Försöka, hjälpas åt och samla tillsammans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försöka, hjälpas åt och samla tillsammans"

Transkript

1 EN RESERAPPORT OM KOOPERATIV HOS AFARER I ETIOPIEN Försöka, hjälpas åt och samla tillsammans Så lyder råden från afarkvinnorna i ett hantverks- och butikskooperativ utanför staden Mille till andra som vill starta kooperativ. De har själva tre års erfarenhet av att driva kooperativ och vägen har varit full av svårigheter som de har varit tvungna att lösa. Medlemmar i ett kvinnokooperativ. Foto: Ingela Björck Den här reserapporten handlar om hur afarer i Etiopien har startat kooperativ för att främja ekonomisk utveckling av sina hushåll och byar. Kooperativens mål är att svara mot behoven som finns i afarsamhället och metoden är att stärka samhället att utvecklas genom egen kraft och med egna medel. Jag besökte i januari 2011 ett tiotal kooperativa grupper i Afarområdet och samtalade med kooperativ-medlemmar, rådgivare och ledare för ett kooperativt projekt. Amina Musa var min tolk och medhjälpare och Ingela Björck har tagit många av fotografierna. Afarer Afarernas område är en triangel på Afrikas horn och sträcker sig över tre nuvarande landsgränser; Etiopien, Djibouti och Eritrea. Sedan urminnes tider har de levt där och försörjt sig som nomader på boskapshållning. Området är uppdelat i land som hör till de olika klanerna. Gästfriheten och generositeten är stor; om det är torka och missväxt i en klans område kommer andra klaner att dela med sig till de drabbade. De traditionella afariska lagarna värnar om miljön och man har utvecklat komplexa system för att förhindra överbetning och exploatering av naturtillgångarna. Samtal och samarbete är grundstenar i den afariska kulturen. Detta gör det lätt för dem att anpassa sig till utveckling. Den afariska oganisationen APDA (Afar Pastoralist Development Association) arbetar med utveckling av läskunnighet, skriftspråk, hälsovård och ekonomisk verksamhet. Den har 400 fältarbetare som når en tredjedel av afarerna och den stöds av ett 15-tal internationella biståndsorganisationer.

2 Kvinnornas roll i det patriarkala och muslimska afariska samhället är komplicerad. De arbetar hårt och tar hand om sina stora familjer. Kampanjer mot kvinnlig omskärelse har fått stort genomslag och kommer att på sikt minska det stora antalet förlossningskomplikationer. Den rika världens klimatpåverkan slår hårt mot afarerna, som själva tär oerhört lite på jordens resurser. Tio år med svår torka har decimerat hjordarna av boskap (får, getter, nötkreatur, åsnor och kameler) med över 50 %. De djur som överlever torkan är svaga och drabbas lätt av sjukdomar. De traditionella betesmarkerna hotas och begränsas av den etiopiska regeringens utförsäljning av land utmed Awash-floden till kommersiellt jordbruk (kinesiska sockerplantager mm). Detta förstör systemet av växelbetning mellan torra och mindre torra områden och orsakar erosion av känsliga jordar. Betesmarkerna förstörs också av en buske med giftiga taggar (Prosopis julanti) som på talet infördes som skogsråvara men som ohejdad har spridit sig över stora arealer och nu bidrar till att den naturliga skogen avverkas och bränns till kol. Ett annat hot mot afarernas betesmarker är inkräktande nomadstammar som med regeringens välvilliga inställning tränger in i området. En stor del av afarområdet består av öken och halvöken, med vulkanisk sten och sand. Marken passar därför bättre för nomadiserande boskapshållning än för jordbruk. Av ca 1,5 miljoner afarer bor drygt tio % i tätorter (enligt Wikipedia), men torka och konflikter gör att fler afarer lämnar sina traditionella områden och söker sig till tätorter. Här möter de ett marknadssystem som är nytt för dem och som de är oförberedda på. Deras egen kultur bygger på muntlig tradition och de är inte vana vid att lönearbeta eller spara pengar i bank. Städerna lockar med frestelser och männen kan sätta sprätt på hela hushållskassan på kaat -blad. Fattigdomen bland afarer har ökat de senaste åren och undernäring har blivit ett akut problem. Ekonomisk utveckling är nödvändig för afarerna. Att göra detta utan att förstöra den afariska kulturen är en utmaning som APDA axlar. Här kommer det kooperativa projektet in i bilden. Kooperativ Ett kooperativ är en demokratisk företagsform där varje medlem i gruppen äger en lika stor andel och tillsammans äger medlemmarna hela företaget. Det kooperativa projektet 2003/2004 dök tanken på att starta ett ekonomiskt utvecklingsprojekt upp hos APDA. Kooperativ var inte helt nytt i Afarområdet; en del försök hade gjorts av regeringen att ge startbidrag till kooperativ verksamhet, men de hade inte slagit vidare väl ut startade APDA det kooperativa projektet som har drivits tillsammans med Afarvänner i Sverige med ekonomiskt stöd av SIDA och Forum Syd. Syftet var att kartlägga möjligheter till ekonomisk utveckling, att bygga upp kompetens om kooperation inom APDA och inom nomadsamhället, att göra utbildning och samordning inom en kooperativ rörelse tillgängligt för afarerna och att bygga upp ett kooperativt resurscentrum. På tre år har projektet uppnått förbluffande resultat i ett område där de flesta människorna är analfabeter, inte har erfarenhet av marknadsekonomi och inte har någon tradition av att spara pengar.

