hörde vi flera koltrastar innan vi for iväg. Jag tog sikte på Hermanstorp där Torgny anslöt. Vägen till Orrefors var hal av frost. Strax efter 7 var vi framme vid rastplatsen vid Orranäsasjön. Där låg ett par kanadagäss i den isfria rännan tvärs igenom sjön. Samtidigt som oss kom också Anna-Linda från Gissamåla som hade sin son med sig. De åkte i egen bil och vi for iväg längs Kostavägen. Först körde jag ner Broakärrsvägen, Snöbollshallsvägen och Melesjövägen. Då är man nästan framme vid Millesjö som till hälften ligger i Emmaboda kommun. Här såg jag en orrhöna ett år tidigare. Nu började det blåsa och vi varken såg eller hörde någonting. På vägen tillbaka till Kostavägen stannade vi till vid Stibbetorpasjön där jag hade en sädesärla 31/ Nu var det "bara" ett par sångsvanar i en nyss öppnad råk. Mörtegölsvägen blev nästa stopp, där vi stannade mellan gölen och Basvägen. Här gick jag på två orrtuppar ett år tidigare. Där i backen hörde Knut och jag

6 ett svagt orrkutter långt i SV. Det måste ha varit närmare Stamphultsvägen, så jag föreslog att vi skulle åka runt dit. Sagt och gjort. Väl där friskade vinden i rejält över hygget och det gick inte att höra något alls, utom de mindre korsnäbbar, domherrar och grönsiskor som flög alldeles över huvudena på oss. Anna-Linda gav upp och det var ett klokt val i den här vinden. Vi andra satte oss att fika i solen. Hade man bara lä var det skönt, men som sagt inte mycket att skåda. Ett sista försök att få se orre i Nybro kommun gjorde vi vid Derasjö. Där spelade en tupp i toppen av en torraka på hygget mittemot sjön ett år tidigare. Nu var det tomt på hygget, men i sjön låg några gräsänder och knipor. Vi gav inte upp försöken att hitta orre, men nu körde vi in i Lessebo kommun och stannade inte förrän Ryd 4 km V om Kosta. Där brukar det alltid höras orrar om vårarna, men den här morgonen hade de tydligen tagit ledigt. Från Ryd for vi via Breda fly tillbaka till Kosta och väg 28 till Åfors. Strax var vi åter i Hermanstorp och Torgny lämnade sällskapet. Vi övriga tre stannade till vid Madesjöflyna på Hermanstorpsvägen. Göran som tog fram tuben lyckades se en tofsvipa på långt håll. Jag föreslog att vi skulle fara runt till västra infarten och när vi kom dit fanns där flera tofsvipor och starar. Det fick bli slutpunkt på den här turen utan tur med orrar, för klockan var 12. Vi fick i alla fall ihop 29 arter. Ulf Edberg UGGLEKVÄLL I EMMABODA 22 MARS 2012 På Emmabodas ugglekväll fick deltagarna bara höra en kattuggla på långt håll från Harebo, men 1 timma efter att sällskapet lämnat platsen kom ugglorna i gång för fullt på flera håll runt halv tio, dock endast kattugglor denna gång. Skall jämföras med -02 då ett par av deltagarna fick höra 4 arter på denna kväll sparv-, katt-, pärl- och hornuggla, ett gnagarår alltså. Bättre lycka nästa gång... Torgny Berntsson UGGLEKVÄLL I NYBRO 26 MARS 2012 Sommartiden hade börjat 25/3, men det var inte direkt någon sommartemperatur när jag klev ur bilen vid Preem. Än värre var att det började blåsa upp. Först bara några vindbyar, men efterhand mer ihållande. 6 personer till anslöt, de flesta från Naturskyddsföreningen som vi hade samexkursion med, och vi for iväg mot Slättingebygd. När vi kom fram hade skymningen kommit och det hördes bara rödhakar och koltrastar. Jag lyssnade intensivt genom blåsten, som inte var så kraftig än. Det hördes en enkelbeckasin och en morkulla när alla andra fåglar tystnat. Dock ingen sparvuggla och mörkret var snart helt över oss. Vi for vidare till Ekaryd och grusvägen mot Ravelsbygd. Där föll mörkret ordentligt över oss utan att vi fått höra någon sparvuggla. Det fanns ju fortfarande chans på andra ugglor och vi lyssnade på helspänn. Ett konstigt läte från ett närbeläget snår fick mig att tänka på hona av kattuggla. Göran och Stig gick för att undersöka saken, men fann inget. Nästa stopp blev Ravelsbygd och precis när jag klev ur bilen tyckte jag att jag hörde en kattuggla ropa svagt långt i väster. Typiskt nog så hördes den inte mer och vinden ökade i styrka.

7 Trots allt ville vi göra ett försök att få höra pärluggla också, så vi for till ett ställe mellan Appleryd och Råddemåla. Där var det lite lä av de stora granarna, men susade rejält i topparna. Plötsligt tyckte flera att de hörde pärluggla, men det var svårt att konstatera helt säkert, för nu blåste det riktigt rejält. (I april var jag där igen och hörde en pärluggla precis där.) Ett par var nöjda för kvällen och for hem, medan det andra paret följde med oss från fågelklubben till Kulla i ett försök att få höra en hornuggla. Det hade hörts en där dagen innan. Utsikterna var riktigt små med det rådande vädret och vi kammade helt följdriktigt noll. Därmed lämnade även det andra paret oss och vi for tillbaka till Nybro. Tyvärr kan man inte alltid få allt man vill, men det ska ju vara lite sport också. Hade vi haft garanti att få höra vad som helst så hade det ju inte varit samma lyxiga känsla som nu när man väl lyckas. Ulf Edberg KULLA OCH STENSJÖN/M 8 APRIL 2012 Det finns ju alltid mer än en version av en berättelse beroende på vem som berättar den och vad man fokuserar på. Jag tar här den något fylligare versionen. Sverker, som var vår eminente guide för dagen, hörde av sig innan jag hade åkt hemifrån och undrade om han skulle komma till Nybro för att ledsaga oss. Jag svarade att jag kunde visa vägen till Kulla. Till samlingsplatsen vid Preem kom hela 6 personer, förutom jag var det Knut, Rodney, Torgny, Göran och dagens yngste deltagare William, 8 år och barnbarn till Göran. Vi for i 2 bilar mot Kulla. När vi hade passerat Ljusabergskrysset och kom till Köpstaden (stavades Kiöpstaden fram till 1800-talet) så kom en stor svart skugga i full fart upp ur det högra diket. Jag stod instinktivt på bromsen och såg hur en enorm vildsvinsgalt vände på en femöring rakt framför grillen och rände tillbaka dit där den kom ifrån. Det var den största galten jag har sett hittills, nästan kolsvart och med enorma betar. När vi kom fram till Kulla hade vi missat en mindre hackspett som Sverker och Johnny hade sett. Vi började med att gå en sväng runt Kulla. Här fanns bl.a. talgoxe, blåmes, pilfink, nötväcka, stare och sädesärla. Ute på en del fält låg det snö kvar sedan gårdagens snöfall. På andra fält fanns det trastar, under promenaden såg vi koltrast, björktrast, rödvingetrast och taltrast. När vi kom till skogen hördes ringduva och rödhake. Hela tiden flög det över grönsiskor och korsnäbbar. Vi lyckades artbestämma både större och mindre korsnäbb. Plötsligt fick jag höra min första järnsparv för året. Det var lite svårt att se den för den satt inte i en topp, utan på baksidan av en gran. När vi kom ut ur skogen hördes en gransångare ett par gånger. Lite längre fram svischade en sparvhök in i ett buskage, men den sågs inte lämna det. Övriga arter på vandringen var gröngöling, större hackspett, gärdsmyg, kungsfågel, trädkrypare, nötskrika, bofink, grönfink, domherre o. gulsparv. Efter den soliga, men något kyliga vandringen satte vi oss i 2 bilar och Sverker körde först. Vid Råsemåla kunde vi lägga skogssnäppa till dagslistan och lite längre fram även enkelbeckasin och orre. Det var ett ganska stort spel lät det som, men vi kunde inte gå ut dit för det var för blött utan stövlar. Ytterligare lite längre fram hördes tofsmes och precis innan Stensjön fiskmås. Vid vindskyddet intill sjön plockade vi fram våra tubkikare och kunde beskåda grågäss, kricka, gräsänder, knipor,

