Högskolan på Åland serienummer 2012:45. Hospitality Management. Mariehamn 2012 ISSN

Transkript

1 CSR på Åland Sofia Isaksson Högskolan på Åland serienummer 2012:45 Hospitality Management Mariehamn 2012 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Hospitality Management Sofia Isaksson CSR på Åland Therese Sjöblom Abstrakt: En kvalitativ undersökning som har som syfte att undersöka om företag på Åland vet vad CSR innebär och om de arbetar med det i någon form. Intervjuer med fem åländska företag, alla företagen valde att vara anonyma. Teorier som tas upp i arbetet är CSR, miljömässigt ansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar. De intervjuade företagen jobbade alla med miljöansvar. De flesta respondenter jobbade med sponsorering men tänkte mest på socialt ansvar inom företaget. Ingen av respondenterna såg ekonomi som ett ansvar mot samhället utan ekonomi var något de måste jobba med. The reliability of the thesis is low because of the low numbers respondents. Nyckelord (sökord): CSR, åländska företag, ansvar, företagens sociala ansvar, miljö, ekonomi Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2012: Svenska 43 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Hospitality Management Sofia Isaksson CSR on the Åland Islands Therese Sjöblom Abstract: A qualitative study that aims to investigate whether companies in the Åland Islands know what CSR is and if they do work with it in some form. Interviews with five companies, all companies choose to be anonymous. Theories addressed in the thesis are CSR, environmental responsibility, social responsibility and financial responsibility. The interviewed companies were all working with environmental responsibility. Most respondents worked with sponsorship but mostly saw it as something concerning the company. None of the respondents saw the economy as a responsibility towards society; it was just something they had to work with. The result would have been a more detailed and reliable if it had been a larger respondent group. Key words: CSR, businesses on the Åland Islands, responsibility, environment, economy Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2012: Swedish 43 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Frågeställning Syfte Avgränsningar Validitet och reliabilitet Metod Urvalsmetod Kvalitativ och kvantitativ metod Intervju Den kvalitativa intervjun Intervjuareffekten TEORI Corporate Social Responsibility Mediernas roll Varför inte CSR? Miljömässigt ansvar Hållbar utveckling Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar EMPIRI Presentation av företagen Frågor Resultatredovisning Respondent CSR Miljömässigt ansvar Socialt ansvar Ekonomist ansvar Respondent CSR Miljömässigt ansvar Socialt Ansvar Ekonomiskt Ansvar Respondent CSR... 25

5 3.6.2 Miljömässigt ansvar Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Respondent CSR Miljömässigt ansvar Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Respondent CSR Miljömässigt ansvar Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Analys CSR Miljömässigt ansvar Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Allmänna tankar Slutsatser Förslag till vidare forskning Validitet och reliabilitet LITTERATURFÖRTECKNING... 42

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund När det pratas om miljömässigt ansvar i dagens samhälle så vet nog alla vad som menas med det. Detta är även något som de flesta tänker på vare sig det är medvetet eller inte i alla de val som de gör i sitt dagliga liv. När vi började diskutera marknadsföring och specifikt hur miljömedvetenhet kan användas som en konkurrensfördel så kom vi in på begreppet CSR eller Corporate Social Responsibility. Detta är ett begrepp som jag tidigare aldrig kommit i kontakt med och som betyder att man ska titta på en mycket större bild än bara miljön som är den vanligaste formen som företag i dag väljer att jobba med. CSR kan delas i tre olika delar vilka är: miljömässigt ansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar, det finns även de som delar in det i fyra olika delar: ekonomiskt ansvar, legalt ansvar, etisk ansvar och filantropiskt ansvar. Jag har tidigare gjort ett arbete om CSR i just marknadsföringen och mitt intresse för detta ämne ökade då och det är något som har hållit sig kvar. Så jag bestämde mig för att skriva mitt slutarbete om just detta ämne. 1.2 Frågeställning Hur jobbar företag på Åland med miljö, social och ekonomiska frågor? Vet de vad CSR är och är detta något som det jobbas med? 1.3 Syfte Jag vill undersöka om företag på Åland vet vad CSR innebär och om de arbetar med det i någon form. 1.4 Avgränsningar Jag har valt att enbart vända mig till åländska företag i min undersökning. Jag kommer att titta på hur företagen arbetar med detta ämne ur ledningens synvinkel vilket leder till att jag inte kommer att prata med personalen. 1.5 Validitet och reliabilitet Med validitet menas hur väl man mäster det som menats att mätas, alltså hur giltigt resultatet är, men det menar också giltigheten på de mätinstrument som har använts och hur undersökningen har utförts. (Svensson & Starrin, 1996) 7

7 Med reliabilitet menas undersökningens tillförlitlighet. Samma undersökning ska kunna göras om och ge ett likadant resultat. Detsamma gäller om andra personer utför samma undersökning. Även här tar man hänsyn till vilka mätinstrument som använts. (Hartman, 2004) 1.6 Metod Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning och valt att utföra kvalitativa intervjuer med fem åländska företag, dessa företag har valt att vara anonyma. Jag har valt den här metoden eftersom jag vill få mer djupgående svar på mina frågor och jag vill låta mina respondenter svara med egna ord. Jag vill också kunna föra en dialog med mina respondenter så att jag kan ställa följdfrågor och be om förklaringar. Det som är lite svårt med den här metoden är att det inte går att mäta konkret i siffror utan man måste tolka resultaten Urvalsmetod Eftersom jag har för avsikt att undersöka hur åländska företag arbetar med CSR och vad de vet om ämnet och inte hur mycket så använder jag mig av ett icke-sannolikhets urval eller ett strategiskt urval, alltså att det är ett urval som är valt efter vissa kriterier som t.ex. ställning i företaget. (Björk, 2011) Kvalitativ och kvantitativ metod Den kvalitativa metoden används mest i de sammanhang när man vill få ut mer djupgående information om ämnet och en bredare förståelse av sammanhanget. (Holme & Solvang, 1997) Generellt kan det sägas om kvalitativa studier att det gäller att beskriva material och metod så utförligt som möjligt för att kommande forskare ska kunna utföra en liknande undersökning och komma fram till samma resultat. (Lindblad, 1998) Utförs en kvantitativ studie så krävs det ett stort urval av respondenter som statistiskt sätt borde representera hela befolkningen som man undersöker. Resultatet kan användas för att skildra de förhållanden som råder inom en definierad folkgrupp eller plats. Utförs istället en kvalitativ studie väljs en mindre men mer strategisk grupp ut. Resultaten av denna undersökning används sedan för att ge fördjupade kunskaper inom ämnet genom tolkningarna. (Lindblad, 1998) 8