3 Undervisning av kvinnliga kooperativ-medlemmar. Foto: Ingela Björck Grunden för projektet var en omfattande utbildning i att läsa, skriva och räkna samt kooperativ ekonomi: bokföring, ekonomisk planering, sparande, revision, affärsverksamhet, kooperativt regelverk etc. Utbildningen har bedrivits på flera nivåer och i flera led. En APDA-anställd utbildad ekonom med erfarenhet från community money system på den indiska landsbygden leder verksamheten. En grupp om 16 personer (elva män, fem kvinnor) har utbildats till kooperativa experter och håller kurser för kooperativens medlemmar. Bara under sex månader av projektet utbildades 714 kooperativmedlemmar varav 46 % var kvinnor. Utbildningsmanualer i en upplaga om 900 ex om att bilda och driva kooperativ och om att planera och driva affärsverksamhet har skrivits på afariska och med exempel som passar för nomader. Den kooperativa utvecklingen har förankrats i byarna genom lokala rådgivare. Klanledare har informerats och engagerats. De olika kooperativen har lärt sig och entusiasmerats av varandras verksamhet fanns kooperativ i elva woredas (områden); tillsammans 36 registrerade kooperativ med totalt 1660 medlemmar varav 45 % kvinnliga. Indirekt berörs ca 7000 personer (familjemedlemmar) av kooperativen personer (över 30 % kvinnor) har i gruppdiskussioner fått information om kooperativ utveckling. Kooperativen har bred verksamhet: butiker (både mobila och stationära), grönsaks/fruktodling, kvarnar, salthandel, djuruppfödning och djurhandel, banker för sparande och mikrolån, smörproduktion, honungsproduktion, hantverk, veterinärverksamhet etc Kooperativens mål är att svara mot behoven som finns i afarsamhället. I ett av kooperativen som vi besöker formulerar man sina mål så här: ha kunskap; ha rättvis prissättning och låga priser till byn/samhället, samarbeta med andra kooperativ, vara en modell för andra kooperativ. APDA har befäst ekonomisk utveckling som ett av sina viktiga arbetsområden och stärkt samarbetet med den regionala regeringens byrå för kooperativ utveckling. Ett kooperativt resurscentrum med tre kontorsrum har byggts på APDA:s område i Logia. Centret ska fungera som en bro mellan det afariska samhället och marknaden, samla och sprida information, utbilda och stötta, bygga nätverk mellan kooperativen och stimulera dem att bredda sin verksamhet.