8 storlommar och fiskgjusar. Sen for vi förbi jaktstugan vid Smedjevik och bort till norra båtplatsen på Gadderåsvägen. Strax före naturvårdsbrännan flög en ormvråk förbi. Vid båtplatsen såg vi 2 kanadagäss och hörde en sävsparv. Vi saknade några arter som vi hade hoppats på, bl.a. trana, så i ett försök att få den arten besökte vi Kalvgölarna. Där fanns mycket spår av vildsvin, men inga tranor. Ett sista försök att få arten gjordes vid Lansgöl, Gadderås, och det lyckades, där flög 2 stycken upp. På vägen tillbaka stannade vi vid naturvårdsbrännan för att leta tretåig hackspett. Den sågs här en gång 2011, men försvann direkt. Vi hade ingen tur med den arten, men kunde istället kryssa dubbeltrast. Dessutom tyckte Göran att han hörde en spillkråka och Torgny och jag tyckte oss höra en bändelkorsnäbb, men det var inga säkra obsar, så vi vände åter mot Kulla med 45 arter på listan. Den sista arten för exkursionen blev en skata vid Råsemåla. Därmed slutade listan på 46 arter, inte så illa trots allt m.t.p. det kalla och blåsiga vädret. Tillbaka hos Sverker i Kulla blev vi inbjudna på kaffe och bullar av Sverker och Tove. Det var mycket trevligt och uppskattat. Vid 12 bröt vi upp och for åter till Nybro. Som jag började med att säga så finns det alltid flera versioner av en berättelse och William ville gärna dela med sig av sin upplevelse av utflykten. Den är lite mer koncis och låter så här: Kulla och Stensjön Vi träffades på Preem. Sen åkte vi till Kulla, vi tittade på fåglar. Vi såg rödhake sen åkte vi till Stensjön och såg fiskgjuse. Sen åkte vi tillbaka och fikade hos Sverker. Sen åkte vi hem. William Cedertorn 8 år. Där har jag en del att lära när det gäller att skriva kort och sammanfattande känner jag. Mina referat brukar bli ganska långa och långrandiga och svåra att få plats med. Ulf Edberg Så här kan det gå till i hårdskådarkretsar. Observera Sverkers bil längst bort mitt på vägen med öppen förardörr. Alla skådar åt olika håll för att finna rariteten som nyss drog förbi. Bilden är arrangerad. Fr. v. syns Rodney, Johnny, Torgny, Sverker, William, Knut och Ulf. Bilden är tagen vid naturvårdsbränningen i Smedjeviks naturreservat. Foto: Göran Cedertorn

9 ÖSTERÄNG OCH ALSJÖSJÖN 15 APRIL 2012 En av klubbens äldsta klassiker är Våtmarksrundan kring Långasjö där Torgny Berntsson leder oss runt till olika sjöar och våtmarker. Den exkursionen har varit med i klubbens aktivitetsprogram sedan starten Det finns ju trevliga våtmarker på flera håll i våra kommuner, där man t.ex. kan höra vattenrall. Jag valde ut två här i Nybro kommun som jag tyckte var värda att besöka, Österäng, alldeles intill staden och Alsjösjön vid Alsjöholm. Kring Österäng går jag 6 inventeringsrundor varje år och har nu gjort det i 10 år. Det ger bra statistik för att följa utvecklingen. En sak som man slås av är den rika variationen av biotoper och framför allt olika skogstyper. När jag började en kurs på Linnéuniversitetet som heter 'Skogen som upplevelse' så kom jag genast att tänka på min inventeringsrunda. I kursen ingick att man skulle anordna en aktivitet i skogen, så jag hörde med min lärare Claes- Göran Alriksson ifall jag kunde göra det under den här exkursionen och jag fick klartecken. Det var en lite kylig morgon då vi samlades vid Preem i Nybro. Vi var 4 personer från Nybro inkl. mig och min lärare samt 3 från Emmaboda. Först for vi till Hallandsgatan och parkerade vid Upplandsgatan. Här har jag punkt 1 (P1) på min runda. Där var det som vanligt en hel del olika arter, men bara de vanligaste, som ringduva, spillkråka, gröngöling, större hackspett, gärdsmyg, rödhake, trastar, blåmes, talgoxe, nötväcka, trädkrypare, skata, kaja, kråka, stare, gråsparv, pilfink, bofink, grönsiska och stenknäck. Vi gick förbi (f.d.) Lillsjön som numera är helt igenväxt. Här fanns det näktergal fram till Nu finns här mycket ruttnande björkar som är jättebra för att få behålla de sista mindre hackspettarna. Sen gick vi uppströms längs Lindåsabäcken och över på träbron till björkhagen i Hagnebo. Där stannade vi på P3 och kunde kryssa tofsvipa, sånglärka och stare. Vi passerade alla hässlena i hagen där det förr fanns nötkråka. När vi nådde fram till Österäng västerifrån såg man inte mycket av våtmarken längre. Det har vuxit upp ganska mycket sälg och vide i den västra änden. Här hörde vi naturligtvis sävsparv. Vi följde kanten på våtmarken tills vi kom på södra sidan. Där varnade en skogssnäppa. Torgny, som har ögonen med sig, hittade ett fågelbo och dess ägare som satt och sjöng i en grantopp, en järnsparv. När vi kom upp på bergsknallen SO om våtmarken kunde vi se ett par av vardera grågås och kanadagås som låg i vegetationen. I kanten fanns även gräsand, men ingen trana den här dagen. De var här i början av veckan. I skogen fanns det nötskrika. Vi gick ur skogen vid Högaberg och ut på bron över Lindåsabäcken. Här flög det förbi en knipa. Sedan vandrade vi tillbaka till Hallandsgatan via Citrusvägen och f.d. Ekhyddan. Precis när vi kom till bilarna hördes en mindre hackspett. Jättekul! Nog måste vi kunna behålla murkna träd trots att en del som inte förstår sig på bevarandeekologi tycker att det inte faller dem i smaken. På vägen till Alsjösjön fick vi äntligen kryssa sädesärla och dessutom dubbeltrast på två ställen. Därmed hade vi fått ihop alla de 5 vanligaste trastarterna. På väg ner till sjön saknade vi alla barrskogsmesarna; talltita, tofsmes och svartmes. De brukar höras här, men inte den här dagen. Däremot fanns det kungsfågel. Vid sjön började vi med att fika. Det hördes hela tiden en enkelbeckasin som spelade upp hela sin repertoar för oss.