8 I den kvantitativa metoden så vill man se med vilken frekvens något händer, vilken omfattning eller spridning något har. Det man mäter grundar sig på att man har likvärdiga och jämförbara uppgifter. I kvalitativa undersökningar vill man istället få reda på vad meningen är av det man har studerat, som t.ex. vilka värderingar ligger bakom ett visst beslut. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2008) Intervju Den intervjufrom som jag kommer att använda mig av är den semistrukturerade intervjun. Denna form innebär att intervjuaren arbetar med en guide där det finns ett tema och en rad med huvudfrågor som har bestämts på förhand. I den här formen finns det också utrymme för avvikelser från huvudfrågorna om ett intressant ämne kommer upp som inte finns med från början. Här ska man ställa samma öppna frågor till alla som man intervjuar men man ska anpassa frågorna till varje enskild person eftersom målet är att få de som intervjuas att fundera på samma frågor och med hjälp av delfrågor eller följdfrågor få deltagarna att ge ett uttänkt svar om de inte självmant ger ett tillräckligt uttömmande svar. (Justesen & Mik-Meyer, 2010) Den kvalitativa intervjun En kvalitativ intervju används för att undersöka, förstå, upptäcka och ta reda på egenskaper hos det man undersöker. Metoden används alltså för att ta reda på vad som händer istället för att bestämma omfattningen på något som är förutbestämt som man gör under en kvantitativ intervju. (Svensson & Starrin, 1996) Under en kvantitativ intervju så vet man inte från början vilka frågor som kommer att visa sig vara betydelsefulla och vilka frågor som är värda att utveckla vidare ifrån. Detta göra att intervjun hela tiden måste ändras för att anpassa sig till utvecklingen och för att följa upp det som är viktigt för syftet med undersökningen. (Svensson & Starrin, 1996) Intervjuareffekten Intervjuareffekten är när den som intervjuar påverkar hur respondenten svarar. Alltså att intervjuaren uppträder på ett sådant sätt att respondenten förstår vilket svar som väntas av honom/henne vare sig det är medvetet eller omedvetet. (Justesen & Mik-Meyer, 2010) 9

9 2 TEORI 2.1 Corporate Social Responsibility Att definiera ordet CSR eller företagens sociala ansvar, som det heter på svenska, är inte det lättaste. För varje expert som finns inom området så finns det en ny definition och en ny betydelse. På EU:s hemsida går det att läsa hur de anser att företag ska jobba med CSR: Enterprises should have in place a process to integrate social, environmental, ethical and human rights concerns into their business operations and core strategy in close collaboration with their stakeholders. (European Commission, 2011) Detta kommer från en ny policy för Corporate Social Responsibility som Europeisk Kommissionen publicerade 2011 med ett åtta stegs program som sträcker sig till 2014 för att hjälpa företag att arbeta på ett lyckat sätt med dessa frågor. (European Commission, 2011) CRS kan enklast förklaras med att företagen ska ta ansvar för viktiga frågor som rör de viktigaste delägarna för organisationen, som kunder, anställda, leverantörer, det lokala samhället och uppdragsgivare. Företagets ansvar består i att hitta de frågor eller områden som de har ansvar för och vem som berörs av det, och sedan agera. Några resultat som kan komma av detta agerande kan vara säkrare produkter, sänkta utsläpp, förbättrade arbetsvillkor, jämställdhet och ökad mångfald. (Borglund, De Geer, & Hallvarsson, 2009) CSR kan beskrivas som ett modernt begrepp vars innehåll grundar sig på en fråga som sträcker sig långt bak i tiden, nämligen företagens samhällsansvar. De företag som under 2000-talet har gått ut på sina hemsidor med ett CSR-engagemang har ökat kraftigt, speciellt i västvärlden. I dagens samhälle så är det nästan förväntat av befolkningen att stora företag ska arbeta med någon from av CSR och att de ska beskriva att de gör det. (Jutterström & Norberg, 2011) CSR kan fungera som ett slags samlingsnamn för hur man anser att förtagen ska ta sitt ansvar för samhället, speciellt för de områden som de själv påverkar både direkt och indirekt. Det finns de som menar att CSR är uppkomsten av det behov som fanns för att finna en lösning på alla de skandaler som hade kommit till kännedom där företagen förstörde miljön med sin verksamhet eller använde sig av underleverantörer som 10

10 använde barnarbete. Den diskussion som CSR vill uppmana till är vad som är ett företag, vilka förväntningar som vilar på det och vilken roll som de bör ta i samhället. CSR är i detta skede ett sätt att fundera på hur ett företag ska handla för att ta sitt rättmätiga ansvar och genom det få samhällets förtroende. (Brülde & Strannegård, 2007) Det finns teorier som påstår att CSR också kan påverka två faktorer som har stor påverkan för en organisations överlevnad, nämligen effektivitet och legitimitet. Det kan hävdas att alla företag och organisationer måste leva upp till vissa allmänna föreställningar och krav från allmänheten för att locka nödvändiga medel från omgivningen för att ha en chans att överleva på lång sikt. CSR och andra managementidéer används ofta av företag för att bygga upp förtroende i omvärlden. (Jutterström & Norberg, 2011) Ett företag kan välja att jobba med CSR på två olika sätt. Det ena sättet innebär att organisationen anpassar sina egna produktionsprocesser och/eller produkter och den andra som mer riktar in sig på allmänt samhällsstöd. Att vara aktiv med CSR behöver därför inte betyda att företagets arbetssätt ändras, utan de har istället valt att vara aktiv inom andra områden så som att till exempel skänka pengar till olika välgörenhets organisationer. Detta kan då vara aktiviteter som inte har någon direkt koppling till vad företaget har som huvudsyssla. Den här formen av CSR brukar oftast kallas för välgörenhet inom olika former av information om CSR. Till skillnad från företag som anpassar sin egen produktionsprocess och/eller produkter för att ta mer hänsyn till mänskliga rättigheter och miljön. Denna typ av verksamhetsanpassande CSR påverkar hela företaget från dess legitimitet hos allmänheten till deras effektivitet i den interna verksamheten. Till den här typen av CSR räknas också de företag som anpassar sina underleverantörer för att passa in i det nya arbetssättet. Detta görs eftersom det brukar vara det beställande företaget som hålls till svars för sina underleverantörers handlingar vare sig de hade vetskap om dessa handlingar eller inte. (Jutterström & Norberg, 2011) CSR kan ibland sättas som den standard som ska följas gällande miljö, socialt och ekonomiskt ansvar, den har ett nära förhållande till de normer och direktiv som samhället följer. En fråga som är starkt debatterad, inom företag som använder CSR, är var gränsen mellan frivilliga och obligatoriska regler går vad gällande just dessa tre områden. Det faktum att allt fler företag i västvärlden uttrycker ett engagemang inom 11

