»Den som har gjort en resa har något att berätta«1/10

Transkript

1 »Den som har gjort en resa har något att berätta«1/10

2

3 Örebro firar hela året År 1810 valdes Jean Baptiste Bernadotte till svensk kronprins och tronföljare. Han adopterades av Karl XIII och tog namnet Karl Johan. På grund av oroligheter ville man inte hålla riksmötet i Stockholm. De letade en säker stad som inte låg nära havet, då det fanns risk för att bli anfallen. Staden skulle ha möjligheter till logi och ha goda kommunikationer de hittade Örebro, berättar Åse Berglund, projektledare för Örebro 2010, samlingsnamnet för hela året av firande som invigs den 5 mars. Vi har jobbat med jubileet länge och samlar nu alla krafter för att synliggöra Örebro på bästa sätt. Vi vill skapa stolta örebroare genom att göra omgivningen nyfiken på staden, samtidigt som vi får möjlighet att visa upp oss, fortsätter Åse Berglund. Målet med projektet är att locka besökare till Örebro oavsett ålder eller intresse, här kommer det att finnas arrangemang för alla. Kommunen spelar en ledande roll i Örebro 2010, men det är ett samarbete mellan näringslivet, kulturen och handlarna. Med kungen som beskyddare har Örebro fått ett viktigt uppdrag att samlas runt. Örebro 2010 kommer att präglas av tre teman: Fred, frihet och demokrati, Det fria ordet samt Form, design och måltid, säger Malin Engström, projektkoordinator för Örebro Programmet under året är fyllt med seminarier, statsvandringar, konserter, workshops för barn, utställningar och tävlingar samt evenemang som Melodifestivalen Andra chansen, Årets Bild och mycket mer. Jubileumsåret avslutas den 5 december med Sveriges största julkonsert, O Helga Natt, på Stortorget i Örebro. Det blir en pampig avslutning då man räknar med omkring personer i publiken och speciellt inbjudna gäster från både Sverige och utlandet. Text: Cathrine Wallenius

4

5 Vintern har lagt sig över Västerås och järnvägsstationens bangård ligger inbäddad i snö. Vid de gamla lokstallarna, som numera är en depå för städning och underhåll står några dubbeldäckare uppställda i väntan på att få åka ut i tjänst igen. Men innan dess ska de både städas och servas. Gunilla Boelius far genom ett av tågen med rengöringsmedel, material och redskap samtidigt som två servicetekniker från Alstom lagar en trasig rullgardin. Det är viktigt att vi samarbetar så att alla kan göra sitt jobb medan tågen står inne, säger Gunilla Boelius, som arbetar på ISS TraffiCare. Idag är hon ensam på plats eftersom det är dag och en dagstädning av tågen bara innebär en lättare vändstädning. Det är istället på natten det stora jobbet görs och då är de i regel fem eller sex fordonsvårdare. Vi har ett rullande schema under 13 veckor och bara fem arbetspass är på dagtid. Resten är nattskift. Men det är roligt att jobba natt för vi arbetskamrater trivs så bra tillsammans. Det är det som är det allra bästa med det här jobbet. På natten putsar hon och kollegorna i princip hela insidan av tågen så att vagnarna är skinande rena när resenärerna kliver ombord på morgonen sopor töms och golv, fönsterkarmar och lister tvättas och torkas av. De tömmer också toaletterna och skurar dem rena. På SJs dubbeldäckare fyller de dessutom på varuautomaterna och beställer nya varor. Och inte minst lägger de ut den här tidningen Tillsammans i Mälardalen i stolsfickor och på bord. Det är roligt nu när jobbet omfattar fler moment. Det är bra med lite variation, säger Gunilla Boelius. Kvalitet är nyckelord för oss och vi känner stort ansvar för det arbete vi utför. Vi är betydligt mer kundorienterade idag. Resenärerna ska mötas av rena tåg, berättar Anders Holmberg, driftchef på ISS TraffiCare AB, region Nord, som Västerås tillhör. För oss innebär det också att det blir allt viktigare att samarbeta. Vi har en ständig dialog både med kunderna och med Alstrom som sköter det tekniska underhållet. På så vis flyter arbetet bättre. De olika tågmodellerna innebär även lite varierande arbetsmoment. Till exempel har dubbeldäckarna mer glaspartier att putsa. Alla tåg har sina för- och nackdelar för oss städare. Men jag har inga favorittåg. Det är kul att de är olika, säger Gunilla Boelius diplomatiskt. Västerås är naturligtvis inte den enda plats där X40-tågen städas. ISS TraffiCare finns också i Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Falun, Gävle, Hagalund, Hallsberg och Stockholms central. Men det är bara här och i Linköping och Gävle som TiM-tidningen furneras ut som det heter på tågspråk. Det är ett gammalt uttryck som hänger kvar och betyder helt enkelt att man lägger ut material på tågen, förklarar Anders Holmberg när han hoppar ur tåget och ner på bangården igen. Gunilla Boelius följer efter med sin städutrustning och försvinner sedan vidare in i nästa tåg. Hon ska hinna städa ytterligare några innan arbetsdagen är slut.