10 Tubkikarna ställdes upp och vi spanade av Alsjösjön. Här i östra delen hittade vi ett par sångsvan, 4 kanadagäss, 2 grågäss, 6 svarthakedoppingar samt gräsänder, krickor, knipor och fiskmåsar. Det hördes trana från flera håll. Över skogen i söder kretsade ormvråkar. Tillbaka vid bilarna hörde vi korpar. Sen körde vi igenom Alsjöholm och ner till den västra delen av sjön. Där finns inte lika mycket klarvatten. Vi kunde kryssa sävsparv, ett par bruna kärrhökar, ett par tranor och ett par sångsvanar. Klockan var nu mycket och exkurerandet var slut för dagen. Vårt sista kryss fick vi på hemvägen, det var en ung sparvhök som försökte slå en mes intill vägen, men misslyckades. Därmed fick vi ihop 47 arter på dagens lista. Om våren inte hade tvekat fullt lika mycket så hade vi nog kunnat få se och höra både lövsångare och ladusvala. Ulf Edberg Kika noga på bilden från Alsjösjön. Här kan man se en sångsvan, en svarthakedopping och en tofsvipa. Alsjösjön är fantastiskt trevlig och fågelrik. Foto: Stig Ljungdahl VÅTMARKSRUNDAN 27 APRIL 2012 Från Nybro fick jag inte med mig någon mer, men i Långasjö anslöt 6 personer inklusive Torgny som var ledare för exkursionen som vanligt. På sedvanligt manér började vi skådandet vid Långasjösjöns fågeltorn. Den södra sjön måste vara kommunens hot spot om man räknar antalet arter/yta.

11 Det var en bra lista som vi fick ihop från tornet eller vad sägs om sångsvan (ruvande), bläsand (3), kricka, gräsand, knipa, svarthakedopping, gråhäger, sothöna, trana, tofsvipa, skogssnäppa, fiskmås, skogsduva, ringduva, större hackspett, ladusvala, sädesärla, gärdsmyg, rödhake, koltrast, björktrast, taltrast, lövsångare, blåmes, talgoxe, kaja, kråka, stare, bofink, grönsiska, stenknäck (4) och sävsparv samt pilfink på väg till bilarna. Nästa stopp på rundan var badplatsen vid Flaken i Häljanäs. Där passade flertalet på att fika. Här sågs inte så många fåglar, men en trana gick på Allgunåssidan och därifrån hördes också en rödvingetrast. En skata var ny art till listan. En flock med 12 änder snurrade hela tiden runt i luften. Det visade sig vara 6 par skedänder. I skymningen landade ett par kanadagäss. Jan Bertilsson for vidare till norra sidan av sjön och rapporterade via telefon ett par storlom och ett band av vitfågel därifrån. Vi andra åkte en runda kring Enkoneryd, men det började mörkna och var dags att köra till Hällasjömålasjön. Vid Allgunås flög en morkulla över vägen. I Hällasjömålasjön verkade det till en början fågeltomt, men sen kom äntligen enkelbeckasinen igång. Han fick spela solo för någon dvärgbeckasin hördes inte. Vid 21:45 bröt vi och summerade 40 arter på listan. Det tyckte vi var godkänt med tanke på den sena våren. Ulf Edberg DJURLE MYR 28 APRIL 2012 Våtmarksrundan på fredagen syftade delvis till att hitta så många arter som möjligt. På den här exkursionen däremot låg fokuset mer på kvalitet än på kvantitet. Vi var främst ute efter att få höra spelande dubbelbeckasin och i andra hand gärna en dvärgbeckasin. De senaste två åren har en dubbelbeckasin spelat på Djurle myr runt april på flyttningen mot norr där de häckar. 21 timmar efter att Våtmarksrundan hade slutat träffades 3 av oss åter på parkeringen vid Långasjö kyrka. Kosan ställdes mot Lidhemssjön för att invänta solens nedgång. På platsen fanns bl.a. grågås, knipa, skäggdopping (2 par), trana (1 par), enkelbeckasin och fiskmås. En molnskärm gjorde att solen försvann ganska fort och vi hastade vidare till Berget i södra änden av Djurle myr. Det är ganska långt att gå från traktorvägen till Berget och väl där fortsatte vi mot pumphuset som står ungefär mitt på lokalen. Här blev vi stående allt medan det skymde mer och mer. Till sist var det mörkt och enkelbeckasiner började spela. Någon satt ganska nära och lät höra nyslätet som också har jämförts med en gummistövel fast i dy. Det var också starar på nattkvist i buskaget intill och bortifrån Barnsjön hördes grågäss, gräsänder och krickor. Bortifrån kanten på myren hördes tofsvipor och plötsligt gol en fasantupp. Vi saknade storspoven, men till sist hördes minst 2, men på lite avstånd. Klockan var 21:15 och om dvärgbeckasinen var här och skulle spela så var det dags. Vi lyssnade allt vad vi förmådde, men hörde ingen. Då helt utan förvarning hör jag bytt bytt-ytt 3 gånger, en vaktel! Det är nästan en månad för tidigt, så jag undrar om jag har hört rätt. Det går ett par minuter och så hörs den igen från NNO. Jag frågar Torgny om han hör den och visst gör han det. Rodney lyssnar också, men han kan inte höra den. Vakteln sitter uppskattningsvis 50 meter ifrån oss och är ganska sporadisk med att låta och hörs bara 3-5 slag varje gång, totalt 5 gånger fick jag det till, sen hördes den inte mer.