11 dessa frågor och att det blir svårare för företag att överleva om de inte har ett sådant engagemang kan påvisa att samhället börjar lägga allt större vikt på dessa områden och har börjat ställa allt högre krav på företagen. (Jutterström & Norberg, 2011) Mediernas roll Att medierna har en stor inverkan på samhället vet alla, det är i medierna anklagelser, omdömen och debatter framförs, där är också här som frågor om förtroende och misstro förs fram. Det är också i medierna som organisationer lanserar sina kampanjer, för fram sin kritik och försvara sig när de blir kritiserade. Den rädsla som finns hos både privatpersoner och företag för att bli smutskastade anses vara en av de viktigaste orsakerna till att företag väljer att jobba med CSR, detta kan vara en av anledningarna till att just detta arbetssätt fått så stor spridning. Man kanske låter bli att berätta om allt man gör just för att man vill undvika att bli granskad av media. (Borglund, De Geer, & Hallvarsson, 2009) Varför inte CSR? Trots att CSR har blivit allt populärare och allt fler företag börjar använda sig av någon form så finns det en del olika motargument om varför företag inte ska arbeta på detta sätt. Ett av argumenten är att företag endast ska koncentrera sig på att maximera sin vinst, att detta är den största hjälpen ett företag kan göra för allmänhetens bästa, socialt ansvarstagande är politikernas uppgift och inte företagsledarnas. Att det enda sociala ansvar som ett företag har är att ge den största vinsten det kan till sina aktieägare. Milton Friedman skrev i en artikel i New York Times år 1970 att the business of business is business och detta är ett av de uttryck som används mest för att stödja den teori som säger att genom att maximera varje företags nytta till sig själv och till sina ägare bidrar man mer till samhället än på något annat sätt. Men med detta menas dock inte att företaget ska låta bli att följa de etiska regler och lagar som finns, men ledningen ska inte vika från uppgiften att maximera företagets inkomst. (Borglund, De Geer, & Hallvarsson, 2009) Ett annat argument mot CSR är att det är svårt för företagsledningen att fastställa vilken part som är viktigast. De som är emot CSR menar att företagsledningen bara kan ha ett mål: nämligen att utöka värdet för aktieägarna. De säger också att det tar för mycket tid och det är svårt att avgöra från fall till fall vilken part som man ska prioritera, det ska bara finnas en regel som styr besluten: man ska göra det som ger det största finansiella 12

12 värdet. Finns det inte tydliga principer för hur dessa beslut ska fattas så finns det risk att ledningen handlar efter egna principer som inte överensstämmer med ägarens vilket kan leda till brist på tillväxt och ineffektivitet och detta kan i sin tur leda till att företagets insatser till samhället minskar. (Borglund, De Geer, & Hallvarsson, 2009) 2.2 Miljömässigt ansvar Pratar man om miljö i dagens samhälle så pratar man också om hållbar utveckling speciellt då hållbarhet ur miljöperspektiv. Företagen ska arbeta aktivt med att stärka sin egen personals, kunders och leverantörers medvetenhet om vilken miljöpåverkan vi har. Miljömedvetna företag ska också ta hänsyn till hur man använder sina resurser på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt. Man måste också ta hänsyn till att de leveranser man får sker på ett så miljömässigt hållbart sätt som möjligt, sortera sina sopor och minska sin el- och vattenförbrukning. (Grafström, Göthberg, & Windell, 2008) Det förhållande som människan har till naturen handlar i första hand om vilka värderingar vi har, dessa värderingar styr därför våra handlingssätt gällande miljöfrågor. Den miljökris som vi idag har framför oss är egentligen ett ganska nytt koncept för den moderna människan och vi ställs dagligen inför nya utmaningar om hur vi ska leva, hur vi bör agera och vad som är värdefullt. Det finns många svåra frågor att ställa sig när man diskuterar miljömässigt ansvar och miljöetik, som till exempel vad människan har för plats i tillvaron, vad relationen mellan naturen och människan är, hur ska man väga värdet mellan människan, djur och natur vid intressekonflikter? Vilket ansvar har vi till naturen och djuren och är vi lika mycket värda? Det finns teorier inom miljöetik som säger att människan är moraliskt skyldig att uträtta handlingar som främjar annat levande på vår planet och låta bli handlingar som skadar annat levande på vår planet och att jordens ekosystem inte är mer än de individer som det består av. (Andersson, 2011) Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett koncept som börjar bli allt mer spritt och accepterat i världen och den tillväxt som har skett i väst välden har lett till en hög användning av både energi och naturresurser där det inte visades någon tanke åt de fattiga som finns i världen eller till den miljö som förstördes i processen. Ska man lyckas nå hållbar utveckling så gäller det att man lägger lika stor vikt vid global rättvisa som miljöproblemen. Det miljöarbete som sker i i-länder kan lätt överskuggas av det faktum att många fortfarande utnyttjar miljön och människorna i u-länder. (Andersson, 2011) 13