4 I februari 2011 planerar APDA att anordna en mässa/workshop med representanter för banker, investerare, NGO:s, mikrofinans m fl och dessutom kommer 60 deltagare från kooperativen i de elva woredas att delta. Målet är att underlätta samarbete och nätverkande och att formulera visioner. Det kooperativa resurscentret i Logia. Kooperativens organisation Kooperativen i projektet har en enhetlig organisation: Den som blir medlem i föreningen betalar en registreringsavgift (varierar mellan kooperativen; t ex 40, 75 eller birr). Varje medlem köper en andel (t ex 300 birr, eller birr beroende på hur de har råd, eller 30 birr/månad). (1 birr = 0,39 svenska kronor. Wikipedia anger medellönen 2009 på etiopiska landsbygden till ungefär 800 birr och i större städer till 2600 birr). Stadgar reglerar verksamheten, t ex om upplösande av kooperativ. Varje kooperativ har en styrelse eller förvaltningskommitté (management committee) som driver verksamheten. Styrelsen består av sju medlemmar och där ingår ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör. Medlemmarna i styrelsen väljs på tre år och varje år hålls val. Styrelsen har möten ungefär varannan vecka. Man har också en övervakande kommitté (monitoring committee) med tre medlemmar, som övervakar styrelsens arbete. Allmänna medlemsmöten (general assembly) hålls regelbundet, t ex var 6:e månad, för att diskutera och planera verksamheten. Årlig revision (görs utan kostnad av regeringsrepresentant) är ett krav från regeringen.

5 Den afariska kooperativa verksamheten sex exempel: 1. HONUNG: Kooperativa bikupor. Foto: Ingela Björck. När jeepen stannar och vi är framme ser vi oss förvånade omkring. En ödslig svart och stenig slätt brer ut sig och på mitten finns en liten kulle, som kullen på en hatt med vida brätten. Det är torrt och hett, finns knappt någon växtlighet, bara enstaka acacia-träd och några torra örter här och där. Kan man verkligen producera honung här? När vi klättrat upp för kullen upptäcker vi två hyddor byggda av sten och inuti dem står bikuporna. Det är gula fyrkantiga trälådor staplade på varandra på höjden. Inuti finns trådramar med vaxkakor. Svarta bin flyger energiskt ut och in ur hyddorna. Honungskooperativet består av 23 kvinnor och 34 män. De har fått kuporna från regeringen men har själva byggt stenhyddorna och anlagt fält med växter som lockar och föder bin. Bina har hämtats från samhället/byn. Att driva kooperativ har biodlarna lärt sig på kurs hos APDA; sex medlemmar från kooperativet har fått utbildning. Att hålla bin och producera honung har de lärt sig av föräldrar och släktingar. De vet att för att lugna bin så att det är möjligt att jobba med dem så blåser man luft på dem. De vet att bin behöver vatten för att kunna producera honung av nektar; vattnet hämtas från floden. De vet att efter honungsskörden behöver bin få sockerlösning så att de inte svälter. Under lång tid innan honungen kan skördas måste bina skötas om och vaktas. Den förra honungsskörden blev stulen, därför vaktas kuporna nu hela tiden. Ren och oförfalskad (outblandad) honung är en attraktiv produkt. Den anses ha medicinska egenskaper vid sidan av de kulinariska. Kooperativets medlemmar vill sälja honungen och spara vinsten för att i framtiden kunna satsa på att köpa och sälja boskapsdjur. Ännu har man inte bestämt hur honungen ska säljas, det får bli där det bästa priset finns.

6 2. DAGLIGVARU-BUTIK: Muhammed Ali i den kooperativa butiken. Utmed genomfartsvägen i Asayita ligger en butik med dagligvaror. Bakom disken står Muhammed Ali, som är anställd av APDA för att arbeta i denna kooperativt ägda butik. Butiken förser 13 byar i området med varor. Det är svårt att ta sig ut till byarna eftersom vägarna är dåliga. Butiken fungerar också som kontor för kooperativet. Tidigare fick man klara sig utan butiks- och kontorslokal men sedan ett år tillbaka hyr kooperativet lokalen. Butiken är öppen varje dag men stänger tidigare på fredagar. Där säljs livsmedel (socker, bönor, linser m m), tvål, tvättmedel, batterier, pennor, cigaretter och andra dagligvaror. Det som säljer mest är livsmedel. Butiken bygger upp lagret allt eftersom pengar kommer in. Varorna hämtas från olika ställen, t ex från staden Nasaret i närheten, och lastas på bil eller kamel eller körs med häst och vagn. Ibland kommer handlare från Djibouti till Asayita och då passar kooperativet på att köpa varor till butiken. Butiken är mycket uppskattad av kunderna i byarna. Priset är lite billigare och dessutom transporteras varorna till byarna. Det är ca 50 medlemmar i kooperativet varav ca 20 är kvinnor. Av de sju i styrelsen är två kvinnor. Kassören sköter både kooperativets och butikens ekonomi. I alla byarna finns medlemmar som representerar sin by. Från början ville kooperativets medlemmar ägna sig åt djurhandel, men idén med butiken har slagit väl ut.