12 Eftersom dvärgbeckasinens tid är ute går vi tillbaka mot bilen, men stannar halvvägs vid en åker i träda. Där stannar vi och hoppas på dubbelbeckasin. En knipa flyger över annars är det tyst. Så plötsligt hörs en, nej två vattenrallar från Barnsjön. Ett tag ropar de i takt, men den ene är lite snabbare och de kommer i otakt. Vi får också höra det s.k. grisskriket som låter som en gris som skriker. Stackars Rodney hör inget av detta, så vi åker bort till Fågeltornet vid Barnsjön och lyssnar. Då hörs de precis bakom ett buskage, men Rodney hör dem inte ändå. När vi åter är tillbaka i Långasjö vid midnatt går vi förbi kyrkogården bort mot fågeltornet för att höra om vattenrallen har kommit dit. Det hade den inte, men istället fick vi höra två kattugglor, i V och NV, som ropade mot varandra. Sen var det dags att köra hem. Jag var hemma 00:45. Ulf Edberg SPONSOR GRÖNÅSENS ÄLGPARK, KOSTA Grönåsens Älgpark är störst i Sverige. Den ligger utanför Kosta på vägen mot Orrefors. Passa på att köpa lotter i fågelklubbens lotteri när du är där. Nybro-Emmaboda Fågelklubb har lotteritillstånd i Nybro, Emmaboda och Lessebo kommuner. Överskottet från lotteriet går till fågelklubbens projekt som holkbygge och fågeltorn m.m. Hitta mer om Grönåsens Älgpark på internet under adressen Vi tackar Grönåsens Älgpark för samarbetet. Vi tackar Grönåsens Älgpark för samarbetet.

13 ÅRSRAPPORT FÅGELRAPPORTEN 2011 Knölsvan E: Vinterobservation, ett par i Emmabosjön, Lindås, 24-25/1. Därefter noterad vid fem tillfällen 19/3-3/5, bl a 10 ex mot N över Flaken den 11/4. N: 12 ex sträckande över Nybro 15/1 och 3 ex rastande i Orranäsasjön 5-6/11 är allt Sångsvan E: Två par häckade i Långasjön. Troliga häckningar (höga indicier) i Hällasjömålasjön, Bågsjön och Enkonerydsjön. Beträffande häckningar eller häckförsök är arten underrapporterad i Emmaboda. Inga större ansamlingar under våren numera. N: 1/4-1/10 finns rapporter från 9 platser med häckningsindicium, de starkaste är från Ö Alsjösjön (bo), Ramsjösjön (bo), V Alsjösjön (5 ungar) och Gangsmad (1 unge). Sädgås E: Märkvärdigt sällan rapporterad. 2 ex mot norr över Lindås den 25/3. N: 2 ex sträckande över Nybro 20/3 och 2 ex över Ö Bondetorp 4/4 är det hela för Bläsgås E: 2 ex rastade vid Skäveryd den 2/4. N: 3 ex rastade i Överstatorp 16/8-3/9. Grågås E: Numera första flyttfågeln på våren, den 6/2 flög en över Vissefjärda. Häckningar i flera sjöar bl a Getasjön, Långasjön, Hällasjömålasjön, Harebosjön, Bockabosjön, Hörnsjön/Kyrksjön, Nätterhövden och Sidlången. N: Inga ungar rapporterade, men lägre indicier från Derasjön, Bällsjösjön, Hultebräan, Stensjön/M och Alsjösjön. Ingen rapport efter 17/5! Kanadagås N: Största flocken var 30 ex på Madesjöflyna 21/3. Vitkindad gås E: Färre rapporter detta år. En tidig observation var 25 ex över Bockabosjön den 20/3. Största flockarna ca 400 ex Karsamåla den 10/5 och ca 150 ex Guttamåla 25/10. N: Tre sträckrapporter vardera från vår- och höstsäsongerna, 10/5-12/6 resp. 25/10-6/11. Största flockarna var 150 ex över Nybro 10/5, 120 ex över Pukeberg 25/10 och 125 ex över Stensjön/M 6/11. Prutgås E: Den 5/5 sågs 60 ex på norrsträck över Vissefjärda. Gravand E: 6 ex rastade i Törn den 3/4. Bläsand E: Flera observationer i april. Dagen som verkligen utmärker sig är den 3/4 då 50 ex sågs i södra delen av Törn, 18 ex i Kyrksjön och 15 ex i Hörnsjön. Senare noterad i mindre antal i Getasjön och Långasjön. N: Rapporterad från 4 platser under våren; 1 hane på Madesjöflyna 25/3, 2 hanar och 1 hona i Gangsmad 4/4, 1 hane och 2 honor i Orranäsasjön 5/4 och 1 par i Alsjösjön 27/4. Snatterand E: En hona sågs i Getasjön den 8/5. Kricka E: Högsta notering var 40 ex i Hörnsjön den 1/5. Gräsand E: Största ansamlingen var ca 280 ex i Lyckebyån vid Flygts museum (där matning förekommer under vintern) i Lindås den 3/1. N: Största ansamlingen var ca 350 ex i Svartegöl, Nybro 2/1. Stjärtand E: Ett par rastade i Skävresjön den 3/4. Ett stationärt par i Långasjön 5-29/4, en hanne sågs där ännu den 20/5 lika med ett gott häckningsindicium. Årta E: En hane sågs och hördes i Långasjön 22-23/5. Skedand E: Rapporterad från fem lokaler i april, som mest 7 ex i Emmabosjön, Lindås, den 3/4 och hela 20 ex i Bockabosjön den 23/4. N: Rapporterad från tre lokaler under våren med ett par vardera; Gangsmad 7/4, Linnéasjön 22/4 och Överstatorp 8/5. [Mandarinand] E: En hane gästade ER-sjön den 4/4 och några dagar därefter. Andra året i rad som detta sker. Asiatisk andfågel som införts till Europa, frihäckande bestånd finns i bl a England och kanske några par i vårt land.