13 Vad är då hållbar utveckling, den definition som har blivit normen är den som FN satte under ett möte mellan medlämsländerna år 1987, den lyder som följande: Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. (UN Documents: Gathering a Body of Global Agreements, 1987) FN definierar också vad de menar med de behov som världen har och med det menar de speciellt de behov som är livsviktiga för världens fattiga och att man ska prioritera dessa över allt annat. Samt de begränsningar som teknologin och sociala organisationer sätter på vår miljös förmåga att möta nuvarande och framtida behov. De anser därför att de mål som länderna har för social och ekonomisk utveckling måste uttryckas i termer av hållbarhet för alla vare sig det gäller ett I eller U-land. Detta kan tolkas väldigt fritt men vissa generella drag måste finnas från det grundläggande begreppet hållbar utveckling. Den fysiska hållbarheten av vår planet kan inte uppnås om inte uppmärksamhet läggs på sådant som ändringar i tillgången av resurser och hur fördelningen mellan kostnader och fördelar görs. Även om man bara ser till den fysiska hållbarheten så måste man sträva efter social rättvisa mellan generationerna men lika viktigt är rättvisan inom samma generation. (UN Documents: Gathering a Body of Global Agreements, 1987) 2.3 Socialt ansvar Att komma på det klara med vad det innebär när ett företag ska ta sitt sociala ansvar är inte det lättaste. Det finns en mängd olika beskrivningar om vad ett företag ska göra för att det ska anses vara socialt ansvarstagande. Slår man upp vad socialt ansvar betyder så är det att de är skyldiga att stå till svars för sina handlingar som påverkar samhället. Företagets ansvar till samhället kan antingen vara att det gäller att minska företagets inverkan på samhället eller öka företagets hjälp till samhället. Socialt ansvar har mer och mer börjat liknas vid etik, hållbarhet och att vara global medborgare för att lättare kunna definiera begreppet eftersom dessa begrepp innefattar de frågor som rör socialt ansvar. (Grafström, Göthberg, & Windell, 2008) 14

14 Det finns många som har försökt definiera just vad socialt ansvar betyder, International Chamber of Commerce, the world business organization säger att: First, it is important to point out that Social Responsibility is not an alternative to national laws. Compliance with the law is the minimum acceptable level of performance; Social Responsibility, in our view, refers to initiatives that go above and beyond legal compliance. (International Chamber of Commerce, the world business organization, 2004) Många av världens länder har lagar vad gäller miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt. International Chamber of Commerce menar att dessa lagar inte alltid är hårda nog och att de inte alltid drivs igenom. Socialt ansvar täcker en hel mängd olika frågor, som t.ex. etik, arbetsrätt, miljö, samhällsutveckling och mänskliga rättigheter för att nämna en del. En organisations förmåga att handskas med en av dessa delar på bästa sätt kan diskuterats, men att lyckas med alla delar är nästan omöjligt. På organisationsnivå så ställer socialt ansvar stora och unika utmaningar för varje företag som jobba med det. Varje företag som tar sig an ansvaret att jobbar med socialt ansvar ser på frågan på olika sätt. Det gäller att ta sig an socialt ansvar på det sätt som passar den egna organisationen, allt från arbetssätt till de anställda. Eftersom det inte finns några exakta ramar för hur företagen ska jobba med socialt ansvar så har företagen möjlighet att gå utöver det som är ett måste enligt lag för att stödja socialt ansvar som man själv finner lämpligast. (International Chamber of Commerce, the world business organization, 2004) Det finns också en hel del diskussioner om hur i-länder utnyttjar mänskliga resurser i u- länder där människorna arbetar under dåliga förhållanden och till minimilöner, när tanken på att utsätta människor i i-länder för samma förhållanden inte ens existerar och skulle inte tolereras utav någon. (Andersson, 2011) Socialt ansvar handlar inte bara om mänskliga rättigheter i u-länder utan också om sexuella trakasserier och mobbing på arbetsplatser och diskriminering baserat på ras, kön, religion, sexuell läggning eller kultur, även här måste företag ha en handlingsplan för att handskas med problemen. När det kommer till jämställdhet på arbetsplatser så har nog de flesta företag någon form av handlingsplan som lovar att just detta ska vara en jämställd arbetsplats. Frågan är hur många organisationer som faktiskt klarar av detta krav där män och kvinnor ska ha samma möjlighet till utveckling och befordran, lika lön för samma arbete och möjlighet att vara med i avgörande beslut. (Koskinen, 1999) 15

15 2.4 Ekonomiskt ansvar Ekonomiskt ansvar handlar om hur företaget sköter sina affärer, alltså vilken affärsetik som tillämpas. Detta kan ha att göra med företagets policy om mutor, hur avtalen med leverantörer handskas och vilka krav man ställer på dessa. Oftast när man hör ordet ekonomiskt ansvar så associeras det med att man ska följa de lagar och regler som finns för företag, rättvisa löner samt rättvisa mot eventuella aktieägare och mot kunder. (Crane & Matten, 2004) När det pratas om mutor så pratas det ofta om skattebrott i samma diskussion, detta är så vanligt att när det är debatter om mutor så blandas det ofta ihop med skattebrott eftersom att i samhällets ögon så förutsätter mutor också skattebrott eller att dessa två är identiska. Kännetecknet för en muta är sveket mot det avtal man har gjort med sin uppdragsgivare att utföra sin arbetsuppgift med ärlighet och till sin bästa förmåga. Pratet om mutor leder också till frågor om hur rätt det är att använda sig av politiska kontakter eller vänskap för att få ett bättre pris eller avtal under förhandlingar. (Gustafsson, 1988) Ett annat problem som måste tas upp när det diskuteras kring ekonomiskt ansvar är ett ganska vanligt problem nämligen skattebrott. Skattebrott är ett så vanligt fenomen i dagens samhälle att de flest inte anser att de gör något fel när de sysslar med den här formen av brott, eftersom i deras ögon så är det något som alla gör. (Gustafsson, 1988) De finns de som tycker att lagar räcker för att se till att företag följer reglerna och att etik är något som är överflödigt och det finns de som menar att finns det inte andra lagar att följa så som just CSR så har företagen lättare att fuska med ekonomin och inte vara rättvisa mot sina underleverantörer och kunder. (Frostenson, 2001) Pratar man om ekonomiskt tänkande så är det nog många som håller med om att ekonomisk vinst står bakom många, om inte alla, de beslut som vi tar i livet. Detta kan leda till att det är svårt att vara kritisk till de ekonomiska beslut som vi fattar, vilket i sin tur leder till att det lätt blir ensidigt och obestämt och om så är fallet kan det lätt leda till att det gynnar vissa människor och deras intressen på andras bekostnad. Redan i detta skede så borde folk reagera och inse att detta är en viktig moralisk fråga att tänka på. Det blir ofta så i dessa frågor att individen eller någon frivilligorganisation får sköta den moraliska biten när det behövs, vid sidan om eller efter att den ekonomiska biten har 16