6

7 Högtalarutropen på järnvägsstationerna är en viktig hjälp för resenärerna inte minst de som har nedsatt syn. Men kvaliteten är inte alltid den bästa, mycket beroende på att det är svårt att anpassa utrustningen efter olika röster och tonlägen. Dagens lösning bygger på ett telefonsystem som är så gammalt att det inte finns reservdelar att få tag på längre. Dessutom avlastar en automatisering trafikinformatörernas arbete, säger Karl Åkerlund. Det finns med andra ord flera skäl till att se över högtalarutropen. Och i sommar testkör Banverket ett system där en dator på varje station tar emot ett textmeddelande och omvandlar det till syntetiskt tal. Vi börjar med att provköra systemet på 25 stationer runt Hallsberg. Därefter gör vi en utvärdering innan vi inför automatiska högtalarutrop i hela landet nästa vinter. Trots att det är en dator som talar låter rösten naturlig, menar Karl Åkerlund även om vissa meningar kan låta lite syntetiska. Men tekniken utvecklas hela tiden, och framför allt blir informationen tydlig och når ut till resenärerna. Nu blir det samma röst överallt, och trafikinformatörerna slipper mängdutropen som alltså istället levereras via en datoruppkoppling. Även vid förseningar fungerar tekniken, då nya prognoser skickas ut som textmeddelanden till den mottagande datorn. Men självklart finns möjligheten kvar att göra manuella utrop till exempel vid större störningar då man behöver informera om ersättningstrafik. Så vi är inte beroende av talsyntesen. Även kvaliteten på information blir högre med det nya systemet, menar Karl Åkerlund. Detta då all information trafikskyltar, högtalare och på webben på sikt kommer från samma källa. Idag kan det tyvärr ibland skilja sig åt, då exempelvis trafikskyltarna inte är lika aktuella som informationen på webben eller då den mänskliga faktorn kunde göra att högtalarutropen blev fel. En av de viktigaste orsakerna till att Banverket inför det nya systemet är att öka tillgängligheten för dem som är synskadade. Och samtidigt med de automatiska högtalarutropen införs även särskilda terminaler på stationerna. Där kan resenären trycka på en knapp och på så vis få information om avgång och ankomst uppläst i en högtalare, med samma talsyntes som övriga utrop. Text: Krister Insulander Automatiska högtalarutrop är en rikstäckande förbättringsåtgärd och finns därför inte med på åtgärdslistan till höger.