14 Brunand E: En hane i Emmabosjön, Lindås, den 3/4. Vigg E: Mindre antal rastande i april och början av maj på sex lokaler. Största flockarna var på blott 6 ex. N: Fem vårrapporter 12/4-7/5 och tre höstrapporter 6-21/11 från totalt fem lokaler. Största flocken 5 ex i Hultebräan 1/5. Ejder E: Två hannar i Törn den 3/4. Rastar stundom hos oss under vårsträcket, höstobservationer är betydligt ovanligare, dock 5 ex den 6/11, också i Törn. N: En åda i Stensjön/M 6/11 var enda fyndet Sjöorre E: 3 ex i Kyrksjön den 2/4. Nästa dag rastade 50 ex i södra delen av Törn och ytterligare två flockar om 14 och 20 ex sågs senare under dagen. Hörd på nattsträck så sent som den 6/11. N: Bara två rapporter; en flock sträckande över Nybro 3/4 och 1 par rastande i Hultebräan 4/4. Salskrake E: En hane i Lyckebyån vid Vissefjärda kyrka den 28/2, lika med sista dagen för vinterobservation. 3 ex rastade i Getasjön den 4/4. Småskrake E: 3 ex i Törn den 3/4 - som blivit ett återkommande datum i årets rapportering av andfåglar, se vidare Fågelbladet nr 2/11 under Aktuella observationer! En hane sågs i Kyrksjön den 17/5. N: 2 par rastade i Rismåla göl 8/4. Storskrake E: Största flocken var 60 ex i Emmabodadelen (Faleboviken) av Skärsjön den 23/11. N: Samma flock som i Emmabodadelen av Skärsjön rörde sig över kommungränsen 23/11. Orre E: Mest rör det sig om ensamspelande tuppar från 8 eller 9 lokaler i mars-april och en den 1/9. N: Totalt har 23 tuppar rapporterats spelande 13/3-19/4. Som mest 4 spelande i Hälleskog 4/4. Övriga lokaler var Ö Bondetorp och Smedjevik. Tjäder E: Observerad under januari-november sju gånger och 8 ex men ingen spelplats rapporterad. I december sågs två fåglar kring Bjurbäcksgatan i Emmaboda. Kanske var det en av dessa som i början av 2012 åter visade sig i tätorten och där blev en stor publikdragare? N: Filtret släpper bara igenom tjädrar utan häckningsindicium, totalt finns 17 sådana rapporter om en eller flera tuppar. Det finns även obsar av tjädrar med häckningsindicier vet jag, för jag har själv rapporterat in några, men dessa ska hållas hemliga vill rrk. Vaktel E: Ett ex spelade vid Brinkabo och Skäveryd på kvällen den 30/5. För ca 10 år sedan var arten nästan årsviss på lokalen. N: Ett ex spelade i S:t Sigfrid 21-23/6. Fasan E: Från senare delen av april till mitten av maj finns 4 observationer från 2 lokaler. N: Fem rapporter från lika många lokaler 23/4-14/6 alla rörande en tupp vardera. Storlom E: Ibland kan lite större flockar ses under sensommaren, sålunda 13 ex i Flaken 25/7-14/8. N: 2 årsungar i Hultebräan 18/6 och 1 årsunge i Stensjön/M 12/7. Skäggdopping E: Sjöar med goda häckningsindicier (t ex bobygge, ruvande fågel) var Getasjön, Kyrksjön och Långasjön. N: Häckade i Linnéasjön fram till /4 sågs 4 ex där för första gången sedan dess och 2 ex var kvar 14/4. Svarthakedopping E: Ett par under häckningstid (april-maj) i Långasjön. Ett ex rastade i Kyrksjön den 17/5. N: Två par i Alsjösjön 19/4-3/5. Storskarv E: Under september-oktober berördes vi av ett regelbundet sträck mot syd och väst med flockar på ex. För övrigt observerades mest enstaka ex från slutet av mars till början av november. N: Fem rapporter 27/3-13/12. Enstaka ex vid Gangsmad, Skärsjön och Orranäsasjön. 50 ex sträckte förbi Madesjöflyna 27/3 och 7 ex sträckte förbi Lansgöl, Gadderås 10/4. Rördrom E: Ett ex höll till vid Lyckebyån i Lindås 13-20/3. Den upptäcktes från en villa på Ågatan och lockade många skådare. N: En spelande vid V Alsjösjön 27/4. Gråhäger E: Inga vinterfynd (januari, februari och december) har rapporterats. N: Ett vinterfynd; Madesjö 4/1 ett förbiflygande ex.

15 Bivråk E: Första obs den 15/5. Från Bökevara finns goda (eller åtminstone vissa) häckningsindicier. Sista obs på hösten den 9/9. N: Två rapporter under häckningstid; 1 ex rv 31/ Bruksvägen (mot Flygsfors) 19/5 (gammal känd lokal) och 1 ex vid Örsjösjön 31/5. Alla rovfåglar rapporterade med häckningsindicier filtreras bort. Röd glada E: Första konstaterade häckningen i kommunen och det var i Långasjö! Fåglarna var på plats även i april Gladan ses numera ofta och blir allmänt igenkänd. Långt ifrån alla rapporteras till Svalan. Årets första sågs den 12/3. N: Årets första sågs 16/3 i Källebäck. 20 rapporter fram till 9/10 då 1 ex sågs vid Madesjöflyna. Alla rapporter rör 1 ex. Flest rapporter från Madesjö (6) följt av östra kommundelen (5), Persmåla (4), Nybro (3) och Örsjö samt Flerohopp 1 vardera. Havsörn E: Summa 12 observationer i mars-maj och augusti-december, ändå är arten troligen underrapporterad. Flertalet åldersbestämda är gamla vitstjärtade fåglar. N: Totalt 4 rapporter om 1 ex vardera från Madesjö 11/3, Svartbäcksmåla 4/4, Stensjön/M 10/4 och Kimramåla 20/4. Brun kärrhök E: Bra häckningsindicier från Getasjön och delvis även Långasjön. N: En hane sedd i häckningstid vid Hälleberga kyrka 1/5 och vid Bällsjösjön 3/5. Alla rovfåglar rapporterade med häckningsindicier filtreras bort. Blå kärrhök E: Två observationer under höststräcket, vid Skärsjön den 24/9 och Skäveryd 8/10, båda honfärgade fåglar. N: En honfärgad fågel flög längs Skärsjöns västra strand från Korpahult och vidare in i Emmaboda kommun 24/9. Ormvråk E: Vinterobservationer: Sex tillfällen i januari som troligen rör 3 individer och tre i december, 4 individer. Den 1/10 var en bra sträckdag med 43 ex som passerade vid Skäveryds storemad. N: 6 ex från 5 platser under januari-februari. 4 ex från 4 platser under december. Fjällvråk E: Sågs endast under höststräcket, sju tillfällen, minst 8 individer och aktuell period var 17/9-30/10. N: 1 ex vid Kimramåla 16/2 och 1 ex vid Nybro 1/3 var vårobservationerna. 1 ex vid Madesjöflyna 2/10, 1 ex i Spaksmåla 7/10 och 1 ex i S Bondetorp 25/10 var höstfynden. Kungsörn E: Ett ex överflygande vid Huvudhult i Eriksmåla den 23/1. N: Fyra fynd om 1 ex var; Persmåla 4-28/1 (vid älgkadaver), Målerås 19/2, Skeppegöl 23/3 och Nybro centrum 30/11. Fiskgjuse E: Två sjöar med gjusehäckningar är Skepen och Törn. En sen observation gjordes i Duvemåla den 26/10. N: 6 ex från 5 lokaler rapporterade under häckningstid, men utan häckningsindicium. Alla rovfåglar rapporterade med häckningsindicier filtreras bort. Tornfalk E: Endast noterad under höststräcket. Sex tillfällen, 7 individer från 4/9 till 13/10. N: Bottenrekord? Endast en rapport; 1 ex på Madesjöflyna 24/9. Aftonfalk E: En hontecknad fågel höll till i Törns övärld mest hela dagen den 14/5 där den jagade insekter. Bestämdes på dräktkaraktärer till ungfågel (2K). Stenfalk E: Ett ex passerade vid Hörnsjön den 26/11. Lärkfalk E: En tidig observation gjordes den 17/4 och en sen den 2/10. N: Under häckningstid rapporterad från Ö Bondetorp 28/5-6/7, S:t Sigfrid 21/6 och Flerohopp 17/7. Alla rovfåglar rapporterade med häckningsindicier filtreras bort. Pilgrimsfalk E: Ett ex sågs på sträck mot SV vid Skäveryd den 9/9. N: 28/3 sträckte 1 ex över Ö Bondetorp. Vattenrall E: Hörd under april-maj på flera lämpliga lokaler. Fler än en i Bågsjö med 2 och Getasjön 3 ex. N: Två fynd om 1 ex vardera; Stensjön/M 10/4 och Alsjösjön 1/5. Småfläckig sumphöna E: En spelande fågel i södra delen av Långasjön den 19/5. Rörhöna N: 15 rapporter finns från 7/4-14/6, alla från Linnéasjömaden utom en från Kährs våtmark. I Linnéasjömaden sågs 2 ungar och vid Kährs 5 ungar. Dessutom en 1K-fågel i Svartegöl 15-29/9.