7 3. BANK FÖR SPARANDE OCH MIKROLÅN: Bokföring. Foto: Ingela Björck. Kooperativet har 35 medlemmar varav 15 kvinnliga. Banken började med sparande och nu kan man börja låna ut pengar till medlemmarna. De flesta lån tas av medlemmar som vill starta affärsverksamhet. Den som vill låna pengar för personliga problem, t ex sjukvård, måste betala tillbaka pengarna snabbare. För att en medlem ska få låna t ex 2500 birr måste han/hon först ha sparat 1000 birr och dessutom måste en annan medlem lämna en garanti på ytterligare 1000 birr. Dessa säkerheter minskar bankens risker. Ränta på 10 % av lånet betalas och går till kooperativet. Detta kan jämföras med de 7 % som etiopiska banker tar och där pengarna går till banken. 4. KAMELHANDEL: Kamelmarknad i Chifra.

8 Kameler är värdefulla djur som ägs gemensamt av klanen och inte får säljas eller slaktas utan medgivande från klanäldste. En kamelko säljs i princip inte alls eftersom hennes värde som mjölkproducent och avelsdjur är så stort. Ändå finns ett kooperativ som har som verksamhetsidé att köpa och sälja kameler. Man köper och säljer också getter och annan boskap. Djuren köps av byarna i området och drivs till marknader, t ex boskapsmarknaden i Chifra, där de säljs. Jag ställer frågor om kameler och får svar: Hur mycket kostar en kamel? Det kan vara väldigt olika, de kostar från 8000 birr och uppåt. Varför säljer folk en kamel? För att få pengar. Varför köper folk en kamel? För att använda den som lastdjur eller för att få mjölk. Säljer ni dem för export? Nej. Hur många kameler finns i området? Många; men ingen vet en siffra. Är det olika raser av kameler? Vet inte, men de har olika färger. 5. SMÖRFÖRSÄLJNING: Kooperativt getsmör. Kooperativet som sysslar med smörförsäljning har bedrivit sin verksamhet i två år. De är 48 medlemmar varav 13 kvinnliga. Alla sju i styrelsen är män. Förutom smörförsäljningen bedriver man djurhandel, bankverksamhet med mikrolån och planerar också att öppna en butik där smör och annat kan säljas. Smöret köper man ifrån byarna i området. Det är en kvinnosyssla att göra smör och getmjölk är det som är mest populärt som råvara. Då känner köparen på smaken att det är rent och outblandat smör.

9 Getmjölken behandlas på traditionellt sätt; först lämnas den över natten och på morgonen hälls den över i en liten säck av skinn och skakas tills mjölkfettet klumpar ihop sig och smör bildas. Smöret flyttas över i en hink och samlas under sisådär fem dagar. Sedan kokas smöret tillsammans med vetekorn som suger upp den mjölk som finns kvar i smöret och lägger sig på botten. Bottensatsen silas bort och det som är kvar är ett flytande smör som är mycket hållbart och inte behöver förvaras kylt. Kooperativet köper smöret och tappar upp det på plastdunkar som sedan säljs till kunder, oftast en familj. Vissa typer av plastdunkar är bättre än andra och ger ett hållbarare smör. 6. GRÖNSAKSODLING: Kvinnor som odlar grönsaker. Foto: Ingela Björck. Gränsen för hur långt vattnet från Awash-floden når är knivskarp och mycket tydlig. På ena sidan gränsen finns bara svarta stenar och naken, sandig jord. På den andra sidan väller växtligheten fram ur marken och allt är grönt. Marken ägs gemensamt av byn och det är fritt fram för dem som vill att efter klartecken från byäldste röja mark och odla. För att komma till odlingarna måste vi korsa floden på en liten flotte som dras fram och tillbaka med rep. Några tiotal meter längre bort ligger en krokodil i strandkanten. Kvinnoföreningen startades för två år sedan, har 30 medlemmar och ingår som en del i ett kooperativ. Kvinnorna odlar grönsaker och tillverkar också mattor och prydnadsföremål av gräs som de färgar. I deras grönsaksland finns tomater, lök, chili, potatis, dadelpalmer och teff sädesslaget som används för att göra nationalrätten ingeera, ett pannkaksliknande bröd. Snart vill de prova att odla ris också. Grönsakerna som skördas används i hushållen och säljs på marknad. Odlingarna försörjs med vatten från floden. Kvinnorna har själva grävt bevattningskanalerna och de har röjt marken från ogräs och buskar. De sköter odlingarna tillsammans och de turas om att hålla vakt, mot djur och människor som vill inkräkta. Genom erfarenhet lär de sig vad som fungerar bra. En säsong odlas tomater i en del av landet, och nästa säsong odlas chili i samma del. Växtföljden