8 Vi hjälper människor som har bra idéer och vill starta eller utveckla företag. Många, framför allt invandrarkvinnor, befinner sig utanför de befintliga finansieringssystemen har inga bankkontakter och saknar materiella säkerheter, säger Rosario Bustes, handledare på Mikrofinansinstitutet. De kanske vill öppna ett kafé, importera varor eller starta en butik. Vi bedömer om deras idéer är hållbara och hjälper sedan till med rådgivning och ett mindre lån. Vi fungerar lite som en mellanhand och hjälper till i kontakterna med bland annat myndigheter och banker. Även om Mikrofinansinstitutet främst stöttar invandrarkvinnor så diskriminerar man inte någon. Också män och svenskar är välkomna. Det viktiga är att de har en bra idé, drivkraft och engagemang. Mikrofinansiering fick ett genombrott hösten 2006 när Muhammad Yunus och Grameen Bank blev tilldelat Nobels Fredspris för sitt arbete med mikrolån i hemlandet Bangladesh. Deras idé var att ge små lån till kvinnor som ville starta egna företag. Mikrofinansiering är väl känd i Europa och i september 2009 invigdes det första mikrofinansinstitutet i Sverige. I fattiga länder är mikrolån ett sätt att bekämpa fattigdomen. I Europa är det snarare ett sätt att få fram entreprenörer och skapa arbete. Det är dyrt med socialbidrag och arbetslöshetsförsäkring, medan mikrofinansiering är relativt billigt och effektivt ur ett samhällsperspektiv. Det är ett stort steg att bli egen företagare i Sverige. Det är svårt att komma igång utan startkapital och dessutom är skatterna höga. Därför känns det bra att hjälpa till på vägen, säger Rosario. För det är inte lätt att förverkliga sina drömmar i ett nytt land. Det vet Rosario. Hon kom till Sverige från Peru när hon var 21 år. Då hade hon gått ut gymnasiet i Lima och var fast besluten att snarast läsa vidare på universitetet. Därför blev fem års väntan på uppehållstillstånd mycket frustrerande för mig. Det kändes som att jag tappade fem värdefulla år av mitt liv i onödan. Jag använde tiden till att lära mig svenska ordentligt eftersom det är den enda vägen in i det svenska samhället. Läste svenska för invandrare (SFI), lånade böcker på biblioteket och hälsade på äldre damer som jag lärt känna. Vi åt kakor och satt och pratade. Det var perfekt. De fick lite sällskap och jag lärde mig svenska. Rosario mötte dock en del skeptiker på vägen. Inte kunde väl hon klara högskolestudier efter så kort tid i Sverige? Men jag var fast besluten att klara av det. Efter ett par år på Komvux kom hon in på linjen för data- och systemvetenskap på Stockholms Universitet. Fem år senare tog hon sin examen. Därifrån har vägen ibland varit krokig. Jag fick ett ettårigt projektjobb på IBM i Dublin, men efter det kom lågkonjunkturen och då blev det trögt. Jag skickade mitt CV till alla möjliga företag men fick bara nej, nej, nej, berättar hon. Men Rosario är inte den som ger sig. Hon passade på att läsa bland annat webbdesign på distans och efter några kortare uppdrag fick hon chansen att jobba deltid på Mikrofinansinstitutet. Det känns väldigt bra att jag nu kan hjälpa andra att förverkliga sina drömmar, konstaterar hon. Än är projektet ungt men Rosario hoppas att det ska växa ytterligare. Idag arbetar Mikrofinansinsitutet i ett nätverk inom fyra län vilket innebär en hel del tågresor. Det är väldigt skönt och bekvämt att åka tåg. Framför allt gillar jag möjligheten att använda mig av internet för att läsa mina jobbmail i lugn och ro. Text: Pia Runfors

9

10 Det råder goda tider för företagskort inom kollektivtrafiken. Allt fler företag inser nämligen att miljövänliga alternativ går hand i hand med bättre ekonomi. På bara några år har SL gått från några enstaka till cirka företagskunder. En av kunderna är IT-Hantverkarna i Stockholm city. För dem är reskorten en del av företagsstrategin och så har det varit sedan starten IT-hantverkarna arbetar med IT-stöd till mindre företag och finns på 40 platser runt om i Sverige. Totalt har man 280 medarbetare varav 35 jobbar i Stockholm City. De andra kontoren runt om i landet har tjänstebilar med vår logotype på. Det skulle inte vara möjligt för dem att nå ut till alla kunder annars. Men vi har ett annat läge här, förklarar Arne Lantz. Vi sitter själva vid Fridhemsplan mitt i stan och

11 DEN ROS VID HARPSUND OSTDJUR ATT ÄTA ELLER... JORDART SATT I RUTAN I 30 ÅR DÅLIG VANA BÖR VÄL ISEN VARA? PÅ FRUKOST- BORDET I SÖDERTÄLJE PEPPARKAKS- ÖGA TILL FRUKOST I NYKÖPING RULLAT IVÄG KLOT KANINKUSIN ANKA I RUTAN VATTENHÅL TRÄNA SIG EFTER JUL AAAAAAAA SÄTTA FRÖN SOM SE, FAST I DANMARK TJEJ MED SJU SMÅ VÄNNER PÅ HUVUDET I JUNI OCH PÅ DÖRREN I JULETID ANGER REGISTRERAT VARUMÄRKE LEVER VÄL DEN SOM SLAVAR MED MATEN? UNDER GRANEN OCH PÅ KINDEN HURRA! GÖR VI NÄR VI TRÄFFAS KOKAS MED SIRAP SOM VIKTIG INGREDIENS OGIFT KVINNA UPPSATS EN SORTS TUNN HALSDUK THÖRNKVIST VARMT, SÖTT OCH IBLAND ÄVEN STARKT I JULMUGGEN KURORT FÖR- BANNAD PAPPANS POJKE LÄKAR- PRAKTIK STATLIGT FORSKNINGS- INSTITUT SEGER- TECKEN SNABB- FOTAD SÅDAN MÄRKNING BEVARAR KRAFTER SOM PILOT FÅR KÄNNA AV KAN SAKER KOMMA UPP I STOR ARBETS- GIVARE I TROLLHÄTTAN HELG- START NATUR- ÄMNEN I SKOLAN SÅS- SLANG TRYCK- ENHET KORT ANLEDNING HAR MÅNGA KOPPAR 1000 mg KOMMER FÖRST ELEKTRON KOL I KEMIN LÄGGS I HÖNSHUS ÄR VÄL ATHENAREN OCKSÅ även våra kunder finns innanför tullarna. Om vi körde bil mellan jobben skulle vi få ägna hela dagar åt att köa och leta parkering. Vi skulle bli galna. Tanken fanns på att köpa EU-moppar, men även de skulle ge parkeringsbekymmer. Snart kläcktes idén att ge alla medarbetare ett reskort med SL. Den första spontana reaktionen var lite tveksam inte kunde väl vi som jobbar med IT-support ha SL-kort och sitta och skaka buss? Tanken kändes lite fel. Men snart insåg Arne Lantz och hans kollegor att det tvärtom var genialt och kontaktade SL. På den tiden var efterfrågan från företag ännu inte så stor på SL. IT-Hantverkarna blev därför en av pionjärerna när de år 2006 delade ut SL Företagsbiljett till samtliga medarbetare. Sedan dess har efterfrågan från företagen mer eller mindre exploderat. För oss var korten en succé från första början. Vi kan snabbt och enkelt att ta oss mellan våra kunder och kontoret. Vi hinner i regel med sex till åtta besök per dag och det skulle vi inte hinna om vi körde bil, säger Arne Lantz. Ett problem man brottades med initialt var hur produkter som skrivare eller servrar skulle transporteras ut till kunderna. Medarbetarna kunde knappast ta dem under armen på bussen. Men så kom vi på att leverantören kunde skicka dem direkt ut till kund. Det funkar jättebra. När vi åker ut till våra kunder har vi därför bara en ryggsäck med en dator. Idag har IT-Hantverkarna sina företagsbiljetter nedladdade på svarta SL Accesskort. Beställningen görs enkelt via nätet och om ett kort kommer bort gäller en förlustgaranti. Förutom att IT-Hantverkarna spar en massa tid och besvär genom att alla medarbetare reser med SL Företagsbiljett, tjänar företaget också på det ekonomiskt. Vi har inte räknat ut exakt hur mycket billigare det blir jämfört mot att ha tjänstebilar men vi vet att skillnaden är stor. Som en extra bonus bidrar vi dessutom till en bättre miljö. Det ger en skön känsla i magen. Text: Pia Runfors H A L M E E K A N T Ö S J A L O R S Å O S U N T F R E D A G K V Ä L L I K A L L E K Ä N O B E A G L Ö G Ä T A S K P A A R G S N S P S P A A B Ö V A R O P G T O R V K R A N S A R W E I S E S E S E O L A T R K N Ä C K AKTIEBOLAG

12

13

14 Årets Mälardarling har nu funnits som begrepp i ett år och under 2009 var det tre personer som fick en ny titel att sätta på visitkortet. Först ut var Arlandas flygplatsdirektör Kerstin Lindberg Göransson, följd av språkforskaren och dialektoraklet Fredrik Lindström och revykungen Peter Flack. Nu är det alltså dags för den exklusiva gruppen att ta emot ytterligare medlemmar under Det är mycket som ska stämma för att en kandidat ska passera genom nålsögat och bli pristagare. Bland förslagen finns allt ifrån privatpersoner och kändisar till olika organisationer. Jurymedlemmarna granskar varje nominering noggrant. Ett mål med juryarbetet är att finna en balanserad syn på vad som ryms i uttrycket på ett eller annat sätt bidragit till att utveckla Stockholm-Mälarregionen. Pristagaren kan bland annat ha bidragit till att människor i regionen förstår varandra bättre, att det blivit lättare att röra sig inom Mälardalen eller suddat ut gränserna mellan länen så att människor tänker mer Mälardalen och mindre vi och dom. Mångfalden är viktig. Det visar inte minst variationen bland de tidigare Mälardarlingarna. Också i juryn strävar man efter mångfald. Här sitter Camilla Littorin, Företagarförbundet, Majlene Ahlgren, LO Mellansverige, Anders Boberg, tidningen Folket, Angelique Blix, UL, Jan Brandberg, Länstrafiken Mälardalen, Anders Larsson, SJ och Louise Westerdahl, SL. Alla kommer från olika platser i regionen. Juryn diskuterar intensivt de olika kandidaterna till årets första titel. Sakta men säkert börjar en vinnare utkristallisera sig. Och när alla tänkbara argument och invändningar har beaktats sprider sig ett lugn över gruppen. Än en gång har de enats om ett utslag. Och 2010 års första Mälardarling är Nej, så lätt går det inte. Du får ge dig till tåls ett tag till. Utnämningen av 2010 års första Mälardarling får en storslagen inramning med prisutdelning i samband med SM-finalerna i bandy i Uppsala. Då kommer allt att uppenbaras. Text: Christopher von Stedingk

15 LÄSKIG FILM FÖRBINDER VÄTTERN OCH ÖSTERSJÖN LIGGER MELLAN KTH, KI OCH SU I STOCKHOLM KILO- KALORI HEJ, MITT... INSTABIL GÖR VI MYCKET AV GAMMAL... FÖR- STÖRA PÅ TUB- SKYLT UTÖVER DET VANLIGA TREVLIG SYM- BOL PÅ PROV GAMMALT TOPPBETYG SPISA! IRONISK GENERATION BLIR BALANSERAD MED -MJUK LEDER FÖRUNDERSÖKNING, ELLER HÅLLER ANFÖRANDE VID VATTENDRAG (?) SKIDORT I JÄMTLAND EN SORTS DIPSÅSER... VIKTIGA VOKALER KLIBB- TRÄDEN ÅNGBÅT PRE- POSITION VÄSTKUSTÖ UTAN RING NEGATION GRÖN KULA HAR STRIDS- VAGNS- FÖRAREN BESTÅR AV LÅGOR ENGELSK AKRONYM FÖR OINSPELAT BLIR GRUVBOLAG MED -AB KORKAD UNDER- RÄTTELSE- AFFÄR UPPMÄRK- SAMMA BEMÄRKELSE- BARN ÅRSTIDS- BUNDEN UTSTYRSEL FOTO: Jonas Robertsson (stora bilden) Malin Swanström (lilla bilden) BRUKAR JULGRANEN BLI FRAMÅT TRETTON- HELGEN BÅTSPORT LUFSENS TJEJ PARISLAG IDOLTRIO

16