16 Sothöna E: Par underhäckningstid i Bockabosjön, troligen 3 par, och Långasjön 2 par. N: Ett ex rastade i Linnéasjön 24/4, men blev bortkörd av rörhönorna. Inga häckningsfynd. Alsjösjön var en häcklokal fram t.o.m Trana N: Största flockarna var 100 ex över Madesjö 1/10 och 170 ex över Överstatorp och Krukebo 8/10. En sen flock sträckte över Slättingebygd 5/11. Strandskata N: 2 ex flög förbi Linnéasjön 4/4. Inlandsfynd är inte så vanligt, ej årlig hos oss. Skärfläcka E: Ett ex rastade i Törn den minnesvärda supermarina dagen 3/4 med varmluft på väg in och islossning. Fågeln låg simmande utanför badplatsen i Törestorp. Första dokumenterade fyndet i Emmaboda kommun! Mindre strandpipare N: Rapporter från tre lokaler; 1 ex i Stjärnamo 19/4, 1-2 ex i Överstatorp 22/4-8/6 (häckning?) och 1 ex vid Kährs våtmark 11/6. Ljungpipare E: Vid Hällasjömålasjön hördes 2 ex den 20/4. På höststräcket rastade 3 ex vid Skäveryd den 1/10 och 7 ex 8/10. Tofsvipa E: Upp till 70 ex (21/3) rastade vid Skäveryd tidigt på våren. Oklart med lyckade häckningar men troliga vid Långasjön (ev. 3 par), Hällasjömålasjön och Skäveryd (2 par vardera) och Flaken (1). N: Högre häckningsindicium vid Gangsmad (1 par 24/4), Överstatorp (1 par 16/6) och Alsjösjön (2 par 19/4 samt 3 ex ruvande 3/5). Kärrsnäppa E: Ett ex rastade vid Skäveryd den 3/10. Sällsynt kommunfågel, ses inte varje år. Brushane E: En flock om hela 70 ex mot söder vid Torsjö den 6/8. N: 4 ex sågs 27/4 vid Alsjösjön. Småspov E: En observation som verkligen sticker ut är 26 ex mot öster över Bockabosjön den 23/4. Ses nästan årligen men mest enstaka individ. Storspov E: Paret i Algutsboda som ofta håller till på fälten kring kyrkan var på plats i april men häckningsresultatet är okänt. Bra sträcknotering från Guttamåla i Vissefjärda, 10 ex den 2/9. Gluttsnäppa E: Endast en observation vilket är under det normala, ett ex rastade vid Skäveryd den 29/4. Skogssnäppa N: Redan 22/3 sågs 3 ex i Hagnebo. Grönbena E: Största flockarna var 5 ex som rastade vid Skävresjön den 25/4 och 14 ex Hörnsjön 1/5. N: Två rapporter finns; 4 ex rastade vid Gangsmad 24/4 och 1 ex sågs vid Alsjösjön 27/4. Skrattmås E: En vinterobservation vilket är ovanligt i vårt inland, ett ex i Emmaboda den 14/1. 20 ex i Långasjön fram till slutet av maj, ruvande fåglar sågs då, men ej därefter. 60 ex i Bockabosjön som är en lämplig häckningsbiotop den 1/5. N: Under häckningstid sågs fåglar vid Alsjösjön, i Överstatorp och i Nybro, men det finns inga häckningsindicier. Fiskmås N: Ca 100 ex rastade i Överstatorp 30/4. Gråtrut N: Ett par rapporterade från Stensjön/M 5-22/4 är det enda med häckningsindicium. Minst 100 ex sträckte förbi Nybro 25/12. Havstrut E: Årets enda observation var ett ex förbiflygande vid Hörnsjön den 16/4. Fisktärna E: Tidiga fynd var ett ex i Törn den 20/4, så också i Kyrksjön dagen därpå. Par sedda under häckningstid i Getasjön, Rostockasjön och Törn. N: Par under häckningstid sedda i Oppfjärden, Skärsjön (3 par) och Boasjö. I Skärsjön sågs en parning 18/6. Skogsduva E: Ökningen vi sett under senare år tycks hålla i sig. Nu rapporterad från fem nya lokaler under häckningstid. Dessutom ett vinterfynd, en fågel vid Bockabosjön den 4/12. N: Tre fynd av spelande fåglar; Slättingebygd 20/3, Pukeberg 9/5 och Simontorp 17/5.