10 anpassas för att förhindra skadedjur, men trots detta ställer en liten mask till problem och skadar tomaterna. Allting används fullt ut och inget går till spillo. Frön från tidigare skörd sparas för att användas till utsäde. Ogräs som rensas bort från landen buntas ihop och bärs hem till getterna i byn. På frågan om männen är stolta över deras arbete så ler kvinnorna och svarar att javisst, deras män uppmuntrar dem och hjälper dem ibland när det blir tungt. Kommentarer Under projektets gång har förankringen av den kooperativa rörelsen i afarsamhället ökat. Från början var de APDA-anställda/anknutna dominerande men nu verkar kooperativens medlemmar utgöras av pastoralisterna själva och APDA har en stöttande roll lite mer i bakgrunden. Med resurscentret kan APDA ägna kraft åt nätverkande och att utbilda, stötta, stimulera. Kooperativen verkar successivt stärka sin roll i klanerna och intresset från klanäldste ökar. De har sett att målet för kooperativen inte är att göra maximal vinst utan framför allt att tillgodose afarsamhället/byarnas behov. De praktiska svårigheterna är många och stora. Ett kooperativ förlorade alla sina djurstängsel i en översvämning, ett annat fick hela honungsskörden stulen, ett tredje fick sina mediciner och vacciner till djur förstörda för att kylkedjan inte höll. Torkan, dåliga vägar, uteblivna pengar från regeringen Exemplen är otaliga och det är svårt att föreställa sig hur mycket kraft som måste gå åt till att överkomma dessa motgångar, varav många är svåra att påverka och en del till och med del omöjliga att förutse. Från början ville många kooperativ arbeta med djuruppfödning och djurhandel men successivt har verksamheterna breddats och omfattar idag många olika områden. Detta är ett sätt att minska risken för bakslag. Kvinnorna har en utsatt situation i det afariska samhället. Analfabetismen är högst bland dem, kvinnosjukdomar (förlossningskomplikationer mm) drabbar dem hårt och de har tungt ansvar för barn och hushåll. Kooperativen har blivit en väg till utveckling för kvinnorna. De får lära sig läsa och skriva, får möjlighet att tjäna egna pengar och spara. De är intresserade, de arbetar hårt och de gör inte av med pengar (på kaat t ex). Kooperativen har stärkt kvinnornas självkänsla. Sparande och mikrolån kan underlätta för kvinnokooperativen att starta ny verksamhet, t ex köpa in råvaror för hantverk. Den regionala regeringen har genom sin byrå för kooperativ utveckling bidragit med utbildning i kooperation men förefaller ändå ha en svag roll i den kooperativa utvecklingen. Regeringen har aldrig varit här säger de kooperativa medlemmarna i byar som vi besökte. Årlig revision är ett krav på kooperativen men resursbrist hos regeringsbyrån gör att det tar lång tid att få revisionen gjord. Ofta måste kooperativen göra revisionen själva och byrån bara godkänner och undertecknar. APDA:s arbete och engagemang har varit förutsättningen för utvecklingen av en kooperativ rörelse i