16 analyserats. Detta sker trots att det ofta är användningen av resurser som i många av fallen orsakar stora moraliska konsekvenser. (Bonnedahl, Jensen, & Sandström, 2007) 17

17 3 EMPIRI 3.1 Presentation av företagen Mina företag har valt att vara anonyma därför följer här en kort presentation av företagen som jag har intervjuat: Respondent 1: Hotell, har ungefär tjugo anställda beroende på säsong. Personen jag intervjuade var en kvinna, trettiotre år och hade jobbat inom företaget ungefär sju år. Respondent 2: Stugby, har ungefär tio anställda beroende på säsong. Personen jag intervjuade var en kvinna, trettiofem år och hade jobbat inom företaget tio år. Respondent 3: Affär, har femton anställda. Personen jag intervjuade var en man, tjugoåtta år och hade jobbat inom företaget fyra år. Respondent 4: Restaurang, nio anställda. Personen jag intervjuade var en kvinna, tjugonio år och hade jobbat inom företaget fem år. Respondent 5: Transportföretag, tjugoen anställda. Personen jag intervjuade var en man, fyrtiosex år och hade jobbat inom företaget sexton år. 3.2 Frågor När jag intervjuade mina respondenter så hade jag sex basfrågor som jag utgick ifrån: 1. Vad vet ni om CSR? 2. Varför är det viktigt för företag att arbeta med miljöfrågor? 3. Hur tar ert företag ansvar för miljön? 4. Varför är det viktigt för företag att ta hänsyn till sociala frågor? 5. Hur tänker ert företag när det gäller sociala frågor? 6. Hur tänker ert företag när det gäller ärlighet och ekonomi? Under intervjuernas gång så kom det även upp en mängd extra frågor inom de olika områdena: Jag frågade mina respondenter om de hade hört talas om Corporate Social Responsibility och vad de i så fall visste om ämnet och om de ansåg att detta var något som företag borde ta hänsyn till. Inom ramarna för miljömässigt ansvarstagande så frågade jag mina respondenter om och varför det är viktigt att företag arbetar med miljöfrågor, hur detta kan påverka ett företags image och hur deras företag tar ansvar för miljön. Frågor som jag hade till mina respondenter om socialt ansvar var varför det är viktigt för företag att ta socialt ansvar, t.ex. angående mobbning, sexuella trakasserier och 18

18 jämställdhet, men också ute i världen som t.ex. Fair Trade. Samt hur deras företag ställer sig till frågor om socialt ansvar. Inom ramarna för ekonomiskt ansvar frågade jag mina respondenter hur deras företag tänker om ärlighet och ekonomi och frågor om t.ex. mutor, skattebrott och hur man jobbar med sina underleverantörer. 19

19 3.3 Resultatredovisning 3.4 Respondent 1 Driver ett hotell, har ungefär tjugo anställda beroende på säsong. Personen jag intervjuade var en kvinna, trettiotre år och hade jobbat inom företaget ungefär sju år CSR Min första respondent hade hört talas om CSR genom skolan och via ett seminarium om affärsetik som företaget hade deltagit i. Hon var väl insatt i ämnet och ansåg att detta absolut var något som företagen borde arbeta med, inte minst ur den synvinkeln att företaget har ett ansvar till samhället och att de borde göra sitt bästa för att påverka det så lite som möjligt. Respondenten ansåg också att företagen på Åland arbetar för lite med helheten av vad CSR står för och att detta var något som borde läggas större vikt vid eftersom Ålands natur och skärgård är ganska skör och att det borde arbetas mer med att bevara den Miljömässigt ansvar Respondent ett tyckte att det är viktigt för företagen att tänka på miljön i dagens samhälle. Hon ansåg att det inte gick att komma ifrån detta i sitt affärstagande eftersom det nuförtiden är mer eller mindre ett krav från samhället att företag måste ta sitt miljömässiga ansvar. Respondenten tyckte att det var en självklarhet att arbeta med miljö frågor i sitt företag, det var inget som det skulle funderas över utan det skulle bara göras eftersom hon ansåg att det var deras plikt som företagare att visa att det går att vara miljömedveten i sitt arbete och ta ansvar för det man gör. Respondenten hade som åsikt att tar ett företag ansvar för sina handlingar ur miljösynpunkt så påverkar det ett företags image positivt. Detta trodde hon berodde på att just miljön har blivit ett viktigt ämne i samhället och det står ofta om det i tidningar och diskuteras på nyheter. Detta leder då till att människor är mer medvetna om miljön och sätter då mer krav på företagen att de också måste ta ansvar precis som privatpersoner. 20

20 Men ansåg också att det är så vanligt och förväntat att företag ska vara miljömedvetna att det inte längre är en så stor konkurrens fördel som det kanske var en gång i tiden. Detta sa hon kunde variera ibland beroende på hur mycket som det just diskuterades i nyheter och vad som pågår runt om i världen i hänsyn till miljön. Respondenten ansåg att det kan förstöra ett företags image om det kommer fram att företagen gör något som helt går emot att vara miljömässigt ansvarstagande. Speciellt om företaget säger att de gör en sak och så uppdagas det att det gör raka motsatsen. Hon menade att det är viktigt att företagen gör det som de säger att de gör. Lögner kommer alltid fram förr eller senare och det är svårt för ett företag att återhämta sig efter att det uppdagats att ett företag har ljugit. När det kommer till hur det egna företaget arbetar med miljöfrågor så fick jag svaret att det i olika utsträckningar arbetar med sopsortering viket nuförtiden nästan alltid är ett krav från stadens sida. Respondent sa också att deras företag återanvänder papper till kom ihåg lappar så att företaget inte behöver köpa in små block och post-it lappar. De försöker även använda sig av så lite engångsartiklar som möjligt. Respondenten informerade om att de också tänker på hur de får sina varor levererade, att de försöker påverka sina leverantörer att göra mer miljömässiga val. Detta kunde vara svårt ibland, ansåg respondenten, att påverka eftersom vi bor på en ö och företagen har ibland inget val för hur saker fraktas eftersom de inte har lika många valmöjligheter som ett företag på fastlandet. Hon rapporterade också att de har installerat vattensnåla toaletter och handfat för att spara på vattenanvändningen inom företaget. Respondenten sa att de också stöder olika fonder som t.ex. Östersjöfonden 1. 1 Östersjöfonden är en stiftelse vars ändamål är att främja och stöda vetenskaplig forskning samt annan verksamhet som rör skyddet av Östersjöns miljö. 21

21 3.4.3 Socialt ansvar Respondenten sa att de hade nog aldrig tänk på mina frågor om socialt ansvar som en del i vad företagen ska göra för samhället och sin personal utan det är något som bara finns där. Det ansvar som de hade mot sin personal, ville hon poängtera, tog de på största alvar men det var inte heller något som de tänkte på som ett som ett ansvar till samhället. Frågor om mobbing och jämställdhet har alltid funnits inom deras företag och regler och en plan för att motarbeta detta. Hon var på det klara med att detta är något som inte alls bör förekoma på en arbetsplats men som tyvärr är kanske vanligare än man kan tror. Respondenten meddelade att deras företag har nedskrivna regler angående mobbning och sexuella trakasserier samt en plan för hur detta ska motarbetas på arbetsplatsen. Hon erkände dock att det inte alltid fungerade så bra i praktiken, hon hade kollegor, eller kände någon som hade blivit utsatta för någon form av både mobbning och sexuella trakasserier, några så mycket att de till och med slutade för att de inte gick att få bukt på det. Några hade också slutat för att de kände sig obekväma och ville inte vara kvar trots att problemen hade slutat. Respondenten sa också att även om rykten eller faktiska uttalanden så blev det tyvärr inte alltid något gjort åt det för det var ofta ord mot ord och människor är för rädda för att säga vad de har sett eller vet. Företaget arbetade inte med något direkt som kan klassas som socialt ansvar till samhället annat än att de tog hand om sina egna anställda så gott de kunde Ekonomist ansvar Respondenten sa här att ekonomiskt ansvar var nog inget som de tänkte på som att det ingick i samma område som att ta just miljömässigt och socialt ansvar. Respondenten ansåg att just de andra är ämnen som alla pratar om, och att det är modernt och jobba med i dagens läge. Hon sa att de nog inte hade tänkt på att ekonomiskt ansvar faktiskt är något som är minst lika viktigt att tänka på. 22

22 Respondenten tyckte också att det är viktigt att företagen är ärliga om sin ekonomi och att det gäller att sköta sina affärer på ett etiskt riktigt sätt. Hon ansåg att de företag som fifflar med sin ekonomi skapar orättvisa konkurrensförhållanden. Andras fuskande bidrar också till att hela branschen blir dragen över samma kam. Respondenten svarade även att det händer att mutor tas emot fast det då är det mer i form av olika sorts bestickningar som de får av olika underleverantörer för att kanske börja använda just deras tjänster. Hon rapporterade också att det ofta förekom stöld från deras arbetsplatser av både gäster och anställda. Det var allt från linne och handdukar till glas som kunde försvinna. Detta bidrar till stora ekonomiska utgifter som det är svårt att få kontroll över eftersom man inte kan övervaka vad gästerna gör inne i sitt eget rum. 3.5 Respondent 2 Driver en stugby, har ungefär tio anställda beroende på säsong. Personen jag intervjuade var en kvinna, trettiofem år och hade jobbat inom företaget tio år CSR Respondenten hade hört talas om CSR, respondenten visst dock inget mer än vad betydelsen stod för Miljömässigt ansvar Respondent 2 ansåg att eftersom miljöansvar är ett sådant stort ämne i dagens samhälle och det pratas om det ganska regelbundet så kan man som företag nästan inte komma ifrån att vara miljömedvetna. Därför ansåg hon att det var en viktig del i att driva ett företag. Att arbeta med miljö var något som respondent 2 såg som en naturlig del i att leda ett företag. Hon ansåg att det var viktigt för ett företag att ta ansvar för sin påverkan på naturen och försöka göra sitt bästa för att påverka naturen så lite som möjligt. När det kom till hur miljömässigt ansvarstagande kan påverka ett företags image så var respondent 2 av den åsikten att det inte kunde skada att jobba med miljö så länge du gör det du säger att du gör. För kommer det fram att företaget inte jobbar på det sätt som de 23

23 säger så kan det skada företaget så pass mycket att de kanske inte kan återhämta sig beroende på storlek på företaget och hur alvarligt bedrägeriet är. När det kom till vad de själva gör för att värna om miljön så det enda konkreta som de gjorde var att sopsortera. Respondenten sa at även om hon skulle vilja göra mer för miljön så kände hon att det var ganska svårt eftersom de är ett rätt litet företag och är så beroende av högsäsong att det inte kändes värt pengarna eller besväret att försöka inför fler ändringar Socialt Ansvar Respondent 2 sa att hon inte hade tänkt på socialt ansvar som en del i ett företags ansvar utan att detta var något som man hade gentemot sina anställda och att man ska göra sitt bästa för att de mår bra och trivs inom företaget. Respondenten berättade att de delar de jobbar med inom detta ämne är mest mobbning och sexuella trakasserier. Företaget har nedskriva trivsel regler som varje nyanställd får och där i står företagets policy angående dessa två ämnen. Respondenten sa också att de inte hade haft några falla alls om sexuella trakasserier som hade kommit fram, och endast några mindre fall av mobbning. Respondenten sa att det kan ju vara så att det har hänt saker som inte har rapporterats till ledningen. Respondenten sa att eftersom de har ett sådant lite företag att de inte direkt har någon möjlighet att tänka på det sociala ansvaret utanför det egna företaget. Hon sa att de skulle vilja stödja samhället mer än de gör i dagsläget men att de känner att de inte riktigt kan göra det du den ekonomiska synvinkeln Ekonomiskt Ansvar Respondent 2 tänkte nog inte på ekonomi som en del i det ansvar som ett företag har mot samhället. Hon tyckte att ekonomi är ett måste att hålla på med som företagare så man har inte något val så hon förstod inte riktigt hur det kunde vara ett ansvar mot samhället. Respondenten sa att eftersom det just pratas mycket om miljö och den sociala biten så är det mer en grej som man är medveten om vilket gör att man då mer ser det som något 24

24 man ska ta ansvar för vilket då kan leda till att man inte tänker på ekonomi inom samma ramar. Respondenten sa att det är nog ganska viktigt att man är ärlig med sin ekonomi och att det gäller att sköta sina affärer på ett etiskt riktigt sätt. Det framkom också från respondenten att de kanske inte var så etiskt riktiga som de ville framstå som. Respondenten erkände att de brukar använda sig av svart anställningar för att slippa betala skatter och avgifter för sina anställda. 3.6 Respondent 3 Driver en affär, har femton anställda. Personen jag intervjuade var en man, tjugoåtta år och hade jobbat inom företaget fyra år CSR Respondent tre hade aldrig hört talas om CSR och kunde därför inte svara på den här frågan Miljömässigt ansvar Respondenten ansåg att det inte gick att komma ifrån detta i sitt affärstagande eftersom det nuförtiden är mer eller mindre ett krav från samhället att företag måste ta sitt miljömässiga ansvar. Han tyckte också att det var viktigt för företagen att tänka på miljön eftersom vi påverkar den med allt vi gör. Respondenten tyckte att miljömässigt ansvar var viktigt eftersom vi bara har en planet och den håller vi redan på att förstöra, vi måste tänka efter vad vi gör eftersom vi bara får en chans. Respondenten ansåg att det är så vanligt och förväntat att företag ska vara miljömedvetna att det inte längre är en så stor konkurrensfördel som det kanske var en gång i tiden. 25

25 Respondenten tyckte att det fortfarande ger en bra image att vara miljömässigt ansvarig eftersom det finns företag och privatpersoner som väljer företag baserat på om de är miljömedvetna eller inte. Respondenten ansåg att det kan förstöra ett företags image om det kommer fram att företagen gör något som helt går emot att vara miljömässigt ansvarstagande. Speciellt om företaget säger att det gör en sak och så uppdagas det att det gör raka motsatsen. När det kom till det egna företagets miljöarbete så sopsorterade företaget, respondenten nämnde att detta är ett krav från stadens sida så detta var något som de inte hade något val med. De försöker också minska användningen av engångsartiklar. Respondenten sa att de också försöker välja sina leverantörer så gott det går för att få det mest miljövänliga alternativet. Har sa dock att det är svårt eftersom man inte ha så många alternativ på Åland Socialt ansvar Respondent 3 sa att deras företag har nedskrivna regler angående mobbing och sexuella trakasserier samt en plan för hur detta ska motarbetas på arbetsplatsen. Respondenten sa att han tycker deras företag gör alldeles för lite med att få bukt med dessa problem på deras arbetsplats. Att det tyvärr förekommer alldeles för ofta och att när det väl görs något åt det så har det gåt så pass långt att parterna har väldigt svårt att återgå till ett mer normalt samarbete vilket ofta resulterar i att någon slutar. Han rapporterade också att deras företag tänker på socialt ansvar inom det egna företaget ganska mycket samt att det fungerar rätt bra med den planen som de har för att få bukt med problemet. De stödjer även samhället genom sponsorering, de tänker även lite mer på världen genom just Fair Trade men att det läggs mest energi på det sociala ansvaret i företagets egen närhet och sådant som direkt kan påverka samhället runtomkring dem. 26

26 3.6.4 Ekonomiskt ansvar Respondenten sa att han hade nog aldrig tänkt på ekonomi som en del i hur företaget agerar mot världen utan såg det bara som en del i att driva ett företag. Respondenten tyckte att det är väldigt viktigt att man som företagare är ärlig med sin ekonomi eftersom han ansåg att det förr eller senare kommer fram. Det är inget som man kan komma undan med hur länge som helst. Respondenten svarade att det händer att mutor tas emot fast det då är mer i form av olika sorts bestickningar som de får av olika underleverantörer för att kanske börja använda just deras tjänster. Respondenten sa att de jobbade för deras företag jobbade med sina underleverantörer och berättade att de hade nedskrivna regler för hur de skulle jobba på ett bra och etiskt riktigt sätt men att det sedan kunder variera från fall till fall hur bra dessa regler faktiskt följdes. Respondenten meddelade att det förekommer stöld från företag och då av både kunder och anställda. Han sa att detta är något som är väldigt svårt att få bukt på och han trodde att en liten del till detta var att människor vill gärna ha saker gratis och vissa lyckas inte hålla sig ifrån detta så då tar man det man vill ha. 27

27 3.7 Respondent 4 Driver en restaurang, nio anställda. Personen jag intervjuade var en kvinna, tjugonio år och hade jobbat inom företaget fem år CSR Respondenten hade hört talas om CSR genom skolan. Hon tyckte att CSR borde vara en viktig del i alla företags affärsplan och i hur det sköter sitt arbete eftersom de har en stor inverkan på naturen och samhället Miljömässigt ansvar Respondent 4 anser att detta är en viktig del som företagen måste ta hänsyn till i sitt arbete. Hon tyckte det var extra viktigt på Åland att tänka på miljön eftersom att den är en av de viktigaste tillgångarna som vi har vad gäller turismen och detta är något som vi borde ta vara på och vara stolta över. Respondent fyra svarade att det kan påverka ett företags image positivt om man jobbar med miljö på ett öppet och bra sätt, men att det numera kanske inte är en så stor konkurens fördel eftersom många nuförtiden antar att alla företag på ett eller annat sätt jobbar med miljöfrågor. Hon tror även att det kan skada ett företag mycket svårt om det kommer fram att de inte jobba med miljö på det sätt som de påstår sig göra. Hon ansåg också att det var viktigt att företagen håller vad de lovar eftersom att om det kommer fram att de har ljugit så blir följderna ännu värre. När det kom till företagets eget miljöarbete så svarade hon att de sopsorterade eftersom det är ett tvång från stadens sida. De försökte även använda så mycket kvar märkt i sin matlagning som de klarade av eftersom det i dagsläget är rätt mycket dyrare att köpa ekologiskt. De försöker också använda sig av närproducerade varor när säsongen tillåter detta. 28

28 De hade inte tänkt så mycket på sina leverantörer men när hon fick frågan så sa hon att det var nog en bra idé eftersom man som kund har kanske lite inflytande över vilka beslut som de fattar Socialt ansvar Respondent 4 hade inte tänkt på den sociala biten som en del i företagets ansvar. De hade interna regler om mobbning och jämställdhet, samt en plan för att jobba med dessa frågor som, enligt respondenten, förekommer mer än man tror. När det kom till jämställdhet så svarade respondenten att på hennes företag så låter det finare på pappret än det är i verkligheten. Det finns tyvärr en klar skillnad mellan män och kvinnor som inte borde finnas där men att detta lever kvar i företagskulturen vilket respondenten fann det väldigt svårt att ändra på inom hennes företag. När det kom till det socialt ansvar utanför det egna företaget så svarade min respondent så att de tänkte nästan uteslutande på det egna företaget och inte alls mycket på hur de kan stödja samhället Ekonomiskt ansvar Respondenten svarade att hon inte hade tänkt på ekonomi i de banorna att det var en dela i företagets ansvar mot samhället utan det var bara något som man jobbade med när man drev ett företag. När det kom till det egna företaget så svarade respondenten att de brukar fuska med försäljningen genom att inte alltid slå in allt som de säljer för att tjäna lite extra pengar. De kunde också använda sig av svart arbetskraft om de behövde extra personal. Respondenten hade också erfarenhet av mutor som då var i form av olika bestickningar från företag och leverantörer som villa ha dem som kund. Respondenten rapporterade också om stöld från företaget, detta då av både anställda och kunder. Det kunde försvinna allt från glas till olika dekorationer. Hon tyckte detta var väldigt irriterande eftersom det leder till så mycket onödiga utgifter. Men hon sa också att det är ett väldigt svårt problem att få bukt på. 29

29 3.8 Respondent 5 Driver ett transportföretag, tjugoen anställda. Personen jag intervjuade var en man, fyrtiosex år och hade jobbat inom företaget sexton år CSR Respondenten hade inte hört talas om CSR Miljömässigt ansvar Respondent 5 tycker att miljö är något som alla företag borde ta hänsyn till så gott de kan. Alla kanske inte har den ekonomiska möjligheten till stora förändringar beroende på företagets storlek. Han ansåg dock att alla skulle göra så mycket som de hade möjlighet till. Respondenten var av den åsikten att det var extra viktigt på Åland att ta vara på miljön. Detta eftersom Ålands miljö är så pass unik och det är en av de viktigaste turist tillgångarna som vi har och vi borde verkligen göra allt vi kan för att bevara den till framtida generationer så oförstörd som möjligt. Respondenter var av den meningen att tar ett företag ansvar för sina handlingar ur miljösynpunkt så påverkar det ett företags image positivt. Han ansåg också att det kan påverka företaget på ett väldigt negativt sätt om det kommer fram att de inte har varligt helt ärliga med sitt miljöarbete. I vissa fall, beroende på vad det gäller, kanske så svårt att det aldrig går att komma ifrån den bilden som samhället då har fått av företaget. När det kom till vad det egna företaget gjorde så svarade han att de sopsorterade. De försökte också använda så lite engångsartiklar som möjligt. Respondenten sa också att på grund av företagets arbetssätt så är det svårt att arbete med miljön i den utsträckning som kanske skulle vara bra att göra på Åland. Han ansåg att de borde göra mer än de gör idag, men att det helt enkelt inte blir av att ta tag i något nytt eftersom det krävs tid och ansträngning som de i dagsläget inte är villiga att investera i. 30

30 3.8.3 Socialt ansvar Respondenten meddelade att deras företag har nedskrivna regler angående mobbing och sexuella trakasserier samt en plan för hur detta ska motarbetas på arbetsplatsen. Han tyckte även att dessa fungerade ganska bra. De ser till att ta tag i det så fort de får höra att något sådant pågår inom företaget för detta är något som helt enkelt inte ska tolereras över huvud taget. Respondenten sa att även om företagen ger en bild av att vara jämställda så är verkligheten en annan. Det låter ofta finare på papper och i uttalanden en vad det kanske är när man väl börjar jobba inom företaget. Han anser att det borde vara jämnare mellan könen än det är i dagsläget men detta tankesätt sitter djupt i företagskulturen så det kommer ta tid att ändra på detta synsätt. Respondenten meddelade att de tänker nog inte på socialt ansvar annat än inom det egna företaget, kanske lite vad gäller det närmaste samhället men övriga världen är inget som de lägger tid på. Respondent 5 rapporterade att de också jobbade med sponsorering och stödde olika organisationer Ekonomiskt ansvar Respondent meddelade att de inte har tänkte på ekonomi som ett ansvar som företaget har till samhället. Istället är det bara något som alla jobbar med för att det är en del av företagandet. Respondenten berättade att han kände många som fuskar med sin ekonomi på ett eller annat sätt, och han kunde inte personligen förstå varför företagare inte kan vara ärliga i sitt handlande. Det är inte sjyst mot anda som är i samma bransch eftersom de som fuskar har kanske ett lite ekonomiskt övertag på sina konkurrenter som inte fuskar. Han tycker att det är en onödig risk de tar för att tjäna lite extra pengar för han är av den åsikten att fusk kommer alltid komma fram hur försiktig man än är. Så han anser inte att det är värt det, för när det väl kommer fram så sitter du bara ändå mer i skiten. Respondent 5 berättade att när han började jobba för företaget så var det vanligt med skattefusk och att man kanske tog mer betalt än vad det kanske var värt. Han berättar att 31