17 Ringduva E: Två decemberobservationer vilket tillhör ovanligheterna, bl a en spelande på Storön i Törn den 31/12. Antyder att övervintring var på gång. N: 1 ex sågs i Svartbäcksmåla 11 och 30/12. Största flocken, 600 ex, sågs på Madesjöflyna 2/10. Sparvuggla N: Sju fynd i häckningstid om 1 ex vardera; Slättingebygd 13/2, Äskebäck 14/3, Svartbäcksmåla 20/3, Hälleskog 26 och 28/3, Ö Bondetorp 21/5 och Toresbo 26/9. Kattuggla N: Elva rapporter med häckningsindicium från 7 lokaler 18/2-30/5alla rörande 1 ex utom 2 ex i Ö Bondetorp25/2. Inga ungar rapporterade Hornuggla E: Ingen häckning, varken trolig eller ens misstänkt. Ett ex vid Skäveryd den 11/10. Pärluggla E: En spelande i Yggersryd den 30/1 vilket blev årets enda notering. N: Tre fynd i häckningstid om 1 ex vardera; Stensjön/M 10/4, Vackerslät 3/6 och Rugstorpsvägen 21/6. Nattskärra E: Ett riktigt bottenår. Fågeln i Bläsemåla, Vissefjärda, den 28/5 står som ensam rapporterad. N: Det finns 12 rapporter från 8 lokaler 31/5-26/6. I Gårdsryd och Svartbäcksmåla har det hörts 2 ex, annars bara 1 ex. Övriga lokaler var Ö Bondetorp, Koholma, Brorsryd, Slättingebygd och Rugstorp. Dessutom en rapport om 1 ex sett i Bäckebo 4/8. Kungsfiskare N: I Uvafors sågs 1 ex 10/9. Göktyta E: Även här ett synnerligen magert resultat. Bara tre fynd: Guttamåla 22/4, Karamåla 9/5 och N Kyrkeby den 22/5, alla tillfälliga. N: Ett tidigt ex redan 18/4 i Myrdalen. Ytterligare 8 rapporter 22/4-14/6 från 7 lokaler. 1 ex i Persmåla, Österäng, Mjöshyltan, Överstatorp, Branthalla och Appleryd. 2 ex i Slättingebygd 27/4 och de sågs i en holk där 15/5. Mindre hackspett E: Från rapporteringen på Svalan kan man plocka ut sex permanenta revir men inga konstaterade häckningar. N: Rapporter från 10 lokaler under häckningstid 3/4-21/6. I Persmåla sågs 2 ex 6/4. I Smedjeviks naturreservat sågs en hane 19-24/4 och en hona 1/5. Övriga lokaler var Ekhyddan, Skabro, Pukeberg, Linnéasjömaden, Olsbosjön, Överstatorp, Riveberg och Grytsjön/B. Gärna blöta områden med döda björkar. Trädlärka E: Sannolikt ett permanent revir i Bodaskogs grustag vilket var enda som rapporterats, reell minskning eller underrapportering? N: 20 rapporter under häckningstid 26/3-9/7 från 7 lokaler. 2 ex i Svartbäcksmåla 26/3 och 1 ex vid tre tillfällen. 1 ex i Smedstorp (tre tillf.), Hälleskog, Persmåla, Överstatorp och Slättingebygd. I Ö Bondetorp spelade 2 hanar 2/4 och 9/7 sågs 2 årsungar. Backsvala N: Åtta rapporter finns, alla från häckningstid 8/5-17/ ex i Överstatorp, 2 ex vid Linnéasjön, 1 ex i Flerohopp och 3 bebodda bon vid Nybro Smide. Häckningsframgången är inte känd. Hussvala E: Kolonin vid pallfabriken i Vissefjärda når möjligen upp till antalet 10 bon, det som efterfrågas i rapportmallen. N: Den enda lokalen som lever upp till mallens 10 efterfrågade bon är ridstallet i Rismåla. 6 ex hämtade lera och byggde bo i Överstatorp. Minst 3 bon fanns vid återvinningen i Smedstorp. Ett bo där det matades ungar fanns på Dr Sandbergs gata. I övrigt 3 ex i Persmåla, 2 ex vid Linnéasjön och 8 ex vid Boasjö i häckningstid. Rödstrupig piplärka E: Ett sydsträckande ex vid Bockabosjön den 11/9. Gulärla N: 1 ex vid Överstatorp 17/8 är enda fyndet Forsärla E: Vårens första sågs vid Kulan i Lindås den 23/3. Möjligen har det blivit en liten nedgång i beståndet då några häckplatser stod tomma i år. Redan under 2010 fanns tecken på detta. N: Det finns 16 rapporter 15/3-24/9 från 8 lokaler. Det är ytterligare en nedgång sedan 2010 och kanske har den berömda expansionspuckeln passerats och populationen nu stabiliserats. Från 4 av lokalerna finns starkare häckningsindicier, från 4 svagare. Inga ungar sedda, men väl matsamlande. Sädesärla E: Stor flock vid Bockabosjön den 3/4 där 28 ex sågs på en ängsmark. Sidensvans E: Första höstobsen dröjde till 21/10. Därefter max 200 ex vid två tillfällen i Emmaboda tätort. N: I centrala Nybro sågs en flock på över 100 ex 28/10-10/11. Den 6/12 fotograferades 314 ex i Östgötaparken. Den flocken kan ha haft 400 ex.

18 Rödhake E: Sedd sista helgen i januari i samband med Vinterfåglar inpå knuten, för oss okänd rapportör. N: Inga fynd i januari eller februari Två decemberfynd, båda från förskolan Humlan, den 7:e och den 12:e. Näktergal E: Hörd vid tre tillfällen och platser i slutet av maj, 22-31/5, Mundekulla, Hörnsjön och Flädingstorp. Alla var engångsobsar. N: En sjungande hane hörd i Koppekull, Hälleberga 22/5 och ett ex hört 1-2/6 i S:t Sigfrid. Svart rödstjärt E: Första obs var den 10/4. Permanent revir kring järnvägsstationen i Emmaboda där sjungande hane hörs ofta i april-juni. Kanske underrapporterad? N: Första obs och den enda av en hona var 5/4 i Flerohopp. Hanar finns rapporterade från 7 ställen 7/4-12/9, Gangsmad, Rismåla, Persmåla, Grönadalsgatan (NBAB-Åry), Emmabodavägen (Kvantum-NCG-Liljas-Bong-OGs), Smedstorp och centrum (brandstn-kährs). Inga rapporter om ungar. Björktrast N: Största flocken var 250 ex i Nybro 20/10. Gräshoppsångare? E: Ett osäkert fynd från Tången i Vissefjärda. Eftersöktes utan resultat den 4/6. Kärrsångare E: Fyra fynd av sjungande fåglar. Vissefjärda den 17/5, Getasjön 31/5, Långasjön 4/6 och Brinkabo 17/6 där en rastade hela dagen i vår trädgård. N: En hane sjöng 21-22/6 i S:t Sigfrid. Härmsångare E: Permanent revir i N Kyrkeby på samma plats som förra året, sjungande fågel 20/5-31/5. Dessutom tillfälliga i Brinkabo den 20/5, Bökevara 6/6 och Bussamåla 7/6. N: Inga fynd 2011 Gransångare N: 11 rapporter finns om sträckande fåglar 4/4-30/9 och inget tyder på häckning, men vi får vara vaksamma. Den sydliga rasen expanderar norrut och häckar numera i Kalmar kommun. Lövsångare N: Ett tidigt ex sågs 14/4 på Linnéasjömaden och ett sent ex sågs 2/10 på Madesjöflyna. Mindre flugsnappare N: Totalt 2 rapporter; 1 sjungande hane i Mjöshyltan 17/5 och en dito i Gullaskruv 21/5. Varfågel E: Vid Skäveryd på den ofta säkra lokalen kring Storemaden fanns en stationär från 1/2 till 16/3 och på hösten 19/9-21/10 (2 ex den 2/10) samt 16/11-21/12. Tillfälligt sedd i Eremitemåla den 16/10, Bläsemåla och Guttamåla i Vissefjärda 6/11 samt Buemåla vsk 25/12. Januariobservationer saknas vilket hör till normalbilden. N: 6 vårobservationer 8/3-9/4 alla på Madesjöflyna. 3 höstobsar: redan 24/9 på Madesjöflyna, 7/10 i Toresbo och 25/11 i Torestorp. Nötkråka N: 3 ex i Pålavik 10/4, 1 ex i Ö Bondetorp och 1 ex på Rugstorpsvägen 21/6 är samtliga fynd Arten ses allt mer sällan och särskilt i häckningstid. Kaja N: Största flocken var 800 ex i centrum 17/3. Råka E: Ett ex sågs i Skäveryd den 24/3 och en ungfågel i Lindås 12/5. Kråka N: Största flock var 55 ex i S:t Sigfrid 5/11. En svartkråka sågs i Nybro 28/9 tillsammans med en vanlig grå. Stare N: Stora flockar var 250 ex i Hagnebo 22/3 och över 100 ex i Persmåla 11-14/6. Gråsparv N: Rapportmallen kräver 30 ex vintertid. En enda obs från hela året klarar kravet om 30 ex, men det var 16/9 i S:t Sigfrid. 4 januariobsar finns om max 8 ex alla från centrum. En februariobs från centrum finns med 5 ex. I december sågs 10 ex vid Paradisgrillen. Bofink N: Största flocken var 250 ex i Ö Bondetorp 3/4. Steglits E: Vårfynd vid Bockabosjön, 1 ex den 20/3 och Bökevara, 4 ex 3/4. Under hösten sparsam men regelbunden med 1-4 ex 25/9-9/11. N: 10 rapporter finns. 3/2-15/3 fyra rapporter från Madesjöflyna om max 10 ex. 17/8-15/12 finns 6 rapporter om max 3 ex från 5 lokaler; Madesjö, Mölebo, Ö Bondetorp, Flerohopp och Nybro. Grönsiska N: Flockar på över 100 ex sågs i Riddaretorp 20/9 och i Joelskogen 3/10.

19 Hämpling E: Observerad vid nio tillfällen. I slutet av mars och från 1/10 till 5/11 med 7-10 ex rastande vid Skäveryd i början av oktober. N: 11 rapporter finns 31/3-9/9. 5 av rapporterna är från Överstatorp, 3 är från Spakstorp och de övriga från Smedjevik, Madesjö och Nybro centrum. Snösiska E: En VIK-observation (Vinterfåglar inpå knuten) från sista helgen i januari av okänd rapportör. Bändelkorsnäbb E: En av de största invasionerna inföll detta år. Första observationerna hos är från den 1/8. Därefter många rapporter fram till 25/12. Lärkskogen vid Buemåla vsk i Vissefjärda återkommer ofta i dessa. Största flocken var 14 ex i Karsamåla, Långasjö, på självaste Juldagen. Men större skulle följa efter Nyåret. N: 19 rapporter finns 5/8-26/12, av dessa är 11 från lärkskogen mellan Orranäsasjön och Tikaskruv. Som mest sågs där 10 ex 1/10. Övriga obsar är från Flerohopp (1 ex), Slättingebygd (1 resp. 3 ex), Ö Bondetorp (2 ex), Hanemåla (1 ex), Svartbäcksmåla (7 resp. 1 ex) och Pukeberg (1 ex). Mindre korsnäbb N: De största flockarna var 22 ex i Hagnebo 25/10 och 20 ex på samma ställe 5/11. Större korsnäbb N: En flock på 17 ex sågs 13/10 i Persmåla. Rosenfink E: Endast en observation, en sjungande vid Emmabosjön i Lindås den 31/5. Stenknäck E: Rapporterad under mars-december. Från september i allt större antal och ex i Bökevara och Guttamåla leder klart. Snösparv E: En fågel sökte föda på Getasjöns is den 30/3. Ortolansparv N: Ett par sågs i Överstatorp 6/5. Sävsparv N: Inga vinterfynd finns. Dåligt rapporterad från resten av året, inga fynd efter 12/5!! Årsrapporten bygger på observationer hämtade från databasen Svalan på Internet ( samt post och muntliga meddelanden till lokala rapportkommittén (lrk). Det mesta har under året publicerats i Fågelbladet ( ) under rubriken Aktuella observationer. Urvalet är gjort enligt den mall som finns i Fågelbladet 4-11på sidan 18. Dessutom har stora flockar, rariteter samt för året extremt tidiga och sena observationer tagits med. Ibland nämns lägre häckningsindicier än konstaterad häckning. Eftersom vi inte har behörighet att se dolda observationer av skyddsklassade fåglar så är det som presenteras här en sanning med modifikation. Vi har även i en del fall där vi känner till exempelvis rovfågelshäckningar valt att utelämna lokalnamnet. Det har under senare år visat sig att faunakriminella studerar fågelklubbars tidningar och hemsidor, så vi har valt att vara ytterst restriktiva. E: betecknar i rapporten Emmaboda kommun och N: står för Nybro kommun. När det i en kommun finns mer än en sjö eller by med samma namn får den en bokstav efter ett snedstreck, t.ex. Pellamåla/L, Parismåla/V, Grytsjön/K eller Stensjön/B. Bokstaven betecknar aktuell församling; Algutsboda, Emmaboda, Långasjö eller Vissefjärda i Emmaboda k:n och Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla (Kri), Kråksmåla (K), Madesjö, Nybro, Oskar, S:t Sigfrid och Örsjö i Nybro kommun. Lokala rapportkommittén Jan Bertilsson, Emmaboda Ulf Edberg, Nybro

20 EN FÅGELLOKAL SKEPEN Skepen är en oligotrof skogssjö som ingår i ett komplex av sjöar tillhörande Nättrabyåns avrinningsområde. Sjön är belägen i sydvästra hörnet av Emmaboda k:n och till viss del i Blekinge. Piggsmåla sågverk ligger i norra delen där finns ett mindre vattenkraftverk som förr delvis försåg byn med en ringa del av el. Vattnet kommer från en bäck vars källa är Flaken. I och vid sjön förekommer tidvis rätt stor fritidsverksamhet som fiske och bad. Sjön har ingen direkt anslutning till jordbruksmark. Fiskgjusen har här så vitt känt enda häckrevir i Långasjö fg. Vissa år har häckningen lyckats andra år misslyckats möjligen p.g.a. störning. Badplatsen Skepehorn ligger dock på behörigt avstånd från den ö där boet är beläget dessutom är ungarna i regel flygga under badsäsongen. Storlom har vissa år häckat här. Fiskmås och fisktärna häckar här och ibland kommer någon gråtrut på besök. Drillsnäppa var förr mycket vanlig, men finns nu med kanske blott 2 par. Skogssnäppa finns vid utloppet i sydväst. Gråhäger syns ofta, men häckar nog inte här utan förmodligen i Kronobergs län. Kanadagås håller till i södra delen av sjön som ligger i Blekinge. Här finns även grågås, gräsand, knipa och kricka. En utmärkt observationsplats finns på västra sidan på en höjd där man får en fin utsikt över större delen av sjön. Man kör från Vissefjärda mot Piggsmåla och tar av till vänster efter sågverket mot Skeppetånga. Där, efter c:a 1 km, tar man av till vänster upp på en skogsbilväg strax innan huset och kommer till en vändplats. Därefter går man upp för en backe t.v., inte så krångligt som det verkar. Det finns f.ö. en markering på ledningsstolpen vid uppfarten från den krokiga och backiga vägen. Här kan man också se ett och annat som på Smålandsrallyt såg jag t.ex. en tallbit just här som sedan visade sig vara den enda i tävlingen. Dock ett dilemma att man får vara noga med att rapportera sina obsar inom vårt område i dessa gränstrakter. Torgny Berntsson