11 afarområdet. På APDA anser man att stödet från Afarvänner i Sverige/Forum Syd/SIDA har varit mycket värdefullt. Besöken på kooperativen och samtalen med APDA:s ekonom Muhammed Ali Adu fick mig att känna stor respekt för det arbete som gjorts och görs. Utan tvekan fungerar kooperativen. Jag tycker att det är förbluffande och imponerande att APDA på så kort tid har lyckats bygga upp en kooperativ rörelse hos ett folk som till stor del är analfabeter, inte har kontakt med marknadsekonomi och inte är vana att spara pengar. Jag tror att det finns flera förklaringar till att man lyckats så bra. En är den kraftfulla satsningen på utbildning inom projektet, en annan är den stabila lokala förankringen i det afariska samhället. Ytterligare en förklaring är användningen av goda exempel för att skapa motivation och entusiasm. I afarernas traditionella kultur ingår samarbete, solidaritet, gemensamma diskussioner och att värna om det gemensamma allt detta passar väl in i en kooperativ rörelse. Mitt intryck är att den afariska kooperativa rörelsen har stora möjligheter att befästas och utvecklas och att den kan ge ett viktigt bidrag till afarernas utveckling och till matsäkerhet och matsuveränitet i Afarområdet. Afarerna lever mitt i två motriktade trender. Den ena trenden är de krafter som bygger upp afarernas tillvaro - kooperativ utveckling och andra framsteg som afarerna och APDA gör. Den andra trenden är effekterna av klimatförsämringen och den etiopiska regeringens söndrande politik. Förutsättningen för att afarerna ska kunna överleva som folk är att den uppbyggande trenden inte äts upp av den nedbrytande. Jag önskar att vi i västvärlden kunde ta starkare ställning för de uppbyggande krafterna. Uppsala 31 januari 2011 Kerstin de Verdier Källor: Muntlig information vid besök hos styrelse och medlemmar i ett tiotal kooperativ i Mille, Assayita och Logia (Etiopien). Samtal med Muhammed Ali Adu; ekonom och ansvarig för kooperativ och ekonomisk utveckling på APDA i Logia. Projektrapporter från Afarvänner i Sverige och Afar Pastoralist Development Association (APDA).

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering

Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering Spara denna! En trygg GÅRD Guide för gårdens beredskapsplanering SLC 2 Gårdens beredskapsplanering I företagsverksamhet är det viktigt att kunna förutse och hantera risker i olika situationer. Ett finländskt

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Dagbok från Guatemala med We Effect

Dagbok från Guatemala med We Effect Dagbok från Guatemala med We Effect Anita Boman Daniels är ambassadör för We Effect i Dalarna. På senhösten 2014 deltog hon i en resa till Guatemala som biståndsorganisationen ordnade. Här berättar hon

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Välkommen till Sturup Park Golf

Välkommen till Sturup Park Golf Välkommen till Sturup Park Golf Golfpaket Sturup Park Golf kan erbjuda flera alternativ för en avslappnad och trevlig vistelse hos oss. Vi börjar med: Golfhotellet ligger mitt på banan. Du sitter på din

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform!

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Har du drömt om att vara din egen men inte vågat ta steget? Som franchisetagare av en Coop Konsum- eller Coop Nära-butik får du det fulla ansvaret

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden

Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden Detta är en rapport från det erfarenhetsutbyte som ordnades mellan fem byorganisationer i

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Smör. ALLT blir godare med

Smör. ALLT blir godare med Smör Folk har varit lite smör-rädda, men nu är fett hett igen och vår gula vän är tillbaka i köket. Ylva Porsklev berättar varför vi ska älska en av våra bästa smakförstärkare. ALLT blir godare med Av

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Fadderskapets resa 1

Fadderskapets resa 1 Fadderskapets resa 1 2 Välkommen på fadderskapets resa med oss Vår uppgift är att med din hjälp åstadkomma bestående och positiva förändringar i såväl ditt fadderbarns som i andra barns liv. Anne Pönni

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Samira Väntar på regn

Samira Väntar på regn Nr 1 2012 Världen är full med nya kompisar! Samira Väntar på regn Gör din egen ljuslykta Världen är full med nya kompisar! Det visste du inte om skorpionen Barnkonventionen: Alla barn 1 har rätt till liv

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter Med en massa löften om hur bra den ska vara för vår hälsa, med obevisade hälsopåståenden

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

Kat. lönsammare än kaffe Ω

Kat. lönsammare än kaffe Ω I Etiopien har tuggdrogen kat gått från att traditionellt ha brukas socialt till att idag sprida sig till ungdomar i delar av landet där den inte odlas. Handeln har blivit big business och för allt fler

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer